NR 6/7.09. Ett magasin från optikbranschen. Oscar Magnuson Framtidsdesign med historiska rötter. Årets optikterkull

Transkript

1 Ett magasin från optikbranschen Oscar Magnuson Framtidsdesign med historiska rötter Så ska Synsam möte branschens utmaningar Årets optikterkull Synoptik och Beckmans visar morgondagens NR 6/7.09 i full frihet glasögon

2 SUDDIG SYN? ÖGON SOM SVIDER? SÄTT FÖR TRÖTTA ÖGON! Essilor Anti-Fatigue glas Stress, mycket läsning, TV, dator - i kampen mot trötta ögon har Essilor konstruerat världens första Anti-Fatigue glas. En modern glastyp som outtröttligt arbetar för att ge optimal hjälp mot trötta ögon. Läs mer om Anti-Fatigue i Jenny Grahn & Maja Östlunds examensarbete, publicerat i Optik Nr 4.09, där de bl.a. drar följande slutsats: Studiens resultat visar på att ackommodationsfaciliteten förbättras,...vi anser att man kan rekommendera Anti-Fatigue till unga med mycket närarbete. För mer information besök:

3 START 3 En uppåtgående spiral Under flera år har många krafter verkat för att höja nivån på optikerutbildningen i Sverige. Det finns många skäl att driva denna fråga. Inte minst i syfte att förstärka och flytta fram branschens position och roll i hela ögonvårdskedjan. En hög akademisk status underlättar rekryteringen av forskare och doktorander, vilket i sin tur leder till att den generella nivån på utbildningen höjs, vilket leder till att det blir ännu mer attraktivt att bli optiker, vilket leder till att... just det, en uppåtgående spiral som bara är positiv för branschen i sin helhet. 4 Examensdags! 9 Sommarnumret av Optik uppmärksammar av naturliga skäl utbildningen. Det är examenstider och en kull av förväntansfulla och optikerstudenter är redo att lämna boet och prova sina egna vingar. I år är det dock mer speciellt än vanligt eftersom det för första gången utexamineras magistrar. Det vill säga studenter som läst ett extra år i syfte att höja både kompetens och behörighetsgrad. Det är med glädje vi kan hälsa dessa pionjärer välkomna till sina nya karriärer. Kanske några av dem rent av väljer att ytterligare fördjupa sina akademiska karriärer och gå vidare inom optometrin. De kan i så fall låta sig inspireras av Fredrik Källmark på St Eriks ögonsjukhus i Stockholm. Han blev färdig optiker redan 1984 och kan efter en framgångsrik disputation idag kalla sig medicine doktor i optometri. Fredrik Källmark har hittat en formel för att bidra till den akademiska uppgraderingen av optometrin: Han har undervisat och forskat, samtidigt som han aldrig släppt arbetet med patienterna. På så vis har han fått det bästa av fler världar. Nu är det sommarlov åtminstone för denna tidnings redaktörer. Vi misstänker att de nyutexaminerade optikerna redan befinner sig i undersökningsrummen hos sina nya arbetsgivare. Grattis till det och glad sommar. REDAKTION optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Madeleine Nyberg, reporter Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson MICKE JARESAND ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Monica Ribbing, Gunilla Åselius, , info@aseliusribbingmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck Exakta Tryck, Hässleholm 2009 Ny! Fara! 5 SILMO Designhistoria Barn under sju bakom ska ha masken gratis glasögon!18 + Synsam står rustat Beckmans vinnare Branschplock Krönika Vetenskap Omslagsfoto: Thron Ullberg

4 4 EXAMEN text madeleine nyberg foto: wilhelm jaresand Det är alltid något speciellt med examenstider. Att avsluta studier som pågått i flera år är både spännande och vemodigt. I år är examenstiderna extra speciella. För första gången examineras magistrar från optikerutbildningens fjärde år. MÖT VÅRA NYA OPTIKER Dinah Blüthl Larsson Ålder: 24 Familj: Sambon Martin Bor: Linköping Intressen: Ingen stor hobby, men jag gillar att shoppa på stan med mina vänner Glasögon/linser: Japp! Brukar variera mellan mina linser och glasögon. Har fyra olika par glasögon. Dinah Blüthl Larsson upptäckte att serviceyrket var något för henne när hon arbetade på Konsum efter gymnasiet. Jag kom att tänka på optikeryrket när jag skulle välja utbildning och ett yrke med service. Har själv synfel och kände att jag hade inblick i vad de arbetade med, säger Dinah. När Dinah berättade att hon skulle läsa till optiker i Kalmar reagerade folk med förvåning. Ja, de tyckte att det var lite sällsynt. Folk sa jaha, det är inte ofta man hör att någon vill bli optiker. Men jag tyckte att yrket verkade intressant med alla olika delar. Dels servicebiten att hjälpa till och lyssna och håll koll på människors behov. Men även att det blandades med annat som verkstadsarbete och mode verkade intressant, berättar Dinah. För att komma in på utbildningen kompletterade hon sin gymnasieutbildning från humanistiska linjen med ett naturvetenskapligt basår i Örebro. Väl på plats på utbildningen i Kalmar föll hon för att arbeta i undersökningsrummen. Det var alltid roligt att få jobba i undersökningsrummen. Men det var mycket som var bra, skolan blev ju som ett andra hem med bra lärare och klasskompisar. Det har alltid vart roligt att få komma dit och jag är nöjd med hur mycket hjälp och stöd vi har fått från lärarna, säger Dinah. Bästa kursen för Dinahs del var kontaktlinskursen.

5 5 Vårens heta solglasögon Den var extra rolig. Jag har ju linser själv så jag visste en del innan och det var lätt att ta till sig och lära sig under tiden. Det var spännande att få öva praktiskt på hur man väljer ut de bästa linserna för en person. Det Dinah helst hoppat över var kemikursen. Hon hade den färskt i bagaget från det naturvetenskapliga basåret. Jag ska inte påstå att den var helt i onödan, för jag har haft nytta av den i andra kurser. När vi läste den kunde jag undra vad jag skulle få ut av den. Sådär i början vill man ju dessutom gärna komma igång med synundersökningarna fort, säger Dinah. Under optikerutbildningen i Kalmar ingår det fem veckors praktik samt en veckas auskultation på kontaktlinser. Praktiken är något Dinah gärna sett mer av. Under praktiken fick man prova på allt från verkstadsarbete till försäljning till undersökningar. Det var väldigt givande och man lärde sig mycket när man fick komma ut och prova på i butik, berättar Dinah. Dinah gjorde sin veckas kontaktlinsauskultation uppdelat på Synsam och Synoptik i Motala. Det är hos Synoptik i Motala hon nu ska börja arbeta. Jag tackade ja direkt! Nu ska det bli kul att få använda sina kunskaper och få arbeta. Jag har känt mig riktigt välkomnad in i branschen redan under utbildningen från föreningar, leverantörer och förbund. Det känns jättekul! >

6 6 EXAMEN Avgångsklassen i Kalmar. Bäst när teori blir praktik Fredrik Hägnefelt Ålder: 22 Bor: Har bott i Solna i Stockholm under studierna - men nu flyttar han hem till Ystad Familj: Flickvännen Johanna, även hon student på optikerutbildningen på KI. Mamma, pappa och två bröder. Intressen: Baka och laga mat jag är huslig! Ser fram emot tennis i Ystad i sommar. Glasögon: Har tre stycken i en garderob någonstans. Upptäckte ett svagt synfel efter att jag börjat utbildningen, men jag klarar mig utan glasögonen. Tre år på optikerutbildningen på KI är över. Nu bär det av mot Skåne och jobbet på Synsam. Fredrik Hägnefelt är mer taggad än någonsin. Nu är det dags att skaffa sig yrkeslivserfarenhet, säger han. Fredrik Hägnefelt har alltid intresserat sig för natur och stenar långt innan intresset för ögat väcktes. Direkt efter gymnasiet började han läsa geologi i Lund. Men efter en termin beslöt jag mig för att inte fortsätta. Jag insåg att det var en hobby, jag ville ha ett mer socialt yrke istället. Satte mig ner och diskuterade yrkesval med min mamma och hon tipsade om optiker. Idag är jag riktigt nöjd med mitt val, säger Fredrik. De delar Fredrik uppskattat mest på utbildningen på KI har varit då teorin omvandlats till praktik ute i butiker. Det har varit jättekul när vi fått vara ute och arbeta med människor. Det har ju hänt att man känt sig trött på att plugga, men då har det vänt uppåt igen, berättar Fredrik. Han hade inte så mycket förväntningar när han började läsa på optikerlinjen. Men väl på plats kände han sig mycket nöjd med stället och klassen. St Eriks Ögonsjukhus har ju gett riktig hemmakänsla. Och klassen jag gått i har varit superbra, hade aldrig kunnat handplocka en lika bra själv. Fredrik hade dock önskat sig en större dialog mellan lärarna på utbildningen. För under åren har många kurser utvärderats så att förbättringar kunnat ske inför kommande studenter. Tyvärr har tipsen och råden från studenterna ofta glömt bort på vägen. Sen hade det såklart varit roligt om vi fått tillgång till fler patienter i vår utbildning och mer föreläsningar av forskare med aktuell och ny information. Det hade varit kul att få höra mer från Rune Brautaset. Men ju fler som forskar och disputerar, exempelvis Fredrik Källmark, desto mer blir det nog, säger Fredrik. För Fredrik väntar nu en veckas vila och semester, sedan drar jobbet igång hos Synsam i Ystad. Det känns jättekul! Har jobbat där på somrarna både efter första och andra året och det är ett riktigt bra gäng som jag trivs med. Vi är två nya anställda, jag och en till student från utbildningen i Kalmar, berättar Fredrik.

7 7 Blandade känslor Fredag den 5 juni var den stora dagen kommen för ett 30-tal studenter på optikerutbildningen i Kalmar. Äntligen examen! Examensveckan började med redovisning av examensarbeten måndag, tisdag och onsdag. På onsdagskvällen fick studenterna även en hejdundrande fest inne i Kalmar som sponsrades av olika leverantörer. På fredagen var det så dags för examen. Vi samlades strax efter klockan elva för en gemensam examenslunch på Helén och Jörgens inne i Kalmar, sedan fortsatte vi vidare till Kalmar Stadsteater för examensceremonin. Under ceremonin så hölls det tal av prefekten, av mig som programansvarig och av universitetslektor Jörgen Gustavsson, berättar Peter Gierow, programansvarig på optikerutbildningen i Kalmar. Även denna kull studenter har lyckats väl med att få arbete direkt efter utbildningen. Det känns jättekul! Man har ju undrat lite med tanke på lågkonjunkturen. Men de som har varit beredda att flytta lite på sig har fått jobb. I princip alla har fått ett arbete, säger Peter Gierow. Det är med blandade känslor som Peter och de andra lärarna tar farväl av klassen. Peter Gierow tar farväl av klassen med blandade känslor. Det känns tråkigt att skiljas åt då man lärt känna många av dem väl. Det är trist när de försvinner, men samtidigt är det tillfredställande att de kommit så långt nu. Det har varit roliga tre år med denna klass. Studenterna har varit kända som en frågvis klass. Vi har skämtat om att lärarna har fått prata dubbelt så fort underföreläsningarna för att hinna med allt. Jag tycker att de har hållit en hög och jämn nivå och vi känner att de är rustade för att komma ut på arbetsmarknaden, säger Peter Gierow. Stipendier i Kalmar: Essilors resestipendium för bästa examensarbete: Emma Eriksson Törnsjö Hoyas resestipendium för student som hållit en hög och jämn nivå genom alla tre åren: Lina Karlsson Sv Kontaktlinsföreningens stipendium för bästa kontaktlinstentamen: Jennifer Lindqvist St:a Lucias Gille för den student som arbetat mest för kamraternas trivsel: Emelie Nilsson St:a Lucias Gille för bästa praktiska tenta: Pernilla Staxered Synologens stipendium för bästa kliniker: Lina Karlsson Synsams resestipendium till BCLA för bästa teoretiska kontaktlinstentamen: Pernilla Staxered Dessutom delade Specsavers ut en present till alla avgångsstudenter, ett set med coverspadar. Därtill kommer BBGR:s resestipendium där stipendiaten utses efter terminens slut. Premiär för magistrar Den den 4 juni samlades alla avgångsstudenter på optikerutbildningen på KI för examen. Nytt för i år var att man för första gången också examinerar studenter som tagit en magisterexamen i klinisk optometri. Den fjärde juni samlades man i Medicinska Föreningens lokaler i Solna i Stockholm för avslutning. I år var det 50 studenter på grundutbildningen och 15 studenter som gick ut magisterutbildningen i kliniska optometri. Utöver de 65 studenterna fanns det drygt 90 deltagare till i form av vänner och familjer till studenterna. Efter välkomsttal av programdirektor Rune Brautaset följde sång med elever från Kungsholmens musikgymnasium och sedan stipendieutdelning. Det var en väldigt trevlig tillställning som drog igång vid 18 på torsdagen. Vi hade middag och senare dans. Det var ju extra kul i år då vi för första gången hade en magisterklass, berättar Inga-Lill Thunholm Henriksson, studierektor vid optikerutbildningen på KI. Inga-Lill Thunholm Henriksson menar att lärarna alltid har separationsångest när en klass slutar. Men man väntar samtidigt med spänning på att få höra hur de går för alla där ute i verkligheten. Vi önskar dem såklart all lycka och hoppas att vi gjort dem flygfärdiga. Vad jag vet så har de flesta studenter fått fast jobb eller ett vikariat nu efter utbildningen. I år är det också spännande att se hur de ska gå för de som läst magisterexamen och vilka arbetsuppgifter de kommer att få. De har ändå gått en gedigen utbildning där de haft många patienter under året, säger Inga-Lill Thunholm Henriksson.

8 8 EXAMEN Lite läskigt att lämna pluggvärlden Elin Zetterberg Ålder: 23 Familj: Lever själv i Stockholm men har familj i Gävle där jag kommer ifrån Bor: Stockholm Intressen: Spelar trumpet i en orkester. Har spelat trumpet i 13 år Glasögon/linser: Nej, har inte behövt det än. Men funderar på att skaffa mig ett par glasögon Hårt slit lönar sig. Det vet Elin Zetterberg som efter tre år på optikerutbildningen belönades med stipendier för kursetta och för bästa synundersökning vid praktiskt prov. Det känns jättebra och jag har verkligen fått belöning för att jag har kämpat, säger Elin. Elin Zetterberg visste inte så mycket om vad optikeryrket innebar när hon började utbildningen på KI för tre år sedan. Jag har lärt mig mycket under åren och allt har känts nytt och roligt under utbildningens gång, berättar Elin. Elin ville gärna ha en naturvetenskaplig utbildning där hon också fick lära sig om kroppen. Men läkare kändes inte rätt. Optiker kändes mer intressant. Det var en lagom lång utbildning och ett yrke där man skulle få träffa mycket människor. Och även om de inte är svårt sjuka är de i behov av ens hjälp och kunskap. Modebiten kändes också kul, berättar Elin. Blandningen av de olika typerna av kurser och att studenterna haft möjligheten att läsa kurser på både KI och KTH har gjort utbildningen bra, tycker Elin. Chansen att få träffa patienter på en mottagning på skolan har betytt väldigt mycket. Däremot skulle jag gärna haft mer praktik och lärarhandledning vid våra praktiska övningar. Skolan har inte haft tillräckligt med resurser för handledningen, berättar Elin. På examensdagen den 4 juni delades det ut många stipendier. Elin kammade hem stipendiet som kursetta och ett stipendium för bästa synundersökning vid praktiskt prov från Sancta Lucia Gilles premier. Båda två betyder väldigt mycket för mig. Kursettan visade att det var värt att göra sitt bästa under alla år, att slitet lönade sig. Det andra känns väldigt bra för självförtroendet nu när man ska ut och jobba. Jag är jätteglad för dem, säger Elin. Men de hårda studierna har lönat sig även på andra sätt. 1 juli börjar det nya jobbet hos Din Syn i Upplands Väsby. Men nu är det ledighet och en chans att smälta en avslutad utbildning som står på agendan. Det känns overkligt att det är slut och känns lite läskigt att lämna pluggvärlden och skolan. Men det är kul och spännande samtidigt. Jag tror att det sjunker in att man slutat när höstterminen drar igång för alla andra och man själv inte längre ska till skolan, säger Elin. Stipendier i Stockholm: Essilors stipendium för bästa examensarbeten på Optikerprogrammets grundutbildning och magisterutbildning Grundutbildningen: Fredrik Hägnefelt och Jonna Kihlström Magisterutbildningen: Kajsa Söderberg och Anders Wedin Optileks stipendium till kursettan på Optikerprogrammets grundutbildning: Elin Zetterberg Sancta Lucia Gilles premier För bästa studieresultat på magisterutbildningen: Maria Jonsson För bästa synundersökning vid praktiskt prov: Elin Zetterberg, Isabelle Jansson Resestipendium: Daniel Schilling, Sara Maj Larsson och Helena Österberg Bengt Qvist s Minnesfond: Ellinor Eriksson, årskurs 2 Hoya Lens Sweden ABs resestipendium för lärare samt stipendium till studentföreningen Kaustika Lärarstipendium: Anna Lindskoog Pettersson Synsams resestipendium: Evelina Johansson Sveriges Kontaktlinsförenings stipendium: Sara Maj Larsson Carl Zeiss stipendium Bästa kurskompis : Ida Lemon SIKABs premie för fallbeskrivning på Optikerprogrammets magisterutbildningen: Lotta Lindberg Studenternas pris: Anna Lindskoog Pettersson, lärare >

9 Kontaktlinsen för ett hälsosamt användande och en aktiv livsstil Försiktigt positivt på Mido NYA 1 DAY ACUVUE TruEye VÄRLDENS FÖRSTA ENDAGLINS I SILIKON HYDROGEL MATERIAL ÖGONHÄLSA SOM SYNS Syreförbrukning* (100%) likvärdig det naturliga ögat. 1 4 DIMENSIONER AV ÖGONHÄLSA ÖGONHÄLSA VARJE DAG Hygieniskt och bekvämt med nya fräscha linser varje dag. SKYDDANDE ÖGONHÄLSA Endagslinsen med den högsta nivån av UV-skydd, klass 1. 1 ÖGONHÄLSA SOM KÄNNS HYDRACLEAR 1-teknologin ger extra mjuka och fuktiga kontaktlinser. 1 ACUVUE. SEE WHAT COULD BE. *Korneal syreförbrukning beräknades med Brennan-metoden. Denna nya metod ger ett index för korneal syreomsättning och därmed cellulär energiproduktion. Brennan NA. Beyond fl ux: Total corneal oxygen consumption as an index of corneal oxygenation during contact Optik 6 7 lens 2009 wear. Optometry and Vision Science UV absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon med UV-skydd, eftersom de inte fullständigt täcker ögat eller det intilliggande området. Högsta UV-skydd jämfört med andra endagslinser. 1. JJVC, data on fi le DAY ACUVUE TruEye och HYDRACLEAR är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care, JJVC 2009.

10 10 EXAMEN Jag halkade in på ett bananskal Patrick Vall Ålder: 23 Familj: Flickvän, mamma, pappa och bror Bor: Västerås Intressen: Fotograferar litegrann på fritiden. Annars är det musik och film är en allätare. Umgås med kompisar och promenerar en hel del också. Glasögon/linser: Nej, jag verkar vara en av de få optiker som inte har det. Det pratades rätt tidigt om jobb i klassen och man kände en liten press. Jag har haft mitt jobb klart ett ta nu och det känns roligt att äntligen få komma ut och börja jobba. Den 5 juni tog Patrick Vall examen från optikerutbildningen på högskolan i Kalmar. Nu är han tillbaka sin gamla hemstad Västerås och efter midsommar börjar han på nya jobbet hos Synoptik. Patrick Vall har varken gått hos optiker under sin uppväxt eller haft optiker inom familjen. Ändå föll valet på optikerutbildningen. Jag halkade in på ett bananskal faktiskt. Hade yrket lite i bakhuvudet då en klasskamrat på gymnasiet hade föräldrar som var optiker, men det är inget jag funderat på mycket, berättar Patrick. Efter gymnasiet jobbade han på posten i två år innan han kände att det var dags att plugga. Ansökningarna gick iväg till olika designutbildningar, ekonomi, marinbiologi och även till optikerutbildningen. Jag kände att jag hade en chans att komma in där om det inte skulle bli något med de andra, säger Patrick. Patrick upplevde några av kurserna i början som jobbiga, men ju längre tiden gick desto bättre kändes det. Den första kursen vi hade var fysik, så här i efterhand var det nog en av de jobbigare kurserna. Men utbildningen växte och växte hela tiden och det kändes bara bättre och bättre. Jag är jättenöjd med min utbildning, säger Patrick. Något han verkligen uppskattat med de tre åren på optikerutbildningen i Kalmar är lärarnas tillgänglighet. Man har alltid kunnat få hjälp om de har haft tid, de har alltid varit väldigt tillgängliga för oss elever. Lärarna har lyssnat mycket till eleverna och hela tiden arbetat med att förbättra utbildningen. Jag vet att vår utbildning skilde sig från den de hade som gick ut innan oss, och utbildningen kommer att fortsätta förändras till det bättre, berättar Patrick. Favoritkurserna har varit de kliniska där man fått arbeta med undersökningar och instrument. Även verkstadskursen var kul. Det är roligt när man får jobba med händerna. Men det har även funnits mindre roliga kurser. Vissa kurser kändes som att de inte hade sådan stor anknytning till programmet. Kemikursen exempelvis. Man kanske hade kunnat inrikta den mer på linsvätskor och fler av de vätskor vi kommer att arbeta med istället. Den kändes mindre angelägen att läsa. Och sen önskar jag att kontaktlinskursen hade kommit tidigare under utbildningen. Man hade kanske kunnat skifta om lite bland kurserna och fått in linserna tidigare så hade vi kunnat öva mer, säger Patrick. Dagen efter examen, den sjätte juni, tog Patrick sitt pick och pack och flyttade hem till Västerås. Nu är han ledig några veckor för att sedan börja arbeta på Synoptik i Västerås efter Midsommar. Det pratades rätt tidigt om jobb i klassen och man kände en liten press. Jag har haft mitt jobb klart ett tag nu och det känns roligt att äntligen få komma ut och börja jobba. Nu ska jag äntligen få ta tillvara på allt jag lärt mig under de senaste tre åren, säger Patrick.

11 11 Nu ska vi ut och jobba! Maria Svanberg Ålder: 25 Bor: Ursprungligen från Skåne, men bott i Stockholm under studierna Familj: Pojkvän samt mamma, pappa och två bröder Intressen: Tränar mycket springer helst till Alanis Morisette i lurarna. Reser mycket. Glasögon/linser: Har haft glasögon sedan jag var två år. Gjorde skelningsbehandlingar och är översynt. Idag varvar jag mellan glasögon och linser, det där går i perioder. Maria Svanberg tog mammas råd några år efter att det getts. Optiker var det hon skulle bli. Nu är tre år på optikerutbildningen på KI över och hon har även gått ytterligare ett år på magisterkursen. Maria Svanberg läste samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet, men för att bredda sig läste hon även naturvetenskapligt basår. Det var jättetråkigt. Så när jag sedan skulle börja fundera på vad jag skulle läsa för utbildning ville jag ha nytta av det naturvetenskapliga basåret. Det tråkiga skulle löna sig! berättar Maria. Marias mamma hade föreslagit optikeryrket för Maria flera år tidigare, men hon hade viftat bort det. När hon sedan kom att tänka på rådet igen, och att hon då hade nytta av det där tråkiga pluggåret bestämde hon sig optiker skulle hon bli. Det var inte helt främmande, jag har ju haft en del kontakt med optiker eftersom jag har haft glasögon sedan jag var två år. Och jag minns första dagarna på utbildningen jag kände att jag hittat rätt. Jag fastnade på en gång, säger Maria. När Maria berättade för folk att hon skulle plugga tre år till optiker blev folk förvånade. Kan man läsa till det? var ofta reaktionen. Jag undrade lite själv. Läser man tre år om ögat? Varför tar det sådan tid? Nu vet jag ju varför, säger Maria. Utbildningen visade sig överträffa Marias förväntningar och hon sökte magisterkursen direkt när det stod klart att den skulle hållas på KI. Det kändes som en spännande och bra komplettering till optikerutbildningen. Först var jag lite tveksam till att hoppa in där som nyutexaminerad optiker. Vi var fyra fem stycken som kom direkt från utbildningen, resterande tiotalet hade redan arbetat ett tag. Men det gick väldigt bra och alla kunde byta erfarenheter med varandra, berättar Maria. Fördelarna med magisteråret tycker Maria har varit att de fått utöka sin kunskaper, i Marias fall främst om barn. Jag och Sara Schalin valde att göra vårt examensarbete om barn, vilket var väldigt givande. Vi tog fram ett normalvärde för barn med Rarebit Fovia Test. Att arbeta med barn skiljer ju sig en del från att undersöka vuxna. De vill att det ska gå riktigt snabbt och vara superkul samtidigt! Det Maria upplever som mindre bra med magisterkursen är att den varit just ny och haft sina barnsjukdomar. Det har varit rörigt stundtals och alla bitar har inte varit på plats. Men det har löst sig eftersom och det är ju både en för och nackdel att ha fått varit med och forma utbildningen från grunden, berättar Maria. Att de fyra åren på KI nu tagit slut känns både konstigt och tomt, samtidigt som en stor spänning växer. Nu ska vi få komma ut och jobba och tjäna pengar, det känns kul. Jag ska börja arbeta hos Synoptik på Fridhemsplan i Stockholm som vanlig optiker. Jag hoppas att jag får utnyttja mina nya kunskaper så fort vi får använda diagnostiska droppar, säger Maria. Magisterkursen kändes som en spännande och bra komplettering till optikerutbildningen. Först var jag lite tveksam till att hoppa in som nyutexaminerad optiker. Men det gick väldigt bra.

12 12 DISPUTATION Text: Madeleine nyberg foto: wilhelm jaresand Den 15 maj i år disputerade Fredrik Källmark på St Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Hans avhandling heter Clinical investigations of fixation stability and reading eye movements och idag kan han titulera sig medicine doktor. Ny medicine doktor i optometri Det känns jättekul. Jag hade en ovanligt trevlig disputation, säger Fredrik Källmark, optiker och forskare. Fredrik Källmark var färdig optiker 1984 och har arbetat både i butik och drivit en egen optikerbutik började han arbeta på St Eriks Ögonsjukhus retinamottagning. Från början ville jag egentligen bli ögonläkare, har alltid varit intresserad av vår syn, medicin och ögonsjukdomar. Jag valde att bli optiker istället, på så sätt får jag det bästa av två världar. Nu får jag undervisa på optikerutbildningen och läkarutbildningen, samtidigt får jag ta hand om patienter och undersöka dem. Jag har aldrig ångrat mitt val, säger Fredrik Källmark. Det var när Karolinska Institutets optikerutbildning kom till St Eriks Ögonsjukhus som Fredrik började undervisa. De senaste sju åren har han även forskat. Fredrik har intresserat sig för de patienter som behandlads för ögonsjukdom men som trotts förbättrad avståndssyn, fortfarande anser sig ha svårt med att läsa. När synen mäts på långt håll kan patienterna ofta tillgodogöra sig små områden kring sina synbortfall genom att ändra position på ögonen något. Men på nära håll är det betydligt svårare att se då en större yta av näthinnan måste tas i anspråk för exempelvis läsning. I sin forskning har Fredrik bland annat använt sig av personer med våt makuladegeneration. Det är många som får konstaterat att de ser bättre efter att de behandlats för sin sjukdom, men samtidigt upplever de att de fortfarande har svårt att läsa. De patienterna tas sällan på allvar och jag har under åren blivit nyfiken på hur man bättre kan förstå deras problem och hjälpa dem. Samhället bygger ju på att vi ska läsa. Man ska läsa böcker, tidningar, på datorn och vi ska läsa när vi studerar och när vi arbetar. Därför är det viktigt att forska på ögonsjukdomar och läsning, säger Fredrik. I forskningen undersökte Fredrik fixationsstabilitet och ögonrörelser hos friska och sjuka ögon med ett sveplaseroftalmoskop, SLO och Tobii eye tracker. Med SLO kunde man se hur stort skadans djup och omfattning var samt hur stabil fixationen höll sig. När mätningarna var klara och man kartlagt friska ögons fixation samt skadans utbredning och fixatiosnstabilitet hos patienter med solretinopati, valde Fredrik att gå vidare till ett annat instrument. Då SLO är ett förhållandevis klumpigt instrument där det kan vara svårt för patienten att hålla huvudet stilla utan stöd föll valet på Tobii eye tracker. Tobii är ett smidigare instrument både för patienten och den som utför undersökning när man ska mäta läsögonrörelser och fixationer vid läsning. Tobii är en mindre apparat som är lätt att använda i kliniska sammanhang och som tillåter en god mätning av läsögonrörelser och som inte begränsas av exempelvis huvudrörelser och som erbjuder en mer naturlig lässituation för den som undersöks. Bildbehandlingsalgoritmer i maskinens programvara beräknar sedan relevant data som ögonrörelser, fixationer och ögats 3-dimensionella placering i rummet Tidigare har apparaten använts mycket inom psykologi för att exempelvis förstå var människor med sjukdomar som ADHD fäster sin blick när de exempelvis tittar på bilder med olika motiv, säger Fredrik. Datalingvisten Gustav Öqvist arbetade fram ett program som gjorde det möjligt att behandla data från mätningarna samt visualisera exakt hur patienterna i studien läste. Med det nya programmet kunde Fredrik få fram data om hur snabbt patienterna läser, antal och hur långa fixationer, saccader och tillbakagångar, så kallade regressioner, ögat gör i texten. Resultatet kan sedan även visas visuellt över den text patienten läst, för att bättre visualisera hur läsningen fungerar. Genom dessa tester visade det sig att patienter som behandlats för våt makuladegeneration inte bara fick ett bättre avståndsseende utan även en bättre läsförstålelse. Man kunde också se att de läste långsammare än innan behandlingen vilket inte var förväntat men kan bero på att ögat fixerar bättre och inte hoppar för mycket i texten samt en noggrannare läsning. Resultaten med Tobii gör att vi kan förstå patienterna och hur de upplever sin läsning. Apparaten öppnar upp för mycket framtida forskning där det går att hitta fler användningsområden, bland annat för att hjälpa människor med dyslexi. Det skulle

13 13 kunna gå att programmera apparaten så att den talar om för patienten när ögat hoppar för mycket genom att pipa. Vi skulle alltså kunna ge patienterna en audiovisuell feedback som skulle kunna hjälpa dem att läsa rätt, berättar Fredrik. Stolt nybliven medicine doktor, Fredrik Källmark. Under Fredriks forskning dök det även upp ett intressant bifynd som är viktig att ta hänsyn till i framtida forskning. När man valde vilka texter patienter skulle läsa utgick man från ett system som heter läsbarhetsindex, LIX. I LIX värderas orden efter hur långa de är. Ett ord över sex bokstäver klassas som ett svårt ord. Båda texterna patienterna fick läsa i Fredriks studie var noga viktade för att vara likvärdigt svåra enligt det etablerade LIX-systemet. Patienterna lästa dock den ena texten som mycket långsammare. Detta gick att utläsa av de data man fick av Tobii när det gällde hastighet, antal och längd på fixationerna, saccader samt regressioner. Det är ett oerhört intressant bifynd med forskningen. Förkunskap om ämnet, intresse och ordförråd har ju självklart betydelse för hur lätt eller svår man uppfattar en text. Men i min studie läste alla i gruppen den ena texten mycket långsammare trots att vi följde LIX. Det innebär att vi måste ifrågasätta LIX-systemet hårdare och göra noggranna förstudier av texter innan man gör forskningstesterna. För skulle det visa sig att de fått läsa en svårare text innan behandling och en lätttare efteråt skulle man få ett falskt positivt resultat av forskningen. Och tvärtom ifall texterna lästes i omvänd ordning innan behandling, berättar Fredrik. I framtiden hoppas Fredrik att fler optiker kan dra nytta av de möjligheter som Tobii erbjuder och hoppas att den kan finnas på flera mottagningar där ögonhälsoundersökningar görs. Den tar liten plats och är lätt att arbeta med. Användningsområdet är stort och jag tror att vi kan bättre förstå läsproblem och hjälpa allt från dyslektiker till strokepatienter att läsa bättre, säger Fredrik.

14 14 SYNSAM text micke jaresand Synsam har länge varit Sveriges ledande optikerkedja. På många områden, inte minst inom kommunikation och erbjudande till kunderna har man lett utvecklingen de senaste tio, femton åren. Men den som går först i ledet märker också av omvärldsförändringarna snabbast. Trots framgångarna övergav Synsam i våras ägarformen som frivillig fackhandelskedja och drivs idag som ett centralägt bolag. Synsam är bättre rustat än någonsin, säger Gunnar Harbom, vd för Synsam Sverige. Störst i Norden Synsam rustade för framtida utmaningar Under många år har Synsam framgångsrikt trummat in ett och samma budskap till konsumenter och konkurrenter: Kvalitet, service och mode. I kundernas medvetande har kedjan uppfattats som ett enda företag. Men bakom varumärket Synsam har det dolt sig ett drygt hundratal optiker, var och en ägare av en eller flera butiker med egen anställd personal, administration och resultatansvar. Alltså en organisationsform som inom detaljhandel går under benämningen frivilig fackhandelskedja. I praktiken innebär det att många av de produkter och tjänster som erbjuds är gemensamma. Att strategi och marknadsföring är enhetlig och att de viktigaste varumärkena är obligatoriska i varje butik. Men det innebär också att ägarna har relativt stor frihet i hur de ska sköta sina butiker och att leverantörer av bågar, glas eller linser har varje butik som affärspartner. Den globala utvecklingen inom optikindustrin har de senaste åren gjort att det blivit svårare och svårare att hävda sin position utan en stark och tydlig ägarstruktur. Inte minst när det gäller inköpsrutinerna underlättar det för leverantörerna med en förhandlingspartner istället för 150 Vi har sett att den här utvecklingen varit på gång i flera år och varit medvetna om behovet av en omstrukturering för att kunna möta både kundernas och leverantörerna krav, säger Gunnar Harbom, vd för Synsam Sverige. När Profiloptik i Danmark blev till salu för tre år sedan öppnades möjligheten till att agera. Profiloptik uppvaktades av flera intressenter. Både internationella optikkedjor och renodlat finansiella aktörer. Synsam i Sverige, som redan hade ett utvecklat samarbete med Profiloptik via det gemensamägda inköpsbolaget OFG, gav sig in i budgivningen tillsammans med Alipes, en finansiell investerare inom detaljhandeln. Man bildade bolaget Synsam Nordic och formulerade ett erbjudande till optikerna i Profiloptik. Erbjudandet innebar att optikerna som ägde Profiloptik skulle sälja sina butiker i utbyte mot aktier i ett ägarbolag som skulle ägas gemensamt av optikerna och det nybildade bolaget Synsam Nordic. Erbjudandet accepterades och affären genomfördes den 1 december Vårt upplägg hade flera fördelar jämfört med andra intressenters, säger Gunnar Harbom. Dels kunde optikerna i Profiloptik kvarstå som delägare i det nya bolaget och dels krävde Alipes inte aktiemajoritet för att gå in som delägare. Affären blev första steget i arbetet med att bygga en stark optikkedja på nordisk basis. I februari i år var man redo att ta nästa steg och genomförde motsvarande affär med Synsam i Norge. Ett fyrtiotal butiker förvärvades enligt samma modell som i Danmark. Parallellt med att affären i Norge offentliggjordes gick planerna på att även förvärva Synsambutikerna i Sverige in slutfasen. >

15 15 Vi har sett att den här utvecklingen varit på gång i flera år och varit medvetna om behovet av en omstrukturering för att kunna möta både kundernas och leverantörerna krav.

16 16 SYNSAM Den 30 april i år blev det klart. Över 100 svenska butiksägare sålde in sina butiker till det gemensamägda bolaget Synsam Nordic. Knappt 50 butiker blev franchisebutiker. Vi är väldigt stolta över att ha åstadkommit detta. Man ska komma ihåg att vi genomfört den här affären på en marknad som var näst intill stängd, säger Gunnar Harbom. Det finansiella klimatet är i stort sett bortsuddat. I och med att Synsam Nordic nu äger Profiloptik i Danmark, Synsam i Norge och Synsam i Sverige är man Nordens ledande optikkedja med en marknadsandel på drygt 25 procent. Men det finns en ambition att växa ytterligare. Inte minst i Sverige. Vi kommer att bli större. I Sverige ser jag att vi växer med butiker de närmaste åren, säger Gunnar Harbom. Det kommer säkert bli en blandning av helägda butiker och franschiseavtal, precis som det ser ut i dag. Men frågan är då; varför genomförs den här ägarförändringen och varför är det viktigt att vara stor? Synsam har ju klarat sig alldeles utmärkt hittills som marknadsledare i Sverige och en betydande spelare på den nordiska marknaden. Under senare år har vi sett en konsolidering av den internationella marknaden. Det blir färre men större aktörer. Om vi vill vara med och även i fortsättningen kunna erbjuda våra kunder den bästa kvaliteten på produkter och service måste vi komma upp i volymer och styrka som gör oss intressanta som motpart i förhandlingar med leverantörer av bågar, glas och linser, säger Gunnar Harbom. Det har varit en styrka att vara en frivillig fackhandelskedja. Kombinationen av ägarens engagemang och bra kedjegemensamma funktioner har fungerat. Men efterhand har modellen blivit mindre konkurrenskraftig. Styrkan i den nya affärsmodellen är att den kombinerar det bästa av två världar; den frivilliga kedjans starka ägarengagemang, och den nya modellens effektivitet genom centraliserade funktioner inom bland annat inköp, ekonomi, HR Synsams värsta konkurrent idag är banken. Det vill säga att folk väljer att spara i stället för att investera i ett par nya glasögon. och IT. Genom centraliserade funktioner får vi bättre möjligheter att förhandla priser och volymer samt hålla nere våra kostnader. Gunnar Harbom är övertygad om att de nya ägarförhållandena i Synsam inte kommer att uppfattas som negativt hos konsumenterna. Tvärtom tror jag det finns stora förutsättningar att det blir precis tvärtom. Den viktigaste delen av vårt arbete bedrivs i butikerna, av butikscheferna och medarbetarna. Med den nya modellen blir det mer tid över för arbetet mot kunderna och mindre tid som måste läggas på administration. Jag är säker på att den goda service vi ger idag kommer att förbättras ytterligare, säger han. Men alla företagsförändringar innehåller riskmoment. Något som Gunnar Harbom är medveten om. Det finns alltid risker när man genomför stora förändringar. Det är alltid något som inte passar alla. Men det vi sett hittills är bara positivt. Humöret är gott och förändringen genomförs med gott humör. Ett skäl till det tror jag är att alla är medvetna om att något var tvunget att göras med tanke på hur omvärlden förändras, säger han. Dessutom finns det fortfarande kvar ett starkt ägarintresse hos de tidigare ägarna, men nu i det stora Synsam. Synsam kommer att fortsätta på den inslagna vägen med hög kvalitet, service och modegrad på produkterna. Att flirta med lågprismarknaden är inte aktuellt. Vi har ett koncept som bevisligen fungerar. Majoriteten av dem som handlar hos Synsam är återvändande kunder som uppskattar att vi fokuserar på en hög servicegrad och starka varumärken. Jag tror att många konsumenter upplever det som viktigt att köpa rätt produkter, särskilt i en lågkonjunktur. Att köpa billigt kan vara bra, men det är inte säkert att det är rätt i det långa loppet, säger Gunnar Harbom. Samtidigt tittar Synsam på andra affärsområden som är kopplade till optikbranschen. Vi vill vara en naturlig del i vårdkedjan för ögon. Därför har vi exempelvis inlett ett samarbete inom refraktiv ögonkirurgi. I vår butik i Örebro kan de kunder som vill och har rätt förutsättningar genomgå synförbättrande kirurgi. I ett par andra butiker erbjuder vi förundersökningar till sådana operationer. Vi satsar också mycket på annan teknologi som på olika sätt förbättrar till exempel synundersökningarna, säger Gunnar Harbom. Hur ser då den närmaste framtiden ut? När nu Synsam stärkt sin position gentemot leverantörerna och ökat förutsättningarna för att ge bättre service till kunderna. Vilken hotbild finns som skulle kunna kasta grus i maskineriet? Vi känner oss trygga i det vi gör i förhållande till våra konkurrenter. Jag känner inget direkt hot från någon annan aktör på den svenska marknaden. Synsam värsta konkurrent idag är banken. Det vill säga att folk väljer att spara istället för att investera i ett par nya glasögon, säger Gunnar Harbom.

17 v 27-32) Optik BRANSCHNYTT/DEBATT Optikbranschens vd slutar Optikbranschens vd Annika Brismar slutar efter knappt ett år på tjänsten. Annika Brismar kom till Optikbranschen från en tjänst som chef inom Folktandvården i Stockholms läns landstings norra region. Styrelsen för Optikbranschen och Annika Brismar har kommit överens om att gå skilda vägar. Annika Brismar kvarstår som vd under uppsägningstiden till och med september Styrelsen har inlett processen att hitta en efterträdare. Get ahead of the market Är vi Optiker eller Tekniker? öppet! n och med nu ringa vår t, så har vi det. eftermiddagen. ar du dem hos dig redan tjäna in en leveransdag. rukar. Läste i tidningen Optik Nr om Eye Diagnostics och att framtiden ligger i att optiker involverar ögonläkare för att efterfråga deras distansbedömning huruvida våra Med datasystemet Eye Diagnostics kan optiker samarbeta snabbt och enkelt med ögonläkare. patienter behöver Optikern kan därmed erbjuda patienterna en remiss eller inte grundläggande hälsoundersökning och ögonläkarna slipper onödiga till ögonläkare. remisser. Jag Ett vinnande koncept som attraherar hoppas innerligt fler och att fler i branschen. TExT Och FOTO: MATS AlMEGårD det bara är i nutid vi Tidigare var Tommy Glückman innehavare av en optikerbutik i Stockholm. När han öga, säger Tommy Glückman. bedömning om det var ett friskt eller sjukt sålde butiken på Nybrogatan till Synsam Samarbetet var mycket framgångsrikt har detta behov ville han och inte lägga karriären på hyllan, och när Tommy sålde sin butik fortsatte utan bestämde sig för att utveckla ett datasystem med vilket optiker snabbt och en- skulle underlätta i kommunikationen mel- han utvecklingen av ett datasystem som kelt kunde få utlåtanden av ögonläkare om lan optiker och ögonläkare tillsammans att det inte skall ögonbottenbilder. behövas i vår snara cinskt framtid. ansvar för bedömningen av bilderna snabb bedömning av ögonbottenbilder från med sin vän Magnus Söderberg. Tillsammans bestämde de sig för att genomföra Jag började ta egna ögonbottenfotografier när jag var verksam som optiker. projektet i större skala och erbjuda optiker runt om i Sverige en möjlighet att få en Men eftersom en optiker inte kan ta medi- samarbetade jag med Anne Odengren på de anslutna ögonläkarna. Tommy och Magnus presenterade idén för Synologen och St Eriks ögonsjukhus som hjälpte till med Eye Diagnostics är en jättegrej idag så grattis gubbar till succén ni fyller ett behov nu och en tid framöver men det får bara inte vara framtiden för yrket, för då kan man fråga sig om vi egentligen kan rättfärdiga att vi har remissförskrivningsrätt, legitimation, högskoleutbildning och medicine magisterexamen. Inte vill väl branschen att vi skall tillbaka till yrkesskola eller?? Vi måste ändå spänna bågen lite högre än att bara bli optometritekniker, inte skulle en barnmorska tveka att gratulera en blivande mamma efter att ett gravtest visat positivt resultat, inte skulle en sjukgymnast tveka att berätta att han misstänker att ett ledband kan ha blivit skadat och inte tvekar en distriktssköter- Försiktigt positivt på Mido Ser till helheten ska att tala om att blodtrycket eller blodsockret ligger högt. Men en optiker skall minsann inte säga nå- 9 got, inte bedöma något, inte ta ansvar för något utan bara skicka sina bilder och mätningar till bedömning för att sedan läsa innantill vad det står i svaret och eventuellt vidarebefordra en färdigskriven remiss till ögonläkare. Så här kan vi inte ha det, det blir ju fånigt ja rent vansinne att inte använda våra nya magisteroptiker till > mer än detta. Självklart skall framtidens optiker i väntan på nya författningar och befogenheter utnyttja det utrymme som finns i SOSFS 1995:4 att efter optikerns kompetens använda diagnostiska instrument och göra självständiga bedömningar och ögonhälsoundersökningar som ligger till grund för ställningstagande utifrån ögonbottenfynd, synfält, ögontryck, topografi, främre kammardjup osv om patienten skall följas upp på plats, remitteras till ögonläkare eller hänvisas till vårdcentral. Naturligtvis enligt de riktlinjer som man dragit upp med den ögonklinik man remitterar till. de visade stort intresse. Men projektet var för stort för att drivas enbart under Synologenflagg. Så de båda bildade Eye Diagnostics Scandinavia AB och utvecklade ett verktyg som idag har fler än 85 stycken anslutna medlemsföretag över hela Sverige en siffra som ständigt ökar. Tommy och jag delar samma vision och den går ut på att höja kompetensen i undersökningsrummet. Det har varit en fantastiskt rolig resa. Vi är två entreprenörer som gått våra egna vägar och det har varit ett väldigt stimulerande samarbete. Att utveckla nå- Rikard Engström Paris Porte de Versailles France

18 18 HÄLSA Text: MADELEINE NYBERG Ny forskning: Tonade solglas fara i trafiken Valet av solglasögon ska göras noggrant och med hjälp av en optiker. Fel toning på glasen till fel person kan ge förödande konsekvenser i trafiken visar den senaste forskningen från Australien. Nu är sommaren här och det gäller att vara noga med sitt val av solglasögon, framförallt när man ska ge sig ut i trafiken. Forskare i Australien har i en studie kommit fram till att bilförare med färgblindhet måste vara ytterst noga med sitt val av toning på glas när de ska ut i trafiken. Studien utfördes vid universitetet i New South Wales och Queensland University of Technology visar att flera olika toningar som idag är godkända för bilförare och ryttare är direkt farliga. Färgblinda förare har erkänt svårt att upptäcka och känna igen trafiksignaler i jämförelse med de med normalt färgseende. Framförallt är reaktionstiden längre. I studien kom man fram till att vissa toningar på solglasögon tydligt minskar de färgblindas förmåga att upptäcka och känna igen trafiksignaler ännu mer. Fantastiska femman ställer upp: Mik Sommers, Lars Barner, Mathias Bosson, Robert Price och Jakob Roepstorff. Speciellt svårt blir det när solglasögonen är tonade i samma färg som trafiksignalen. De som använder gröna Paul Folkesson menar att till gröngula glas har svårt körkortsinnehavare med för trafikljus i grönt, och de synproblem måste fångas med rödbruna toningar har upp när förarbevisat ska svårt att upptäcka färgen förnyas. röd. Även färger som drar åt bärnstenshållet är svåra att upptäcka med både gröngula och rödbruna glas. Klinisk optomerti och optometrisk forskning ligger väl framme i Australien. Vi har olika samhällsbild i Sverige och Australien, och definitivt olika antal soltimmar. Solglasögon för personer med defekt färgseende har naturligt till följd av klimatet ett större utrymme down under. Men självklart är det ett intressant uppslag även för

19 19 oss i Sverige, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikförbundet. Trots att så många toningar på glas kan ge upphov till försämrad reaktionsförmåga i trafiken är de godkända enligt nuvarande europeisk standard för solglasögon. Paul Folkesson tycker att resultaten är intressanta, men än viktigare borde frågan om hur alla körkortsinnehavare ser vara. Vart tionde år byter vi ut vårt körkort, och idag är det viktigaste för Transportstyrelsen att vi liknar oss själva på bilden inte om det föreligger synfältsdefekter eller om det tillstött någon misstänkt ögonsjukdom sedan körkortet senast byttes. Det blir nämligen effekten då tillståndsgivande myndighet tillåter personer utan legitimation som hälso- och sjukvårdsperson att självständigt underteckna dessa kontroller. Personer som kunde fångats upp och fått hjälp missas på grund av okunskap. Det borde vara mer viktigt hur vår syn fungerar i patientsäkerhetens namn än hur vi ser ut på bilden på körkortet, säger Paul Folkesson. Vart tionde år byter vi ut vårt körkort, och idag är det viktigaste för Transportstyrelsen att vi liknar oss själva på bilden inte om det föreligger synfältsdefekter. Det är främst män som är drabbade av rödgrön samt blågul färgblindhet. Och män anses, framförallt de under 25, som en relativt större risk i trafiken. Därför anser forskarna att myndigheter bör tar större ansvar och informera om problemet med solglasögon. European Council of Optometry and Optics, ECOO, rekommenderar med stöd i den Australiska undersökningen att bilförare ska gå på regelbundna kontroller hos optiker och be om råd vad gäller användandet av solglasögon. Näthinna, man 50 år Optos, Box 68, Stenungsund Country Manager: Göran Börjesson, , gborjesson@optos.com Revolution i undersökningsrummet Den nya maskinen Optomap scannar snabbt och enkelt patientens öga - utan dilaterande droppar och med en upptagningsradie på cirka 200. Optomap har uppmärksammats stort i media utomlands och har nu kommit till Sverige. Citat ur artikel i Optik nr 5, 2009, sid. 12

20 20 DESIGN text: mats almegård foto: thron ullberg, wilhelm jaresand Oscar Magnuson är flerfaldigt aktuell i sommar och höst. Inte nog med att han kommer med ny glasögonkollektion och en fotoutställning kring sina glasögon, han designar också möbler och en smyckeskollektion. Tidningen OPTIK besökte designern som har många järn i elden. Formhistorien inspirerar Oscar Det råder febril verksamhet på det lilla kontoret på Styckjunkargatan på Östermalm i Stockholm. Oscar Magnuson lägger sista handen vid glasögonkollektionen för sommar/höst Ritningarna måste bli klara så att de kan skickas till fabriken som sköter produktionen. Väggarna är fulla av inspirationsbilder som Oscar Magnuson använt sig av i arbetet. Samtidigt ringer telefonen i ett någon vecka efter att vi träffas har Oscar Magnuson vernissage på Wetterling Gallery i Stockholm. Men då handlar det inte om glasögon, utan om möbler för företaget EM. Dessutom är samarbetet mellan Oscar Magnuson och anrika hovjuveleraren W.A. Bolin i full gång, vilket snart kommer att resultera i Oscar Magnusons första smyckeskollektion. När OPTIK intervjuade Oscar Magnuson med anledning av lanseringen av hans första kollektion glasögon hösten 2006 framhölls faktumet att Oscar Magnuson började med glasögon och inte tog vägen via möbler och smycken som något ovanligt. Vilket det ju också är. Men nu har han alltså gjort tvärtom: Via glasögon har han börjat designa smycken och möbler. Det var ingen plan. Men jag tycker det är roligt att prova andra uttrycksformer. Glasögonen förblir min huvudsysselsättning, men som designer söker man ständigt fler sätt att uttrycka sig på. Glasögon, smycken och möbler skiljer sig rejält åt som produkter. Men själva designprocessen är i Oscar Magnusons fall rätt lik, oavsett vilken produkt det handlar om. Han börjar ofta med att blicka tillbaka i designhistorien, vilket ger uppslag, idéer och något att förhålla sig gentemot. När det gäller fåtöljen jag gjort för EM fick jag bara en riktlinje: Jag skulle designa något för vardagsrummet. Det blev en fåtölj med öppen sida, lite som en divan. Stilmässigt refererar formen till 1600-tal, rokoko och gustaviansk form, men med moderna linjer. Den ska kännas tidlös och hemtrevlig. Jag är duktigt trött på minimalismens raka linjer. Smyckeskollektionen som Oscar Magnuson designat för W.A. Bolin rymmer totalt tio smycken för kvinnor, varav fem stycken är unikat. Det innebär att de endast tillverkas i ett enda exemplar. Tanken var att skapa en tydlig kollektion med egen identitet. Jag har med mig kollektionstänkandet från glasögonsidan och samarbetet gick ut på att under- > Athena Damien Naomi Pauline