arbetsmarknad (arbetsmarknadspolitisk intressebevakning). Till sektionerna hörde också personer, som inte var styrelseledamöter. ÅRSBERÄTTELSE 2015

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2015

2 ÅRSBERÄTTELSE BILDÄCKFÖRBUNDET RF Bildäcksförbundet rf (BDF) är en intresseorganisation i närings- och arbetsgivarpolitiska frågor för företag inom däckbranschen. Förbundet är grundat år Medlemsföretagen idkar detalj- och partihandel med däck och fälgar, biltillbehörshandel, regummering av däck, däckservice, reparering och montering samt import och export av däck. BDF hör via medlemskap i Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf till centralförbundet Finlands Näringsliv (EK). BDF är medlem i Trafikskyddet och äger servicebolaget ARL-palvelu Oy, som är delägare i Finsk Däckåtervinnig Ab. Förbundet sköter sina internationella kontakter via de nordiska branschorganisationernas samarbetsorgan Nordiska Däckrådet, den europeiska branschorganisationen BIPAVER och via den nordiska tekniska branschorganisationen STRO. Förbundets ändamål är att främja medlemmarnas verksamhetsförutsättningar, bevaka medlemmarnas intressen i frågor rörande anställningsförhållanden samt främja samarbetet mellan medlemsföretagen. BDF:s näringspolitiska uppgift är att främja däckspecialist- och regummeringsföretagens verksamhetsförutsättningar genom att påverka villkoren för att driva affärsverksamhet, stärka medlemsföretagens konkurrenskraft och lönsamhet, höja branschens anseende och producera redskap åt medlemskåren för utveckling av verksamheten. Dessutom främjar förbundet samarbetet mellan sina medlemmar. BDF:s viktigaste arbetsmarknadspolitiska uppgift är att trygga arbetsfreden i branschen. Förbundet ingår branschens kollektivavtal och strävar till att ur service- och produktionssynpunkt skapa ändamålsenliga anställningsvillkor, att främja lokal avtalsverksamhet och branschens yrkesutbildning samt att höja arbetarskyddsnivån i medlemsföretagen. Förbundet stöder och hjälper sina medlemmar vid uppkommen arbetskonflikt eller vid hot om arbetskonflikt. 2. MEDLEMMARNA arbetsmarknad (arbetsmarknadspolitisk intressebevakning). Till sektionerna hörde också personer, som inte var styrelseledamöter. Ordförande för sektionen medlemskår var Pentti Määttä. Ledamöter var Juhani Lintala, Hanna Maja, Timo Kärkkäinen och Jukka Kärnä. Markku Haavisto verkade som ordförande för däckmarknadssektionen. Ledamöter i sektionen var Roope Kemppainen, Jyrki Larvanto, Jari Silfverberg, Jukka Lankolainen (regummering, Bipaver), Risto Keskiruokanen (Däckratsia) och Juha Mustakangas (tekniska frågor). Alexej von Bagh var ordförande för arbetsmarknadssektionen med Carl Segercrantz, Johanna Rantala, Sami Horto och Erkki Salmivalli (arbetarskydd) som ledamöter. Regummeringssektionen bestod av Roope Kemppainen, Kari Hyppönen, Markku Haavisto, Teppo Vekka, och Jukka Lankolainen. Till utbildningssektionen hörde Petri Asikainen, Jarmo Nuora, Heli Kangasniemi, Timo Kärkkäinen, Sami Horto och Mikko Huhtala. Vicehäradshövding Östen Brännäs verkade som förbundets ombudsman med Niina Korpi som assistent. Rättstvister sköttes av vicehäradshövding Antti Kujala och förvaltningen av Marja Ojala och Pauliina Dockery. Marja Ojala gick i pension , efter att ha tjänat Bildäcksförbundet utmärkt sedan Balance-Team Oy ansvarade för ekonomiförvaltningen, som sköttes av Leena Huusko. 4. BDF UTVECKLINGSPROGRAM I förbundets utvecklingsprogram BDF 2017 definieras utvecklingsstegen per år samt målsättningen för huvudsektionerna samt för hela förbundet år Huvudsektionernas ansvarsområden: Medlemskår Medlemsrekrytering, årsmöte, partnerforum och intressentgrupper Ekonomi och ARL - palvelu Oy, organisationsfrågor, utvecklingsprogram Information, däckforum, hemsidor och expertforum, dokument BDF-varumärke, expertaffärer, konsumentundersökning, Nordiska Däckrådet Förbundets medlemskår bestod vid utgången av år 2015 av 70 däckspecialist- och regummeringsföretag, vilka tillsammans hade 251 verksamhetsenheter. Bildäcksförbundets medlemsföretag representerar drygt 70 % av däckmarknaden i Finland. Medlemsföretagen har cirka anställda. Förbundets verksamhet stöds i märkbar omfattning av samarbetsmedlemmar som verkar inom angränsande branscher. Antalet samarbetsmedlemmar uppgick till ORGANISATION Styrelsen arbetade under ordförande Jarmo Nuoras ledning i tre huvudsektioner: medlemskår, däckmarknad (näringspolitisk intressebevakning) och 18 Arbetsmarknad Arbetsgivarfrågor, arbetskraftsfrågort, lönesättning och lönestatistik Anställnings- och kollektivavtalsfrågor, blanketter Yrkesutbildning, utbildningssektion och lärarforum Arbetarskydd, däcksäkerhetskort och utvecklingsprogram Däckmarknad Näringsfrågor, fordons- och däcknormer, marknadsstatistiker, remisser Däckratsia, sommardäcksundersökning, andra kampanjer och forskning Regummering, regumeringssektion, Bipaver, miljöfrågor, publikationer Tekniska frågor, teknikforum, STRO och utvecklingsprogram

3 Bildäckförbundets målsättningar för år 2017 samarbetet mellan medlemmarna och deras verksamhetsbetingelser utvecklats i arbetsmarknads- och näringspolitiska frågor; förbundet och branschen har tyngd nationellt och internationellt; däckspecialistaffärens verksamhetsmodell i bruk; däckspecialistaffärernas marknadsandel tryggad på nuvarande nivå; branschkompetens värdesätts internt och externt; trafiksäkerheten främjats med informations- och säkerhetskampanjer; ur service- och produktionsverksamhetssynpunkt ändamålsenliga anställningsvillkor införts i kollektivavtalen; arbetarskyddsnivån i medlemsföretagen har höjts; Programmet är det sjunde i förbundets historia. Det första utvecklingsprogrammet BDF 2002 utarbetades DÄCKMARKNADEN Personbilsparken i trafik uppgick till bilar jämfört med år Paketbilarnas antal var i slutet av år 2015, lastbilarnas och bussarnas Hela bilparken i trafik ökade med bilar och var totalt Under år 2015 nyregistrerades personbilar i jämförelse med under år Ökningen var 2 procent. Nyregistreringen av paketbilar uppgick år 2015 till stycken jämfört med under år Nyregistreringen av lastbilar var År 2015 nyregistrerades 526 bussar. Förbundets försäljningsstatistik visar, att sommardäckens eftermarknad har ökat med 4 % och vinterdäckens har minskat med 4 %. Eftermarknaden av paketbilars sommardäck har minskat med 6 % och för vinterdäckens del med 4 %. Försäljningen av regummerade buss- och lastbilsdäck har minskat med 8 % och försäljningen av nya buss- och lastbilsdäck har ökat med 2 %. Försäljningsstatistikens täckning är statistiskt betydande. För regummeringens del visar statistiken en minskning av personbilsdäcken från till år Regummerade lastbilsdäck har minskat från däck år 2014 till däck år Bildäcksförbundets styrelse har uppskattat, att personoch paketbilsdäckens marknad är cirka 3,3 miljoner däck, varav paketbilsdäcken utgör cirka Marknaden för nya buss- och lastbilsdäck uppskattas vara DÄCKRISKER PÅ TALET Åren inträffade i Finland sammanlagt motorfordonsolyckor med dödlig utgång förorsakade av person eller paketbilar. Av dödsolyckorna har 444 konstaterats ha samband med den förorsakande partens däck. Sammanlagt 529 personer miste livet och 169 invalidiserades svårt i däckrelaterade olyckor. Däcken utgör den centrala säkerhetsfaktorn som hänför sig till bilens köregenskaper. Däcken har under 2000-talet varit riskfaktor i var sjunde (14,3 %) dödskrock som förorsakats av person- eller paketbil. I genomsnitt har det under 2000 talet inträffat 30 däckrelaterade dödsolyckor på årsbasis. Däckens betydelse betonas vid krävande och snabbt föränderligt väglag. Tre av fyra (66,3 %) av däckrelaterade olyckor inträffar i snöigt, isigt eller vått väglag, trots att de flesta trafikolyckorna som person- och paketbilar förorsakar, inträffar i torrt eller bart sommar- /vinterföre. Av dödskrockarna som skett i snöigt eller isigt före antas däcken i 33,0 procent av fallen ha haft samband med olyckan. Däckriskerna har i Bildäcksförbundets riskanalys grupperats i tre huvudgrupper. Av de enskilda däckriskerna hänför sig 46,2 procent till dåliga däck, 31,1 procent till olämpliga däck och 13,0 procent till däck med felaktigt lufttryck. Övriga däckrisker av samtliga däckrisker är knappt 10 %. Den allmännaste av däckriskerna, som konstaterats hos person- och paketbilar, hänför sig till dåliga däck, vilket betyder dubbdäck som inte är i skick eller utslitna däck. 7. DÄCKENS LUFTTRYCK Under året poängterades vid ett flertal tillfällen vilken betydelse däckens lufttryck har med tanke på trafiksäkerheten, bränslekonsumtionen och miljön. I Däckratsia 2015 informationskampanjen mättes också däckens lufttryck för nionde gången på 5 orter. För lågt lufttryck i däcken eller olika lufttryck i däckserien representerar cirka 13 % av samtliga däckrisker, vilket betyder 6-7 däckrelaterade dödskrockar per år. I däckratsiorna 2015 mättes lufttrycket i Helsingfors, Kuopio, Björneborg, Jyväskylä och Rovaniemi. Däckens lufttryck mättes på bilar. För däcktryckets del koncentrerades uppmärksamheten på skillnaderna i lufttrycket på däck, som befann sig på samma axel. Minst 0,5 bars lufttrycksskillnader konstaterades på 5,4 % av bilarna medan tryckskillnaderna år 2014 var 8,9 % mätt på bilar. 8. VINTERDÄCK I RATSIORNA I samband med däckratsiornas lufttrycksmätningar har utretts också förekomsten av vinterdäck. Hösten 2015 påträffades i urvalet på totalt bilar vinterdäck på 4,4 % av bilarna. Hösten 2014 påträffades i urvalet på totalt bilar vinterdäck på 5,5 % av bilarna. Enligt blötförestesterna som Test World Oy utförde sommaren 2006, hade ett vinterdäck med 5 millimeters mönsterdjup lika dåliga blötföresegenskaper som ett slutkört sommardäck. Testerna visade, att man för att undvika vattenplaning med slitna vinterdäck borde köra med 30 km/h lägre hastighet än med nya sommardäck. Vid inbromsning på våt asfalt är kollisionshastigheten med slitna vinterdäck ännu nästan 40 km/h på den punkt, där en bil med nya sommardäck hade stannat. 19

4 Ett vinterdäck med 5 millimeters mönsterdjup visade sig vid vått väglag vara lika dåligt som ett slutkört sommardäck med 1,6 millimeters mönsterdjup. 9. BROSCHYREN KOLLA DÄCKEN I TID Till Däckratsia 2015 informationskampanjen utarbetades en kampanjbroschyr Kolla däcken i tid. I kampanjbroschyren behandlas kampanjen, däckrisker, däcktryck, vattenplaning och TM: s och Test Worlds blötförestester, bromssträckor, vinterdäckens olämplighet för sommarens och höstens blötfören, sommardäckens kontaktytsjämförelse vid olika mönsterdjup och hastighet samt direktiv för undvikande av vattenplaning. Dessutom ges kontroll- och servicetips för däcken. I kampanjbroschyren poängteras också betydelsen av rätt däckval relaterat till körförhållanden under rubriken Däck enligt rådande väglag. Kampanjbroschyren distribuerades till däckratsiorna, medlemsföretagens verksamhetsställen och till Trafikskyddets distriktsbyråer. 10. DÄCKRATSIA 2015 Däckratsia informationskampanjen arrangerades under vecka 37 ( ) från samma utgångspunkter som under tidigare år. Polisen, Trafikskyddet och Bildäcksförbundet agerade för nittonde gången gemensamt för ökad däcksäkerhet mot vattenplaning. I kampanjen uppmanas bilisterna att kontrollera däckens mönsterdjup under temat "kolla däcken i tid". Kampanjens tema accentuerar på ett konstruktivt sätt bilistens eget ansvar för däckens skick. Däckratsia 2015 arrangerades med tyngdpunkt på informationsverksamhet utan omfattande däckratsior och sommardäcksundersökning. Trafikskyddet och Bildäcksförbundet skötte om informationsverksamheten lokalt och på riksplanet. Informationskärnan i Däckratsia 2015 informationskampanjen bestod av sommardäcksundersökningen 2014, blötförestesterna 2005 och 2006, säkerhetstavlorna Håller dina tassar? och Tassar enligt väglag, Person- och paketbilars däckrisker på talet samt av kampanjbroschyren Kolla däcken i tid. Kampanjens målsättning är att påminna om däckens säkerhetsbetydelse i höstens blötfören, att aktivera bilisterna att kolla däckens skick och lufttryck regelbundet och att få bilisterna att köra med trygga däck som lämpar sig för rådande väglag. Säkerhetskampanjens huvudbudskap är: säkerhetsrekommendation på minst 4 millimeters mönsterdjup vid vått väglag förse bilen med däck som lämpar sig för rådande väglag kontrollera däckens lufttryck minst en gång i månaden bra kvalitet på däcken hjälper inte, om föraren tar risker returnera gamla däck kostnadsfritt till återvinning Informationskampanjen bestod av olika informationsinsatser både på riksplanet och lokalt. Till riksåtgärderna hörde kontakterna till medierna och centrala samarbetsparter, infoinslaget Kolla däcken i tid i TV, presskonferens i Helsingfors 7.9. samt utarbetning och distribution av kampanjmaterialet. Kampanjens infoinslag Kolla däcken i tid visades i TV1 veckorna 35 och 36 ( ). Informationskampanjen öppnades 7.9. med en presskonferens, som arrangerades på Nordenskiöldsgatan i Helsingfors. Forskningschef Juha Valtonen från Trafikskyddet, polisinspektör Heikki Ihalainen från Polisstyrelsen och kampanjchef Risto Keskiruokanen från Bildäcksförbundet höll anföranden på presskonferensen. Efter kampanjinformationen fick representanterna för olika medier personligen stifta bekantskap med ratsian. Till de lokala åtgärderna hörde kontakterna till polisen och Trafikskyddets regionkontor, val och skolning av ratsiapersonal, arrangerande av däckratsior, mediekontakter till lokalpress och -radio, regionala infotillfällen och lokala medieträffar. De lokala åtgärderna utfördes med hjälp av en regionorganisation. Landet indelades i 12 regioner. I varje region fanns en regionansvarig. Den regionansvarige utsåg ortvis ratsiachefer. Ratsiacheferna utsåg ortvis ratsiapersonalen, som skötte det praktiska arbetet. Ratsiacheferna var sammanlagt 54. I däckratsiorna var medlemsföretagens däckspecialister klädda i enhetliga vita däckratsiahalare och däckratsiakepsar. Kontrollörerna fungerade i ratsiorna som Bildäcksförbundets representanter. Granskningen bestod av de egentliga kontrollåtgärderna och anteckning av resultatet på undersökningsblanketten. Efter kontrollen fick bilisterna kampanjbroschyren Kolla däcken i tid, Finsk Däckåtervinning Ab:s mönsterdjupsmätare och däckbyteshandskar. Kampanjens uppföljningspressmeddelande publicerades Däckratsia resultat 1. Mediapublicitet Kampanjen lyckades än en gång utmärkt. Kampanjen fick omfattande publicitet i TV, i olika radioprogram på riksplanet och i lokalradion samt i riks- och lokalpressen. Mediaresultaten var i korthet: kampanjen behandlades på olika TV-kanaler 3 gånger; sammanlagt 2 min. 27 sek. infoinslaget Kolla däcken i tid visades i TV1 19 gånger totalt 9 min. 30 sek. Yles uppskattning är att infoinslaget har nått cirka 1,54 miljoner personer. kampanjen behandlades i TV infoinslaget inkluderat 22 gånger, sammanlagt 11 min. 57 sek. kampanjen behandlades på olika riksradiokanaler 8 gånger, sammanlagt 3 min. 25 sek i lokalradion runtom i landet; ingen uppföljning I riks - och lokalpressen i 108 tidningsartiklar, ofta med foto på en ratsiasituation 20

5 tidningarnas sammanlagda upplaga var stycken, vilket M-Brain Insight Oy uppskattat i reklamvärde motsvara euro på nätet behandlades kampanjen 43 gånger, exkluderat sociala medier. Den sammanlagda upplagan av tidningar, som behandlat kampanjerna , är över 153 miljoner exemplar. Under nämnda tidsperiod har kampanjerna behandlats i sammanlagt tidningsartiklar. Den totala TV tiden är cirka 7 timmar. 2. Ratsiorna I däckratsiorna kontrollerades däcken på sammanlagt person- och paketbilar i Helsingfors, Björneborg, Jyväskylä, Kuopio och Rovaniemi. Däckkontrollerna visade, att sommardäckens höstskick har ytterligare försämrats. Nästan var femte (18 %) körde med dåliga däck. Hösten 2014 var andelen bilar med dåliga däck på jämförelseorterna i urvalet på bilar endast 12,2 %. Ett sommardäck klassificeras som dåligt när mönsterdjupet slitits ner till 2 mm eller mindre. I däckratsiorna kontrollerades förutom däckens mönsterdjup också däckens lufttryck, typen av däck och om fråga var om ung bilförare. För däcktryckets del koncentrerades uppmärksamheten på skillnaderna i lufttrycket på däck, som befann sig på samma axel. Minst 0,5 bars lufttrycksskillnader konstaterades på 5,4 % av bilarna jämfört med 8,9 % hösten 2014 mätt på bilar. Vinterdäck påträffades på 4,4 % av bilarna. Hösten 2014 påträffades i urvalet på bilar vinterdäck på 5,5 % av biliarna. 11. SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 2014 I "Däckratsia 2015" -informationskampanjens mediearbete utnyttjades resultaten från sommardäcksundersökningen , som publicerades I samband med Däckratsia 2015 gjordes inte sommardäcksundersökning. Undersökningsresultaten från de begränsade däckratsiorna inkluderades inte i sommardäcksundersökningens digra material. Resultaten från urvalet på bilar publicerades endast i pressmeddelandet Hösten 2014 kontrollerades bilars däck på 56 orter. Under åren har sammanlagt bilars däck och hela däck granskats. Sommardäcksundersökningens målsättning är, att samla uppgifter om sommardäckens standard och om bilisternas kunskaper om däckstandarden få underlag för informationsinsatser för att främja däcksäkerheten följa upp utvecklingen av däckstandarden Sommardäcken indelades utgående från mönsterdjupet i tre olika klassificeringsklasser: god (5 mm eller mer), tillfredsställande (3-4 mm) och dålig (2 mm eller under). Bilarna bedömdes enligt det mest slitna däcket. Bilisternas kunskaper om däckens skick mättes genom att be föraren ge en bedömning av skicket på det sämsta däcket i sin bil. Resultat av sommardäcksundersökningen 2014 Antalet bilar med dåliga däck Resultaten analyseras enligt det sämsta däcket per bil. Som dåligt däck klassificeras sommardäck, vars mönsterdjup är 0-2 mm. Hösten 2014 påträffades dåliga sommardäck på 15,3 procent av bilarna, medan nästan var fjärde (24,4 %) bilist körde med dåliga däck i början av uppföljningsperioden Omräknat till hela bilparken rullade uppskattningsvis person- och paketbilar med dåliga sommardäck hösten 2014 på våra vägar. Antalet bilar med dåliga däck är ungefär på samma nivå som år 1997, trots att bilparken vuxit med närmare 70 % till cirka 3,6 miljoner bilar. Däck enligt säkerhetsrekommendationen Lagens minimikrav på sommardäckens mönsterdjup är 1,6 mm, men vid blötföre rekommenderas allmänt ett mönsterdjup på minst 4 mm. Hösten 2014 körde 64,9 procent av bilisterna med bilar, vilkas däck uppfyller säkerhetsrekommendationen medan motsvarande andel i början av uppföljningen var 54,5 procent. Däckens mönsterdjup Mönsterdjupet på sommardäck har under uppföljningsperioden klart ökat. Hösten 2014 var det genomsnittliga mönsterdjupet av alla granskade däck 4,81 mm. Det genomsnittliga mönsterdjupet på det mest slitna däcket var 4,27 mm. Hösten 1997 var etgenomsnittliga mönsterdjupet av alla granskade däck 4,56 mm. Det genomsnittliga mönsterdjupet på det mest slitna däcket var 3,90 mm. Andelen olagliga sommardäck (mönsterdjupet under 1,6 mm) har under uppföljningsperioden minskat från 8,7 procent till nuvarande 3,5 procent. Bedömning av däckens skick I samband med konditionsgranskningen av däcken ombeds föraren att ge en bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklasserna dålig (0-2 mm), tillfredsställande (3-4 mm) och god (minst 5 mm). Hösten 2014 kunde 58,4 procent av bilisterna placera däcken i rätt klassificeringsklass. I bilisternas däckkunskaper har det inte under uppföljningsperioden skett märkbara förändringar genom att andelen riktiga bedömningar av skicket var 56,4 % år Bedömning enligt klassificeringsklass Bilisterna känner bättre till däckens kondition när de är relativt nya och i gott skick. Av förarna som körde med goda sommardäck vara andelen som kände till däckens skick 77,5 procent medan de som körde med dåliga däck oftast gav en felaktig bedömning av däckens kondition. Av bilisterna som körde med dåliga däck är endast var fjärde (24,7 %) medvetna om däckens kondition. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan följaktligen inte anpassa sitt körsätt efter däckens skick och utgör således en verklig riskgrupp för trafiken. 21

6 Unga bilister Hösten 2014 fäste man på några orter speciell uppmärksamhet vid unga (18-24 år) bilförares däck. Var sjätte av de unga (16,7 %) körde med dåliga däck, medan andelen hösten 2012 var 19,5 %. De unga bilisternas fordon var i genomsnitt över tre år äldre än de övriga undersökta bilarna, vilket till en del förklarar däckens skick. 12. KONSUMENTUNDERSÖKNING 2014 Konsumentundersökningens resultat redovisades på förbundsmötet och i medlemsbrevet I konsumentundersökningen utreddes konsumenternas syn på bildäck och däckaffärer. Konsumentundersökningen bestod av tre delar: köp av bildäck, däckaffärer och däckkunskap. Uppgifterna insamlades i början på På webb - enkäten svarade bilister, som behärskar däckfrågor. Centrala observationer: För en tredjedel av bilisterna som ansvarar för däckfrågorna inverkar däckens kvalitets- och säkerhetsfaktorer främst på köpbeslutet. För en tredjedel är priset den viktigaste faktoren. Däcktillverkarnas och däckaffärernas hemsidor och däcktesterna som presenteras i motortidningarna, är de viktigaste källorna då beslut om köp av däck görs. Klar redovisning av priset på däcket samt sakkunnig betjäning, är de viktigaste faktorerna vid val av däckaffär. 60 % köpte däcken senast i en däckaffär, var tionde i en bilverkstad och var tionde i en bilaffär. Vid valet av affären inverkade främst goda tidigare erfarenheter av affären, läget och priset på produkten. Affärernas annonser läses främst på internet, men också i tidningarna. Sakkunnigt, snabbt och artigt uppträdande förenas med den affär varifrån man senast köpte däck. Dessa faktorer accentueras särskilt då det gäller däckaffärer. 38 % vet att sommardäckens minimimönsterdjup är 1,6 mm. Vinterdäckens minimimönsterdjup 3,0 mm vet 31 %. Drygt en fjärdedel säger att säkerhetsrekommendationen är minst 4 mm eller minst 5 mm. 60 % kontrollerar däckens mönsterdjup endast på våren och hösten i samband med däckbyte. 12 % använder sakkunnig vid kontrollen. Den som gör kontrollen själv använder sig av en mönstedjupsmätare, 2 euros slant eller gör det okulärt. 30 % påstår sig kontrollera däcktrycket cirka 4 gånger per år. En fjärdedel säger sig kontrollera däcktycket varannan månad. Hälften av bilisterna byter sina däck oftast själv. 17 % byter sina däck med hjälp av familjemedlem eller bekant, 32 % förlitar sig på professionell hjälp vid däckbyte. Två tredjedelar av de som förlitar sig på professionell hjälp vid däckbyte anlitar en däckverkstad. Två tredjedelar kommer ihåg Däckratsia kampanjen. Den anses vara nyttig för främjande av trafiksäkerheten. 13. SÄSONGPRESSMEDDELANDEN 2015 Under året publicerade förbundet 5 säsongpressmeddelanden. Vinterpressmeddelandet Däckens betydelse accentueras i slaskföre publicerades Sommardäckspressmeddelandet Med däck enligt väglag publicerades och sommarpressmeddelandet Byt hjulens placering under körsäsongen Vinterdäckpressmeddelandet Byt till vinterdäck i god tid publicerades och Däcken på tunga fordon är i vinterskick I vinterpressmeddelandet behandlas 5 millimeters säkerhetsrekommendationen för mönsterdjup på vinterdäck, betydelsen av däckens lufttryck för trafiksäkerheten och däckrisker i svåra körförhållanden. I sommarpressmeddelandet behandlas 4 millimeters säkerhetsrekommendationen för mönsterdjup på sommardäck och däcktryckets betydelse ur trafiksäkerhetssynpunkt. 14. ARBETSMARKNADEN Kollektivavtal Arbetarnas kollektivavtal Bildäcksförbundet r.f och TEAM Industribranschernas fackförbund r.f avtalade om ett nytt kollektivavtal för avtalsperioden i enlighet med avtalet för sysselsättning och konkurrenskraft. Arbetarnas lönejusteringar 2015 Montörernas, regummerarnas och övriga arbetares löner höjdes eller från närmast börjande lönebetalningsperiod med en generell förhöjning som var 0,4 %. Tjänstemännens kollektivavtal Inom tjänstemannasektorn uppnådde Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA r.f och Fackförbundet Pro r.f ett förhandlingsresultat i enlighet med avtalet för sysselsättning och konkurrenskraft. Avtalsperioden är Tjänstemännens lönejusteringar 2015 Tjänstemännens månadslöner inklusive naturaförmåner justerades från eller från början av den lönebetalningsperiod som började närmast därefter med en generell förhöjning som var 0,4 %. Högre tjänstemän 2015 Emedan inte ingåtts kollektivavtal för högre tjänstemän som binder Bildäcksförbundet rf, har rekommendationen varit att samma löneförhöjningsmodeller appliceras på högre tjänstemän som för tjänstemännen inom kollektivavtalet. 22

7 14.2. Avtal för sysselsättning och konkurrenskraft De centrala arbetsmarknadsparterna uppnådde ett förhandlingsresultat om lönejusteringarna år 2016 enligt avtalet för främjande av sysselsättning och konkurrenskraft. Löneuppgörelsen innebär att lönerna justeras från den andra periodens början med en generell förhöjning som är 16 euro per månad, dock minst 0,43 %. Löneuppgörelsen dimensionerades enligt en period på 12 månader och de branschvisa lönejusteringarna relateras till avtalsperiodens längd. Arbetarnas kollektivavtal Bildäcksförbundet r.f och TEAM Industribranschernas fackförbund r.f uppnådde avtal om 2016 års lönejusteringar. Montörernas, regummerarnas och övriga arbetares löner höjs eller från närmast börjande lönebetalningsperiod med en generell förhöjning som är 10 cent per timme, dock minst 0,47 %. Lönejusteringen är dimensionerad enligt en period på 13 månader. Tjänstemännens kollektivavtal Inom tjänstemannasektorn uppnådde Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA r.f och Fackförbundet Pro r.f. ett förhandlingsresultat Tjänstemännens månadslöner inklusive naturaförmåner justeras från eller från början av den lönebetalningsperiod som började närmast därefter med en generell förhöjning som är 13,33 euro, dock minst 0,36 %. Lönejusteringen är dimensionerad enligt en period på 10 månader Lönestatistik 2014 Lönestatistikuppgifter insamlas från och med 2014 en gång om året. Uppgifterna samlas in från 4 kvartalet. Medeltimförtjänsten utan övertids- och söndagsförhöjningar under 4 kvartalet 2014 var 13,32. Lönestatistiken omfattar 118 regummerare och montörer. Dessutom finns i statistiken maskinställare, bilförare och andra arbetaruppgifter totalt 14. Lönestatistiken omfattar totalt arbetare. 15. BRANSCHENS DÄCKSÄKERHETSKORT Däcksäkerhetskortutbildning Däcksäkerhetskortet är det första branschspecifika säkerhetskortet i Finland. Målsättningen med däcksäkerhetsutbildningen är att ge baskunskap om arbetarskyddet och om riskerna och ansvarsfrågorna vid däckarbete, få deltagarna att fästa uppmärksamhet vid hur däckmontering, däckhantering, däckpumpning och fälgarbete sker på ett tryggt sätt. Ett av de huvudsakliga målen är att förbättra attityden till arbetarskyddet. Utbildningen inleddes Utbildningen arrangeras från början av 2014 gemensamt av TEAM Industribranschernas fackförbund r.f. och Bildäcksförbundet r.f. Målgrupp för utbildningen är hela personalen från VD:n till montören. Arbetarskyddscentralen är den instans som beviljar däcksäkerhetskortet till dem som avlagt examen. Kortet gäller i fem år. Förnyande av kortet förutsätter godkänd fortbildningskurs. Under år 2015 arrangerades 3 utbildningstillfällen. Under tidsperioden har arrangerats 41 utbildningstillfällen vid vilka hela personer har avlagt examen. Säkerhetskortutbildningens fortbildning Däcksäkerhetskortutbildningens fortbildning inleddes Centrala teman för fortbildningen är ständig förbättring av arbetarskyddet, samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare och förbättrandet av inställningen till arbetarskyddet. Målsättningen med fortbildningen är att ge grundfärdigheter att utreda och bedöma farorna i arbetet, att öka vetskapen om samarbetets betydelse och att förbättra arbetarskyddet på arbetsplatserna. Utredning och bedömning av farorna i arbetet är av avgörande betydelse i hanteringen av arbetarskyddet. Därför valdes utredning och bedömning av farorna i arbetet som centralt tema i fortbildningen. Faromoment som inte har identifierats kan man inte avvärja. Dessutom ingår i fortbildningsprogrammet grupparbetet Ska vi ha ett möte och tentamen. I grupparbetet behandlas på ett enkelt sätt utredning och bedömning av faror i arbete. Under år 2015 arrangerades 3 fortbildningstillfällen. Under tidsperioden har arrangerats 18 utbildningstillfällen vid vilka 319 personer har avlagt examen. 16. FÖRBUNDETS FÖRSÄLJNINGSSTATISTIK Förbundets försäljningsstatistik har publicerats en gång i månaden. I statistiken deltar 14 företag, som representerar 186 verksamhetsenheter av förbundets totala antal 251. Produktgrupperna är 8. Försäljningsstatistikens täckning är statistiskt betydande. I försäljningsstatistiken deltar Kumielo Oy, Lapin Kumi Oy, Lujakumi Oy, Rengasmaailma Oy, Rengasnet Oy, Rengasnuora Oy, Rengasmesta Oy, Suomen Euromaster Oy, Oulun Autokumi Oy, Nummelan Rengasmyynti Oy, Kantolan Rengas Oy, Teräs-Rengas Oy, PK-Rengas Oy ja Vianor Oy. 17. DÄCKPRISINDEX En jämförelse mellan konsumentprisindexets och däckprisindexets utveckling distribueras 4 gånger per år till medlemskåren. Konsumentprisindexet var 108,78 och däckprisindexet 101,61. År 2010 = 100. Jämförelsen mellan konsumentprisindexet och däckprisindexet baserar sig på prisuppgifter som statistikcentralen samlar in. 18. ÅTERVINNING Däckåtervinningsverksamheten inleddes i stor skala För fullgörande av återvinningsskyldigheten grundade däckbranschens centrala aktörer Finsk Däckåtervinning Ab. 23

8 Bolagets delägare är ARL-palvelu Oy, Bridgestone Finland Oy, Continental Rengas Oy, Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Nokian Däck Abp och Oy Suomen Michelin Ab. Bolagets verkställande direktör är Risto Tuominen. Den nya avfallslagen trädde i kraft , medan bestämmelserna om producentansvar tillämpas från och med Finsk Däckåtervinning Ab har godkänts för anteckning i producentregistret som producentsammanslutning Bildäcksförbundet hade två representanter i styrelsen. Jarmo Nuora var viceordförande och Hanna Maja ledamot medan Johanna Rantala och Jari Silfverberg var suppleanter. År 2015 insamlades den nya rekordmängden ton kasserade däck. Till regummering levererades 831 ton, till materialåtervinning ton och till energiutvinning ton kasserade däck. Under åren har totalt ton kasserade däck insamlats. Årligen kasseras i Finland cirka ton däck. Kuusakoski Oy fortsätter som operatör. Finsk Däckåtervinning Ab uppnådde med Kuusakoski Oy avtal om ny avtalsperiod från och med Avtalsperioden är 5 år med en option på ytterligare 2 år. 19. DÄCKBRANSCHENS YRKESUTBILDNING Bildäcksförbundet har under senare år gjort en betydande satsning på utveckling av yrkesutbildningen. I framtiden krävs det i däckbranschen en mångsidig yrkesskicklighet, ett starkt yrkeskunnande och en ständig kompetensutveckling. Yrkesutbildningssatsningen har varit helt nödvändig, eftersom däckarbetets svårighetskrav har ökat märkbart under de senaste åren. Därtill är det ytterst viktigt, att branschen fortlöpande kan säkerställa tillgången på högklassig och yrkeskunnig arbetskraft och att yrkesskickligheten även fortsättningsvis kan utvecklas till att motsvara framtida kompetenskrav. Bildäcksförbundets utbildningssektion har utarbetat yrkesinriktade studiehelheter för däckarbete och för försäljning av däck och fälgar. Båda studieprogrammen, som omfattar 15 kompetenspoäng (tidigare 10 studieveckor), hör till de valbara examensdelarna av grundexamen. Yrkesexamen inom däckbranschen är en logisk och målmedveten fortsättning på Bildäcksförbundets yrkesutbildningssatsning. Grundexamen inom bilbranschen Grundexamen inom bilbranschen är utbildning på andra stadiet. Bilbranschens grundexamen är en grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning. Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng (tidigare 120 studieveckor/3 år). En del av studierna som ingår i grundexamen avläggs utanför läroanstalten. Inlärning i arbetet innebär att en del av utbildningen förläggs på arbetsplatser i autentisk arbetsmiljö. Omfattningen av inlärning i arbetet har inte särskilt definierats, men ofta är det i examen fråga om minst 6 månader. En yrkesinriktad grundexamen avläggs huvudsakligen vid andra stadiets läroanstalter enligt en läroplan som baserar sig på examensgrunderna. En yrkesinriktad grundexamen kan också avläggas som fristående examen. En fristående examen avläggs genom att examinanden vid examenstillfället påvisar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Examenstillfället ordnas främst i autentiska miljöer i produktions- eller servicesituationer inom arbetslivet. Kraven på yrkesskicklighet är desamma oavsett hur man avlägger examen. Grundexamen inom bilbranschen inkluderar sex kompetensområden: Kompetensområdet för bilteknik (fordonsmekaniker) Kompetensområdet för bilförsäljning (bilförsäljare) Kompetensområdet för reservdelsförsäljning (reservdelsförsäljare) Kompetensområdet för bilplåtslagning (bilplåtslagare) Kompetensområdet för billackering (billackerare) Kompetensområdet för reparation avmotordrivna småmaskiner (småmaskinsreparatör) Till alla kompetensområden kan som valbara examensdelar inkluderas däckstudier däckarbete och försäljning av däck och fälgar. Yrkesexamen inom däckbranschen Yrkesexamen inom däckbranschen avläggs alltid som en fristående examen, där man visar den yrkesskicklighet som krävs av en däckspecialist. Vid en fristående examen kan yrkeskompetensen erkännas oberoende av om kunnandet har förvärvats genom arbetserfarenhet, studier eller på annat sätt. Yrkesexamen inom däckbranschen avläggs genom att främst i praktiska arbetsuppgifter inom däckbranschen påvisa den yrkesskicklighet som förutsätts i examensgrunderna. Bedömningen av examensprestationen baserar sig på de krav på yrkesskicklighet och de bedömningskriterier som definierats i examensgrunderna. Vid bedömningen av yrkesskickligheten skall examinanden visa att hans yrkeskunnande motsvarar de krav på yrkesskicklighet som examensgrunderna ställer. Den som avlägger en fristående examen deltar ändå ofta i en förberedande utbildning, för att skaffa sig nödvändig yrkesskicklighet. Examinander som redan har tillräcklig yrkesskicklighet kan avlägga en fristående examen eller en del av examen utan att delta i den förberedande utbildningen. Utbildningsanordnaren besluter om innehållet i och anordnandet av den förberedande utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Yrkesexamen inom däckbranschen består av en obligatorisk och sex valfria examensdelar. För att få hela examen avlagd krävs att man avlägger den obligatoriska examensdelen och två valfria examensdelar. Den obligatoriska delen av yrkesexamen inom däckbranschen är: Däckarbeten på person- och paketbilar. 24

9 Valfria delar, av vilka man ska välja två: Däckarbeten på lastbilar, bussar, arbetsmaskiner och industrimaskiner Fordonsunderhåll i ett däckföretag Teknisk försäljning vid däckarbete Regummering av däck Lagertjänster inom däckbranschen Däck- och underhållsarbeten på motorcyklar. Som valfri del kan också väljas en examensdel från någon av följande yrkesexamina: yrkesexamen för personbilsmekaniker, yrkesexamen för tungmaterielsmekaniker, yrkesexamen för småmaskinsinstallatör och specialyrkesexamen för arbetsledning inom bilbranschen. Däckbranschens yrkesutbildning behandlades utförligt i medlemsbrevet TUNGA FORDONS DÄCKUNDERSÖKNING 2015 Bildäcksförbundet, polisen och Trafikskyddet genomförde i samverkan en undersökning av däckens mönsterdjup och andelen vinterdäck på tunga fordon. Studien gjordes på 8 olika orter runtom i landet som en däckratsiaundersökning, med totalt 13 undersökningsdagar. Urvalet av bilar gjordes slumpmässigt. Totalt kontrollerades 637 fordon, 182 lastbilar utan släp och 455 med släp (71 %). Totalt undersöktes lastbilsdäck och däck på släp. Av lastbilarna var 10 % utländska fordon och av släpen 16 %. Lastbilsdäck Av lastbilsdäcken var 15 däck olagliga (0,2 %). Därtill uppfyllde inte 165 däck (3,0 %) däckbranschens tekniska forums förslag till mönsterdjupskrav (styr- och drivaxel 5 mm/övriga 3 mm). Förslaget till mönsterdjupskrav men inte till vinterdäckskravet (drivaxel) uppfyllde lastbilsdäck lastbilsdäck uppfyllde kravet på både mönsterdjup och vinterdäck. På drivaxlarna var det totalt vinterdäck, vilket var 82 % av alla däcken på drivaxlarna. Undersökningen utvisade, att på drivaxlarna använde man redan i huvudsak vinterdäck. Mönsterdjupskravet på 5 mm på styr- och drivaxlarna, skulle inte innebära någon större förändring i nuvarande praxis. Däck på släp Av däcken på släp var 22 däck olagliga. Därutöver uppfyllde inte förslaget till mönsterdjupskrav 48 däck (1,6 %). Mönsterdjupsförslaget uppfyllde däck (98,4 %). I skenet av denna undersökning skulle inte däckbranschens tekniska forums förslag till däckkrav för tunga fordon vintertid förorsaka transportbranschen betydande ökningar av däckkostnaderna. Undersökningsraporten Däcken på lastbilar och släp vintern 2015, som gjordes av forskningschef Juha Valtonen från Trafikskyddet, publicerades DÄCKBRANSCHENS TEKNISKA FORUM Däckbranschens tekniska forum är ett år 2009 sammanställd grupp av däckbranschens tekniska experter med uppgift att bl.a. för effektivering av branschinformationen definiera däckbranschens gemensamma budskap i centrala däckfrågor. Däckbranschens tekniska forum har under år 2015 koncentrerat sig på däckkraven för tunga däck vintertid. Finland har inte speciella däckkravsbestämmelser för den tunga trafiken under vintersäsongen. Samma bestämmelser gäller både vinter- och sommartid. Andra reviderade upplagan av publikationen Däckkrav för tunga fordon vintertid publicerades Den första publicerades I publikationen presenteras däckbranschens tekniska forums förslag till tunga fordons däckkrav vintertid. Förslaget: Förslaget gäller lastbilar och bussar samt släp, vars totalvikt är över 3,5 ton Mönsterdjups- och vinterdäckskraven gäller december, januari och februari 1. Mönsterdjupskrav - på styr- och drivaxel minst 5 mm - på släp och andra axlar minst 3 mm 2. Vinterdäckskrav - på fordonets drivaxlar skall användas vinterdäck - vinterdäck skall vara särskilt framtagna för vinterkörning - märkta med M+S och/eller med alptopp/snöflinga (3PMSF) - vinterdäck kan vara dubbade eller odubbade Däckkraven skall gälla även utländska tunga fordon Under skallalla däcks mönsterdjup vara minst 1,6 mm Däckkraven skall gälla båda däcken på dubbelhjul På publikationens pärm har de länder som saknar speciella däckkravsbestämmelser för den tunga trafiken vintertid markerats med röd färg. Av pärmen framgår bl.a. att Finland och Spanien har likartade bestämmelser, fastän vinterföret i huvudsak är helt olika. I Norden är vinterföret i allmänhet likartat, men Finlands däckkrav för den tunga trafiken vintertid avviker väsentligt från Sveriges, Norges och Rysslands motsvarande däckkrav. Tekniska forums ordförande var Juha Mustakangas representerande Bildäcksförbundet och övriga ledamöter var Kai Niemi Bridgestone Finland Oy, Jari Alopaeus Continental Rengas Oy, Matti Morri Nokian Däck Abp (lätta däck), Teppo Siltanen Nokian Däck Abp (tunga däck), Per-Åke Furubacka Goodyear Dunlop Tires Finland Oy, Jukka Rinne Oy Suomen Michelin Ab och Jukka Lankolainen Bildäcksförbundet. 25