Utredning av förutsättningar för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning. Läkemedelsverket

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning av förutsättningar för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning. Läkemedelsverket 2011-09-26"

Transkript

1 Utredning av förutsättningar för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning Läkemedelsverket Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0) Fax: +46 (0) Internet:

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Uppdraget... 3 Beredning och samråd... 4 Bakgrund... 5 Läkemedelsverkets beslut om utbytbarhet...5 Utbytbarhet i siffror...6 Biosimilars...7 Beslut om pris och apotekens hantering av utbyte...7 Erfarenheter från andra EU-länder...8 Redovisning av uppdraget... 9 Generellt om uppdraget...9 Grundförutsättningar i arbetet med uppdraget...9 Definitioner Avgränsningar Utvidgad utbytbarhet Skilda indikationer för samma läkemedel Förutsättningar Kostnader, besparingar och tidsåtgång för införande Författningsförslag Kategorier som ej lämpar sig för utvidgat utbyte Utbyte vid nyinsättning Läkemedel med generisk konkurrens Läkemedel med konkurrens av biosimilars Förutsättningar för utbyte vid nyinsättning Kostnader, besparingar och tidsåtgång för införande Författningsförslag Angränsande frågor Förslag till förbättringar inom ramen för dagens modell... 30

3 Sammanfattning Läkemedelsverket (LV) har i enlighet med uppdraget från regeringen (S2010/8678/HS) utrett förutsättningarna för utvidgat utbyte respektive utbyte vid nyinsättning. LV har i arbetet med uppdraget i första hand beaktat hur eventuella förändringar kan genomföras utan att försämra patientsäkerheten. Det är väsentligt att eventuella förändringar i systemet med utbyte av läkemedel på apotek inte urholkar allmänhetens förtroende för vården och apoteksnäringen eller för de läkemedel konsumenten är ordinerad att använda LV finner att det för upprepade byten endast kan skapas förutsättningar för utvidgad utbytbarhet för det mindre antal läkemedel som har skilda indikationer godkända och där utbyte skulle kunna vara patientsäkert vid någon/några av dessa indikationer. Utbyte av dessa läkemedel förutsätter bl.a. att förskrivnings/ordinationsorsak anges på förskrivningen. LV finner att ett antal läkemedel som idag inte omfattas av utbytbarhet skulle kunna omfattas av en modell för utbyte vid nyinsättning om en rad förutsättningar som bl.a. angivande av nyinsättning på förskrivningarna och snabbare återrapportering av genomförda byten realiseras. Förutsättningarna för att kunna införa dessa förändringar i modellerna för utbytbarhet ställer höga krav på anpassningar av de IT-stöd/databaser som används vid förskrivning och expedition av läkemedel. I rapporten belyser verket kortfattat frågeställningar kring försäkringsskydd, utbyte på godkända/patenterade indikationer, utbyte av rikslicenser och lagerberedningar samt miljöaspekter. LV föreslår även i rapporten vissa förbättringar inom ramen för dagens modell vad gäller tillgång till information för förskrivare och patienter. Dessa förbättringar skulle vara att LV erbjuder mer information på verkets webbplats och att allmänheten förses med mer information om vad systemet med utbyte innebär. Uppdraget Regeringen har den 2 december 2010 (S2010/8678/HS (delvis)) uppdragit åt LV att i samråd med Tandvårds - och läkemedelsförmånsverket (TLV), utreda förutsättningarna för utvidgad utbytbarhet av läkemedel generellt samt utbytbarhet vid nyinsättning för 3

4 läkemedel med generisk konkurrens och vid nyinsättning av läkemedel med konkurrens från biosimilars. I uppdraget ingår att utreda och föreslå vilka förändringar som behöver vidtas beträffande bl.a. receptblanketter, redovisning av utbytbara läkemedel och återrapportering till förskrivare. LV ska samråda med TLV och andra berörda aktörer och myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 30 september Beredning och samråd Utredningsarbete har letts av Ledningskansliet på LV. Medarbetare från Rättsenheten, enheten Farmaci och bioteknologi, enheten Läkemedelsanvändning och verksamhetsområdet Vetenskaplig och regulatorisk strategi har arbetat med ärendet under utredningstiden. Under våren 2011 sammanträffade LV med följande aktörer: Socialstyrelsen (SoS), Sveriges Kommuner och Landsting,(SKL), Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Föreningen för generiska läkemedel (FGL), Läkemedelshandlarna, Sveriges Apoteksförening, Svenska Läkaresällskapet och Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) Stockholms län. I kontakterna med berörda inhämtades aktörernas syn på för- och nackdelar med dagens system för utbyte och motsvarande för utvidgat utbyte och byte vid nyinsättning. Aktörerna gavs möjlighet att komma med förslag och synpunkter på förutsättningar som skulle behövas för eventuella förändringar av modellerna för utbytbarhet. Vidare framkom synpunkter kring ett antal angränsande frågeställningar, vilka beskrivs i avsnitt 3 Angränsande frågor Från Apotekens Service AB har uppgifter och material om konsekvenser för vårdens, apotekens och bolagets IT-stöd och databaser inhämtats. LV har i enlighet med uppdraget även samrått med TLV. Ovan nämnda aktörer har även lämnat synpunkter på ett skriftligt förslag på vad som skulle tas upp i rapporten. 4

5 Bakgrund Sverige har sedan oktober 2002 tillämpat generiskt utbyte på apotek. Det innebär att apoteken byter det förskrivna läkemedlet mot billigaste utbytbara läkemedel. Utbytbarheten tillämpas bara på läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånerna, d.v.s. inte för läkemedel som TLV beslutat inte ska ingå i förmånerna och inte heller för läkemedel för djur. Läkemedelsverkets beslut om utbytbarhet Läkemedelsverket beslutar enligt läkemedelslagen (1992:859) på produktnivå vilka läkemedel som är medicinskt likvärdiga och därmed utbytbara. Med medicinskt likvärdiga läkemedel avses i regel produkter med samma aktiva substans, styrka och beredningsform i motsvarande förpackningsstorlek. Medicinskt likvärdiga läkemedel kan ha olika produktnamn, tillsatsämnen, utseende och information i produktresuméen och bipacksedeln. Det sistnämnda beror på att läkemedel godkänns gemensamt inom EU och att det finns olika synsätt inom Europa på hur produktinformation utformas. Detta innebär att produktinformationen för ett generikum kan ha en annan varningstext och vissa skillnader i indikation än motsvarande originalläkemedel i Sverige. Läkemedel som idag vanligtvis inte bedöms vara utbytbara är: läkemedel med olika handhavande t.ex. inhalanda, läkemedel med injektionshjälpmedel och ögondroppar läkemedel med modifierad/fördröjd frisättning t.ex. depottabletter där det är skillnad i depotberedningarnas konstruktion läkemedel med snävt terapeutiskt index läkemedel med flera godkända indikationer varav någon av indikationerna inte medger utbyte på ett patientsäkert vis smaksatta läkemedel för barn biosimilars läkemedel med produktresumé och/eller bipacksedel som avviker på så sätt att det skulle kunna innebära risk för försämrad läkemedelsanvändning att byta mellan produkter LV analyserar förutsättningarna för utbyte i samband med att läkemedlen utreds inför eventuellt godkännande. Läkemedel som LV bedömt som utbytbara sammanställs i en lista 6-8 gånger per år och remitteras för synpunkter till berörda. 5

6 Efter remiss offentliggörs de nya besluten om utbytbarhet på LV:s webbplats ( sjukvard/forskrivning/utbytbara-lakemedel-/) och en fil med aktuella produkter förs över till Apotekens Service AB som i sin tur tillgängliggör informationen för de varuregister som används av vården och apoteken. LV gör inga bedömningar av om det finns gällande patent på produkter, tillverkningsmetoder eller indikationer. Detta förhållningssätt förankrades med Patent- och registreringsverket (PRV) under de första åren utbytbarhet var aktuellt. LV:s beslut om utbytbarhet kan överklagas och ett fyrtiotal ärenden har under åren överklagats till förvaltningsdomstol. Utbytbarhet i siffror I juni 2011 fanns godkända läkemedel 1 på den svenska marknaden 2. Av dessa är ca 2100 parallellimporterade läkemedel och 655 läkemedel för djur. Totalt finns i nuläget 1178 utbytbarhetsgrupper varav 357 grupper består enbart av original/patenterade läkemedel och parallellimporterade läkemedel. I utbytbarhetsgrupperna ingår totalt 6049 läkemedel varav 1832 är parallellimporterade läkemedel 3 I vissa fall ingår läkemedel med samma substans, läkemedelsform och styrka i olika utbytesgrupper. Detta faktum uppstår t.ex. om något läkemedel inte kunnat visa bioekvivalens med originalläkemedlet och därmed inte kunnat bedömas vara utbytbart mot just det läkemedlet. LV beslutar dock om utbytbarhet i alla ärenden där det finns något läkemedel som är medicinskt likvärdig med något annat, varför det t.ex. finns utbytesgrupper med bara generiska läkemedel. 1 De 1164 registrerade homeopatiska läkemedlen har inte tagits med i denna siffra. 2 Att ett läkemedel är godkänt innebär inte alltid att produkten de facto finns tillgänglig på marknaden. 3 NB parallellimporterade läkemedel med samma MAH men olika exportland läggs ihop i utbytbarhetsförteckningen (då de har samma varunummer men olika godkännande) varmed något färre parallellimporter anges i utbytbarhetsförteckningen i relation till antalet som godkänts av Läkemedelsverket. 6

7 Biosimilars Biologiska läkemedel är mycket komplexa och framställs ur levande material. Biosimilars har jämförbara egenskaper med ett biologiskt originalläkemedel men även om det liknar originalet är det inte en identisk kopia och skillnader hos olika tillverkares framställningsmetoder kan påverka produktens kliniska egenskaper i väsentligt högre grad än hos vanliga generika. Biosimilars är tillåtna i EU sedan januari 2006 och måste utredas/godkännas via den centrala proceduren. För att en biosimilar ska bli godkänd krävs att företaget genomfört kliniska prövningar och produkterna ska leva upp till samma krav på säkerhet och effekt som original/patenterade läkemedel. Det är hittills bara ett fåtal större läkemedelsföretag som satsat på att ta fram denna typ av läkemedel.de biosimilars som finns på marknaden idag är filgrastim, erytropoetin och tillväxthormonet somatropin (totalt 59 godkända läkemedel). LV:s bedömning utifrån nuvarande vetenskapliga underlag är att biologiska läkemedel inte är utbytbara. Godkännandeansökningar för biosimilars till TNF-alfahämmare 4 förväntas inkomma inom de närmaste åren. Dessa läkemedel är kostsamma och används även för relativt vanliga sjukdomar. Det finns därför hos betalarna ett stort intresse av att få till stånd en priskonkurrens bland dessa läkemedel Beslut om pris och apotekens hantering av utbyte Beslut om huruvida ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och i så fall till vilket pris fattas av TLV. Efter de förändringar i prissättningen som infördes i samband med apoteksreformen beslutar TLV även om vilket läkemedel som är det billigaste tillgängliga i varje förpackningsstorleksgrupp (periodens vara). Apoteken ska enligt lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. byta ut förskrivna läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen såvida inte något av nedanstående förhållanden gäller: förskrivaren motsatt sig ett utbyte på medicinska grunder (t.ex. allergi mot färg- eller fyllnadsämnen, patienter med särskilt behov av kontinuitet där det bedöms att patienten inte kan hantera läkemedel med olika namn och utseende), patienten själv väljer att betala prisskillnaden mellan det förskrivna läkemedlet och det billigaste utbytbara läkemedlet eller betalar hela kostnaden för ett annat läkemedel inom utbytesgruppen 4 Godkända patenterade TNF-alfahämmare är läkemedlen Cimzia, Humira, Embrel, Remicade och Simponi 7

8 Expedierande farmacevt har också möjlighet att motsätta sig byte om det i dialogen med konsumenten framkommer att denne har behov av t.ex. en viss förpackningstyp. Enligt en instruktion från LV ska apoteken byta utbytbara läkemedel om det finns en jämförbar förpackning. För utbytbarhetsgrupper som inte endast innehåller originalläkemedel och parallellimporterade/ parallelldistribuerade läkemedel, sammanför TLV förpackningar som är storleksmässigt utbytbara. Enligt statistik från Apotekens Service AB har antalet expeditioner där någon av kategorierna ovan motsatt sig utbyte varit mellan 3 och 5 miljoner expeditioner årligen vilket kan sättas i relation till att totala antalet expeditioner för humanläkemedel under motsvarande tid var i storleksordningen mellan 86 och 100 miljoner årligen. 5 Apoteken är enligt lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. skyldiga att upplysa patienten om att utbyte sker. De är också skyldiga att upplysa patienten om rätten att mot betalning av mellanskillnaden få det förskrivna läkemedlet. Som ovan angivits är en förutsättning i denna situation att det önskade läkemedlet finns kvar inom förmånen. Patienten kan också välja att i stället för det billigaste tillgängliga läkemedlet, få ett annat utbytbart läkemedel än det förskrivna, men betalar då hela kostnaden själv. När utbyte skett, ska apoteken enligt 21 lag (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. skriftligen underrätta förskrivaren om utbytet. De förändringar i prismodeller som genomfördes i samband med apoteksomregleringen innebar ingen förändring av apotekens hantering av utbytbarheten som sådan men modellen med periodens vara och kravet på byte till billigast läkemedel tillgängligt på marknaden har inneburit logistiska utmaningar för apoteken eftersom det ställer krav på att på ersätta lagerhållningen av föregående månads varor till aktuell månads. Erfarenheter från andra EU-länder TLV anför (sid 25) i sin slutrapport med anledning av regeringens uppdrag i samband med omregleringen av apoteksmarknaden (S2008/10720) att det finns skillnader mellan olika länders bedömning av vilka läkemedel som klassas som utbytbara. 5 Siffror för åren 2004 till

9 Inom EU har medlemsländerna olika strukturer för hälso- och sjukvården och apoteksväsendet och olika strukturer för hur sjukvård och läkemedel finansieras. I flertalet länder är generisk förskrivning tillåten. En sådan modell innebär att förskrivaren anger namnet på den aktiva substansen istället för ett produktnamn och överlåter medvetet till apoteken att expediera en lämplig produkt innehållande den angivna substansen. Beroende på subventionsmodell och tradition i de olika länderna används generisk förskrivning i olika grad av förskrivarna. Apotekens incitament att byta produkt styrs i sin tur i hög grad av hur man valt att konstruera läkemedlens prissättning och apoteksmarginal. Utifrån att systemen/modellerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna är det svårt att jämföra förutsättningarna för bedömning av vad som är utbytbart eller ej. Men man kan konstatera att vissa skillnader föreligger i hur olika produkter klassificerats. Inom samarbetet mellan läkemedelsmyndigheterna har vissa diskussioner förts kring att på sikt upprätta gemensamma förteckningar över vilka läkemedel som är utbytbara. Redovisning av uppdraget Generellt om uppdraget TLV har i slutrapport med anledning av regeringens uppdrag i samband med omregleringen av apoteksmarknaden (S2008/10720) beskrivit tänkbara verktyg att vidareutveckla prissättningen av utbytbara läkemedel med generisk konkurrens och prissättningen av originalläkemedel. I rapportens kapitel 4 föreslår TLV att myndigheten tillsammans med LV ska ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för utvidgad utbytbarhet samt utbytbarhet vid nyinsättning för läkemedel med generisk konkurrens, och nyinsättning av biologiska läkemedel med konkurrens från biosimilars. Regeringen gav den 2 december 2010 LV uppdraget (S2010/8678/HS (delvis)) att i samråd med TLV utreda dessa förutsättningar. Grundförutsättningar i arbetet med uppdraget LV har i arbetet med uppdraget i första hand beaktat hur eventuella förändringar kan genomföras utan att försämra patientsäkerheten. 9

10 Det är väsentligt att eventuella förändringar i systemet med utbyte av läkemedel på apotek inte urholkar allmänhetens förtroende för vården och apoteksnäringen eller för de läkemedel konsumenten är ordinerad att använda. Om konsumenterna inte har förtroende för systemet med utbyte kan det innebära att de avstår från att använda ordinerade läkemedel eller väljer att köpa läkemedel utanför de legala kanalerna. Minskat förtroende för systemet och motvilja att använda ordinerade läkemedel kan också medföra ökad kassation och därmed onödig belastning på miljön. Vid eventuella förändringar i utbytet måste man så långt som möjligt beakta att många av dem som använder läkemedel är äldre, har försämrad syn, kan ha försämrad funktion i fingrar/händer eller har kognitiva nedsättningar. För patientsäkerheten är det av vikt att förskrivaren även i framtiden har rätt att av medicinska skäl motsätta sig utbyte. LV förutsätter att denna grundbult i utbytessystemet kvarstår. Konsumenterna kan dessutom ha egna preferenser utifrån t.ex. sväljbarhet eller smak som gör att man kan tänka sig att själv bekosta skillnaden mellan billigaste utbytbara produkt och den föredragna produkten. I dagens system måste konsumenten i sådana fall stå för hela kostnaden för läkemedlet. Om förändringar i modellen med utbytbarhet införs bör det övervägas att återinföra möjlighet för konsumenten att själv stå för mellanskillnaden för att få förskrivet läkemedel eller annat önskat läkemedel i utbytbarhetsgruppen. Ur kostnadsperspektiv är det viktigt att väga in om besparingar i form av att fler produkter kan bytas ut väger upp för kostnader för genomförande av förändringarna Vitalt är att eventuell förändring införs på ett ordnat vis och med tillräcklig tid för aktörerna att informera allmänhet och patienter, utbilda medarbetare samt genomföra de tekniska och praktiska anpassningar som krävs. Definitioner LV definierar begreppen utvidgad utbytbarhet och utbyte vid nyinsättning på följande vis: Utvidgad utbytbarhet: modell som medför att löpande utbyten kan ske för fler läkemedel än de som idag ingår i någon utbytesgrupp. 10

11 Utbyte vid nyinsättning: modell där utbyte sker på apotek första gången patienten hämtar ut läkemedel från ett recept/ordination. Patienten får sedan det aktuella läkemedlet vid varje expedition (tills förskrivare eventuellt sätter ut eller ändrar ordinationen). Avgränsningar LV har i denna utredning inte särskilt analyserat vilka konsekvenser ev. förändringar i utbytessystemet kan ha för maskinell dosdispensering. LV anser att frågan t.ex. kan belysas inom ramen för utredningen om vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet (dir. 2011:55) vilken enl. kap ska utreda förutsättningarna för maskinell dosdispensering inom öppen och sluten vård. LV har inte analyserat hur eventuellt införande av generisk förskrivning skulle kunna påverka modellerna för utbytbarhet. En sådan analys kan bli aktuell inom kommande regeringsuppdrag till LV angående förutsättningar för införande av generisk förskrivning. 1. Utvidgad utbytbarhet Som beskrivet i kapitlet Bakgrund finns det grupper av läkemedel där läkemedlets verkan eller konstruktion är sådan att LV ej bedömt att de är medicinskt likvärdiga. LV har kartlagt för vilka kategorier det skulle kunna finnas förutsättningar att på ett patientsäkert sätt på apotek byta ut läkemedel upprepade gånger. Verket finner att av nuvarande läkemedelssortiment kan få läkemedel som idag ej är utbytbara, oavsett vilka ytterligare förutsättningar som införs, bli aktuella för upprepat utbyte. Skilda indikationer för samma läkemedel En ny kategori där upprepade utbyten skulle kunna vara möjligt (om förutsättningarna nedan realiseras) är den handfull läkemedel som har olika indikationer godkända och där utbyte skulle vara medicinskt försvarbart på en eller flera indikationer men inte för någon av de andra. Exempel på denna typ av läkemedel är antiepileptika som även används mot smärta. Vid användning på indikationen epilepsi är stabil plasmakoncentration av stor vikt medan vid behandling mot smärta kan patienten själv lättare avgöra om smärtlindringen är tillräcklig och det är inte lika kritiskt att plasmakoncentrationen är exakt den samma över tid. 11

12 LV har inom ramen för nuvarande utbytbarhetssystem av patientsäkerhetsskäl agerat enligt försiktighetsprincipen och helt undantagit dessa läkemedel från utbyte. Om förutsättningarna enligt nedan uppfylldes skulle det ur verkets perspektiv vara möjligt att besluta om utbytbarhet för denna kategori av läkemedel utifrån indikation/förskrivningsorsak dvs förskrivaren beslutar om att utbyte kan ske genom att ange aktuell förskrivningsorsak på receptet. Det bör poängteras att verket endast kan besluta om utbytbarhet på godkända indikationer, d.v.s. förskrivning på andra indikationer (s.k. offlabel förskrivning) kan inte komma att omfattas av det utvidgade utbytet. Det har diskuterats att förskrivaren även skulle kunna ange Får bytas ut på förskrivningen för att ytterligare betona att utbyte medges. LV finner dock att det skulle innebära oklarheter och därmed risker att göra fel om förskrivaren växelvis skulle behöva ange Får bytas ut och Får inte bytas ut. Förutsättningar LV har identifierat att följande förutsättningar är en nödvändighet för att på ett patientsäkert sätt möjliggöra utbyte av vissa läkemedel med skilda indikationer. Angivande av förskrivnings/ordinationsorsak Förskrivnings/ordinationsorsak måste kunna anges på förskrivningarna för att apoteken ska kunna avgöra om läkemedlet får bytas ut eller ej. Detta kräver anpassningar i journalsystem/förskrivarstöd, i systemen/registren hos Apotekens Service AB samt i apoteksaktörernas respektive receptexpeditionssystem. Dessutom måste pappersrecepten (vanliga recept, blankett för utskrift av elektroniskt recept, särskilda recept, telefonrecept och dosrecept) ändras så att plats för angivande förskrivnings/ordinationsorsak kan skapas. Det pågår intensivt arbete för att utveckla förbättrade analysverktyg och beslutsstöd för förskrivning och expediering av läkemedel. Bl.a. genomfördes under 2010 en förstudie 6 kring behovet av information om ordinationsorsak och behandlingsändamål ur ett patientsäkerhetsperspektiv samt hantering av denna information utifrån dagens processer för ordination av läkemedel. Utgångspunkt och fokus för arbetet var i första hand att föreslå en struktur för registrering av 6 Studien gjordes formellt på uppdrag av CeHis men även SoS var involverade. Projektledare för förstudien var Rikard Lövström. En styrgrupp med representanter från landstingen och SoS har funnits med i arbetet. Studien finansierades av CeHis och SoS, hälften vardera. 12

13 ordinationsorsak för läkemedelsordinationer. Inom vården pågår sedan en tid projekt Pascal vilket är ett införandeprojekt kring en nationell ordinationsdatabas/gemensam läkemedelslista. Vidare har Apotekens Service AB fått i uppdrag att ta fram en nationell ordinationsdatabas. De förändringar som genomförs/planeras för elektronisk hantering av ordinationer bör givetvis utgöra förutsättningar vid eventuellt införande av krav på att förskrivnings/ordinationsorsak anges på förskrivningarna. Koder för förskrivnings/ordinationsorsak För att ange förskrivnings/ordinationsorsak på ett strukturerat sätt måste koder för förskrivning/ordinationsorsak tas fram och göras tillgängliga för vården/apoteken. Beslut om vilka produkter som omfattas LV måste fatta nya beslut om de produkter som skulle kunna omfattas av utbyte på förskrivnings/ordinationsorsak. Dessa beslut behöver publiceras/offentliggöras. Besluten kan tillgängliggöras som en separat förteckning eller inkorporeras i befintlig utbytesinformation. Informationen om utbytbarhet för dessa produkter måste dock innehålla fler fält än dagens utbyteslista (dvs om vid vilken/vilka indikation/förskrivningsorsak läkemedlet är utbytbart). För att denna information ska bli tillgänglig för vården/apoteken måste även förändringar göras i systemen/registren hos Apotekens Service AB, i journalsystemen/förskrivarstöden och i apoteksaktörernas respektive expeditionssystem. Återrapportering Återrapportering av utförda byten till förskrivaren kan ske på motsvarande vis som idag. Uppföljning av läkemedelsanvändningen Information om förskrivningsorsak bör ingå i informationen som återförs från apoteken till Apotekens Service AB för att kunna användas (i avidentifierad form) för medicinsk forskning/uppföljning. Att på ett strukturerat sätt ange förskrivningsorsak/ordinationsorsak på förskrivningarna skulle medföra andra positiva konsekvenser. Dels skulle förskrivarna kunna få en mer strukturerad bild av för vilka tillstånd patienten fått läkemedel förskrivet av andra förskrivare. Dels skulle apoteken på ett bättre sätt kunna informera konsumenterna om ändamålet med behandlingen och säkerställa att förskrivna doser o.s.v. överensstämmer med vad som är godkänt/lämpligt för aktuell behandling. Förutsatt att information om förskrivningsorsak får samlas in av Apoteken Service AB och t.ex. föras vidare till läkemedelsregistret 13

14 skulle möjligheterna till uppföljning av läkemedelsanvändningen i landet förbättras avsevärt. Vilka aktörer som bör få ta del av denna information bör analyseras vidare. Information och utbildning En förutsättning för eventuell förändring är även att information/utbildning tillhandahålls de verksamma inom vården och apoteken så att de på ett patientsäkert sätt kan utföra ordinationer och expeditioner i enlighet med modellen för utbyte på ordinations/förskrivningsorsak. Kostnader, besparingar och tidsåtgång för införande TLV har gjort preliminära uppskattningar på vilka besparingar inom läkemedelsförmånerna som skulle kunna realiseras om upprepat utbyte på förskrivnings/ordinationsorsak infördes. Det är i dagsläget endast en handfull produkter som skulle kunna vara aktuella och det beräknas att respektive produkt möjligen skulle kunna minska kostnaderna med några tiotal miljoner per år. LV har diskuterat frågan om kostnader för anpassningar av IT-stöd och databaser med Apotekens Service AB och efterfrågat uppskattningar från Sveriges Apoteksförening och Inera. Det finns dock inte tillräckligt underlag för att göra konkreta beräkningar av vad de tekniska anpassningarna skulle kosta. Apotekens Service anger att förändringar i deras databaser/tjänster tar uppskattningsvis ett och ett halvt år i kalendertid från att beslut om förändringar fattas. Sveriges Apoteksförening anger att deras medlemsföretag efter det behöver ytterligare tid för att tillsammans med de 4-5 leverantörerna av receptexpeditionssystem göra de anpassningar som behövs. Det är inte orimligt att anta att vården behöver ytterligare tid för att anpassa det dussin journalsystem som skickar e-recept och övriga system som hanterar ordinationer och rapporter om utförda utbyten. Vidare behöver IT-anpassningar göras hos både LV och TLV. Sveriges Apoteksförening betonar behovet av tillräckligt lång tid för förberedelser. Detta särskilt i ljuset av att apoteksnäringen under 2011 genomför systembyten på landets samtliga apotek. Apoteksaktörerna har redan identifierat att de nya systemen har förbättringsbehov och anger att de och deras systemleverantörer närmaste åren kommer att ägna tillgänglig tid och resurser åt att stabilisera och förbättra dessa system. Föreningen efterfrågar därför återhållsamhet i förändringar i regelverk/strukturer närmaste tiden. 14

15 LV vill poängtera behovet av inte bara teknisk/praktiska förutsättningar för eventuellt utökat utbyte utan även behovet av information/utbildning runt vad en förändrad modell innebär. Kostnader och tidsåtgång för dessa insatser behöver även tas med i bedömningen av sammanlagda kostnader och tidsåtgång. Författningsförslag Nedan följer förslag till författningsändringar som skulle krävas för att författningsmässigt ställa de krav som LV bedömt som nödvändiga för utvidgad utbytbarhet. LV har i rapporten identifierat att vissa aspekter kan behöva analyseras vidare, för dessa frågor har några författningsförslag inte tagits fram. Utvidgad utbytbarhet för läkemedel med skilda indikationer Förutsättning: Förskrivnings/ordinationsorsak (i form av kod) måste anges på förskrivningarna. Författningsförslag: Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Avd III kap 3 receptuppgifter 3 b För de fall förskrivningen avser ett läkemedel som är utbytbart vid visst användningsområde ska förskrivaren ange för vilket användningsområde läkemedlet är avsett att användas. Användningsområdet ske anges med kod. Därutöver ska samtliga receptblanketter (för människa) förses med utrymme där förskrivaren kan ange aktuell kod (utformningen av respektive receptblankett är fastställd i bilagor till LVFS 2009:13). Av utrymmesskäl medför det sannolikt att recept (bilaga 4 till LVFS 2009:13) och telefonrecept (bilaga 6 till LVFS 2009:13) kommer att behöva justeras till att bara uppta en förskrivning per blankett. Förutsättning: Beslut om vilka koder som ska användas för att ange förskrivnings/ordinationsorsak. Författningsförslag: LVFS 2009:13 Avd III kap 3 receptuppgifter 3 c Vid förskrivningar enligt 3 b ska användningsområde anges med XX kod. Förutsättning: LV måste fatta nya beslut om de produkter som skulle kunna omfattas av utbyte på förskrivnings/ordinationsorsak. Författningsförslag: 15

16 Läkemedelsförordningen (2006:272) 3 kap. Förfarande vid godkännande av läkemedel, m.m. Beslut om utbytbarhet 21 Ett beslut om utbytbarhet av läkemedel enligt 8 i första stycket läkemedelslagen får avse endast ett visst användningsområde. Kategorier som ej lämpar sig för utvidgat utbyte För att belysa vilka bedömningar LV gjort följer nedan en beskrivning av kategorier där upprepade byten ej kan anses tillrådigt oavsett vilka nya förutsättningar kring utbytet som introduceras. 1. Läkemedel med olika handhavande Vissa läkemedel tillhandahålls i/tillsammans med särskilda hjälpmedel för att administrera läkemedlet. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel mot astma, injektionsläkemedel eller ögondroppar. Att på ett patientsäkert sätt upprepade gånger byta läkemedel där handhavandet skiljer sig åt kräver stora informationsinsatser vid så väl förskrivning som expedition på apotek. Läkemedelsverket anser att det är tveksamt om patienten kan erbjudas så omfattande information vid varje expedition. Vidare är det tveksamt om konsumenten kan ta till sig information om en rad olika användningssätt. Risken för felanvändning av läkemedel är uppenbar. Den är än större för de fall konsumenten har läkemedel med flera olika handhavande i hemmet, vilket är en vanlig situation då läkemedel använts under en längre tid och många recept hämtats ut. Det är dessutom vanligt att anhöriga/omsorgspersonal hämtar läkemedel samt att läkemedel inköps på distans (via t.ex. e-handel). Det innebär än större utmaningar att säkerställa att patienten har den information som behövs för att på rätt sätt kunna hantera t.ex. injektionshjälpmedel eller inhalatorer. Läkemedelsverket bedömer därför att en sådan utvidgning av utbytbarheten inte kan anses vara patientsäker. 2. Läkemedel med modifierad/fördröjd frisättning Denna grupp av läkemedel innefattar läkemedel som på olika vis frisläpper aktiv substans med olika hastighet/intensitet. Det innebär att dosens storlek och den tid det tar till läkemedlet ger effekt kan variera mellan olika produkter. Sådana variationer kan ha klinisk betydelse för den enskilde individen. Läkemedelsverket bedömer därför att utvidgad utbytbarhet generellt inte kan anses vara lämpligt för läkemedlen med modifierad/fördröjd frisättning. 16

17 3. Läkemedel med snävt terapeutiskt index För vissa läkemedel ligger den verksamma plasmakoncentrationen av läkemedlet inom ett litet intervall. Doser som är lägre än indexet/intervallet riskerar att leda till sämre effekt och vid högre doser ökar risken för biverkningar. LV kan inte finna några förutsättningar som skulle kunna innebära att upprepade utbyten av dessa läkemedel skulle kunna ske på ett patientsäkert vis. 4. Smaksatta läkemedel för barn LV har bedömt att barn är särskilt känsliga för förändringar i smak på läkemedel de använder kontinuerligt/under längre perioder och att följsamheten till ordination kan försämras om utbyte sker mellan läkemedel med olika smak. LV kan inte finna någon förutsättning som skulle kunna avhjälpa detta faktum och bedömer därför att utvidgat utbyte inte kan vara aktuellt för denna kategori. 5. biosimilars LV:s bedömning är att dessa läkemedel inte kan anses vara så medicinskt likvärdiga att det medger utbytbarhet. Det kan föreligga skillnader i patienternas immunologiska svar vid användning av biologiska läkemedel och det är oklart vilka immunologiska reaktioner utbyte mellan dessa produkter skulle kunna ge upphov till. I nuläget är detta läkemedel som injiceras vilket medför att de även kan vara förpackade/tillhandahållas med olika injektionshjälpmedel och därmed även ur den aspekten inte är lämpliga att byta ut. Vidare är godkännandena av dessa produkter knutna till krav på riskhanteringsplaner vilket i många fall omfattar säkerhetsuppföljning i verklig användning vilket skulle vara svårt att åstadkomma om utbyte löpande sker på apotek. 6. läkemedel med olikheter i produktresumé/bipacksedel Pga att läkemedel godkänns gemensamt inom EU och att det finns olika synsätt inom Europa på hur information utformas, kan t.ex. ett generikum ha en annorlunda varningstext än motsvarande originalläkemedel i Sverige. Dessa skillnader kan innebära risk för försämrad följsamhet till ordination vid utbyte. LV gör bedömningar av produktinformationen för varje läkemedel som bedöms avseende utbytbarhet. 17

18 Frågor rörande skillnader i produktinformation tillhör de vanligaste frågorna LV får om utbytessystemet. LV anser att det är tveksamt om konsumenten kan erbjudas och ta till sig information som skulle kunna överbrygga risken för försämrad/utebliven läkemedelsbehandling när skillnaderna i produktinformationen t.ex. rör så känsliga områden som användning under graviditet. Läkemedelsverket bedömer därför att en sådan utvidgning av utbytbarheten inte kan anses vara patientsäker. 2. Utbyte vid nyinsättning Utbyte vid nyinsättning är en ny modell för utbyte och som enligt vad LV erfar inte används i europeiska länder som har sjukvårds/apotekssystem som liknar Sveriges. Denna form av utbyte ställer stora krav på tydlighet ifråga om vad som de facto är en nyinsättning. Förskrivarna måste vara väl införstådda med när utbyte kan komma att ske inom ramen för denna modell. Sedan början av 2000-talet har det skett en nettoöverföring från läkemedelsförskrivning på recept till hantering av läkemedel på rekvisition. Det är särskilt väsentligt att vara uppmärksam på konsekvenserna av eventuellt utbyte om patienten t.ex. varit inlagd på sjukhus för att prova ut en lämplig behandling och inom vården administrerats ett visst läkemedel. LV menar att den beskrivna situationen inte kan omfattas av utbyte vid nyinsättning då patienten redan behandlats med ett visst läkemedel. På liknande sätt måste förskrivare uppmärksamma när det är aktuellt att åter sätta in en patient på ett läkemedel patienten tidigare använt och bedöma huruvida insättningen ska betraktas som en nyinsättning (och därmed kan komma att bytas ut) eller om det är väsentligt för patienten att få samma läkemedel som han/hon tidigare varit inställd på. Som beskrivs i kapitlet Bakgrund finns grupper av läkemedel där läkemedlets verkan eller konstruktion är sådan att LV ej bedömt att de är medicinskt likvärdiga. Vid kartläggning av nuvarande läkemedelssortiment finner LV att det finns kategorier av läkemedel där utbyte vid nyinsättning skulle kunna göras på ett patientsäkert sätt förutsatt att förutsättningarna nedan realiseras. 18

19 Läkemedel med generisk konkurrens 1. Läkemedel med olika handhavande Vissa läkemedel tillhandahålls i/tillsammans med särskilda hjälpmedel för att administrera läkemedlet. Exempel på sådana läkemedel är läkemedel mot astma, injektionsläkemedel eller ögondroppar. Det är ett krav enligt 21 5 kap LVFS 2009:13 att apoteken så långt det är möjligt ska förvissa sig om att patienten kan använda läkemedlet på rätt sätt men patientföreträdare och förskrivare anser att information/utbildning om handhavandet i praktiken i första hand tillhandahålls av vården. Om patienten fick de instruktioner patienten behöver för att använda läkemedlet på apoteket i samband med expedition skulle utbyte vid nyinsättning vara tänkbart. 2. läkemedel med modifierad/fördröjd frisättning Denna grupp av läkemedel innefattar läkemedel som på olika vis frisläpper aktiv substans med olika hastighet/intensitet. Det innebär att dosens storlek och den tid det tar till läkemedlet ger effekt kan variera mellan olika produkter. Då det väsentliga med dessa läkemedel vanligtvis är att frisättningen är den samma över tid bör det kunna vara patientsäkert att byta ut läkemedel vid nyinsättning för att vid kommande expeditioner få samma läkemedel expedierat. 3. läkemedel med snävt terapeutiskt index För vissa läkemedel ligger den verksamma koncentrationen av läkemedlet inom ett litet intervall. Doser som är lägre än indexet/intervallet riskerar leda till sämre effekt och högre doser till biverkningar. Då det väsentliga med dessa läkemedel är att koncentrationerna inte fluktuerar över tid bedömer LV det vara möjligt att byta ut dessa läkemedel vid nyinsättning. 4. smaksatta läkemedel för barn LV har bedömt att barn är särskilt känsliga för förändringar i smak på läkemedel de använder kontinuerligt/under längre perioder och att läkemedelsanvändningen kan försämras om utbyte sker mellan läkemedel med olika smak. Denna bedömning är inte relevant om läkemedlet enbart byts vid nyinsättning och om barnet/vårdnadshavaren då informeras om smak på det aktuella läkemedlet. 5. läkemedel med olikheter i produktresumé/bipacksedel 19

20 Pga att läkemedel godkänns gemensamt inom EU och att det finns olika synsätt inom Europa på hur information utformas, kan t.ex. ett generikum ha en annorlunda varningstext än motsvarande originalläkemedel i Sverige. Dessa skillnader kan innebära risk för försämrad följsamhet till förskrivningen vid upprepade byten mellan produkter med olika produktinformation, men den bedömningen är inte relevant vid byte endast vid nyinsättning. 6. Skilda indikationer för samma läkemedel Som beskrivits ovan i kapitel 1 Utvidgad utbytbarhet finns en handfull läkemedel som har flera indikationer godkända och där utbyte skulle vara medicinskt försvarbart på en eller flera av indikationerna men inte för andra. Exempel på denna typ av läkemedel är antiepileptika som även används mot smärta. Även denna kategori av läkemedel skulle kunna vara tänkbara att byta ut vid nyinsättning förutsatt att system med angivande av förskrivnings/ordinationsorsak infördes (se kapitel 1 utvidgas utbytbarhet). Läkemedel med konkurrens av biosimilars Läkemedelsverkets bedömning har varit att biosimilars inte kan anses vara medicinskt likvärdiga med original/patenterade läkemedel och därmed inte utbytbara. Dessa läkemedel injiceras vilket medför att de även kan vara förpackade/tillhandahållas med olika injektionshjälpmedel och därmed även ur den aspekten inte är lämpliga att upprepade gången bytas ut. Det är ännu inte klarlagt vilka immunologiska reaktioner utbyte mellan dessa produkter skulle kunna ge upphov till och bland annat därför är godkännandena av dessa produkter knutna till krav på uppföljningsprogram för att fånga upp biverkningar, immunologiska reaktioner osv. som kan uppträda efter längre tids användning i en större patientpopulation. Det är vitalt att dessa uppföljningsprogram kan genomföras för att öka den samlade kunskapen om de biologiska läkemedlens långtidseffekter. Det har från förskrivare framförts att det kan vara svårt att ha uppdaterad och fördjupad kunskap om flera olika varianter av biologiska läkemedel. Sådan kunskap skulle krävas om utbyte vid nyinsättning infördes då förskrivarens patienter kan komma att använda olika biosimilars beroende på när patienten fick läkemedlet nyinsatt. En stor del av nyinsättningen av biosimilars sker dock i dagsläget inom den slutna vården, varmed något byte vid nyinsättning inte bör vara aktuellt när patienten övergår till att själv hämta ut läkemedlen på apotek. 20

21 LV finner att det inte är otänkbart att utbyte vid nyinsättning skulle kunna accepteras för biosimilars om nedanstående förutsättningar realiserades. Förutsättningar för utbyte vid nyinsättning Angivande av Nyinsättning Indikering av att förskrivningen/ordinationen är en nyinsättning måste kunna anges på förskrivningarna. Detta kräver anpassningar i journalsystem/förskrivarstöd, i systemen/registren hos Apotekens Service AB samt i apoteksaktörernas respektive receptexpeditionssystem. Dessutom måste pappersrecepten (vanliga recept, blankett för utskrift av elektroniskt recept, särskilda recept, telefonrecept och dosrecept) ändras så att utrymme för angivande av att det är fråga om en nyinsättning kan göras av förskrivaren. Detta görs förslagsvis genom att en ruta ( Nyinsättning ) med plats för förskrivarens signatur läggs till på blanketterna. Beslut om vilka läkemedel som omfattas LV måste fatta nya beslut om vilka produkter som skulle kunna omfattas av utbyte vid nyinsättning. Besluten kan tillgängliggöras som en separat förteckning eller inkorporeras i befintlig utbytesinformation. Informationen om utbytbarhet för dessa produkter måste dock innehålla fler fält än dagens utbyteslista (dvs information om att utbyte kan ske vid nyinsättning). För att denna information ska bli tillgänglig för vården/apoteken måste även förändringar göras i systemen/registren hos Apotekens Service AB, i journalsystemen/förskrivarstöden och i apoteksaktörernas respektive expeditionssystem. Återrapportering För att säkerställa att patienten får aktuellt läkemedel förskrivet vid nästa vårdkontakt samt för att ha aktuell information om patientens aktuella läkemedel vid eventuella reaktioner på läkemedlen måste återrapportering av dessa byten ske till förskrivaren samma dygn bytet utförs på apotek. För att återrapporteringen ska uppfylla sitt syfte måste förtydligade krav ställas på vården att dessa uppgifter snarast/omgående förs in i journal/förskrivarstöd så att förskrivaren vid nästa förskrivning/ordination vet vilket läkemedel patienten fått expedierat och kan förskriva det aktuella läkemedlet. För att återrapporteringen ska fungera i praktiken och för att undvika tungrodd administration bör möjligheter skapas för apotekens återrapportering att elektroniskt 21

22 överföras till vården och företrädelsevis direkt till patientens journal/motsvarande. Information och utbildning Information/utbildning måste tillhandahållas de verksamma inom vården och apoteken för att de på ett patientsäkert sätt kan utföra ordinationer och expeditioner i enlighet med modellen med utbyte vid nyinsättning. Särskilt viktigt att kommunicera en gemensam bild av vad Nyinsättning faktiskt innebär. Informationspaket bör även utformas för berörda patientorganisationer som berörs av förändringen Försäkringsskydd Ett system som garanterar patienterna adekvat försäkringsskydd måste finnas på plats för att säkerställa att patienten hålls så skadelös som möjligt för det fall att hanteringen runt utbyte vid nyinsättning skulle kunna medföra att patienten utsätts för skada. Läkemedel med olika handhavande Vid utbyte av dessa läkemedel ställs tydligare krav på apoteken att ge konsumenten instruktion/utbildning runt handhavandet av aktuellt läkemedel. Förskrivaren/vårdgivaren måste vara informerad och förvissad om att denne genom att indikera Nyinsättning överlåtit åt apoteken att informera/utbilda patienten. Det är särskilt viktigt att det säkerställs att det finns förutsättningar (i form av bl.a. kunskap om handhavande av aktuella läkemedel) för apotekens medarbetare att lämna adekvat information till patienten och att vården är väl införstådd med att dessa instruktioner lämnas i samband med att läkemedlet expedieras på apoteken. Former för hur denna information kan nå läkemedelsanvändaren om läkemedlet t.ex. hämtas av bud eller köps på distans måste utarbetas av apoteksaktörerna. Tillgänglighet till läkemedel och pris Om utbyte vid nyinsättning blir aktuellt måste förutsättningarna för patienten att få tillgång till det läkemedel som lämnades ut vid första expeditionen under kommande expeditioner säkerställas. Denna modell medför sannolikt att en rad läkemedel i samma nyinsättningsutbytesgrupp kommer att efterfrågas parallellt beroende på att patienter satts in på dessa läkemedel vid olika tidpunkt då olika läkemedel haft förmånligast pris. Tillgängligheten till ett större antal utbytbara läkemedel måste därmed säkerställas vilket medför logistiska utmaningar i läkemedelsdistributionskedjan. Konsekvenserna av tillgänglighetsfrågan bör analyseras vidare tillsammans med en analys av vilken prismodell som skulle vara lämplig 22

23 för att säkerställa tillgänglighet och samtidigt uppnå långsiktig prispress och förutsägbara villkor för aktörerna inom distributionskedjan. Kostnader, besparingar och tidsåtgång för införande TLV har gjort preliminära uppskattningar på vilka besparingar inom läkemedelsförmånerna som skulle kunna realiseras om utbyte vid nyinsättning infördes för produkter med generisk konkurrens. De menar att den sammanlagda potentialen beräknat utifrån nuvarande sortiment är knappt 250 miljoner. För läkemedel med konkurrens av biosimilars skulle besparingspotentialen vara högre och särskilt på sikt räknar TLV med att konkurrens genom utbyte vid nyinsättning för dessa produkter skulle leda till prispress och därmed besparingar inom läkemedelsförmånen. Dessa kalkyler är dock mycket grova och behäftade med omfattande osäkerhet. De bygger på att originalprodukten till 100 % byts mot ett generikum, samt att dessa generika kommer att ha samma prisläge som idag. Båda antagandena är osannolika. Byte vid nyinsättning kommer därutöver bara gradvis att förändra kostnaderna då majoriteten av patienterna står kvar på den behandling de fått sedan tidigare då bara de nyinsatta behandlingarna är aktuella för utbyte på apotek. LV har diskuterat frågan om kostnader för anpassningar av IT-stöd och databaser med Apotekens Service AB och efterfrågat uppskattningar från Sveriges Apoteksförening och Inera. Kravet på att återrapportering till förskrivare ska ske inom ett dygn ställer stora krav på förändringar i hur denna information överförs från apoteken till vården. Det finns dock inte tillräckligt underlag för att göra konkreta beräkningar av vad de tekniska anpassningarna skulle kosta. Apotekens Service anger att förändringar i deras databaser/tjänster tar uppskattningsvis ett och ett halvt år i kalendertid från att beslut om förändringar fattas. Sveriges Apoteksförening anger att deras medlemsföretag efter det behöver ytterligare tid för att tillsammans med de 4-5 leverantörerna av receptexpeditionssystem göra de anpassningar som behövs. Det är inte orimligt att anta att vården behöver ytterligare tid för att anpassa det dussin journalsystem som skickar e-recept och övriga system som hanterar ordinationer och rapporter om utförda utbyten. Vidare behöver IT-anpassningar göras hos både LV och TLV. Sveriges Apoteksförening betonar behovet av tillräcklig tid särskilt i ljuset av att apoteksnäringen under 2011 genomför systembyten på 23

24 landets samtliga apotek. Apoteksaktörerna har redan identifierat att de nya systemen har förbättringsbehov och anger att de och deras systemleverantörer kommer att ägna tillgänglig tid och resurser de närmaste åren åt att stabilisera och förbättra dessa system. Föreningen efterfrågar återhållsamhet i förändringar i regelverk/strukturer under den närmaste tiden. LV vill poängtera behovet av inte bara tekniska förutsättningar för eventuellt utökat utbyte utan även behovet av information/utbildning runt vad en förändrad modell innebär. Kostnader och tidsåtgång för dessa insatser behöver även tas med i bedömningen av sammanlagda kostnader och tidsåtgång. Författningsförslag Nedan följer förslag till författningsändringar som skulle krävas för att författningsmässigt ställa de krav som LV bedömt som nödvändiga för utbyte vid nyinsättning. LV har i rapporten identifierat att vissa aspekter kan behöva analyseras vidare, för dessa frågor har några författningsförslag inte tagits fram. Förutsättning: Indikering av att förskrivningen/ordinationen är en nyinsättning måste anges på förskrivningarna. Författningsförslag: Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Avd I kap 1 3 Utbyte vid nyinsättning: Utbyte av läkemedel som sker första gången patienten får aktuellt läkemedel expedierat på apotek. LVFS 2009:13 Avd III kap 3 Receptuppgifter 3 b För de fall förskrivningen avser ett läkemedel som är utbytbart vid nyinsättning och förskrivaren bedömer att utbyte kan ske innan behandlingen påbörjas ska uppgift om detta anges på förskrivningen. Därutöver ska samtliga receptblanketter (för människa) förses med utrymme där förskrivaren kan ange att utbyte vid nyinsättning får ske (utformningen av respektive receptblankett är fastställd i bilagor till LVFS 2009:13). Av utrymmesskäl medför det sannolikt att recept (bilaga 4 till LVFS 2009:13) och telefonrecept (bilaga 6 till LVFS 2009:13) kommer att behöva justeras till att bara uppta en förskrivning per blankett. 24

25 Förutsättning: LV måste fatta nya beslut om de produkter som skulle kunna omfattas av utbyte vid nyinsättning. Författningsförslag: Läkemedelsförordningen (2006:272) 3 kap. Förfarande vid godkännande av läkemedel, m.m. Beslut om utbytbarhet 21 Ett läkemedel kan vara utbytbart innan behandling med läkemedlet påbörjats, men inte under pågående behandlingsperiod. Förutsättning: Apoteken måste återrapportera till förskrivaren inom ett dygn att utbyte vid nyinsättning skett. Författningsförslag: Tillägg i 21 läkemedelsförmånslagen (2002:160) st 4 Om utbyte skett av läkemedel som enligt 21 läkemedelsförordningen (2006:272) är utbytbara innan behandlingen påbörjas ska apoteken elektroniskt och inom samma dygn meddela förskrivaren om att byte skett. Förutsättning: Vårdgivaren/förskrivaren tillser att rapport om utbyte tas omhand omgående/snarast och förs in i journal. Författningsförslag: Förslagsvis införs ett nytt kapitel i 5 kap. i patientdatalagen (2008:355) som ska reglera elektronisk förskrivning av läkemedel och utbyte av informationen med apoteken. I dag finns bestämmelser i 3 kap i Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit. Dessa bestämmelser skulle kunna anges i patientdatalagen då de är viktiga för utbytet av ett stort antal kännliga patientuppgifter. Bestämmelserna liknar de som finns i 6 kap. om sammanhållen journalföring men en patient bör inte kunna motsätta sig denna hantering. 5a Kap. Utbyte av personuppgifter vid förskrivning av läkemedel 1 En vårdgivare får, för de ändamål som anges 2 kap. 4 första stycket 1 och 2, vidarebefordra de personuppgifter som behövs för elektronisk förskrivning av läkemedel och teknisk sprit om det sker på säkert och korrekt sätt. Vid elektronisk förskrivning av läkemedel eller teknisk sprit för behandling av människa ska det elektroniska receptet överföras till Apotekens Service AB. 2 En vårdgivare är skyldig att ta emot och föra in sådan information i en patientjournal som apoteken enligt 21 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner är skyldig att rapportera. Uppgifterna ska vara registrerade i patientjournalen inom ett dygn från det att de togs emot. 25

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4

Inledning... 3. Bedömning av utbytbarhet för den enskilde patienten... 4. Allmänt om utbytbarhet... 3. Utbyte på apotek... 4 UTKAST Vägledning till 5 kap. 8 a Läkemedelverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit farmaceuts möjlighet att motsätta sig utbyte av läkemedel Postadress/Postal

Läs mer

Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666

Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Registrator vid Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr 1.1-2014-05-04-105666 Stiftelsen NEPI välkomnar

Läs mer

Så jobbar Läkemedelsverket och TLV med utbytbara läkemedel och periodens vara. Apoteksmässan, 6 september 2012

Så jobbar Läkemedelsverket och TLV med utbytbara läkemedel och periodens vara. Apoteksmässan, 6 september 2012 Så jobbar Läkemedelsverket och TLV med utbytbara läkemedel och periodens vara Apoteksmässan, 6 september 2012 Anna Hillgren, LV Apotekare och PhD Åsa Tormod, TLV Apotekare Utbytbarhet - Riksdagsbeslut

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Delbetänkande av Läkemedels- och apoteksutredningen Stockholm 2013 SOU 2013:23 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna

Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se 1 (6) Remissvar: Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna har beretts möjlighet att lämna

Läs mer

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet?

Kraftig kostnadsökning under 1990-talet. Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag. Är hälso- och sjukvård en rättighet? Vad gör TLV? -Hur vårt uppdrag påverkar apoteksfarmaceutens vardag Camilla Berglund, leg. Apotekare Är hälso- och sjukvård en rättighet? Kraftig kostnadsökning under 1990-talet 2002 bildas myndigheten

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-04-18

BESLUT. Datum 2016-04-18 BESLUT 1 (8) Datum 2016-04-18 Vår beteckning PART Kronans Droghandel Apotek AB (org. nr. 556787-2048) Box 30094 104 25 Stockholm SAKEN Sanktionsavgift enligt 25 a första stycket 1 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Läs mer

Receptlära och läkemedels- förmånerna

Receptlära och läkemedels- förmånerna Receptlära och läkemedels- förmånerna Marie-Louise Ovesjö öl, med dr Klinisk farmakologi, Södersjukhuset AB marie-louise.hakansson-ovesjo@sodersjukhuset.se Vem får förskriva läkemedel? Behöriga förskrivare

Läs mer

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: GMP Sjukvård Dnr: 6.2.2-2014-030251 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak

Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Dnr 17769/2011 1(17) Resultat av remiss för begrepp kring ordinationsorsak Begreppen i denna sammanställning är resultatet från det terminologiarbete som är en del av projektet Ordinationsorsak. Begreppen

Läs mer

Kommittédirektiv. Vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Dir.

Kommittédirektiv. Vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Dir. Kommittédirektiv Vissa frågor om prissättning, tillgänglighet och marknadsförutsättningar inom läkemedels- och apoteksområdet Dir. 2011:55 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2011 Sammanfattning

Läs mer

Remiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden

Remiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden 2013-02-25 Till Socialdepartementet Dnr: S2012/7587/FS Remiss av delbetänkandet SOU 2012:75 Pris, tillgång och service fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden Sveriges Farmacevtförbund

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-04 -05. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

BESLUT. Datum 2016-04 -05. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen) BESLUT 1 (6) Datum 2016-04 -05 Vår beteckning PART Kronans Droghandel Apotek AB (org. nr. 556787-2048) Box 30094 112 51 Stockholm SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Läs mer

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC. Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Läkemedelsordination på recept Receptskrivningens ABC Carl-Olav Stiller Överläkare, Docent Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Information om läkemedel www.fass.se Produktmonografi SPC

Läs mer

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi 1 2015-10- 23 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Stiftelsen NEPI:s yttrande avseende remiss S2011/8290/FS Rapport från Läkemedelsverket Insatser för att förbättra patientsäkerheten

Läs mer

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden

Statskontorets uppdrag att följa upp och utvärdera omregleringen av apoteksmarknaden Sammanfattning Statskontoret har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat apoteksomregleringen utifrån målen för omregleringen. Statskontoret bedömer att målet om ökad tillgänglighet till läkemedel

Läs mer

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10

Författningar. Allmänt om författningar. Innehåll. Författningshierarki: Receptarieprogrammet HT-10 Författningar Receptarieprogrammet HT-10 Pernilla Jonsson Leg. apotekare och doktorand Samhällsfarmaci/ Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 1 Innehåll Läkemedel Handel och import

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens Bilaga 1 2009-04-14 Handlingsplan för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens läkemedelsanvändning Vision Västra Götalandsregionen skall, utan att påverka patientnyttan, minimera miljöbelastningen

Läs mer

Farmaceutkryss Presentation för Läkemedelsansvariga, 2 och 6 oktober 2014

Farmaceutkryss Presentation för Läkemedelsansvariga, 2 och 6 oktober 2014 Farmaceutkryss Presentation för Läkemedelsansvariga, 2 och 6 oktober 2014 Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och ehälsomyndigheten Lag kompletterad med farmaceutkryss Ny bestämmelse

Läs mer

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar

Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Lagrådsremiss. Vissa apoteksfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Vissa apoteksfrågor. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Vissa apoteksfrågor Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 december 2009 Göran Hägglund Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Läs mer

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ 1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit Vägledning till 8 kap. 11 Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2016:34) om förordnande och utlämnande av läkemedel och tekniskt sprit - farmaceuts

Läs mer

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Om TLV 2015 Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Generaldirektör Sofia Wallström Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) är en statlig myndighet som beslutar om vilken tandvård, vilka läkemedel

Läs mer

Avdelning I Inledande bestämmelser

Avdelning I Inledande bestämmelser Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit; Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Vi vill främja god hälsa och samtidigt hushålla med samhällets resurser. Det gör vi genom att granska och besluta om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som

Läs mer

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: Godkända läkemedel Dnr: 6.2.11-2014- 029254 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS)

Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS) Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Stockholm 1 september 2015 Remissvar: Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånen Dnr: S2014/3698/FS) Socialdepartementet

Läs mer

Till Socialdepartementet. Dnr: S2015/2282/FS. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet

Till Socialdepartementet. Dnr: S2015/2282/FS. SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Till Socialdepartementet Dnr: S2015/2282/FS SOU 2015:32 Nästa fas i e-hälsoarbetet Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. I vårt svar har vi valt att endast inkludera

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-12-19

BESLUT. Datum 2011-12-19 BESLUT 1 (6) Datum 2011-12-19 Vår beteckning FÖRETAG Pfizer AB Pricing & Reimbursement Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Läkemedelsverkets patientsäkerhetsarbete för hälso- och sjukvårdspersonal 15 november 2017

Läkemedelsverkets patientsäkerhetsarbete för hälso- och sjukvårdspersonal 15 november 2017 Generiskt utbyte Läkemedelsverkets patientssäkerhetsarbete för H&S personal Catarina Bernet Apotekare, kvalitetsutredare Enheten för Farmaci och Bioteknologi Hur godkänns ett läkemedel? 2 information som

Läs mer

Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek

Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek Aktuell läkemedelsinformation ett måste för ett bra samspel mellan sjukvård och apotek Birgit Eiermann, farm Dr Maria Samén, apotekare och sjuksköterska birgit.eiermann@inera.se maria.samen@ehalsomyndigheten.se

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2010:1167) om avgifter för den statliga kontrollen av läkemedel; SFS 2015:465 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015.

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2013-04-30 Sjuksköterskor Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: shantering Sida 2 (9) Innehåll REGEL FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (10) 960-08 och 3047-08 meddelad i Stockholm den 24 juni 2010 KLAGANDE OCH MOTPARTER 1. Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala 2. Navamedic ASA Ombud: Advokat Elisabeth Legnerfält

Läs mer

- kundsituationer. Modul 3. Maj 2010. - Utbyte av läkemedel på apotek regler och samband - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller

- kundsituationer. Modul 3. Maj 2010. - Utbyte av läkemedel på apotek regler och samband - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller Utbyte av läkemedel på apotek - kundsituationer Modul 3 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:13) om förordnande

Läs mer

Lägesrapport Förfinad statistik kring utbyte på apotek

Lägesrapport Förfinad statistik kring utbyte på apotek 2015-10-27 dnr 2015/05894 Lägesrapport Förfinad statistik kring utbyte på apotek Version 1.0 Dokumentnamn: Lägesrapport 1/20 Innehåll Förord och sammanfattning... 4 Dokumentets syfte... 5 Redovisning av

Läs mer

Yttrande på TLV:s föreskrifter Prissättning av utbytbara läkemedel mm Dnr 3883/2010

Yttrande på TLV:s föreskrifter Prissättning av utbytbara läkemedel mm Dnr 3883/2010 TLV Registrator Box 225 20 104 22 Stockholm Tisdagen den 1 februari 2011 Yttrande på TLV:s föreskrifter Prissättning av utbytbara läkemedel mm Dnr 3883/2010 FGL ställer sig mycket positiv till införande

Läs mer

Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006: 11) om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. ;

Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006: 11) om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. ; Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006: 11) om godkännande av läkemedel för försäljning m.m. ; beslutade den xxxx. LVFS 2012:XX Utkom från trycket den Läkemedelsverket föreskriver

Läs mer

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel

Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel 1 (1) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Stockholm 2014-06-19 Dnr 2265/2014 Enligt sändlista REMISS Förslag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning

Läs mer

ÅR: 2014. Område: Narkotikaprekursorer. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.7.4-2014-018887

ÅR: 2014. Område: Narkotikaprekursorer. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: 6.7.4-2014-018887 ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Narkotikaprekursorer Dnr: 6.7.4-2014-018887 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Regelverk för öppenvårdsapotek. 20151008 Helena Calles

Regelverk för öppenvårdsapotek. 20151008 Helena Calles Regelverk för öppenvårdsapotek 20151008 Helena Calles Grundat: 2009 Antal apotek: över 370 Nordligast: Kiruna Sydligast: Tomelilla Ostligast: Luleå Västligast: Strömstad Antal medarbetare: Fler än 3000

Läs mer

Förtydligande om regler för utbyte mellan direktimporterade läkemedel och dess parallellimporterade eller parallelldistribuerade läkemedel.

Förtydligande om regler för utbyte mellan direktimporterade läkemedel och dess parallellimporterade eller parallelldistribuerade läkemedel. Förtydligande om regler för utbyte mellan direktimporterade läkemedel och dess parallellimporterade eller parallelldistribuerade läkemedel Juli 2014 Bakgrund Utbytet av läkemedel på apotek delas generellt

Läs mer

Förslag till ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek

Förslag till ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek Remiss Eva Eriksson Rättsenheten Datum:2015-02-27 Dnr: 3.1-2015-016620 Enligt sändlista Förslag till ändring av Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek

Läs mer

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande.

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande. Konsoliderad föreskrift TLVFS 2008:2 1 Konsoliderad föreskrift TLVFS 2008:2 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:2) om ansökan och beslut om läkemedel och varor

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

Slutbetänkande av Läkemedels- och Apoteksutredningen (SOU 2014:87) S2014/9003/FS

Slutbetänkande av Läkemedels- och Apoteksutredningen (SOU 2014:87) S2014/9003/FS YTTRANDE 2015-06-16 S2014/9003/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutbetänkande av Läkemedels- och Apoteksutredningen (SOU 2014:87) S2014/9003/FS

Läs mer

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9

Pascal. Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD. Version 0.9 Pascal Tillämpningsanvisning Säkerhetsfunktioner i Pascal för NOD Version 0.9 Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation... 3 1.1 Revisionsinformation... 3 1.2 Syfte och omfattning... 3 1.3 Teckenförklaringar...

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel;

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel; Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling ISSN 2000-5520 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om prissättning av vissa äldre läkemedel; TLVFS 2014:9 Utkom

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Namn titel Klinisk farmakologi enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@regionostergotland.se Innehåll Patentutgångar - Lyrica och Cymbalta. Klassning av läkemedel

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd

Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och graviditet/fosterpåverkan. En mappning mellan två olika beslutsstöd Integrationshandledning Läkemedel och amning och läkemedel och En mappning mellan två olika beslutsstöd Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Syfte... 2 Terminologi... 2 Innehåll... 2 Avgränsningar... 3 Klassificering

Läs mer

BESLUT. Datum 2016-06-22. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen)

BESLUT. Datum 2016-06-22. Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. (förmånslagen) BESLUT 1 (8) Datum 2016-06-22 Vår beteckning PART Apoteksgruppen i Göteborg Nr 4 AB (org. nr 556802-8830) AMUND GREFWEGATAN 5 411 31 Göteborg SAKEN Förbud vid vite enligt 25 lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner

Läs mer

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband

Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Utbyte av läkemedel på apotek - regler och samband Modul 1 Maj 2010 Till denna modul hör ytterligare två utbildningsmoduler - Utbyte av läkemedel på apotek de olika aktörernas roller - Utbyte av läkemedel

Läs mer

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN 2011-11-28 1 TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden Nivå och konstruktion av den ersättning som apoteken erhåller för sitt uppdrag Generiskt utbyte

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av avtal mellan staten och Apoteket AB (publ) om bolagets verksamhet; SFS 2009:905 Utkom från trycket den 21 juli 2009 beslutat den 9 juli 2009. Regeringen ger

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården Dokumentbeteckning 2016-06-03 Dnr 4.1.1-14967/2016 1(41) Avdelningen för regler och behörighet Lisa van Duin lisa.vanduin@socialstyrelsen.se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordination

Läs mer

Särskilda receptblanketten

Särskilda receptblanketten Särskilda receptblanketten Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1-2016-005868 Datum: 2016-12-29 Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket.

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/26 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket

ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket ÅR: 2013 Tillsynsrapport från Läkemedelsverket Område: Öppenvårdsapotek Dnr: 6.2.4-2014-025628 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 11/9 2012 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Thomas Karlsson, vice ordförande Chefläkare Barbara Sedvallson Överläkare

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek

Ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek Ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2009:8) om ansökan om tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek (version 3, juli 2010) Inledning Enligt

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2006

Läkemedelsverkets miljöarbete 2006 Läkemedelsverkets miljöarbete 2006 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr:

ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr: ÅR: 2014 Tillsynsplan från Läkemedelsverket Område: Godkända läkemedelsprodukter Dnr: 6.2.11-2014-018866 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad: 2009-06-18 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Yttrande över slutbetänkande Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Dnr 1896-14 Utredning och överväganden Definition av huvudman Norrbottens läns landsting anser att det är positivt att

Läs mer

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015

Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Protokoll fört vid Läkemedelskommitténs i Blekinge sammanträde den 26 maj 2015 Närvarande Familjeläkare Anna Janson, ordförande Överläkare Maria Söderlin Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Maud Janzon

Läs mer

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se

Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal) Karina Tellinger Strateg karina.tellinger@inera.se Mål i Handlingsplanen 2013-2018 Som medarbetare i vården har man tillgång till samtliga uppgifter som krävs för att

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2011 1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 211 Version januari - december 211 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Ds 2009:49. Vissa apoteksfrågor. Socialdepartementet

Ds 2009:49. Vissa apoteksfrågor. Socialdepartementet Ds 2009:49 Vissa apoteksfrågor Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2008:13 Datum 2008-09-15 Dnr C 19/08 ÖVERKLAGAT BESLUT Stockholms tingsrätts, avd. 5, beslut den 19 juni 2008 i mål T 2918-08, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Medartuum AB,

Läs mer

Bipacksedeln: Information till patienten. Azyter 15 mg/g, ögondroppar, lösning i endosbehållare Azitromycindihydrat

Bipacksedeln: Information till patienten. Azyter 15 mg/g, ögondroppar, lösning i endosbehållare Azitromycindihydrat Bipacksedeln: Information till patienten Läkemedelsverket 2015-06-23 Azyter 15 mg/g, ögondroppar, lösning i endosbehållare Azitromycindihydrat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda

Läs mer

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet

Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Antaget av föreningens fullmäktige 24 maj 2014 Apotekarsocietetens policyprogram för läkemedelsområdet Apotekarsocieteten (APS) är en ideell förening

Läs mer

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1 1 (13) Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende Rapport över perioden april-augusti 2015 Sara Wulff, projektledare 036-324596 150929 1

Läs mer

Datum: 2013-12-08 Version: 1.0 Författare: Maria Samén Senast ändrad: 2013-12-18 Dokumentnamn: Återkoppling på

Datum: 2013-12-08 Version: 1.0 Författare: Maria Samén Senast ändrad: 2013-12-18 Dokumentnamn: Återkoppling på Apotekens Service AB Ringvägen 100 118 60 Stockholm www.apotekensservice.se org.nr: 556763-4778 2013-12-18 Enligt sändlista Återkoppling på Sammanfattning Apotekens Service har beslutat att genomföra ändringen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26. Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Läkemedels- och apoteksutredningen (S 2011:07) Dir. 2013:26 Beslut vid regeringssammanträde den 7 mars 2013 Förlängning av uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni

Läs mer

REMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01

REMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01 REMISSVERSION Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION 2011-12-01 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala

Läs mer

Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering

Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering 1 (9) Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering Senast uppdaterat 090709 Allmänt 1 Vilka föreskrifter har TLV gett ut med anledning av apoteksomregleringen? TLVFS

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Stockholm 2009-01-14 Socialdepartementet Sofia Wallström 103 33 STOCKHOLM Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Regeringen gav Lagrådet i uppdrag att granska lagrådsremissen Omreglering

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade

6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade 6 Genomförande av direktiv 2004/24/EG om ändring, avseende traditionella växtbaserade läkemedel, av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel 6.1 Definitioner och tillämpningsområde

Läs mer

Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008

Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008 PM 2008: RI (Dnr 001-94/2008) Omreglering av apoteksmarknaden (SOU 2008:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 11 april 2008 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Som

Läs mer