SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. MB. Vindpark Tribbhult. WSP Environmental

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om tillstånd enligt 9 kap. MB Vindpa Tribbhult \\ser01col1se\common Projects\3902\ Vindpa Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samrådsredogörelse\ OTN docx Mall: Rapport dot ver 1.0 WSP Environmental

2 Uppdragsnr: (26) Inledning Syftet med aktuell samrådsredogörelse är att ge en bild av hur samrådet inför ansökan om miljötillstånd för föreslagen vindkraftetablering har genomförts. Eftersom aktuell etablering per definition anses medföra betydande miljöpåvean ska samråd enligt miljöbalken ske med en bredare krets än en etablering som inte kan antas medföra betydande miljöpåvean. Nedan visas de aktiviteter som har genomförts som ett led i samrådsprocessen. Vidare redovisas de synpunkter som, i huvudsak, har kommit in från både myndigheter och allmänhet samt hur Statkraft Södra Vindkraft AB (bolaget) har valt att hantera dessa synpunkter i den fortsatta miljöprocessen med upprättandet av miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. \\ser01col1se\common Projects\3902\ Vindpa Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samrådsredogörelse\ OTN docx Mall: Rapport dot ver 1.0 Samråd med myndigheter Samrådsmöte med länsstyrelsen i Kalmar län, Västervik kommun och Oskarshamns kommun hölls den 12 mars På samrådsmötet deltog miljöhandläggare från länsstyrelsen, kommunekolog, planaitekt, energistrateg, m.fl. från Västerviks kommun och miljöhandläggare från Oskarshamns kommun. Inbjudan till samrådsmötet skickades 3 veckor innan mötet tillsammans med ett samrådsunderlag. Samrådsunderlaget innehöll uppgifter om planerad vesamhets lokalisering, omfattning och förutsedd miljöpåvean. Underlaget återfinns i bilaga 1:1. Under samrådet visades en presentation och bolaget presenterade projektet och bemötte synpunkter, frågor och önskemål. Minnesanteckningar från samrådsmötet redovisas i bilaga 1:2. Nedan sammanfattas de viktigaste punkterna: Ansökans utformning: ansökan utformas så att vindkraftveens placering inte låses i ansökningsskedet utan anges i form av s.k. etableringsområde. Alternativ lokalisering: beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen kommer att bestå av en beskrivning av bolagets lokaliseringsprocess. Alternativ utformning: beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen kommer att bestå i en beskrivning av vindpaens utformningsprocess. Samrådet med allmänhet och särskilt berörda: länsstyrelsen föreslog fyra tidningar att annonsera i. Samrådsunderlag och inbjudan till samrådsmöte skickas till närboende inom 2 km från utredningsområdet. Samrådsmötet hålls som ett öppet hus. Vidare skickas samrådsunderlag till berörda myndigheter och organisationer. Relevanta myndigheter och organisationer fastställdes. Beslut om betydande miljöpåvean: vesamheten medför per automatik betydande miljöpåvean. Närliggande vindkraftprojekt: vindpa Lebo och Lervik är de projekt som finns i närområdet.

3 Uppdragsnr: (26) Hindersprövning För att utreda eventuella konflikter i form av radiolänkstråk etc. har remisser skickats till följande aktörer: Försvarsmakten LFV Post och telestyrelsen Telia-Sonera Teracom Telenor Sverige AB Tele 2 AB Transmission 3 (Hi3G Access AB) Net4Mobility HB E.ON Elnät Räddningstjänsten i Västerviks kommun Oskarshamns flygplats Samtliga parter, bortsett från Net4Mobility har svarat. Yttrandena redovisas i bilaga 1:3. Teracom har meddelat att företaget äger ett radiolänkstråk som löper genom området. Etableringsområdet är utformad på ett sådant sätt att stråket inklusive ett skyddsavstånd om minst 350 meter undantas en vindkraftetablering. Vidare har Räddningstjänsten meddelat att de har en radiolänk i närområdet men att denna ska avvecklas. I övrigt hade de hörda inget att erinra. \\ser01col1se\common Projects\3902\ Vindpa Tribbhult\3_Dokument\33_Samråd\Samrådsredogörelse\ OTN docx Mall: Rapport dot ver 1.0 Samråd med allmänheten och särskilt berörda Inbjudan till samråd för allmänhet, organisationer och övriga berörda skickades den 22 april En samrådskrets till utskicket till närboende på 2 km från utredningsområdet användes. Vidare skickades samrådsinbjudan till berörda myndigheter, organisationer och företag. Inbjudan och samrådsunderlag redovisas i bilaga 1:4. Utskickslista redovisas i bilaga 1:5. Samma dag annonserades information om samrådet i Västerviks- Tidningen, Vimmerby tidning, Östran och Barometern-OT, se bilaga 1:6. Den 13 maj 2014 hölls samrådsmöte i Församlingshemmet i Hjorted för allmänhet och särskilt berörda. Samrådets hölls som ett öppet hus vilket innebär att de inbjudna har möjlighet att besöka mötet när det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider. I detta fall var tiden satt till mellan klockan och Samrådet var organiserat som en utställning och innehöll bland annat fotomontage, ljudberäkningar och information om tillståndsprocessen samt en ljuddemonstration i separat rum. Mellan klockan och hölls en allmän presentation kring projektet. Under presentationen gavs även möjlighet att ställa frågor inför samtliga åhörare. Denna presentation finns tillgänglig i bilaga 1:7. Samrådet fick ca 70 besökare under kvällen och utgjordes i huvudsak av närboende. Planscher som visades på utställningen redovisas i bilaga 1:8 och minnesanteckningar från mötet i bilaga 1:9. Besökarna fick möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på plats via ett formulär men även lämna in synpunkter i efterhand t.o.m. den 3 juni Nedan sammanställs de synpunkter som inkommit skriftligen tillsammans med bolagets bemötande. I bilaga 1:10 redovisas de fullständiga yttrandena.

4 Uppdragsnr: (26) Avsändare Sammanfattande synpunkter Bemötande Organisationer, myndigheter och företag 1 Bergsstaten Har inget att erinra 2 Energimyndigheten Ställer sig positiv till att Statkraft påbörjat samråd gällande en vindkraftspa i det aktuella området. Dels då det är utpekat som riksintresseområde för vindbruk och dels då området är klassat som övrigt område av Västerviks kommun och således inte är utpekat som olämpligt för vindbruk. 3 E.ON Elnät Sverige AB Har inget att erinra 4 Friluftsfrämjandet i Västervik Vid byggandet av vindkraftspaen och tillhörande infrastruktur bör man ta ett gott hänsynstagande till friluftslivet, d.v.s. tänka på att när man bygger nya vägar, se till att besökare tillfälligt kan paera vid vägkanten och inte lägga stora stenar eller gräva djupa diken för att försvåra tillfällig paering, o.s.v. 5 Havs- och vattenmyndigheten Avstår från att yttra sig 6 Mörtfors Samhällsförening Positiva till satsningar på förnybara energislag och välkomnar vindkraft även i deras egna trakter så länge de är genomtänkta och tar hänsyn till samhälle och natur. Däremot är deras omgivningar så värdefulla att de motsätter sig att låta bygden bli utsatt för storskaliga satsningar genom att planera att uppföra upp till 36 landbaserade vindkraftve i en hittills i stort sett oprövad skala. Har följande synpunkter: 1. Vill ta del av en detaljerad beskrivning av projektet och givas möjlighet att yttra sig Synpunkterna beaktas. Vindpaens påvean på friluftslivet utretts och beskrivs i avsnitt 6.9 i MKB:n. 1. Föreningen har möjlighet att yttra sig när ärendet kungjorts av länsstyrelen. 2. Vindpaens påvean i form av lågfrekvent ljud presenteras i avsnitt 6.11 i MKB:n. Genomförd beräkning visar att gällande riktlinjer innehålls. 3. Transportstyrelsens föreskrifter styr hinderbelysningens utförande. Vindpaens påvean med avseende på veens hinderbelysning redovisas i avsnitt 6.10 i MKB:n. Här presenteras även bolagets inställning till tekniska lösningar för att minska ljusets påvean ytterli-

5 Uppdragsnr: (26) innan tillståndsansökan kan börja prövas. 2. Vill att sökanden ska inkludera en noggrann analys av lågfrekventa ljud. 3. Vill att bolaget presenterar andra alternativ för hur ljus kan minskas. 4. Vill att noggranna studier görs av effekterna på lodjur och fladdermöss. 5. Vill att bolaget avkrävs ekonomiskt och juridiskt ansvar för fundamenten även efter demontering av vindkraftveen. 6. Vill att bolaget påläggs att kompensera Mörtfors för de skador i näring och attraktion som samhället drabbas av på grund av närheten till en vindkraftspa. 7 Naturvårdsveet 1. Vill uppmäsamma på att det föreligger planer på en naturreservatsbildning i Ramnebo och att denna fråga därför bör beaktas vid den fortsatta projekteringen. 2. Etableringen bör beakta generella rekommendationer om tillvägagångssätt vid etablering av vindkraft på hemsidorna: gare i form av behovsstyrd belysning. 4. Påvean på vilt beskrivs i avsnitt 6.7 i MKB:n. Påvean på fladdermöss beskrivs i avsnitt Enligt praxis ställs det i tillståndet villkor gällande avveckling av vindpaen och återställning av ma. Vid tiden för avveckling upprättas en avvecklingsplan som delges och ska godkännas av tillsynsmyndigheten. I denna beskrivs hur omhänderatagande av fundamenten ska ske. I dagsläget tas i regel inte hela fundamentet bort utan täcks av ett lager jord så att skog ska kunna återetablera sig. Den miljövinning som erhålls då hela fundamentet tas bort, transporteras och återvinns bedöms idag vara mindre än då fundamenten lämnas i ma Skulle kvarvarande förorening av ma uppdagas regleras ansvaret av 10 kap. MB. 6. Inga vindkraftve kommer att etableras närmre än ca 3 km från Mörtfors utifrån den etableringsanalyse som genomförts. Närmsta vindkraftve i den exemplifierade palayouten är beläget ca 3,8 km från Mörtfors. Påvean på näring och attraktion i samhället bedöms bli obetydliga. Vindpaen bedöms skapa arbetstillfällen i regionen samt efterfrågan på lokal service. 1. Påvean på kringliggande naturvärden beskrivs i avsnitt 6.3 i MKB:n. 2. Informationen beaktas.

6 Uppdragsnr: (26) 8 Oskarshamns kommun, byggnadsnämnden Byggnadsnämnden lämnar följande synpunkter: 1. Landskapsbilden kommer att påveas för boende i Oskarshamns kommun. 2. Ljudberäkningar bör ta hänsyn till lågfrekvent buller. 3. Hänsyn bör tas till skuggeffekter. 4. Boende i Oskarshamns kommun kommer med stor sannolikhet att se hinderbelysningen varför detta bör beaktas vid planeringen. Avståndet till närmaste bebyggelse i Oskarshamns kommun är med beskrivet etableringsområde ca 2 km och till Mörtfors samhälle 2,5 3 km. Därefter ges ett utdrag ur Tematiskt tillägg till översiktsplanen i Oskarshamns kommun. 9 Riksantikvarieämbetet 1. Strax öster om paen, och på ett par kilometers avstånd väster om paen, finns områden av riksintresse för kulturmiljövården. Fotomontage som visar vindkraftveen sett från riksintressena bör ingå i MKB:n. 2. Riksantikvarieämbetet rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella behov av utredning enligt 2 kap. 11 Kulturmiljölagen (KML). 1. Påvean på landskapsbilden beskrivs i avsnitt 6.10 i MKB:n. Här ingår fotomontage från Oskarshamns kommun (från Mörtfors och Källviken). 2. Vindpaens ljudspridning beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. Här presenteras även vindpaens spridning av lågfrekvent ljud. 3. Uppkomna skuggeffekter presenteras i avsnitt 6.12 i MKB:n. 4. Påvean med avseende på vindkraftveens hinderbelysning beskrivs i avsnitt 6.10 i MKB:n. Etableringsområdet har justerats efter samrådet. Avståndet till närmaste bostad i Oskarshamns kommun är därmed ca 2 km (Görild söder om Slätmo) och ca 3,8 km till Mörtfors. Med avseende på det avstånd som föreligger mellan etableringsområdet och Oskarshamns kommun bedöms de förutsättningar som anges i utdraget från det tematiska tillägget att innehållas. 1. Påvean på riksintresseområdet beskrivs i avsnitt 6.8. Fotomontage från riksintresseområdena har tagits fram och presenteras som en bilaga till MKB:n, se avsnitt Som underlag till ansökan ligger en aeologisk utredning och KMKB. På samrådsmötet med länsstyrelsen den 12/ diskuterades vilka underlag som var aktuella. 3. Fornlämningar i närområdet redovisas i den aeologiska utredningen som är bilagd

7 Uppdragsnr: (26) 3. Eventuella fornlämningar skall redovisas i MKB:n i samband med att natur- och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms. 4. Etableringen bör beakta generella rekommendationer om tillvägagångssätt vid etablering av vindkraft på hemsidorna: nering/energiplanering/vindkraft/ samt råd från följande publikationer: Vindkraftshandboken samt skriften Vindkraften och landskapet som finns i PDF på 10 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen ser generellt positivt på utbyggnad av vindkraft men för att inte omfattande skador på natur- och kulturmiljö eller sociala värden ska uppstå förutsätts att sådan hänsyn som normalt tas vid skogsbruksåtgärder även tas vid upprättandet a vindkraftsanläggningarna. Följande upplysningar är viktiga att beakta: 1. Skogsproduktion utplaceringen av vindkraftveen kräver att skogsma tas i anspråk och därmed viss förslust av viesproduktion. Innan placeringen av de vindkraftveen och nya eller uppgraderade vägar är fastställt är det svårt att bedöma hur stor den framtida produktionsförlusten blir för var och en av de berörda fastigheterna. 2. Miljövärden hänsyn bör tas inte enbart MKB:n. 4. Rekommendationerna beaktas. 1. Ytan som tas i anspråk för vindpaen är enbart ett fåtal procent av det totala etableringsområdet, se MKB-avsnitt 6.2. Skogsbruk kan bedrivas som tidigare inom övrig yta.. Produktionsförlusten bedöms bli liten. Det förbättrade vägnätet kan nyttjas av skogsbruket. 2. Som underlag till framtagande av palayout och vägnät liggen en grundlig naturvärdesinventering och biotopkartering. I möjligaste mån kommer områden med naturvärden att undvikas. Påvean på naturvärden tillsammans med skyddsåtgärder beskrivs i avsnitt 6.3 i MKB:n. 3. Påvean på hydrologin beskrivs i avsnitt 6.4 i MKB:n. 4. Påvean på naturvärden beskrivs i avsnitt 6.3 i MKB:n. Inom ramen för den etableringsanalys som genomförts har hänsyn till naturvärden tagits, se avsnitt 5.1 i MKB:n.

8 Uppdragsnr: (26) vid placering av vindkraftveen utan även vid byggnation och uppgradering av vägar, vilket kan medföra betydande miljöpåvean. 3. Miljövärden vatten - Det är särskilt viktigt att minimera negativ miljöpåvean på vattendrag, sjöar och våtmaer. Vid eventuella överfarter över vattendrag bör s.k. halvtrumma användas då den skyddar vattendragets botten från att bli påvead i större grad och att det inte skapas några vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Ordinära broar kan uppnå samma funktion. Heltrumma är ej att rekommendera. 4. Miljövärden - Det går ej att bortse från att upprättande av vindkraftve och tillhörande vägnät kan medföra indirekt påvean även i området som ej berörs d.v.s. dessa områden kan ha högre naturvärden. Hänsyn bör tas till detta. 5. Kultur- och fornlämningar är vanligt förekommande i Kalmar län och okända objekt kan finnas i området, detta bör uppmäsammas för att undvika skador på eventuella kultur- och fornlämningar. 6. Vindkraftsetableringen antas leda till en negativ påvean på rekreations- och upplevelsevärden. Hänsyn bör tas till att Tjustleden löper genom området och vindkraftveen bör i möjligaste mån placeras utom synhåll för besökare och nya vägar bör dras så att påvean på vandringsleder minimeras. 5. Påvean på kulturmiljövärden beskrivs i avsnitt 6.8 i MKB:n. 6. Påvean på friluftslivet beskrivs i avsnitt 6.9 till MKB:n. Vindkraftveen kommer att höras och synas från delar av leden och därmed påvea upplevelsen och intrycket för de som brukar leden. Bolaget har påbörjat och avser att fortsätta en diskussion med ledens huvudman om behovet av omdragning av de delsträckor som påveas mest av vindpaen samt bolagets möjlighet att bekosta detta.

9 Uppdragsnr: (26) 11 Svenska Kraftnät Har ingenting att erinra. Har dock följande synpunkter: All utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät vilket medför utbyggnad av infrastrukturen för el. Detta bör beaktas i den fortsatta planeringen. Eventuell vindkraftsetablering nära kraftledningar kräver säkerhetsavstånd. Vill påminna om de tekniska krav som omfattar alla vindkraftve/vindkraftpaer med kapacitet större än 1,5 MW (SvKFS 2005:2). 12 Trafikveet 1. Av säkerhetsskäl bör samma avståndsregler gälla för övriga vägar (t.ex. enskild väg) som för allmän väg, dvs. 230 meter. 2. Hänsyn bör tas till risken för iskast, vilket ges genom ett riskavstånd på 540 meter. 3. Trafikveet förutsätter att anslutning sker mot enskild väg, att berörd väghållare kontaktas och att anslutningstillstånd söks enl. gällande regler. 4. Trafikveet förutsätter även att ev. kostnader för förstäning/skador av väg bekostas av exploatören. 5. Beskrivning av vilka vägar som tänkt att användas vid transporten av vindkraftve samt avetablering är nödvändig för Trafikveets planering. Denna beskrivning ska innehålla en övergripande tidplan. 6. Exploatören bör i tidigt skede kontakta Trafikveets dispenshandläggare för att kunna planera transporterna efter ställda krav. 7. Trafikveet har gjort bedömningen att Den planerade anslutningen till elnätet presenteras i den tekniska beskrivningen. 1. Ett avstånd till vägar utanför utredningsområdet (allmänna och övriga) på 230 m uppnås med god marginal. Inom utredningsområdet finns i dagsläget inga genomfartsvägar som skulle kunna beröras. De skogsbilsvägar som förekommer i utredningsområdet kommer att byggas ut och användas. Därmed blir avståndet mellan vindkraftve och dessa på vissa ställen mindre än 230 m. Dock används dessa vägar främst inom skogsbruket och tillfälliga besökare i området varför de risker som uppkommer i samband med vindpaen är mycket begränsade. 2. Risken för iskast beskrivs under avsnitt 6.14 i MKB:n. 3. Väghållaren kommer att kontaktas och anslutningstillstånd kommer att sökas. 4. Förstäning och ev. skador bekostas av bolaget. 5. Tänkta anslutningsvägar beskrivs i den tekniska beskrivningen. Inför byggnation kommer Trafikveet i god tid kontaktas för nöd-

10 Uppdragsnr: (26) den föreslagna placeringen av vindkraftveen inte påvear järnvägens radiooch telesystem. 8. Vindkraftveen kan påvea inflygningsproceduren vid Oskarshamns flygplats, varav denna bör kontaktas i egenskap av sakägaren. 9. Skicka in blanketten Lokaliseringsbedömning av byggnader, eller andra föremål högre än 20 m till LFV och berörda flygplatser. 10. Lokaliseringsbedömning sker även hos Försvarsmakten, dit flyghinderanmälan måste skickas innan ev. byggstart. 11. Transportstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om maering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska tillämpas. 13 Statens Geologiska Undersökning Inga synpunkter i ärendet. 14 Tjust Fågelklubb 1. En storskalig etablering kommer att innebära omfattande ingrepp på idag relativt ostörda områden. 2. Området hyser idag häckning av bl.a. fiskgjuse, läfalk, storlom och skogshöns såsom tjäder, även kärnområdet för nattskärra dessa kommer att påveas negativt. 3. Dryga 30-tal vindkraftve i denna storlek utgör en barriär för sträckande arter såsom prutgås, sjöorre och trana. 4. En inventering i MKB:n ska sträcka sig över flera säsonger och därtill omfatta ett antal inventeringsmetoder, både häckande såväl som sträckande arter för att uppfylla vändiga tillstånd och dispenser. 6. Bolaget noterar önskemålet Oskarshamns flygplats har ingått som samrådspart Planerad vindpa upptar en yta för vindkraftve, vägar, montageytor m.m. motsvarande enstaka procent av etableringsområdets totala maareal. Aktivt skogsbruk pågår i i större delen av området. Upplevelsen av området i vindkraftveens direkta närhet kommer dock att förändras. 2. En omfattande ornitologisk inventering har genomförts som en del av utvecklingen av projektet. Hänsyn har tagits till resultatet. Påvean på fågellivet har utretts och beskrivs i avsnitt 6.5 i MKB:n. 3. Se ovan. 4. Den inventering som genomförts avseende örn sträcker sig över två säsonger. Övrig invente-

11 Uppdragsnr: (26) lägsta acceptabla kvalitet. ring baseras på en säsong. Dock har kunskap om området inhämtats från lokala ornitologer. Den utredning som genomförts bedöms vara gedigen och ge en tydlig bild av områdets fågelliv. Omfattningen är i enlighet med vedertagen praxis och vad som kan anses vara rimlig enligt 2 kap. 7 MB. Inom utredningen har det inte framkommit någonting som tyder på att området inhyser en specifikt värdefull fågelfauna som skulle kunna motivera ytterligare inventeringar. 15 Vimmerby Energi & Miljö AB Vill veta varför de är tillfrågade att yttra sig. Samrådsunderlaget skickades till Vimmerby kommun. 16 VIT Vindskydd i Tjust, Nedan återges organisationens huvudsakliga synpunkter på projektet i fråga. För samtliga synpunkter, t.ex. kring energipolitik och vindkraft generellt hänvisas till det fullständiga yttrandet i bilaga 1: Västerviks vindbruksplan är övelagad och därför inte antagen såsom påstås 2. Det räcker med 3 stycken vindkraftve à 5 GWh för att åstadkomma 15 GWh - Tribbhultspaen skjuter således mycket över planmålet. 3. Västerviks kommun är redan nu fossilbränslefri vad gäller el och därför behövs ej mer vindkraft. 4. Vindkraft är en skitig energikälla om man inkluderar de maskiner och kraftnät som behövs och kommer således att påvea det natursköna området (miljö, landskap, naturliv, etc.) mycket negativt. 5. Den karta som presenteras och skall ligga 1. Enligt uppgift från Västerviks kommun, se bilaga 1:2, är vindbruksplanen övelagad på formella grunder. Kommunens bedömning av områdets lämplighet för vindkraft ska, enligt uppgift, kvarstå. 2. I avsnitt 6.1 i MKB:n diskuteras hur vindpaen förhåller sig till uppsatta kommunala mål. Huruvida dessa mål är rimligt satta är en fråga som ligger utanför denna prövning. 3. Se ovan. 4. Påvean på områdets naturmiljö och landskapsbild beskrivs i avsnitt 6.3 respektive avsnitt 6.10 i MKB:n. 5. Projektets influensområde med avseende på miljöpåvean presenterades bl.a. i figur 7 och 8 i samrådsunderlaget och bedömdes i vissa fall kunna uppgå till 5 km från utredningsområdets gräns. Den karta som presenterades i figur 4 visar hur utredningsområdet kommer att nyttjas. 6. Projektet utvecklas utifrån de ramar som nor-

12 Uppdragsnr: (26) som underlag för beslut skall visa miljöpåvean med en radie om 10 x totalhöjd kring varje individuellt vindkraftve. Områdets yta är nämligen mycket större än det som framgår av figur 4 i samrådsunderlaget. 6. För havsörn och berguv krävs generellt en skyddszon på 2 km runt boplatsområdet, detta borde även tillämpas för människors bostäder i området. 7. Riksintresse förutsätter att det finns behov av att utöka produktionen av el, detta behov föreligger ej de närmaste 20 åren. Planmålet 30 TWh innebär dessutom en meostnad på ca kr per svensk löntagare och år. 8. Svenska och danska läkare slår nu larm om att ljud från vindkraft påvear människors hälsa i betydligt högre grad än man tidigare antagit. Det gäller i synnerhet barn som störs av de höga frekvenserna och gamla som är särskilt störda av de låga frekvenserna. 9. Hinderbelysning är en mycket miljöförstörande omständighet 10. Riskbedömningen och säkerhetsaspekter måste tas med då vindkraft enligt statistik idag har i förhållande till genererad mängd elenergi, ganska höga döds- och skadetal. 11. Finland kommer att uppföra fler kärnkraftve vilket påvear lönsamheten i Tribbhults vindkraftpa, detta då Finland idag är de som importera mest el från Sverige. malt gäller avseende hänsyn till människors hälsa vid en vindkraftetablering. 7. Denna fråga ligger utanför prövningen. 8. Vindpaens bedömda påvean i form av hög- och lågfrekvent ljud beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. Enligt Naturvårdsveets kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: exponering och hälsoeffekter (2011) uppkommer ej infraljud i den omfattning att störning riskerar att uppstå. Beräkning av lågfrekvent ljud visar att gällande riktlinjer innehålls. 9. Vindkraftveen kommer att hindermaeras i enlighet med det regelve som föreligger. I avsnitt 6.10 i MKB:n beskrivs vindpaens påvean avseende hinderbelysningen. 10. De risker som finns är i första hand kopplade till arbetsmiljön vid byggnation och drift. Bolaget jobbar mycket aktivt med att minimera alla typer av incidenter. Isbildning på veets rotorblad är ett problem för driften och påvear produktionen. Vid fall då is byggs upp när vindkraftveet är i drift stannar vindkraftveet per automatik, se avsnitt 6.14 i MKB:n. Bolaget kommer också att sätta upp informations- och varningsskyltar. 11. Teknikutvecklingen har gjort vindkraften konkurrenskraftig i jämförelse med andra nyproducerade anläggningar. Sedan 1980-talet har priset för el producerad med vindkraft sjunkit med 80 procent tack vare att vindkraftveen har blivit större och effektivare. Bolaget bedömer att vindpa Tribbhult kan bli ett bra och lönsamt projekt.

13 Uppdragsnr: (26) 17 Västerviks Jaktklubb 1. Upplevelsen att vara ute i skog och natur kommer helt att försvinna. Möjligheten att höra ett djur komma smygande eller att jaga med hund kommer att minska. 2. Det finns risk för att mäniskor och hundar (vilda djur) skadas av nedfallande is då jägare är ute i skog och ma under den tid då risken för nedisning på vindkraftveen är som störst. 18 Information från Tjust fågelklubb delgiven Statkraft av Västerviks kommun 19 Information från ett av områdets jaktlag (oklart vilket) delgiven Statkraft av Tjust fågelklubb har delgett en inventering av nattskärra. Här framställs att utredningsområdet skulle innefatta 53 av Kalmar läns ca 500 häckande par. Under besök i området har följande fåglar påträffats, fördelat på 10 dagar: tjäder, orre, 1. Området för en vindkraftetablering är i regel inte avstängt för allmänheten och kan således utnyttjas fritt under drifttiden, precis som tidigare. Likaså kan jakt bedrivas utan några inskränkningar. Några skyddsavstånd mellan vindkraftve och platser där jakt får bedrivas finns inte. Under byggnation kan dock delar av området stängas av p.g.a. säkerhetsskäl. Upplevelsen av jakten kan komma att påveas i närområdet till vindkraftveen. 2. Se rad 16 punkt 10. Med avseende på utredningsområdets yta förefaller detta orimligt. Det råder dock ingen tvivel att nattskärra förekommer i området, vilket även bekräftas av den fågelinventering som genomförts inom ramen för MKB-arbete, se avsnitt 6.5. Bolaget har även låtit genomföra en kartering av lämpliga biotoper för nattskärra i regionen i samband med ett annat vindkraftprojekt. Baserat på denna samt det resultat som erhållits i fågelinventeringen dras slutsatsen att föreliggande utredningsområde ej är av större vikt för nattskärra än andra delar av länet. Lämpliga biotoper finns både i en närzon och på längre avstånd från utredningsområdet. Nattskärra förekommer spritt i utredningsområdet. De delar där en högre täthet påvisats, i detta fall fyra respektive två spelande fåglar, har undantagits från placering av vindkraftve inom ramen för den etableringsanalys som genomförts, se avsnitt 5.2 i MKB:n. Påvean på nattskärra diskuteras vidare under avsnitt 6.5 i MKB:n. Denna information bekräftar förekomsten av de arter som tidigare varit känd inom utredningsområdet genom fågelinventeringen, se avsnitt 6.5 i

14 Uppdragsnr: (26) Västerviks kommun havsörn, uggla (art okänd). MKB:n. Synpunkter från privatpersoner: 20 Lars-Erik Andersson, Gissebo Karlsborg Viktigt att Tjustbygdens Naturskyddsförening har fått samrådsunderlaget? Vem har fått detta? 21 Åke Andersson, Getterum Det finns en mängd torpruiner och därtill tillhörande minnesmäen uppsatta. Den planerade etableringen har iakttagit någras placering men det finns fler och det är viktigt att känna till även övriga så att inte ny infrastruktur förstör kulturminnesmäena. Åke har maerat ut på karta resterande kulturminnesmäen, se bifogade två kartor samt ett register över samtliga torpruiner (totalt 3 bilagor) 22 Gunella Andersson, Gissebo 1. Vill ha mer information om hur hänsyn skall tas till Tjustleden och hur den tänkta etableringen påvean utsikten från Tjustledens sträckning. 2. Kulturområden utmäta i områdets utkanter kan påveas indirekt då utsikten blir påvead och därmed upplevelsen av sådana områden. Inbjudan till samråd har skickats till Jan Henriksson, ordf. i Tjustbygdens Naturskyddsförening. Den aeologiska utredningen som presenteras som bilaga till MKB:n bedöms vara komplett med avseende på torplämningar. Preliminärt bedöms tre av torplämningarna utgöra fast fornlämning och här har lämpliga skyddsavstånd föreslagits. Övriga torp bedöms vara övriga kulturhistoriska lämningar och här kommer allmän hänsyn att tas. 1. Se rad 10 punkt Påvean på kulturmiljöområden beskrivs i avsnitt 6.8 i MKB:n. 23 Håkan Moberg, Skogsbacken Vill se ljudberäkningen Ljudberäkningen för den palayout som var aktuell i samrådsskedet skickades Håkan Moberg via mail den 21/ Ingrid Berglund & Ingemar Eriksson, Bolhult 25 Anonym synpunkt under samrådsmötet 1. Vill att man redogör för hur etablering kommer att påvea fågellivet? Specifikt orolig för arter såsom storlommen, brun kärrhök, orre, tjäder, havsörn, kungsörn, ladusvala och tornseglare. 2. Finns även gott om fladdermöss i området, vill att ni även redogör för hur etableringen kommer att påvea dessa. Bolaget har gjort grova felberäkningar gällande den energi som erfordras för tillvening, detta göra att hela underlaget sjunker i trovärdighet. Se nedan beräkning: 1. Påvean på fågellivet beskrivs i avsnitt 6.5 i MKB:n. 2. Påvean på fladdermöss beskrivs i avsnitt 6.6 i MKB:n. Siffrorna är angivna för att ge en bild över ett vindkraftves livscykel snarare än att exakt ange hur mycket energi som åtgår vid tillveningen. Dock är anmäningen korrekt och siffrorna har

15 Uppdragsnr: (26) Den energi som erfordras för tillvening ligger mellan 2 % och 3,75 % (2% om vi antar 6 månaders och 25 år i påstående 1 och 2: 6/(25*12)*100=2%), (3,75% om vi antar 9 månader och 20 år i påstående 1 och 2: 9/(20*12)*100=3,75%). Dessa siffror är 100 % respektive 275 % högre än bolagets uppgifter. I själva veet ligger siffrorna ännu högre eftersom det också krävs energi för byggnation, drift och nedmontering. 26 Helena Moberg, Österhult 1. Områdets värde tar skada, såsom landskapsbilden, natur- och kulturvärden, området blir svårt att utnyttja till jakt, svamp- och bärplockning. 2. Vandringsleden Tjustleden som går genom området kommer att förstöras helt ett rörligt friluftsliv försämras därför avsevärt. 3. Ljudeffekterna från vindpaen kommer att orsaka mycket skada i området, såsom ohälsa och negativa hälsoeffekter i samband med människors boende i vindkraftens närhet, hjärnan påveas skadligt av lågfrekventa ljud för både människor och djur i området (finns över 20 väldokumenterade nationella och internationella rapporter som bekräftar ovanstående). 4. Ljudberäkning för fastigheten Österhult 6:1, Björnehult saknas och bör åtgärdas då övriga fastigheter fått ljudberäkningar skickade till sig. 5. Ljuseffekterna från vindkraftsveen är negativa för hälsan för både människor och djur i området. 6. Värdet på fastigheten kommer att minska (finns forskning som visar på att kringliggande fastigheter sjunker i värde med stora kraftve som grannar). 7. Turistnäringen kommer att påveas negativt detta då vissa maområden måste stängslas in därmed justerats i ansökan. 1. Påvean på landskapsbilden och påvean på friluftslivet beskrivs i avsnitt 6.10 respektive 6.9 i MKB:n. 2. Se rad 10 punkt Vindpaens ljudspridning, inklusive lågfrekvent ljud, beskrivs i avsnitt De villkor för ljudnivåer som yas är i enlighet med gällande praxis och riktlinjer. I bilaga till MKB:n sammanfattas kunskapsläget kring ljudpåvean från vindkraftve, se avsnitt Här kommenteras även påvean från lågfrekvent ljud. 4. Österhult 1:9 är beläget inom samma område men närmre vindpaen. Ljudnivån vid Österhult 6:1 erhåller därmed en likartad men lägre ljudnivå än denna beräkningspunkt. 5. Vindkraftveens hinderbelysning och påvean från denna beskrivs i avsnitt 6.10 i MKB:n. 6. Svensk Vindenergi har tillsammans med Energimyndigheten tagit fram en rapport som studerar hur fastighetsvärdet historiskt sett påveas vid vindkraftetableringar. Resultatet tyder på att det är svårt att se ett samband mellan vindkraftetableringar och sänkta värden.

16 Uppdragsnr: (26) och vissa områden inte få beträdas utan hjälm. Området är väldigt beroende av turistnäringen och det kan därför påvea hela regionen negativt. 8. Finns många miljöförstörande effekter av vindkraftveen såsom isnedfall etc. därför måste domstolar och prövande myndigheter ställa stränga krav på och ha kompetenta personer som dömer i dessa frågor och har gedigen erfarenhet oroliga över de bristfälliga kunskaper som tidigare rått i dessa prövningar. 9. Materialvalet sandwich är inte miljövänligt och transporteras ända från Ecuador om man skall tro på vad som stod i branschtidningen för vindkraft där deras VD Jan Andersson svarade så. 10. Tillveningen av turbinerna är även beroende av neodym, en sällsynt jordartsmetall som utvinns under mycket hälsofarliga och miljöförstörande former i Kina. Vart kommer detta material ifrån och hur bra koll har man på sina leverantörer så att de lever upp till miljövänlig standard. Vill gärna ha en redogörelse här. 11. Det finns forskning som visar att skogen far illa av vindkraftsveens närhet, vindkraftspaen Stora Rotliden har skogen förstörts ända upp till 9 km från vindkraftveen. De turbulenta vindarna bakom vindkraftveen ger dessutom maskador samt skadar växande träd (källa Simon Rudin, Lycksele). Hur skall man säkerställa skogens och maens värde här och hur resonerar man för nästkommande generationer och de nega- Läs mer i rapporten Vindkraft i Sikte Området kommer inte att stängslas in och efter byggnation kan området besökas som normalt. Påvean på friluftsliv och turism beskrivs i avsnitt 6.9 i MKB:n. 8. Angående iskast hänvisas till rad 16 punkt Sandwich-konstruktion används i regel för vindkraftveens rotorblad innefattande huvudsakligen glasfiber och plaster men till viss del även trä. För det enskilda vindkraftveet är använda mängder trä små och ej uteslutande från balsaträdet. Påvean med avseende på detta bedöms alltså vara ytterst marginell för vindpa Tribbhult. 10. Sällsynta jordartmetaller används i vissa vindkraftves generatorer (s.k. permanentmagnetgeneratorer) för att göra dem lättare och effektivare. Under 2011 användes neodym i 5 10 % av de vindkraftve som installerades i världen. Den lättare konstruktionen innebär att man kan spara in på andra material såsom koppar, stål och betong och därmed minska vindkraftveets totala klimatpåvean. Totalt sparas ca 8 ton koldioxid, sett över hela livscykeln, i ett typiskt vindkraftve som använder en permanentmagnetgenerator. Vindkraften står idag för ca 0,4 % av den samlade globala efterfrågan på sällsynta jordartsmetalller, och ca 5 % av efterfrågan på neodym. 2 En vanlig smartphone eller bärbar dator innehåller Svensk Vindenergi, Sällsynta jordartsmetaller och vindkraft, hämtat

17 Uppdragsnr: (26) tiva effekter man efterlämnar? 12. Vindkraftsetableringen kommer att påvea skattebetalarna i området negativt då vindkraftsbranschen idag går med förlust hur tänker ni här och hur mycket kommer det att kosta i skatt? 13. Utländskt ägande skapar otrygghet och om skadestånd måste väckas vem är då den ansvarige? Vi vill se ett tydligt ansvarsled som är skriftligt för respektive område samt veta vem som betalar om t.ex. maägaren gjort konkurs? 14. Hur mycket är egentligen vindkraftveens effektivitet värt kontra alla värden som det förstör? - utbyggnaden av vindkraftveen kommer inte ge mer än ca 10% till elmixen. 27 Kaj Lindholm, Mörtfors 1. Projektet är för stort, för nära inpå människor och på fel plats. 2. Områdets idylliska plats kommer att sjunka i värde då det är känt för att vara naturskönt. 3. Det saknas idag infrastruktur, som måste etableras från grunden (såsom bärande vägar, elnät för 144 MW inmatad effekt, transformatoranläggningar, etc.). Detta blir mycket kostsamt och förstör flera naturvärden. neodym. 11. Det är enligt bolagets uppfattning mycket osannolikt att maskador och skador på skog skulle uppkomma på grund av turbulent vind efter vindkraftveen. Vindkraftveet nyttjar energin i vinden varför vindenergin är lägre efter vindkraftveet än före. 12. Etableringen av planerad vindpa medför inte förhöjd skatt för skattebetalarna i området. All förnybar elproduktion är berättigad till elcertifikat som betalas av konsumenterna via elräkningen och tilldelas alla förnyelsebara kraftslag. I Sverige år 2013 gick drygt 60 procent av elcertifikaten till vindkraft, drygt 30 procent till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme och drygt 10 procent till vattenkraft Ansvarig för vindpaen är Statkraft Södra Vindkraft AB. Bolaget ägs till 9,9% av Södra skogsägarna samt till 90,1% av det norska bolaget Statkraft. 14. Vindkraft är ett kostnadseffektivt sätt att producera förnybar el med mycket begränsade långtidseffekter. 1. Utifrån den lokaliseringsprocess som genomförts bedöms området vara väl valt, se vidare avsnitt 2 i MKB:n. 2. Påvean på lanskapsbilden beskrivs i avsnitt 6.10 i MKB:n. 3. Utformningen av väg- och elnät beskrivs i den tekniska beskrivningen. Utformningens påvean beskrivs i avsnitt 6 i MKB:n. Hänsyn till områdets natur- och kulturmiljövärden kom- 3

18 Uppdragsnr: (26) 4. Erbjuder exploatören lokala företag att svara för skogsröjningar, vägbyggnader, maberedningar, kabelgrävningar, ledningsdragning och närtransporter? Eller tar exploatören in utländska företag? Exploatören pekar regelmässigt på att vindkraften skapar arbetstillfällen och då menar man väl inte bara arbetstillfällen utomlands? 5. Hur ser planen ut för utbildningar så att företagen som deltar i etableringen kan ansvara för tillsyn och underhåll av vindkraftspaen? 6. Ett av riskmomenten är att maskinhus kan ta eld och drabbas av blixtnedslag (inget ovanligt enligt statistik), hur ser beredskapen ut här? Var finns brandkåren? Vilken utrustning har de? Hur begränsas skogsbränderna om de uppkommer? Hur skyddas människor i området? 7. Enligt branschens internationella informationsorgan (Wind energy update) så drabbas vindkraftaggregaten av frekventa fel, haverier och andra olägenheter har bolaget byggt upp en omsorgsfull strategisk planering och organisation? Hur ser denna ut? mer att tas. 4. Bolaget gör upphandlingar i konkurrens. Erfarenhet från andra projekt visar att en stor del av arbetena kommer att utföras av lokala och regionala företag. 5. Bolaget har som ambition att på sikt ha en egen serviceorganisation för vindpaen och ev. närliggande paer. Bolaget har genom byggnation och drift av andra vindpaer i Sverige god kunskap om och erfarenhet av drift och underhåll. 6. Risken för brand beskrivs i avsnitt 6.14 i MKB:n. Inför driftsättning kommer en beredskapsplan att upprättas tillsammans med lokala Räddningstjänsten. Utifall Räddningstjänsten anser det är nödvändigt kommer släckningsövning att genomföras. 7. Vindkraftve har generellt en hög tillgänglighet. Bolaget gör regelbundna riskanalyser och har genom flera driftsatta vindpaer stor erfarenhet av drift och underhåll av vindpaer. I vindkraftveen kommer utrustning vara installerad för driftuppföljning, t.ex. laster, temperatur och läckage. Bevakning kommer att ske kontinuerligt via larmcentral. Vidare kommer en serviceorganisation finnas på plats för att åtgärda eventuella fel. Vid större tillbud stängs vindkraftveet ned i väntan på reparation. 28 Flemming Thorbjørn Hansen Stensborg Vindpaen är felaktigt lokaliserad med avseende på dess omfattning. Vidare ges följande synpunkter: 1. Ansökningsprocessen har inte skett på rätt grunder och brister i tre viktiga hänseenden, vi yar på komplettering och ett nytt samråd sökanden 1. I samrådsunderlaget har ett maximalt antal om 36 vindkraftve angivits tillsammans med möjligt område för etablering. Samrådet ska i enlighet med 6 kap MB hållas i ett tidigt skede och vara en del av utformningen av projektet.

19 Uppdragsnr: (26) bör genast lämna in en konkret ansökan som redogör för exakt var man tänker placera turbinerna, vilka modeller de skall tillämpa och hur många vindkraftve som ska etablera. Ansökan måste dessutom inkludera all relevant information om ljud, ljus och visuella störningar, hur påvean har blivit analyserad/beräknad (på vilka grunder) och vilka premisser man tagit i beaktande för dessa beräkningar. Först efter en sådan komplettering kan medborgarna opponera sig på riktigt vis, såsom det ser ut idag är det bristfälligt underlag och myndigheterna bör genast anordna/utlysa ett nytt samråd. 2. Försiktighetsprincipen och hur man kommer att beakta denna (lagkrav att följa) nämns inte specifikt i ansökan och på samrådet togs bara ljudnivåer upp. Vi yar på att försiktighetsprincipen tas upp i ansökan i relation till alla relevanta miljöaspekter och miljöpåvean om man väljer att etablera vindkraften och särskilt beaktar människor exponering av ljudnivåer, ljusföroreningar, andra visuella effekter av vindkraftveen och potentiella effekter på nyckelarter i området och deras population. 3. Den sökanden bör genast komplettera ansökan genom att inkludera en gedigen analys av lågfrekventa ljudnivåer utanför och inuti varje boendes hus som är lokaliserade så att det påveas negativt av vindkraftveen. 4. Insisterar på att föreslagen vindkraftpa endast inkluderar turbiner mindre än 150 meter, eller turbiner där alternativ till ljusblinkningar används såsom radar eller liknande istället för dessa blinkande ljus. 5. Insisterar på att lokaliseringen av vinkraftveen Fullständiga ansökningshandlingar kan först upprättats efter genomförda samråd och erforderliga utredningar och inventeringar. Dock har en beskrivning av områdets värden, vindpaens omfattning och förutspådda miljöpåvean redovisats i samrådsunderlag och på samrådsmötet i en omfattning som uppfyller gällande krav på samrådsunderlag. I samband med att ansökan är komplett och kungörs har alla berörda än en gång möjlighet att yttra sig över projektet. 2. Vesamhetens förenlighet med försiktighetsprincipen kommenteras i huvudansökan. 3. Beräkning av lågfrekvent ljud har genomförts och presenteras i avsnitt 6.11 i MKB:n. Gällande riktlinjer från Folkhälsomyndigheten avser inomhusvärden varför beräkningen utformats på detta sätt. 4. Vindkraftve under 150 m bedöms inte vara ekonomiskt gångbart för området. När det gäller frågan om hinderbelysning beskrivs detta i avsnitt 6.10 i MKB:n. 5. Ambitionen är att utforma vindpaen så att mesta möjliga miljönytta erhålls samtidigt som risken för skada på hälsa och miljö minimeras. 6. Påvean på vilt beskrivs i avsnitt 6.7 i MKB:n.

20 Uppdragsnr: (26) måste ske på ett sätt som försäkrar att lokaliseringen inte bara väljs efter 40dB gränsen utan att man även tar hänsyn till så många husägare som möjligt och deras synpunkter för att kunna reducera negativa lågfrekventa ljudeffekter för de boende. Liknande kriterier ska tillämpas gällande risk för ljusföroreningar och vid eventuell användning av blinkande vita ljus. I fall ovan villkor inte blir uppfyllda så måste de påveade husägarna bli kompenserade då de kommer att påveas negativt gällande hälsoaspekter. 6. Lodjur har siktats i området och vi insisterar på att det i ansökan måste inkluderas en gedigen utredning hur populationen av lodjur rör sig i området och hur de kan påveas av en vindkraftpa gällande ljud och ljudföroreningar samt hur deras fortplantningsförmåga blir. Man bör inte bara inkludera vindpaen utan också norr och söder om området. 29 Christer Hansson, Getterum Motsätter sig placering av vindkraftve i närheten av sin fastighet (främst området söder om Lampekärret och väster om Henriksberg) för att: 1. Då det antagligen är mest västliga vindar sommartid kommer man att störas av ljudet. 2. Hade aldrig sökt bygglov för sommarstugan om vi vetat att det skulle byggas vindkraftve så nära. 3. Fastighetens värde kommer att sjunka avsevärt då den tidigare varit attraktiv p.g.a. närhet till sjö, fiske och jakt. 4. Att placera vindkraftve på föreslaget sätt är ett stort ingrepp i naturen och i människors liv. Vindkraftveens placering bör avgränsas till området av riksintresse för vindbruk. 1. Vindpaens ljudspridning beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. 2. Stugan på fastigheten ingår som en beräkningspunkt för de ljud- och skuggberäkningarna som ligger som grund för utformningen av vindpaen, se avsnitt 6.11 i MKB:n. 3. Se rad 26 punkt Att ett område är angett som riksintresse för vindbruk innebär att det är särskilt lämpligt för utvinning av elproduktion från vindenergi ur ett nationellt perspektiv. Det innebär dock inte att omgivande område inte är lämpligt för en utbyggnad. En stor del av vindpaen kommer dock att placeras inom riksintresseområdet.

21 Uppdragsnr: (26) 30 Laila och Leif Johansson, Bjurvik Har dålig hälsa och tvingades flyttade till denna fastighet 2012 då de tidigare bodde nära en närbelägen industri som utlöste skadliga infraljud för hustrun. Hustrun får hälsoproblem med hjärtklappning, förhöjt blodtryck och obehagskänslor i samband med infraljud och vill inte vara med om detta igen. Helt otänkbart att bo granne med en vindkraftspa då den är mindre än 1km till bostaden. Då detta var naturskyddsområde trodde vi att det var uteslutet att en sådan här etablering skulle äga rum. Kommer inte kunna bo kvar om vindkraftpaen etableras. 31 Pia Florén, Mörtfors Utsikten försämras då vi skulle se 21 st. av de etablerade vindkraftveen. 32 Kerstin och Andreas Proff, Fjälltorpet Massor av ma förstörs och går bort samt fåglar, andra djur och människor kommer att uppleva det som svårt. Vart tar alla djur vägen när skogen försvinner? Är det känt hur mycket små byar och gårdar som berörs, det vear inte så? Tillåter veligen myndigheterna ett sådant stort bygge? Vindkraftspaen borde etableras längre norrut där det finns färre människor än så nära bebyggelse som här. Varför överväger man inte alternativ lokalisering? Bör vara bättre vid kusterna eller i havet? Förslagsvis ersätt Oskarshamnsveen Simpevarp med vindraftsveen. 1. Området runt Tällsjön har många sällsynta växtoch djurarter hur påveas dessa av den planerade vindkraftsetableringen? En etablering av vindpa och därtill tillhörande vägar och infrastruktur kommer förstöra skogen Närmaste vindkraftve enligt exemplifierad palayout är ca 3 km. Närmsta avstånd till etableringsområde är ca 2,3 km. Vindpaens ljudspridning beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. Här kommenteras även infraljud. Fastigheten erhåller enligt beräkningar en ljudnivå om under 30 dbaområdet utgörs inte av naturskyddsområde. Påvean på landskapsbilden beskrivs i avsnitt 6.10 i MKB:n. Planerad anläggning upptar enbart ett fåtal procent av etableringsområdet, se avsnitt 6.3. Bolagets lokaliseringsutredning presenteras i avsnitt 2 i MKB:n. Här motiveras valet av området. 1. Som underlag till utformningen av palayout och till MKB:n har bl.a. en naturvärdesinventering och en fågelinventering genomförts för att identifiera värdefulla biotoper och arter, se avsnitt 6.3 till MKB:n.

22 Uppdragsnr: (26) 33 Kerstin & Andreas Proff, Fjälltorpet och fågellivet för alltid om inte annat för en väldigt lång tid framöver. 2. Huset köptes 1995 med anledning av den fridfulla miljön och oförstörda naturen. Huset kommer att tappa väldigt mycket i värde och vi som husägare känner att det börjar kännas meningslöst att bo där om en vindkraftspa etableras. 3. Vilka möjligheter har husägarna mer till att motsätta sig projektet om de vill rädda sitt hus värde och den vackra naturen? Berörda har inte svenska som modersmål och känner att de behöver bli mer insatta för att kunna lämna fler och bättre synpunkter. Oroade över Vindpa Tribbhults miljöpåvean och motsätter sig projektet. Kräver ekonomisk ersättning för värdeminskningen av deras fastighet Fjälltorpet om projektet genomförs. 2. Angående fastighetsvärde, se rad 26 punkt Bolaget har efter yttrandet informerat Kerstin och Andreas Proff om den svenska tillståndsprocessen och möjligheten för ytterligare yttrande. Angående fastighetsvärde, se rad 26 punkt Eva Ruda-Nilsson, Alkmaar/Mörtfors 1. Enl. samrådsunderlaget är worst case scenario för miljöpåvean 34 vindkraftve men på samrådet presenterades att ansökan skulle innehålla 36 vindkraftve. 2. Vill att placering av veen sker så att inget hus får mer än 30 min faktisk skuggtid per dag eller totalt 8 timmar per år. Vill därför få en modellering gjord med husen. 3. Vill ha ett rött sken nattetid på samtliga ve då det är behagligare än ett ihållande vitt. 4. Transportvägar som behöver dras har stor miljöpåvean. 5. Är orolig för bullernivåerna inom 2 km radie från vindkraftpaen. 6. Örn, fladdermus och lodjur finns i området och kommer att påveas. 7. Protokollet från samrådsmötet är missvisande. 1. Under samrådet presenterades den layout som var den mest troliga vid tillfället, vilket var 34 stycken. Eftersom samrådet hölls tidigt i processen togs dock höjd för att området skulle kunna inrymma 36 st. vindkraftve, vilket var det antal som formellt angavs för samrådet. Efterhand som arbetet med MKB:n pågått har antalet vindkraftve justeras till maximalt 34 stycken. 2. Anläggningens skuggning, inklusive beräkning av skuggtid presenteras i avsnitt 6.12 i MKB:n. 3. Angående hinderbelysning, se rad 16 punkt Sträckningen av transportvägar har tagit hänsyn till de värden som identifierats i inventeringar. Påvean på naturvärden vid byggnation av vägnätet presenteras i avsnitt 6.3 i

23 Uppdragsnr: (26) 35 Erik Ciardi, Mörtfors Är emot den storskaliga etablering som planeras. Menar även att det råder oklarhet kring hur mycket ljud som alstras, hur pass störande det är för omgivningen och ställer sig frågande till varför vindkraftveen inte placeras på redan exploaterade områden. Ställer sig även bakom Mörtfors Samhällsförenings yttranden och frågeställningar. 36 Anders Svensson, Getterum Äger en del av fastigheten Getterum 2:4. Har följande frågor: Varför är inte fotomontagen publicerade på Statkrafts hemsida? Hur fungerar kabeldragningen? Kommer alla kablar gå i anslutning till väg? Hur bra är kabeln skyddad/hur djupt är den nedgrävd? Vem är ansvarig om kabeln skadas vid normalt skogsbruk? 37 Robert Zajic, Borghult Vill att projektet tar hänsyn till en framtida etablering av stuga på fastighet Getterum 12:2, med angränsning till Getterum 3:16. Vill se fotomontage med utgångspunkt Getterum 12:2 med blick sydost till sydväst. Idag syns mätmastens röda ljus från fastighet MKB:n. 5. Vindpaens ljudspridning beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. 6. Påvean på örn, fladdermus och övrigt vilt beskrivs i avsnitt 6.5, 6.6 och 6.7 i MKB:n. 7. Kontakt har tagits med Eva Ruda-Nilsson om detta och oklarheter kring minnesanteckningarna har utretts. Bolagets lokaliseringsutredning presenteras i avsnitt 2 i MKB:n. Här motiveras valet av området. Vindpaens ljudspridning beskrivs i avsnitt 6.11 i MKB:n. Fotomontagen publicerades ca 5 veckor efter samrådsmötet. Information kring dragning av kabel redovisas i den tekniska beskrivningen. Ansvarig för kabeln är bolaget. De är nedgrävda på sådant djup att risk för skador normalt inte ska föreligga. Berörda maägare kommer att informeras om kablarnas lokalisering och vilka rutiner som bör gälla vid t.ex. skogs- och jordbruksåtgärder. Hänsyn tas till uppförda eller bygglovsgivna bostadshus. Fotomontage har tagits vid fastigheten, se avsnitt När det gäller frågan om hinderbelysning beskrivs