Personlig assistans en utvärdering av utförandet inom tre stadsdelar.

Transkript

1 Personlig assistans en utvärdering av utförandet inom tre stadsdelar. Projektledare: Hans Mandl Beslutad av revisorskollegiet Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida: malmostadsrevision@malmo.se

2 1 SAMMANFATTNING FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR PROJEKTBESKRIVNING M M ÖVERSIKT HUR HANTERAS KVALITETSFRÅGOR? VÄSTRA INNERSTADEN LIMHAMN-BUNKEFLO FOSIE KÄLLOR OCH REFERENSLITTERATUR...14 G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 2 (14)

3 1 Sammanfattning Denna rapport redogör för utförandet av kommunala personlig-assistansinsatser i tre stadsdelar inom Malmö stad: Västra innerstaden, Limhamn-Bunkeflo och Fosie. Regelverket kring assistansersättningen är ganska omfattande och komplicerat. Det styrs av olika lagar som LSS och LASS. Preliminära utbetalningar med slutavräkningar i efterhand förekommer frekvent, ibland även över längre tidsperioder i avvaktan på beslut. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för de första 20 timmars assistansersättning per vecka och försäkringskassan för alla kostnader därutöver. Avräkningen av utförda assistanstimmar mot försäkringskassan sker genom timlistor och ofta, vid omfattande assistansbehov, handlar det om rätt stora belopp per uppdragsgivare. En generell, effektiv och individbaserad uppföljning av alla kostnader och intäkter är en förutsättning för att driva assistansverksamheten både ändamålsenligt, ekonomiskt och med god kvalitet. En sådan uppföljning saknas för närvarande. Revisionen konstaterar sammanfattningsvis följande: 1. Trots avsevärda storleksskillnader (antalet uppdragsgivare varierar från fyra till arton) tycks assistansverksamheterna i stadsdelarna fungera snarlikt. Utförandet av insatserna, kvalitetssäkringen, hänsynstagande till brukarnas önskemål, personalutbildningen för assistenterna, mm sker ungefär på samma sätt och bedöms som tillfredställande. 2. Den ekonomiska kunskapen och medvetenheten på assistanssektionerna borde kunna förbättras. En ändamålsenlig uppbyggnad och funktionell hantering av redovisningssystemet, med löpande kontroller av kostnaderna/intäkterna för varje enskild uppdragsgivare kunde fungera som utgångspunkt för detta. 2 Förslag till förbättringar För att säkerställa goda assistansinsatser i rätt mängd behövs ett individbaserat uppföljningssystem för både kostnader och intäkter. Om en uppdragsgivare får den assistans han har rätt till enligt beslut ska hans/hennes kostnader och intäkter balansera varandra. Ett relativt enkelt sätt att mäta det skulle kunna finnas i redovisningssystemet. Varje uppdragsgivare borde förses med en unik koddel i kontosträngen och alla hans/hennes kostnader resp intäkter konteras där (modellen med unika aktivitetskoder används redan i några av de undersökta stadsdelar, men fullt ut bara för en enskild brukare eller bara för att särredovisa intäkterna). Denna konteringsmetod borde användas mera generellt och fullt ut för samtliga uppdragsgivares kostnader och intäkter. Arbetsledaren på assistanssektionen hade då haft ett relativt enkelt instrument för att löpande kunna följa upp verksamheten per brukare. Ett visst merarbete för G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 3 (14)

4 personalen vid inrapportering och kontering borde uppvägas av dels mera tillförlitliga utdata från redovisningen, dels ett ökat kostnadsmedvetande och bättre styrmedel för arbetsledaren. 3 Projektbeskrivning m m 3.1 Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Avsikten med projektet var att undersöka hur utförandet av personlig assistans hanteras i ett antal stadsdelar inom Malmö stad. Som granskningsobjekt valdes tre stycken stadsdelar nämligen Limhamn-Bunkeflo, Västra innerstaden och Fosie. Granskningen skulle omfatta utförandet av den service i form av personlig assistans som den enskilde uppdragit till stadsdelen att utföra. s uppdrag var att undersöka: Hur säkerställes uppdragsgivarens inflytande på verksamheten och rekryteringen av personal? Hur följer nämnden upp kvaliteten i verksamheten? Hur sker den ekonomiska uppföljningen av det enskilda uppdraget oavsett om timersättning erhålles från kommunens myndighetsfunktion eller från försäkringskassan? Hur sker samverkan med myndighetsfunktionen? 3.2 Syfte Vårt syfte med granskningen var för varje stadsdel: att undersöka i vilken omfattning personlig assistans utföres i kommunal regi (hur stor är marknadsandelen), att undersöka om verksamheten drivs ändamålsenligt, att undersöka om verksamheten är kostnadstäckande, att undersöka hur sker kvalitetssäkringen av verksamheten, att belysa kostnaderna/intäkterna för utförandet av personlig assistans och hur noggrant och korrekt de redovisas, att informera om eventuella förbättringar av verksamheten. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 4 (14)

5 3.3 Avgränsningar Vi studerar inte utförandet av personlig assistans inom hela Malmö stad utan har avgränsat undersökningen till tre stadsdelar: Limhamn-Bunkeflo, Västra innerstaden och Fosie. 3.4 Metod. Källor Vi arbetar efter kvalitativ metod i form av intervjuer; i några fall förekom även insamling av några kvantitativa data, dock enbart som bakgrundsinformation och ingen statistisk efterbehandling av dessa har ägt rum. Inom varje undersökt stadsdel intervjuades både den för utförandet av personlig assistans ansvarige sektionschefen och den för myndighetsbeslutet ansvarige LSSinspektören. I några fall skedde även samtal med ekonomen för Vård och omsorg på respektive stadsdelsförvaltning. Både LSS-inspektörerna och sektionscheferna har beretts möjlighet till faktagranskning. 3.5 Frågeställningar Alla intervjuade inom samma grupp fick samma frågor, tjugo stycken för enhetscheferna och sex stycken för LSS-inspektörerna. Samtliga fick möjligheten att dels svara helt fritt och dels eventuellt utveckla frågorna. Frågeställningarna rörde sig huvudsakligen kring: Hur omfattande är verksamheten inom stadsdelen? Finns det några dolda intäkter/kostnader som inte kommer fram i redovisningen? Finns det några problemområden inom personlig assistans? Hur följer man upp och kvalitetssäkrar verksamheten? Hur genomför nämnden sin styrning och kontroll över området? G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 5 (14)

6 3.6 Resurser Styrgrupp ur Revisorskollegiet: Sten Dahlvid, Anneli Bojesson, Göran Hellberg, Berit Sjövall, Robabeh Taeri Projektledare från : Hans Mandl. Kvalitetsgranskare: Lennart Håkansson 4 Översikt 4.1 Rättsläget och verksamheten Rätten till personlig assistans styrs främst genom fyra lagar: LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LASS, Lagen om assistansersättning (1993:389) SoL, Socialtjänstlagen (2001:453) Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Myndighetsbesluten om rätt till personlig assistans enligt LSS, dvs upp till 20 timmar per vecka, fattas av stadsdelens LSS-inspektör. All personlig assistans överstigande 20 timmar per vecka beslutas av försäkringskassan; repektive stadsdel är dock alltid betalningsansvarig för de första 20 timmarna av assistansen. Avräkningen mot försäkringskassan och därav följande administration sker kommunövergripande och hanteras av Sdf Limhamn-Bunkeflo. Den till personlig assistans berättigade brukaren har själv rätt att fritt välja vem som ska utföra hans egen assistans. Potentiellt har han olika möjligheter att välja: antingen privata assistansbolag, olika kooperativ, han själv som arbetsgivare eller kommunens assistanssektion. I många fall är den personliga assistenten en anhörig till brukaren. I så fall anställs den anhörige av exempelvis assistansbolaget. 4.2 Organisatorisk inplacering Ansvaret för personlig assistans i kommunal regi är inom Malmö stad utlagt på stadsdelsfullmäktige. Arbetet utförs som en separat verksamhet inom Vård och omsorg på varje stadsdelsförvaltning, ibland med ordinarie personal från hemtjänsten och har en för utförandet ansvarig sektionschef/arbetsledare. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 6 (14)

7 4.3 Hur omfattande är kostnaderna? Omfattningen av kostnaderna (enbart för LSS-ärenden enl myndighetsbeslut): (tkr) SDFVI SDFLB SDFFO (jan- aug) Förändring sedan 2004 efter justering + 27% - 9% + 14% Källa: LSS-inspektörerna på resp Sdf ( i ett fall ekonomen för VoO) Tabellen visar stadsdelarnas bruttokostnader för personlig assistans enligt LSS. Dessa kostnader avser assistansersättningar för de ärenden som stadsdelsförvaltningen själv beslutar om. Förändringen mot år 2004 har beräknats efter en grovjustering av 2006 års siffror som enbart avser månaderna januari tom augusti. Det bör dock påpekas att ovannämnda kostnader enbart avser stadsdelens kostnader för personlig assistans enligt LSS. Dessa siffror säger dock ingenting alls om ett eventuellt över- eller underskott i det kommunala utförandet av assistansinsatserna. s kommentar: Trots den allmänna uppfattningen bland all berörd personal att kostnaderna för assistansärenden enligt LSS generellt har ökat kraftigt de senaste åren verkar trenden inte stämma för stadsdelen Limhamn-Bunkeflo. Kostnadsminskningen jämförd med år 2004 kan dock bero på extraordinära händelser som avflyttning, dödsfall o dyl. 5 Hur hanteras kvalitetsfrågor? Här anger de flesta tillfrågade kvalitetsundersökningar, brukarmöten, hembesök och telefonkontakt med brukarna som främsta medel att säkra kvalitén i utförandet av assistansinsatserna. s kommentar: Kvalitetsfrågorna verkar hanteras ganska likartat inom samtliga undersökta stadsdelar. Det kan dock förekomma vissa smärre skillnader; dessa redovisas för varje stadsdel under respektive avsnitt. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 7 (14)

8 6 Västra innerstaden 6.1 Bakgrund Trots att Västra innerstaden är befolkningsmässigt en ganska stor stadsdel har den förvånansvärd få ärenden för personlig assistans. Enligt stadsdelsförvaltningen LSSinspektör handlar det för året 2006 om totalt 24 ärenden ( 3 enligt LSS och 21 enligt LASS). Tyngden för insatserna per brukare varierar från 20 timmar per vecka som lägst till 144 timmar per vecka som högst (enligt uppgift från LSS-inspektören). LSS-beslut om personlig assistans fattas för ett år i taget efter antingen hembesök eller telefonkontakt med brukaren. Anledningen till detta är att genom kontroll av eventuellt förändrade behov kvalitetssäkra beslutet. Vid tillfällig förändring av behovet krävs normalt en skriftlig ansökan. Av de ovannämnda 24 ärenden utför stadsdelsförvaltningens assistanssektion insatser för totalt fyra stycken brukare, ca fjorton brukare betjänas av privata assistansbolag och resten av kooperativ. 6.2 Utförandet av insatserna På årsbasis utför den kommunala assistansen timmar insatser som motsvarar ungefär 14 % av alla beviljade timmar i stadsdelen. Räknar man istället på individnivå uppgår marknadsandelen till 17 % ( 4 av 24). Differensen kan förklaras med skillnader i vårdtyngden. Trots att en brukare, av totalt fyra, har 168 timmar per vecka, dvs insatser dygnet runt (enl SoL), ligger de andra tre tydligt under genomsnittet för stadsdelen. För månaderna januari tom augusti 2006 uppgick stadsdelens kostnad för utförandet av assistans till 1,6 mkr; motsvarande intäkter var 2,5 mkr. Differensen mellan kostnader och intäkter förklaras med att viss assistanspersonal huvudsakligen är anställd inom hemtjänsten. Deras lön (även för utförda assistanstimmar) belastar under året uteslutande hemtjänsten. Bokföringsmässig justering av detta sker först i samband med årsbokslutet ( from 2006). En specificering av kostnader/intäkter per enskild brukare på enkelt sätt är bara möjligt i ett fall (jmf Stadsrevisionens kommentar nedan). Uppföljning av verksamheten sker löpande. Sektionschefen gör hembesök hos uppdragsgivaren en gång per månad och får hans/hennes synpunkter på assistansinsatserna. En arbetsplatsträff för assistenterna anordnas en gång per månad och sektionschefen lämnar protokollet till enhetschefen. Muntlig information om verksamheten lämnas även vid ledningsgruppsmöte en gång per vecka; bara extraordinära händelser rapporteras vidare till VoO-chefen. Budgetavstämningen sker genom stadsdelsförvaltningens ekonom för Vård och omsorg. Från förvaltningens sida sker ingen aktiv marknadsföring av assistansverksamheten. Vid nödvändig nyrekrytering av assistenterna tas stor hänsyn till brukarens synpunkter G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 8 (14)

9 och man använder sig oftast av personalavdelningen. Det kan även finnas sporadiska intresseanmälningar för assistenttjänster som ibland kan utnyttjas. Annonsering efter personliga assistenter sker endast undantagsvis. Under 2006 har ett antal kortare utbildningar för assistenterna genomförts bl a personlig assistent utbildning, olika föreläsningar och EU-projektet Visa vägen. Alla assistenter har deltagit i åtminstone någon av dessa. Som allra viktigast för utförandet av assistansinsatser anges personkemin mellan brukare och assistent (... man klagar sällan på annat...). Även ett professionellt (ej för nära) förhållningssätt till brukaren eftersträvas. Kvalitén på personlig assistans upplevs som god. För att ytterligare höja kvalitén i utförandet bör man satsa på fortsatt kompetensutveckling av assistanspersonalen. Man ska ha i åtanke att dessa är ensamarbetande och ibland kan det förekommer skiljaktigheter i deras egen och brukarens uppfattning om exempelvis arbetsmiljön, dvs vid nödvändiga anpassningar i brukarens hem. Bara en brukare med dygnetruntservice, bland fyra som stadsdelen gör assistansinsatser för, har för att lätt kunna urskiljas försetts med en unik aktivitetskod (kostnadsställe) i redovisningen. Enligt stadsdelsförvaltningens ekonom för VoO finns det i redovisningssystemet redan unika aktivitetskoder för varje enskild uppdragsgivare. Dessa används dock bara för intäktskontering. Ett undantag utgör ovannämnda brukare med dygnetruntservice. s kommentar: Hanteringen och utförandet av assistansinsatserna, uppföljning av verksamheten, kompetensutveckling av personalen, hänsynstagande till brukarens önskemål, mm skiljer sig i allt väsentligt inte mycket från de andra undersökta stadsdelarna och verkar fungera tillfredställande i Västra innerstaden. Insatsernas kostnads/intäktsredovisning, framförallt på brukarnivå, borde kunna förbättras genom en ändamålsenlig användning av kontosträngen i redovisningssystemet med en konsekvent genomförd individbaserad kontering för varje enskild brukare. Detta medför visserligen merarbete för personalen vid timredovisningen, inrapporteringen och konteringen men borde uppvägas av dels mera tillförlitliga utdata från redovisningen, dels en betydligt mindre arbetsinsats för att få totala kostnader/intäkter för en enskild brukare. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 9 (14)

10 7 Limhamn-Bunkeflo 7.1 Bakgrund Under 2006 finns det inom stadsdelen Limhamn-Bunkeflo totalt 53 stycken brukare som har rätt till personlig assistans; 9 därav utgör assistansärenden enligt LSS. Tyngden på ärendena varierar från ungefär 10 timmar per vecka och brukare till ungefär 336 timmar per vecka (en brukare har två assistenter dygnet runt). LSS-beslut om personlig assistans fattas för ett år i taget efter antingen hembesök eller telefonkontakt med brukaren. Beviljade insatser följs upp genom en genomgång av beslutet en gång per år. Kontakten med brukaren sker fortlöpande, antingen genom hembesök eller per telefon. Anledningen till detta är att genom kontroll försäkra sig att ingen förändring av behoven skett och på det viset kvalitetssäkra beslutet. Av de tidigare nämnda 53 ärenden utför stadsdelsförvaltningens assistanssektion insatser för totalt arton stycken brukare, detta motsvarar en marknadsandel av 34 %. Resterande ärenden sköts av antingen privata assistansbolag eller kooperativ. 7.2 Utförandet av insatserna Assistanssektionen inom Limhamn-Bunkeflo utför 2006 totalt timmar insatser per år. Ungefär 20 % av dessa timmar är insatser enligt LSS, resterande timmar avser LASS-ärenden; en brukare inom stadsdelen har personlig assistans enligt SoL. Totalt är det 18 personer som får kommunal personlig assistans inom stadsdelen Limhamn-Bunkeflos kostnad för utförandet av assistans uppgår till ca 6,5 mkr för januari tom augusti 2006; motsvarande intäkter ligger på 6,9 mkr. Differensen däremellan beror på felperiodiserade konteringar; intäkterna är preliminära och timanställdas löner utbetalas månaden efter. Redovisningssystemets organisation medger ingen möjlighet till specifikation av kostnader och intäkter per brukare. Uppföljning av verksamheten sker löpande. Assistentmöten äger rum var fjärde vecka och telefonkontakt eller hembesök hos brukaren någon gång per månad. Även brukarmöten förekommer. En kvalitetsundersökning bland assistenterna sker två gånger per år genom enkäten för psykosocial arbetsmiljö. En årsrapport om verksamheten upprättas och lämnas till enhetsschefen. Detsamma gäller för protokollen från arbetsplatsträffarna. Vid nyrekrytering av assistenter tas stor hänsyn till brukarens synpunkter. Vanligt förekommande är preferenser om assistentens kön, rökvanor och fördragsamhet mot husdjur. Vid tillsättandet av assistenter utnyttjas främst befintligt fast eller timanställd personal men även utnyttjande av intresseanmälan eller annonsering efter personliga assistenter förekommer. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 10 (14)

11 Under förra året genomfördes ett tiotal olika kompetenshöjande utbildningar för assistanspersonalen. Samtliga assistenter deltar i någon av dessa utbildningar (detta gäller dock inte anhöriga). Dessutom anordnas en konferens med två planeringsdagar en gång om året. Enligt en enkätundersökning var brukarna utomordentligt nöjda med de av kommunen gjorda assistansinsatserna. För att kunna bibehålla och utveckla dess kvalité anser man dock att fortsatt personalutbildning är mycket viktig. Den intervjuade sektionschefen uppger att de kommunala assistansinsatserna är av god kvalité. Allra viktigast vid utförandet av dessa är personkemin mellan brukare och assistent. Det är viktigt att assistenten har ett professionellt ej för nära förhållande till brukaren; detta kan säkerställas genom kontinuerlig utbildning. Kommunen anses som en konkurrenskraftig och bra arbetsgivare. s kommentar: I de tre undersökta stadsdelar har Limhamn-Bunkeflo i särklass flest brukare som anlitar kommunal assistans, arton personer. Den genomsnittliga assistansinsatsen ligger på ungefär 50 timmar per vecka och brukare; den mest vårdkrävande personen har 48 timmars assistans per dygn, dvs två stycken assistenter dygnet runt. Vid intervjutillfället kunde sektionschefen inte redogöra för antalet utförda assistanstimmar, faktiska och redovisade kostnader, intäkter, mm. Nyttjandet av redovisningssystemet (kontosträngen) tillåter ingen enkel insamling av kundspecifika kostnadssaldon. Det relativt stora antalet assistansmottagare i stadsdelen gör det särskilt viktigt att redovisningssystemet tillhandahåller möjligheten till löpande uttag av olika brukarsaldon både för kostnaderna och intäkterna, Detta kunde uppnås med en konsekvent genomförd individbaserad kostnadskontering. Hänsynstagande till brukarens önskemål, utförandet av assistansinsatserna, uppföljning av verksamheten, personal- och kompetensutvecklingen, mm, skiljer sig i allt väsentligt inte mycket från de andra undersökta stadsdelarna och verkar fungera tillfredställande i Limhamn-Bunkeflo. Insatsernas kostnads/intäktsredovisning, framförallt på brukarnivå, borde kunna förbättras genom en ändamålsenlig kodning av kontosträngen i redovisningssystemet med en unik aktivitetskod e dyl för varje enskild brukare. Detta medför visserligen merarbete för personalen vid kostnads/intäktskontering och timredovisningen men borde uppvägas av dels mera tillförlitliga utdata från redovisningen, dels en betydligt mindre arbetsinsats för att få kostnader/intäkter för en enskild brukare. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 11 (14)

12 8 Fosie 8.1 Bakgrund Fosie stadsdel, befolkningsmässigt den största i Malmö stad, har under 2006 ungefär 43 ärenden för personlig assistans enligt LASS och 12 LSS-ärenden som stadsdelen själv beslutar om uppgår de totalt beviljade insatserna (både av LSS-inspektören och av försäkringskassan när det gäller beslut enligt LASS) inom Fosie stadsdel till ungefär timmar per år och omfattar ca 55 personer. Tyngden för insatserna per brukare varierar från 8 timmar per vecka till 47 timmar (enligt uppgift från LSSinspektören). Uppföljning av LSS-besluten sker genom hembesök hos brukaren i samband med att nytt beslut ska fattas. I vissa fall görs detta besök tillsammans med personal från försäkringskassan. Ibland bestäms även brukarens ADL-status genom en arbetsterapeut, hämtas in läkarintyg, tas kontakt med brukarens anhöriga och tas hjälp av regionens rehabiliteringsavdelning. Av de 55 brukarna som bor i Fosie utför assistanssektionen insatser för totalt 10 stycken, marknadsandelen för kommunen blir därmed runt 18 %. Resterande 43 brukare anlitar antingen privata assistansbolag eller kooperativ. 8.2 Utförandet av insatserna Fosie stadsdel utför 2006 ungefär assistanstimmar per år, detta motsvarar 36 % av alla beviljade timmar. Jämför man denna procentsiffra med marknadsandelen efter antal brukare visar det sig att de kvantitativt mest krävande brukarna i Fosie anlitar stadsdelens assistanssektion som utförare. För januari tom augusti 2006 uppgick stadsdelens totala kostnad för assistans till 2,8 mkr, intäkten till 2,9 mkr. Även här beror differensen på löpande felkodningar av vissa assistentlöner under året. Fosie var den enda stadsdelen bland de tre undersökta där sektionschefen kunde specificera kostnader och intäkter för assistans på kundnivå, dvs per enskild brukare. Arbetsinsatsen för att få dessa uppgifter ur redovisningen var dock omfattande. Uppföljning av verksamheten sker genom assistentmöten fyra gånger om året och hembesök hos brukaren vid behov. En uppföljningsrapport upprättas månatligen och lämnas till avdelningschefen och förvaltningen. Rapportering till stadsdelsfullmäktige sker i samband med delårsbokslut och bokslut. Från förvaltningens sida sker ingen aktiv marknadsföring. Uppdragsgivaren (brukaren) har stora möjligheter till påverkan vid urval av assistenten; dvs uppdragsgivaren och ibland även en anhörig är alltid med vid rekryteringen. Denna sker vanligtvis genom G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 12 (14)

13 utannonsering av tjänsten. De viktigaste faktorerna för brukaren anser man vara dels personkemin, dels att man får den servicen man har beslut på. Kvalitén på de tillhandahållna assistanstjänsterna upplevs som både god och säker. Det är dock viktigt att alltid kvalitetssäkra verksamheten genom: fortsatt arbete med kvalitetsuppföljningsprogram, pågående dialog brukare personal arbetsledning, att följa upp och utvärdera den. Det som betraktas som svårast vid utförandet av assistans är när uppdragsgivaren och den ansvarige för arbetsmiljön har olika syn på vissa nödvändiga hjälpmedel som t ex säng, toalett, lyft, mm. Som exempel på kompetenshöjande insatser som genomförts under 2005 angavs genomförda planeringsdagar, olika föreläsningar, kurs i hjärt- lungräddning. s kommentar: Den genomsnittliga vårdtyngden uppgår i Fosie till ungefär 40 timmar per vecka och brukare. Därmed ligger stadsdelen, med hänsyn till både genomsnittliga assistanstimmar och antalet brukare, mittemellan Västra innerstaden och Fosie. Sektionschefen för assistans var vid intervjutillfället väl förberedd och kunde praktiskt taget svara på revisionskontorets samtliga frågor utan att behöva hänvisa till stadsdelsförvaltningens ekonom för Vård och omsorg. Det bör dock påpekas att detta krävde en ganska omfattande arbetsinsats som förberedelse från sektionschefens sida och visade på stora differenser mellan kostnad och intäkt för varje enskild brukare. Utförandet och hanteringen av assistansinsatserna, uppföljning av verksamheten, kompetensutveckling av personalen, hänsynstagande till brukarens önskemål, mm tycks vara i paritet med de andra undersökta stadsdelarna och verkar vara tillfredställande. Kostnads/intäktsredovisningen på assistansinsatserna, framförallt på brukarnivå, borde även här kunna förbättras genom en ändamålsenlig kodning av kontosträngen i redovisningssystemet med en unik aktivitetskod e dyl för varje enskild brukare och en konsekvent kontering av både kostnader och intäkter på denna koden. G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 13 (14)

14 9 Källor och referenslitteratur 9.1 Internetkällor. Internetkälla Avser Riksdagens hemsida Assida assistans AB, hemsida 9.2 Muntliga källor. Organisation/enhet Sdf Västra innerstaden Sdf Västra innerstaden Sdf Västra innerstaden Sdf Västra innerstaden Sdf Västra innerstaden Sdf Limhamn-Bunkeflo Sdf Limhamn-Bunkeflo Sdf Limhamn-Bunkeflo Sdf Limhamn-Bunkeflo Sdf Fosie Sdf Fosie Sdf Fosie Namn Ann Helen Westerdahl, LSS-inspektör Marie Ahlander,sektionschef Eva Ström, ekonom Bengt Nilsson, ekonom Moniqa Hammarström Martinovic, enhetschef Lennart Wennberg, (vik) LSS-inspektör Ingegerd Sandling, LSS-inspektör Maria Posa, sektionschef Rober Schoug, ekonom Mona Lund, LSS-inspektör Christel Pettersson, sektionschef Stefan Jönsson, enhetschef 9.3 Referenslitteratur. Författare Titel Förlag Socialstyrelsen Personlig assistans, Kartläggning av Socialstyrelsen kommunala riktlinjer, 2005 Mats Renborn Gotlands Kommun, Uppföljning av granskning av LASS-ersättning, 2005 Price, Waterhouse, Coopers Senior Partners Granskning av vården och omsorgen Senior Partners till äldre personer med stora omvårdnads- och omsorgsbehov och som bor kvar i det egna hemmet, 2006 Socialdepartementet Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Prop 2005/06:115, 2006 Regeringskansliet G:\SREV-Gem\Slutrapporter\Stadsdelsfullmäktige\Persass doc Senast utskrivet :41 14 (14)