Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport Hållbar jämställdhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport Hållbar jämställdhet"

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport stockholm.se

2 Resultatrapport projektet November 2013 Dnr: /499 Utgivare: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Emma Laurin

3 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 3 (33) Förord Utbildningsförvaltningen ser jämställdhetsfrågan som en rättvisefråga men också som en fråga om god kvalitet. Pojkar och flickor har rätt att få samma förutsättningar att utvecklas och må bra i skolan och förvaltningen ska därför arbeta aktivt på olika nivåer för att motverka att pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller och ojämlika strukturer. Att jämställdhet är en fråga om kvalitet innebär att god kvalitet i utbildningsförvaltningens verksamheten endast kan uppnås om verksamheten är gynnsam för både pojkar och flickor. Kvalitet kan därför inte mätas med generella genomsnittsmått där den ena gruppens goda resultat döljer en annan grupps sämre resultat. Genom att konsekvent använda könsuppdelad statistik i underlag skapar förvaltningen förutsättningar för jämförelser mellan pojkar och flickor. Dessa jämförelser visar på könsskillnader inom en rad områden. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Könsskillnaderna varierar dock mellan olika ämnen och skolor. Detta indikerar att analyser måste göras på flera nivåer och inte bara på en övergripande nivå för att relevanta insatser ska kunna sättas in. Dessutom inverkar förstås en rad andra bakgrundsfaktorer såsom socioekonomisk bakgrund och svensk eller utländsk bakgrund vilket också måste tas hänsyn till. För att jämställdhetsarbetet ska bli hållbart kommer utbildningsförvaltningen fortsatt att arbeta för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i styr- och ledningssystem. En stor del av stadens skolor har integrerat ett jämställdhetsperspektiv i sitt ordinarie kvalitetsarbete. Detta innebär att jämställdhetsperspektivet inte ses som ett sidospår och att det finns förutsättningar för att arbetet ska bli hållbart, relevant och uppföljningsbart. Skolorna behöver dock fortsatt stöd för att utveckla sitt kvalitetsarbete. I ett sådant stöd är ett jämställdhetsperspektiv en naturlig del. Anders Carstorp Utbildningsdirektör, Stockholms stad

4 Resultatrapport projektet 4 (33) Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet 6 Bakgrund 8 Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet 9 Resultat av projektomgång 1 10 Resultat och effekter av projektomgång 2 11 Resultat och effekter av delmål 1 12 Resultat och effekter av delmål 2 15 Resultat och effekter av delmål 3 18 Diskussion om resultat och effekter 20 Framgångsfaktorer 20 Utvecklingsområden 23 Hållbarhet 25 Budget Bilagor 28

5 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 5 (33) Sammanfattning Delegationen för jämställdhet i skolan framhåller i sitt slutbetänkande Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan (SOU 2010:99) att pojkar och flickor i Sverige inte får samma förutsättningar att lära sig och trivas i skolan och att flickor och pojkar behandlas på olika sätt bara på grund av sitt kön. I Stockholm, liksom i övriga landet, presterar flickor bättre än pojkar i skolan, flickors psykiska hälsa är sämre än pojkars och både pojkar och flickor hindras av traditionella könsroller. Mot denna bakgrund har utbildningsförvaltningen, Stockholms stad drivit projektet Projektet har finansierats med medel från Sveriges kommuner och landstings Program för hållbar jämställdhet och totalt tilldelats 4,5 miljoner kronor. Utbildningsförvaltningen har bidragit med personal och projektstyrningsstöd till projektet. Syftet med projektet har varit att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem, för att flickor och pojkar ska ges samma möjligheter att utvecklas utifrån läroplanens mål och för att både flickor och pojkar ska mötas av en god fysisk och psykosocial miljö. Särskilt viktiga projektresultat är att förvaltningens elevstatistik nu till mycket stor del är könsuppdelad och att en stor andel skolor formulerat åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Åtagandena har lett till en omfördelning av resurser på skolor, ändrade arbetssätt och en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Exempel på effekter av arbetet på skolnivå är att könsskillnader avseende kunskapsresultat och inflytanden minskat. Projektets huvudslutsatser gällande det fortsatta jämställdhetsarbetet är att: Förvaltningen bör ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att central förvaltning fortsatt bör stödja och följa upp skolornas arbete med jämställda åtaganden. Att en arbetsgrupp på central förvaltning bör få i uppdrag att driva jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen framåt.

6 Resultatrapport projektet 6 (33) Plan för det fortsatta jämställdhetsarbetet Ett av projektets delmål var att 80 % av stadens skolor i sina arbetsplaner ska formulera jämställdhetsåtaganden. Detta mål har skrivits in i utbildningsnämndens treåriga jämställdhets- och mångfaldsplan. Utbildningsnämndens plan sträcker sig till och med 2015 och arbetet med att stödja skolorna i processen behöver införlivas i central förvaltnings ordinarie verksamhetsplanering. Skolorna måste själva få äga processen när det gäller att arbeta för minskade könsskillnader avseende exempelvis kunskapsresultat och hälsa. Förvaltningens uppgift blir således att ge skolorna det stöd de behöver för att önskade effekter ska uppnås samt att följa upp arbetet på ett kvalitativt sätt. Uppföljning och styrning sker inom ramarna för stadens kvalitetssystem och stöd i form av forskningsbaserade metoder och omvärldsbevakning kan spridas genom förvaltningens intranät och webbportal Pedagog Stockholm. Projektet föreslår följande för att stötta skolorna i deras arbete med jämställdhet i verksamheten: Uppdrag att bevaka att könsuppdelad statistik finns tillgänglig i förvaltningens databaser, presenteras på ett överskådligt sätt samt att beställningar av rapporter och andra underlag har ett jämställdhetsperspektiv där så är relevant. Uppdrag att bevaka att jämställdhetsperspektivet bibehålls i styrdokument och central verksamhetsplanering. Uppdrag att sammanställa och analysera jämställdhetsåtagandena i skolornas arbetsplaner samt utifrån dessa identifiera fokusområden, det vill säga jämställdhetsproblem många skolor arbetar med. Till exempel psykisk ohälsa eller kränkande behandling. Uppdrag att sammanställa och sprida forskningsrön och omvärldsbevakning kopplat till fokusområdena samt arrangerar en årlig konferens med utgångspunkt i skolornas åtaganden.

7 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 7 (33) Uppdrag att handleda skolledningar och andra nyckelpersoner i processen att utifrån identifierade behov formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv. Utöver detta bör en rad insatser göras för att fortsatt jämställdhetsintegrera förvaltningens styr- och ledningssystem. Exempel på detta är att se över budget och resursfördelning ur ett jämställdhetsperspektiv, ge förslag på hur jämställdhetsperspektiv och andra tvärgående perspektiv kan inkluderas i underlag till beslut, se till så att verksamhetsplan och andra styrdokument har ett jämställdhetsperspektiv. För att detta ska kunna genomföras föreslår projektet: Uppdrag att sammankalla en arbetsgrupp med de handläggare som har jämställdhetsuppdrag på utbildningsförvaltningen för att driva arbetet framåt och samarbeta inom förvaltningen. I dagsläget finns handläggare med jämställdhetsuppdrag på personalavdelningens HR-enhet, på FoU-enheten och på grundskoleavdelningen. Eventuellt kommer det att finnas ett jämställdhetsuppdrag på gymnasieavdelningen men eftersom gymnasieavdelningen nu ser över sin organisation är detta i dagsläget inte klart. Projektet föreslår att ett uppdrag att bevaka jämställdhet även förläggs till förvaltningsstaben samt till uppföljningsenheten. Förvaltningen skulle vinna mycket på att ta ett samlat grepp om frågor som rör jämställdhet, mångfald och barns rättigheter eftersom alla dessa perspektiv ska integreras i verksamheten. Att arbeta med flera perspektiv samtidigt ger mer mångfasetterade analyser och underlag till beslut. Projektet ser också att man delvis kan använda samma metoder för att integrera de olika perspektiven i verksamheten. Ökad kunskap och tydliga uppdrag krävs för att detta ska kunna genomföras. Projektet föreslår att en sammanhållen strategi för hur perspektiven barns rättigheter, mångfald och jämställdhet kan integreras i verksamheten utarbetas.

8 Resultatrapport projektet 8 (33) Bakgrund Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad har beviljats medel från Sveriges Kommuner och Landstings (SKLs) Program för hållbar jämställdhet i två omgångar. Program för hållbar jämställdhet syftade till att stödja kommuner, landsting, regioner, samverkansorgan och privata företag till att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har drygt 70 organisationer beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Den första projektomgången på utbildningsförvaltningen startade maj 2009 och avslutades december Den andra projektomgången varade mellan september 2011 och oktober Under första projektomgången beviljades förvaltningen 3,5 miljoner kronor av SKL och under andra projektomgången 1,5 miljoner kronor. Under andra projektomgången bidrog förvaltningen själv med kostnader för personal uppskattningsvis motsvarande en tjänst på 50 % och finansierade utöver detta delar av kostnaderna för projektstyrningsstöd. De båda projektomgångarna har syftat till att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utbildningsförvaltningens styr- och ledningssystem. Med jämställdhetsintegrering av styr- och ledningssystem menas att beakta jämställdhet i de processer som målstyr och följer upp resultat i en verksamhet. På utbildningsförvaltningen innebär det att könsuppdelad statistik och andra relevanta underlag ligger till grund för mål i verksamhetsplaner på central nivå och på lokal skolnivå. Vidare att resultat av dessa mål följs upp och analyseras i delårsrapporter, kvalitetsredovisningar och olika typer av resultatdialoger. I denna slutrapport redogörs för resultat och effekter från de båda projektomgångarna men med betoning på den andra projektomgången 1. I rapporten redogörs också för projektets syn på hur kommande jämställdhetsarbete på utbildningsförvaltningen 1 Projektomgång 1 har redovisats i rapporten Slutrapport Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass.

9 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 9 (33) bör organiseras och vad som krävs för att ett sådant ska bli hållbart. Jämställdhetsarbetet på förvaltningen innan projektet Stockholms stad undertecknade CEMR deklarationen CEMR-deklarationen är en europeisk deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Undertecknandet av deklarationen innebär att man förbinder sig att utforma en handlingsplan för jämställdhet. Stockholm har ännu inte upprättat en sådan handlingsplan. I staden finns också övergripande direktiv om hur förvaltningar och bolag bör arbeta med jämställdhets- och mångfaldsplaner. Utbildningsförvaltningen har en jämställdhets- och mångfaldsplan och skolor i staden har till viss del även skrivit egna jämställdhetsplaner. Innan projektet hade också olika typer av jämställdhetsinsatser genomförts på stadens skolor, exempelvis den statliga satsningen på genuspedagoger och projektsatsningar från Länsstyrelsen och Skolverket som vissa skolor hade deltagit i. En del skolor anlitade också jämställdhetskonsulter för olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. På förvaltningens fanns det innan projektet en medarbetare som hade ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Denna medarbetade arbetade på en personalavdelning och frågorna hade mer av personalfokus än elevfokus. Vid stadens inspektioner av skolorna som innefattade en stor del skolornas verksamhet fanns dock jämställdhetsperspektivet med. I stadens styr- och ledningssystem tydliggjordes dock inte någon förväntan på att skolorna skulle arbeta med jämställdhet från ett elevperspektiv och något sådant arbete följdes inte heller upp innan projektet. Jämställdhetsperspektivet var alltså inte integrerat i det ordinarie kvalitetssystemet. Varje skola får under året utskick med statistik gällande elevernas nöjdhet och kunskapsresultat från central förvaltning. Denna statistik var inte könsuppdelad innan projektet.

10 Resultatrapport projektet 10 (33) Resultat av projektomgång 1 Under första projektomgången lades mycket fokus på utbildning. Ett stort antal pedagoger, rektorer, gymnasieelever och föräldrar samt nämndpolitiker, chefer och andra nyckelpersoner inom utbildningsförvaltningen utbildades i jämställdhetsintegrering. Projektet arbetade också med att säkerställa att resultatredovisning och annan statistik skulle redovisas uppdelat på kön samt att tillsammans med utvalda skolor prova olika jämställdhetsmetoder. Arbetet i projektomgång 1 resulterade bland annat i: Att merparten av den statistik som förvaltningen skickade ut till grundskolorna och till viss del gymnasiestatistiken delades upp på kön. Förbättrad jämställdhetsanalys i skolornas kvalitetsredovisningar. Att ytterligare en handläggare inom ramen för sin ordinarie tjänst på förvaltningen fick ett särskilt jämställdhetsuppdrag. Utbildningar för politiker, handläggare och pedagoger har enligt deltagarna lett till större medvetenhet om jämställdhetsfrågor. Arbetet med att testa jämställdhetsmetoder tillsammans med pilotskolor visade bland annat att en dokumentationsmall för systematiskt kvalitetsarbete med genusperspektiv var effektiv som arbetsverktyg, att kartläggningsverktyget Husmodellen har lett till ett bra underlag för analys och åtgärder både i jämställdhetsarbete och i likabehandlingsarbete samt att metoden Leklotteriet lett till konkreta verksamhetsförbättringar i skolbarnomsorgen. Att jämställdhet fick en egen budgetpost i förvaltningens budget. Utöver dessa verksamhetsförbättringar resulterade den första projektomgången i en betydligt bättre kunskap om hur jämställdhetsperspektivet skulle kunna integreras i förvaltningens

11 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 11 (33) organisation och styr- och ledningssystem samt vikten av att projektet i sig var en integrerad del av förvaltningen. I och med den könsuppdelade statistiken framträdde också skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa i Stockholm som viktiga områden att fokusera på. Resultat och effekter av projektomgång 2 I den andra projektomgången arbetade projektet fram en förändringsteori för insatsen. I en förändringsteori testas logiken i insatsen. Tanken är att synliggöra och testa hur syfte, mål och aktiviteter hänger samman för att säkerställa att de planerade aktiviteterna leder till önskade resultat och att resultaten leder till uppsatta mål. Två långsiktiga mål och tre delmål formulerades för projektet. De två långsiktiga målen var: Könsskillnader i kunskapsresultat för elever i Stockholms skolor har minskat samtidigt som kunskapsresultaten har höjts. Könsskillnader avseende psykisk hälsa mellan elever har minskat och den totala andelen elever som har en god psykisk hälsa har ökat. Projektet bedömde att dessa långsiktiga mål inte skulle kunna uppnås innan projektets slut. De tre delmålen var: 1. I oktober 2013 har 80 % av de kommunala grund- respektive gymnasieskolor i Stockholm skrivit mätbara åtaganden med jämställdhetsperspektiv avseende kunskapsresultat och/eller hälsa i sina arbetsplaner. 2. I oktober 2013 har centrala utbildningsförvaltningen en hållbar struktur/organisering för arbetet med jämställdhet. 3. I oktober 2013 har kommunala och fristående skolor i Stockholm fått nya insikter om jämställdhet i skolan.

12 Resultatrapport projektet 12 (33) Resultat och effekter av delmål 1 Jämställda åtaganden i arbetsplanerna Delmål 1 handlade om att kommunala skolor skulle formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Skolorna i staden konkretiserar varje år nämndens mål i egna mål, så kallade åtaganden, i en arbetsplan för skolan. Detta sker inom ramen för stadens styr- och ledningssystem, ILS. I arbetsplanen beskriver skolorna arbetssätt och förväntat resultat under respektive åtagande. Resultaten av åtagandena redovisas sedan i skolornas kvalitetsredovisningar. I utbildningsnämnden 2012 beslutades, efter underlag från projektet, att alla skolor i staden skulle integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner. Tanken med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna och därmed skolornas ordinarie kvalitetsarbete vara att driva jämställdhetsarbetet på ett hållbart sätt så att det också efter projektets slut skulle fortgå. En annan tanke var att jämställdhetsarbetet skulle grundas i skolornas egna analyser och problemformuleringar så att arbetet blev relevant för respektive skola. Projektet arbetade för att på olika sätt stödja stadens skolor till att göra jämställda åtaganden i sina arbetsplaner. Bland annat tog projektet fram ett stödmaterial tillsammans med fyra skolor där arbetssättet att formulera jämställda åtaganden testades. Stödmaterialet kom att användas av stadens skolor i hög utsträckning. Arbetet resulterade i att 67 % grundskolorna och 30 % gymnasieskolorna gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv i sina arbetsplaner för 2012/2013. Detta innebär att 73 skolor gjort jämställda åtaganden. Hur stor andel av skolornas arbetsplaner 2013/2014 som kommer att ha ett jämställdhetsperspektiv kommer projektet att kunna följa upp först i november-december Ett stort antal grundskolor hade alltså redan under första året integrerat ett jämställdhetsperspektiv i arbetsplanerna. Utifrån detta bedömer projektet att det kan det vara möjligt att nå projektmålet att 80 % av skolorna ska ha formulerat jämställda åtaganden om man ser till grundskolorna. På gymnasiesidan är det

13 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 13 (33) dock mindre sannolikt att projektmålet kommer att nås under Skolorna redovisar årligen utfallet av sina åtaganden i dokumentet kvalitetsredovisning. En analys av stadens skolors kvalitetsredovisningar visar att de jämställdhetsåtaganden som skolorna satt upp lett till konkret verksamhets förbättring. Åtagandena har bland annat lett till en omfördelning av resurser, ändrade arbetssätt och minskade könsskillnader i ett antal olika mätning. Här följer några exempel på effekter av jämställdhetsåtagandena hämtade ur skolornas kvalitetsredovisningar. Lässatsningar på skolor har lett till att såväl pojkar som flickor höjt sina resultat på nationella prov och LUSmätningar samt att skillnaderna dem emellan har minskat. Ett medvetet arbete med flickors och pojkars inflytande över verksamhetsplaneringen i skolundervisningen och i fritidshemmet har lett till elever i brukarundersökningar och i elevhearings uppfattar att flickor och pojkar har lika stort inflytande. På fritidshem har metoden Leklotteri lett till att pojkar och flickor leker mer i könsblandade grupper och därmed utökar sina lekkontakter. Personal har också observerat att pojkar och flickor vågar välja lekmaterial som de kanske annars inte skulle ha valt och normbrytande val uppmuntras och stöttas. De skolor som för första gången åtagit sig att följa upp elevernas resultat könsuppdelat analyserar könsskillnaderna i kunskapsresultat och elevhälsa samt lägger in fortsatt analys som utvecklingsområde. En av stadens skolor skriver att jämställdhet har varit i fokus i ett stort antal gymnasiekurser under året. Bland annat har jämställdheten i Stockholms stad analyserats och debatterats på lektioner i samhällskunskap. I ämnet geografi har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och denna faktors påverkan på ett lands ekonomi studerats. I ämnet svenska har undervisande lärare sett till att kvinnliga och manliga författare, journalister, retoriker etc. är representerade i lika hög grad i undervisningen.

14 Resultatrapport projektet 14 (33) Jämställdhet har införlivats i naturkunskapen och i den ämnesövergripande undervisningen i sex och samlevnad. I syfte att öka andelen elever som upplever att de får vara den de är på skolan har pedagoger på en skola arbetat för att göra utemiljön och aktiviteterna där könsneutrala. Målet har varit att alla ska kunna delta på lika villkor oavsett olikheter och förutsättningar. Att skolan under året upplevt att mobbning och trakasserier minskat kraftigt ser de som en indikation på att arbetet gett effekt. Att lägga fokus på könsskillnader i resultat har även resulterat i att skolor identifierat arbetssätt som inte gett önskat resultat och därmed lagt fokus på att utveckla verksamheten under kommande läsår. Vid rekrytering till ett fritidshem i kommunen har genuskompetens beaktats och en fritidspedagog med genuspedagogutbildning har anställt för att utveckla arbetet med jämställdhet på fritids. Skolor har börjat lägga in frågor om jämställdhet i sina elevenkäter för att kunna följa upp resultat av utvecklingsinsatser på området. Därmed att arbetet med jämställdhet förflyttats från enstaka temadagar till att vara en integrerad del i skolornas uppföljning. Den skola som åtagit sig att specifikt höja pojkarnas medelmeritvärde i åk 9 har också lyckats med det. Insatser på skolan som genomförts för att uppnå detta är: att svenska som andraspråkslärare har gett arbetslagen fortbildning och handledning vilket främjat elevers språkutveckling samt höjt meritvärdet för skolan, pedagogerna arbetade gemensamt med ledarskap i klassrummet, individuella scheman som utvärderades var tredje vecka gjordes för elever med specifika svårigheter, tid avsätts i arbets- och ämneslag för att diskutera vilka arbetssätt/metoder som gynnar pojkarna i deras lärande och lärare fick utbildning i läsförståelse. En annan skola skriver om att de genom att ha god framförhållning i läsårsplanering, kalendarium, schema och provplanering minskades stressen hos elever och personal. En av eleverna framtagna ideallektionen skapade

15 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 15 (33) en igenkänning och tydlighet som ytterligare bidrog positivt till minskning av stressen. I resultatdialogerna, ett slags uppföljningssamtal mellan chefer på central förvaltning och skolorna, efterfrågas dessutom analyser av könsskillnader på skolorna. Resultat och effekter av delmål 2 Hållbar struktur för jämställdhetsarbetet Delmål två handlade om att skapa en hållbar struktur/organisering för jämställdhetsarbetet på utbildningsförvaltningen. I utformandet av projektet identifierades ett antal åtgärder för att skapa en hållbar struktur. Dessa var att föra in ett jämställdhetsperspektiv i styrdokument och analyser, att utforma en jämställdhetsindikator, att se till att flera handläggare på förvaltningen fick jämställdhetsuppdrag, att öka kunskapen avseende diskriminering, kränkande behandling och hedersfrågor. Inom ramen för detta mål gjorde också projektet en genusanalys av skolval i Stockholm. Avsikten var att skapa insatser som skulle leva kvar också efter projektets slut. Jämställdhetsperspektiv i styrdokument En analys av centrala styrdokument på utbildningsförvaltningen visar att könsskillnader synliggörs i markant högre utsträckning efter projektet i jämförelse med innan projektet. Jämför vi till exempel utbildningsförvaltningens huvudsakliga analysdokument, tertialrapport två för 2008 med tertialrapport två för 2013 ser vi att könsskillnader lyfts i markant högre utsträckning. I tertialrapport två från 2008 var statistik över sjukfrånvaro det enda exemplet på könsuppdelad statistik. I tertialrapport två från 2013 redovisas könsuppdelad statistik avseende betyg, resultat från nationella prov och brukarundersökningen. Dessutom lyfts ett genusperspektiv fram i analysen av resultaten för kommunala grundskolan och kommunala gymnasieskolan. Skillnader mellan pojkar och flickors resultat kopplas också till socioekonomiska skillnader och flerspråkighet. Det finns däremot ingen djupare analys av orsaken till skillnaderna i resultaten mellan pojkar och flickor. Jämför vi andelen skolor som gjort åtaganden med jämställdhetsperspektiv 2010/2011 med 2012/2013 ser vi att grundskolorna ökat från 7 % till 67 % och gymnasieskolorna från

16 Resultatrapport projektet 16 (33) 2 % till 30 %. Detta innebär att kön och jämställdhetsperspektiv synliggörs i skolornas arbetsplaner i mycket högre utsträckning efter projektet. Projektet har också utformat förslag på hur förvaltningen skulle kunna arbeta för att säkerställa att ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv inkluderas i tjänsteutlåtanden och andra underlag till beslut. Bland annat har en checklista utformats. Förvaltningsledningen har dock valt att inte gå vidare med förslaget i nuläget. Jämställdhetsindikator Eftersom det finns stora skillnader mellan pojkars och flickors psykiska hälsa valde projektet att tillsammans med en jämställdhetskonsult utarbeta ett förslag på elevhälsoindikator med jämställdhetsperspektiv. Projektet samarbetade nära med ett antal olika enheter på förvaltningen och ett gemensamt förslag lämnades till ledningen under våren Beslut om indikatorn ska inkluderas i stadens styr- och ledningssystem ILS har ännu inte tagits. I samband med uppdraget att ge förslag till en jämställdhetsindikator att integrera i stadens styr- och ledningssystem ILS utreddes hur utbildningsförvaltnings arbete med statistik skulle kunna utvecklas för att på bästa sätt kunna användas som redskap för jämställdhets- och jämlikhetsarbete. Utredningen visade bland annat på behovet av tematiskt ordnad statistik. Ett sådant arbete har inletts på förvaltningen. Förstärkt jämställdhetsuppdrag Antalet handläggare med särskilda jämställdhetsuppdrag har ökat från en till tre i slutet av projektet. Dessa är strategiskt placerade på olika enheter. Projektet ser dock att förvaltningen skulle ha mycket att vinna på att förvaltningsstaben också hade ett jämställdhetsuppdrag. Vad jämställdhetsuppdragen ska syfta till samt hur de kan samordnas behöver också förtydligas. Utbildning jämställdhetsintegrering Projektet har arbetat för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de arbetsmiljöutbildningar som kontinuerligt hålls för personal på stadens skolor. Projektledare för jämställdhetsprojektet ledde till en början den del av utbildningen som rör jämställdhet men de ordinarie projektledarna har sedan tagit över detta arbete.

17 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 17 (33) Vid två tillfällen arrangerade projektet en kurs i könsuppdelad statistik eftersom utbildningsförvaltningen hanterar stora mängder könsuppdelad statistik och behövde djupare kunskaper inom området. Projektet samarbetade med fyra skolor för att ta fram ett stödmaterial för hur man kan formulera åtaganden med jämställdhetsperspektiv i arbetsplanen. Tanken med detta var att tillsammans med skolorna arbeta fram relevanta sätt att utifrån ett jämställdhetsperspektiv kartlägga och analysera verksamheten för att därefter formulera jämställdhetsåtaganden och planera för uppföljning. Detta blev också en form av kompetensutvecklingsinsats för skolorna. Utbildning diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor När det gäller utbildning om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor riktad till skolor valde projektet att länka in i förvaltnings befintliga strukturer för utbildning för att kursen skulle kunna hållas också efter projektets slut. Arbetet ledde till att det skapades en modul om likabehandlingsarbete i skolan som är integrerad i chefsenhetens utbildningsprogram Ledarakademin. I utvärderingarna av de hittills 15 utbildningstillfällena uppger mellan 80 % och 100 % av deltagarna att de fått nya kunskaper om diskriminering, kränkande behandling och hedersrelaterade frågor. Projektet har även gjort en granskning av samtliga kommunala grundskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. Granskningen har lett till förbättrade uppföljningsrutiner på grundskoleavdelningen samt återkoppling till varje skola. Resultatet av detta arbete kommer att kunna utläsas i samband med kvalitetsredovisningen Genusanalys avseende elevers skolval En genusanalys av skolvalet i grundskolan har genomförts och överlämnats till förvaltningsledningen. Analysen visar att eftersom flickor generellt sett presterar bättre än pojkar och också i högre utsträckning än pojkar väljer bort det som skulle varit deras skolpliktsskola är det sannolikt så att flickor står för en större del av det som på engelska kallas för cream-skimming, det vill säga utflöde av elever med bättre studieförutsättningar från vissa skolor.

18 Resultatrapport projektet 18 (33) Resultat och effekter av delmål 3 Insikter om jämställdhet Delmål tre handlade om att kommunala och fristående skolor i Stockholm skulle få nya insikter om jämställdhet i skolan. Kommunikationsplattform via Pedagog Stockholm Under projektomgång två utvecklades en kommunikationsplattform för jämställdhetsfrågorna på förvaltningens webbportal Under projektets gång publicerades här stöd till skolorna gällande hur ett jämställdhetsperspektiv kan integreras i arbetsplanen, forskning om pojkars och flickors hälsa och kunskapsresultat i skolan och metoder för att motverka könsskillnader. På sajten har projektet publicerat artiklar, egna filmer och drivit bloggen Jämställd undervisning. Pedagog Stockholm vänder sig till både kommunala och fristående skolor. Jämställdhetssidorna på Pedagog Stockholm har i snitt haft 740 unika sidvisningar i månaden och på jämställdhetsbloggen har projektet i snitt haft 300 besökare i månaden. Statistiken visar att besökarna hämtat stödmaterial som projektet utformat och man kan också se att besökarna stannat och inte direkt klickat sig vidare. Utöver att projektet själv lyft jämställdhetsperspektivet på Pedagog Stockholm har andra bloggare och projektledare som kommunicerar via Pedagog Stockholm skrivit om jämställdhetsperspektivet inom sina områden. Detta har delvis skett med inspiration från jämställdhetsprojektet. Kommunikationen på Pedagog Stockholm har i huvudsak handlat om jämställdhetsaspekter av pojkars och flickors kunskapsresultat och hälsa samt syftat till att stödja skolorna att göra jämställdhetsåtaganden. Projektet bedömer att kommunikationsarbetet i relativt hög grad bidragit till att skolorna formulerat jämställdhetsåtaganden som i sin tur lett till minskade skillnader mellan pojkar och flickor.

19 Utbildningsförvaltningen Stockholms stad Resultatrapport 19 (33) Seminarier Under projektperioden har två seminarier anordnats, Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? och Pojkars och flickors läsning. På seminariet Från ord till handling - hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? deltog 70 lärare, rektorer och handläggare på central förvaltning. Presentationerna, som hölls av Stockholmsskolor och forskare under dagen, väckte stort intresse och powerpointbilderna från dagen laddades ned från Pedagog Stockholm i mycket hög utsträckning. Den enkätutvärdering deltagarna svarade på visade att 95 % av deltagarna ansåg att seminariet ökat deras kunskaper om jämställdhetsintegrering i skolan. Inför seminariet om Pojkars och flickors läsning den 6 november 2013 samarbetade projektet med projektledaren för läs- och språksatsningen på utbildningsförvaltningen för att integrera jämställdhetsperspektivet i det redan pågående arbetet. Bakgrunden till seminariet var att projektet uppmärksammat att många skolor skrivit åtaganden för att förbättra pojkars och flickors läsförståelse men att strategier för hur man kunde arbeta med frågan saknades. En mindre grupp lärare (cirka 20) bjöds in till seminariet. Syftet med seminariet var att fånga upp lärarnas perspektiv på läsning från ett jämställdhetsperspektiv för att sedan kunna utarbeta relevanta insatser. Projektet ser att det finns goda möjligheter för fortsatt samarbete med pågående litteracitetsinsatser på utbildningsförvaltningen. Inspirationsplatser Projektet har under projektperioden försökt inspirera och stödja skolor för att dessa skulle bli inspirationsplatser 2 för jämställdhetsarbetet skolan men utan framgång. Trots flera försök att locka och stödja skolor har inte någon skola känt att de haft tid och möjlighet att bli inspirationsplats. 2 En inspirationsplats är en skola som tar emot studiebesök och berättar om ett arbete de kommit särskilt långt med.

20 Resultatrapport projektet 20 (33) Diskussion om resultat och effekter Projektomgång två satte upp två effektmål som handlade om att skillnaden mellan pojkars och flickors kunskapsresultat och psykiska hälsa skulle minska. Effekter på skolnivå som skolorna rapporterat om i sina kvalitetsredovisningar indikerar att arbetssättet att formulera jämställda åtaganden kan leda till minskade skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller kunskapsresultat. Trots att fler skolor skrivit åtaganden om att minska könsskillnader mellan elevernas hälsa än att minska skillnaderna när det gäller elevernas kunskapsresultat är det svårare att utläsa resultat av detta arbete i skolornas kvalitetsredovisningar. Detta kan bero på att kunskapsresultat är lättare att mäta än hälsa eller att insatserna gällande hälsa har varit svårare att genomföra. En reflektion att ta med sig i kommande arbete är att det kan vara bättre att sätta upp mer begränsade långsiktiga mål då dessa kan bli mer relevanta och möjliga att följa upp. Istället för att sikta på att skillnader i kunskapsresultat mellan pojkar och flickor ska minska skulle till exempel ett effektmål om att skillnader mellan pojkars och flickors läsförståelse ska minska kunna formuleras. När det gäller läsförståelse vet vi att det finns stora skillnader mellan könen och att läsförståelse har betydelse för övrig kunskapsinhämtning. Även när det gäller elevers hälsa skulle mer begränsade långsiktiga mål kunna formuleras. Exempelvis skulle ett långsiktigt mål om att skillnader mellan pojkars och flickor stress i relation till skolarbete kunna formuleras. Nedan redogör vi för varför vi fick de resultat vi fick, vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden projektet identifierat. Framgångsfaktorer Ledningens aktiva stöd och styrning Utan ledningens aktiva stöd och styrning hade arbetet med skolornas jämställdhetsåtaganden inte varit möjligt. Initiativet till att arbeta för att skolorna skulle göra jämställda åtaganden kom från den dåvarande biträdande utbildningsdirektören efter att hon deltagit i SKLs högnivåmöte. SKL bjöd under projekttiden in

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Återrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass

Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN Slutrapport för projektet Jämställdhetsintegrerad skola i världsklass www.stockholm.se Innehållsförteckning Bakgrund 1 Projektets upplägg och organisation 1

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-01-26 Handläggare: Anita Hoff Telefon: 08-508 33 908 Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-508 33 010 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet

Motion väckt av Britt Björneke (V) om att anordna sommarkurser i teknik för flickor på högstadiet BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/513.602 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Motion väckt av Britt Björneke (V)

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter

Jämställdhetsgaranti. För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter Jämställdhetsgaranti 2014/15 För pedagogisk omsorg, förskola, grundskola F 9, grund- och gymnasiesärskola, gymnasieskola, fritidshem och övriga enheter Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Datum 13 september 2013 1 (7) Kvalitetsanalys för Kunskapsskolan Saltsjöbaden läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning

Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Resultater fra Skolverkets vurdering av metoder mot mobbning Hamar 2011-11-09 Annika Hjelm undervisningsråd Sverige: 89% ej under året (minst 26%) 12% någon gång (max 64%) 1.2% en gång i veckan (max 10%)

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014

Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 2013-11-25 1 (6) Bilaga Utvärderingsplan för Utbildningsnämnden 2014 Utvärderingsplanen visar Utbildningsnämndens kvalitetssystem. Planen visar också när resultat från olika uppföljningar och utvärderingar

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation

2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Utbildningsförvaltningens plan för Jämställdhetsintegrering samt processer och åtgärder inom verksamheterna

Utbildningsförvaltningens plan för Jämställdhetsintegrering samt processer och åtgärder inom verksamheterna Utbildningsförvaltningens plan för Jämställdhetsintegrering samt processer och åtgärder inom verksamheterna Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Plan för jämställdhetsintegrering

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Köpings kommun 2(6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek 50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten

Svar på kommunbeslut efter tillsyn av förskoleverksamheten ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING BARN, UNGDOM OCH VUXNA BILAGA VP 2012 SID 1 (5) 2011-11-14 Handläggare: Göran Sjödin Telefon: 08-508 21 070 Till Stadsdelsnämnden 2012-12-15 Svar på kommunbeslut efter tillsyn

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag

Kap 1 Skolans värdegrund och uppdrag 1 Handläggare Datum Annelie Olsson, rektor 2011-10-24 0480 45 21 50 Läroplansplanering 2011/2012 Kopplat till ar i arbetslagen av föregående läsår Skolinspektionens utlåtande Läroplansuppdraget (beslut

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.

Hållbar jämställdhet. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar. Ägare av utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet är: Förvaltningschef Kjell-Ove Petersson e-post: kjell-ove.petersson@kalmar.se Kontaktperson på Barn- och ungdomsförvaltningen i Kalmar kommun Birgitta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:9438 Föreningen Backaskolan Org.nr. 846500-1777 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Backaskolan belägen i Malmö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box

Läs mer

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning

Ekonomi- och målstyrning inom barn- och. genomförd granskning Revisionsrapport Vänersborgs kommun Monica Axelsson September 2011 Ekonomi- och målstyrning inom barn- och ungdomsnämndenuppföljning av tidigare genomförd granskning Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun

KVALITETSREDOVISNING. Simrishamns kommun KVALITETSREDOVISNING Simrishamns kommun 2008-2009 Sammanfattning Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 1. Sammanfattning 3 Inledande diskussion 3 Generell bedömning 3 Utvecklingsområden 4 Barnomsorg

Läs mer

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Gotlands kommun Bilaga 3 Barn- och utbildningsförvaltningen AN 2009-09-29 Gemensamt planeringsdokument för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Övergripande vision, verksamhetsidé och gemensamma värderingar

Läs mer

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/544-BaUN-009 Barn och ungdomsnämnden Information- Strategier för ökat lärande med stöd

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 7-9 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 EKONOMI I BALANS... 4 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 4 VERKSAMHETENS PRIORITERADE

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

För en jämställd skola Att formulera åtaganden för en jämställd skola

För en jämställd skola Att formulera åtaganden för en jämställd skola För en jämställd skola Att formulera åtaganden för en jämställd skola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Vad är detta? Ett stödmaterial för att lättare kunna utforma åtaganden för jämställdhet och motverkande av

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7)

Projektdirektiv. Ledarakademi Skola. Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7) Projektdirektiv Ledarakademi Skola Upprättad av Marie Holm, programdirektör Barn och utbildning och Karolina Samuelsson, personaldirektör 1 (7) Innehållsförteckning 1 Beställare... 3

Läs mer

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden DIARIENUMMER UN 2016.040 VALLENTUNA GYMNASIUM IT-plan 2017-2020 Antagen av utbildningsnämnden 2016-12-08 87 IT-plan 2017-2020 Innehåll IT-plan Vallentuna gymnasium 2017-2020... 1 1 Inledande ord... 1 2

Läs mer