Akutmedicinska vårdkedjans bedömning och prioritering av drabbad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akutmedicinska vårdkedjans bedömning och prioritering av drabbad"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Akutmedicinska vårdkedjans bedömning och prioritering av drabbad En pilotstudie Författare: Mikael Eriksson Examinator: Clara Aarts Handledare: Johan Lingsarve Uppsatskurs i vårdvetenskap Fortsättningskurs C, 15hp VT 2009

2 SAMMANFATTNING Studiens syfte var att undersöka den akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare med avseende på bedömning och prioritering av drabbad. Designen på denna journalstudie är retrospektiv med deskriptiv ansats. Data insamlades från samtliga ambulansuppdrag som genomfördes i Uppsala län mellan klockan 00:00-12:00. Urvalsperioden valdes därför att förutsättningen för hög frekvens på ambulansuppdrag förmodades vara goda. För att systematisera sammanställningen av data utarbetades och användes ett protokoll. Tillämpbara uppgifter inhämtades från tre databaser SOS Alarms, ambulansverksamhetens och Akademiska sjukhusets. Studien delades upp i tre steg och journalhandlingarnas användbarhet bedömdes var för sig utifrån inklusionskriterier. Under mätperioden bedömde SOS operatören behov av ambulans vid 62 tillfällen i Uppsala län. Av dessa 62 ambulansuppdrag gick 18 att följa under hela vårdkedjan. Resultatet visade att aktörerna i akutmedicinska vårdkedjan för det mesta gjorde samma bedömning av den drabbades huvudproblem/symtom och därmed kriteriet. Utan hänsyn taget till prioritet så visade det sig att kriterierna övrrensstämde vid 83% av alla 18 inkluderade ambulansuppdrag. SOS operatören bedömde ambulansuppdraget som prioritet ett i 39% (7/18) och ambulanssjuksköterskan bedömde att prioritet ett på väg till sjukhus var motiverat i 17% (3/18). Av de18 drabbade som transporterats med ambulans till akutmottagningen på Akademiska sjukhuset fick 72% (13/18) åka hem samma dag. Nyckelord: Emergency medical dispatcher, medical decision system, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician

3 ABSTRACT The study aimed to investigate the acute medical chain consisting of SOS operator, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician with regard to the assessment and prioritization of the victim. The design of this journal study is retrospective with descriptive approach. Data were collected from all ambulance missions carried out in Uppsala county between the hours 00:00 to 12:00. Sample period was chosen because the prerequisite for high frequency on the ambulance mission was supposed to be good. In order to be able to systematize the compilation of data a protocol were prepared and used. Applicable data were collected from three databases SOS Alarms, ambulance operations, and the University Hospital in Uppsala. The study was divided into three stages and record documents usefulness was assessed individually based on inclusion criteria s. During the measurement period the SOS operator assessed need of an ambulance at 62 occasions in Uppsala County. Of these 62 ambulance missions there were 18 that could be followed during the whole acute medical chain. The results showed that the participants of the acute medical chain most of the time did the same assessment of the victim main problem/symptom and thus the criterion. Without considering the priority it appeared that the criteria were the same in 83% of all 18 included ambulance missions. SOS operator assessed ambulance mission as a priority one in 39% (7/18), and the ambulance nurse judged that priority one on the way to the hospital was justified in 17% (3/18). Of de18 victims who were transported by ambulance to the emergency department at the University Hospital in Uppsala 72% (13/18) went home the same day. Key words: Emergency medical dispatcher, medical decision system, ambulance nurse, emergency nurse and emergency physician

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 ABSTRACT 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 INTRODUKTION 6 SOS Alarm 6 SOS operatören 6 SOS operatörens beslutsstöd 6 SOS operatörens bedömning och prioritering 7 Responstid för ambulans 8 Ambulanssjukvården 9 Ambulanssjuksköterskans bedömning och prioritering 9 Ambulanssjukvården i Uppsala län 10 Akutmottagningen 10 Akutsjuksköterskans bedömning och prioritering (Triage) 10 Akutläkaren 12 Manchestertriage Triage Scale (MTS) 12 Problemområde 13 Syfte 13 Frågeställningar 13 METOD 14 Design 14 Urval 14 Inklusionskriterier (steg ett till tre) 14 Bortfall 15 Bortfallsanalys 16 Datainsamlingsmetod 16 Dataanalys/Instrument

5 Protokoll 17 Uppdelning av datainsamling 17 Tolkning av variabler medicinska huvudproblem/symtom 18 Tolkning av prioritering enligt Index med Manchestermodellen 19 Framställning av data i resultatdelen 19 Etiskt övervägande 19 RESULTAT 20 Vilket bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av SOS operatören och med vilken prioritet larmades ambulans? 20 Vanligaste kriterierna vid utlarmning av ambulans 20 Vilket prehospitalt bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av ambulanssjuksköterskan och med vilken prioritet går färden till sjukhuset? 21 Vanligaste prehospitala huvudproblem/symtom bedömt av Ambulanssjuksköterskan 21 Vilket bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av akutsjuksköterskan och i vilken triagekategori placeras den drabbade? 22 Akutsjuksköterskan kriterier och triagekategori 22 Vilken diagnos erhöll den drabbade av akutläkaren och i vilken vårdnivå placeras den drabbade? 22 DISKUSSION 24 Sammanfattning av huvudresultatet 24 Resultatdiskussion 24 Metoddiskussion 27 Fortsatt forskning 28 Klinisk betydelse 28 REFERENSER 30 Bilaga 1. PROTOKOLL FÖR REGISTRERING 34 Bilaga 2. Tillstånd för uppsatsarbete 35 Bilaga 3. Upphovsrätt

6 INTRODUKTION SOS Alarm SOS Alarm har eget medicinskt ansvar och är i formell mening vårdgivare (SFS 1982:763). Verksamheten är den första länken i akutvårdskedjan och har sjukvårdens uppdrag att bland annat prioritera ambulansuppdrag och att ge råd i väntan på ambulans, det är viktigt att samtliga i vårdkedjan ingående aktörer har en väl fungerande samordning, upprätthåller god kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). SOS Alarm sköter via 18 SOS centraler i Sverige larmmottagning för nödnumret 112. SOS Alarm tar varje år emot 20 miljoner larmsamtal och 3,6 miljoner av dessa gäller nödsamtal (SOS Alarm, 2007). SOS centralen i Uppsala län betjänar cirka innevånare och hanterar under ett år ungefär ambulansärenden. SOS centralen i Uppsala disponerar dygnet runt över 13 akutambulanser och dagtid över ytterligare fyra transportambulanser (SOS Alarm, 2008). SOS operatören SOS operatören tar emot, samordnar och vidareförmedlar larm till i första hand ambulans, räddningstjänst och polis. SOS Alarm ställer ett antal grundläggande krav på den som är sökande till SOS operatör, den sökande måste vara minst 23 år gammal, vara svensk medborgare, genomgått gymnasieutbildning samt behärska svenska och engelska i tal och skrift. Meriterande är datavana, erfarenhet från sjukvård och/eller räddningstjänst samt sjuksköterskeutbildning. Före anställning får aspiranten genomgå tester i snabbhet, stresstålighet och simultankapacitet. SOS operatörer utbildas internt av SOS Alarm och det tar minst sex månader från anställning till färdigutbildad SOS-operatör (SOS Alarm, 2008; Forslund, Kihlgren, & Kihlgren, 2004). SOS operatörens beslutsstöd SOS operatören använder sig av en speciellt utvecklad intervjuteknik, utifrån de uppgifter som framkommer under telefonsamtalet skaffar sig SOS operatören en bild av händelsen. Prioritering av ambulans utgår sedan antingen från en olyckshändelse eller vid sjukdom den drabbades symtom. SOS operatören har vid prioritering hjälp av beslutsstöd i form av ett så - 5 -

7 kallat Svenskt index för akutmedicinsk larmmottagning (Index) som är integrerat i datasystemet (Gustavsson, Fors, & Ellenius, 2007). Index är ett kriteriebaserat beslutssystem som under 1980-talet utvecklades i USA och blev senare en norm för den första nordiska utgåvan som på initiativ av bland annat norska läkarföreningen introducerades i Norge 1994 (Wahlberg, Cedersund, & Wredling; 2003, Marsden, 1995). Den första upplagan av index i Sverige utkom 1998 och var en produkt där Svenska läkarsällskapet i samarbete med SOS Alarm vidareutvecklat den norska utgåvan (SOS Alarm, 2001). SOS operatören använder index vid ambulansärenden genom att utifrån den inringandes uppgifter välja adekvat kriterium, SOS operatören får på det viset stöd i beslut om prioritet och kan också läsa sig till vilka råd som kan ges i väntan på ambulans. SOS operatören kan även få hjälp av så kallad högre medicinsk kompetens (HMK). HMK är specialutbildade sjuksköterskor med flerårig erfarenhet från akutsjukvård, via medlyssning bistås SOS operatören i akutmedicinska bedömningar (SOS Alarm, 2009). SOS operatören träffar inte den drabbade, alltså är kontrasten stor i förhållande till exempelvis sjuksköterskan i ambulansen som kommer i direkt kontakt med den drabbade och kan utföra undersökning. (Karlsten & Elowsson, 2004). SOS operatörens bedömning och prioritering Kriterier är nyckeln till rätt prioritet och genom att intervjua inringande kommer SOS operatören fram till ett kriterium. Beslutet om kriterium grundas på bedömning av kliniska tecken, symtom eller baseras på en olyckshändelse (SOS Alarm, 2001). Ett ambulansuppdrag prioriteras i fallande angelägenhetsgrad från prioritet ett till prioritet fyra. I Uppsala län larmas vid prioritet ett eller två en akutambulans där besättningen normalt består av sjuksköterska och ambulanssjukvårdare. Bedöms ambulansuppdraget vara av karaktären prioritet tre eller fyra larmas under dagtid transportambulans som vanligen är bemannad med två ambulanssjukvårdare. Under jourtid då transportambulans inte är i tjänst ges även prioritet tre- eller fyrauppdrag till akutambulans (Akademiska sjukhuset, 2009)

8 Prioritet ett. Akut livshotande symtom eller olycksfall Den drabbade bedöms ha livshotande symtom på grund av sjukdom eller olyckshändelse. Ett nödläge då livsviktiga funktioner som andning och cirkulation är hotade. Närmast tillgängliga ambulans larmas enligt SOS operatörens bedömning. Ambulansen påkallar fri väg med siren och blåljus (SOS Alarm, 2001). Prioritet två. Akut men ej livshotande symtom Den drabbade bedöms ha akuta men inte livshotande tillstånd som utan dröjsmål bör undersökas av läkare (SOS Alarm, 2001). Prioritet tre. Övriga uppdrag Övriga ambulansuppdrag där tillsyn och vård kan komma att behövas av medicinsk utbildad personal och där rimlig väntetid inte bedöms påverka den drabbades tillstånd (SOS Alarm, 2001). Prioritet fyra. Annan form av transport än ambulans Sjuktransport av inte akut karaktär och SOS operatören har bedömt att det inte finns behov av vård eller tillsyn av medicinskt utbildad personal under transporten (SOS Alarm, 2001). Responstid för ambulans Den så kallade responstiden är den tid det tar från det att SOS Alarm besvarar samtalet till dess att ambulans är på plats hos den drabbade. Hur snabb responstiden blir är beroende på om den drabbade befinner sig i en tätort eller ute på landsbygden, men även i en akutsituation varierar den genomsnittliga väntetiden mellan olika tätorter. Vid prioritet ett varierar responstiden i Uppsala län i medeltal mellan 11 och 26 minuter. Uppsala tätort har en responstid på i snitt 13 minuter (Cato, Gell, Schyllander, Stenbäck, Jaldell, & Jonsson, 2008). Vid prioritet två larmas närmast tillgängliga ambulans och bör vara hos den drabbade inom cirka 30 minuter. Vid prioritet tre tilldelas ambulansuppdraget med beaktande av den totala beredskapen för allvarligare händelser, det är alltså SOS operatören som bedömer hur länge den drabbade kan vänta på ambulansen, dock bör inte - 7 -

9 väntan i normalfallet överstiga 120 minuter. En transport enligt prioritet fyra kan innebära att speciell bårtransportbil eller taxi kan genomföra uppdraget. En sådan transport kan beställas dagar innan genomförandet och är beroende av organisation och tillgängliga resurser (SOS Alarm, 2009) Ambulanssjukvården Miljön utanför sjukhuset (prehospitalt) är annorlunda i förhållande till miljön på akutmottagningen. Ambulanspersonalens kontakt med den drabbade är förhållandevis kort och de ska hinna med att skapa företroende, bedöma vårdbehov samt utföra adekvat intervention. Ambulanssjukvården har förbättrats de senaste årtiondena bland annat har ambulanserna utrustats med modern datateknologi, funktionella redskap samt flertalet läkemedel (Lingsarve, 2008). I motsvarande grad har anspråken på ambulanspersonalen ökat exempelvis har Socialstyrelsen bestämt att från och med 1 oktober 2005, ska varje akutambulans vara bemannad med minst en sjuksköterska för att läkemedeladministrering ska vara tillåtet (Suserud, 2005). Ambulanssjuksköterskans bedömning och prioritering Prehospitalt fokuseras omhändertagandet av drabbad på vitala funktioner och startar med att identifiera och åtgärda direkt livshotande tillstånd. I det avseendet följs A B C D E- konceptet, där A = Airway, B = Breathing, C = Circulation, D = Disability och E = Exposure (Hulting, Gretzer Qvick, Ludwigs, & Ulf, 2007). I den turordningen värderas och åtgärdas eventuella problem relaterade till livsviktiga funktioner. Ambulanssjuksköterskan förvissar sig om en öppen och säker luftväg, god andning, bra cirkulation, bedömer om den drabbade är vaken, slö eller medvetslös, söker efter skador eller tecken på sjukdom och slutligen täcks den drabbade med varm filt. Om den drabbade inte är kritiskt sjuk eller skadad finns vanligen tid för att samla in uppgifter om tidigare medicinsk historia, vilka mediciner som regelbundet tas och social situation. Dessa fakta tillsammans med kroppsundersökning och vitala parametrar ger underlag för prehospitalt bedömt tillstånd och prioritering samt beslut om behandlingen skall påbörjas på plats eller i ambulansen (Dalton, Limmer, Mistovich, & werman, 2007)

10 Ambulanssjukvården i Uppsala län Ambulanserna i Uppsala län är stationerade på sex platser Uppsala, Enköping, Tierp, Östhammar, Huddunge och Bålsta. Kompetensen hos ambulanspersonalen är varierande och omfattar grundutbildade sjuksköterskor och sjuksköterskor med specialistutbildning inom akutsjukvård samt ambulanssjukvårdare med undersköterskeutbildning som har påbyggnadsutbildning inom ambulanssjukvård (Akademiska sjukhuset, 2009). Socialstyrelsen anser att endast den som genomgått utbildningen specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård kan använda sig av yrkesbeteckningen ambulanssjuksköterska. De sjuksköterskor som inte har den utbildningen bör kallas sjuksköterska i ambulanssjukvård (Socialstyrelsen, 2004). I detta arbete avses med ambulanssjuksköterska person som är legitimerad sjuksköterska och arbetar i ambulans. Akutmottagningen De senaste tre decennierna har antalet akutmottagningar minskat främst på grund av medicinska framsteg och strukturförändringar, vilket har ökat antal vårdsökande på de kvarvarande enheterna (Göransson, Ehrenberg, & Ehnfors, 2005). I Uppsala län finns dygnet runt öppen jourmottagning på vårdcentralerna i Tierp och Östhammar samt dygnet runt öppen akutmottagning på sjukhuset i Enköping och Akademiska sjukhuset (AS). De personalkategorier som är direkt engagerade i omsorg och behandling av vårdsökande på AS är undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Akutsjuksköterskans bedömning och prioritering (Triage) Sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagning benämns akutsjuksköterska vilket dock inte är egen specialitet. Akutsjuksköterskan kan vara grundutbildad sjuksköterska eller specialist utbildad inom exempelvis intensivvård, anestesi eller ambulanssjukvård (Socialstyrelsen, 2004). Varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd (SFS 1982:763). Vilken personalkategori den drabbade initialt träffar och som gör denna första medicinska bedömning går isär beroende på vilken akutmottagning i landet som besöks (Palquist & Lindell, 2000). A-K. Hellström (Personlig kommunikation, 6 maj, 2009) arbetar som - 9 -

11 akutsjuksköterska på akutmottagningen AS, hon berättar att de strävar efter att en sjuksköterska ska göra första bedömningen. Det är vanligen nyanställd eller oerfaren sjuksköterska som bedömer patienter som kommer gående och som oftast inte är i behov av vård inne på akutrummet. Drabbad som kommer till akutmottagningen med ambulans och är svårt sjuk eller skadad tas omhand inne på akutrummet av erfaren sjuksköterska eller av en som passerat nybörjarstadiet. Sjuksköterskan som tjänstgör på akutrummet måste ha förmågan att fatta snabba beslut som bygger på kunskap och erfarenhet. Normalt är nybörjarstadiet ungefär sex månader, under den tiden ska teoretiska kunskaper steg för steg omsättas till praktisk färdighet. Prioritering av drabbad överensstämmer inte alltid mellan två akutsjuksköterskor trotts att de bedömt och prioriterat samma individ. Faktorer som kan inverka på sjuksköterskors skilda ställningstaganden är deras grundläggande värderingar och bakgrund. Genom att introducera standardiserat beslutsstöd/prioriteringssystem minskar risken för mänskliga felbedömningar och oriktiga beslut (Eley, o.a., 2004). Något nationellt system för hur snabbt en vårdsökande skall tas omhand på en akutmottagning finns inte i Sverige, däremot används alltid någon typ av prioriteringssystem (triage) som ofta är baserat på lokala rutiner. Begreppet triage härstammar från franska ordet trier som betyder sortera. Meningen med triage är att drabbade grupperas och prioriteras så att de mest allvarliga fallen behandlas först. Målsättningen är att identifiera och åtgärda livshotande tillstånd. Metoden användes initialt på 1800-talet av Napoleons fältskär för att sortera sårade soldater. I modern tid har triage använts främst prehospitalt i krigs- och katastrofsammanhang exempelvis av amerikaner under Koreakriget (SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården, 2009). Triage utförs redan i ambulansen, om den drabbade är kritiskt skadad/sjuk kommer begäran om att larm utlöses på akutmottagningen. Ambulanssjuksköterskan ringer då upp akutsjuksköterskan under färd mot sjukhuset och ger en kort strukturerad redogörelse för bland annat den drabbades status. Akutsjuksköterskan förbereder sedan mottagandet genom att larma och samla lämplig stab på akutrummet som exempelvis trauma team och anestesi personal. Vid ankomst till akutmottagningen rapporterar ambulanssjuksköterskan kortfattat över till ansvarig akutsjuksköterska som sedan sorterar utifrån det triagesystem som gäller. I de fall som den drabbade inte bedöms som kritiskt skadad eller sjuk gör akutsjuksköterskan en första

12 prioritering utifrån ambulanssjuksköterskans och den drabbades berättelse och status (Bruce & Susrud, 2005). Akutläkaren På AS är läkarna inte anställda vid akutmottagningen utan är placerade där under jourtjänstgöring. De är i huvudsak läkare med kompetens inom kirurgi, ortopedi och medicin, vid behov konsulteras läkare inom andra specialiteter (Landstinget i Uppsala län, 2007). För att öka flödet genom sjukhuset genomförs åtgärder som att kompetenshöja engagerade läkare till specialister inom akutsjukvård. Sedan den 1 juli 2006 är specialiteten akutläkare godkänd i Sverige, utbildningen är mellan två till sju år beroende på tidigare erfarenhet inledde akutmottagningen på UAS processen med att införa akutläkare, vilket innebär att de anställer och utbildar egna läkare som gradvis kommer att ta över verksamheten från de andra specialiteterna (Säfwenberg, 2008). Vid behov av snabbt ingripande på akutrummet följer akutläkaren triageprocessen som innebär snabb och strukturerad bedömning av skadan/sjukdomen och prioritering. Akutläkaren fokuserar sig på A B C D E-konceptet för att skydda vitala funktioner (Hulting, Gretzer Qvick, Ludwigs, & Ulf, 2007). Manchestertriage Triage Scale (MTS) 1994 startade en grupp akutläkare och sjuksköterskor i Manchester The Manchester Triage Group. Gruppens syfte var att ta fram en modell för triage som senare skulle användas på stadens alla sjukhus. Systemet för MTS utvecklades senare till en standard med utbildningsmaterial för instruktörs- och providerkurser, standarden används för närvarande i en hel del länder runt om i världen (Widfeldt, 2005). På akutmottagningen AS används MTS som beslutsstöd vid prioritering (Akademiska sjukhuset, 2009). En vårdsökande person som anländer till akutmottagningen beskriver sitt huvudsakliga problem och utifrån det väljer sjuksköterskan ett av 52 flödesscheman, vart och ett av dessa svarar mot en specifik sökorsak och triagekategori från ett till fem, se tabell 1. Ett specifikt flödesschema kan innebära mätning av vitalparametrar eller andra undersökningar som är relevanta för fortsatt vård (Fernandes, o.a., 2005)

13 Tabell 1. Triagekategorier enligt Manchestermodellen Triagekategorier enlig Beteckning Referenstid Manchestermodellen (minuter) 1 Omedelbar 0 2 Mycket brådskande 10 3 Brådskande 60 4 Standard Icke akut 240 (Widfeldt, 2005) Problemområde Akutsjukvården är viktig och i de fall då individens liv står på spel kan det handla om minuter i skillnad på liv och död. Akutsjukvården av idag har kommit långt med hjälp av moderna behandlingsmetoder och mediciner, i och med detta har chanserna för överlevnad ökat. SOS Alarm är den första länken i den akutmedicinska vårdkedjan och förutsättningen för att patienten skall få rätt hjälp tidigt är bra samverkan mellan SOS Alarm, ambulanssjukvården och akutmottagningen (Socialstyrelsen, 2000; SOS Alarm, 2001). Vid olyckshändelse eller akut sjukdomstillstånd aktiveras den akutmedicinska vårdkedjan och de olika aktörerna kommer att bedöma och prioritera drabbad utifrån olika medicinska beslutssystem. På vilket sätt bedöms och prioriteras drabbad från början och till slutet av akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare? Om det i vårdkjedjan utförs en oriktig bedömning och/eller prioritering går det hypotetiskt inte att utesluta att detta kan det leda till vårdskada. Syfte Studiens syfte var att undersöka den akutmedicinska vårdkedjan bestående av SOS operatör, ambulanssjuksköterska, akutsjuksköterska och akutläkare med avseende på bedömning och prioritering av drabbad. Frågeställningar 1. Vilket bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av SOS operatören och med vilken prioritet larmades ambulans? 2. Vilket prehospitalt bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av ambulanssjuksköterskan och med vilken prioritet går färden till sjukhuset?

14 3. Vilket bedömt huvudproblem/symtom erhöll den drabbade av akutsjuksköterskan och i vilken triagekategori placeras den drabbade? 4. Vilken diagnos erhöll den drabbade av akutläkaren och i vilken vårdnivå placeras den drabbade? METOD Design Retrospektiv journalstudie med deskriptiv ansats. Urval Insamling av data ägde rum under tre separata steg. Journalhandlingarnas användbarhet bedömdes i vart och ett av stegen utifrån förutbestämda inklusionskriterier. Från SOS Alarms databas (steg ett) erhölls uppgifter från en journalhandling som benämns Stationsrapport för ambulans (händelserapport), i kronologisk ordning inhämtades tillämpliga data om samtliga ambulansuppdrag som genomförts i Uppsala län mellan klockan 00:00-12:00. Urvalsperioden valdes därför att förutsättningen för hög frekvens på ambulansuppdragen förmodades vara goda. Med utgångspunkt från de händelserapporter som återstod efter bortfall söktes ambulansjournaler fram från ambulansverksamhetens databas (steg två). De ambulansjournaler som kvarstod efter bortfall blev underlag för datasökning i AS journalsystem Cosmic (steg tre), se tabell 2. Inklusionskriterier steg ett. Granskat journaldokument händelserapport (n = 62) Ambulansen ska vara larmad med prioritet ett, två, tre eller fyra. SOS operatören dokumenterat bedömning och prioritering i händelserapporten. Ambulansen kommer till användning. Slutdestinationen för ambulansen är akutmottagningen AS

15 Inklusionskriterier steg två. Granskat journaldokument ambulansjournal (n = 39) Ambulanssjuksköterskan dokumenterat bedömt huvudproblem/symtom och prioritering i ambulansjournalen. Ambulansen kommer till användning. Att slutdestinationen för ambulansen är akutmottagningen AS. Inklusionskriterier steg tre. Granskat journaldokument journalanteckning i Cosmic (n=18) Det framgår initial bedömning och prioritering (triage) av akutsjuksköterskan. Det framgår akutläkarens diagnos och var den drabbade tog vägen efter besöket på akutmottagningen. Bortfall Under mätperioden den mellan klockan 00:00 och 12:00 bedömde SOS operatören behov av ambulans vid 62 tillfällen i Uppsala län. Av dessa 62 ambulansuppdrag gick 18 att följa under hela vårdkedjan, se tabell 2. I steg ett då Stationsrapporter granskades vart bortfaller 23 vilket motsvarar 37% (23/62). I steg två då Ambulansjournaler granskades vart bortfallet 21 vilket motsvarar 53% av 39 I steg tre då Journalanteckning i Cosmic granskades förekom inget bortfall. Det totala bortfallet under steg ett, två och tre var 44 vilket motsvarar 71% av alla inkluderade journalhandlingar

16 Tabell 2. Bortfallsredovisning Steg ett Steg två bortfall bortfall Stationsrapport Ambulansjournal Steg tre bortfall Cosmic Bortfallstyper Granskade 62 Bortfall 23 Analyserade 39 Granskade 39 Bortfall 21 Analyserade 18 Granskade 18 Bortfall 0 Analyserade 18 Ej bedömt tillstånd/prioritet Ambulansen kom ej till användning Ej till akutmottagningen UAS Ambulansjournal saknas Bortfall per steg (st) Procentandel per steg (%) Totalt bortfall av alla 62 (%) Bortfallsanalys Vid granskning av stationsrapporter och ambulansjournaler, steg ett och steg två, förekom borfall av typerna; Ej bedömt tillstånd/prioritet, Ambulansen kom ej till användning, Ej till akutmottagningen AS och Ambulansjournal saknas. Vanligaste anledningen till bortfall under steg ett var Ambulansen kom ej till användninng (n = 14). I den siffran döljer sig anledningar som att exempelvis att Polis tar med den drabbade, att den drabbade gett sig iväg från platsen, den drabbade vägrar åka med, enklare åkommor som åtgärdas på platsen. En trolig anledning till att siffran blev hög, är att mätperioden var del av Nyårshelgen då ett stort antal ambulansuppdrag uppkommer på grund av hög konsumtion av alkohol. Vanligaste bortfallet under steg två var Ej till akutmottagningen AS (n = 13). Ett av inklusionskriterierna var att slutdestinationen för ambulansuppdraget skulle vara akutmottagningen AS, där den drabbade bedöms och prioriteras enligt Mancherstermodellen. Anledning till varför den drabbade inte har lämnats på akutmottagningen AS är exempelvis att den drabbade har lämnats på någon av akutmottagningarna i Enköping, Tierp eller Östhammar. Datainsamlingsmetod Studien avgränsades genom att välja samtliga ambulansuppdrag som genomförts i Uppsala län mellan klockan 00:00-12:00. Ambulansuppdragen samlades in genom

17 sökning i SOS Alarms databas, ambulansverksamhetens databas och Akademiska sjukhusets databas. Med hänsyn till förutbestämda inklusionskriterier granskades källorna Stationsrapport, Ambulansjournal och journalanteckning i Cosmic i tre separata steg. Dataanalys/Instrument Protokoll För att systematisera sammanställningen av data utarbetades och användes ett protokoll, se bilaga 1. Protokollet provades på fyra patienter för att kontrollera att det hade ändamålsenlig funktion som hjälpmedel vid sammanställandet av svaren på frågeställningar. Uppdelning av datainsamling För att följa och analysera akutmedicinska vårdkedjan med avseende på bedömning och prioritering uppdelades datainsamlingen i tre steg. Steg ett, händelserapport Tillämpliga uppgifter från händelserapporterna fördes in i protokollet och bedömdes sedan utifrån förutbestämda inklusionskriterier för händelserapport och antalet bortfall och anledning noterades i protokollet. Steg två, ambulansjournal Med utgångspunkt från de händelserapporter som återstod efter bortfall söktes motsvarande ambulansjournaler fram från ambulansverksamhetens databas och fördes in i protokollet och bedömdes sedan utifrån inklusionskriterier för ambulansjournal och antalet bortfall och anledning noterades i protokollet. Steg tre, journalanteckning i Cosmic Utifrån de ambulansjournaler som återstod efter bortfall söktes kvarvarande journalanteckningar fram ur journalsystemet Cosmic och initial bedömning och prioritering

18 av akutsjuksköterskan samt akutläkarens diagnos och var den drabbade tog vägen efter besöket på akutmottagningen noterades i protokollet. Användbarheten bedömdes sedan utifrån Inklusionskriterier för journalanteckning i Cosmic och antalet bortfall och anledning noterades i protokollet. Tolkning av variablerna medicinska huvudproblem/symtom Index består av 30 numrerade kapitel med huvudkriterier, se tabell 3. I sin tur delas varje huvudkriterium upp i flera underkriterier. Exempel på vad bokstavs- och sifferkombinationen A betyder A1 står för att Ambulansen larmas ut med prioritet 1 01 står för huvudkriterium ett, i detta fall Allergisk reaktion 02 står för aktuellt underkriterium, i det här fallet Svår andnöd eller andnöd som snabbt förvärras (SOS Alarm, 2001). SOS operatören använder sig som nämnts av beslutsstöd i form av index, för att i detta arbete kunna värdera SOS operatörens bestämning av huvudkriterier i relation med ambulansoch akutsjuksköterskans bedömning, tolkades dessa variabler i granskningssteg två och tre till huvudkriterier enligt index. Från journalanteckning förd av ambulans- och akutsjuksköterskan bestämdes följaktligen den drabbades medicinska huvudproblem/symtom som sedan korrelerades med Index. I den fortsatta texten benämns huvudkriteriet, kriterium eller kriteriet och huvudkriterier, kriterier. Enbart huvudkriterier används i denna studie. Tabell 3. Huvudriterier (kriterier) enligt Index 01.Allergi 12.Drunkningstillbud 23.Medvetslös vuxen 02.Andningssvårigheter 13.Dykeriolycka 23.Medvetslös barn 03. Barn. Förgiftning 14.Extremitets. Småskada 24.Oklara problem 04.Barn sjukdom 15.Feber 25.Olyckor trauma 05.Beställt uppdrag 16.Förgiftning. Överdos 26.Ryggbesvär 06.Blödning. Ej trauma 17.Förlossning 27.Slaganfall. Förlamning 07.Bränn- elskada 18.Gyn. Graviditet 28.Suicid. Psykiatri 08.Bröstsmärta. Hjärtsjukdom 19.Huvudvärk 29.Våld. Misshandel 09.Buk. Urinvägar 20.Hypo- hypertermi 30. Ögon. Öron. Näsa. Hals 10.Diabetes 21.Kemikalier: Gaser 11.Djurbett. Insektsstick 22.Krampanfall (SOS Alarm, 2001)

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Akutrumssjuksköterskan i den medicinska larmsituationen

Akutrumssjuksköterskan i den medicinska larmsituationen Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Akutrumssjuksköterskan i den medicinska larmsituationen Författare: Susanne Lindgren Åsa Hårsta-Löfgren Uppsatsarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare.

En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap En tryggare och bättre omvårdnad för patienten i hemmet: Ett samarbete mellan ambulans och mobil läkare. Författare: David Chohan Björn Jansson

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Prio 1. - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Mikael Rosberg, Jenny Valquist

Prio 1. - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Mikael Rosberg, Jenny Valquist Prio 1 - en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Författare: Mikael Rosberg, Jenny Valquist Handledare: Marie Cedereke Magisteruppsats Våren 2014 Lunds

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD Akutsjuksköterskan förberedd på det oförutsedda KOMPETENSBESKRIVNING AKUTSJUKSKÖTERSKA LEGITIMERAD SJUKSKÖTERSKA MED SPECIALISERING INOM AKUTSJUKVÅRD FÖRORD Riksföreningen för Akutsjuksköterskor bildades

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare

Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2010-04-07 MedControl ärende NU-006755 Händelseanalys 77 årig kvinna med andningsbesvär fick vänta lång tid på läkare 2009 December Analysledare: G.C, L.M NU-Sjukvården Sammanfattning Syfte Identifiera

Läs mer

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Tom Silfvast Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus Den nya ambulanssjukvården Läget t.o.m. 2012 Ambulansverksamheten hos 350 kommuner Inga målsättningar, kompetenskrav, koordination

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013-02-28 1(12) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2012 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm är en vårdgivare med verksamhet vid 15 centraler från Luleå i norr till Malmö i söder.

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland 2015-2017 BAKGRUND Ett viktigt led i patientsäkerhetsarbete och gott patientomhändertagande är noggrann, systematisk och strukturerad bedömning

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska

ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Bengt Eriksson ambulansöverläkare Landstinget Dalarna Stefan Kihlgren leg sjuksköterska Akutsjukvård Gå 4 betala för 3! ta del av de senaste modellerna och praktikfall som lyckats! Den akuta vårdkedjan, patientsäkerhet och samarbete i fokus med prehospital triage, patientstyrning och direktinläggningar!

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef

2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef 2014-03-06 Akutkliniken Blekingesjukhuset Mats Berggren Verksamhetschef Ambulansverksamhetens resursbehov med utgångspunkt från de politiskt beslutade tillgänglighetsmålen vid prio 1-larm, det vill säga

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten

Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Akutmedicin - Akutsjukvård Akutkliniken i Lund Akutläkare på Akuten Bosse Erwander Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetschef Akutkliniken, Ordförande i SWESEM Läkare, specialist i internmedicin och

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe [Skriv text] rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk Totalt 25poäng löäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjklöäz

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre Bakgrund 2008 planerade Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) att förbättra omhändertagandet av hjärtstopp inom sjukhuset. ÅHS ville införa enhetliga rutiner för HLR, först på sjukhuset, och därefter inom hela

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2014-03-01 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2014 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 14 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till! Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården

Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Allmänhetens kunskap om och förväntningar på ambulanssjukvården Författare Lina Blomberg Jeffrey Wall Handledare Johan Lingsarve Examinator

Läs mer

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg?

Prehospital akutsjukvård. HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? Prehospital akutsjukvård HLR-arbetets spridning vad har gjorts och vad är nästa steg? UTBILDNING När sjukhusets utbildningssystem var i rullning kom turen till ambulanssjukvården vars verksamhet sköts

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad

Ambulans och vårdcentral - samverkan då akutvård ej är indicerad INSTRUKTION 1 (7) INLEDNING Syftet med samverkan mellan ambulansverksamheten och vårdcentralerna är att omhändertagandet av patienter skall ske på rätt vårdnivå. Därigenom blir patientsäkerheten hög och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2013 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 15 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö

Läs mer

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum

Utbildning Scenarioinstruktör. Metodikum Utbildning Scenarioinstruktör Program 8.00 Introduktion, Presentation, förväntan Teori: Begrepp Olika möjligheter: SimMan, Nursing Anne, SimPad Fika Vuxenlärande Pedagogik Simulering Teknik Realism 11.30

Läs mer

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen Steg för steg genom hela livräddningen Tidigt Tidig hjärt- Tidig Tidig avan- larm lungräddning defibrillering cerad vård När en person drabbas av plötsligt hjärtstopp

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Datum 2011-09-16. Ertdalum

Datum 2011-09-16. Ertdalum I II ~ Landstinget DALARNA CENTRAL FÖRVALTNING, RÄTTSAVDELNINGEN Landstingsjurist Lena Jönsson 023-490640 Datum 2011-09-16 Ertdalum Beteckningldiarienr Er beteckning 1(11) Samverkansavtal mellan Landstinget

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer