9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW

Transkript

1 63((&+ 7DODY5RPDQR3URGL Ordförande för Europeiska kommissionen 9DGMDJYlQWDUPLJDY* WHERUJ±IUnQ YLVLRQWLOOYHUNOLJKHW Europaparlamentet 6WUDVERXUJGHQMXQL

2 Fru talman, Ärade ledamöter, I morgon kommer Europeiska rådet att sammanträda i Göteborg. Det finns många punkter på dagordningen och jag tänker koncentrera mig på två av dessa: utvidgningen och den hållbara utvecklingen. Emellertid måste nu en annan viktig fråga diskuteras i Göteborg: resultatet av den irländska folkomröstningen om ratificeringen av Nicefördraget. Så sent som i förrgår diskuterades frågan i rådet (allmänna frågor) och de övriga 14 medlemsstaterna antog en förklaring. Jag skulle vilja berätta hur jag ser på saken. Personligen beklagar jag starkt resultatet av den irländska folkomröstningen, utan att på något sätt vilja ingripa i den irländska regeringens och parlamentets egna beslut. Från den dagen då toppmötet i Nice avslutades har jag aldrig försökt dölja min åsikt att detta fördrag inte är perfekt men att det är nödvändigt för att fullborda utvidgningsprocessen. Den pågående utvidgningsprocessen får inte försenas. Jag har sagt det tidigare och jag kommer att säga det igen: utvidgningen är en historisk och politisk nödvändighet. Kommissionen gör och kommer att göra sitt yttersta för att få den till stånd. Men vi måste ta till oss de politiska lärdomarna av denna folkomröstning. Varje folkomröstning har sin historia. Trots det låga valdeltagandet och andra faktorer som gör det svårt att tolka resultatet har det irländska folket genom att fritt uttrycka sin vilja återigen otvivelaktigt påmint oss om att medborgarna inte förstår och godtar den nuvarande metoden att se över fördragen den metod som användes i Nice. De har visat oss detta på det mest demokratiska sätt som finns genom att rösta. Även blankrösterna, uttryck för likgiltighet och förvirring, talar sitt tydliga språk. Det räcker inte att upprepa för femtielfte gången att vi måste föra en bättre och intensivare dialog med medborgarna och att de verkliga frågorna är förvrängda eller missförstådda. Det är inte längre det saken gäller! Vi måste ta läxan till oss och vi måste göra det genast! Vi måste börja redan i Göteborg, genom att låta bli att tillsätta anonyma kommittéer av experter och anordna regeringskonferenser bakom lyckta dörrar. Det är nödvändigt att vi i Laeken använder den enda metod som medborgarna kan acceptera: ett forum där företrädare för medlemsstaterna och valda ledamöter av både de nationella parlamenten och Europaparlamentet ett konvent öppet arbetar med en översyn av fördragen med utgångspunkt i den stora allmänna debatt som just nu pågår i alla medlemsstater. Kommissionen är beredd att göra allt som står i dess makt för att få detta nya system att fungera. Låt mig nu återgå till mina ursprungliga ämnen den hållbara utvecklingen och utvidgningen. Dessa teman är ytterst viktiga och ligger mig varmt om hjärtat. 2

3 Jag skulle i korthet vilja redogöra för vad jag hoppas att toppmötet skall uppnå när det gäller dessa två frågor. För det första hållbar utveckling. I Göteborg kommer stats- och regeringscheferna att diskutera en ny politisk linje som grundas på ett kommissionsförslag som innebär ett nytt sätt att tänka. Det bygger på Lissabonstrategin för att genomföra en ambitiös, men realistisk strategi för en hållbar utveckling. Detta sker delvis genom att man fullt integrerar miljödimensionen. Men jag vill klargöra en sak: en hållbar utveckling handlar inte bara om miljö. Det handlar också om att den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och miljöskyddet måste gå hand i hand. Ekonomiska, social och miljömässiga mål står inte i motsättning till varandra utan kompletterar varandra. Det är kärnan i den europeiska samhällsmodellen som vi vill förstärka och därigenom bevara för kommande generationer. I vårt förslag förs målen samman i en enda integrerad strategi som syftar till att lösa våra medborgares konkreta problem på lång sikt. Låt mig ge några exempel på vad vi strävar efter. Inom socialpolitiken förenar vår strategi alla mål som satts upp vid tidigare möten i Europeiska rådet; i Lissabon, Nice och Stockholm. Målen är att modernisera socialförsäkringssystemet, bekämpa fattigdom och social utslagning och att ta itu med problemet med den åldrande befolkningen. När det gäller klimatförändringen vill vi inte bara genomföra Kyotoprotokollet utan gå vidare. Det rör sig om en långsiktig process som inte kan beslutas vid ett enda tillfälle. Men vi bör följa en tydlig och enhetlig linje. Inom jordbrukspolitiken säger vi återigen klart och tydligt att EU:s mål inte längre innebär koncentration på kvantitet, utan på högkvalitativ, hälsosam livsmedelstillverkning. Målet måste vara att tillfredsställa konsumenterna men också att bevara en levande landsbygd och garantera djurens välbefinnande. I transportpolitiken är vårt syfte att bekämpa köer och trängsel i trafiken genom att bryta länken mellan ekonomisk tillväxt och den urskillningslösa ökningen av antalet vägtransporter. Utvidgningen gör att åtgärder inom alla dessa områden blir ännu mer brådskande. Alla medborgare måste göras delaktiga i att få saker att hända. Jag tror att Europaparlamentets ledamöter har en mycket viktig roll att spela här. Ni har erfarenheter från fältet och står i nära förbindelse med regionala och lokala myndigheter, som kommer att ha huvudansvaret för att genomföra en hållbar utvecklingspolitik i praktiken. Ni har en idealisk position för att förklara, diskutera och hjälpa till med att fastställa vilka åtgärder som behövs och vem som skall vidta dem. Vissa inledande uppoffringar måste säkert göras inom några sektorer men det är lika säkert att de kommer att uppvägas av fördelar för alla, särskilt för de mest sårbara av våra medborgare barn, äldre och arbetslösa. 3

4 En strategi för en hållbar utveckling ligger i vårt eget intresse. Sökandet efter rena, resurssnåla produkter och produktionsmetoder kommer att skapa en ny våg av innovation och investeringar, och skapa jobb för framtiden. En strategi för hållbar utveckling är också fundamental för att skapa ett balanserat, rättvist och hållbart Europa. Vi européer är med rätta stolta över vår sociala modell, men vi måste modernisera den så att den fungerar för kommande generationer. Det måste bli en modell som vi är stolta att visa upp för resten av världen. När allt kommer omkring beror vår planets framtid på en hållbar global utveckling och det bästa sättet för EU att främja detta är genom att själva leva som vi lär och vara ett gott exempel. Kort sagt, vi behöver ett hållbart Europa för en bättre värld. Låt mig nu övergå till punkt nummer två: utvidgningen av unionen. Jag har alltid upprepat min starka övertygelse om att utvidgningen är vår historiska plikt. Den måste ske, och den måste ske nu. Tiden är mogen. Genomförandet av den inre marknaden, den gemensamma valutan, de konkreta resultaten av saneringen av de offentliga finanserna och framstegen i fråga om ekonomiska och sociala reformer gör tillsammans att detta är ett mycket gynnsamt tillfälle för utvidgningen. Därför måste vi lägga all vår energi på att fullborda processen snabbt och framgångsrikt. Kommissionen för noggranna och seriösa anslutningsförhandlingar och fullföljer därmed uppdraget från rådet. Kommissionens opartiska institutionella roll garanterar att processen inte fördärvas av kortsiktiga politiska överväganden. Vi håller på principerna om differentiering och framsteg grundade på meriter och ger länder som började förhandla under 2000 möjlighet att hinna i fatt dem som började tidigare. Vi följer noggrant den "färdplan" som upprättades förra året och som godkändes i Nice. Jag är glad över att kunna meddela att stora framsteg har gjorts under årets förhandlingar. Färdplansstrategin är den rätta och bör fortsätta. Om alla parter följer denna strategi kommer vi att kunna avsluta förhandlingarna med de bäst förberedda kandidatländerna i slutet av Detta ligger i linje med slutsatserna från toppmötet i Nice och jag skulle vilja att Europeiska rådet i Göteborg noterar våra framsteg och ger nödvändig vägledning för att kunna avsluta förhandlingarna. 4

5 De känsligaste frågorna återstår att lösa, nämligen den fria rörligheten för personer, tjänster och kapital, miljön, strukturfonderna samt jordbruket. Det är otvivelaktigt svåra områden, men vissa av problemen kommer att lösas med hjälp av övergångsperioder. För de övriga problemen föreslår kommissionen konstruktiva lösningar. Vad som framförallt behövs är flexibilitet och ett starkt engagemang från alla förhandlares sida för att se till att processen blir framgångsrik. För att behålla allmänhetens stöd för utvidgningen är det viktigt att EUmedborgarna och invånarna i kandidatländerna tydligt ser vårt starka engagemang. Detta hoppas jag blir huvudbudskapet från Göteborg. Behovet av allmänhetens stöd är uppenbart. Utvidgningen innebär att invånarantalet i unionen kommer att öka med omkring 30 %. Det kommer också att bli en mycket mer mångskiftande union som kommer att dela gräns med stora länder som Ryssland och Ukraina. Det är förståeligt att vissa medborgare oroar sig för hur allt detta kommer att påverka deras dagliga liv i fråga om sysselsättning, miljö, invandring och så vidare. Europaparlamentets ledamöter har en nyckelroll, både när det gäller att lugna medborgarna och att förklara de praktiska fördelarna med utvidgningen. Utvidgningen är bra för sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten samt för miljön. Tack vare utvidgningen kommer vi dessutom att mer effektivt än i dag kunna ta itu med internationella problem som organiserad brottslighet och handel med narkotika, vapen och människor. Tillsammans agerar vi mer och bättre. En större union blir starkare och mer respekterad. Utvidgningen är ingen teknisk process. Vi får aldrig bli så upptagna av detaljer att vi förlorar vår vision. Visionen om ett Europa som våra barn och barnbarn kommer att kunna ärva är en gemensam framtid i en union som sträcker sig från Atlanten till Svarta havet, från polcirkeln till Medelhavet. Men det är inte allt. Jag skulle vilja att vi tänker oss en gemenskap av fredliga nationer över hela Europa, bestående av den utvidgade unionen och alla dess grannländer som delar samma mål, värden och välstånd. Detta är inte bara en dröm: processen har redan börjat. I Moskva förra månaden enades de ryska ledarna och Europeiska unionen om att inleda arbetet med att skapa ett "europeiskt ekonomiskt samarbetsområde". Vi tänker inleda en liknande process med Ukraina inom kort. 5

6 Utifrån denna ekonomiska grund kunde och borde den utvidgade Europeiska unionen och dess grannar hitta gemensamma svar på gemensamma problem inom områden som transport, energi och miljö, forskning och utveckling, invandring och kamp mot organiserad brottslighet. En sådan gemenskap skulle kunna glädja sig åt fred, välstånd och varaktig stabilitet. En union som står i centrum för en sådan gemenskap skulle kunna bli en ytterst inflytelserik internationell aktör. Enligt min mening är utvidgningen och den hållbara utvecklingen de två nyckelfrågorna när det gäller Europas framtid på lång sikt. Jag hoppas att ni delar min vision. Jag hoppas också att mötet i Göteborg kommer att leda oss mycket närmare målet att förvandla visionen till verklighet. Tack så mycket. 6