Säkrare och snabbare. Sender XC levererar ALLT DU VILL VETA OM MÄTNING AV TRÄDBRÄNSLEN VÄLBESÖKT PARTNERKONFERENS RÖSTER FRÅN VIRKESFORUM

Transkript

1 VIOL3 på plats sidor special om SDC:s systemförnyelse ALLT DU VILL VETA OM MÄTNING AV TRÄDBRÄNSLEN VÄLBESÖKT PARTNERKONFERENS RÖSTER FRÅN VIRKESFORUM Säkrare och snabbare Sender XC levererar 1 EN TIDNING FRÅN SDC 2/2014

2 EN TIDNING FRÅN SDC 2/2014 Ledare VIOL3 på plats sidor special om SDC:s systemförnyelse ALLT DU VILL VETA OM MÄTNING AV TRÄDBRÄNSLEN VÄLBESÖKT PARTNERKONFERENS Säkrare och snabbare Sender XC levererar Innehåll 2/2014: s. 4 Mätning av skogsbränslen Vår rapport har svaren du behöver. s. 6 Nya virkesmätningslagen Din snabbguide till de nya reglerna. s. 8 Säkrare och snabbare Nya Sender XC levererar i skogen. s. 13 Långsiktig systemförnyelse VIOL3 väntar runt hörnet. s. 17 Rapport från virkesforum Det stora tekniksprånget väntar. s. 20 Braviken testmäter med laser Stora fördelar är att vänta. s. 22 Partnerprogrammet på banan SDC satsar på samverkan för större branschnytta. Tidningen trycks på Galerie Art Gloss 130 g. Papperet är FSC-certifierat. Stärkt skydd vid virkesaffärer FÖR ATT ETT LAND ska fungera behövs lagar. Det är inte alltid vi tycker om alla lagar och regler, men tänk er hur det var innan Birger Jarl införde lagar som skyddade de med mindre makt. Till exempel bonden mot adelsmannen och kvinnor mot män. Ingen ska längre behöva en egen armé för att vara säker på att få rätt. Vi tar nu för givet att det finns lagar som de flesta människor följer. Man kan tycka att den nya virkesmätningslagen i ett större sammanhang inte är revolutionerande, men det är just det idoga arbetet med att utveckla och förvalta det vi har som gör att det fungerar. Den nya virkesmätningslagen har utvecklats bland annat för att ytterligare stärka skyddet för den svagare parten, som i virkesvärlden inte är köparen, vilket är det normala, utan säljaren. Ungefär hälften av skogarna i Sverige är privatägda och med tanke på hur långsamt träden i Sverige växer så gör varje privat skogsägare inte så många virkesaffärer under sin livstid. Vi kan därför inte kräva att varje skogsägare är helt uppdaterad om vilka rättigheter och skyldigheter hon/han har och därför stärks nu säljarens ställning i virkesaffären. Skogens del i energiförsörjningen växer. Det är inte bara el och ånga från bruken och björkveden som brinner i kaminen som skogen bidrar med. Energibolagen tar emot skogsråvara och lagen behöver därför utvidgas att omfatta även energived. UNDER NÄSTAN HELA mitt arbetsliv har jag arbetat inom skogsindustrin, som ekonom mot produktion och försäljning. För tre år sedan började jag arbeta inom den viktigaste delen i hela kedjan, nämligen skogen. Man brukar säga att som ekonom är man väldigt flyttbar mellan olika branscher, att det bara är att anpassa debet och kredit på kontona. Även om det till stor del stämmer, så måste jag säga att skogen ändå är lite speciell. Vi har system för att följa virkesflödena på ett sätt som är unikt i världen. Vi litar på vad som kommer in i systemet eftersom vi har virkesmätare som inte är i beroendeställning mot vare sig köpare eller säljare. Och vi litar på att SDC utan egenintresse gör informationen tillgänglig för oss aktörer på marknaden genom olika utdatasystem. En stor del av kundföretagens kontakt med SDC sker via kundtjänst. Där får man vara beredd på att bli kontaktad av allt från virkesadministratörer med svart bälte i virkesredovisning, till amatörer som undrar varför det inte går att logga in på VIOL. Vår syn på ett företag eller organisation får vi av det första ledet som vi möts av och därför är kundtjänsten så viktig. Mätmetoderna utvecklas mer och mer. Röntgen, bildanalys, kranvågar och fordonsvågar för att nämna några. Vissa metoder kommer för att stanna och andra kommer att prövas och sedan försvinna. Längst ut i kedjan har vi virkesmätaren som med gamla och nya metoder ska bedöma stora värden för köparen och säljaren. När vi investerar i ny mätutrustning måste vi, för att få ut mesta möjliga av tekniken, därför även investera i virkesmätarens kompetensutveckling. CARINA PALM, FORESTRY CONTROL MANAGER BILLERUDKORSNÄS OCH STYRELSELEDAMOT SDC Ansvarig utgivare: Redaktion: Anders Rixon Lena Kjellberg, Magnus Hedin, Oskar Cederlöf, Fredrik Swahn, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Tryckeribolaget i Sundsvall AB Upplaga: Omslagsfoto: Jörgen Bodesand 2

3 Med branschgemensamma insatser ska produktion och hantering av skogsbränslen effektiviseras. Mätningen av skogsbränslen är ett av de områden som prioriterats inom forsknings- och utvecklingsprogrammet ESS. Kraftsamling på forskning ska ge lägre mätningskostnader ETT ÖVERGRIPANDE MÅL för forsknings- och utvecklingsprogrammet Effektivare skogsbränslesystem, ESS är att det ska leda till kostnadseffektiva produktionssystem för skogsbränslen. Därmed ska det bli möjligt att bättre ta tillvara den potential av biobränsle som finns att tillgå i svensk skog. Skogsnäringen står gemensamt bakom ESS och huvuddelen av arbetet sker genom ett samarbete med Skogforsk och Energimyndigheten. Det är naturligt att den här typen av forskning drivs branschgemensamt. Då kan vi få fram tillräckliga resurser för att utveckla nya metoder- och ny teknik, som branschen som helhet har nytta av, säger Björn Karlsson, projektledare på Södra Skog och ledamot i ESS styrelse. DEN FÖRSTA DELEN av programmet, ESS 1, avrapporterades ESS 2, som ska slutrapporteras i början av 2015, omfattar teknik-, metod- och logistikutveckling inom olika delar av skogsbränsleområdet. De största resurserna har emellertid satsats på delprojektet Förbättrad mätning och enklare bränsleaffärer, som drivs av Skogforsk i nära samarbete med SDC. Att mäta skogsbränslen med hög noggrannhet är förhållandevis komplicerat eftersom det handlar såväl om fasta, krossade som flisade material. I många fall är volymerna små och då måste det till mobila lösningar. Därför är det ganska stora utmaningar för forskare och produktutvecklare att ta sig an, säger Björn Karlsson. RESULTATEN AV ESS är positiva och eftersom skogsbränslet med all sannolikhet får ökad betydelse både i skogsindustrin och i energisektorn kommer programmet att fortsätta. En tredje fas, ESS 3, är nu på väg att ta form. Björn Karlssons bedömning är att frågorna om virkesmätning kommer att ges god plats även i denna ESS-omgång. Det finns en befogad oro för att mätningskostnaderna för skogsbränsle kan bli en alltför stor del av totalkostnaden om mätningsprocessen inte effektiviseras i tillräckligt hög grad. Om vi inte når dit finns en risk att andra mätmetoder som inte omfattas av Virkesmätningslagen tillämpas. Till exempel kan man köpa groten för hektarpris. För att nå målet i nya Virkesmätningslagen, måste vi hitta en hel del ny teknik och nya metoder då krävs fortsatt stora FoU-insatser, säger Björn Karlsson. ANDERS THORÉN 3

4 Komplett & lättillgänglig SDC-rapport ger svar på dina frågor om mätning av trädbränslen Tillväxten för trädbränslen har ruskat om virkesmarknaden och ställer nya krav på virkesmätningen. Dessutom kommer en ny virkesmätningslag som kräver ytterligare anpassning. I rapporten Mätning av trädbränslen reder SDC ut begreppen, redovisar de aktuella mätmetoderna och presenterar de senaste FoU-resultaten. I rapporten redovisas och förklaras de viktigaste måttslagen vid handel med trädbränslen. HUR SKA VÅR mätningsteknik utvecklas för att anpassas till den nya situationen? Vilka utvecklingsinsatser behövs för att möta behoven? Våren 2011 fick SDC och VMF uppdraget att söka svaret på dessa frågor och ta initiativ till konkreta satsningar. Resultatet blev att ett 30-tal FoU-projekt drogs igång. Flera av dem med hjälp av pengar från ESS (se sid 3) och i samarbete med bland andra Skogforsk och SLU. KOMPLETT ÖVERSIKT Drygt två år senare var det dags för målgång för de projekt som satts igång och därmed också dags för rapportering. Istället för att göra en traditionell forskningsrapport en sådan som vänder sig till de redan insatta valde SDCs VMU-avdelning att göra något helt annat. I april 2014 la man fram rapporten Mätning av trädbränslen en skrift som på sina 60 sidor ger en komplett översikt av vilka mätmetoder och vilken teknik som nu används, kryddat med de senaste rapporterna om vad som händer vid forsknings- och utvecklingsfronten. AKTUELLT BESLUTSUNDERLAG Rapporten vänder sig till alla som berörs av mätning av trädbränsle, till exempel skogsägare, produktionsledare i skogsnäringen och inköpare på värmeverken för att bara nämna några i den breda målgruppen. Tanken är att alla som arbetar med trädbränslen ska kunna hitta svar på sina frågor och få ett enkelt och aktuellt faktaunderlag för sina beslut, säger Lars Björklund som är huvudförfattare till rapporten och VMU-chef på SDC. NY TEKNIK PÅ VÄG Att visa vart teknik- och metodutvecklingen är på väg är ett av rapportens syften. Därför görs grundliga genomgångar av nyheter vad gäller vägning och nya vågtyper och man presenterar också de nya metoderna för mätning av såväl bränsleved, träddelar, grot, returträ och för alla typer av sönderdelade trädbränslen. SKÄRPTA KONTROLLKRAV Även de skärpta kraven på kontroll av mätresultaten och hur de ska uppfyllas när trädbränslesortimenten och den så kallade partsmätningen omfattas av lagstiftningen behandlas utförligt i anslutning till presentationerna av de olika mätningsmetoderna. Kraven på en ändamålsenlig kontrollverksamhet måste kommas ihåg när plats och metod för mätning ska bestämmas. Idag finns flera fall av mätning av trädbränslen där kontrollmätning helt saknas påpekar Lars Björklund. I rapporten redogörs också för vilka mått som används och kan rekommenderas för olika typer av trädbränslen och i de skilda handelsleden, se illustration. Det påstås ofta att det finns en rik flora av 4

5 Vill du ha ett eget ex av rapporten? Maila till Lars Björklund, VMU-chef på SDC, är huvudförfattare till rapporten. Styrkor Svagheter Travmätning vid bemannad mätplats - Välutbildad mätpersonal - Hög mätkostnad - Kan vara VMF - Begränsad öppettid Travmätning i bilder - Välutbildad mätpersonal - Bankbredd (travlängd) ej mätbar i bilder - Kan vara VMF - Flexibla öppettider, kan vara 24/7 - Låg kostnad måttslag och omräkningstal och att detta försvårar handeln med trädbränslen. I rapporten förklarar vi att det inte handlar om så många måttslag och att de som används är relevanta för de sortiment och köpled där de används, säger Lars Björklund. STYRKOR OCH SVAGHETER Som sammanfattning bjuder rapporten också på en analys- och utvärderingsdel där det beskrivs var de olika formerna av mätning passar bäst men också i vilka sammanhang de är mindre lämpliga. För att förenkla det hela finns sammanställningar av styrkor och svagheter för de olika metoderna samt grafik som visar i vilka led i affärskedjan de används. Rapporten har redan börjat spridas genom SDCs, VMFs, skogsägarnas och industrins nätverk. Förhoppningsvis kan det här faktaunderlaget bidra till att affärerna med trädbränsle på vissa viktiga punkter upplevs som enklare och tryggare och därmed leda till ett större utbud av trädbränslen på marknaden, säger Lars Björklund. ANDERS THORÉN Chauffören travmäter - Låg kostnad - Osäkrare mätresultat - Ej krav på mätplats - Personberoende - Svårt organisera kontroll Vägning med omvandling till volym (kranvåg eller lastbärarvåg) - Vikt kan erhållas vid lastning - Osäkra omvandlingstal, d.v.s. osäkert mätresultat - Stort behov av stockmätning för stickprov och kontroll - Instruktioner och kontrollsystem för dessa former av vägning saknas (när detta skrivs) Styrkor och svagheter med olika metoder att mäta travars volym. I rapporten finns motsvarande analyser även för sönderdelade trädbränslen. FAKTA RAPPORTEN MÄTNING AV SKOGSBRÄNSLEN Som en följd av SDCs och VMFs uppdrag att utveckla mätteknik och anpassa virkesredovisningen, tillsatte SDCs råd för mätning och redovisning (RMR), ett antal arbetsgrupper för olika delområden och ett 30-tal utvecklingsprojekt startades. Rapporten Mätning av trädbränslen baseras till stora delar på resultaten från dessa projekt. ORDFÖRKLARING: VMU står för SDCs avdelning för virkesmätningsutveckling. PARTSMÄTNING. Med partsmätning menas att mätningen utförs av en i aktör i affärskedjan, alltså inte av VMF. 5

6 Den 1 mars 2015 träder en ny virkesmätningslag i kraft. Den tidigare lagen har moderniserats och anpassats till hur virkesmarknaden utvecklats. Största förändringen är att den nya lagen även omfattar mätning av skogsbränslen för produktion av bioenergi. Nya lagen ger enklare och tryggare affärer DEN NU gällande virkesmätningslagen är kortfattad, men kompletteras av föreskrifter som Skogsstyrelsen utfärdar. År 2008 inleddes en översyn av dessa föreskrifter, ett arbete som utvidgades i fler omgångar och så småningom resulterade i ett förslag till en ny lag. Detta förslag har i stora delar legat till grund för den nya virkesmätningslag som antogs av riksdagen den 10 juni Det har alltså varit en lång process med flera remissomgångar. Därmed har olika intressenters synpunkter kunnat fångas upp och vägas samman på ett bra sätt, säger Christoffer Andersson, som är ansvarig för virkesmätningsfrågor på Skogsstyrelsen. ENHETLIGT OCH TROVÄRDIGT Huvudsyftet med virkesmätningslagstiftningen är att säljare och köpare ska få en enhetlig och trovärdig mätning av virkesråvarans kvantitet och kvalitét. Lagen ska därmed skydda den enskilde skogsägaren, som ofta är den svagare parten i en virkesaffär. SKOGSBRÄNSLEN TAS MED Den viktigaste nyheten är att den nya lagen omfattar samtliga virkessortiment, alltså även skogsbränslen som idag inte faller under virkesmätningslagen. Många skogsägare tycker det är svårt att jämföra de priser köparna erbjuder eftersom det används flera olika måttenheter och mätmetoder. När den nya lagen träder i kraft blir mätningen mer enhetlig och kvalitetssäkrad, vilket förstås är positivt, säger Birger Risberg, VD på VMF Nord. FRIHET UNDER ANSVAR Birger Risberg har tillsammans med Lars Björklund, VMU-chef på SDC och Christina Lundgren, Om lagen förbättrar skogsägarnas möjligheter att göra trygga affärer kan vi förhoppningsvis få fram mer råvara ur skogen. dåvarande chef för VMK-avdelningen på SDC varit SDC/VMFs representant i Skogsstyrelsens referensgrupp då lagförslaget tagits fram. I arbetet med föreskrifterna deltog också Thomas Agrell, Sydved och Tor Martell, Mellanskog. Även om det funnits olika uppfattningar i vissa frågor tycker han att samverkan mellan myndigheten och skogsnäringen fungerat bra. Till exempel har man varit överens om att så långt som möjligt undvika detaljreglering. Därför finns det i lagtexten inga exakt specificerade krav på hur mätningen ska utföras. Det viktiga är att kvalitetskraven uppfylls. Det hela bygger alltså på frihet under ansvar. Valet av mätmetod måste ju utgå från de praktiska förhållandena vid varje enskilt företag, säger Birger Risberg. TYDLIGA KRAV Samtidigt som lagen ger företagen ett stort mått av frihet ställs det tydliga krav på med vilken noggrannhet mätning måste genomföras. Mätresultaten ska kvalitetssäkras genom egenkontroll, se faktarutan. Alla företag som utför mätning omfattas av de nya lagreglerna. Det betyder att så kallad partsmätning av skogsbränsle, som är vanlig vid t ex bioenergiföretagens anläggningar, omfattas av samma krav på kontroll som då mätningen utförs av VMF. Inför att den nya lagen ska träda i kraft måste inte bara VMF utan också de företag som partsmäter, satsa på utbildning av sin mätningspersonal och skapa goda rutiner för hur kontrollen av mätningen ska genomföras. En sådan kvalitetssäkring av partsmätningen kommer att driva fram en kvalitetsförbättring av skogsbränslesortimentet, vilken ökar både leverantörs- och kundnyttan. 6

7 FAKTA Den nya virkesmätningslagen Sverige fick sin första virkesmätningslag redan 1935 och den nuvarande lagen är från Från den 1 mars 2015 införs en ny, modern och mer heltäckande virkesmätningslag. Här är några viktiga punkter i den lagen: ENHETLIG OCH TROVÄRDIG MÄTNING. Syftet med virkesmätningslagen är att säljare och köpare ska få enhetlig och trovärdig mätning av virkesråvarans kvantitet och kvalitet. Detta ska bidra till en väl fungerande virkesmarknad. SÄLJAREN SKYDDAS. Virkesmätningslagen ska ge ett skydd för den enskilde skogsägaren, som vanligen är den svagare parten i en virkesaffär. I den nya lagen tydliggörs att båda parter ska ha likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för virket är rimlig. TYDLIGA KRAV. Virkesmätningslagen talar om vilka krav som ställs på virkesmätningen, till exempel vilka noggrannhetskrav som mätningen av varje enskilt virkesparti måste uppfylla. Lagen ställer också krav på att metoder och utrustning är lämpliga och utgår från forskningsresultat eller lång erfarenhet. Christoffer Andersson, Skogsstyrelsen, Birger Risberg, VMF Nord och Thomas Agrell, Sydved hör till dem som deltagit i den process som lett fram till en ny virkesmätningslag. Samtidigt bidrar det till utvecklingen av nya och mer effektiva mätmetoder för virkesmätningen, säger Thomas Agrell som är skogsnäringens branschrepresentant i skogsstyrelsens referensgrupp. All virkesmätning ska alltså kontrolleras och kvalitetssäkras enligt de nya reglerna oavsett om det gäller sågtimmer, massaved eller skogsbränsle. Det kommer förhoppningsvis att göra handeln enklare och mer transparent. Jag tror att en större öppenhet är bra för alla parter, säger Christoffer Andersson. MER RÅVARA Birger Risberg håller med om att den nya lagen på flera olika sätt stärker den enskilde skogsägarens ställning och han understryker att det är något som även industrin är positiv till. Om lagen förbättrar skogsägarnas möjligheter att göra trygga affärer kan vi förhoppningsvis få fram mer råvara ur skogen. Då kan användning av skogsprodukter och bioenergi öka, vilket vore fantastiskt positivt såväl för klimatet som för landets ekonomi, säger Birger Risberg. TEXT & FOTO: ANDERS THORÉN SAMTLIGA SORTIMENT. Till skillnad från den nuvarande virkesmätningslagen omfattar den nya lagen alla sortiment och trädslag. Lagen gäller alltså även för trädbränslen och sågtimmer av lövved samt specialsortiment som stolpar. BARA FÖRSTA AFFÄRSLEDET. Lagen gäller bara första affärsled, det vill säga då skogsägaren säljer virke från egen mark till någon annan. Om virket säljs vidare omfattas den affären inte av virkesmätningslagen. INGEN DETALJREGLERING. Den nya lagstiftningen har förenklats och i lagtexten ställs inga detaljerade krav på hur virkesmätningen ska genomföras. Istället ställs mycket tydliga krav på med vilken noggrannhet mätningen ska utföras för olika sortiment. EGENKONTROLL FÖR ALLA. Genom den nya lagen åläggs alla företag som utför virkesmätning att själv kontrollera att deras virkesmätning följer lagstiftningen, sk egenkontroll. Tidigare har sådan egenkontroll varit frivillig men tillämpas sedan länge av alla virkesmätningsföreningar. 7

8 REPORTAGE Uppdaterad Sender ger enklare informationsflöde 8

9 När entreprenören Roger Edsén tar hand om stormvirke i skogarna söder om Ånge har han hjälp av SDCs uppdaterade version av Sender, nu med tillägget XC, för överföring av filer med uppgift om producerad volym. Säkrare och snabbare informationsflöde, är hans omdöme. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: JÖRGEN BODESAND 9

10 TT ENVIST REGN HAR förvandlat de smala skogsbilvägarna söder om Ånge till leråkrar. Vi sladdar mellan virkeshögarna på den avtagsväg vi blivit instruerade att följa, fram till kojan som tillhör Edséns Skog & Hjort från Edsele. Roger Edsén startade sitt företag redan Köra skogsmaskin började han med två år tidigare. Tilllägget Hjort i företagsnamnet kommer sig av att han under en period hade dovhjortar som höll markerna öppna hemma på gården. Men när de fick TBC tog vi bort dem, men behöll namnet på företaget, säger han och bjuder oss att stiga in i värmen. I nio månader har han på uppdrag av Norrskog arbetat med att röja efter vinterns stormar. En annan maskingrupp utför samma arbete, men på uppdrag av SCA. Det var Lucianatten i fjol som stormen Ivar for fram som en tröska genom skogarna och på bara några timmar fällde en hel årsförbrukning virke. Längs ett stråk från Östersund till Sundsvall hade nio miljoner kubikmeter ryckts upp med rötterna. FÖR ATT SNABBT få ut all stormfälld skog innan granbarkborren började svärma i månadsskiftet juni-juli har det krävts stora insatser i alla led, med omflyttning av maskingrupper, extra bilar och terminaler där virket kunde lagras. För Roger Edséns del blev uppdraget att flytta företagets två maskingrupper söderut. Och där har man blivit kvar. Hur länge vet man inte riktigt, ännu återstår en hel del vindfällen att ta hand om. Att vara hemifrån så länge som det nu blev är ingen höjdare precis, konstaterar han. Vi har därför valt att jobba korta veckor med långa dagar. Under de 40 år som gått sedan Roger startade sitt företag har utvecklingen inom skogsbruket tagit sjumilakliv, med nya maskintyper och ITs intåg och en enorm produktionsutveckling som resultat. För entreprenörerna har det handlat om att våga eller försvinna. Det har kostat mycket pengar att hänga på tåget, riskerna att försvinna har varit uppenbara och någon garanti för fortsatta uppdrag finns inte. MEN ROGER EDSÉN hör till de som vågat och han är fortfarande verksam skogsentreprenör. De första åren var visserligen beläggningen ojämn, med långa stillestånd under sommarmånaderna. Men nu har han åtta anställda och fyra maskiner, med uppdrag åt SCA och Norrskog och med sonen som delägare och kronprins. Jag kan inte klaga, avgör han. Har man gett sig in i leken och kan spelreglerna kan man inte gå runt och gnälla efteråt. Däremot tycker han inte att utvecklingen fortsatt i samma takt som när han började arbeta i skogen. Sedan 90-talet har det mest handlat om uppdateringar och kosmetik, hävdar han. På önskelistan står bland annat maskiner där föraren inte själv behöver ha alla moment i huvudet. Vi lämnar värmen i kojan och traskar iväg mot ljudet av maskinerna. Terrängen är stenig och oländig, maskinerna har lämnat djupa spår efter sig i den blöta mossan och det är lätt att fastna i grenar och kvistar som lämnats kvar. Något uttag av grot och biobränsle är inte aktuellt, konstaterar Roger och trampar vidare genom terrängen. I förarhytten till den gula skördaren manövrerar Willy Norling kran och aggregat så att Jan Danielsson i skotaren ska kunna komma åt att lasta och köra ut virket. Det är mestadels spridda tallar som blåst omkull, och det tar tid att få ut timmer och massaved till vägen. 10

11 Snabbare och säkrare överföring är några av fördelarna med den nya programvaran. En annan nyhet är att Sender XC kan hantera både nya och gamla filformat i samma applikation. Med stormfälld skog går det inte att planera körningen, säger Willy Norling i en paus. Det tar säkert 50 procent mer tid jämfört med samma volym stående skog. Men uppgifter om upparbetad volym av respektive trädslag och var det finns går lätt att få iväg. Sender är ett program som används för att skicka information direkt från maskinen i skogen till SDC där uppdragsgivaren, i det här fallet Norrskog, får tillgång till uppgifterna. Ända sedan den första versionen av Sender introducerades 1999 har Roger Edsén haft programmet installerat i maskinernas datorer. När nu SDC introducerat en ny generation av programmet, Sender XC, var Roger en av de första att få programvaran installerad i sina maskiner. Det var till en början lite bökigt med alla inställningar, men nu fungerar det jättebra, försäkrar han. SNABBARE OCH SÄKRARE överföring är några av fördelarna med den nya programvaran. En annan nyhet är att Sender XC kan hantera både nya och gamla filformat i samma applikation. Sender gör det också betydligt enklare att redovisa när det finns virke från flera olika markägare, försäkrar Roger Edsén. Och hos uppdragsgivaren Norrskog, som låtit installera programvaran i Rogers maskiner, meddelar produktionschef Ola Lassemo att huvudsaken för hans del är att applikationen fungerar bra för entreprenörerna ute i skogen. Det ska vara enkelt att hantera och de ska inte behöva lägga tid på att lösa problem som uppstår, säger han. Sedan kan man alltid önska sig en bättre uppkoppling. Men det är en fråga för våra politiker att lösa. 11

12 Noterat Skogspromenaden får dig att må bra DET ÄR NU BEVISAT en promenad i gammal skog med höga träd är välgörande för själen. Försök med personer med utmattningssyndrom visar att skogen kan väcka liv i livsandarna. I försöken, som genomfördes av SLU i Umeå, togs 99 långtidssjukskrivna med stress- och utmattningssyndrom ut i skogen under tre månader, två gånger i veckan och två timmar åt gången. Intervjuer efteråt visade att skogen gav effekt. Personerna förknippade miljön med bland annat rofylldhet, vildhet, rymd och artrikedom. Populärast var att besöka skogen vid sjön, tallskogen var näst mest populär medan den äldre granskogen, med eller utan bäck, var mindre besökt. Personerna sökte sig alltså till öppna och relativt ljusa miljöer, helst med utsikt över vatten. KÄLLA: SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET SKANNAD SKOG ger bättre grunddata SEDAN 2009 GÖR Lantmäteriet en laserskanning från flygplan över Sveriges yta. Det har skapat en ny nationell höjdmodell som ger en mycket noggrann bild av hur marken ser ut. Skanningen ger även data om skog, som Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) använder som underlag för att ta fram kartor med skogliga grunddata. Resultatet blir ett antal digitala kartor som ger information om bland annat virkesvolym, medeldiameter, höjd och grundyta. Arbetet kommer att pågå fram till Lokala entreprenörer, skogsbruksplanläggare, virkesköpare, rådgivare och naturvårdare kommer att få stor nytta av kartorna. Skogsbruksplaner och avverkningsplaner kommer att bli bättre. Samtidigt får även myndigheter och forskare tillgång till mer och bättre information. Kartor som kan hjälpa skogsbruket att undvika körskador och minska skadorna på forn- och kulturlämningar är också under utveckling. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN Stormfälld gran ersätts med... gran ALDRIG MER GRAN sas det allmänt efter att stormarna Gudrun och Per i mitten av 00-talet fällt nästan 100 miljoner kubikmeter skog, varav merparten var gran. Och Skogsstyrelsen rådde drabbade stormdrabbade skogsägare att plantera stormtåligare lövträd istället. Men så blev det inte. När professor Rolf Lidskog vid sociologiska institutionen vid Örebro universitet senare undersökte saken visade det sig att 95 procent av de drabbade skogsägarna ändå planterade gran på sina fastigheter. Man gjorde som man alltid hade gjort, eftersom alternativet framstod som dyrt och osäkert, summerar han. KÄLLA: SLU FUTURE FORESTS Skogsdataportalen ersätter Skogens källa SKOGSDATAPORTALEN ÄR Skogsstyrelsens nya tjänst för att tillhandahålla geografiska data till externa användare, till exempel länsstyrelser, konsultföretag och skogsbolag. Den nya portalen gör det lättare att söka, förhandsgranska och ladda ner geografiska data som producerats av Skogsstyrelsen - data som är viktiga i arbetet med att förbättra miljöhänsynen i skogen. Skogsdataportalen ersätter Skogens källa. KÄLLA: SKOGSSTYRELSEN 12

13 Nuvarande datasystem är helt enkelt för gammalt. Mycket förenklat är detta anledningen till att SDC nu går in i ett omfattande förnyelsearbete som ska utmynna i såväl en ny system miljö som nya tjänster. Ett sätt att förvalta, förädla och förfina den kompetens som finns, summerar Roland Persson, ordförande i IT-rådet. LÅNGSIKTIGT SYSTEMSKIFTE ETT BRANSCHGEMENSAMT IT-STÖD för den svenska skogsindustrin är en viktig faktor för en effektiv handel och hantering av virkesflödet i Sverige. Det utgör samtidigt själva grundbulten för SDCs målsättning att vara ett informationsnav för svensk skogsnäring. Men tiden går. Systemmiljöerna utvecklas allt snabbare. Vad som en gång betraktades som ett modernt datasystem är nu utan återvändo på väg bort. På SDC har man dessutom kommit dithän att många av de handläggare som behärskar det befintliga systemet börjar falla för åldersstrecket. Då försvinner också nyckelkompetens som krävs för att hantera och föra vidare en lösning med mängder av kundspecifika varianter. Det blir tungt, krångligt och riskabelt att arbeta i en komplex och föråldrad systemmiljö, summerar IT-rådets ordförande Roland Persson. Tankar och idéer om en föryngring av systemmiljön hos SDC har funnits under en längre tid. Behovet av förbättrad effektivitet med snabbare och säkrare utveckling av nya tjänster har påtalats. Dessutom finns önskemål från användarföretagen om ökad affärsnytta och minskat expertberoende. Risken för incidenter i gamla system där man under lång tid varit inne och skruvat och ändrat är också överhängande. Tiden är helt enkelt mogen för ett systembyte. SDC har därför beslutat att ersätta dagens VIOL 2 med VIOL 3. Vi hoppas på ett stabilt, effektivt och mer flexibelt system, säger Leif Olofsson, ordförande i SDCs styrelse. Det är också angeläget att det är ett långsiktigt systemskifte, med en enhetlig systemmiljö som säkrar framtida underhåll och uppgradering. En ren överlevnadsfråga för fortsatt konkurrensförmåga, konstaterar Roland Persson. Att under lång tid slippa olägenheten att byta gränssnitt utgör en grundsten för hela projektet. FÖRNYELSEPROCESSEN INOM SDC är ett flerårigt projekt. Fram till 2018 ska VIOL 3 utvecklas, verifieras och produktionssättas. För att underlätta systembytet ska innan dess samtliga kunder byta till nya gränssnitt. SDCs kunder deltar i olika referensgrupper som ska godkänna systemet innan det rullas ut. Lyssna först, agera sen är nyckeln till framgång. Det är viktigt att fokusera på medlemmarnas behov, hävdar Leif Olofsson. Bättre dialog ger större förståelse för branschens behov. Men processen handlar inte bara om ny teknik. Lika viktigt är att SDCs personal är med på resan, är delaktiga i processen och ser nyttan med systemskiftet. Och ska teknikskiftet bli den framgångssaga som avses måste man även kunna motivera kunderna så att de till fullo förstår allvaret i den process som nu påbörjas. Ska SDC axla rollen som ett Skogsnäringens informationsnav krävs ett modernt system som gör det lätt att tillgodose kundernas framtida behov, summerar Leif Olofsson. MATS WIGARDT Leif Olofsson, Sydved, ordförande i SDCs styrelse. Roland Persson, Sydved, ordförande i IT-rådet 13

14 Röster om SDC:s SYSTEM- FÖRNYELSE Vilka förhoppningar har du på VIOL 3? ÖRJAN KARLSSON IS/IT-CHEF SÖDRA JAG HOPPAS på ett system som är betydligt enklare att anpassa efter branschens över tid förändrade behovsbild samtidigt som systemets förvaltningskostnad kan hållas på en låg nivå. Login har tagit pulsen på SDC:s systemförnyelse ute i branschen. Hur går tankarna kring VIOL 3? Vad finns det för förväntningar? Här är fyra röster. STURE KARLSSON VD MELLANSKOG PRIMÄRT att få en bättre åtkomst till data till en lägre kostnad. Måhända får vi samtidigt annat på köpet. Som en enhetlig standard för att hantera data, och ett gemensamt meddelandepaket med mer precisa definitioner som förenklar dialogen mellan skogsnäringens parter. Att veta att ett päron alltid är ett päron gör livet lättare. MARTIN HOLMGREN VD STORA ENSO SKOG DRIFTSÄKER BAS med bättre tjänster som levereras i snabbare takt till lägre kostnad. Vi ser till exempel möjligheter i att hantera information i realtid och till ökad mobilitet. SDC:s systemförnyelse är en resa med olika milstolpar till och med Så här ser det kommande arbetet ut i stora drag. JÖRGEN BENDZ VIRKESCHEF SCA TIDSANGIVELSERNA FÖR SYSTEMFÖRNYELSEN KAN KOMMA ATT ÄNDRAS VIOL 3 hoppas jag blir ett kraftfullt informationsstöd som på ett enklare och säkrare sätt kan stödja befintliga och nya behov i informationsflödet. Genom att skapa möjligheter kommer även behov att skapas varav vissa idag är okända för oss. Från och med januari 2015 besöker vi de kunder som integrerar med oss via Följdrutinutgång (FU) och/eller Virkesorder (VO-in och VO-ut). Då berättar vi mer om standardgränssnittet papinet och hur övergången är planerad. Vi påbörjar införandet av standardgränssnittet papinet mot VIOL 2. Utveckling av VIOL 3. Ett antal kunder går över till det nya sättet att skicka/ta emot information. Övriga berörda kunder får underlag för att själva kunna planera genomförandet av åtgärder i sina egna system. Fortsatt utveckling och test av VIOL 3. Kundernas anpassningar i egna system ska vara genomförda. En teknisk helpdesk finns etablerad hos SDC för råd och stöd. 14

15 Vad kan systemförnyelsen innebära för ditt företag? För skogsnäringen? ÖRJAN KARLSSON IS/IT-CHEF SÖDRA STURE KARLSSON VD MELLANSKOG VIOL 3 innebär dels ett modernt och standardiserat integrationsgränssnitt och ett system baserat på en delvis ny informationsmodell. Sammantaget ger detta branschen nya möjligheter att dela och förmedla information. Vi kommer att få goda förutsättningar till att skapa en obruten digital kedja från skog till slutförbrukare och vi kommer att få förutsättningar till att beskriva olika företeelser på ett betydligt rikare sätt än vad dagens lösning medger. Detta kan i sin tur innebära exempelvis ett bättre nyttjande av råvaran samt stora vinster i logistikapparaten. ATT VI FÅR en enklare och tydligare meddelandestruktur för att bättre hantera den digitala kedjan. Samma sak gäller för skogsnäringen som helhet. Enkelt utryckt handlar det om bättre styrning till lägre kostnader. MARTIN HOLMGREN VD STORA ENSO SKOG JÖRGEN BENDZ VIRKESCHEF SCA VI VILL ÄVEN fortsättningsvis känna oss trygga i att ha tillgång till den typ av tjänster som SDC levererar och att de ska vara av högsta klass utifrån våra behov. Det innebär en helt nödvändig omställning för SDC, men innebär också att vi som företag och bransch via styrelse, råd, referensgrupper och på annat sätt måste stötta SDC i omställningen. Vi måste också vara beredda på att kopplat till gränssnitt och annat delvis uppdatera våra egna IT-tekniska lösningar och arbetssätt, vilket kräver att vi i grunden har en bra dialog och gemensam planering. FÖR SKOGSNÄRINGEN innebär detta på kort sikt mycket arbete och en del investeringar man måste anpassa sig till det nya systemet. På längre sikt, och upp till vart och ett av branschens företag, innebär systemförnyelsen möjligheter till ökade och mer kvalitativa informationsströmmar runt vår råvara som skall kunna öka kundnyttan av hela försörjningskedjan och därmed branschens relativa lönsamhet Verifiering av VIOL 3 och start för användarutbildning. Här får t ex virkesadministratörer och transportprisräknare lära sig hur systemet fungerar. Utrullning av VIOL 3 och fortsatta användarutbildningar. 15

16 Det var en gång Redan på 1980-talet togs den första stordatorbaserade generationen av skogsbranschens gemensamma IT-stöd (VIOL1) i bruk. I början av 2000-talet gjordes en uppgradering. De senaste åren har riskerna med det gamla systemet blivit påtagliga. Brist på kompetens och support för de befintliga drifts- och utvecklingsmiljöerna kommer att uppstå. Den föråldrade informationsmodellen kan inte svara upp mot branschens krav på nya funktioner. En förnyelse är mer än nödvändig. SDC grundades När den här bilden togs 1963 var det norra Sveriges största datahall. Microsoft + egenutveckling = fo rnyelse En enig bransch Under ett antal år har SDC tillsammans med branschen dokumenterat processer och informationsbehov allt för att förstå helheten. Hur ser verksamhetsprocesserna ut mellan skog och industri och på vilket sätt bidrar SDC till dessa? De rådgivande grupperna RMR, Logistikrådet och ITrådet är, tillsammans med SDC:s styrelse, eniga om motiv för och krav på en systemförnyelse. Efter en utva rdering av olika alternativa lösningar, standardplattformar och tänkbara partners fattade SDC:s styrelse ett beslut i juni Beslutet innebär att systemförnyelsen blir en kombination av Microsofts Dynamics AX och egenutveckling. I december 2013 fattade SDC:s styrelse enhälligt beslut om att inleda förnyelsen av SDC:s tjänster. Under 2014 har ett omfattande arbete gjorts för att sätta upp och verifiera Microsofts Dynamics AX kopplat till tjänsteinnehållet. Arbetet har fallit väl ut och i oktober 2014 beslutade styrelsen att börja resan mot VIOL3. papinet sätter standard Det nya standardgränssnittet papinet är en global standard för elektroniska dokument inom pappers och skogsindustrin. En standard underlättar kommunikationen mellan de parter som är inblandade i köp, försäljning och distribution av pappers- och skogsprodukter. Det finns en överenskommelse om vilka elektroniska dokument och vilken terminologi som ska användas. Under 2015 startar införandet av papinet mot VIOL2 för att vara helt på plats när utrullningen av VIOL3 startar. Läs mer om papinet på Fo rnyelsen pågår Fo r SDC:s kunder innebär det att övergången till standardgränssnittet papinet sker successivt under den under den kommande treårsperioden. Det innebär också att många kunder behöver göra ett eget utvecklingsarbete i sina egna system för att matcha det nya VIOL 3. 16

17 VIRKESFORUM Vi står inför ett tekniksprång Aldrig förr har virkesmätningsfrågorna stått så i fokus på Virkesforum höstens stora samlingspunkt för skogsnäringen. NYA LAGAR OCH NY TEKNIK stod överst på agendan för årets upplaga av Virkesforum och publiken bjöds på en kavalkad av rapporter av den teknikutveckling som är på gång. Både leverantörer och användare var på plats för att redovisa sina erfarenheter och planer. Hela morgonpasset ägnades åt detta, inklusive en grundlig genomgång av den nya Virkesmätningslagen som ju alla i branschen berörs av. För oss på SDC är det viktigt att möta branschen i många olika sammanhang. Vi är på Virkesforum för att informera men ännu mer för att lyssna, knyta nya kontakter och fånga upp synpunkter från de som använder våra system och tjänster, sa Anders Rixon. TEXT & FOTO ANDERS THORÉN RÄTT TIMING SDCs vd Anders Rixon, som var moderator, var förstås glad över att de annars ganska anonyma mätningsfrågorna hamnade i strålkastarljuset. Men han var inte särskilt överraskad. Jag tycker timingen är helt rätt. Faktum är att vi står inför ett tekniksprång som kan innebära stora kostnadsbesparingar och förbättrad kvalitet på många olika sätt. De märktes också på publikens reaktioner. Det finns stor nyfikenhet och höga förväntningar ute på bruken, sågverken och i bioenergibranschen, sa Anders Rixon till LogIn i pausen efter det uppskattade öppningspasset. HAND I HAND MED IT-STÖDET Som exempel nämnde Anders Rixon Fotowebs bildmätningsteknik och Mabemas skannerteknik, som har potential att effektivisera mätningen och logistiken på ett radikalt sätt. Samtidigt underströk han att teknikutvecklingen måste gå hand i hand med utvecklingen av IT-stödet. Där kommer SDC:s systemförnyelse att kunna spela en nyckelroll. Det finns stor potential i den teknik- och metodutveckling som nu sker, konstaterade Birger Risberg, VD på VMF Nord och Anders Rixon, VD på SDC som tillsammans var moderatorer för virkesmätningsavsnittet på Virkesforum. 17

18 VIRKESFORUM Bildmätning på frammarsch BILDMÄTNING HÅLLER på att ta över mätning av massaved i Norge. Så öppnade Anders Bjurulf, VD för Norsk Virkesmålning, sitt anförande på Virkesforum och väckte därmed omedelbart publikens nyfikenhet. Metoden, som heter Fotoweb innebär att mätplatser, istället för att vara bemannade utrustats med kameror som från olika vinklar fotograferar virket på lastbilen. Bilderna skickas via internet till en virkesmätare som gör mottagningskontroll av leveransen och genomför virkesmätning på bildskärm. En virkesmätare kan alltså på distans övervaka många olika mätplatser och även små mätplatser kan på så sätt ha öppet dygnet runt. Därmed kan företagens logistik och transportapparat utnyttjas mer effektivt än tidigare. Produktiviteten vid de små mätplatser som använder Fotoweb ligger nu i paritet med de allra största. Uppföljningen visar att metoden uppfyller de krav som Norsk Virkesmålning ställt upp och mätnoggrannheten är ungefär densamma som för travmätning, konstaterade Anders Bjurulf. De första kommersiella Fotoweb-installationerna gjordes i Norge 2012 och fram till i september 2014 har de fått tolv efterföljare i Norge och intresset från marknaden bara växer. Nu tar vi i drift i genomsnitt en ny Fotowebbanläggning i månaden, säger Anders Bjurulf. Fotowebtekniken har utvecklats av Norsk Virkesmålning i samarbete med bland andra VMF Nord. Sedan två år tillbaka finns det också ett nära samarbete med SDC, vilket lett fram till att en svensk variant av Fotoweb har laserats. Först ut var SCA Skogs anläggning i Töva, som LogIn rapporterade om i nr 1/2014, och fler virkesterminaler står på tur. Mycket talar alltså för att bildmätning kommer att få ett rejält fotfäste i även Sverige. TEXT & FOTO ANDERS THORÉN SCA redan igång med bildmätning HENRIK SAKARI, SCA Skog rapporterade om positiva erfarenheter av obemannad kameramätning med Fotoweb-tekniken vid virkesterminalen i Töva. Chauffören skriver själv in uppgifterna om transporten, kamerorna i Fotoweb-systemet tar bilder av virket och allt skickas via internet till mätstationen i Ortviken där virkesmätare från VMF Nord utför mätningen. Som fördelar pekade Henrik Sakari bland annat på att mätningen kan utföras dygnet runt sju dagar i veckan och att stopptiden för lastbilarna kortas ned. Därmed blir fordonsutnyttjandet totalt sett betydligt bättre och effektiviteten i mätprocessen höjs. TEXT & FOTO ANDERS THORÉN Henrik Sakari, SCA Skog och Anders Bjurulf, Norsk Virkemålning, var uppenbart nöjda med satsningen på Fotoweb-tekniken vid Tövaterminalen. FOTO: LENA KJELLBERG 18

19 Erfarenheterna av bildmätningsmetoden Fotoweb är mycket goda och nu är intresset stort också i Sverige, konstaterar Anders Bjurulf vd för den norska virkemätningsorganisationen Norsk Virkesmålning. CHRISTOFFER ANDERSSON, Skogsstyrelsen och Thomas Agrell, Sydved informerade om vad den nya Virkesmätningslagen kommer att innebära, inte minst vid mätning av skogsbränslen. Huvudsyftet är att säljare och köpare ska få en enhetlig och trovärdig mätning av virkesråvarans kvantitet och kvalitet. Lagen ska därmed skydda den enskilde skogsägaren, som ofta är den svagare parten i en virkesaffär. SÖDRA SKOG VAR TIDIGT UTE med skördarmätning och stampris för att erbjuda skogsägarna trygga och snabba virkesaffärer. På Virkesforum berättade projektledaren Björn Karlsson och Södra Skogs skogsdirektör Håkan Larsson om dessa erfarenheter och om annan teknikutveckling inom virkesmätningsområdet. 19

20 VIRKESFORUM Braviken tror på Tester av tekniken visar att anläggningen fungerar bra och att satsningen är lönsam. Men framförallt ser vi en stor utvecklingspotential och räknar med att bruket ska få ännu större fördelar av den här tekniken framöver. SÅ KOMMENTERADE Jonas Auselius Holmens investering i en ny anläggning för lasermätning som Holmen gjort vid Bravikens Pappersbruk. Tekniken har utvecklats av Linköpingsföretaget Mabema på uppdrag av SDC/VMF med Holmen som en viktig samarbetspartner. Mabema GPV, som den nya tekniken benämns, bygger på optisk mätning med användning av linjelasrar, 3-D-kameror med specialoptik och på avancerad bildanalys. Mätningen sker automatiskt, medan massavedbilarna rullar fram genom mätstationen. Mätprocessen snabbas upp och noggrannheten i mätningen höjs, konstaterade Jonas Auselius, Holmen Skog, i sitt anförande på Virkesforum. Vrakbedömningen görs fortfarande manuellt, men när tekniken vidareutvecklats kommer sannolikt även denna del av mätningen att automatiseras. Investeringen i den nya anläggningen ger Braviken fördelar i form av ökad möjlighet till bättre öppethållande och minskade personalkostnader. Holmen bedömer att tekniken efter utveckling kommer vara intressant för mätning av flera sortiment. Lasermätning producerar betydligt mer mätdata än traditionell travmätning vilket kan vara gynnsamt vid exempelvis mätning av timmer. SAMMANFATTNINGSVIS tror vi att Mabema GPV är ett bra utvecklingsspår, särskilt för större anläggningar med stora virkesvolymer. Bildmätning som Fotoweb mingel TEXT & FOTO ANDERS THORÉN Utifrån de tester som gjorts bedömer vi att tidsbesparingen per massavedsbil blir ca tre minuter, som en följd av vår investering i Mabema GPV-tekniken. Eftersom metod- och teknikutvecklingen fortsätter räknar vi med att den siffran ska förbättras betydligt framöver, sa Jonas Auselius, verksamhetsutvecklare logistik och transporter, på Holmen Skog. kan också vara ett intressant alternativ för Holmen, men då i första hand på våra terminaler där möjligheten att vara effektiv på en mindre ankommande volym kan öka. Holmens bedömning är att när Mabema GPV fått utvecklas något år så kommer lönsamheten att höjas ytterligare. Det handlar dels om utveckling av själva produkten men även till stor del om att förändra rutiner och arbetssätt vid mätningsprocessen utifrån de möjligheter som skapas med ny teknik. Vi ser med stor entusiasm framemot detta. För oss är det viktigt att bidra till teknikutvecklingen på mätningsområdet och vi tror att det är många i branschen som delar det intresset, sa Jonas Auselius. Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna, inledningstalade på Virkesforum. Här i samspråk med Johan Freij, affärsområdeschef Skog & Lantbruk, på Danske bank. Lars Björklund, SDC diskuterar sågverksfrågor med Magnus Niklasson marknadsanalytiker på Skogsindustrierna. Per Olsson, skogschef på Holmen Skog, hade traditionsenligt uppdraget att med mentometerns hjälp testa kunskapsoch opinionsläget bland Virkeforums deltagare. 20

21 lasermätning Lasermätning bör egentligen kallas Kamera/lasermätning där laserlinjen utgör själva belysningen åt kameran som är hjärtat i mätsystemet. Herman Sundkvist, chef för Skog & Miljö på Sveaskog, höll ett uppskattat anförande om branschens förväntningar på det kommande Nationella Skogsprogrammet. SDCs marknadschef Mattias Thafvelin knyter kontakter och lyssnar till de senaste signalerna från marknaden. 21

22 PARTNERKONFERENS Take off för SDC:s partnerprogram Partnerkonferensen i september var starten för SDC:s partnerprogram. Magnus Ulin, ansvarig för programmet, var nöjd efter dagens slut. Jag har känt ett stort engagemang från alla deltagare. Nu går vi vidare med certifieringar och fördjupat samarbete. HÄLLANDE REGN utanför, men högt i tak och positiva tongångar på insidan. Så kan SDC:s första partnerkonferens sammanfattas. Ett 40-tal företag deltog och bidrog till att ge partnerprogrammet en bra skjuts framåt. När vi nu förnyar vårt IT-stöd och fokuserar på SDC som informationsnav öppnar det upp en hel del möjligheter för IT-konsulter, IT-produktleverantörer och utrustningsleverantörer, säger Anders Rixon, vd på SDC. Patrick Bäckström, affärsutvecklingschef på Sveaskog och ledamot i SDC:s styrelse inledde konferensen. Han menade att skogen är ryggraden i ett hållbart samhälle och det är viktigt att samlas kring den skogliga värdekedjan. Vi i den här branschen är egentligen inte konkurrenter, får vi till bra samarbeten kan vi skapa helt nya värden tillsammans. Som ett exempel beskrev Patrick Sveaskogs satsning på produktion av talldiesel i företaget SunPine i Piteå. Där samarbetar de med Preem, Södra Skogsägarna, KIRAM och Lawter för att utveckla en ny produkt. När det gäller partnerprogrammet var Patrick övertygande i sitt budskap till deltagarna. Som partner till SDC kan ni kliva fram på en arena som tidigare varit otydlig. Det här innebär möjligheter och jag uppmanar er att vara med och forma den nya spelplanen. ÖVRIGA INBJUDNA talare och inspiratörer var Peter Assarsson från Komatsu, Gösta Thorell från Evry och Jean Lindroos från Flintab. Alla tre berättade, med utgångspunkt från sin egen värld, om hur de ser på ett fördjupat samarbete med SDC. Det är inte den smartaste som överlever, utan den som är bäst på att anpassa sig, konstaterade Gösta Thorell. På konferensen deltog även representanter från Microsoft, som levererar den IT-plattform som SDC:s nya IT-stöd kommer att vila på. Min pappa ägde skog när jag var liten. Jag förundrades alltid över hur det gick till från vältan till dess att pengarna fanns på kontot, berättar Daniel Åge, på Microsoft. Därför känns det extra spännande att få vara en del av SDC och skogsnäringens utveckling. SDC:S AFFÄRSUTVECKLINGSCHEF Magnus Hedin avslutade konferensen med att lyfta fram exempel på alla de mätpunkter som finns och alla flöden av information som dagligen passerar genom SDC. Jag uppmanar er att gå ut och göra verkstad. Det handlar inte om att dela upp en befintlig kaka, utan att tillsammans skapa en större kaka. TEXT OCH BILD: LENA SJÖDIN FAKTA SDC:S PARTNERPROGRAM är skapat för att hitta bästa möjliga lösningar för gemensamma kunder i skogsnäringen. Det handlar om att arbeta fram tydliga tekniska och affärsmässiga gränssnitt och givna spelregler för roller, åtaganden och kontaktvägar. Läs mer om programmet, konferensen och certifieringen på sdcpartner.se 22

23 Hallå där! Magnus Eriksson, CGI Nu blir det tydligare vad SDC gör och vad vi gör. Självklart är det en resa, men det kommer att klarna. Vi har ett tal kunder som har kopplingar till VIOL, och de är viktigt att vi finns med för att göra implementationstiden kort. Partnerskapet med SDC öppnar upp kontaktvägarna, det är även spännande att träffa andra partners. Patrick Bäckström, Sveaskog En SDC Partner kommer att ha bättre förutsättningar att bli en bra leverantör till Sveaskog eftersom man har kunskap om våra processer, terminologi och arkitektur. Jag vill kunna vända mig till en IT-leverantör som har koll. Daniel Åge, Microsoft Skogsbranschen är ny för mig. Det är intressant att förstå betydelsen av ett system som berör en hel industri och för Microsoft är det inspirerande att få bli den bärande plattformen. Det är ett unikt projekt som inte gjorts på samma sätt någon annanstans i världen. - Jag tycker att det finns alla förutsättningar att lyckas. SDC:s kompetens om branschen och vår erfarenhet av att använda systemet är en bra kombination. Vi kommer att kunna öka både kundnöjdhet och produktivitet. Lars Olsson, Mettler-Toledo En trevlig konferens med en informell stämning. Det är intressant att få se helheten, men jag väntar såklart med spänning på detaljinformationen. Lina Skog Tjänstespecialist Du är ju nyanställd på SDC. Vad arbetade du med innan du började här? Jag jobbade som virkesmätare åt VMF Nord. Hur kommer det sig att du bytte arbetsgivare från VMF Nord till SDC? Jag hade varit på VMF i ca 4 år och ville göra något nytt. När chansen kom, kändes det här jobbet utmanande och jag tycker att SDC är en spännande arbetsgivare. När det gäller SDC idag och framåt i tiden, vilka tankar får du då? Det första jag tänker på är att det är mycket utveckling och mycket som är på gång, till exempel den nya Virkesmätningslagen och systemförnyelsen. Hur ser du på SDCs framtida utmaning i systemförnyelsen? Jag har inte hunnit sätta mig in i allt, men det känns spännande och jag tror på sikt att det kommer att bli bra för alla parter. Vi har ett stort jobb framför oss. Vad har du fokus på just nu? Jag håller på att lära mig prisräkning och det är en hel del att lära sig. Jag försöker också sätta mig in i Kundtjänstarbetet. Det är mycket, men det är roligt. Vad är det bästa med SDC? Det är gemenskapen som finns här. Alla ställer upp för varandra. Du kan fråga vem som helst och får alltid hjälp. TEXT & FOTO: LENA KJELLBERG 23