Tal av Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, på Handelshögskolan i Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tal av Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, på Handelshögskolan i Stockholm"

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 maj 2012 (OR. en) EUCO 82/12 PRESSE 192 PR PCE 70 Tal av Herman Van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, på Handelshögskolan i Stockholm Det är ett nöje att få tala här i Stockholm och dela med mig av några tankar om Europas och euroområdets framtid, just när jag är på väg att inleda min andra mandatperiod som ordförande i Europeiska rådet. Det blir också min sista period, för den så kallade permanenta ordföranden får inte bli alltför permanent! Det är ett nöje att tala i denna framstående skola där så många av de bästa svenska ekonomerna, företagsledarna och politikerna har utbildats bland dem många nobelpristagare och Dag Hammarskjöld. Som ung man läste jag hans dagbok. Den gav mig mycket inspiration på den tiden. (Som tonåring såg jag Ingmar Bergmans filmer. Jag visste hur det var i Sverige utan att någonsin ha besökt landet.) Jag känner mig desto mer hemma här som jag själv har studerat ekonomi och är son till en professor i ekonomi! Mitt andra ämnesområde var filosofi. Jag vill inte avskräcka dem av er som studerar ekonomi, men när jag under de senaste två åren har försökt råda bot på den ekonomiska krisen i Europa har det ibland varit svårt att avgöra vilket av de två ämnena som varit mest användbart...! Som några av er kanske känner till skriver jag också haikudikter. Jag är inte en politisk poet, utan en poetisk politiker. Det är ett tidsfördriv mellan de politiska aktiviteterna. Varken mer eller mindre. P R E S S R u e d e l a L o i B E B R Y S S E L T f n : F a x : EUCO 82/12 1

2 I det avseendet är jag en stor beundrare av den store poeten Tomas Tranströmer. Av hans kraftfulla språk. Jag glömmer aldrig när jag första gången läste hans berömda dikt Romanska bågar. Där... "inne i den väldiga romanska kyrkan ( ) i halvmörkret ( ) en ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade genom hela kroppen: 'Skäms inte för att du är människa, var stolt! ' " (Jag vill inte citera mer Det gör säkert ont i svenska öron att höra en översättning av denna stora nationalpoet ) Många i Sverige har betraktat skuldkrisen på avstånd. Samtidigt vet ni så väl att det som händer i ett land i Europa också påverkar alla de andra. Det ömsesidiga beroendet är den viktigaste lärdomen från finanskrisen. Det ömsesidiga beroendet, och den politiska konsekvensen: det gemensamma ansvaret. Detta ömsesidiga beroende är särskilt starkt mellan euroländerna, men också därutöver. Ett underskott i Grekland, en bankkris i Irland, en recession i Estland kan påverka alla grannar, alla ekonomier i unionen. Innan jag går närmare in på krisens ekonomiska aspekter och hur det går att ta sig ur den, skulle jag vilja lyfta fram den politiska sidan. Detta ömsesidiga beroende är när allt kommer omkring inte någon oavsiktlig följd av vårt agerande. Nej, det var ett viktigt motiv till att ena Europa redan från början! Att knyta ekonomierna och samhällena på vår kontinent ännu närmare varandra. Att stärka banden mellan grannar och forna fiender för att kunna uppnå i grunden politiska mål: Fred mellan staterna. Välstånd för medborgarna. Makt (eller inflytande) för Europa i världen. Ett ord om freden. Jag är medveten om att detta mål kan framstå som mindre viktigt mot bakgrund av Sveriges egen historia. Ni lyckades hålla er utanför de katastrofala världskrigen under den första hälften av 1900-talet, som ödelade så många europeiska liv och städer. Svenskarna har alltid varit aktiva köpmän och resenärer, men när ni gick med i unionen 1995 hade ert land varit politiskt neutralt i 180 år! (Visst, efter att innan dess ha varit en aktiv militär makt på kontinenten.) Denna nutidshistoria gör ändå Sverige till ett undantag. För de flesta har Europa varit (eller är) förankrat i fred och stabilitet. Så är det för Tyskland, Frankrike och de andra grundarländerna efter andra världskriget. Så är det för Grekland, Spanien och Portugal efter diktaturernas fall. Så är det för de tidigare kommunistiska länderna och för länderna på västra Balkan. Självklart vet jag mycket väl att idén om Europa som en garanti för fred inte framstår som lika övertygande för de yngre generationerna i Västeuropa, eller i Sverige. Allt detta verkar ligga för långt tillbaka i tiden; ett minne som har blivit historia. Ändå formas Europa fortfarande av de här underliggande krafterna och motiven. Så är det också för euron. Det var inte bara ekonomiska motiv som låg bakom införandet av den gemensamma valutan. Naturligtvis var det ur ekonomisk synvinkel förnuftigt att så snart den inre marknaden var inrättad också skaffa en gemensam valuta. Men sammanslagningen av nationella valutor är ett i grunden politiskt steg som kräver mer än en god idé. EUCO 82/12 2

3 De europeiska ledarna fattade beslutet i december 1989 eller en månad efter Berlinmurens fall, den tveklöst största geopolitiska omvälvningen på kontinenten sedan Det var det ögonblicket, utsikterna till ett återförenat Tyskland, som fick tanken att skärpas. Genom att ge upp D-marken övertygade Tyskland sina grannar, och särskilt Frankrike, om att landets framtid låg i Europa. Så beslutet om att skapa en gemensam valuta handlade minst lika mycket om krig och fred i Europa som om Robert Mundells teori om optimala valutaområden! Det är därför så mycket har stått och står på spel under de senaste två årens statsskuldskris. När euroområdets ledare deklarerar att de kommer att göra "allt som krävs" för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i euroområdet (som vi har gjort åtskilliga gånger vid toppmöten) är det väldigt enkelt: vi menar det. I euroområdet håller vi ihop, "i vått och torrt". Våra åtgärder har haft tre syften stoppa krisen, se till att nya kriser inte uppstår, samt lägga grunden för framtida tillväxt och sysselsättning. När jag tillträdde mitt ämbete i början av 2010, kort efter det att den grekiska krisen bröt ut, upptäckte jag att verktygslådan var tom. Stabilitets- och tillväxtpakten för budgetövervakning var försvagad, det fanns ingen makroekonomisk övervakning över huvud taget och inga räddningsfonder som kunde dämpa finanskrisen. Vi var tvungna att utforma alla dessa instrument mitt uppe i en kris. Det var som att bygga en livbåt ute till havs. Och det gjorde vi. Jag minns mycket väl mitt första Europeiska råd, i februari En timme innan toppmötet inleddes kom den franska presidenten och den tyska kanslern in på mitt kontor och det var tydligt att de inte var överens. Detta var i början av Greklandskrisen. När Frankrike och Tyskland är överens protesterar de andra förstås ibland eller tycker att beslut påtvingas dem. Utomstående bedömare tenderar att underskatta det stora avstånd som vanligtvis föreligger mellan startpositionerna. För att få till stånd en överenskommelse mellan Frankrike och Tyskland krävs både arbete och kompromisser, och ofta måste hjälp hämtas från Bryssel eller andra huvudstäder... Men folk klagar även när de två inte kommer överens. I februari 2010 stod vi inför ett svårt problem. Kunde vi göra något för att hjälpa ett land som löpte risk att gå i konkurs, och i så fall vad? Vi kom fram till en kompromiss, som först skisserades under informella samtal på mitt kontor och som fick sin slutliga form en timme senare med samtliga 27 ledare. Den byggde på de två principer som har styrt alla fortsatta åtgärder under krisen: ansvarstagande och solidaritet. Ansvarstagande från varje regering för att skapa ordning och reda i det egna huset. Solidaritet från alla när euroområdets finansiella system i dess helhet står på spel. EU har ofta kritiserats för att ha tagit itu med krisen alltför långsamt och räddhågset. Men när man lägger ihop alla de steg vi har tagit under loppet av två år blir det sammantaget ett språng framåt. Striktare kontroll av budgetar och skuldnivåer, bättre överblick över bubblor och obalanser, en permanent brandvägg och räddningsfonder, och djärva reformer som genomförts av länder som står under tryck från marknaden eller tar emot EU-stöd. På många sätt har unionens ekonomiska styrning utvecklats så mycket under de senaste två åren att den knappt går att känna igen. Dessutom har vi ännu bara sett början av resultaten av många av dessa reformer. EUCO 82/12 3

4 En viktig sak är att de inte bara har resulterat i starkare institutionellt tryck på att hålla underskotten under kontroll; de har också lett till ett ökat grupptryck bland Europas ledare. Alla kolleger är nu väl medvetna om att ett lands misslyckande eller framgång kan ändra utsikterna för alla. Detta gör att diskussionen mellan ledarna vid Europeiska rådet får en ny intensitet. Och jag ser det som min plikt att påminna kollegerna vänligt men bestämt om deras enskilda löften och gemensamma åtaganden. Sverige har deltagit i dessa ansträngningar för att stabilisera situationen i euroområdet. Redan 2010 gick er regering med på att använda EU:s budget som en del av räddningspaketen. För två månader sedan undertecknade er regering finanspakten. Ni lovade också att bidra till det irländska räddningspaketet och gick med på att indirekt stötta euroområdet genom att bidra med minst 10 miljarder dollar till IMF. Vi uppskattar dessa ansträngningar som ett tecken på tydligt åtagande och politisk vilja gentemot Europa. Sverige fick förstås tidigt känna av det ömsesidiga beroende som jag nämnde, redan under finanskrisen Ert banksystem blev lidande, särskilt på grund av sitt stora beroende av de baltiska länderna. Men förtroendet återställdes, bl.a. tack vare åtgärder på europeisk nivå. Europeiska centralbanken gav exempelvis i mitten av år 2009 ett lån på 3 miljarder till Riksbanken i syfte att bidra till att garantera finansiell stabilitet. EU och IMF utarbetade ett program för Lettland vilket hjälpte er granne att rida ut stormen. Euroområdets länder tillhör de länder till vilka ni exporterar mest. Trots dessa nära band förefaller det som att medlemskapets och den inre marknadens fördelar ibland går obemärkta förbi... En svag extern efterfrågan är ett av skälen till Sveriges nyligen försämrade tillväxtutsikter och växande arbetslöshet. Det är alltså lika mycket i Sveriges som i euroområdets intresse att vi snabbt kan lämna den nuvarande situationen bakom oss och fullt ut inrikta oss på att stimulera tillväxten. Enligt min uppfattning har också euroområdet mycket att lära av Sverige. Vid Europeiska rådets möten har statsminister Fredrik Reinfeldt mer än en gång delat med sig av Sveriges erfarenheter från den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, då det visade sig att beslutsamma åtgärder för att hantera bankkrisen och strukturera om ekonomin lönade sig. Tjugo år av en exemplarisk finanspolitik har gjort det möjligt för er att effektivt dämpa den senaste krisens chockeffekter. Ert land har slutligen och detta är en viktig punkt varit en pionjär när det gäller att anpassa regleringen av finanssektorn till dagens verklighet med större finansiell integration. Ni har visat vägen genom att långt före alla EU-krav inrätta tillsynskollegier. Det krävs emellertid ännu mer, och jag menar att en integration av policyn för finanssektorn är det område där det mest brådskar för vår union med ytterligare framsteg. Att bevara euroområdets stabilitet har varit det allt överskuggande målet under de senaste två åren, och vi är ännu inte utom fara. Men detta kan bara vara ena halvan av vårt arbete. Stabilitetens ultimata mål är tillväxt. Detta är en paradox. Euroområdets stabilitet är inte ett mål i sig själv. Tillväxt och sysselsättning är och har alltid varit en grundläggande angelägenhet för oss, och Sverige har alltid inom unionen varit en stark förespråkare för detta. EUCO 82/12 4

5 Det är mycket som står på spel. Tillväxt, kvalitativ tillväxt, är den mest övertygande reaktionen på de umbäranden och det pyrande missnöje som den ekonomiska krisen har gett upphov till, och jag behöver inte förklara riskerna med populism och faktabefriad politik. Alla regeringar vet att de måste se till att de offer som görs är värda ansträngningen. Faktum är att vi inom EU under alla krisåren aldrig upphörde att arbeta för tillväxt, för handel, för innovation, för arbetsmarknadsreformer, för bankkrediter... Men det är också ett faktum att den makroekonomiska politikens möjligheter att på kort sikt stimulera tillväxten är begränsade; våra finanspolitiska och penningpolitiska instrument mobiliserades till fullo under krisen. Detta är anledningen till att strukturreformer är det främsta hjälpmedel som står till vårt förfogande. Deras effekter varken är eller kan vara omedelbara, men med tiden kommer de att göra skillnad och i sinom tid skapa arbetstillfällen. Vi har redan kommit en bra bit på väg. Under de senaste åren har det runtom i Europa fattats modiga beslut som har gått emot egenintressen av alla slag: inom finansvärlden, inom energisektorn, på arbetsmarknaden och i skyddade sektorer. Många kolleger har tagit tjuren vid hornen. Spanien och Portugal har gjort sina arbetsmarknader mer flexibla. Grekland har drastiskt skurit ner på pensioner och löner inom den offentliga sektorn, i vissa fall med mer än 20 procent. Finland och många andra har skatteväxlat från skatt på arbete. Italien har öppnat upp slutna yrken, och Polen har minskat byråkratin för företagsetableringar och företag. De baltiska staterna, vilka som ni vet var bland de hårdast drabbade i världen, har vidtagit drastiska åtgärder. I dag är tillväxten tillbaka, och ingenstans i Europa stiger sysselsättningsnivåerna snabbare än i Litauen, Lettland och Estland. Och detta med system med fasta växelkurser. Mycket av detta arbete för att förbättra konkurrenskraften har gjorts av de enskilda medlemsstaterna. En del av arbetet för att skapa en tillväxtvänlig miljö kan vi bara göra tillsammans, på EU-nivå. Detta är uppenbarligen fallet när det gäller marknaderna, oavsett om det är fråga om att komplettera EU:s inre marknad eller säkerställa ett rättvist tillträde för våra företag till nya marknader utomlands via de handelsavtal som vi förhandlar fram på unionens vägnar. Sverige har dragit mycket stor nytta av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder era entreprenörer. Även om ni exporterar varor över hela världen, är det Europa som är er hemmamarknad. En motor för tillväxt och arbetstillfällen Vi arbetar även tillsammans i fråga om innovation och när det gäller att utforska nya områden inom informations- och kommunikationsteknik och sådana kreativa industrier som musik och design. Inrättandet av ett efterlängtat europeiskt patent kommer att vara avgörande. För närvarande är patenteringskostnaderna 20 gånger högre i Europa än i USA eller Japan. I dag är vi närmare än någonsin till att nå en överenskommelse, något som jag arbetar på tillsammans med rådets danska ordförandeskap och som skulle minska dessa kostnader med 80 %. Våra gemensamma europeiska finansieringsinstrument kan också spela en nyckelroll för att se till att innovativa idéer blir verklighet. Europeiska investeringsbanken är en viktig partner när det gäller att utveckla transportprojekt och projekt för förnybar energi eller när det gäller att finansiera ambitiös forskning eller digitala nät. EUCO 82/12 5

6 Vi arbetar för att se till att den kan utöka sin roll där det mest behövs. Med en ökning av kapitalet på 10 miljarder skulle bankens totala utlåningskapacitet nå 60 miljarder i nya lån under de kommande tre åren, vilket skulle möjliggöra nya investeringar på upp till 180 miljarder euro. Ett sådant stöd kan hjälpa länder och regeringar att växa sig ur krisen. Även vår gemensamma EU-budget bör inriktas på innovation. Före årets slut kommer vi att fastställa dess omfattning för (vilket är en av de frågor som jag kommer att diskutera med statsminister Fredrik Reinfeldt senare i dag). Detta är ett unikt tillfälle att omvandla denna budget till ett verktyg för framtida tillväxt. Jag vill även förvissa mig om att medlemsstaterna inte bara tänker på nettobidrag eller nettointäkter utan även tar med i beräkningen vidare europeiska intressen. Det finns även mycket som vi kan göra för att se till att vår arbetskraft förblir den mest kvalificerade i världen. I Europeiska unionen som helhet finns det ca 25 miljoner arbetslösa men även mer än 2 miljoner lediga jobb! Låt oss vara konkreta. Vad kan vi göra för en 18-åring i Spanien, Slovakien... eller Sverige? För det första: investera i utbildning och överbrygga klyftan mellan klassrum och arbetsplats. För det andra måste vi göra det lättare för ungdomar att få in en första fot i arbetslivet: lärlingsutbildningar, arbetslivserfarenhet och första riktiga anställningsavtal. Den tid då man behöll samma jobb livet ut är förbi, så alla bör åtminstone få en rättvis första chans. För det tredje måste vi göra det lättare för människor att ta sig dit jobben finns. Medborgarna kan redan nu konsultera lediga platser inom hela EU tack vare en webbplats som lanserats av kommissionen. Sammanfattningsvis: Vårt mål är klart och tydligt och delas av alla. Europa måste fortsätta att för alla sin medborgare vara en verkligt attraktiv kontinent där människor vill bo och arbeta, skapa välstånd och spendera sina tillgångar. Detta är också vad våra globala partner väntar sig av oss. När jag representerar Europeiska unionen vid exempelvis G20-toppmöten, tittar de på oss på samma sätt som vi tittar på dem. Alla måste skapa ordning och reda i det egna huset. I det avseendet kräver Europeiska unionens trovärdighet i världen att vi får ordning på ekonomin. Men vi förväntar oss också att våra partner, såsom USA och Kina, tar itu med sina egna obalanser och utmaningar. Till dem som har förutspått det europeiska projektets undergång har jag detta att säga: vi måste givetvis vara medvetna om utmaningar och problem, men hittills har kriser den nuvarande och andra lett till mer och inte mindre integration. Till syvende och sist vet Europas regeringar, ibland motvilligt, att de måste arbeta tillsammans för att säkra sina medborgares välstånd och säkerhet. De vet att vi tillsammans har något speciellt att försvara. I världen i stort är Europa en unik kontinent. Vi är ett levande bevis på att det är möjligt att kombinera välstånd och social rättvisa, att ha ett effektivt beslutsfattande och demokratisk ansvarighet samt att vara en attraktiv plats att arbeta och leva på. Detta är också en fråga om inställning. För att parafrasera den kloke Tomas Tranströmer: Skäms inte för att du är europé, var stolt! EUCO 82/12 6

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 9 december 2011 UTTALANDE FRÅN EUROOMRÅDETS STATS- OCH REGERINGSCHEFER Europeiska unionen och euroområdet har under de senaste 18 månaderna gjort mycket för att förbättra den

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010

Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Hur ska framtida statsfinansiella kriser i Europa undvikas? Lars Calmfors Kungl. Vetenskaps-societeten Uppsala, 31/8-2010 Budgetunderskott och den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuldkvot 83,8

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242

Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listorna över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. Lagstiftande verksamhet 2. (ev.) Godkännande av listorna över A-punkter Annotering 2012-01-16 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 24 januari 2012 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 10 januari 1. Antagande av

Läs mer

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av listan över A-punkter Annoteringar 2010-07-05 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 13 juli 2010 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 30 juni 1.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010

Eurokrisen. Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Eurokrisen Lars Calmfors Junilistans seminarium 29/10-2010 Frågor Vad förklarar eurokrisen? Klarar de värst utsatta länderna anpassningen? Går det att förebygga liknande kriser i framtiden? Har krisen

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige

EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN. Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige EUROPA 2020 DEN EUROPEISKA TERMINEN Magnus Astberg Europeiska Kommissionen Representationen i Sverige Bakgrund till Europa 2020-strategin och den europeiska planeringsterminen Den europeiska terminen,

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna?

Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Finanskrisen i EU hur påverkar den kommunerna? Aktuellt hösten 2012 Kommunförbundets Brysselkontor Henrik Rainio, direktör Hur har finanskrisen påverkat kommunsektorn i EU? Åren 2000-2007 växte både inkomsterna

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 301 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets

RP 337/2014 rd. gäller det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentets RP 337/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i lagen om statsborgen för ett europeiskt finansiellt stabiliseringsinstrument PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Läs mer

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010

Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 IP/07/584 Bryssel den 27 april 2007 Trafiksäkerhet : EU:s handlingsprogram fortsätter att ge goda resultat målet att rädda 25 000 liv på Europas vägar kan vara uppnått 2010 Målet för EU:s handlingsprogram

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 23/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: SLUTAKT UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

9. Protokoll om anslutningsfördraget och

9. Protokoll om anslutningsfördraget och Slutakten innehåller en förteckning över bindande protokoll och icke-bindande förklaringar. Slutakt KONFERENSEN MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, som samlades i Bryssel den trettionde

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Pentti Hakkarainen Finlands Bank Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland? Mariehamn, 15.8.2016 15.8.2016 1 Ekonomiska utsikter för euroområdet 15.8.2016 Pentti Hakkarainen 2 Svagare

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer