HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN HELLAND CONSULTING. Steget ut. Swedbank korsar Framgångar för svenska företag utomlands

Transkript

1 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING EN TIDNING FÖR DIG SOM VILL ETABLERA DITT FÖRETAG UTOMLANDS OKTOBER 2007 TEMA LETTLAND: Störst tillväxt hög inflation Polen behöver fler svenska småföretag Ännu tid att satsa i Kina Steget ut Swedbank korsar Framgångar för svenska företag utomlands gränsen mot öst

2 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING INNEHÅLL LETTLAND SID 4 9 Lettland har den snabbaste tillväxten i hela EU, men med det följer också en hög inflation. En bidragande faktor är de fyra ekonomiska zonerna i landet som erbjuder företag särskilt förmånliga villkor. CYPERN SID 10 Cypern har den lägsta skattenivån i hela Europa och satsar målmedvetet på att locka till sig utländska företag och utländskt kapital. Många svenska företag har upptäckt fördelarna och allt fler holdingbolag tar sitt säte här. USA SID Visst har vi mycket gemensamt med amerikanerna, men det krävs att du tar både affärsmässiga och kulturella hänsyn om du ska göra affärer over there. Bone Support är ett svenskt företag som tagit steget. KINA SID 16 Det kinesiska undret har länge lockat västvärldens företag. Här finns en imponerande marknad med stark tillväxt. Många tror att det är för sent att etablera sig där, men så är inte fallet, enligt Mats Harborn, vd för Scania Kina och ordförande i Svenska Handelskammaren i Kina. POLEN SID EU:s satsning på Polen är mycket stor fram till 2013, och många fler svenska småföretag borde ta chansen att etablera sig i landet, enligt Börje Risinggård, vd för Svensk-Polska Handelskammaren. RYSSLAND OCH UKRAINA SID Både Ryssland och Ukraina är fortfarande ganska outforskade marknader för svenska företag. Vi vet för lite och har många fördomar om ryssar och ukrainare, anser Anders Bergström, sekreterare i Swedish Russian Business Club och Swedish Ukrainian Business Club. EN PRODUKTION FRÅN HELLAND CONSULTING Etablering Utomlands är en marknadsprodukt från Helland Consulting AB som belyser och informerar om den allt starkare globalisering som vi alla på något sätt berörs av. Tidningen finns också att läsa på Produktion: Helland Consulting AB Redaktör: Christer Fälldin Grafisk form: Magnus Ekberg Omslagsfoto: Adrian Dennis/AFP/SCANPIX Tryck: V-tab, Södertälje Kontakt: Helland Consulting, Tfn Etablering utomlands

3 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING ETABLERING UTOMLANDS Två unika kanaler till Etablering Utomlands Etablering Utomlands, den tidning du håller i handen, bygger på en redaktionell idé att belysa företagens utlandsetableringar ur olika aspekter. FOTO: ULF LODIN HITTILLS HAR ETABLERING UTOMLANDS medföljt Svenska Dagbladet, men den har också skickats ut personligen till alla verkställande direktörer i de största företagen. Från och med nästa nummer förvandlas bilagan till en självständig tidning, men även den sänds till företagens ledningar, det vill säga de verkställande direktörerna och styrelseordförandena. Utgivningsfrekvensen ökas samtidigt från ett nummer till fyra nummer per år. Intresset från svenska, men även nordiska och europeiska företag är stort för den här kommunikationskanalen. Det avgjorde när vi startade satsningen på att utveckla konceptet, säger Gun Helland, vd för Etablering Utomlands. DET FÖRSTA STEGET i den nya satsningen togs i april i år när Etablering Utomlands också blev en portal på nätet, Etablering Utomlands är nu två samspelande och unika kanaler, en tidning och en portal, som båda leder direkt till företag och entreprenörer som är i färd med att etablera sina affärer i ett annat land, säger Gun Helland. Företag som bygger upp verksamheter i andra länder är på ständig jakt efter nya samarbetspartners och nya leverantörer. De etablerande företagen behöver också rådgivning och ny kompetens för att lyckas ta sig in på nya, hårt konkurrensutsatta marknader. Detta och mycket annat kring utlandssatsande företag är den publicistiska grunden för de båda kanalerna, tidningen och portalen. Vi ska vara både inspirerande och instrumentell. Vi vill belysa goda exempel på företagare och entreprenörer som vågat ta steget och etablera sig på en främmande marknad. Vad har de gjort för erfarenheter? Vi vill skriva om dem, och samtidigt ge praktiska tips och råd, säger Gun Helland. PÅ PORTALEN, SOM UPPDATERAS kontinuerligt, skrivs både artiklar och krönikor med tips om globaliseringen och dess effekter och hur företagen kan utnyttja utvecklingen till att göra affärer i andra länder. Ämnesvalen är de som är relevanta för företag på väg ut i världen. Det handlar om ekonomiska, juridiska, kulturella, språkliga och logistiska frågor, men allt är nedbrutet på de enskilda länderna. Det är den strukturen som gör se så intressant, både som kommersiell och redaktionell kanal, säger Gun Helland. Hittills finns fakta om drygt 15 länder på portalen, men antalet länder utökas stadigt. Det senaste exemplet är Spanien. Nya är också den nordafrikanska regionen med länder som Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Egypten. Portalen har växt kraftigt sedan lanseringen under våren och det stora intresset är bakgrunden till att det redaktionella materialet växer. Vi vill kunna visa på fler exempel och möjligheter, säger Gun Helland. TILL SIST, PLANERAR DU att etablera Etablering Utomlands utomlands? Självklart har jag det målet. Det hörs väl på namnet, eller hur? Etablering utomlands 3

4 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING TEMA: LETTLAND Lettlands zon med 5 procents skatt I Liepaja är företagsskatten inom den särskilda ekonomiska zonen bara 5 procent och företagen slipper nästan hela fastighetsskatten och momsen. Liepaja har en av Lettlands fyra Special Economic Zones, SEZ. Guntis Belskis, direktionsassistent på SEZ Liepaja. TEXT CHRISTER FÄLLDIN FOTO CHRISTER FÄLLDIN, HELLAND CONSULTING DE SPECIELLA EKONOMISKA ZONERNA i Lettland har EU-beslut på att få finnas till och med Från starten 1997 har nya jobb skapats i exportindustrier inom Liepajas zon. Därtill skapar varje sådant arbete ytterligare fyra till fem nya jobb hos underleverantörer eller i servicenäringen. Villkoren är mycket fördelaktiga och det är inte bara den låga företagsbeskattningen som är gynnsam. Här inom zonen är företagen tullfria och behöver inte betala moms, säger Guntis Belskis, direktionsassistent på SEZ Liepaja. Den låga företagsskatten inom zonen lockar företag till Lettland, men skatten för företag är även låg utanför zonen, 15 procent. Andra fördelar innanför zonen är en mycket hög rabatt på fastighetsskatten, mellan 80 och hundra procent. Även avskrivningar kan göras snabbare för de företag som ansöker om det. Det var inte utan hårda förhandlingar som Lettland fick de övriga EU-länderna att ge vika för de inhemska ekonomiska zonerna. Den typen av konstruktioner tillåts av princip inte inom EU. Men vi fick behålla zonerna åtminstone under de första 20 åren räknat från etableringen av dem under 1997, säger Belskis. Liepajas läge i sig är strategiskt vid Östersjökusten. Det är den mest västliga av alla baltiska kuststäder och staden har också ett centralt läge i Baltikum med närhet till marknader som Litauen, Estland, Ryssland och Polen. Liepaja är en industristad med flera av FAKTA/SEZ Lettlands största tillverkande företag. Den ekonomiska zonen har också attraherat just tillverkningsföretag som svarar för drygt hälften av alla investeringar i zonen. Företagen kommer bland annat från Sverige, Danmark, Norge, Finland, Storbritannien, Ryssland, USA och Schweiz. Totalt finns elva länder representerade med 38 företag i zonen. Special Economic Zone: Förkortas allmänt SEZ. Det finns fyra zoner i Lettland. Förutom Liepaja finns även en i Rezekne nära den ryska gränsen. Hamnarna i Ventspils och i Riga är frihandelshamnar och omfattas också av reglerna för SEZ. Företagsskatt: Normalt är företagsskatten 15 procent i Lettland. I zonerna är den bara 5 procent. I SEZ betalas heller ingen moms eller tullavgifter för företag som är etablerade där. Avskrivningar: Företag i SEZ kan ansöka om att skriva av investeringar dubbelt så snabbt som andra företag. Fastighetsskatt: Företag i SEZ betalar ingen eller en bråkdel av den normala fastighetsskatten i Lettland. Sociala avgifter: Särskilda regler om befrielse av sociala avgifter för utländsk arbetskraft som betalar till hemlandet. Ett svenskt företag som nyligen etablerat sig i Liepajas ekonomiska zon är Lesjöfors som förlagt en fabrik för tillverkning av fjädrar hit. De utländska direktinvesteringarna i Liepajas ekonomiska zon har ökat från knappt 25 miljoner euro år 2000 till i närheten av 35 miljoner euro Företag från EU-länder svarar för huvuddelen, cirka 25 miljoner euro under Men zonen lockar också till exempel ryska investerare som vill ha en bas för export till EU-länder. Totalt har de ackumulerade utländska direktinvesteringarna i företagen i SEZ ökat med 10 procent per år sedan år Det finns även andra branscher än tillverkningsindustri representerade i zonen, till exempel transport- och byggnadsföretag. Ett svenskägt hotell finns också på plats sedan slutet på 90-talet, Hotel Amrita, som leds av den svenske hotelldirektören Christofer Tham. Det är framför allt affärsmän som besöker de stora företagen i Liepaja och de utländska företagen i den ekonomiska zonen som bor här på hotellet, säger han. När det inte är allsvenska storlag på be- 4 Etablering utomlands

5 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Martin Abols på Liepaja stadsfullmäktige. Turism är en av våra viktigaste framtidssatsningar. Vi satsar på nya hotell och på att utveckla sevärdheter. Liepaja är en kulturstad, kanske mest känd för musiken, säger han Det är inte svårt att klara sig på engelska i Lettland. Nästan alla unga talar bra engelska. FAKTA sök. När Etablering Utomlands hälsade på åt AIK:s allsvenska fotbollslag en lågmäld måltid efter att ha fått stryk av Liepaja Metalurgs i andra kvalomgången till Uefa-cupen. Hotell- och turismnäringen har varit stadigt växande i Liepaja sedan zonen etablerades. De många utländska företagen behöver hotell och bra service för utländska gäster eller medarbetare. Hotelldirektören Christofer Tham med några av de anställda på Hotel Amrita. Turism är en av våra viktigaste framtidssatsningar. Vi satsar på nya hotell och på att utveckla sevärdheter. Liepaja är en kulturstad, kanske mest känd för musiken, säger Martins Abols på Liepaja stadsfullmäktige. De språkliga förutsättningarna för turistsatsningen är goda i hela Lettland. Letterna ligger i topp i Europa när det gäller att kunna flera olika språk. En stor del av letterna talar av naturliga skäl ryska. Men det är inte svårt att klara sig på engelska i Lettland. Nästan alla unga talar bra engelska, och det är inte svårt att hitta unga människor till ledande befattningar som kräver kunskaper i engelska, säger Martins Abols. Utbildning är över huvud taget en viktig del av Lettland. Internationella mätningar sätter Lettland som nummer två i världen efter Kanada när det gäller utbildningsnivån på medborgarna. Det innebär att det finns inhemsk välutbildad personal på många av de utländska företagen som etablerat sig i Lettland. Ett exempel på det är Lesjöfors fjäderfabrik i Liepajas speciella ekonomiska zon. Alla anställda inklusive de ledande befattningshavarna i företaget har varit letter redan från etableringen När vi startade var vi bara sju personer, men nu arbetar vi i tvåskift med 65 personer anställda. Cirka 70 procent av det v producerar går på export, säger Girts Ancevskis, vd för Lesjöfors fabrik i Liepajas speciella ekonomiska zon. LETTLAND Officiellt namn: Republiken Lettland. Folkmängd: 2,3 miljoner. Huvudstad: Riga (ca inv). Landyta: kvadratkilometer. Befolkning: Letter (59 %), ryssar 28,5 %, vitryssar (3,8 %), ukrainare (2,5 %), polacker (2,4 %), litauer (1,4 %) och övriga (2,4 %). Språk: Lettiska (officiella statsspråket), ryska modersmål för 28 % av befolkningen. Religion: Lutheraner, katoliker, rysk-ortodoxa. Statsskick: Republik. President: Valdis Zatlers. Regeringschef: Aigars Kalvitis. Politiska partier: 8 partier representerade i Saeiman (riksdagen). Valuta: Lat (LVL) 1 Lat är ca 13,50 SEK. BNP/capita: 8349 USD (53,4 % av EU genomsnittet). BNP-tillväxt: 11,9 %. Minimilön: 120 LVL/mån. Största exportmarknad: Litauen, Estland, Tyskland, Ryssland, Sverige nr 6 (6,5 %). Största importländer: Tyskland, Litauen, Ryssland, Estland, Sverige nr 7 (5,1 %). Export till Sverige: 3,5 mrd SEK. Import från Sverige: 3,7 mrd SEK. Etablering utomlands 5

6 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING TEMA: LETTLAND Europas största tillväxt Lettlands ekonomi är en snabbväxare. Under andra kvartalet ökade tillväxten med 11,3 procent, mest av alla länder i Europa. TEXT CHRISTER FÄLLDIN FOTO CHRISTER FÄLLDIN, HELLAND CONSULTING DET GÖR ATT LEVNADSSTANDARDEN snabbt ökar i landet. Det överhängande problemet är att få bukt med den höga inflationen. Det är framför allt efterfrågan som driver inflationen. Löneökningarna är mycket höga vilket skapar tryck i ekonomin och ökar efterfrågan på konsumentprodukter, säger Uldis Rutkaste, chefekonom på Lettlands centralbank. Mellan första kvartalet 2006 och 2007 steg lönerna i Lettland med 30 procent. Med höjda löner och stark tillväxt råder arbetskraftsbrist i Lettland. Många letter väljer att åka till Irland eller andra EU-länder för att jobba. Samtidigt ligger arbetslösheten strax under 6 procent. Inflationen är det allt överskuggande problemet och den lettiska regeringen har vidtagit ett antal åtgärder, vilka dock ännu inte har gett önskade resultat. Just nu ligger

7 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Strandpromenaden i Liepaja. Här låg Warszawapaktens stridsfartyg på rad, men nu sjuder andra aktiviteter. Ett lyxhotell har slagit upp portarna och ska exploatera strandpromenaden. Liepajas hamn. Rester från Sovjet-tiden, allt mer sällsynta i Lettland. Sedan företagsskatten sänktes till 15 procent har paradoxalt nog statens intäkter ökat Uldis Rutkaste, chefekonom på Lettlands centralbank. inflationen över 10 procent, vilket är den högsta noteringen på tio år. Under hösten har Lettlands centralbank varnat för överhettning i den lettiska ekonomin. Lettlands ambitioner att bli med i Eurozonen redan nästa år har grusats på grund av den höga inflationen, och målet är nu i stället att gå över till euro runt 2012, säger Uldis Rutkaste. Lettlands regering har tidigare motsatt sig regleringar av den lettiska ekonomin för att tillväxten ansetts vara viktig för att höja letternas levnadsnivå. Men under våren genomfördes dock ett första program med inflationsdämpande åtgärder som siktar till att minska inflationen med en procentenhet per år, vilket skulle möjliggöra en övergång till euro runt Efter ett halvår med stabiliserande ekonomiska åtgärder har konsumtionen minskat något och priserna på fastighetsmarknaden ökar inte som tidigare. Trots det har ingen stark effekt synts på inflationen. DET ÄR FRAMFÖR ALLT PRISSTEGRINGARNA som hämmat exporten vilket fått till följd att underskottet i bytesbalansen är Europas högsta, kring 25 procent. Sedan företagsskatten sänktes till 15 procent har paradoxalt nog statens intäkter ökat. Fler företag rapporterar in sina intäkter och svartjobben minskar. Vi har säkert fått mer än fler anställda som inte syntes före sänkningen av fastighetsskatten, säger Uldis Rutkaste. Fler företag betalar sin skatt efter förändringen, men det har även tillkommit utländska företag som nu anser att det är fördelaktigt att etablera sig i Lettland. De speciella ekonomiska zonerna är en del av orsaken, men inte hela, enligt Rutkaste. Byggbranschen är bland de hetaste i Lettland just nu. Det beror på att människor tjänar mer pengar och gärna vill byta bostad till någonting bättre. Det har drivit upp priserna och under en period såldes lägenheter innan de ens var byggda. Men vi har lyckats stabilisera fastighetsmarknaden nu, säger Uldis Rutkaste.

8 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Lettiska delikatesser Daugava tillverkar en rad olika mejeriprodukter filmjölk, olika sorters yougurt, även dessert-yougurt, smör och ystar flera olika sorters ost och bröd. Mjölkråvaran kommer från den egna gårdens kor och är till 100% naturlig. Inga stabiliserande eller konserverande tillsatser (E-tillsatser) används. Det mörka rågbrödet bakas enligt traditionella lettiska recept, med skållat mjöl och surdeg. Varje limpa är gjord för hand. Företaget har HACCP-certifikat och produkterna är märkta med förkortningen VP som står för nyttiga livsmedel, rekommenderas av Lettlands dietistförbund. Är Du intresserad av samarbete eller vill veta mer, ta kontakt med oss: SIA DK Daugava Tel Norden är en stor marknad för byggnadsföretaget UPB, enligt exportdirektören Gints Gaitnieks. Handelsbanken nu även i Riga Sist av storbankerna etablerar sig nu Handelsbanken i Lettland. Vi finns här för att det nu finns efterfrågan på våra tjänster i Lettland, säger Arto Haukka, chef för Handelsbankens etablering i Riga. Arto Haukka. För ett år sedan startade Handelsbanken ett kontor i Estland. Nu är det dags för Lettland. Om ett år ungefär när vi är etablerade här tar vi tredje steget i Baltikum. Då är det dags för Litauen, säger Arto Haukka. Handelsbanken öppnar inte med automatik kontor på alla nya marknader, utan beroende på vilken efterfrågan det finns på respektive marknad, enligt Arto Haukka. Han kommer ursprungligen från Finland och har arbetat för Handelsbanken i Helsingfors sedan år Därefter har han även hunnit tjänstgöra för banken under en sejour i Hongkong. När vi väl etablerar oss blir det ett riktigt kontor, för både företag och privatpersoner, även om tyngdpunkten i den här etableringen ligger på företagen, säger Arto Haukka. Kontoret i Riga planeras starta under första kvartalet nästa år. Det blir en ordentlig förbättring för Handelsbankens kunder som har affärer i Lettland. Hittills har de varit tvungna att vända sig till andra banker. Kontoret i Riga blir inte en självständig bank, utan agerar som filial till Handelsbanken i Sverige. En filial måste följa banklagstiftningen i det lokala landet, men lyder under svenska Finansinspektionen. Det finns både faör- och nackdelar med det. En fördel är att vi som filial kan använda oss av Handelsbankens balans vilket vi inte hade kunnat som fristående bank, säger Arto Haukka. Handelsbanken etablerar sig och växer organiskt på nya marknader, så även i Riga. Det är inte aktuellt att köpa upp någon lokal bank.

9 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING TEMA: LETTLAND Sverige stark marknad för lettiska företag Svenskhus i Riga. Lettland och de övriga baltiska staterna är intressanta marknader för svenska företag. Samtidigt är Sverige och de övriga nordiska länderna minst lika intressanta marknader för lettiska företag. TEXT CHRISTER FÄLLDIN FOTO CHRISTER FÄLLDIN, HELLAND CONSULTING Janis Oslejs, grundare av byggföretaget Primekss, satsar stort på svenska marknaden. Lauris Fisers driver transportföretaget Altreks i Lettland. Många av kunderna finns i Sverige. LAURIS FISERS ÄR EN AV PIONJÄRERNA i den nya lettiska ekonomin. Han har sedan den lettiska självständigheten för 16 år sedan byggt ett starkt transportföretag, Altreks. Kunderna har han hittat i Norge och Sverige. Jämfört med våra skandinaviska konkurrenter är vi väl positionerade på grund av de lägre lönerna. Även om de närmar sig varandra är det fortfarande en stor skillnad, säger han. Hemma i Lettland är konkurrensen stenhård på grund av den estniska och litauiska konkurrensen. Altreks har försökt hitta en skandinavisk partner men är nu mer inriktad på att öppna ett representationskontor i Stockholm, enligt Lauris Fisers. Vi behöver lära känna svenskarna lite bättre. Det går inte att ringa från Lettland och försöka få nya kunder i Sverige. Det är bättre att tala med svenska potentiella kunder på svenska, säger Lauris Fisers. Han är väl förtrogen med vilka transportflöden som finns mellan Lettland och Sverige respektive Norge. De båda färjelinjerna från Riga och Ventspils till Stockholm och Nynäshamn/Karlskrona, är strategiskt viktiga för företagets transporter. De gör att vi kan erbjuda leverans av gods från en dag till en annan över hela Skandinavien, säger han. Ett annat företag som skaffat många kunder i Sverige är byggnadsföretaget Primekss som producerar ett betonggolv i speciell teknik som är både kraftigare och tåligare än vanliga industrigolv. Primekss största marknad är fortfarande hemmamarknaden, men allt fler kunder finns i Sverige. Totalt svarar utlandsprojekt för 30 procent av Primekss omsättning. Den svenska marknaden är stark, eftersom det byggs mycket i Sverige. Konkurrensen är hård där, men vi är eftertraktade eftersom vi har en intressant produkt som är annorlunda än konkurrenternas, säger grundaren styrelseordföranden Janis Oslejs. PRIMEKSS BLANDAR IN stålbitar i betongen som golvet ska göras av. Det gör att betongen håller ihop och blir uthålligare än om golvet görs traditionellt med armeringsjärn. Vi behöver heller inte vara särskilt många för att lägga ett golv, därför har vi hög produktivitet och låga kostnader, säger Janis Oslejs. Primekss gjorde sitt marknadsinträde i Sverige omedelbart efter EU-medlemskapet för tre år sedan. Omsättningen har fördubblats sedan 2004 och tillväxten har varit särskilt stark i Sverige i år. I dag har företaget 180 anställda. Primekss är med i olika byggnadsprojekt över hela Sverige, är specialiserade på större arbeten med mycket stora industrigolvytor. Det finns både svenska och utländska konkurrenter som jobbar på samma sätt som Primekss, men det lettiska företaget har ett försprång. Vi har längre erfarenhet och gör därför mer avancerade jobb. NÅGRA AV PRIMEKSS STÖRSTA svenska projekt har varit ett köpcenter i Norrköping, lagerbyggnader för Volvo i Göteborg och ett Nettovaruhus i Helsingborg. Ett annat byggnadsföretag med utpräglad internationell strategi är UPB i Liepaja, Lettlands fjärde största stad belägen vid kusten i söder. UPB är i dag en koncern med 30 olika bolag. Exporten är stor till Sverige, Norge Danmark och Island. Omsättningen var 75 miljoner euro ifjol och tillväxten har varit mycket stark i år, inte minst på grund av att flera nya företag etablerats i koncernen. Som flera andra framgångsrika lettiska företag startade UPB direkt efter självständigheten Då var de fyra grundarna ensamma, men i dag finns anställda, och grundarna leder fortfarande verksamheten. I Skandinavien måste du konkurrera med kvalitet. Att inte leverera hög kvalitet går bara en gång, sedan får du inte någon fler chans, säger UPB:s exportdirektör Gints Gaitnieks. Lettland mer tillgängligt med enkel flygbiljett Air Baltic är det snabbt växande regionala flygbolaget i Baltikum. Tillväxten har varit stark sedan bolaget ändrade strategi och öppnade flygrutter till nya destinationer. Framgångarna har inte uteblivit och delägaren SAS förhandlar i höst om att köpa en större del av Air Baltic än de 47,2 procent som bolaget äger i dag. En del av orsaken till intresset är Lettlands starka tillväxt inom turism. Under sommarsäsongen 2006 ökade antalet hotellnätter i Lettland med 18 procent, mest i hela EU. Det i sin tur hänger ihop med att Air Baltic erbjuder lågprisbiljetter till och från de baltiska destinationerna. Air Baltic säljer även enkla biljetter för att möjliggöra för resenärerna att kombinera flygresan med andra transportsätt, vilket ökar möjligheterna till att planera resandet effektivt, säger Janis Vanags, informationschef på Air Baltic i Riga. Riga och Vilnius i Litauen är de stora flygplatserna och Air Baltic flyger direkt till nästan 20 olika europeiska destinationer, men framförallt många länder i Östern. Den bärande affärsidén är att bli ett nav mellan öst och väst. Förutom dessa flygplatser trafikerar flygbolaget även Lettlands fjärde stad, Liepaja, som nu har direktlinjer till Köpenhamn och Hamburg. Totalt har Air Baltic 20 flygplan i flottan, de flesta av dem är Boeing 737:or som kompletteras med några Fokker 50. Alvils Hincs, vd för Lattelecom. Internetutvecklingen i Lettland är lika snabb som den ekonomiska tillväxten. Datorn hittar ständigt nya trådlösa nät under en promenad med den bärbara genom Riga. Det är lettiska Lattelecom som är den stora operatören när det gäller mobiltelefoni och Internet. Antalet Internetanvändare i Lettland ökar kraftigt. Vid ingången till 2008 finns det uppskattningsvis nästan en och en halv miljon letter ute på nätet, säger Alvils Hincs, vd för Lattelecom. Bolaget står bakom den moderna infrastrukturen i Lettland, och målet är att ingen Varannan i Riga ute på Internet ska behöva sakna uppkopplingsmöjlighet eller nåbarhet till Internet eller sitt företags IT-tjänster. Enligt Lattelecoms statistik ökade Internetanvändningen mycket kraftigt på ett och ett halvt år. Från mitten av 2004 till ingången av 2006 växte användarantalet från en halv miljon till en miljon. Även användningen av Internet i hemmen ökar markant. I Riga har hälften av invånarna möjlighet att använda Internet i bostaden, säger Alvils Hincs. Lattelecom är ett vinstgivande företag som sedan 2003 stadigt arbetar med en marginal på 20 procent. Målet är att även lyfta Internetanvändningen i Lettlands mindre städer och på landsbygden. Etablering utomlands 9

10 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING CYPERN Låga skatter och härligt klimat lockar företag från hela Europa till Cypern. Konsultföretaget Consulco hjälper företag att etablera sig här. Till höger Patrick Richter och Mattias Forsenberg, båda Consulco. Cypern är EU:s skatteparadis Cypern har den lägsta skattenivån i hela EU och skattesystemet är harmoniserat med EU-lagstiftningen. Det betyder att svenska företagare tryggt kan utnyttja fördelarna. TEXT CHRISTER FÄLLDIN LÅGA FÖRETAGSSKATTER, 10 procent, lockar företag och kapital till Cypern. Andra fördelar är att kapitalvinster vid handel med värdepapper eller vid försäljning av ett aktiebolag är helt skattefria. Även utdelning från ett svenskt dotterbolag till moderbolag på Cypern är normalt helt undantagen beskattning. De låga skatterna är en stark drifkraft, men även den låga kostnaden för att sätta upp och driva bolag är en faktor som spelar in när många svenskar är intresserade av att etablera sig på Cypern, säger Patrick Richter på det internationella konsultbolaget Consulco. Bolaget har lång erfarenhet av cypriotiska bolagsstrukturer och arbetar bland annat med Cypriotisk skatterådgivning samt redovisning och revision. Vi hjälper även till i relationen med banker och finansbolag på Cypern, säger Patrick Richter. Consulco har drygt 200 anställda och huvudkontoret ligger på Cypern men kontor finns i flera länder i Europa. I Sverige finns kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är relativt enkelt att registrera och starta ett bolag på Cypern enligt Patrick Richter, men han rekommenderar ändå att ett företag söker lokal hjälp för att vara på säkra sidan att man uppfyller de lokala villkor som finns. Beroende på vilken verksamhet som är planerad för bolaget kan det ta allt från ett par veckor och uppåt att komma igång. Alla bolag har bokföringsplikt och måste även genomgå revision av en revisionsbyrå med licens på Cypern, säger han. FAKTA CYPERN Antal invånare: (2006) Statsskick: Republik. Yta: kvardratkilometer. Huvudstad: Nicosia, ca invånare. Folkgrupper: Grekcyprioter, ca 80 procent, turkcyprioter, ca 18 procent. BNP per invånare: USD (2006). Valuta: Cypriotiskt pund, men övergår till Euro 1 januari Språk: Grekiska i söder, turkiska i norr. Engelska talas allmänt. MEN DET FINNS ANDRA ASPEKTER som är nog så viktiga när det gäller att välja Cypern som bas för ett bolag. Det geografiska läget med närheten till tre kontinenter kan vara ett avgörande skäl, inte minst för bolag som bedriver internationell handel. Ett milt och behagligt klimat året om lockar naturligtvis också, och det är lätt att vistas på Cypern. De flesta förstår och talar engelska, vilket är en fördel för de företagare som tar steget att flytta ut både sig själva och sin affärsverksamhet. Att driva bolag på Cypern är enkelt, mycket bygger i grunden på regelverk med engelskt ursprung. Ännu lättare blir det när euron införs vid det kommande årsskiftet. Kostnaderna för att bilda och driva bolag på Cypern är också relativt låga jämfört med andra länder, säger Richard Chindt, vd för View Cyprus som hjälper företag och privatpersoner att etablera sig på Cypern. Det geografiska läget har även medfört att många bolag som bedriver internationell handel har etablerat sig i landet. Fastighetsmarknadens utveckling har till exempel lockat till sig ett antal bolag som investerar i fastigheter och bedriver uthyrning, enligt Richard Chindt. Det finns också god tillgång till välutbildad arbetskraft till en lägre kostnad än i Sverige. Affärsklimatet är gott på Cypern som har ett modernt utbyggt bankväsende och infrastruktur. En rest från den brittiska kolonialtiden är bolagsformen Ltd (Limited) som fortfarande används. Den generellt gynsamma skattelagstiftningen har gjort att många europeiska holdingbolag etablerat sig på Cypern sedan EU-inträdet för tre år sedan. Några skattemässiga fördelar med cypriotiska bolag är att aktieutdelningen inte beskattas om ägarandelen är över 1 procent samt att kapitalvinster på värdepapper är skattefria. Även som privatperson finns det fördelar. Det finns ingen förmögenhetsskatt, arvsskatt eller gåvoskatt, medan tjänsteinkomster beskattas med högst 30 procent. Svenskar som flyttar till Cypern slipper inkomstskatt upp till kr under de tre första åren i landet. 10 Etablering utomlands

11 Consulco Cyperns ledande skatterådgivare med kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö

12 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING EU Solvit stoppar byråkrati och löser handelshinder En uppblåst byråkrat kan dyka upp var som helst. Så marknadsför Kommerskollegium det svenska Solvit-centret vars uppgift är att hjälpa EU-medborgare och företag att få rätt mot trilskande och motsträviga myndigheter. TEXT OCH FOTO CHRISTER FÄLLDIN DET FINNS ETT SOLVIT-CENTER i alla EU-länder och dessutom i EES-länderna Liechtenstein, Island och Norge. Tanken är att snabbt hugga tag i problem som är mer hanterbara än dem som hamnar i EG-domstolen. Som företagare vill du diskutera och göra affärer här och nu, inte driva en process i domstolen, säger Bengt Agild, chef för det svenska Solvit-centret inom Kommerskollegium. Han är själv en av Sveriges största experter på handelshinder och har medverkat till att lösa många av dem, till exempel problem kring införsel av ciderflaskor till Färöarna och upphandling av motorvägar i Polen. Tanken med Solvit är mycket god. Vi är ett nätverk som fungerar prestigelöst. Det finns ett Solvit-center i varje land, centralt placerat i administrationen med bra kontakter med de myndigheter som kan tänkas skapa problem för en företagare, säger han. Bengt Agild, chef för det svenska Solvit-centret inom Kommerskollegium. SOLVITS UPPGIFT är att verka för EU-marknadens fria rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. Vi arbetar kort sagt med att undanröja handelshinder, men det blir allt vanligare att vi också får lösa problem som rör människor, till exempel rätten till fungerande socialförsäkringar. Solvit får i Sverige in klagomål om året. Mer än hälften av klagomålen gäller svenska myndigheter som på ett eller annat sätt försvårar för utländska medborgare att utöva EU-rättens fyra friheter. Det är ju dubbelriktat. Både medborgare och företag kommer till oss och klagar på svenska företag. Kommerskollegium och det svenska Solvit-centret har fördelen av att ha många kunniga jurister. Våra jurister är svenska mästare på fri rörlighet, säger Bengt Agild. Fram till och med augusti fick Solvit-centret på Kommerskollegium in 90 klagomål, 48 gällde varor, 12 klagomål rörde tjänster samt 30 handlade om människor och deras rättigheter. Solvit löser inte alla hinder, men Bengt Agild uppskattar att 20 procent av ärendena är klockrena, det vill säga Solvit lyckas lösa upp ett handelshinder genom dialog med myndigheterna i det land där det är problem. Tio veckor ska det högst ta att ändra på beslut, vilket ska jämföras med ärenden som tas upp i EG-domstolen. Då kan vi få vänta på en lösning i fyra år, säger Bengt Agild. Ärendena som Solvit tar om hand får inte vara för stora eller för principiella. Vaxholmsfallet med Byggnads anmäldes till exempel till Solvit, men det var för stort och för principiellt. I de fall där någon bryter mot EG-rättten är det lätt för oss att agera. Då är vi helt klart rätt instans, säger Bengt Agild. DET FINNS MÅNGA EXEMPEL på lyckade ingripanden från Solvit. Ett företag i Katrineholm fick inte ha sina brandsläckare monterade på Volvo-lastbilar i Frankrike, med motiveringen att brandsläckarna var testade i Sverige. Enligt fransk lag skulle brandsläckare testas i Frankrike, men EG-rätten jämställer svenska och franska tester, som ju båda är europeisk standard. Genom diskussion med våra franska kollegor fick vi till stånd en lagändring i Frankrike, säger Bengt Agild. 12 Etablering utomlands

13 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING LOKALER Lagarna är olika från land till land Det krävs kompetens och lokal kunskap för att kunna förmedla lokaler till företag som startar verksamhet i andra länder. Fastighetsbolaget DTZ finns i över 40 länder. Varje företag som flyttar utomlands behöver lokaler. Det är den enkla verkligheten bakom framgångarna för fastighetsbolaget DTZ. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID Planera väl före val av lokal utomlands FÖR ATT LYCKAS I ETT ANNAT LAND krävs bra lokaler och föreberedelser. Det finns en del att tänka på när man ska skaffa lokal utomlands, säger Stefan Regén, som ansvarar för internationella företagskunder inom avdelningen Occupier Services hos fastighetsrådgivaren DTZ. Att hitta lokal, skriva kontrakt och förstå lagar och regler i ett annat land kan vara förknippat med både praktiska och juridiska problem, och det är oftast nödvändigt med hjälp på plats. Lagarna är olika från land till land. I Sverige har vi ett starkt besittningsskydd som inte finns i andra länder, men det kan också handla om skillnader på kontraktslängd och uppsägningstider, säger Stefan Regén. Den vanligaste fällan är felaktiga avtalsvillkor för att en part inte är insatt i juridiken med uppsägningstider och annat. Man förstår helt enkelt inte vad man skriver på. Det gäller att se upp med hyresnivån och automatiskt förlängda kontrakt, för att inte fastna i ett avtal och inte kunna komma loss. Ofta behövs därför en lokal rådgivare och juridisk expertis, säger Stefan Regén. I Sverige är det nästan alltid fastighetsägaren som anpassar lokalen efter hyresgästens behov, och det ingår i den överenskomna hyran. Utomlands hyr man ofta i befintligt skick, ibland till och med betongrent, och hyresgästen gör anpassningen själv. Återställningskostnader efter att kontraktet löpt ut kan förekomma, och det är viktigt att ta med i beräkningarna. Vatten och avlopp är oftast indraget men utformningen och utrustningen står hyresgästen för, liksom löpande underhåll. De flesta som öppnar kontor hyr sin lokal, men i vissa fall kanske de vill äga den, Det är viktigt att planera lokalt och globalt, när företaget skaffar lokaler i ett annat land. till exempel specialanpassade produktionsanläggningar som man helst bygger själv. Andrahandsuthyrning är mer vanligt förekommande i länder med långa avtalstider. Om ett företag av någon anledning måste flytta innan avtalet går ut, hyr bolaget ut under resterande tid. I de allra flesta länder är det upp till hyresvärden att godkänna andrahandsuthyrningar. Det handlar mycket om att skapa förtroende och förstå kundens behov. Vi kan hjälpa till med olika moment i lokalsökandet och löser ofta uppgiften med hjälp av våra kollegor i landet, vi finns ju i över 40 länder. Det kan gälla att hitta lokal eller tomtmark och att förhandla avtal. Kunden vet inte alltid exakt vad de behöver och då kan vi träffas på plats och diskutera kravspecifikationen. Det kan exempelvis gälla i vilken stad eller stadsdel företaget bör ha lokal, ytbehov eller kostnader. Stefan Regéns bästa tips är att börja förberedelsen i så god tid som möjligt för att lyckas. Tänk också på att lokal kunskap i vissa fall kan vara nödvändig för att genomföra en affär, men att det globala perspektivet är viktigt för att få en genomtänkt process och ett bra resultat. Alla språktjänster på ett och samma ställe

14 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING USA TÄNK PÅ Skaffa lokal personal och lokala rådgivare, och låt huvudkontoret i Sverige vara ansvarigt. Åk över och träffa rådgivarna och personalen. Se till att ha ett affärssystem som ger dig möjligheten att från Sverige ha kontroll över den amerikanska verksamheten samt att stödja den. Underskatta inte tidsskillnaden. Räkna med att det tar längre tid än beräknat. Bone Support gör svaghet till styrka Benskörheten fördubblas till Följden blir ofta någon form av fraktur som har svårt att läka. Det svenska företaget Bone Support har utvecklat ett biologiskt bensubstitut som ersätter kroppens eget ben. Ett preparat sprutas in i handleden och fyller ut tomrummet. Det är en av Bone Supports produkter som säljer i hela världen, bland annat i USA. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID Genom att ha ett amerikanskt kontor visar vi att vi tar marknaden på allvar VID EN HANDLEDSFRAKTUR som inte läker som vanligt sprutas preparatet in för att fylla ut tomrummet, och patienten slipper att opereras. Marknaden för denna typ av produkter är stor i Europa, USA och Asien, vilket Bone Support tog fasta på när de tidigare i år etablerade sig i USA. Marknaden finns till procent i USA och där finns också alla våra stora konkurrenter. Vi hoppas att det finns en framtida potential där. Med vår typ av produkt kan vi säkerligen ta en marknadsandel, och eftersom det är en så stor marknad kan man inte ta allt på en gång. Nästa år räknar vi med att utöka verksamheten, säger Fredrik Werner, finanschef på Bone Support. Att ta steget är ett naturligt drag, eftersom Bone Supports produkt nyligen blivit godkänd i USA. Bone Support har sitt amerikanska huvudkontor i Minnesota och dessutom verksamhet i Florida och Oklahoma. Det finns ingen svensk personal på plats, utan allting sköts av två lokalanställda tillsammans med en konsult. Det är viktigare med amerikansk personal, som har kunskap om den amerikanska marknaden. Vi har hittat bra personer som har erfarenhet av branschen sedan lång tid. Vid starten tog Fredrik Werner hjälp av en amerikansk advokat för den juridiska strukturen och det som tog mest tid var personalen, hur löneutbetalningar och skatter ska hanteras korrekt, då det är olika i olika stater. Det är viktigt att det är huvudkontoret i Sverige som väljer rådgivare och håller kontakten med dem, både hemifrån och genom besök, säger Fredrik Werner. Vid starten måste någon i företaget vara tillgänglig, vilket kan vara krävande då tidsskillnaden är stor. Ibland måste man förlänga arbetstiden i Sverige för att kunna ha kontakt med USA, det innebär en annan dygnsrytm vissa perioder. Genom att ha ett amerikanskt kontor visar vi att vi tar marknaden på allvar. Vi försöker också lyssna på personalen där för att kunna anpassa verksamheten så gott det går, och ändå behålla företagskulturen och långsiktigheten. Vi vill göra affärer på amerikanskt vis. Det praktiska med bankkontakter, administration och bokföring kräver också en del arbete. I USA används fortfarande mycket checkar, och det måste kunna hanteras för in- och utbetalningar. Att se över försäkringsskyddet är också väsentligt i ett land där stämningarna dugar tätt. Man måste ha ett fullgott försäkringsskydd och en bra försäkringsorganisation bakom sig, samt ha rådgivare på plats. Den som är knuten till ett svenskt försäkringsbolag bör välja ett som har erfarenhet av USA, så att de vet hur landet fungerar. Fredrik Werner har inte upplevt några större kulturella eller affärsmässiga skillander ännu, utan tycker att det mest varit positiva reaktioner. När man pratar med rådgivare eller myndigheter märks ibland att de är ovana vid samtal från Sverige och de kan till och med ifrågasätta att vi ringer härifrån. I övrigt har vi bara positiva erfarenheter. BENSKÖRHET (OESTOPOROS) De främsta orsakerna är ålderspyramiden, att vi blir äldre och äldre, och vårt sätt att leva med felaktig kost och lite motion. I Asien har man sett en dramatisk ökning. 40 procent av kvinnor över 50 år är drabbade och procent av män över 50 år. 14 Etablering utomlands

15 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Världens möjligheter. Ha örat mot marken i USA USA är vid sidan av Tyskland Sveriges största exportmarknad, oberoende av bransch, även om personbilar, läkemedel, telekom och energisektorn är de mest betydande. Med sina 300 miljoner invånare är USA en marknad med oanade möjligheter men den som planerar att göra affärer i USA måste ta hänsyn till affärsmässiga och kulturella skillnader. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID FOTO INGEMAR BRINK Vi finns där du finns, runtom i hela Sverige. Men vi finns också där dina kunder finns, genom våra 60 utlandskontor i 52 länder världen över. Medarbetarna på dessa kontor bor, lever och arbetar på den marknad du vill nå. De kan språken och känner kulturen. De vet var möjligheterna finns och hur man undviker misstagen. Det gör att vi kan hjälpa dig med allt från att kartlägga just din marknadspotential till att utveckla exportsatsningen ytterligare. Vår affärsmodell för internationell affärsutveckling har hittills bidragit till att flera tusen svenska företag kunnat växa internationellt. På kan du läsa mer om hur vi hjälpt både små, medelstora och riktigt stora företag ut i världen. Och hur du kan dra nytta av oss för att förverkliga dina drömmar om en lyckad exportsatsning. MÅNGA SVENSKA FÖRETAG vågar inte satsa i USA, de tror att det är svårare än det egentligen är. Samtidigt ser vi ett enormt intresse för den amerikanska marknaden. Vi jobbar mycket med business matchmaking för företag, säger Gunilla Girardo, vd för SACC, Swedish American Chambers of Commerce USA, som dagligen har kontakt med företag som vill etablera sig i USA. Varje år arrangerar SACC de svenskamerikanska entreprenörsdagarna, både i Sverige och USA, där företag träffas för att bygga relationer. I år var det Chicago och södra Sverige som stod som värdar för Entreprenörsdagarna. Södra Sveriges så kallade E-days, lockade ett rekordstort deltagande på drygt 900 personer, varav 200 kom från USA. Gunilla Girardo säger att Sverige är ett starkt varumärke i sig. Svenskar har bra renommé tack vare många stora svenska företag och en lång affärsrelation, vilket givetvis är en fördel vid etablering. Med rätt stöd och nätverk är det relativt lätt att etablera sig, annars är det en utmaning. Man behöver hjälp med juridisk expertis, bankkontakter och konsulter, allt detta kan man få via SACC och andra organisationer. Men det finns inget recept som passar alla eftersom varje företag har specifika behov. Ett ord som passar väl i sammanhanget är tålmodighet, det tar cirka tre år för en etablering och det finns inga garantier. Det finns dock en otrolig potential. Ha örat mot marken. Just nu är till exempel förnyelsebara bränslen hett och man skriker efter det. Sverige är bäst i världen på detta, så ta tillfället i akt. Andra heta branscher är medicinsk teknik, telekom och IT-lösningar. Var öppen och ta vara på möjligheterna, men tänk på att växa efter hand, det går inte att täcka in allt från början, det är trots allt 50 olika stater. I många länder är det största problemet att lagar och regler hindrar en etablering, men så är inte fallet i USA. Det är visserligen stora skillnader avseende kontrakt, juridik och systemet med stämningar, och visst krävs det till exempel att produkten är patenterad och skyddad innan ett företag går in på marknaden, men det är inget direkt hinder. Gunilla Girardo ser ett annat problem. Svenskar tänker för svenskt, man måste förstå den amerikanska kulturen och att det är 50 olika marknader. Amerikanens fokus är att sälja medan svensken tror att Gunilla Girardo. FAKTA USA Folkmängd: Drygt 300 miljoner invånare Huvudstad: Washington D.C. Yta: kvadratkilometer BNP: miljarder USD (2005) Inflation: 3,2% (2005) Arbetslöshet: 4,4 % (2006) TÄNK PÅ DETTA INFÖR ETABLERING I USA TIPS! Ta hjälp av expertis i starten. Bygg relationer. Var öppen och ta vara på möjligheterna när de kommer. Ha tålamod och väx gradvis det är en enorm marknad. Var väl förberedd och läs på för att förstå den amerikanska kulturen. om man bara har en bra produkt så säljer den sig själv. En kampanj räcker inte, man måste tänka långsiktigt. För att lyckas i affärer i USA måste man dessutom ha personliga relationer. Det förekommer mycket benchmarking och mottagningar som det är viktigt att delta i för att bygga nätverk. SVENSKAR ÄR INTE ALLTID MEDVETNA om att det finns skillnader som direkt kan påverka affärs-relationerna. Kanske är det inte den som säljer bäst i Europa som är mest lämpad för att sälja i USA. Kanske en lokal säljare vore bättre, eller en som kan den amerikanska marknaden. Andra faktorer som påverkar är att vi i Sverige är vana vid att fatta beslut gemensamt, något som inte alls gäller i USA, där chefen fattar alla beslut. Kostnadseffektivitet är också viktigt och trots att kvalitet skattas högt så säljer det inte ensamt. Det är viktigt att lyssna på varandra för att lyckas. En utlandsetablering kräver stora arbetsinsatser och ständig närvaro i startskedet. Därför väljer många att ta med sig familjen och bosätta sig på plats för en tid. Gunilla Girardo har själv bott i USA i 14 år.

16 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING KINA Kina sjuder av energi och affärsmöjligheter. Ekonomin växer så det knakar, men affärsklimatet och sättet att leva skiljer sig från vårt. Att som svensk starta verksamhet kräver god förberedelse och tydliga mål. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID Scanias vd i Kina styr både sitt företag och Svenska Handelskammaren i landet. Han har lärt sig att positionering är viktig på den kinesiska marknaden. FAKTA KINA Huvudstad: Peking. Yta: kvadratkilometer. Folkmängd: milj inv. Viktigaste näringar: Järn och stål, kol, kemi, verkstadsprodukter, kläder och textil, hemelektronik, bygg, transport och detaljhandel. BNP (total): 2251 miljarder USD (2005). BNP/capita: 1700 USD (2005). Inflation: 1,8 % (2005). Arbetslöshet: 4,2 % urban arbetslöshet enligt officiell statistik, omkring 10 % enligt vissa bedömare, därutöver omfattande undersysselsättning på landsbygden. Fattigdom: 11,5 % (andel av befolkningen som lever under 1 USD/dag). Än har tåget inte gått ATT KOMMA HIT är en positiv chock. Man kommer från ett moget väl fungerande samhälle till ett vibrerande land, men med en stabil bas i familjen är det relativt lätt att leva här. Det säger Mats Harborn, vd för Scania Kina och ordförande i Svenska Handelskammaren i Kina. Han säger att det fortfarande finns oanade möjligheter i Kina. Det är en myt att tåget går nu. De går varje dag och det gäller att hitta rätt perrong och rätt tåg. Genom sina olika roller har han stor erfarenhet av kinesiskt affärsliv, och knivskarp konkurrens. DE BÄSTA RÅDEN OM DU ÄR PÅ VÄG TILL KINA TIPS! Hitta din marknad och positionera företaget där. Förankra väl hemma i organisationen. Ha långt perspektiv. Skicka den bästa personalen och rekrytera bra personer lokalt. Räkna med 3 5 år till break even. För att klara konkurrensen måste man göra en tydlig marknadsundersökning och identifiera nyckelsegment med konkurrensfördelar. Det är viktigt att positionera sig och bygga varumärken. En annan faktor för att klara sig är att inte kompromissa med affärsprinciperna och strategin. Den som gör det är på hal is. DET ÄR OCKSÅ NÖDVÄNDIGT att ha svensk personal på plats, som kulturbärare, och få det kinesiska företaget att tänka och agera i enlighet med moderbolaget, anser han. Svenska företag har goda förutsättningar för att göra affärer i Kina genom att vi på olika sätt skaffat oss ett bra anseende. Trots att Sverige är ett litet land har idrottsinsatser, kända varumärken, starka personligheter och Nobelpriset satt oss på kartan. Ur diplomatisk synvinkel var vi det första västlandet som erkände Folkrepubliken Kina. Ja, kineserna är ofta mer pålästa om oss än vi om dem. Det har mestadels varit en öppen kultur som tagit emot andra kulturer. I dag ser vi en viss skillnad. Globaliseringen medför det nya i att Kina påverkas mer av andra än tvärtom. Det är en ny situation för dem. Vi svenskar överdriver de kulturella skillnaderna. Det är däremot viktigt att vara Kinatåget går varje dag och det gäller att hitta rätt perrong och rätt tåg uppmärksam på systemskillnader, och att skaffa duktiga lokala medarbetare som kan navigera i systemet. Det är en komplex bild med brutal kapitalism och stelbent planekonomi, och allt däremellan, vilket gör att processerna är långsamma. En annan nyckelfråga är att övervaka kvalitén. Kineserna har kort perspektiv och det är svårt att motivera hög kvalitet eftersom de kortsiktiga pengarna styr. I DAG FINNS CIRKA 400 svenska företag i Kina. Storföretagen lägger sig i Peking på grund av närheten till myndigheter. Tillverkningsföretag väljer Shanghai eftersom det är bra infrastruktur och närhet till andra företag, medan inköpare väljer Shanghai eller södra Kina. En ny bransch på stark uppgång är tjänstesektorn, men enligt Mats Harborn har alla branscher ungefär samma möjligheter. Det finns en del ägarbegränsningar inom vissa branscher. Annars är näringsfriheten stor i Kina. För de svenska företag som redan etablerat sig i Kina finns en gemensam plattform i Svenska Handelskammaren. Medlemmarna får ett kontaktnät, tillgång till information och möjligheter till affärsutbyten. I dag är ungefär hälften av de etablerade företagen medlemmar. På de svenska företagen jobbar mest kineser, och vårt sätt att driva företag, med respekt för individen och utvecklingsmöjligheter, gör att de trivs. Man har faktiskt sett en lägre personalomsättning i svenska företag. På Handelskammaren har vi ett tema som heter Exploring Swedish management in China som tar upp dessa frågor. Den svenska ledarskapsmodellen fungerar bra eftersom vi jobbar med målstyrning och delegering, trots att man i Kina är van vid en kortare tidshorisont och det är mer hierarkiskt. Våra medarbetare gillar vårt sätt att arbeta. Översättning till och från alla språk

17 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING FOTO: HÅKAN FLANK Kenneth Karlberg, chef för TeliaSoneras mobila verksamhet. TELIA SONERA Yoigo TeliaSoneras uppstickare i Spanien TeliaSonera är lika van att agera lågprisaktör som att vara marknadsledare. I Spanien har TeliaSonera lyckats med sin mobila lågprissatsning under varumärket Yoigo. LANSERINGEN AV MOBILOPERATÖREN YOIGO skedde strax före jul ifjol, och det andra kvartalet har Yoigo redan skaffat drygt abonnenter och siktar på användare vid årets slut. Uppmärksamheten i Spanien har varit mycket stor. Johan Andsjö, vår vd där nere har varit inbjuden i tv-sofforna, och stora dagstidningar samt flera livsstilsmagasin har gjort reportage om Yoigo, säger Kenneth Karlberg, chef för TeliaSoneras mobila verksamhet. När Telia och Sonera gick ihop följde en av Soneras gamla outnyttjade mobiloperatörslicenser med i boet. Den har inte utnyttjats förrän nu, ett antal år senare. Orsaken att vi väljer att satsa på ett lågprisvarumärke som mobiloperatör i Spanien just nu är att det fanns en tom nisch för en lågprisaktör. Vårt varumärke i Spanien är Yoigo, och det står för enkla och rättframma erbjudanden till kunden. Efter två kvartal har Yoigo redan drygt kunder och de undersökningar som TeliaSonera har gjort visar att igenkänningsgraden är hög. De spanska kunderna har förstått vad Yoigo står för. Vi har sagt att under första året ska vi ha knappt 1 procents marknadsandel, vilket innebär runt kunder. Totalt finns 44 miljoner invånare i Spanien. Det innebär att om TeliaSonera skulle uppnå en marknadsandel på 10 procent, skulle det motsvara lika många kunder som bolaget har som marknadsledare i Sverige i dag. Beslutet att etablera ett lågprisvarumärke i Spanien fattades i början av sommaren ifjol. Kravet var då att kunna lansera före årsskiftet, vilket i praktiken betyder före julruschen. Det är otroligt kort tid men vi lyckades komma igång redan i början av december, säger Kenneth Karlberg. Nästa steg var att etablera varumärket på den spanska marknaden och lanseringen fick stort genomslag, enligt Kenneth Karlberg. Varumärket Yoigo är friskt och fräscht med ett helt nytt koncept att kommunicera till marknaden. Yoigos verksamhet i Spanien sköts av totalt cirka 70 anställda, varav 50 är spanjorer. De övriga 20 är norrmän, danskar, svenskar och finländare med stor erfarenhet av att dra igång liknande uppstartsbolag utomlands. När beslutet att gå in på den spanska marknaden väl var fattat förutsatte det att det fanns strategiska partners för satsningen. I Spanien, liksom i många andra länder, är det viktigt att ha en bra stark lokal partner. FAKTA YOIGO Antal länder där TeliaSonera har verksamhet: 14 Antal lågprisvarumärken för mobilkommunikation inom TeliaSonera: 7 Nettoomsättning Yoigo (MSEK): 193 Koncernens ägarandel: 76,6(%) Antal abonnemang: Huvudkonkurrenter: Telefónica, Vodafone, Orange TeliaSoneras spanska mobiloperatör Yoigo lanserade lättanvända mobila tjänster till låga priser den 1 december I det första kommersiella utbudet erbjuds samma priser för både abonnemangs- och kontantkortskunder och kundökningen har överträffat alla förväntningar. Utöver rösttjänster erbjuder Yoigo sina kunder sms, mms, mobil Internetaccess, mobila portaltjänster och internationell roaming. Det är svårt gå in ensam som utlänning. Man kan inte marknaden och spelreglerna i andra länder. I Spanien bygger mycket på nätverk och kontakter, och det finns ett etablerat sätt att bete sig och verka, säger Kenneth Karlberg. TeliaSoneras partner i Spanien är det multinationella bolaget ACS, ett av Europas största konstruktionsföretag med vägar och järnvägar i portföljen. Ägaren till bolaget var tidigare ordförande i Real Madrid, en av Europas största fotbollsklubbar. Trots den väl placerade partnern och nätverken in i det spanska näringslivet fanns en del kritik mot TeliaSoneras spanska satsning när den tillkännagavs. Kritiken kom från analytiker som ifrågasatte marknadsinträdet i Spanien. Varför? Jag tror att kritiken beror på att marknaden blev överraskad. Det är inte säkert att analytikerna visste att vi hade licensen. Efterhand som vi har kunnat berätta mer om vår satsning har uppfattningen börjat svänga. Fler har nu börjat förstå hur den spanska marknaden ser ut. I början kunde vi inte heller berätta så mycket om vårt inträde eftersom vi inte ville avslöja vår affärsidé för tidigt. Så många tyckte sannolikt att vi var för hemliga. FRÅN BÖRJAN FANNS EN BUKETT av tolv olika ägare och då hade TeliaSonera bara 20 procent. TeliaSoneras villkor vid uppköpet var att kunna styra verksamheten operativt. Vi ville äga runt 80 procent, och i dag har vi cirka 76 procent, medan ACS har 20 procent. Av de övriga ägarna återstår bara två, säger Kenneth Karlberg. TeliaSonera är ett internationellt bolag med marknadsledande verksamhet i de nordiska och baltiska länderna. Inte lika känt är att TeliaSonera har varumärken som är lågprisaktörer på många marknader. Etablering utomlands 17

18 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING POLEN Rörets flyttade tidigt hela produktionen till Polen. Det har räddat bolaget anser Rörets vd. FAKTA/RÖRETS Rörets producerar klädvårdsprodukter, men äger också varumärkena Maria och Kungs. Bolaget grundades 1943 med att tillverka träinredningar till småhus. På 50-talet började Rörets i stället tillverka strykbord och vädringsställ i trä, och gick så småningom över till att tillverka produkterna av stålrör, vilket skulle visa sig vara lönsamt flyttades produktionen till Polen. Vi fick bra gehör och svenska företag ligger högt i kurs Det svenska företaget Rörets är marknadsledande i Polen. Den tidiga etableringen av produktion i Polen räddade sannolikt företaget. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID Flytt till Polen räddade DET FANNS TVÅ ANLEDNINGAR till beslutet att flytta tillverkningen till Polen, enligt Rörets vd Bo Bergström. Det var det hård konkurrens prismässigt och 50 procent av produkterna går på export. Vi ville komma närmare marknaden i Östeuropa för att kunna sälja mer. Det ledde till att Röret startade tillverkning och öppnade ett försäljningskontor i lilla Privi med invånare, en mindre stad nära Poznan. Tack vare att Rörets var tidigt ute på den Polska marknaden har de blivit marknadsledande. Det fanns andra tillverkare i Polen men på en annan nivå. Vi fick bra gehör och svenska företag ligger högt i kurs, man pratar väl om Sverige och svenskarna. I dag är den stora konkurrenten Kina, men vi ser det som en styrka att producera i Europa i stället, inte minst med tanke på miljön. Trots att Bo Bergström säger att företaget troligen inte funnits idag om det inte flyttat till Polen, har han inte enbart positiva erfarenheter. Vi tog kontakt med ett svenskt företag i en helt annan bransch som redan fanns i Polen. De hjälpte oss med de första kontakterna. Vi har aldrig haft svensk personal på plats, men de första två, tre åren var vi där varannan vecka. I efterhand ser han att det hade varit bra att ha en svensk på plats för att överföra företagets tänkande och för att kunna ha kontroll. Det fanns ingen i organisationen som var beredd att flytta dit. Det var nog en miss, för tyvärr har vi blivit lurade ekonomiskt. Det gäller att hitta rätt personer på plats. Rörets huvudkontor ligger i den lilla orten Privi utanför Poznan. 18 Etablering utomlands

19 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Stor polsk satsning chans för svenska småföretag Det behövs många fler små svenska företag i Polen. EU satsar 100 miljarder euro i Polen fram till 2013 och svenska företag går miste om stora möjligheter i Polen. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID Rörets Det är väsentligt att kunna förmedla företagskulturen och sättet att tänka till dotterbolagen för att arbetet ska fungera, anser Bo Bergström. För oss var det viktigt att ha ung personal som inte hade gamla värderingar med sig, utan som var öppna för flexibilitet och att fatta egna beslut. Så var det inte i Polen tidigare, och trots att det fortfarande är hierarkiskt, är det bättre än för elva år sedan. BESLUTSTIDERNA ÄR LÅNGA I POLEN och en detalj kan diskuteras i dagar, bara man får rätt till slut. Tänk också på att familj och släkt är viktiga i Polen, och chefen anställer gärna någon släkting. Konsumtionen i Polen ökar och utbudet är nu lika stort som i Sverige. I Polen är status viktigt och man vill visa utåt vad man har, till exempel en fin bil. Hur man har det hemma har mindre betydelse, något som även Rörets märkt av. I Sverige säljer vi mest produkter med normalkvalitet, men i Polen vill folk ha den högsta kvaliteten. Tros att Polen har 40 milj invånare säljer vi färre produkter. Boendet ligger sist på skalan och det är fortfarande vanligt att ett nygift par flyttar hem till någon av föräldrarna. Bo Bergström ser ett problem med framtida etableringar i Polen. Arbetskraftsutvandringen är stor och det blir svårt att få tag i bra folk, det gör också att lönestegringen blir snabb. Man måste fundera och förbereda sig noga innan en etablering i Polen. Vis av erfarenhet tycker jag att man ska ha svensk personal på plats och vara beredd på att lägga ner själ och hjärta. DET ANSER BÖRJE RISINGGÅRD, vd för Svensk- Polska Handelskammaren. Uppskattningsvis finns aktiva svenska företag i Polen i dag, de flesta kring Warszawa, Wroclaw och Poznan. De stora företagen finns redan där, men det behövs fler små. Vi svenskar behöver synas mer eftersom alla är där, särskilt tyskarna. Det finns 40 miljoner invånare i Polen med god köpkraft och god ekonomi. Men konkurrensen är mycket hård på marknaden. I dag missar svenska företag de satsningar som görs av EU. De 100 miljarderna euro ska satsas på infrastrukturprojekt som vägar, hamnar, flygplatser och vatten och avlopp, säger Björn Risinggård. EU-pengarna går att få del av via till exempel polska kommuner eller företag, men många svenska företag har inte uppmärksammat det. Svenskar har gott rykte, polacken gillar oss, och vet att ja är ja och nej är nej. Vi anses vara hederliga och pålitliga, om än lite fyrkantiga. Det borde vi ta bättre vara på när det gäller att etablera oss i Polen, det öppnar dörrar. PÅ SVENSK-POLSKA HANDELSKAMMAREN går det att få hjälp att hitta rådgivare inför en polsk etablering. Däremot hjälper man inte till rent praktiskt. Vi håller företagen informerade om lagar, regler och ekonomiska frågor. Man ska vara medveten om vad det innebär att etablera sig, och fundera på om det kanske räcker med partners eller återförsäljare i stället. Det är egentligen inte så stora formella problem men det tar tid. Man ska varken underskatta eller överskatta problemen, men det är viktigt med bra rådgivare. Börje Risinggård tycker att ett företag ska välja etableringsort beroende på verksamhet och tänka på vad som är viktigast BÖRJE RISINGGÅRDS BÄSTA RÅD TIPS! Ha inte bråttom. Var uppmärksam på de satsningar som görs av EU för att kunna dra nytta av dem. Underskatta eller överskatta inte problemen. Skaffa bra rådgivare och partners och ha svensk personal på plats i början. Visa respekt för landet. FAKTA POLEN Yta: kvadratkilometer. Befolkning: 38,2 miljoner (2005) varav: ca 62 % stadsbor, 51 % kvinnor och 14 % pensionärer. Huvudstad: Warszawa (1,9 miljoner invånare). Andra större städer: Krakow, Lódz, Gdansk, Poznan, Katowice och Wroclaw. Arbetslöshet: 13,7 % (april 2007). Inflation: 2,3 % ( april 2007). BNP: 300 miljarder euro (2007). BNP per capita: euro (PPS) (2007). till exempel transporter eller personal. Warszawa är överhettat och dyrt och det finns andra alternativ. Det är fortfarande lönsamt att tillverka i Polen om det gäller små enheter. Att Polen gick med i EU har varit positivt inte minst för den nationella självkänslan. Inträdet har också gett ett kraftigt inflöde av pengar. Allt pekar uppåt. Arbetslösheten sjunker och det finns inga direkta orosmoln, men många lämnar Polen för att jobba utomlands. Mellan en och två miljoner människor har flyttat, vilket innebär en del orosmoln för tillgången på arbetskraft på sikt. Det vanligaste felet en svensk gör är att ha för bråttom, och Börje Risinggård anser att svenskar måste göra hemläxan väl. Polen är annorlunda. Ha inte för bråttom, fundera över vad det är ni vill. Små företag är beroende av partners, och i inledningsskedet bör man ha svensk personal på plats för att få polackerna att lära sig hur vi tänker, säger han. Därefter bör verksamheten drivas av polackerna själva. Ledarstilen är olika, det är mer auktoritärt i Polen där man säger gör så här. Organisationerna är inte heller lika platta som i Sverige. DET FINNS KULTURSKILLNADER som man måste ta hänsyn till. De personliga kontakterna är viktiga, liksom historia och kultur. Kom ihåg att presenter och att visa uppskattning för vänner och familj uppskattas i Polen. Visa respekt för landet och dess historia, polackerna är stolta över sitt land, och vi ska inte tro att vi alltid är bäst. Etablering utomlands 19

20 HELA DENNA TIDNING ÄR EN FRÅN HELLAND CONSULTING Att bygga relationer nyckeln till Trots att Ryssland och Ukraina är två enorma marknader är de relativt outforskade av svenska företag. Swedish Russian Business Club och Swedish Ukrainian Business Club är två ideella föreningar som arbetar intensivt med att stärka affärsrelationerna länderna emellan. TEXT CHRISTINA S. DONNERLID I DAG FINNS CIRKA 300 REGISTRERADE svenska bolag i Ryssland och ungefär 50 i Ukraina, men många fler skulle kunna lyckas med en etablering. Vad är det som gör att svenska företag inte riktigt vågar ta steget? Sverige har liten kunskap om länderna och vi är försiktiga att närma oss dem. Det finns många fördomar men få vet hur det verkligen är att arbeta där eftersom vi saknar en relation till ryssar och ukrainare, säger Anders Bergström, sekreterare i båda föreningarna. Svenskar måste lära sig marknaden genom att prata med andra företag och experter, och ta sig tid att skaffa bra partners. Vi behöver också förbereda oss bättre och se mer seriöst på möjligheterna i Ryssland och Ukraina, anser Anders Bergström. Vi tror att vi är så internationella, men faktum är att det är få svenska företag som jobbar internationellt. Små och medelstora företag tittar först på Norden när de ska etablera sig utomlands, därefter blir det Tyskland, och sedan är steget stort att gå vidare. Man är tveksam till Östeuropa, mycket på grund av den negativa bild som förmedlats. I RYSSLAND OCH UKRAINA är det tvärtom. Deras bild av Sverige är mer positiv, och en del av den bilden kan vi tacka Astrid Lindgren för. Karlsson på taket är nämligen den populäraste sagofiguren i båda länderna, och man vet att han kommer från Stockholm i Sverige. Även Astrid Lindgrens andra figurer är populära och det har gjorts många inhemska tecknande filmer om dem. Annat som förstärker den positiva bilden är ishockey, kända varumärken och starka personligheter i näringslivet. Svenska företag har gott renommé i både Ryssland och Ukraina. Just att öka förståelsen mellan länderna, och att skapa kontaktnät, är de båda affärsföreningarnas huvudsyfte. Bakgrunden till föreningarna är programmet Nordpraktik, som finansierades av Sida för att stötta utvecklingen med handelsfrämjande åtgärder. Ett ytterligare syfte var att skapa ett nätverk mellan svenska, ryska och ukrainska företag. I dag finns det ukrainska programmet finns kvar, medan det ryska avslutades I organisationen finns små och medelstora företag från alla tre länderna. Från Sverige är också de flesta stora företagen med, men inte så många från Ryssland och Ukraina. Stora företag klarar sig själva och kan köpa kompetens, men de mindre behöver hjälp, och då är klubben ett alternativ, säger Anders Bergström. Klubben i sig hjälper inte till, utan det är medlemmarna som utgör ett bra nätverk inför en etablering i de olika länderna. Det finns två informationssekreterare, en i Kiev och en i Arkhangelsk, men de tar bara hand om webben och andra administrativa uppgifter. I Kiev, Stockholm och Moskva arrangeras månatliga temakvällar, ungefär som efter-jobbet-öl, med föredrag och information. ÄVEN OM RYSSLAND OCH UKRAINA i mångt och mycket är lika finns det skillnader som är viktiga i samband med en företagsetablering, menar Anders Bergström. Länderna är i olika stadier av utveckling. När det gäller att handla med länderna 5RÅD INFÖR ETABLERING I RYSSLAND OCH UKRAINA Läs på om landet och prata med svenska företag på plats. Jämför olika marknader, välj inte bara en slumpmässigt. Skaffa en pålitlig partner på plats. Bygg relationer. Låt det ta tid. Störst pa öst. Flyg med Austrian via Wien till 45 städer i 23 länder. Både i Central- och Östeuropa. Information och bokning på eller hos din resebyrå. Tjäna bonusmil med Miles&More Etablering utomlands