Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport Hållbar jämställdhet

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport stockholm.se

2 Resultatrapport projektet November 2013 Dnr: /499 Utgivare: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Emma Laurin

3 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 3 (33) Förord Utbildningsförvaltningen ser jämställdhetsfrågan som en rättvisefråga men också som en fråga om god kvalitet. Pojkar och flickor har rätt att få samma förutsättningar att utvecklas och må bra i skolan och förvaltningen ska därför arbeta aktivt på olika nivåer för att motverka att pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller och ojämlika strukturer. Att jämställdhet är en fråga om kvalitet innebär att god kvalitet i utbildningsförvaltningens verksamheten endast kan uppnås om verksamheten är gynnsam för både pojkar och flickor. Kvalitet kan därför inte mätas med generella genomsnittsmått där den ena gruppens goda resultat döljer en annan grupps sämre resultat. Genom att konsekvent använda könsuppdelad statistik i underlag skapar förvaltningen förutsättningar för jämförelser mellan pojkar och flickor. Dessa jämförelser visar på könsskillnader inom en rad områden. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Könsskillnaderna varierar dock mellan olika ämnen och skolor. Detta indikerar att analyser måste göras på flera nivåer och inte bara på en övergripande nivå för att relevanta insatser ska kunna sättas in. Dessutom inverkar förstås en rad andra bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk bakgrund och svensk eller utländsk bakgrund vilket också måste tas hänsyn till. För att jämställdhetsarbetet ska bli hållbart kommer utbildningsförvaltningen fortsatt att arbeta för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i styr- och ledningssystem. En stor del av stadens skolor har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie kvalitetsarbete. Detta innebär att jämställdhetsperspektivet inte ses som ett sidospår och att det finns förutsättningar för att arbetet ska bli hållbart, relevant och uppföljningsbart. Skolorna behöver dock fortsatt stöd för att utveckla sitt kvalitetsarbete. I ett sådant stöd är ett jämställdhetsperspektiv en naturlig del. Anders Carstorp Utbildningsdirektör, Stockholms stad

4 Resultatrapport projektet 4 (33) Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet 6 Bakgrund 8 Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet 9 Resultat av projektomgång 1 10 Resultat och effekter av projektomgång 2 11 Resultat och effekter av delmål 1 12 Resultat och effekter av delmål 2 15 Resultat och effekter av delmål 3 18 Diskussion om resultat och effekter 20 Framgångsfaktorer 20 Utvecklingsområden 23 Hållbarhet 25 Budget Bilagor 28

5 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 5 (33) Sammanfattning Delegationen för jämställdhet i skolan framhåller i sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) att pojkar och flickor i Sverige inte får samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan och att flickor och pojkar behandlas på olika sätt bara på grund av sitt kön. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Mot denna bakgrund har utbildningsförvaltningen, Stockholms stad drivit projektet Projektet har finansierats med medel från Sveriges kommuner och landstings Program för hållbar jämställdhet och totalt tilldelats 4,5 miljoner kronor. Utbildningsförvaltningen har bidragit med personal och projektstyrningsstöd till projektet. Syftet med projektet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem, för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö. Särskilt viktiga projektresultat är att förvaltningens elevstatistik nu till mycket stor del är könsuppdelad och att en stor andel skolor formulerat åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Åtagandena har lett till en omfördelning av resurser på skolor, ändrade arbetssätt och en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Exempel på effekter av arbetet på skolnivå är att könsskillnader avseende kunskapsresultat och inflytanden minskat. Projektets huvudslutsatser gällande det fortsatta jämställdhetsarbetet är att: Förvaltningen bör ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att central förvaltning fortsatt bör stödja och följa upp skolornas arbete med jämställda åtaganden. Att en arbetsgrupp på central förvaltning bör få i uppdrag att driva jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen framåt.

6 Resultatrapport projektet 6 (33) Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet Ett av projektets delmål var att 80 % av stadens skolor i sina arbetsplaner ska formulera jämställdhetsåtaganden. Detta mål har skrivits in i utbildningsnämndens treåriga jämställdhets- och mångfaldsplan. Utbildningsnämndens plan sträcker sig till och med 2015 och arbetet med att stödja skolorna i processen behöver införlivas i central förvaltnings ordinarie verksamhetsplanering. Skolorna måste själva få äga processen när det gäller att arbeta för minskade könsskillnader avseende exempelvis kunskapsresultat och hälsa. Förvaltningens uppgift blir således att ge skolorna det stöd de behöver för att önskade effekter ska uppnås samt att följa upp arbetet på ett kvalitativt sätt. Uppföljning och styrning sker inom ramarna för stadens kvalitetssystem och stöd i form av forskningsbaserade metoder och omvärldsbevakning kan spridas genom förvaltningens intranät och webbportal Pedagog Stockholm. Projektet föreslår följande för att stötta skolorna i deras arbete med jämställdhet i verksamheten: Uppdrag att bevaka att könsuppdelad statistik finns tillgänglig i förvaltningens databaser, presenteras på ett överskådligt sätt samt att beställningar av rapporter och andra underlag har ett jämställdhetsperspektiv där så är relevant. Uppdrag att bevaka att jämställdhetsperspektivet bibehålls i styrdokument och central verksamhetsplanering. Uppdrag att sammanställa och analysera jämställdhetsåtagandena i skolornas arbetsplaner samt utifrån dessa identifiera fokusområden, det vill säga jämställdhetsproblem många skolor arbetar med. Till exempel psykisk ohälsa eller kränkande behandling. Uppdrag att sammanställa och sprida forskningsrön och omvärldsbevakning kopplat till fokusområdena samt arrangerar en årlig konferens med utgångspunkt i skolornas åtaganden.

7 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 7 (33) Uppdrag att handleda skolledningar och andra nyckelpersoner i processen att utifrån identifierade behov formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv. Utöver detta bör en rad insatser göras för att fortsatt jämställdhetsintegrera förvaltningens styr- och ledningssystem. Exempel på detta är att se över budget och resursfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv, ge förslag på hur jämställdhetsperspektiv och andra tvärgående perspektiv kan inkluderas i underlag till beslut, se till så att verksamhetsplan och andra styrdokument har ett jämställdhetsperspektiv. För att detta ska kunna genomföras föreslår projektet: Uppdrag att sammankalla en arbetsgrupp med de handläggare som har jämställdhetsuppdrag på utbildningsförvaltningen för att driva arbetet framåt och samarbeta inom förvaltningen. I dagsläget finns handläggare med jämställdhetsuppdrag på personalavdelningens HR-enhet, på FoU-enheten och på grundskoleavdelningen. Eventuellt kommer det att finnas ett jämställdhetsuppdrag på gymnasieavdelningen men eftersom gymnasieavdelningen nu ser över sin organisation är detta i dagsläget inte klart. Projektet föreslår att ett uppdrag att bevaka jämställdhet även förläggs till förvaltningsstaben samt till uppföljningsenheten. Förvaltningen skulle vinna mycket på att ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att arbeta med flera perspektiv samtidigt ger mer mångfasetterade analyser och underlag till beslut. Projektet ser också att man delvis kan använda samma metoder för att integrera de olika perspektiven i verksamheten. Ökad kunskap och tydliga uppdrag krävs för att detta ska kunna genomföras. Projektet föreslår att en sammanhållen strategi för hur perspektiven barns rättigheter, mångfald och jämställdhet kan integreras i verksamheten utarbetas.

8 Resultatrapport projektet 8 (33) Bakgrund Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad har beviljats medel från Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) Program för hållbar jämställdhet i två omgångar. Program för hållbar jämställdhet syftade till att stödja kommuner, landsting, regioner, samverkansorgan och privata företag till att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har drygt 70 organisationer beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Den första projektomgången på utbildningsförvaltningen startade maj 2009 och avslutades december Den andra projektomgången varade mellan september 2011 och oktober Under första projektomgången beviljades förvaltningen 3,5 miljoner kronor av SKL och under andra projektomgången 1,5 miljoner kronor. Under andra projektomgången bidrog förvaltningen själv med kostnader för personal uppskattningsvis motsvarande en tjänst på 50 % och finansierade utöver detta delar av kostnaderna för projektstyrningsstöd. De båda projektomgångarna har syftat till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem. Med jämställdhetsintegrering av styr- och ledningssystem menas att beakta jämställdhet i de processer som målstyr och följer upp resultat i en verksamhet. På utbildningsförvaltningen innebär det att könsuppdelad statistik och andra relevanta underlag ligger till grund för mål i verksamhetsplaner på central nivå och på lokal skolnivå. Vidare att resultat av dessa mål följs upp och analyseras i delårsrapporter, kvalitetsredovisningar och olika typer av resultatdialoger. I denna slutrapport redogörs för resultat och effekter från de båda projektomgångarna men med betoning på den andra projektomgången 1. I rapporten redogörs också för projektets syn på hur kommande jämställdhetsarbete på utbildningsförvaltningen 1 Projektomgång 1 har redovisats i rapporten Slutrapport Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass.

9 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 9 (33) bör organiseras och vad som krävs för att ett sådant ska bli hållbart. Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet Stockholms stad undertecknade CEMR deklarationen CEMR-deklarationen är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Undertecknandet av deklarationen innebär att man förbinder sig att utforma en handlingsplan för jämställdhet. Stockholm har ännu inte upprättat en sådan handlingsplan. I staden finns också övergripande direktiv om hur förvaltningar och bolag bör arbeta med jämställdhets- och mångfaldsplaner. Utbildningsförvaltningen har en jämställdhets- och mångfaldsplan och skolor i staden har till viss del även skrivit egna jämställdhetsplaner. Innan projektet hade också olika typer av jämställdhetsinsatser genomförts på stadens skolor, exempelvis den statliga satsningen på genuspedagoger och projektsatsningar från Länsstyrelsen och Skolverket som vissa skolor hade deltagit i. En del skolor anlitade också jämställdhetskonsulter för olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. På förvaltningens fanns det innan projektet en medarbetare som hade ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Denna medarbetade arbetade på en personalavdelning och frågorna hade mer av personalfokus än elevfokus. Vid stadens inspektioner av skolorna som innefattade en stor del skolornas verksamhet fanns dock jämställdhetsperspektivet med. I stadens styr- och ledningssystem tydliggjordes dock inte någon förväntan på att skolorna skulle arbeta med jämställdhet från ett elevperspektiv och något sådant arbete följdes inte heller upp innan projektet. Jämställdhetsperspektivet var alltså inte integrerat i det ordinarie kvalitetssystemet. Varje skola får under året utskick med statistik gällande elevernas nöjdhet och kunskapsresultat från central förvaltning. Denna statistik var inte könsuppdelad innan projektet.

10 Resultatrapport projektet 10 (33) Resultat av projektomgång 1 Under första projektomgången lades mycket fokus på utbildning. Ett stort antal pedagoger, rektorer, gymnasieelever och föräldrar samt nämndpolitiker, chefer och andra nyckelpersoner inom utbildningsförvaltningen utbildades i jämställdhetsintegrering. Projektet arbetade också med att säkerställa att resultatredovisning och annan statistik skulle redovisas uppdelat på kön samt att tillsammans med utvalda skolor prova olika jämställdhetsmetoder. Arbetet i projektomgång 1 resulterade bland annat i: Att merparten av den statistik som förvaltningen skickade ut till grundskolorna och till viss del gymnasiestatistiken delades upp på kön. Förbättrad jämställdhetsanalys i skolornas kvalitetsredovisningar. Att ytterligare en handläggare inom ramen för sin ordinarie tjänst på förvaltningen fick ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Utbildningar för politiker, handläggare och pedagoger har enligt deltagarna lett till större medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Arbetet med att testa jämställdhetsmetoder tillsammans med pilotskolor visade bland annat att en dokumentationsmall för systematiskt kvalitetsarbete med genusperspektiv var effektiv som arbetsverktyg, att kartläggningsverktyget Husmodellen har lett till ett bra underlag för analys och åtgärder både i jämställdhetsarbete och i likabehandlingsarbete samt att metoden Leklotteriet lett till konkreta verksamhetsförbättringar i skolbarnomsorgen. Att jämställdhet fick en egen budgetpost i förvaltningens budget. Utöver dessa verksamhetsförbättringar resulterade den första projektomgången i en betydligt bättre kunskap om hur jämställdhetsperspektivet skulle kunna integreras i förvaltningens

11 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 11 (33) organisation och styr- och ledningssystem samt vikten av att projektet i sig var en integrerad del av förvaltningen. I och med den könsuppdelade statistiken framträdde också skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa i Stockholm som viktiga områden att fokusera på. Resultat och effekter av projektomgång 2 I den andra projektomgången arbetade projektet fram en förändringsteori för insatsen. I en förändringsteori testas logiken i insatsen. Tanken är att synliggöra och testa hur syfte, mål och aktiviteter hänger samman för att säkerställa att de planerade aktiviteterna leder till önskade resultat och att resultaten leder till uppsatta mål. Två långsiktiga mål och tre delmål formulerades för projektet. De två långsiktiga målen var: Könsskillnader i kunskapsresultat för elever i Stockholms skolor har minskat samtidigt som kunskapsresultaten har höjts. Könsskillnader avseende psykisk hälsa mellan elever har minskat och den totala andelen elever som har en god psykisk hälsa har ökat. Projektet bedömde att dessa långsiktiga mål inte skulle kunna uppnås innan projektets slut. De tre delmålen var: 1. I oktober 2013 har 80 % av de kommunala grund- respektive gymnasieskolor i Stockholm skrivit mätbara åtaganden med jämställdhetsperspektiv avseende kunskapsresultat och/eller hälsa i sina arbetsplaner. 2. I oktober 2013 har centrala utbildningsförvaltningen en hållbar struktur/organisering för arbetet med jämställdhet. 3. I oktober 2013 har kommunala och fristående skolor i Stockholm fått nya insikter om jämställdhet i skolan.

12 Resultatrapport projektet 12 (33) Resultat och effekter av delmål 1 Jämställda åtaganden i arbetsplanerna Delmål 1 handlade om att kommunala skolor skulle formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Skolorna i staden konkretiserar varje år nämndens mål i egna mål, så kallade åtaganden, i en arbetsplan för skolan. Detta sker inom ramen för stadens styr- och ledningssystem, ILS. I arbetsplanen beskriver skolorna arbetssätt och förväntat resultat under respektive åtagande. Resultaten av åtagandena redovisas sedan i skolornas kvalitetsredovisningar. I utbildningsnämnden 2012 beslutades, efter underlag från projektet, att alla skolor i staden skulle integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Tanken med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna och därmed skolornas ordinarie kvalitetsarbete vara att driva jämställdhetsarbetet på ett hållbart sätt så att det också efter projektets slut skulle fortgå. En annan tanke var att jämställdhetsarbetet skulle grundas i skolornas egna analyser och problemformuleringar så att arbetet blev relevant för respektive skola. Projektet arbetade för att på olika sätt stödja stadens skolor till att göra jämställda åtaganden i sina arbetsplaner. Bland annat tog projektet fram ett stödmaterial tillsammans med fyra skolor där arbetssättet att formulera jämställda åtaganden testades. Stödmaterialet kom att användas av stadens skolor i hög utsträckning. Arbetet resulterade i att 67 % grundskolorna och 30 % gymnasieskolorna gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner för 2012/2013. Detta innebär att 73 skolor gjort jämställda åtaganden. Hur stor andel av skolornas arbetsplaner 2013/2014 som kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv kommer projektet att kunna följa upp först i november-december Ett stort antal grundskolor hade alltså redan under första året integrerat ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna. Utifrån detta bedömer projektet att det kan det vara möjligt att nå projektmålet att 80 % av skolorna ska ha formulerat jämställda åtaganden om man ser till grundskolorna. På gymnasiesidan är det

13 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 13 (33) dock mindre sannolikt att projektmålet kommer att nås under Skolorna redovisar årligen utfallet av sina åtaganden i dokumentet kvalitetsredovisning. En analys av stadens skolors kvalitetsredovisningar visar att de jämställdhetsåtaganden som skolorna satt upp lett till konkret verksamhets förbättring. Åtagandena har bland annat lett till en omfördelning av resurser, ändrade arbetssätt och minskade könsskillnader i ett antal olika mätning. Här följer några exempel på effekter av jämställdhetsåtagandena hämtade ur skolornas kvalitetsredovisningar. Lässatsningar på skolor har lett till att såväl pojkar som flickor höjt sina resultat på nationella prov och LUSmätningar samt att skillnaderna dem emellan har minskat. Ett medvetet arbete med flickors och pojkars inflytande över verksamhetsplaneringen i skolundervisningen och i fritidshemmet har lett till elever i brukarundersökningar och i elevhearings uppfattar att flickor och pojkar har lika stort inflytande. På fritidshem har metoden Leklotteri lett till att pojkar och flickor leker mer i könsblandade grupper och därmed utökar sina lekkontakter. Personal har också observerat att pojkar och flickor vågar välja lekmaterial som de kanske annars inte skulle ha valt och normbrytande val uppmuntras och stöttas. De skolor som för första gången åtagit sig att följa upp elevernas resultat könsuppdelat analyserar könsskillnaderna i kunskapsresultat och elevhälsa samt lägger in fortsatt analys som utvecklingsområde. En av stadens skolor skriver att jämställdhet har varit i fokus i ett stort antal gymnasiekurser under året. Bland annat har jämställdheten i Stockholms stad analyserats och debatterats på lektioner i samhällskunskap. I ämnet geografi har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och denna faktors påverkan på ett lands ekonomi studerats. I ämnet svenska har undervisande lärare sett till att kvinnliga och manliga författare, journalister, retoriker etc. är representerade i lika hög grad i undervisningen.

14 Resultatrapport projektet 14 (33) Jämställdhet har införlivats i naturkunskapen och i den ämnesövergripande undervisningen i sex och samlevnad. I syfte att öka andelen elever som upplever att de får vara den de är på skolan har pedagoger på en skola arbetat för att göra utemiljön och aktiviteterna där könsneutrala. Målet har varit att alla ska kunna delta på lika villkor oavsett olikheter och förutsättningar. Att skolan under året upplevt att mobbning och trakasserier minskat kraftigt ser de som en indikation på att arbetet gett effekt. Att lägga fokus på könsskillnader i resultat har även resulterat i att skolor identifierat arbetssätt som inte gett önskat resultat och därmed lagt fokus på att utveckla verksamheten under kommande läsår. Vid rekrytering till ett fritidshem i kommunen har genuskompetens beaktats och en fritidspedagog med genuspedagogutbildning har anställt för att utveckla arbetet med jämställdhet på fritids. Skolor har börjat lägga in frågor om jämställdhet i sina elevenkäter för att kunna följa upp resultat av utvecklingsinsatser på området. Därmed att arbetet med jämställdhet förflyttats från enstaka temadagar till att vara en integrerad del i skolornas uppföljning. Den skola som åtagit sig att specifikt höja pojkarnas medelmeritvärde i åk 9 har också lyckats med det. Insatser på skolan som genomförts för att uppnå detta är: att svenska som andraspråkslärare har gett arbetslagen fortbildning och handledning vilket främjat elevers språkutveckling samt höjt meritvärdet för skolan, pedagogerna arbetade gemensamt med ledarskap i klassrummet, individuella scheman som utvärderades var tredje vecka gjordes för elever med specifika svårigheter, tid avsätts i arbets- och ämneslag för att diskutera vilka arbetssätt/metoder som gynnar pojkarna i deras lärande och lärare fick utbildning i läsförståelse. En annan skola skriver om att de genom att ha god framförhållning i läsårsplanering, kalendarium, schema och provplanering minskades stressen hos elever och personal. En av eleverna framtagna ideallektionen skapade

15 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 15 (33) en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskning av stressen. I resultatdialogerna, ett slags uppföljningssamtal mellan chefer på central förvaltning och skolorna, efterfrågas dessutom analyser av könsskillnader på skolorna. Resultat och effekter av delmål 2 Hållbar struktur för jämställdhetsarbetet Delmål två handlade om att skapa en hållbar struktur/organisering för jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen. I utformandet av projektet identifierades ett antal åtgärder för att skapa en hållbar struktur. Dessa var att föra in ett jämställdhetsperspektiv i styrdokument och analyser, att utforma en jämställdhetsindikator, att se till att flera handläggare på förvaltningen fick jämställdhetsuppdrag, att öka kunskapen avseende diskriminering, kränkande behandling och hedersfrågor. Inom ramen för detta mål gjorde också projektet en genusanalys av skolval i Stockholm. Avsikten var att skapa insatser som skulle leva kvar också efter projektets slut. Jämställdhetsperspektiv i styrdokument En analys av centrala styrdokument på utbildningsförvaltningen visar att könsskillnader synliggörs i markant högre utsträckning efter projektet i jämförelse med innan projektet. Jämför vi till exempel utbildningsförvaltningens huvudsakliga analysdokument, tertialrapport två för 2008 med tertialrapport två för 2013 ser vi att könsskillnader lyfts i markant högre utsträckning. I tertialrapport två från 2008 var statistik över sjukfrånvaro det enda exemplet på könsuppdelad statistik. I tertialrapport två från 2013 redovisas könsuppdelad statistik avseende betyg, resultat från nationella prov och brukarundersökningen. Dessutom lyfts ett genusperspektiv fram i analysen av resultaten för kommunala grundskolan och kommunala gymnasieskolan. Skillnader mellan pojkar och flickors resultat kopplas också till socioekonomiska skillnader och flerspråkighet. Det finns däremot ingen djupare analys av orsaken till skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor. Jämför vi andelen skolor som gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv 2010/2011 med 2012/2013 ser vi att grundskolorna ökat från 7 % till 67 % och gymnasieskolorna från

16 Resultatrapport projektet 16 (33) 2 % till 30 %. Detta innebär att kön och jämställdhetsperspektiv synliggörs i skolornas arbetsplaner i mycket högre utsträckning efter projektet. Projektet har också utformat förslag på hur förvaltningen skulle kunna arbeta för att säkerställa att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv inkluderas i tjänsteutlåtanden och andra underlag till beslut. Bland annat har en checklista utformats. Förvaltningsledningen har dock valt att inte gå vidare med förslaget i nuläget. Jämställdhetsindikator Eftersom det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa valde projektet att tillsammans med en jämställdhetskonsult utarbeta ett förslag på elevhälsoindikator med jämställdhetsperspektiv. Projektet samarbetade nära med ett antal olika enheter på förvaltningen och ett gemensamt förslag lämnades till ledningen under våren Beslut om indikatorn ska inkluderas i stadens styr- och ledningssystem ILS har ännu inte tagits. I samband med uppdraget att ge förslag till en jämställdhetsindikator att integrera i stadens styr- och ledningssystem ILS utreddes hur utbildningsförvaltnings arbete med statistik skulle kunna utvecklas för att på bästa sätt kunna användas som redskap för jämställdhets- och jämlikhetsarbete. Utredningen visade bland annat på behovet av tematiskt ordnad statistik. Ett sådant arbete har inletts på förvaltningen. Förstärkt jämställdhetsuppdrag Antalet handläggare med särskilda jämställdhetsuppdrag har ökat från en till tre i slutet av projektet. Dessa är strategiskt placerade på olika enheter. Projektet ser dock att förvaltningen skulle ha mycket att vinna på att förvaltningsstaben också hade ett jämställdhetsuppdrag. Vad jämställdhetsuppdragen ska syfta till samt hur de kan samordnas behöver också förtydligas. Utbildning jämställdhetsintegrering Projektet har arbetat för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de arbetsmiljöutbildningar som kontinuerligt hålls för personal på stadens skolor. Projektledare för jämställdhetsprojektet ledde till en början den del av utbildningen som rör jämställdhet men de ordinarie projektledarna har sedan tagit över detta arbete.

17 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 17 (33) Vid två tillfällen arrangerade projektet en kurs i könsuppdelad statistik eftersom utbildningsförvaltningen hanterar stora mängder könsuppdelad statistik och behövde djupare kunskaper inom området. Projektet samarbetade med fyra skolor för att ta fram ett stödmaterial för hur man kan formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i arbetsplanen. Tanken med detta var att tillsammans med skolorna arbeta fram relevanta sätt att utifrån ett jämställdhetsperspektiv kartlägga och analysera verksamheten för att därefter formulera jämställdhetsåtaganden och planera för uppföljning. Detta blev också en form av kompetensutvecklingsinsats för skolorna. Utbildning diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor När det gäller utbildning om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor riktad till skolor valde projektet att länka in i förvaltnings befintliga strukturer för utbildning för att kursen skulle kunna hållas också efter projektets slut. Arbetet ledde till att det skapades en modul om likabehandlingsarbete i skolan som är integrerad i chefsenhetens utbildningsprogram Ledarakademin. I utvärderingarna av de hittills 15 utbildningstillfällena uppger mellan 80 % och 100 % av deltagarna att de fått nya kunskaper om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor. Projektet har även gjort en granskning av samtliga kommunala grundskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen har lett till förbättrade uppföljningsrutiner på grundskoleavdelningen samt återkoppling till varje skola. Resultatet av detta arbete kommer att kunna utläsas i samband med kvalitetsredovisningen Genusanalys avseende elevers skolval En genusanalys av skolvalet i grundskolan har genomförts och överlämnats till förvaltningsledningen. Analysen visar att eftersom flickor generellt sett presterar bättre än pojkar och också i högre utsträckning än pojkar väljer bort det som skulle varit deras skolpliktsskola är det sannolikt så att flickor står för en större del av det som på engelska kallas för cream-skimming, det vill säga utflöde av elever med bättre studieförutsättningar från vissa skolor.

18 Resultatrapport projektet 18 (33) Resultat och effekter av delmål 3 Insikter om jämställdhet Delmål tre handlade om att kommunala och fristående skolor i Stockholm skulle få nya insikter om jämställdhet i skolan. Kommunikationsplattform via Pedagog Stockholm Under projektomgång två utvecklades en kommunikationsplattform för jämställdhetsfrågorna på förvaltningens webbportal Under projektets gång publicerades här stöd till skolorna gällande hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i arbetsplanen, forskning om pojkars och flickors hälsa och kunskapsresultat i skolan och metoder för att motverka könsskillnader. På sajten har projektet publicerat artiklar, egna filmer och drivit bloggen Jämställd undervisning. Pedagog Stockholm vänder sig till både kommunala och fristående skolor. Jämställdhetssidorna på Pedagog Stockholm har i snitt haft 740 unika sidvisningar i månaden och på jämställdhetsbloggen har projektet i snitt haft 300 besökare i månaden. Statistiken visar att besökarna hämtat stödmaterial som projektet utformat och man kan också se att besökarna stannat och inte direkt klickat sig vidare. Utöver att projektet själv lyft jämställdhetsperspektivet på Pedagog Stockholm har andra bloggare och projektledare som kommunicerar via Pedagog Stockholm skrivit om jämställdhetsperspektivet inom sina områden. Detta har delvis skett med inspiration från jämställdhetsprojektet. Kommunikationen på Pedagog Stockholm har i huvudsak handlat om jämställdhetsaspekter av pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa samt syftat till att stödja skolorna att göra jämställdhetsåtaganden. Projektet bedömer att kommunikationsarbetet i relativt hög grad bidragit till att skolorna formulerat jämställdhetsåtaganden som i sin tur lett till minskade skillnader mellan pojkar och flickor.

19 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 19 (33) Seminarier Under projektperioden har två seminarier anordnats, Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? och Pojkars och flickors läsning. På seminariet Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? deltog 70 lärare, rektorer och handläggare på central förvaltning. Presentationerna, som hölls av Stockholmsskolor och forskare under dagen, väckte stort intresse och powerpointbilderna från dagen laddades ned från Pedagog Stockholm i mycket hög utsträckning. Den enkätutvärdering deltagarna svarade på visade att 95 % av deltagarna ansåg att seminariet ökat deras kunskaper om jämställdhetsintegrering i skolan. Inför seminariet om Pojkars och flickors läsning den 6 november 2013 samarbetade projektet med projektledaren för läs- och språksatsningen på utbildningsförvaltningen för att integrera jämställdhetsperspektivet i det redan pågående arbetet. Bakgrunden till seminariet var att projektet uppmärksammat att många skolor skrivit åtaganden för att förbättra pojkars och flickors läsförståelse men att strategier för hur man kunde arbeta med frågan saknades. En mindre grupp lärare (cirka 20) bjöds in till seminariet. Syftet med seminariet var att fånga upp lärarnas perspektiv på läsning från ett jämställdhetsperspektiv för att sedan kunna utarbeta relevanta insatser. Projektet ser att det finns goda möjligheter för fortsatt samarbete med pågående litteracitetsinsatser på utbildningsförvaltningen. Inspirationsplatser Projektet har under projektperioden försökt inspirera och stödja skolor för att dessa skulle bli inspirationsplatser 2 för jämställdhetsarbetet skolan men utan framgång. Trots flera försök att locka och stödja skolor har inte någon skola känt att de haft tid och möjlighet att bli inspirationsplats. 2 En inspirationsplats är en skola som tar emot studiebesök och berättar om ett arbete de kommit särskilt långt med.

20 Resultatrapport projektet 20 (33) Diskussion om resultat och effekter Projektomgång två satte upp två effektmål som handlade om att skillnaden mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och psykiska hälsa skulle minska. Effekter på skolnivå som skolorna rapporterat om i sina kvalitetsredovisningar indikerar att arbetssättet att formulera jämställda åtaganden kan leda till minskade skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller kunskapsresultat. Trots att fler skolor skrivit åtaganden om att minska könsskillnader mellan elevernas hälsa än att minska skillnaderna när det gäller elevernas kunskapsresultat är det svårare att utläsa resultat av detta arbete i skolornas kvalitetsredovisningar. Detta kan bero på att kunskapsresultat är lättare att mäta än hälsa eller att insatserna gällande hälsa har varit svårare att genomföra. En reflektion att ta med sig i kommande arbete är att det kan vara bättre att sätta upp mer begränsade långsiktiga mål då dessa kan bli mer relevanta och möjliga att följa upp. Istället för att sikta på att skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor ska minska skulle till exempel ett effektmål om att skillnader mellan pojkars och flickors läsförståelse ska minska kunna formuleras. När det gäller läsförståelse vet vi att det finns stora skillnader mellan könen och att läsförståelse har betydelse för övrig kunskapsinhämtning. Även när det gäller elevers hälsa skulle mer begränsade långsiktiga mål kunna formuleras. Exempelvis skulle ett långsiktigt mål om att skillnader mellan pojkars och flickor stress i relation till skolarbete kunna formuleras. Nedan redogör vi för varför vi fick de resultat vi fick, vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden projektet identifierat. Framgångsfaktorer Ledningens aktiva stöd och styrning Utan ledningens aktiva stöd och styrning hade arbetet med skolornas jämställdhetsåtaganden inte varit möjligt. Initiativet till att arbeta för att skolorna skulle göra jämställda åtaganden kom från den dåvarande biträdande utbildningsdirektören efter att hon deltagit i SKLs högnivåmöte. SKL bjöd under projekttiden in