CBInytt. Ökande skador på fasader Forskning för att förstå! Höstens kurser Ett nytt samarbete inlett! SEPT 01. i detta nummer:

Transkript

1 CBInytt 3 Cement och Betong Institutet Stockholm Tel: Fax: SEPT 01 i detta nummer: Ökande skador på fasader Forskning för att förstå! Höstens kurser Ett nytt samarbete inlett!

2 CBI nytt är Cement och Betong Institutets kundtidning som informerar om olika aktiviteter vid institutet. Tidningen utkommer i februari, maj, september och november. ISSN Ansvarig utgivare: Åke Skarendahl Redaktion: Gunilla Teofilusson Ann-Thérèse Söderquist Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 26 Telefon: Fax: e-post: cbi@cbi.se Hemsida: Ökande skador på fasader Lars Johansson lars.johansson@cbi.se Jan Trägårdh jan.tragardh@cbi.se Skador på betong- och tegelfasader tycks ha ökat under senare år. Att det rör sig om ett växande problem omvittnas av materialleverantörer inom detta område. Omslagsbild: Skada på betongfasad Tryck: Nordisk Bokindustri AB INNEHÅLL 2-3 ÖKANDE SKADOR PÅ FASADER 4-5 INTERNATIONELL KURS EU KONFERENS I GÖTEBORG 6-7 HÖSTENS KURSER 8-9 FORSKNING FÖR ATT FÖRSTÅ! GEMENSAMT FORSKNINGSARBETE MED IBRI ERMCO KONFERENS I BERLIN CBIS CHEF GÅR VIDARE VÅTKEMISKA LABORATORIET NOTISER NYTT FRÅN BIBLIOTEKET KONFERENSKALENDER På CBI har vi märkt det genom ett ökande inslag av sådana fall i vår uppdragsverksamhet. Att skador uppträder i ökande omfattning nu beror troligen på tidsfaktorn. De mekanismer som orsakar skadorna är tidsberoende, åtminstone när det gäller betongfasader. Dessa utgörs huvudsakligen av prefabricerade element av vilka de flesta är tillverkade under eller i nära anslutning till miljonprogrammet. Det finns också byggnader med fasader av platsgjuten betong, främst industribyggnader och offentliga byggnader. Inom denna grupp har man sedan länge sett åldringsrelaterade skador. För skador på tegelfasader kan det också vara åldringsfenomen som är orsaken till observerade skador, men även miljöförändringar eller en kombination av dessa. Förändringar i miljön bedöms däremot vara av ringa eller ingen betydelse för betongfasader. Några exempel Armeringskorrosion orsakad av karbonatisering är relativt vanligt förekommande på äldre platsgjutna betongfasader, speciellt på industribyggnader men även på offentliga byggnader, typ kyrkor och liknande. Skadorna som ofta uppträder spridda över hela fasader beror i regel på att man slarvat med distansering av armeringen. Fläckvis har armeringen hamnat för nära betongytan och därmed börjat korrodera i förtid. Inom den senare prefabproduktionen hittar man denna skadetyp främst vid olämpliga detaljutformningar, som medfört systematiskt för små täckskikt på vissa ställen, Bild 1. Även om dessa skador endast uppträder på vissa detaljer vållar de stora bekymmer för husägarna, eftersom felet då finns hos alla element på huset eller i värsta fall hos ett stort antal hus byggda med samma typ av fasadelement. Besvärande deformationer och söndervittring är exempel på andra problem som förekommer hos vissa fasadelement. De kan orsakas av kemiskt reaktiv eller fysikaliskt instabil ballast som ger upphov till inre expansion och sprickbildning i betongen. Detta medför att fasadelementen kan börja bukta och att frostmotståndet nedsätts. Mekanismen bakom kan antingen vara alkalisilikareaktioner (ASR), där ballasten reagerar med cementet om den relativa fuktigheten är tillräckligt hög, eller svällande glim- 2 CBI nytt 3:01

3 Bild 4 och 5. Betongfasad, till vänster före renovering och till höger efter renovering. mermineral. Dessa glimmermineral kan förekomma i finfraktionen av t.ex. vit dolomitballast. Svällglimmer (smektiter) är komplext uppbyggda med tvådimensionella flak av aluminiumsilikater. Dessa mellanlagras av svagt bundna joner såsom K +, Na + och Ca ++ vilket medför att vatten kan absorberas. Konsekvensen är att glimmerflaken sväller och hela betongelementet expanderar. Under senare år har CBI också utrett ett antal skadefall gällande tegelfasader. I samband med dessa utredningar har framkommit att även skador på tegelfasader verkar vara ett ökande problem. Skadorna uppträder i många fall som sprickbildning och förskjutningar, vilka uppenbarligen är orsakade av en expansion hos teglet och/eller hos fogbruket, Bild 2 och 3. Vid observerade skador i fält finns, enligt uppgifter vi fått från företag som arbetar med reparation av sådana skador, tydliga indikationer på att teglet har svällt. Vid de skadefall som utretts av CBI har svällning hos teglet ej kunnat påvisas, men däremot hos fogbruket. I det fall där svällning i fogbruket har skett påvisades gipsbildning. Gipsen i bruket kan i princip ha bildats från kalciumhydroxid i cementet, vatten och en yttre tillförsel av sulfatjoner. När kalciumhydroxiden reagerar med sulfatjonerna och bildar gips sker detta med en viss volymökning vilket innebär svällning i bruket. Detta är en av flera tänkbara mekanismer. Åtgärder Förr eller senare medför skadorna sådana funktionsstörningar, t.ex. läckage eller t.o.m. rasrisk, att skadorna måste åtgärdas. Betongkonstruktioner kan i regel repareras och återställas i fullgott skick, även vid långt gångna skador. Detta gäller även för fasader. I de flesta fall är det oekonomiskt att skjuta åtgärderna på framtiden. Små skador kan i regel åtgärdas relativt enkelt. Större skador kräver större ingrepp medförande högre kostnader. Det i längden allra billigaste är att vidta skadeförebyggande åtgärder. Det kan därför vara mycket god ekonomi att låta undersöka fasaderna, om det finns anledning misstänka att det finns någon typ av inbyggda problem. Det finns idag ett flertal olika metoder att förebygga och åtgärda olika skadetyper. För att kunna välja rätt åtgärd krävs dock först en riktig diagnos. Estetiken är ofta viktig när det gäller fasader. Numera kan i regel högt ställda utseendekrav tillgodoses samtidigt som man utför reparationer och/eller skadeförebyggande åtgärder, Bild 4 och 5. Bild 1. Bild 2. Bild 3. CBI nytt 3:01 3

4 Internationell kurs om självkompakterande betong Richard Mc Carthy Self-compacting concrete mix design and production in practice har genomförts på CBI vid två tillfällen hittills i år. Kursen riktar sig främst till betongtillverkare, beställare och materialutvecklare och lockade deltagare från hela världen. Syfte och innehåll Det huvudsakliga syftet med kursen är att visa hur man sammansätter, tillverkar och provar självkompakterande betong. Den behandlar reologiska teorier för finbruk och betong, proportionering, tillverkningsteknik, färska och hårdnade betongens egenskaper, inblandning av fibrer samt provning av färsk betong. Den beskriver även några av de projekt som utförts på anläggningssidan, framför allt broar. Även laborationer ingår. Föredragshållare Föredragshållare från CBI var Åke Skarendahl, Peter Billberg och Örjan Petersson. De övriga var Patrik Groth från NCC/LTU samt Thomas Österberg,Vägverket Produktion. Laborationer Med hjälp av ett blockeringsprogram som utvecklats på CBI fick deltagarna gruppvis upprätta egna recept och därefter tillverka och prova sina betonger i laboratoriet. Grupparbetena uppskattades mycket av deltagarna. Här fanns möjlighet att utifrån recepten kunna utvärdera och jämföra de olika betongernas egenskaper. Efter avslutad kurs fick deltagarna ta med sig blockeringsprogrammet hem. I laboratoriet fanns också möjlighet att titta på reologiska mätningar på både finbruk och betong. Intervjuer Under kursen tog vi tillfället i akt att intervjua två av deltagarna. Den ene var Fouad Yazbeck, biträdande teknisk chef hos betongtillverkaren Readymix Abu Dhabi Ltd. i Förenade Arabemiraten. De har tre stationära och sju mobila fabriker och utvecklar just nu självkompakterande betonger. Han är relativt ny på företaget och berättade att intresset för självkompakterande betong ökade vid RILEMs symposium om självkompakterande betong i Stockholm Kursen har varit intressant och den har gett mig nya idéer. I dagsläget importerar vi fillermaterial men kom- 4 CBI nytt 3:01

5 mer framöver att studera ett flertal inhemska alternativ. Det har också varit väldigt givande att träffa människor med så olika bakgrunder för att diskutera erfarenheter. De förväntningar jag hade på kursen har definitivt uppfyllts. Vi pratade även med Diane Hughes, produktchef hos W.R. Grace, div. Grace Performance i Boston, USA. Hon har specialiserat sig på superplasticerare och självkompakterande betong. De har bland annat ett eget laboratorium där de utför provningar. Sverige har kommit väldigt långt vad gäller antal utförda projekt och det har satt sin prägel på kursen. Det finns en koppling mellan teori och verklighet. Kursen har gett mig ökade kunskaper inom området självkompakterande betong. Det blockeringsprogram som vi får med oss blir också ett värdefullt verktyg för mig. Nytt kurstillfälle blir 31 januari EU konferens i Göteborg Nya sätt att överföra teknisk kunskap Rehabcon är ett nytt EU-projekt vars målsättningen är att skriva en enkel och lätthanterlig manual om reparation och underhåll på befintliga betongkonstruktioner. Rehabcon startade den 1juni 2001 och skall pågå till den 1 juni CBI är koordinator för projektet där 12 parter från tre olika länder medverkar. Den juni anordnade styrelsen för företagsamhet inom Europeiska kommissionen (Innovation Programme) en konferens i Göteborg om New Approaches to Technology Transfer. Fritt översatt Nya sätt att överföra teknisk kunskap. Syftet med konferensen var framförallt att belysa de icke-tekniska frågorna i respektive projekt samt att beskriva och vända dagens problem till framtida fördelar. Ett annat syfte var också att få kontakt med representanter för Accompanying Measures Innovation-programmet. Deras uppgift är framförallt att stödja beviljade projekt med bland annat administrativa uppgifter, marknadsföring m.m. I och med att CBI har rollen som koordinator i projektet Rehabcon inom Innovation Programme, inbjöds vi tillsammans med en av de medverkande parterna att presentera projektets syfte och målsättning. Marianne Grauers från NCC AB som representerade en av utförandesidans parter i projektet medverkade tillsammans med Karin Pettersson, CBI vid konferensen. Presentationen av Rehabcon togs emot mycket positivt av vår handläggare i Luxemburg samt åhörare. Det som framförallt framhölls positivt var projektets komposition av partners. Parterna representeras av högskola, forskningsinstitut, materialtillverkare, utförare och slutanvändare. I och med denna komposition underlättas implementeringen av den tekniska kunskapen från forskningsstadiet till slutanvändare. De praktiska frågorna belyses starkare i och med att materialtillverkare och utförare har ett starkt inflytande i projektet. Karin Pettersson CBI nytt 3:01 5

6 Höstens kurser Richard Mc Carthy Ny kurs! Betongkurs Klass II Betongelementtillverkning För att kunna leda och övervaka betongelementtillverkning i utförandeklass II rekommenderar BBK 94 Klass II-kompetens, vilket deltagaren erhåller efter avslutad kurs och godkänd skriftlig tentamen. Personer verksamma inom betongelementtillverkning och oktober i Stockholm :- exkl moms. Balkonger och fasader besiktning och reparation Tyngdpunkten i kursen ligger på genomgång av reparationsmetoder samt val av reparationsmaterial. Vi tar även upp hur besiktningar bör ske, hur bedömning av tillstånd kan göras samt ger förslag till åtgärder. Kursen tar upp balkonger, skärmväggar och fasader samt delger de nya erfarenheter som erhållits på området. Entreprenörer, fastighetsförvaltare och byggkonsulter oktober i Stockholm :- exkl moms. Ny kurs! Ny betongstandard SS-EN 206-1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse Den nya standarden SS-EN specificerar krav på bl. a. delmaterial, egenskaper, leverans och tillverkning. Den föranleder revideringar av myndigheternas föreskrifter och handböcker vilka beräknas vara klara senast juli Syftet med kursen är att på ett grundläggande sätt beskriva standarden. Fabriksbetong- och betongelementtillverkare. Dag 1 är mer generell, vilket innebär att även entreprenörer, projektörer och konstruktörer kan delta oktober november januari Samtliga i Stockholm. Dag 1 och 2: 8 800:- exkl moms. Endast dag 1: 4 600:- exkl moms. Borrad spont Borrad spont utförs i ökande omfattning vid spontningsarbeten i tätortsmiljö; där det är trångt, där krav på begränsning av buller och vibrationer föreligger samt där hinder finns i marken. Kursen tar upp projektering, upphandling, utförande och kontroll. Teknikens delmoment behandlas samt för- och nackdelar diskuteras. Entreprenörer, konstruktörer, beställare och byggledare. 31 oktober-1 november i Stockholm november i Göteborg :- exkl moms. Bedömning av säkerhet och livslängd ny manual för betongkonstruktioner Den nya manualen ger erfarna besiktningsingenjörer och konstruktörer större förståelse och möjligheter att utvärdera nuvarande och framtida bärförmåga eller funktion hos en skadad betongkonstruktion. Den ger även ägaren en samlad bild av hur man skall gå tillväga för att göra tillståndsbedömningar. Första dagen behandlar nedbrytningsmekanismer och andra dagen preliminär bedömning av bärförmåga. Den tredje dagen är uppdelad i två olika inriktningar: Detaljerad bedömning av bärförmåga för konstruktörer samt fördjupning av preliminär bedömning för besiktningsingenjörer, förvaltare och byggherrar. För de som redan har goda kunskaper om nedbrytningsmekanismer ges möjlighet att deltaga enbart de två sista dagarna. Besiktningsingenjörer, förvaltare, byggherrar och konstruktörer. 5-7 november i Stockholm :- exkl moms. För två dagar: 7 900:- exkl moms. Sammansättning av självkompakterande betong i praktiken Kursen riktar sig främst till de som tidigare gått kursen Självkompakterande betong sammansättning, tillverkning och provning eller har motsvarande kunskaper. Kursens huvudsakliga syfte är att ge kursdeltagarna möjlighet att omsätta teorin i praktiken. Laborationstiden är utökad och deltagarna kommer att få tillverka och prova självkompakterande betong enligt egna recept. Vi går även igenom nyheter inom utvecklingen av fillermaterial och tillsatsmedel. Fabriksbetongtillverkare, betongelementtillverkare och materialutvecklare som arbetar med självkompakterande betong november i Stockholm :- exkl moms. 6 CBI nytt 3:01

7 Betongkurs Klass I Platsgjutning av betong Betongprodukttillverkning Fabriksbetongtillverkning (Här redovisas även vinterns kurser) Från och med den 1 juli i år krävs godkänd Klass II-tentamen samt deltagande i Klass II-kursens laborationer för att få tentera för Klass I-kompetens. Kursen pågår under två veckor. Första veckan är gemensam för båda inriktningarna och behandlar grunderna. Andra veckan genomförs separat och behandlar de praktiska tillämpningarna. Personer verksamma inom Platsgjutning av betong (P), Betongprodukttillverkning (B) samt Fabriksbetongtillverkning (F) november och 3-7 december i Stockholm (P+B) januari och 28 jan-1 februari 2002 i Malmö (P). 4-8 mars och mars 2002 i Stockholm (P) april och april 2002 i Stockholm (P+F) :- exkl moms. Reparation av betong industri- och anläggningskonstruktioner Kursen behandlar grunderna om materialet betong, nedbrytningsmekanismer samt hur tillståndsbedömningar av konstruktioner utförs. Den ger även kunskap om reparationsmetoder och de metoder som finns för att förebygga eller stoppa fortsatta skadeangrepp. I kursen ingår även en genomgång av de metoder som finns för att uppgradera en betongkonstruktions bärförmåga samt den nya manualen för bedömning av återstående livslängd. Förvaltare, byggkonsulter, entreprenörer och byggherrar november i Stockholm :- exkl moms. Ny kurs! Temperatursprickor analys och praktiskt utförande för kontroll av sprickrisk Tyngdpunkten i kursen ligger på temperatursprickor och sprickriskanalyser. Kursen förklarar hur och när temperatursprickor uppkommer och vilka möjligheter som finns för att begränsa och styra deras uppkomst och utbredning. En kortare genomgång av övriga lastoberoende sprickor samt redovisningsmetodik ingår också. Kursen visar på lösningar för ett antal praktiska tillämpningar. Främst entreprenörer men även fabriksbetongtillverkare, betongelementtillverkare och byggkonsulter kan deltaga. Kursen Temperatursprickor uppkomst, sprickriskberäkningar och åtgärder som främst riktar sig till byggkonsulter planeras att genomföras under våren november i Stockholm :- exkl moms. Att bygga med självkompakterande betong Det huvudsakliga syftet med denna kurs är att visa hur man gjuter med självkompakterande betong och vilka saker som är viktiga att tänka på. För att bättre förstå mekanismerna bakom självkompakterande betong kommer kursen också att visa hur man proportionerar och väljer delmaterial för att få den självkompakterande. Vi behandlar den färska och hårdnade betongens egenskaper samt provning av färsk betong. Vi tar upp olika produktionstekniker och delger några av de erfarenheter som erhållits på området. Entreprenörer, byggkonsulter, beställare och byggledare december i Stockholm :- exkl moms. Information / Anmälan Kontakta Karin Glad, eller e-post kurs@cbi.se för mer utförlig information eller anmälan. CBI nytt 3:01 7

8 Forskning för att förstå! Att ge svar på frågan varför är en av forskningens viktigaste uppgifter. Den långsiktiga grundläggande forskningen vid CBI tar sikte på att förstå bakomliggande samband för att på så sätt skapa en god bas för tillämpad utveckling. Åke Skarendahl Vår långsiktiga, öppna forskning som är inriktad på ökad förståelse av mekanismer är för närvarande ca 15% av institutets omsättning. Denna del av verksamheten lägger grunden för vår medverkan i tillämpad forskning, utveckling och innovationsprocesser. Dessutom ger den oss möjligheter att utföra expertuppdrag och sprida kunskap genom utbildning. Resultaten från forskningen, liksom bakomliggande teoretiska och experimentella analyser, redovisas öppet tillgängligt för alla. Finansieringen av verksamheten sker till sin helhet av Stiftelsen Svensk Betongforskning. Framgångsrik grundläggande forskning fordrar långsiktighet. Val, prioritering och styrning av denna typ av forskning sker med 5 till 10-åriga perspektiv, även om finansieringen oftast är ettårig men rullande. Långsiktigheten kan exemplifieras av den forskning om betongs reologi som vi startade 1990 och som efter ca 8 år kunde ledas vidare till en tillämpad praktisk inriktning i form av fullskaletillämpningar av självkompakterande betong. Framgångsrik grundläggande forskning fordrar också stark inriktning på kärnfrågor. Mekanisminriktad öppen forskning bedrivs över hela världen, och just inom betongområdet är öppenheten i forskningen mycket stor. Att inte utnyttja och samspela med övrig forskning i världen är ett omåttligt slöseri. Forskningsresultat presenteras i en strid ström vid symposier och i vetenskapliga tidskrifter och kontinuerlig analys av dessa förädlar väsentligt den egna forskningen. Att bara förlita sig på publicerat material räcker dock inte om den egna forskningen skall ligga i frontlinjen. Det är viktigt att kunna arbeta med forskningskollegorna innan publicering sker, delta i de bakomliggande diskussionerna, driva gemensamma projekt, utbyta resultat, samutnyttja utrustning etc. Inträdesbiljetten till detta är en högvärdig, och därmed oftast mycket smal, egen forskning. Samverkan (t. ex. i RILEM- och EUprojekt) ger en viktig förstärkning av den egna forskningen och ger dessutom tillgång till tidig information om andra områden som utvecklas i de forskningsmiljöer som samverkan sker med. CBIs grundläggande forskning drivs under 2001 inom fem olika områden (se nästa sida) som i olika grad har rötter tillbaka i tiden. Detaljinriktningen förändras kontinuerligt beroende på förändrade prioriteringar från avnämarna av resultaten, egna resultat och insikter inom forskningen, genombrott inom forskarsamhället i övrigt, betydande teknikutvecklingar m. m. Hur den skapade kunskapen kan länkas in i tillämpad utveckling av material, produkter och processer är måttet på verksamhetens värde. 8 CBI nytt 3:01

9 Mikrostruktur/mikromekanik och egenskaper (Björn Lagerblad) Hur materialstrukturen kemiskt och fysikaliskt byggs upp genom bildade hydrat och andra komponenter i bindemedelsfasen, genom finpartiklars och grövre ballasts partikelgeometri, mineralogi och ytbeskaffenhet. Strukturkarakteristik kopplas samman med tillverkningsparametrar och värderas mot egenskaper i mekaniskt avseende och med avseende på åldringsmekanismer. Kunskapen är tillämpbar på i stort sett alla tilllämpningsområden där cementbaserade material används. Byggprocessteknik vid gjutning av betong (Örjan Petersson) Hur utveckling inom material, processer, datateknik, IT m. m. påverkar styrmöjligheter, förbättrar kvalité, minskar ledtider och minskar kostnader inom betongbyggandet. Den egna forskningen fokuseras på datorsimulering av suspensioners flöden i komplicerade formkonfigurationer. Kunskapen är central för utvecklingen av processtekniken för självkompakterande betong men är också viktig bland annat för styrning av injektering i partikel- eller spricksystem. Reparation och underhåll (Karin Pettersson) Hur material och processer för reparation och underhåll mekanismmässigt fungerar med avseende på egna egenskaper, egenskaper i gränsskikt till lagad konstruktion och hur den behandlade konstruktionens egenskaper påverkas. Den egna spetsforskningen fokuserar på transportegenskaper och mekaniskt förband i övergångszonen mellan nytt och gammalt material. Kunskapen är väsentlig för val av material och appliceringsteknik. Cementbaserade materials reologi (Peter Billberg) Hur färsk betongs arbetbarhet kan förstås och styras genom reologisk karakterisering och hur delmaterial, blandningsprocess, temperatur, tid etc påverkar reologin. I nuvarande fas inriktas forskningen på hur materialets tixotropiegenskaper påverkas av material- och processparametrar. Kunskapen är väsentlig för styrning av gjutprocesser, t. ex. styrning av formtryck, främst vad gäller självkompakterande betong. Självkompakterande betongs mikrostruktur och egenskaper (Jan Trägårdh) Hur mikrostrukturen utvecklas i en betong som kompakteras endast genom gravitation, vilka parametrar som är styrande och vilka egenskaper som uppnås. Arbetet koncentreras på karakterisering och värdering av fasgränser mellan ballastpartiklar och bindemedelsfas. Kunskapen är viktig för att kunna optimalt utnyttja den förbättrade materialstruktur, och därmed de förbättrade egenskaper, som självkompaktering ger. Betongviskosimeter. Grundämnesfördelning i betong med kalcit och kvartsfiller. Bildbredd ca 0,3 mm. Datorsimulering av suspensioners flöden. Svepelektronmikroskop (SEM). CBI nytt 3:01 9

10 Produktivt samarbete med IBRI på Island Under en vecka i maj besökte CBI IBRI på Island. Syftet var att utföra gemensamt forskningsarbete samt införskaffa en ny betongviskosimeter. Mikael Westerholm mikael.westerholm@cbi.se I mitten av maj besökte Peter Billberg och Mikael Westerholm The Icelandic Building Research Institute (IBRI) i Reykjavik på Island. Vistelsen varade i en vecka och syftade dels till att utföra gemensamt forskningsarbete samt att utvärdera och införskaffa en ny betongviskosimeter till CBI. Dr. Olafur H.Wallevik, chef för betongforskningen på IBRI, mötte oss i Reykjavik för vidare transport till Guesthouse Matthea där vi skulle bo under veckan. Hotellet drivs av Matthea K Gudmundsdottir som hyr ut ett par rum i sitt hem till turister. Dagen därpå åkte vi till IBRI där vi visades runt och presenterades för de medarbetare vi skulle samarbeta med under veckan. Vi tilldelades dessutom ett arbetsrum som vi kunde disponera under besöket. Personalen på IBRI hade gjort ett stort förarbete med att sikta fram och torka olika ballastfraktioner innan vi anlände. Därtill ställde de även upp på helgen så att vi kunde utnyttja samtliga dagar. De medarbetare som hjälpte till under besöket var Indridi Nielsson, Thordur K. Ingimarsson och Bjorn Hjartarson. Under de resterande dagarna hann vi göra en mängd olika betongblandningar av varierande sammansättning. Som exempel kan nämnas att vi blandade betonger med cement och ballast från olika länder. Vi gjorde också betonger med respektive utan silika och vid olika vattencementtal. Betongerna utvärderades främst reologiskt för att undersöka hur de olika variablerna inverkar på betongens flödesegenskaper samt tixotropi. Parallellt med alla betongblandningarna blandades även pastor med motsvarande sammansättning som hos de provade betongernas pastafas. Även dessa blandningar utvärderades reologiskt med avseende på egenskaper som flytgränsspänning, viskositet, tixotropi och konsistensförlust. Försöken var mycket lyckade och gav en hel del intressanta resultat som sannolikt kommer att presenteras i någon form. Besöker man Island så är det väl värt att försöka hinna med en sightseeingtur runt ön för att få uppleva det fantastiska landskapet. Det var något vi gärna ville göra och tack vare Olafur fick vi se många av de kända platserna runt Reykjavik när han tog med oss på en tur under lördagseftermiddagen. Bland annat besökte vi de berömda geysrarna, vattenfallet Gullfoss och den plats där Islands första parlament låg, vilket också är den plats där eurasiska och amerikanska kontinentalplattorna möts. Vi badade även vid den Blå lagunen som 10 CBI nytt 3:01

11 Indridi Nielsson, Thordur K Ingimarsson, Mikael Westerholm, Peter Billberg, Bjorn Hjartarson och Olafur H. Wallevik. värms upp av vatten från varma underjordiska källor. Sammanfattningsvis kan man säga att vistelsen på Island var forskningsmässigt lyckad och landet var spännande att besöka. Vi fick med oss många intressanta resultat och nya idéer om vad vi kan arbeta vidare med på CBI inom området reologi och SCC. Innan vi åkte tillbaka till Sverige beställde vi en ny betongviskosimeter som vi skall använda vid vårt fortsatta forskningsoch uppdragsarbete på CBI. I skrivande stund är denna viskosimeter installerad på CBI och används redan för fullt i olika projekt. ERMCO Congress 2001 Concrete Moves 13 th European Congress on Ready- Mixed Concrete hölls juni i Berlin. Kongressen öppnades på ett traditionellt tyskt sätt genom att gossar ur kören Schönberger Sängenknaben marscherade in bärande på fanor tillhörande samtliga 26 deltagarnationer. Invigningstalet hölls av Tysklands minister för Transportation, Building and Housing. Under rubriken Concrete Technology fick vi en historisk återblick av tillkomsten av EN206 av prof Hans-Gerd Meyer, Tyskland. Standarden är nu under nationell anpassning och är ännu inte slutligen fastlagd. Åke Skarendahl, CBI framhöll i sitt föredrag Use of Self-Compacting Concrete in on-site Constructions att intresset för att använda SCC starkt har ökat i många länder. Ökade material- och produktionskostnader, kan väl kompenseras om man ser på kostnadsbesparingarna över hela gjutprocessen. Andra faktorer som påverkar det ökade intresset för SCC är en minimering av ljud på byggplatsen och utan vibratorer heller inga s.k. vita fingrar. Utvecklingen av SCC i Sverige har varit starkt fokuserat på anläggningsbetong men nu är även husbyggnadssidan under stark utveckling. Central Dispatching System, Improving Concrete Delivery var ett intressant föredrag av Piero Giovanni Zanco från Italien. Att det är fullt möjligt att med satellitnavigeringssystemet GPS inte bara veta bilarnas position utan även från manöverrummet kunna påverka betongsammansättning och konsistens är en intressant utveckling. Nästa ERMCO konferens blir i Helsingfors år Göran Klevbo CBI nytt 3:01 11

12 CBIs institutschef går vidare Åke Skarendahl, institutschef sedan 1988, lämnar sin befattning den sista december och börjar som VD för Byggsektorns InnovationsCentrum (BIC). Våtkemiska laboratoriet I kemilabbet utförs en rad olika kemiska analyser. Många prover anländer till laboratoriet i form av borrkärnor, som sedan sågas i bitar lämpliga för olika sorters undersökningar. Ofta tas en bit ut för tryckhållfasthetsprovning och en annan för t. ex. tunn- eller planslip beroende på vilken information man är ute efter. De vanligaste kemiska analyserna avser cement- respektive kloridhalt. I det senare fallet är man ofta intresserad av kloridkoncentrationen på olika djup i provet bl a för att kunna avgöra om armeringen riskerar att angripas. Alltså sågas skivor av borrkärnan ut på bestämda djup. Eftersom fördelningen av cementpasta och ballast blir slumpmässig i dessa små prover analyseras alltid cementhalten i varje prov parallellt med kloridhalten för att undvika missvisande resultat. Vid en analys av genomsnittlig cementhalt i en viss betong behövs av samma anledning en större mängd prov (minst 1 kg). För att bestämma kloridhalten i ett prov behövs högst 3 g betong, så i vissa fall kan det vara enklare att samla upp borrkax i samband med besiktning av en konstruktion i stället för att borra ut stora kärnor. Ibland vill man veta hur stor motståndskraft mot kloridinträngning en viss betong har. I dessa fall exponeras en av ytorna på en kub eller borrkärna för en natriumkloridlösning efter att övriga ytor förseglats. Efter ett visst antal dagar analyseras kloridhalten på olika djup, varefter man kan beräkna kloridjonernas diffusionshastighet i den aktuella betongen. Vanligtvis analyseras koncentrationen av olika ämnen i betongen som helhet. I vissa speciella fall vill man i stället veta koncentrationen i porvätskan. Det är inte alltid möjligt, men om betongen är ung och härdningen skett under tillräcklig tillgång på vatten kan man pressa ut små mängder porvätska som sedan analyseras. Pressningsförfarandet är ganska omständligt och tidskrävande, så metoden används inte rutinmässigt utan endast då det är nödvändigt i t. ex. forskningssyfte. För vanliga tillståndsbedömningar är det emellertid endast totalkoncentrationen som är relevant för bedömning av t. ex. livslängd och hållfasthet. Våtkemiska analysmetoder är mycket användbara, men ibland räcker de inte till för att ge den information man är ute efter. Då är t ex svepelektronmikroskopi, SEM, och röntgendiffraktion nödvändiga komplement. SEM kan bland annat användas för kartläggning av olika halter av grundämnen (mapping), och röntgendiffraktion ger information om olika faser och strukturer i kristallina material. Annika Gerner 12 CBI nytt 3:01

13 Notiser Notiser Notiser Notiser Notiser Nytt samarbete! Bureau Veritas (BVQI), Vattenfall Utveckling Certifiering (VUC) och CBI inleder nu ett samarbete i syfte att samordna system-, produkt- och miljöcertifieringar på ett effektivt sätt. För ytterligare information kontakta Göran Klevbo, eller goran.klevbo@cbi.se. Rebet anordnar seminarium Ytbehandling av betong impregnering 20 november 2001 Impregnering av betong har blivit en flitigt använd metod i syfte att förebygga skador och förbättra funktionen hos byggnadsmaterialet betong. Det finns emellertid en mängd olika produkter och behandlingsmetoder för detta. Vilken är bäst? Hur vet man att valet av metod är rätt? Vad är tillräckligt bra? Här finns en rad frågeställningar som en ägare, beställare och utförare ställs inför. Förändringar av regelverken: Bronormen, europastandarder m. m. reser också nya frågeställningar. Rebet nätverket för reparation och underhåll, anordnar nu ett seminarium tisdagen den 20 november 2001 i Musiksalen på Norra Latin, Stockholm för att få dessa frågor belysta. För ytterligare information kontakta Karin Pettersson, karpet@cbi.se eller Tuula Ojala, tuula.ojala@cbi.se på CBI eller logga in på nätverkets hemsida och läs mer om seminariet. Nyanställd Mårten Janz, tekn dr (väg o vatten) är anställd sedan 3 september som projektledare inom FoU-gruppen Reparation och underhåll. Mårten kommer närmast från LTH Byggnadsmateriallära. Välkommen till CBI! Nytt jobb Arne Ziegert har slutat hos oss och arbetar från och med 1 augusti som industridoktorand på AB Färdig Betong och Chalmers Tekniska Högskola med projektet Platsgjuten betong kundvärdesanalys som ingår i programmet Competitive Building, Vi önskar honom lycka till! CBI nytt 3:01 13

14 Nytt från biblioteket Factory applied corrosion protection of prestressing steel. fib Task Group 9.1. fib Bulletin 11, Lausanne, 2001,13 s, ISBN Rapporten klassas som en state-of-the-art rapport och innehåller Scope (1 sida), Special properties of prestressing steel (3), Requirements for corrosion protection (2), Proposed solutions and Practical examples (9), Future development - outlook (1). High-Performance Concrete. Research to Practice. ACI Special Publication SP- 189, American Concrete Institute, 1999, 470 sid. Volymen innehåller 25 bidrag presenterade vid ACIs vårkonvent Bidragen är valda av fem tekniska kommittéer enligt följande: Design and construction issues of high-performance concrete bridges (6), High-performance structural lightweight concrete (2), Material science of high-performance concrete (12), Application of high-performance concrete in transportation structures (3), Structural safety assessment of highperformance concrete (2). Control of Cracking in Early-Age Concrete. Tohoku University and Japan Concrete Institute, 2000, 360 sid. Förtryckta bidrag till en internationell workshop arrangerad i Japan i augusti bidrag är publicerade: Invited lectures (2), Material properties and hydration models (9), Thermal stress measurement and analysis (4), Creep and shrinkage (13), Cracking criteria for earlyage concrete (6), Controlling technology and field application (7). Emerging materials for civil infrastructure. State of the Art. Ed by R A Lopez- Anido and T R Naik, American Society of Civil Engineers, 2000, 225 sid, ISBN I åtta kapitel beskriver olika författare hur nya och utvecklade material kan få en roll i konstruktioner inom infrastrukturen. Bl a behandlas smarta material, fiberarmerade kompositer, aluminium, glas, och polymerbetong. High-Performance Fiber-reinforced Concrete Thin Sheet Products. Ed by A Peled, S P Shah and N Banthia, ACI Special Publication, SP-190, American Concrete Institute, 2000, 215 sid. Proceedings från seminarium under I 11 bidrag behandlas olika aspekter på tunna fiberarmerade cementbaserade kompositer med fibermatetrial av kol, glas, polymerer och cellulosa. The Adam Neville Symposium: Creep and Shrinkage - Structural Design Effects. Ed by A Almanaseer, ACI Special Publication SP-194. American Concrete Institute, 2000, 425 sid. Sammanställning av 11 bidrag till ett symposium som arrangerats för att hedra Prof Adam Neville. En väsentlig del (100 sid) ägnas material skrivet av Z P Bazant och S Baweja med titeln Creep and shrinkage prediction model for analysis and design of concrete structures: Model B3. Shotcrete: Engineering Developments. Ed by E S Bernard. Balkema Publishers, 2001, 260 sid, ISBN Proceedings från en internationell konferens arrangerad i Hobart, Australien. 33 bidrag finns redovisade och bidragen täcker modellering av laster, konstruktionsteknisk dimensionering, materialteknik bl a tillsatsmedel, fibrer, ballast, tillverkningsteknik samt några objektsbeskrivningar. Publikationer från Deutscher Ausschuss für Stahlbeton. Beuth VerlagGmbH, Berlin: Verwertung von Brechsand aus Bauschutt. C Müller& B Dora. 2000, 112 s, Heft 506, ISBN Tuula Ojala tuula.ojala@cbi.se Bruchmechanisches Verhalten jungen Betons. Laser-Speckle-Interferometrie und Modellierung der Rissprozesszone. K Hariri, 2000, 112 sid, Heft 509, ISBN Probabilistische Lebensdauerbemessung von Stahlbetonbauwerken. Zuverlässigkeitsbetrachtungen zur wirksamen Vermeidung von Bewehrungskorrosion. C Gehlen, 2000, 106 sid, Heft 510, ISBN X. Hydroabrasionsverschleiss von Betonoberflächen. G Haroske. Beton and Mörtel für die Istandsetzung verschleissgeschädigter Betonbauteile im Wasserbau. G Haroske, J Vala & U Diedrichs, 2000, sid, Heft 511, ISBN Zwang und Rissbildung infolge Hydratationswärme-Grundlagen, Berechnungsmodelle und Tragverhalten. B Eierle & K Schikora, 2000, 131 sid, Heft 512, ISBN National Structural Concrete Specification for Building Construction. Concrete Industry Alliance and CONSTRUCT. British Cement Association, 2000, 71 sid + CD, ISBN Rapporten är uppdelad i delarna Standard specification och Guidance document, båda med samma struktur vad gäller rubriker. Standard specification upptar 32 sid medan Guidance document upptar 25 sid. Innehållet är indelat enligt följande: Section 1. Materials, workmanship and construction, Section 2. Falsework and formwork, Section 3. Reinforcement, Section 4. Concrete and concreting, Section 5. Precast concrete. Section 6. Prestressed concrete. Section 7. Construction accuracy. Därefter följer en sektion med vilken information som bör ges till betongentreprenören och vilken information betongentreprenören bör ge. För att underlätta användningen av materialet i objekt bifogas viss del på CD. 14 CBI nytt 3:01

15 Konferenskalender oktober fib Symposium, Concrete and Environment, Berlin, Tyskland. e-post: web: oktober Fifth World congress on Joints, Bearings and Seismic Systems for Concrete Structures, Rom, Italien. web: oktober The second International Symposium on Self-Compacting Concrete. Tokyo, Japan. e-post: web: sccnet/scc2 15 november Betontag, Kongresszentrum de Doelen, Rotterdam, Holland. e-post: web: November Symposium Design, Characteristics and Properties of Cementitious Materials, Boston, USA. Donald Macphee, Dep of Chemistry, Univ of Aberdeen, UK, tel: , e-post: mars Gordon Research Conference Chemistry and Physics of Cement Based Materials, USA e-post: web: 14 mars CBIs Informationsdag, Stockholm web: mars 9th International Conference on Durability of Building Materials & Components, Brisbane, Australien. e-post: web: april Advances in Cathodic Protection of Steel in concrete, Denver, USA. Univ of Texas at Austin. e-post: web: nace.org 7-11 april 24th International Conference on Cement Microscopy, San Diego, USA. web: april 2nd International Essen Workshop on Frost Resistance of Concrete, Essen, Tyskland. I. Klaprodt, tel: juni Non-Traditional Cement & Concrete, Brno, Czech Republic. e-post: cz juni 6th International Symposium on Utilization of High Strength/High Performance Concrete, Leipzig, Tyskland. Martina Hoepfner, Univ of Leipzig. e-post: web: www. HPC2002.de juni First Inernational Conference on Thaumasite in Cementitious Materials, Garston, Storbritannien. e-post: web: september Challenges of Concrete Construction, Dundee, Skottland. R.K Dhir, Concrete Technology Unit, Univ of Dundee. e-post: web: ctucongress/welcome september 15th ICC Frontiers in Corrosion, Science and Technology, Granada, Spanien. e-post: web: oktober High-Performance concrete and Performance and Quality of Concrete Structures, Pernambuco, Brasilien. Paulo Helene, tel: , e-post: oktober fib Congress, Concrete Structures in the 21st Century, Osaka, Japan. Japan Prestressed Concrete Engineering Association. e-post: oktober 5th International Symposium on Cement & Concrete, Beijing, Kina. Sui Tongbo, china Building Materials Academy. e-post: december ACI Innovation in design with Emphasis on Seismic, Wind and Environmental Loading, Quality Control and Innovation in Materials, Cancun, Mexico. William R Tolley, ACI International, tel: (248) (Med reservation för eventuella felaktigheter i källmaterialet) CBI nytt 3:01 15

16 Har du inte fått CBI nytt tidigare men vill läsa den 4 gånger om året i fortsättningen? Får du redan CBI nytt men har bytt adress? Fyll i talongen och faxa/skicka den till Cement och Betong Institutet CBI nytt, Stockholm fax: e-post: maria.wirstrom@cbi.se Namn Företag Adress Postnr Postadress e-post Vid adressändring vänligen uppge även gamla adressen CBI kan betong! Vi hjälper Dig med den tekniska utvecklingen. Allt från litteratursökning till värdering av prov i full skala och hela tiden med utnyttjande av kunskap tillgänglig i hela världen. Sekretess eller öppet Du avgör. Vi genomför utredningar, ger rekommendationer, utför värderingar. En stor del av verksamheten sker på plats i fabriker, på byggplatser, i utvecklingslaboratorier och hos förvaltare, konsulter och myndigheter. Vårt laboratorium utför provningar såväl standardiserade som anpassade för teknik under utveckling. Vi har ackrediterad verksamhet för såväl prov i laboratorium som arbete på fältet. Vi arrangerar Betong Klass I och Betong Klass II kurser samt ett stort antal specialkurser inom viktiga och nya teknikområden. Vi skräddarsyr även företagsinterna kurser. Välkommen att höra av Dig! Cement och Betong Institutet Postadress: Stockholm Besöksadress: Drottning Kristinas väg 26 Tel: Fax: E-post: cbi@cbi.se Hemsida: