Männen, kvinnorna och sporten

Transkript

1 Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Handledare: Asta Cepaite Männen, kvinnorna och sporten En studie av den lokala sportjournalistiken i Dagbladet och Sundsvalls tidning Författare: Madeleine Brohlin Johanna Granevik Jour-03 Bilder använda med tillstånd av Dagbladet och Sundsvalls tidning

2 Sammanfattning För oss människor är sportsidorna i en dagstidning en viktig del. När läsarundersökningar genomförs brukar sporten hamna högt bland de olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt forskaren Thomas Östberg har sport och idrott blivit en betydelsefull samhällsfaktor. Allt fler utövar olika idrotter och en stor del av den information som vi människor får om vad som händer inom sporten får vi genom media (Östberg 1992, sid. 2). Syftet med denna studie är att undersöka hur könsfördelningen ser ut på sportsidorna i de lokala dagstidningarna i Sundsvall, Dagbladet och Sundsvalls tidning, under två veckor. Vi vill också undersöka om man stereotypiserar män respektive kvinnor samt studera hur de två sportredaktionerna resonerar kring sin rapportering. Vår kvantitativa studie där vi undersöker de två tidningarna under vecka 43 och 44 år 2005 visar att herridrotten får mer utrymme än damidrotten på sportsidorna, både i kvadratcentimeter och antalet artiklar. I Sundsvalls tidning fick herridrotten nästan åtta gånger större utrymme än damidrotten i kvadratcentimeter. Ett annat exempel kan vara att i Dagbladet handlade 100 av de totalt 131 undersökta artiklarna om herridrott, medan tio handlade om damidrott, 19 texter tog upp både dam- och herridrott. Det var hockey som var det vanligast förekommande ämnet bland herridrott och för kvinnor var det fotboll och basket. Det var män som citerades mest i artiklarna om herridrott och även i de artiklar som berörde damidrott var det männen som fick komma till tals. När de två tidningarna rapporterade var det vanligare att man använde sig av beskrivningar av utseende och privatliv/familjeliv inom herridrott än inom damidrott. Lite mindre än en tiondel av artiklarna om herridrott innehöll beskrivningar av utseende. Ingen av artiklarna om damidrott innehöll sådana beskrivningar. Beskrivningar av privatliv fanns i en tiondel av de undersökta artiklarna om herridrott och två artiklar om damidrott hade inslag av privatliv/familjeliv. Efter den kvantitativa undersökningen har en kvalitativ undersökning gjorts på fyra utvalda artiklar från de båda tidningarna. Detta för att undersöka om det förekommer stereotypisering i texterna och för att se hur reportern väljer att skriva. Vi har utformat kodschemat och kodinstruktionerna utifrån vårt teorikapitel om stereotypisering. Resultatet visade att i en av artiklarna, från Dagbladet, fanns det en stereotypisering av mannen. Utifrån resultatet från den kvantitativa undersökningen har vi utformat frågor gällande rapporteringen om sport. Dessa frågor har vi ställt till sportcheferna på Dagbladet respektive Sundsvalls tidning, Fredrik Söderberg och Roland Engström. Det visade sig att båda redaktionerna jobbar med att försöka få en jämvikt mellan herr- och damidrott, som de anser vara svår att åstadkomma. En anledning till att det är mindre av damidrott tror de beror på att det är färre kvinnor som utövar elitidrott. På Dagbladets redaktion har man ingen tanke på att skriva längre eller kortare om dam- eller herridrott. Värderingar kan förekomma i budskapet i artikeln som ofta styrs av den enskilda reportern. På Sundsvalls tidnings redaktion resonerar de kring att ha en bredd med ungdomar, damer och herrar. Det får de genom att planera, fokusera och aktivt försöka tänka på detta. För att få tjejer att synas mer har de valt att skriva om damtrean istället för herrarnas division fyra. De jobbar inte så mycket med längden på en artikel, utan arbetar mer med helheten. Värderingar förekommer först och främst i krönikor, men det händer att någon enskild reporter gör analyser och värderande artiklar i faktarutor.

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problembakgrund Syfte Frågeställningar 2 2. Teori Tidigare forskning om sportjournalistik Genushistoria Sporthistoria Sportsidornas innehåll Nyhetsvärdering Källor i journalistiken Olika typer av artiklar inom sportjournalistik Sensationella nyheter Stereotyper i medierna 9 3. Metod Val av metod Genomförande av studien Urval och avgränsning Metodproblem Validitet och reliabilitet Förklaring av sporttermer Redovisning av resultat Resultat Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Könsfördelningen i Dagbladets artiklar Form på artikel i Dagbladet Dam- och herridrottens utrymme i Dagbladet Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Dagbladets artiklar Kön som citeras i Dagbladets artiklar Beskrivningar av utseende i Dagbladets artiklar Beskrivningar av privatliv i Dagbladets artiklar Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Sundsvalls tidning Könsfördelningen i Sundsvalls tidnings artiklar Form på artikel i Sundsvalls tidning Dam- och herridrottens utrymme i Sundsvalls tidning Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Sundsvalls tidnings artiklar Kön som citeras i Sundsvalls tidnings artiklar Beskrivningar av utseende i Sundsvalls tidnings artiklar Beskrivningar av privatliv i Sundsvalls tidnings artiklar Redovisning av den kvalitativa undersökningen 26

4 4.3.1 Artikel Artikel Artikel Artikel Redovisning av de kvalitativa intervjuerna Dagbladets sportchef Sundsvalls tidnings sportchef Analys Artikeltyper Utrymme Sporter Könsfördelning Vem citeras i texterna? Beskrivningar av utseende i texterna Beskrivningar av privatliv i texterna Den kvalitativa undersökningen De kvalitativa intervjuerna med sportcheferna Slutsats Egna reflektioner och vidare forskning Litteraturförteckning 44 Bilagor

5 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld både generellt sett och ur ett globalt perspektiv. Allt från lokal sportjournalistik till riksomfattande händelser berör människor. Det tar författaren och forskaren Peter Dahlén upp som ett exempel på sportens betydelse i sin bok Från Vasaloppet till Sportextra (Dahlén 1999, sid. 15). Sportsidorna i en dagstidning en viktig informationskälla för läsarna. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt bland de olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg har sport och idrott blivit en betydlig samhällsfaktor. Allt fler utövar olika idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas av media (Östberg 1992, sid. 2). Det är nästan inget annat specialområde som får så stort utrymme i dagspressen som sporten och idag ägnas ofta flera sidor till ämnet. Sättet som sportjournalisterna skriver och berättar om en händelse smittar ofta av sig till andra redaktioner. Ett exempel på detta är när sportbegrepp används för att jämföra politiker, att man tar upp deras starka och svaga sidor (Wallin 1998, sid. 5-6). Trots sportens samhälliga betydelse världen över finns det enligt Peter Dahlén väldigt få studier om sport och medier (Dahlén 1999, sid. 19). En undersökning visar att män dominerar på sportsidorna, även om det minskat något under åren. Samma studie, gjord 1991, visar att män förekom i 70 procent av artiklarna på sportsidorna, medan kvinnorna förekom i sex procent av artiklarna (Östberg 1992, sid. 81). Idrotten ansågs länge vara en sysselsättning för männen och tävlingsidrott var inget som kvinnor skulle ägna sig åt. Det ansågs som oestetiskt, okvinnligt och alltför ansträngande. Det var först i början av förra seklet som kvinnor började ägna sig åt tennis, badminton, friidrott, skidor och konståkning (Wallin 1998, sid. 90). När de svenska sportjournalisterna började skriva om kvinnor inom idrotten mellan 1935 och 1955 rapporterade man ofta på ett oseriöst sätt. Ofta vägde kvinnligheten och utseendet tyngre än de idrottsliga prestationerna. Men de senaste decennierna när kvinnoidrotten blivit mer accepterad har bevakningen blivit mer lik bevakningen av den manliga idrotten. Trots det påpekas det oftare att en kvinnlig idrottsutövare är till exempel tvåbarnsmamma än att en manlig idrottsutövare är en tvåbarnspappa (Wallin 1998, sid ). I den här uppsatsen ska vi undersöka hur fördelningen är mellan dam- och herridrott bland sportartiklarna i de lokala dagstidningarna Sundsvalls tidning och Dagbladet. Undersökningar har visat att många läsare tar del av de lokala nyheterna och därför har vi valt att undersöka två lokaltidningar. Ett exempel på att lokaljournalistik är populär visar en enkät som gjordes av Pressutredningen. Den visade att de lokala nyheterna ligger i topp hos tidningsläsare. 90 procent av deltagarna i undersökningen svarade att de läste det mesta av de lokala nyheterna. Klart mer än både utrikes- och inrikesnyheter. Även undersökningar gjorda vid Göteborgsuniversitet och läsarundersökningar av Dagspresskollegiet visar på samma tendens (Nygren 2005, sid.71). 1.2 Syfte Syftet med vår studie är att se hur könsfördelningen ser ut bland artiklarna på sportsidorna i de lokala dagstidningarna Dagbladet och Sundsvalls tidning under två veckor. Vi vill också undersöka om man stereotypiserar män respektive kvinnor samt studera hur de två 1

6 sportredaktionerna resonerar kring sin rapportering, samt vilka sportgrenar män respektive kvinnor förekommer i. 1.3 Frågeställningar Hur stort utrymme får kvinnor och hur stort utrymme får män på sportsidorna i Sundsvalls tidning respektive Dagbladet? Vilka ämnesområden inom sporten förekommer män respektive kvinnor i (exempelvis fotboll, basket eller ishockey)? Hur rapporteras det om herr- och damidrott i de båda tidningarna? Hur resonerar de båda sportredaktionerna kring rapporteringen om män och kvinnor i idrott? 2. Teori I vår teoridel kommer vi att behandla tidigare forskning om sportjournalistik, genushistoria, sporthistoria, nyhetsvärdering, olika källor inom journalistiken samt stereotyper i medierna. 2.1 Tidigare forskning om sportjournalistik Ulf Wallin tar i sin bok Sporten i spalterna upp den faktor att det inte finns särskilt mycket forskning om sporten i nyhetsmedierna om man jämför med hur stort utrymme sporten får. Som förklaring skriver han att sporten anses vara underhållning och därför har den ingen hög prioritet som forskningsföremål (Wallin 1998, sid. 17). Wallin undersöker dock ämnet och gör en studie om sportjournalistikens utveckling i svensk dagspress under 100 år. Han gör en analys över sportartiklar i sju tidningar under åren 1895 till Han undersöker bland annat hur stort utrymme olika idrotter får, hur mycket män och kvinnor förekommer och hur journalistikens utformning förändrats (Ibid. sid. 21). Något av det som Wallin kom fram till var att sportmaterialet har ökat kontinuerligt under den undersökta hundraårsperioden. Den största delen av artiklarna handlar om elitidrott, medan allt mindre utrymme lämnas till mindre vanligare idrotter. Artiklar med enskilda idrottsmän, personporträtt, ökar under åren. Texterna har blivit mer fokuserade på sportstjärnorna och deras privatliv. Det kan handla om allt ifrån pengar till familjeliv (Ibid. sid ). Thomas Östbergs innehållsanalys från 1992 är exempel på annan forskning inom ämnet. Han undersökte fyra dagstidningar, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Arbetet, mellan åren 1961 till Undersökningen behandlade hur sportmaterialet förändrats under dessa år (Östberg 1992, sid. 2). Han kom fram till att den sport som hade störst utrymme var fotboll fick fotbollen 42 procent av sportsidornas utrymme och 1991 var det 25 procent. Han behandlar i sin teoridel varför en händelse blir en nyhet. Hans resultat visar att en händelse har större chans att bli en nyhet om det handlar om en elitperson som är man. Det geografiska och tidsmässiga avståndet spelade också en roll vid nyhetsvärderingen. Om en sporthändelse inträffade för några dagar sedan värderas den inte lika högt. Det geografiska avståndet innebär att de flesta nyheterna handlar om svenskar eller något som utspelat sig i Sverige. Han fann även att personifieringen ökat och utformningen av sportjournalistiken har förändrats genom att rubrikerna och bilderna har blivit större. Den vanligaste artikelformen var notiser, resultatbörser, referat och nyheter (Ibid. sid ). 2

7 Wallin tar upp några exempel på tidigare forskning om sportjournalistik, forskarna Strid och Weibull undersökte 1985 hur stort utrymme sporten får i medierna. Martin Ahlgren undersökte 1995 hur Göteborgs-Posten och Expressen vid sin rapportering från Fotbolls-VM i USA 1994 gav uttryck för en svenska nationell identitet (Wallin 1998, sid. 18). Bland etermedierna har bland annat Peter Dahlén undersökt radiosportens utveckling i Sverige och även vilken roll radioutbudet har spelat för publiken. I undersökningen delar han upp radions utveckling i tre perioder. En från 1925 till 1948, som han kallar för epoken Sven Jerring. Den andra, mellan 1949 och 1969, kallar han för epoken Lennart Hyland och den tredje perioden, från 1969 till 1995, för Breddning och specialisering. Dahlén beskriver bland annat hur radion kom i skuggan av televisionen under perioden då den gjorde sin framväxt. På senare tid har radion aldrig fått samma lyssnarsiffror som då utbudet var begränsat till en enda kanal i Sveriges Radio. Televisionen har tagit över radions lyssnare och det är oftast män som väljer att lyssna på radiosporten (Dahlén 1999, sid ). Enligt Ulf Wallin har den största delen av undersökningarna om sportjournalistik i Sverige varit kvantitativa eller ägnats åt någon delaspekt av sportjournalistiken. Han fann sin studie relevant eftersom ingen studerat sportjournalistikens framväxt och utveckling under en längre period eller dess innehåll, olika funktioner och uttryckssätt (Wallin 1998, sid. 20). 2.2 Genushistoria Genushistoria är en relevant teoridel att ta upp i uppsatsen för att förstå hur utvecklingen har sett ut. Sedan 1970-talet då debatten inom kvinnoforskningen tog fart har det hänt mycket inom genushistorien. Det var under 1980-talet som begreppet genus blev alltmer accepterad. Begreppet tog tydligt tog avstånd från biologiskt bestämda uppdelningar mellan manligt och kvinnligt. Det i sin tur gjorde att fältet vidgades ytterligare något och under 1990-talet kom krav på att begreppet genus även skulle innefatta andra faktorer, så som etnicitet och sexualitet. Kvinnoforskningen under 70-talet hade en nära koppling till den nya kvinnorörelsen (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 5). Även männen har en genushistoria. För ett tjugotal år sedan fanns det knappast ett fält för detta, men nu skriver många forskare om hur manligheten har sett ut i historien. Men det är först nu som vi börjar förstå hur viktig manlighetens konstruktion är för en fullständig uppfattning av genusrelationer i historien. Vissa menar att det finns en oro över att den nya manlighetsforskningen inte i tillräcklig grad kan förhålla sig till de maktanalyser där kvinnors underordning är central. Men forskare menar att den oron är obefogad eftersom den forskning som behandlar män utan att reflektera över att den skriver om män är problematisk (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 239). För att förstå kvinnors ställning i dagens samhälle brukar forskare gå tillbaka till 1800-talets historia. Kvinnorna var då utestängda från männens offentlighet och de skapade sitt eget område med egna frågor som rörde hem och moral. De träffades i olika föreningar och mobiliserades, för att tillsammans vända underordning till styrka (Carlsson 1993, sid. 43). Under 1800-talets slut började kvinnor att arbeta utanför hemmet och genom det tjänade de egna pengar. Samtidigt insåg många manliga arbetare nackdelarna med kvinnligt arbete. Dels tjänade kvinnorna helst plötsligt pengar och dels så ansåg vissa män att kvinnor endast skulle vara deras hustrur och inte tjäna fler män, vilket de ansågs göra om de arbetade (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid. 37). Det var även i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet som man började diskutera kvinnors underordnade ställning. Denna diskussion togs även upp under 1970-talet. Det diskuterades om kvinnofrågan var underordnad klassfrågan eller om klassfrågan och kvinnofrågan var skilda från varandra. Vissa ville sätta kvinnofrågan först, andra klassfrågan, 3

8 medan vissa ville kombinera de olika frågorna till en tvåsystemteori. Man ville hitta en förklaring till en relativt stabil struktur och att det skulle avspegla sig i samhället (Carlsson Wetterberg & Jansdotter 2004, sid.6). Det var strax efter krigsslutet som det infördes rösträtt för kvinnor. Man resonerade så att de manliga principerna hade varit en bidragande orsak till krigen och nu ville man ha en kvinnlig princip som skulle kunna reparera skadorna efter kriget. Med kvinnors engagemang skulle samhället byggas upp (Carlsson 1993, sid. 48). 2.3 Sporthistoria Vi ska undersöka hur könsfördelningen ser ut i två nutida medier. För att förstå varför det ser ut som det gör idag är det relevant att titta närmre på hur sportjournalistiken såg ut förr i tiden. Det var under mitten av 1800-talet som sporten började få utrymme bland de amerikanska dagstidningarnas sidor. Men än så länge fanns inga renodlade sportsidor och inte heller några renodlade sportredaktioner. Mot slutet av förra sekelskiftet började dagspressen i USA att ge ut sportbilagor i sina dagstidningar och vid 1900-talets början tog idrotten även plats bland Europas tidningssidor. Den första nordiska tabloiden var lunchtidningen B.T. i Köpenhamn, och de var först i Norden med en dagligt stående sportsida Fyra år senare fick Sverige sin första dagliga sportsida och det var i Dagens Nyheter. Idrottstidningarna började dyka upp i Sverige under 1870-talet. Ett exempel på en sådan var Tidskrift i Gymnastik som kom Målgruppen bestod av en liten skara och man hade inte för avsikt att vara en aktuell nyhetsförmedlare. Den första sporttidning som av många anses som riktig var istället Tidning för idrott som kom ut med sitt första nummer 1881 (Dahlén 1999, sid ). När det rapporterades om någon idrott kring förra sekelskiftet kunde man ibland se samhällets fördomar skina igenom texterna (Wallin 1998, sid. 94). Ett exempel på det är att de utländska deltagarna karaktäriserades som cirkusyngel och zigenarpatrask med apfasoner och cirkuskonster. Detta kunde man under slutet av talet läsa i konservativa tidningar (Lindroth 1975, sid. 105). Under 1900-talets mitt började sportjournalister att skriva lite mer om kvinnoidrott. Å ena sidan rapporterades det om kvinnorna på ett seriöst sätt, precis som rapporteringarna om männen. Medan det å andra sidan publicerades en hel del artiklar om kvinnor där utseendet och kvinnligheten vägde mycket tyngre än den idrottsprestation de hade gjort. Särskilt gällde detta när det fanns bilder på kvinnorna till texten. Någon sådan motsvarighet kring de manliga idrottarna förekom inte. Det var inte heller ovanligt att tonen i texterna var något farbroderlig. Med det menas att texten för all del var välvillig, men att det samtidigt fanns en underton om överseende till det som damerna presterade på idrottsbanan. Det är först under de senaste decennierna som bevakningen kring kvinnliga idrottare har blivit lik den manliga rapporteringen. Men fortfarande i denna dag påpekas det att kvinnorna inte bara är idrottsstjärnor, utan att hon till exempel kan vara mamma till flera barn också. Det inträffar dock inte lika ofta när det rapporteras om en man. I övrigt var texterna kryddade med vad vi i dag kan tycka är starka ord. Till exempel sattes stor vikt vid om någon var mörkhyad eller jude, man tyckte att ras och ursprung hade stor vikt. Sättet som man skrev på då, skulle idag kunna ses som öppet rasistiskt (Wallin 1998, sid ). Idrotten ansågs ju länge som något manligt. Man tyckte helt enkelt att det var för ansträngande för kvinnor att idrotta. När kvinnor trots detta började idrotta märktes det ändå väldigt lite i dagspressen. Mellan 1925 och 1935 publicerade storstadstidningarna ett fåtal artiklar om damidrott, medan det inte fanns något skrivet om det i lokal- och 4

9 regionaltidningarna. Men då det har rapporterats om damidrott har det till stor del handlat om elitidrottande kvinnor (Ibid. sid ). Under åren har intresset för personen ökat kraftigt på sportens sidor i dagstidningarna. Wallin har ett exempel i sin studie. Han menar att sportjournalister, likaså journalister på andra avdelningar, har riktat in sig mer på att skriva om enskilda personer och deras privatliv. Rapporteringen om sportstjärnornas privatliv kan ibland gå mycket långt och fokuseringen på idrottsutövaren som person har blivit intensiv och påträngande. Det är numera ekonomiskt viktigt för utövaren och för klubben. Uppmärksamheten i media har blivit ett måste för att få sponsorer att vilja ställa upp med pengar inför kommande tävlingar och kommande säsonger (Ibid. sid ). Under 1970-talet kunde man fortfarande läsa om herrfotboll under benämningen fotboll medan damfotboll gick under just beteckningen damfotboll. Detta tar Håkan Larsson upp i sin avhandling Iscensättningen av kön i idrott. Under och 1970-talet var det främst barn och ungdomar som man riktade störst intresse mot då det gällde att expandera idrottsklubbarna. Man tänkte sig att idrotten skulle kunna bidra till att fostra goda samhällsmedborgare i Sverige (Larsson 2001, sid. 229). Vid slutet av 1970-talet inträffade en vändning för idrotten. Det var vid riksidrottsmötet 1977 som man antog ett handlingsprogram för kvinnlig idrott med namnet Idrott på samma villkor, för kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsprogrammet baserades på uppfattningen om att det dittills inom idrottsrörelsen varit naturligt att männens idrottsverksamhet prioriterats högre än kvinnornas. I handlingsprogrammet föreslogs särskilda åtgärder för att stärka damidrottens ställning (Olofsson 1989, sid. 59). I dagens rapportering i skandinaviska medier kan man se att idrottsstjärnor ofta blir ihopkopplade med värderingar som nykterhet och att de har en sund livsstil. Ofta presenteras dessa sportidoler som svärmorsdrömmar. Naturlighet och kamratskap är två element som medierna använder sig av när de skriver om sport och stjärnor inom sporten. Det kommer tydligast fram i lagidrott, där vikten av lagmoral, laganda, harmoni, solidaritet, samhörighet och kamratskap betonas. Man ser klara avtryck av detta kollektiva ideal när journalister berättar om sportshjältar (Saunes & Dahlén 2004, sid ) Sportsidornas innehåll Precis som inom all annan sorts journalistik finns det olika kategorier och ämnen, så även inom sportjournalistiken. Ämnen som fotboll, friidrott och ishockey är de idrottsgrenar som förekommer mest frekvent på tidningarnas sportsidor började även tennis att bli en vanlig sport. Förklaringen till att det har blivit just de här grenarna som är vanligast förekommande kan vara tävlingsintensiteten i idrotten, läsarnas och publikens intresse eller svenska internationella framgångar. Men även reporterns intresse för ämnet kan ha betydelse, likaså konkurrenssituationen, televisionens inflytande och i vissa fall även ägarnas intresse och policy. Det blir allt vanligare att de ämnen som sportsidorna tar upp handlar om elitidrott och andelen artiklar som handlar om kvinnliga idrottare ökar, medan en något mindre andel artiklar handlar om män. Kvinnor figurerar mer i bilder än män (Wallin 1998, sid ). Förut dominerade män i sportartiklarna, men på senare tid då kvinnor har nått framgång har denna prioritering försvunnit. Ett exempel på detta kan vara då slalomåkaren Pernilla Wiberg hade tävlat i utförsåkning i World Cup samtidigt som svenska killar. Vid det här tillfället var det inte killarna som nämndes först i texterna. Wallins undersökning visar att kvinnor inte längre enbart figurerar i kortare texter. Under undersökningsåren 1975 till 1995 kom han fram till att kvinnoidrotten förekom mer i artiklar än i notiser. Under 1935 till 1965 förekom 5

10 kvinnoidrott i större utsträckning i notiser än i artiklar. Enligt Wallin tyder det på att damidrott då ansågs ha ett lägre nyhetsvärde (Ibid. sid. 92). 2.4 Nyhetsvärdering Varje dag inträffar ett flertal händelser i samhället. Medierna kan bara uppmärksamma en del av dem och varje dag måste man göra ett val bland vad som ska tas upp, så även på landets sportredaktioner. De möjliga nyheterna måste värderas och nyhetsmängden reduceras. Av alla händelser blir bara en del av dem riktiga nyheter. Nyhetsvärderingen görs av enskilda medarbetare på redaktionen som exempelvis nyhetschefer, men trots det skiljer sig inte nyhetsvärderingen mycket mellan redaktionerna. Undersökningar visar att det finns tydliga mönster i nyhetsvärderingen (Strömbäck 2004, sid. 120). Det finns flera faktorer som spelar en roll vid nyhetsvärderingen. En som har sammanställt en lista med dessa är medieforskaren Håkan Hvitfelt. Enligt honom ökar sannolikheten att en händelse ska bli en nyhetsartikel och placeras på förstasidan och där bli huvudartikel desto mer den tar upp. 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor. 2. och om det är kort geografiskt avstånd eller kulturellt avstånd 3. till händelser och förhållanden 4. som är sensationella och överraskande, 5. handlar om enskilda elitpersoner 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 7. men är viktiga och relevanta 8. utspelas under en kort tid men som del av ett tema, 9. har negativa inslag 10. och elitpersoner som källor (Hvitfelt 1985, sid. 216). Andra faktorer som kan påverka urvalet av nyheter är: 1. samhällssystemet 2. mediernas marknadssituation 3. källorna 4. ägarnas inflytande 5. den redaktionella organisationen 6. den enskilda journalisten 7. nyhetsvärderingsprinciperna 8. den journalistiska bearbetningen Samhällssystemet handlar mycket om ideologierna i samhället eftersom medierna har olika funktioner i olika samhällen. Lagar, regler och välståndet i samhället påverkar medierna. Marknadssituationen handlar mycket om tidningen har monopol på sin utgivningsort eller inte. Om ägarna styr innehållet i mediet kan vara hänsyn till annonsörer eller att man vill tjäna pengar. Hur redaktionen är uppbyggd och vilka kontakter man har som journalist har visat sig ha betydelse. Det är inte sådan stor del av nyheterna som den enskilda journalisten kan påverka, ofta använder man sig av muntliga och skriftliga källor. Nyhetsvärdering innebär bland annat att nyheterna ska väcka känslor hos publiken och möjlighet till identifikation. Hur man sedan bearbetar nyheten handlar om mediets form och logik (Wallin 1998, sid ). 6

11 Ofta är värderingen om vad som blir en nyhet väl inarbetat på redaktionen. Enskilda journalister och redaktioner har inte så stort inflytande över journalistikens innehåll. Det är snarare så att den enskilda journalisten har mer makt över hur nyheten utformas än själva innehållet (Strömbäck 2004, sid ). Enligt Wallin påverkas dock urvalet av sportnyheter av enskilda reportrar på avdelningen. Deras intressen och kontakter inom idrottsrörelsen spelar en viss roll då de bevakar en idrottshändelse. Idrotter som ingen på redaktionen är intresserad av har ofta svårare att få publicitet är grenar som medarbetarna på redaktionen själva gillar. Kort geografiskt avstånd har betydelse vid urvalet av händelserna. Det som sker inom tidningens spridningsområde värderas högre. Om en svensk idrottsman eller idrottskvinna lyckas internationellt får det stor uppmärksamhet på sportsidorna och det gör att läsarnas intresse ökar. Identifikation och personifiering är två viktiga faktorer. Om läsarna kan identifiera sig med huvudpersonen får händelsen större nyhetsvärde, som att en svensk tävlar i sin idrott i ett annat land. Hur mycket läsarna påverkar innehållet på sportsidorna är svårt att säga, men på sportredaktionerna drar man paralleller mellan läsarintresse och publikintresse för en idrott. Ett stort evenemang som drar många människor i publiken får ofta stor publicitet och det leder ofta till att sportnyheterna till stor del handlar om elitidrott (Wallin 1998, sid ). 2.5 Källor i journalistiken Inom sportjournalistiken använder man sig även av källor i sina nyhetsartiklar och referat, därför är det intressant att ta upp olika sorters källor i vår teori. Källorna som journalisten tar kontakt med kan både vara yttre källor och de som har anknytning till mediet. Vanligast är de yttre källorna som kan delas upp i muntliga och skriftliga källor. En muntlig källa kan exempelvis vara en intervju som journalisten gör vid ett möte och en skriftlig kan vara en publikation eller ett pressmeddelande. Man skiljer även mellan primära och sekundära källor. Med det menas källor som ligger det studerade objektet nära och källor som bygger på andra bevarade källor. En sekundär källa kan vara en person som berättar om en rapport och rapporten är då en primärkälla. Lärarna och forskarna Jan Ekecrantz och Tom Olsson tar som exempel upp en undersökning gjord av Mariam Ginman som visar att journalister oftast använder sig av muntliga källor som kan ge svar så fort som möjligt. Om man väljer att ta kontakt med en källa som kan ett visst ämnesområde så går det snabbare än att själv leta reda på uppgifterna. Journalister väljer därför ofta att söka sig till sekundära källor. Men när man väljer källa handlar det även om att använda sig av pålitliga källor. Primära källor är inte så vanliga inom journalistiken och ett skäl till det är att det ibland kan vara svårt att få tag på dessa källor. Ekecrantz och Olsson har i sin undersökning om källor kommit fram till att kvinnor förekommer ofta som källor inom det sociala och privata området och männen dominerar som källa i myndighetsutövning, ekonomi, politik och kultur. Samt att manliga journalister ofta väljer manliga källor och kvinnliga journalister föredrar att tala med kvinnliga källor (Ekecrantz & Olsson 1991, sid ). Källorna förekommer ofta som faktagivare, analytiker eller värdegivare. När källan är en faktagivare står källan för en faktauppgift. Som analytiker drar källan exempelvis en slutsats av fakta. När källan agerar som värderare får den uttala påståenden, uttrycka åsikter eller attityder. Källorna kan framträda på olika sätt i en artikel. Det kan vara citat, öppen referens eller dold referens i löpande text. I vissa fall anges inte källan tydligt medan andra journalister redovisar tydligt var de fått sina uppgifter (Ibid. sid ). Journalisten själv kan även agera som en källa i en artikel genom att delta i en händelse och sedan skriva vad han eller hon har sett, till exempel vad man ser, hör och känner. Det förekommer även att man använder sig av sina erfarenheter, bakgrundskunskaper eller utnyttjar tidningsutklipp från det egna mediet eller andra medier. Ofta handlar det om ett 7

12 samspel mellan journalisten och dess källa. Journalistens egna erfarenheter används till att fylla ut en artikel med information, men även omedvetet när man läser av verkligheten. Alla journalister har en förförståelse när de ska jobba med en artikel. Vilken förförståelse en journalist har beror på yrkesmässiga och personliga erfarenheter, ofta är det yrkesrollen som bestämmer vad som är journalistiskt användbart (Ibid.1991, sid ). Ett globalt fenomen som flera undersökningar visar på är att männen dominerar nyhetsflödet. Exempel på det tar Maria Edström och Maria Jacobsson upp i sin rapport Massmediernas enfaldiga typer. De skriver om en undersökning gjord av den isländska tvjournalisten och forskaren Sigrun Stefansdottir. Hon gick igenom alla nyhetsinslag i isländsk tv under åren och det visade sig att 92 procent av alla nyhetsintervjuer var gjorda med män. Om kvinnor förekom i intervjuer handlade det ofta om barnomsorg, jämställdhet och åldrings- och pensionärsfrågor. Kvinnor blev nästan aldrig tillfrågade när det handlade om viktiga frågor för Islands ekonomi, så som utrikesfrågor, energi och fiske. Edström och Jacobsson menar att dessa tendenser finns även i Sverige. Som exempel tar de en undersökning i uppsatsen Den vilda jakten på könen där man undersöker inslag från Rapport och Aktuellt under en vecka Under denna vecka intervjuades 77 personer och nio av dessa var kvinnor (Edström & Jacobsson 1994, sid. 11). 2.6 Olika typer av artiklar inom sportjournalistik Precis som i övriga delar av en dags- eller kvällstidning innehåller även sportsidorna olika typer av artiklar. Som exempel nyhetsartikel, matchreferat eller notis. Forskaren och författaren Thomas Östberg undersökte i sin rapport om sportjournalistik vilka former av artiklar som kan förekomma bland tidningarnas sportsidor och hur det har utvecklats under 30 år. Han kom fram till att år 1961 var den vanligaste formen på sportsidorna notiser, näst vanligast var resultatbörs och tredje vanligast var reportage eller referat. Under 1975 hade det skett en liten förändring och det visade sig att reportage/referat var den vanligaste följt av resultatbörs, tredje vanligast var notis. När han undersöker samma tidningar 1991 var den vanligaste artikeltypen resultatbörs, följt av notis och sedan reportage/referat. Östberg skriver att det inte har varit så stora förändringar under de tre undersökta åren. Utan de ledande artikeltyperna har hela tiden varit notiser, resultatbörser, reportage/referat och nyheter. En anledning till notisernas nedgång förklarar han med att allt fler resultat redovisas i resultatbörserna. Det kan också vara en förklaring till att det totala antalet artiklar minskade under hans undersökta period. Undersökningen visar att texter som krönikor och ledare är en artikeltyp som förekommer sällan (Östberg 1992, sid ). 2.7 Sensationella nyheter De nyheter som blir stora innehåller ofta någon form av sensation och drar ofta till sig publikens uppmärksamhet. Det är mindre vanligt att stora nyheter beskrivs sakligt och relevant. Begreppet sensationsjournalistik kan förklaras på olika sätt. Många forskare anser att det är samma som underhållnings-, kvällstidnings- och skvallerjournalistik. Det kan även förklaras som nyheter som handlar om sex, olyckor, rättsröta, kriser och sport före nyheter som handlar om saker som har ett samhälligt intresse. Det handlar ofta om människor i oväntade eller ovanliga situationer, som exempelvis kändisar eller kungligheter som avviker från förväntade beteenden. För att en händelse ska bli en nyhet är ett av kraven att det ska vara en sensation. Om positiva händelser är mer sensationella än negativa är oklart. Marina Ghersetti tar i boken Medierna och demokratin som exempel upp att en oväntad idrottshändelse kan få minst lika stor uppmärksamhet som en olycka. Men samtidigt har en 8

13 negativ händelse större nyhetsvärde och därför är det vanligast med sensationella negativa händelser (Ghersetti 2004, sid ). Under de senaste decennierna har medieföretagen blivit allt mer lönsamma och intressanta att investera i. En konsekvens av detta är att det har blivit en ökad konkurrens och en likriktning av innehållet. Bland nyheterna har det blivit vanligare med billiga nyheter som är lätta att producera och de ska samtidigt locka en stor publik. Det handlar mer och mer om att göra underhållning av verkligheten, om att göra berättelserna sensationella och dramatiska. För medierna handlar det om publicistiska ideal och att få en bra ekonomi. De nyheter som är relevanta och väsentliga väcker inte lika stor uppmärksamhet hos publiken som de sensationella. De traditionella och lite mer sakliga nyheterna som informerar medborgarna kommer kanske i framtiden bara finnas i medier som når en mindre publik och har ett smalare innehåll. Man kan även se en tendens att händelser som passar in en typisk dramaturgisk mall blir allt vanligare i de stora medierna. Ett exempel på det är att man kan se att det gått bättre för kvällstidningarna under De satsar inte längre på kvalitetsjournalistik utan tar allt mer upp ämnen som handlar om tv, sport och sensationsjournalistik (Ghersetti 2004, sid ). Nyheterna idag har blivit en del av underhållningsindustrin. I stora drag verkar all forskning idag peka på att nyheterna ändrar form och innehåll eftersom de ekonomiska villkoren förändras (Ghersetti 2000, sid. 37). 2.8 Stereotyper i medierna Inom journalistiken finns det en form av dramatisk gestaltning när man berättar om en händelse, men det finns dock olika former av dramer. Där de medverkande personerna driver händelsen framåt eller där de yttre händelserna får historien att fortsätta. Händelserna sker inte en gång utan förekommer ofta i serier som löper över dagar, veckor och till och med år. Ofta är nyheten uppbyggd kring en klassisk dramaturgisk struktur där intrigen byggs upp kring en konflikt. Nyhetsförmedlingen går ut på att bevaka och rapportera om det oväntade, men för att lyckas med det måste redaktionerna ha inarbetade mallar. Det har gjort att det finns principer för hur man ska rapportera om en händelse. Även innehållet i nyheterna blir konventionellt och ofta beskriver medierna en händelse med hjälp av stereotyper. Med en stereotyp menas en stark förenklad bild av en person, institution, händelse eller förhållande. Förenklingen har sedan börjat användas i flera länder av ett stort antal människor. Att det förekommer nyhetsstereotyper innebär att verkligheten som medierna tar upp berättas enligt uppgjorda mönster. De här mönstren speglar uppfattningar som förekommer i samhället. I vår studie kan en stereotypisering av en kvinna eller man vara en starkt förenklad bild av denna. Det kan exempelvis vara att man beskriver mannen som ädel, tapper, kraftig, modig och orädd. En annat exempel av stereotypisering kan vara att journalisten målar upp en bild av att en spelare är en riktig hjälte som räddar laget, är jämn, stark och aldrig rädd för konflikter. Att mediernas rapportering innehåller stereotyper handlar mycket om ekonomi och att det är mindre resurskrävande att berätta om stereotypa händelser. Men även att det är lättare för medborgarna att ta till sig de här händelserna. Publiken har en uppfattning om att vissa personer måste uppträda på ett visst sätt och att händelser utspelar sig på ett sätt. Oftast stämmer mediernas uppfattning överens med publikens uppfattning om hur man rapporterar om en händelse eller en person (Ghersetti 1997, sid ). Den franska medieforskaren Andrée Michel menar att stereotyper ofta sammanhänger med förutfattade meningar. De stereotypa skildringarna av kvinnor och män förnekar ofta kvinnors 9

14 värde och överbetonar mäns värde. För att kunna behålla kvinnor i underläge används stereotyper som en ursäkt. Hos den manliga stereotypen är inte mönstret lika tydligt. Men stereotypiseringen av mannen visar på en begränsning eftersom den inte visar på den mångfald som finns hos mannen. Konsekvenserna av stereotyperna är att det blir en ensidighet och att de förutfattade meningarna om kvinnor och män består. Stereotyperna bygger ofta på myter och föreställningar om hur män och kvinnor ska vara. En period som ofta ger inspiration till medier idag är antiken med föreställningar om den poserande kvinnan och den modiga och starka mannen. Ett annat sätt att stereotypiserar kvinnan eller mannen är att osynliggöra någon av dem. Om man granskar vissa områden kan man se att osynligheten finns, exempelvis kvinnor som har en ledande position. Osynligheten förstärker intrycket av den ensidighet som de stereotypa skildringarna skapar (Edström & Jacobson 1994, sid ). Att man använder sig av myter, stereotyper och metaforer är vanligt inom den breda sportjournalistiken. Framförallt när det gäller framställningen av idrottsutövare som nationella hjältar. Begreppet myt kan förklaras med ett system som består av olika handlingar som utförs av en hjälte. Myterna betyder mer då de samspelar med likheter och olikheter. Exempel på det är man/kvinna, svart/vit eller oss/dem. Torunn Saunes och Peter Dahlén tar upp exempel på olika myter som förekommer om manliga idrottsutövare i sportskulturen. Enligt dem har forskare kommit fram till att det finns en myt om mannen som en tuff, hård krigare och viljan att vinna är ofta i fokus. Inom sportkulturen dyrkas den heroiska atleten och kroppen betraktas som ett instrument som man använder sig av för att uppnå sina mål. Inom lagidrotten är det förväntat att en idrottsutövare ska vilja satsa, tåla smärta och offra sig för laget (Saunes & Dahlén 2004, sid. 108). 3. Metod 3.1 Val av metod För att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys. Det är ett användbart verktyg när man vill ha svar på frågor om förekomsten av olika innehållsliga kategorier i exempelvis en tidning. Bland annat kan vi få reda på hur ofta olika kategorier förekommer och hur stort utrymme de får. När det gäller utrymme kan det handla om hur lång tid eller hur stor bild- eller textmassa som ägnas åt olika kategorier (Esaiasson 2004, sid. 219). Genom att använda oss av en kvalitativ textanalys kan vi besvara vår tredje frågeställning, på vilket sätt det rapporteras om herr- och damidrott i de båda tidningarna. En sådan får man genom att noggrant läsa en text, både i sin helhet och delar utav den. Den kvalitativa textanalysen är en mycket vanlig metod. Ett skäl till att använda kvalitativ textanalys är att innehållet i texten kan finnas dolt under ytan, och det kan endast tas fram genom att man intensivt läser texten (Esaiasson 2004, sid. 233). För att besvara den fjärde och sista frågeställningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, i bland även kallade samtalsintervjuer, med sportchefen på respektive tidning. Det är ett bra komplement till annan undersökning. I bland kan det vara svårt att fastslå orsakerna till resultatet i en undersökning, men med hjälp av samtalsintervjuer kan man komma på nya idéer att gå vidare med i forskningen (Esaiasson 2004, sid. 284). 3.2 Genomförande av studien 10

15 De tidningar som vi har undersökt, Dagbladet och Sundsvalls tidning, har vi fått tag i genom en tvåveckorsprenumeration under de berörda veckorna, 43 och 44 år Den kvantitativa innehållsanalysen gjorde vi genom att utföra ett kodschema med kodinstruktioner och på så sätt fick vi svar på våra två första frågeställningar. I våra kodinstruktioner finns klara tolkningsregler och kodningsprinciper (Esaiasson 2004, sid. 223). Ett exempel på innehållet i vårt kodschema kan vara datum för artikeln, omfång (kvadratcentimeter) eller kön som förekommer. När vi besvarade vår tredje frågeställning utgick vi från vår teoridel om stereotypisering och ställde frågor till texterna utifrån det, för att se hur det rapporterades om kvinnor och män inom idrotten. Filosofen Mats Furberg skriver i sin promemorian Att läsa resonerande texter att det centrala i tillvägagångssättet är att läsa aktivt och ställa frågor till texten för att se om texten eller om man själv kan besvara dessa frågor (Esaiasson 2004, sid ). Till vår hjälp när vi utformade kodschema med kodinstruktioner har vi haft ett exempel av Britt Hultén. Vi ställde frågor som till exempel hur människorna i texten ser ut, i vilken egenskap de får framträda, vad de får säga samt vad människorna i texten gör (Hultén 2000, sid ). Vi tog kontakt med sportchefen på respektive tidning för att få tid för en kvalitativ intervju. Den genomfördes efter den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten från innehållsanalysen låg till grund för frågorna i intervjuerna. Detta eftersom den kvalitativa intervjun är ett bra komplement till innehållsanalysen. Vår tanke var inte att ställa sportcheferna till svars utan mer få en förklaring till varför det är som det är (Esaiasson 2004, sid. 284). Innan intervjun hade vi formulerat och skrivit ned ett tiotal frågor till sportcheferna. Vi följde dessa frågor under intervjun så att de två kvalitativa intervjuerna blev så lika som möjligt. En av oss ställde frågor medan den andra lyssnade och skrev ned vad som sades. 3.3 Urval och avgränsning Vi valde ett strategiskt urval ur en population, med population menas här de två lokaltidningarna i Sundsvall, Dagbladet och Sundsvalls tidning. Man kan välja tre huvudalternativ vid urval, att undersöka samtliga fall, att göra ett slumpmässigt urval ur ett stort antal fall eller ett strategiskt urval. Orsaken till att man väljer ett strategiskt urval kan vara praktiska skäl med resursslukande materialinsamlingar eller kognitiva skäl med att smälta informationen från detaljgranskningar av ett stort antal fall. Forskare hävdar ofta att det är svårt att generalisera utifrån ett strategiskt urval av några fall. Men för att undersökningen av några fall ska kunna säga något om den större populationen måste vi anta att fallen som är med i studien liknar de andra fallen i populationen (Esaiasson 2004, sid ). Vi valde att bevaka sportsidorna i lokaltidningarna i Sundsvall under två veckor, måndag till lördag, med början vecka 43, till och med vecka 44. Vi valde dessa veckor för att de var relativt vanliga, det vill säga då det inte var någon stor tävling så som VM eller OS. Det skulle kunnat ge en sned bild av resultatet på undersökningen. Studien skulle kunna ha genomförts på vilken lokaltidning som helst i landet. Men vi tyckte att det var intressant att studera hur sporten ser ut i den stad som vi är bosatta i. Dessutom var det inga svårigheter att få tag i material att undersöka. Med sportsidor menas de sidor i tidningen som är märkta med vinjetten sport. Vi undersökte endast tidningens eget material, alltså inte de texter som är inköpta från nyhetsbyråer. Artiklar som var skrivna av andra journalister på uppdrag åt Dagbladet och Sundsvalls tidning och som är daterade med tidningarnas namn ingick i undersökningen. 11

16 Krönikor och faktarutor räknades med i undersökningen, förutsatt att de fanns på sportsidorna. Inga bilder eller bildtexter granskades i undersökningen och inte heller några resultattabeller. Eftersom Sundsvalls tidning inte har några sportbilagor, medan Dagbladet har det så undersöktes inga bilagor. Inte heller införnotiser innan matcher, som kallas nedsläpp eller uppkast i tidningarna fanns med i studien. Vi avgränsade den kvalitativa textanalysen, då vi undersökte hur det rapporterades om män och kvinnor, till två artiklar från Dagbladet och två artiklar från Sundsvalls tidning. Från varje tidning valde vi ut en artikel om herridrott och en om damidrott. Vi valde att göra en kvalitativ analys för att få stöd för den kvantitativa undersökningen eftersom en kvalitativ undersökning ger en djupare förståelse. Vi genomförde en triangulering i vår studie, det är ett ofta använt begrepp i vetenskapliga sammanhang. Triangulering kan ske på flera sätt. Datainsamlingen kan genomföras via exempelvis intervjuer, observationer och dokument. Resultaten från olika metoder kan visa åt olika håll, men alla utfall kan vara lika intressanta (Patel & Davidsson 2003, sid. 104). Artiklarna valdes ut efter att vi har gjort den kvantitativa undersökningen och vi plockade ut två artiklar från vardera tidning som visade på hur man berättade om idrottskvinnor och idrottsmän. Även detta var ett strategiskt urval. Ofta nämns det att det finns svårigheter att generalisera utifrån det strategiska urvalet, men genom att analytiskt generalisera resultaten till en teori lyfter man fram allmänna aspekter som förväntas säga något om de övriga fallen i populationen (Esaiasson 2004, sid ). Vi avgränsade oss och valde inte att jämföra de två tidningarna, då vår undersökning mer skulle visa hur sporten i dagstidningarna på en mindre ort i Sverige ser ut. 3.4 Metodproblem Ett av problemen som vi har stött på är att Dagbladet kommer ut sex dagar i veckan, medan Sundsvalls tidning kommer ut alla dagar i veckan. Det löste vi genom att enbart undersöka tidningarna mellan måndagen och lördagen dessa två veckor. Ett annat metodproblem kan vara att en av oss vissa dagar jobbar på Dagbladets allmänredaktion. Problemet löste vi genom att låta den andra genomföra den kvalitativa intervjun med sportchefen på Dagbladet och den andra var observatör. Men eftersom den allmänna redaktionen och sportredaktionen arbetar separat borde detta inte inneburit några problem för oss. För att intervjusituationerna skulle bli så lika som möjligt var det samma person som genomförde bägge intervjuerna. Undersökningsperioden inföll under allhelgonahelgen och det innebar att det inte kom ut någon tidning under lördag vecka 44. Men det innebar inte några problem eftersom det var lika för både Dagbladet och Sundsvalls tidning. Problem som vi märkt när man läser tidningarnas sportsidor är att man ibland måste ha förkunskaper om sport för att förstå vilken sport det handlar om. Även vissa kunskaper om de lokala sportmännen och kvinnorna underlättar. Ofta skrevs det bara om ett lag till exempel Timrå, utan att skribenten berättade om det var fotboll eller hockey. Vi löste det genom att läsa texten och försökte utläsa vilken sport det var. Om det skrevs om en puck eller en fotboll så visste vi vilken sport det handlade om. Om vi inte kunde utläsa vilken sport det handlade om hamnade den artikeln i kategorin övrigt. 3.5 Validitet och reliabilitet 12

17 För att uppnå en god begreppsvaliditet kan man använda sig av tidigare forskning och ta del av andra forskares undersökningar. En annan möjlighet till att komma fram till god begreppsvaliditet är att resonera kring olika undersökningsmetoder, och vilka för- och nackdelar de kan ha. Exempelvis kan man låta andra forskare ta del av undersökningen och tillvägagångssättet. I vårt fall innebar det att träffa andra studenter vid seminarier eller opponeringar där vi fick kritik och respons på våra idéer. Reliabilitet är frånvaro av systematiska fel, till exempel att inga slarvfel har uppkommit under undersökningen. Det uppnådde vi genom att koda om artiklarna, även kallad intrakodarreliabilitet som kontrollerar att vi kodat materialet lika. En av oss kodade en del av materialet, sedan bytte vi för att se om vi kodat lika. Vid intervjuerna kan det uppstå missförstånd och tolkningsfel och det problemet löste vi genom att båda satt med under intervjuerna och antecknade. Om vi har hög begreppsvaliditet och reliabilitet i vår undersökning får vi god resultatvaliditet. Det innebär att vi undersökt det vi påstår att vi undersöker. Men en hög resultatvaliditet såg vi först när undersökningen var klar (Esaiasson 2004, sid ). 3.6 Förklaring av sporttermer Under studiens gång stötte vi på en hel del termer som kan vara svåra att förstå om man inte kommer från Sundsvall eller är insatt i sport. Därför anser vi att en förklaring kan behövas. När vi skriver om Timrå menar vi hockeylaget som spelar i elitserien. Giffarna eller GIF Sundsvall är stadens fotbollslag som spelade i Allsvenskan under 2005, men under 2006 tillhör de superettan. Sundsvall Dragons är ett elitbasketlag i Sundsvall för herrar. I vissa diagram i resultatdelen finns benämningen herr- och damartiklar. Med det menar vi artiklar som handlar om herr- eller damidrott. Vår definition av herridrott är när endast män förekom i en sport, till exempel när det var en artikel om GIF Sundsvalls herrlag. Det samma gäller damidrott. Det kunde till exempel vara en artikel som handlade om Sundsvalls Dambasket eller en tjej som tävlade i simning. 3.7 Redovisning av resultat Vi har redovisat resultaten från den kvantitativa undersökningen i stapeldiagram, för att ge läsaren en god översikt. Resultaten bearbetades i programmet Excel och diagrammen kompletterades sedan med en förklarande text. Vi har valt att inte visa alla resultat från den kvantitativa undersökningen i diagram. Artiklar som handlade om både män och kvinnor och där kön inte gick att utläsa redovisades i löpande text. Detta för att underlätta för läsaren då det annars skulle bli för många diagram. Den kvalitativa intervjun redovisas i löpande text likaså den kvalitativa textanalysen, där vi undersökte hur det rapporterades om herr- och damidrott. Vi har valt att inte bearbeta om språket i intervjuerna med sportcheferna så mycket för att det ska bli så identiskt med intervjusituationen som möjligt. 4. Resultat 13

18 Sammanlagt har 277 artiklar kodats i de båda tidningarna Redovisning av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Här följer resultatet av den kvantitativa undersökningen av Dagbladet Könsfördelningen i Dagbladets artiklar Figur 4.1 Könsfördelning bland sportartiklar i Dagbladet Antal artiklar Herrar Damer Herrar och damer Kön n=131 Bland Dagbladets 131 artiklar på sportsidorna handlade en klar majoritet om herridrott. 100 av de undersökta artiklarna handlade om herridrott, det är 76 procent av materialet. Tio artiklar ägnades åt damidrott, det vill säga 10 procent, och 19 artiklar tog upp båda könen. I två artiklar gick det inte att utläsa om det handlade om dam- eller herridrott Form på artikel i Dagbladet Figur 4.2 Olika typer av artiklar om herridrott, Dagbladet Antal Nyhetsartikel Referat Notis Krönika Övrigt Typ av artikel n=100 När undersökningen genomförts har vi haft fem olika artikelformer där vi undersökt hur ofta män och kvinnor förekom i dessa. I Dagbladet fanns det totalt 100 artiklar om herridrott. Av 14

19 dessa var 44 nyhetsartiklar, 33 referat, 17 notiser, två krönikor eller kommentarer och fyra föll under kategorin övrigt. Vanligaste formen där herridrott förekom var alltså i nyhetsartiklar. Figur.4.3 Olika typer av artiklar om damidrott, Dagbladet Antal Referat Typ av artikel Nyhetsartikel n=10 Artiklar som handlade om damer som idrottar var tio stycken. De förekom i åtta referat från matcher eller tävlingar och två nyhetsartiklar. Det fanns inga krönikor, notiser eller övriga texter. Vanligaste formen var alltså referat. I de undersökta tidningarna fanns det även 21 artiklar där både herr- och damidrott förekom. Av dessa var åtta nyhetsartiklar, fem notiser, fyra krönikor, två referat och två övriga. Även här var det vanligast med nyhetsartiklar. I de två artiklar i Dagbladet där det inte gick att utläsa om det handlade om herr- eller damidrott var det en nyhetsartikel och ett referat Dam- och herridrottens utrymme i Dagbladet Figur 4.4 Utrymme i kvadratcentimeter, Dagbladet Utrymme i kvadratcentimeter Herrar Kön Damer n=131 Hur stort utrymme herridrott respektive damidrott fick i Dagbladet har mätts i kvadratcentimeter. Totalt var det 131 artiklar i Dagbladet. När alla artiklar var mätta fick vi ett resultat som visade att herridrotten fick större utrymme. Det förekom på , 75 15

20 kvadratcentimeter under de två undersökta veckorna. Damidrott däremot fick mindre plats med 829, 25 kvadratcentimeter. Artiklar där både män och kvinnor förekom var 2359, 25 kvadratcentimeter och texter där vi inte kunde utläsa om det handlade om herr- eller damidrott upptog 117,5 kvadratcentimeter. I procent visar detta att artiklar om herridrott tog upp 80 procent av utrymmet, medan artiklarna om damidrott tog upp sex procent Ämnen där herr- och damidrott förekommer i Dagbladets artiklar Figur 4.5 Sport där herrar förekommer, Dagbladet Antal artiklar Fotboll Hockey Innebandy Boxning Bilsport Bandy Basket Skidor/Alpint Blandat Övrigt Sport n=100 I den kvantitativa undersökningen har vi även undersökt vilka olika sporter som män respektive kvinnor förekom i. Vanligaste sporten som herrar förekom i under den undersökta tidsperioden visade sig vara hockey. 39 av de 100 undersökta artiklarna om herridrott handlade om hockey. Därefter kom fotboll med 30 artiklar. Tolv artiklar handlade om basket, fem om innebandy, fyra stycken tog upp bandy, tre hade ett blandat innehåll, tre föll under kategorin övrigt, två handlade om bilsport, en om boxning och en om skidor/alpint. Figur 4.6 Sport där damer förekommer, Dagbladet 6 5 Antal artiklar Hockey Basket Innebandy Fotboll Volleyboll Övrigt Sport n=9 För damidrotten var den vanligaste sporten basket, fem av de tio damartiklarna tog upp detta ämne. En artikel handlade om hockey, en om innebandy, en om fotboll, en om volleyboll och en artikel tillhörde kategorin övrigt. 19 av de undersökta artiklarna handlade om både herrar och damer som idrottade. Vanligast här var trav då sju av dessa handlade om travsport. Tre artiklar hade ett blandat innehåll av dessa, två handlade om fotboll. Dans, basket, simning, 16