Sällan ett papper på väggen

Transkript

1 Uppsala universitet Institutionen för informationsvetenskap Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats Framlagd vårterminen 2008 Att kommunicera miljö Sällan ett papper på väggen En undersökning om kommunikationsstrategier vid implementering av miljömål i två högstadieskolor Författare: Fanny Persson Handledare: Peder Hård af Segerstad

2 Abstract Headline Number of pages Author Tutor Course To communicate the environment, Rarely a paper on the wall, a study about communication strategies when it comes to internalize a policy in two secondary schools. 42 (61 including enclosures) Fanny Persson Peder Hård af Segerstad Media and communication C Period Autumn 2007/spring 2008 University Purpose/aim Material/method Main results Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University The purpose of this work was to see what channels of communication are to prefer when working with secondary school pupils, more concrete when speaking about the environment, about the profile of the school and democracy among the pupils. I am going to visit two secondary schools in the middle of Sweden, one that has an environment certification, and the other one is a regular secondary school. To answer these questions I am going to interview totally four teachers, two from each school, and 12 pupils from each school divided into two groups per school. One of the main results was that the pupils prefer to mix the tutoring for a better way to learn. Another result was that they see their teachers as paragons and that it is more important what the teachers do than what they say. Keywords Environment, Communication, Environment Certifikation, Secondary school, Karl Weick, Communication theory, Understanding, Internalize, Identification, Profile 2

3 Sammanfattning Klimathotet har kommit att diskuteras alltmer, begreppet hållbar utveckling likaså. Är alla införstådda med vad det senare betyder och innebär? Hur ser det ut i skolan i dag, då det är barnen som är vår framtid? Det var ingången till denna undersökning där jag har ämnat besvara hur miljökommunikation kan se ut på såväl en skola som en gång fått utmärkelsen Miljöskola och som fortfarande arbetar utifrån denna profil och hur det ser ut på en vanlig högstadieskola. För att få miljöutmärkelser räcker det inte att endast arbeta med den yttre miljön, utan även frågor som rör den inre arbetsmiljön och elevdelaktighet och demokrati ska belysas. Hur ser då denna relation ut, mellan miljökommunikation, elevdemokrati och skolans profil? Undersökningen ägde rum på Gerestaskolan i Härnösand vilken certifierades med utmärkelsen Miljöskola 2003, den andra högstadieskolan var Kiörningskolan, också den i Härnösand. Studien pågick under höstterminen Metoden för att få svar på frågeställningarna var uppdelad i två steg. Det ena var två fokusgruppsintervjuer på respektive skola där eleverna var uppdelade efter ålder, en yngre (årskurs 6-7) och en äldre (årskurs 8-9) fokusgrupp per skola. Nästa steg var att göra personliga intervjuer med två lärare från Gerestaskolan och två lärare på Kiörningskolan. De teorier som legat till grund för denna undersökning är Karl Weicks teorier om organisationskommunikation, Mats Heide med fleras begrepp profil, image och organisationsidentitet, Herbert C. Kelmans teori om social påverkan genom Henning Bang samt Jörgen Sandbergs och Axel Targamas teori om det tolkande perspektivet. Huvudresultaten i undersökningen var att eleverna föredrog en varierad undervisning och kommunikation när det rör miljöfrågor, men att det viktigaste var hur lärarna var som förebilder. Detta var en mening som de delade med lärarna. De båda skolornas profileringar skiljer sig åt i både mening och tydlighet. Det visade sig att Kiörningskolans något vagare profil var införlivad i verksamheten och organisationsidentiteten tydlig. Vad Gerestaskolan beträffar var profilen mycket tydlig, om än något mångfacetterad, vilket bidrog till att alla inte var överens om huruvida skolan uppfyllde alla sina krav. Båda skolorna arbetade aktivt med elevdemokrati och elevdelaktighet, något som även fanns beskrivet i skolornas verksamhetsplaner. Detta visade sig vara en viktig kanal då det kom till att såväl fatta beslut som att implementera dem. 3

4 Tack! Till att börja med vill jag passa på att tacka de elever som har ställt upp och diskuterat i fokusgrupperna, de lärare som i intervjuerna har berättat om sin syn på skolan de arbetar i och rektorerna på Kiörningskolan och Gerestaskolan vilka sa ja när jag frågade om jag fick komma och göra denna undersökning. Ett tack vill jag också ge till alla de andra som jag mötte på skolorna, de dagar jag var där, för ett mycket trevligt bemötande. Fanny Persson 4

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING SYFTE FRÅGESTÄLLNING MATERIALBESKRIVNING HYPOTES AVGRÄNSNING 9 2. BAKGRUND KIÖRNINGSKOLAN OCH GERESTASKOLAN HÅLLBAR UTVECKLING I SKOLAN MILJÖSKOLA/SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING GERESTASKOLAN BLIR EN MILJÖSKOLA TIDIGARE FORSKNING METOD URVAL AV SKOLOR AV LÄRARE AV FOKUSGRUPPER TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FOKUSGRUPPER INFÖR OCH UNDER FOKUSGRUPPSINTERVJUERNA INTERVJUGUIDEN TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PERSONLIGA INTERVJUER INFÖR INTERVJUERNA INTERVJUGUIDEN BEARBETNING AV MATERIAL TRANSKRIBERING AV FOKUSGRUPPER OCH PERSONLIGA INTERVJUER METODPROBLEM TEORI KARL WEICKS TEORI PRINCIPERNA FÖR ORGANISATORISK UTVECKLING DET TOLKANDE PERSPEKTIVET; FÖRSTÅELSE SOCIAL PÅVERKAN FOGLIGHET IDENTIFIERING INTERNALISERING IDENTITET, IMAGE OCH PROFIL ORGANISATIONSIDENTITET IMAGE OCH PROFIL 23 5

6 5. RESULTATREDOVISNING PROFIL OCH IMPLEMENTERING FOKUSGRUPPERNA DE PERSONLIGA INTERVJUERNA ELEVDEMOKRATI FOKUSGRUPPERNA DE PERSONLIGA INTERVJUERNA MILJÖKOMMUNIKATION FOKUSGRUPPERNA DE PERSONLIGA INTERVJUERNA DISKUSSION SLUTSATS 42 KÄLLFÖRTECKNING 44 BILAGA 1 46 BILAGA 2 47 BILAGA 3 49 BILAGA 4 50 BILAGA 5 51 BILAGA 6 52 BILAGA 7 53 BILAGA 8 54 BILAGA

7 1. Inledning Klimathotet har kommit att bli ett allmänt vedertaget begrepp. Vetskapen om att det i modern tid aldrig har blivit så varmt så snabbt, är utbredd bland jordens befolkning. Huruvida det endast är skrämselpropaganda eller framtidens verklighet diskuteras i debattprogram och i olika vetenskapliga magasin. För ungefär 20 år sedan fick begreppet hållbar utveckling sin plats på den globala arenan 1 och det har sedan dess använts flitigt. Vi görs uppmärksamma på att vi ska sträva efter hållbar utveckling, men lite vet vi om hur vi ska göra det. Än mindre hur vi mäter några resultat. Vad vi dock vet är att oljeförbrukningen ökar varje år, vi reser mer än någonsin och det lönar sig att köpa nytt istället för att reparera gammalt. Detta är knappast steg i rätt riktning för att nå en bättre miljö och en hållbar utveckling. Riksdagen har formulerat 16 miljöpolitiska mål vilka naturvårdsverket har i uppdrag att se till att de uppfylls. Naturvårdsverket delegerar även uppdraget vidare till kommunerna att arbeta med dessa och att implementera målen i sin verksamhet. Härnösands kommun har under samhällsnämnden utsett en arbetsgrupp som ska jobba med formuleringen av ett nytt lokalt måldokument. Redan idag arbetar man i kommunen med miljöfrågor, inte minst på skolorna, detta är även något som täcks av den nationella läroplanen 2 Genom ett miljöperspektiv får de [eleverna] möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Att ha miljömål innebär inte att man jobbar för att nå dem eller ens att alla är medvetna om att de existerar. I skolans värld är det en mängd olika policybeslut som ska fattas och än fler värderingar och regler som ska implementeras. Allt ifrån jämställdhetsplaner, jämlikhetspolicys och demokratiplaner till ordningsregler för hur man ska bete sig i klassrummet och behandla varandra på skolgården. Bara för att det någonstans finns en plan nedtecknad innebär det inte att den planen efterlevs, detta är något som kräver en process av inlärning, implementering och framförallt förståelse. Under en process av inlärning och implementering är det mycket som ska kommuniceras och informeras. För detta behöver man en kommunikationsstrategi för en effektiv process. 1.1 Problemformulering Vi pratar ofta om att ungdomarna och barnen är vår framtid, det är de som senare ska fatta alla politiska beslut och förvalta vår jord. Ungdomar ägnar en stor del av sin tid åt skolan och det är här mångt och mycket av deras kunskap inhämtas. I Sverige har vi skolplikt under grundskolan vilket innebär att nästintill samtliga av landets barn och ungdomar kommer att tillbringa tid i skolans värld under nio års tid. Under dessa nio år är det mycket som händer och mycket som lärs in; eleven lär sig inte bara matematik utan även vad som är acceptabelt och inte ute i samhället. Som tidigare nämnt är skolan en plats för mängder av olika policybeslut, ibland kan man få en känsla av att kommunens institutioner jobbar mer med att formulera en policy än att förverkliga den. Det är viktigare att ha ett papper i en pärm att visa kommunledningen eller nyfikna journalister, än det är att få in detta tänk som en del av 1 ( ) 2 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94, sid. 6 7

8 verksamheten. Å andra sidan är det inte helt lätt att veta hur man ska gå till väga, vad det är som ska lyftas fram, om det inte finns en policy som guide. 1.2 Syfte Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationsstrategier som används när miljömål och begreppet hållbar utveckling ska implementeras på två svenska högstadieskolor 3. Hur ser miljöarbetet och kommunikationen ut på de aktuella skolorna, där den ena har fått en utmärkelse för sitt miljöarbete och den andra inte? Vad anser personal och elever vara en lyckad metod för att lyckas uppfylla de uppsatta målen? Vad är det för grundpelare som krävs för en lyckad kommunikation elever och lärare emellan? För att få svar på ovanstående frågor kommer även elevdemokratin på de aktuella skolorna att belysas. Elevdemokrati har kommit att få en allt större tyngd i dagens skola och elevråd har kommit att fylla ett flertal funktioner, däribland som kommunikationskanal mellan elever och lärare. Dessutom är delaktighet bland eleverna såväl mål som syfte för att få en miljöutmärkelse. Ytterligare en aspekt som kommer att ligga till grund för att besvara frågan om miljökommunikation är skolornas profiler och dess inverkan vid implementering av miljöpolicys. Hur ser eleverna och lärarna på kommunikationen vid implementeringen av profilen? Går detta att översätta till miljökommunikationen? Frågeställning - Vad är ett framgångsrikt sätt att kommunicera miljömål på en högstadieskola enligt lärare och elever? - Hur ser relationen ut mellan elevdemokrati, skolans profil eller organisationsidentitet och miljökommunikationen ut? 1.3 Materialbeskrivning Jag har besökt två högstadieskolor i Härnösands kommun, varav den ena, Gerestaskolan, är miljömärkt sedan år 2003 och den andra skolan, Kiörningskolan, saknar ett aktivt miljöarbete. Grunden för min undersökning består av fyra fokusgruppsintervjuer med elever och fyra personliga intervjuer med lärare, varav två av fokusgrupperna kommer äga rum på den ena skolan och de andra två på den andra skolan. Detsamma gäller för de personliga intervjuerna. 1.4 Hypotes Eftersom Gerestaskolan är en miljömärkt skola tror jag att eleverna där kommer att känna till begreppet hållbar utveckling i större utsträckning än eleverna på Kiörningskolan. Däremot tror jag inte att det kommer att skilja mycket i frågan om elevernas känsla för hur viktigt det är att tänka på miljön. Jag tror att samtliga elever kommer att ha mer eller mindre kännedom om att klimathotet nu är ett aktuellt ämne inom media och att det således är viktigt att fundera över hur man lever för miljöns skull. Vad beträffar implementering och kommunikationsstrategier misstänker jag även här, att vilken skola man än går på inte spelar någon avgörande roll för hur man ser på vad som är bra 3 Idag pratar man i termer av 6-9 skola, eller grundskola för äldre barn, men jag väljer att använda mig av det vedertagna begreppet högstadieskola och menar då årskurs

9 implementeringskommunikation. Jag tror inte att skolans profil och eventuella utmärkelser påverkar eleverna i detta avseende. Här tror jag snarare att skolornas storlek spelar roll och då de båda skolorna jag ämnar undersöka är relativt lika storleksmässigt, kommer jag inte att ha något belägg för att uttala mig angående detta. Skolans storlek tror jag också påverkar hur man anser och uppfattar hur väl elevrådet fungerar. Då dessa skolor är relativt små är min hypotes att man kommer att ha en gemensam uppfattning bland lärare och elever att elevråden tillfredsställer det behov som föreligger. De personliga intervjuerna som jag ska genomföra med lärare från de två skolorna tror jag kommer att säga mig att den miljömärkta skolan har en mer genomarbetad plan för framförallt sin miljökommunikation men även hur man arbetar med att implementera sin profil till eleverna än den andra. 1.5 Avgränsning Från början var min avsikt att undersöka något som hade med kopplingen mellan medie- och kommunikationsvetenskap och miljö att göra. Jag insåg ganska snart att detta var ett mycket brett ämnesområde och beslöt mig således för att använda mig av trattmodellen. Hållbar utveckling är ett ytterst aktuellt begrepp, men har också så varit under en längre tid. Jag finner det väldigt intressant att se vad det är som gör att vi, en massa kunskap till trots, ändå inte lyckas vända på trenden och föra samhället mot en mer hållbar utveckling. Vad är det som gör att källsortering inte sitter i ryggmärgen? För att något ska kännas naturligt att genomföra, så naturligt som att det sitter i ryggmärgen, krävs implementering eller någon form av inlärning. Det är inte vid födseln naturligt att borsta tänderna morgon och kväll, utan det är något vi lär oss under en period av våra liv, under en så kallad inlärningsprocess. Detsamma gäller för ett miljömedvetet leverne. Hur ska man då gå till väga för att se till implementeringen av miljömedvetenhet? En tacksam kategori människor att undersöka är skolelever eftersom de själva är mitt under en inlärningsprocess. För att begränsa det ytterligare har jag valt att undersöka högstadieelever vid två högstadieskolor i en och samma kommun. De två högstadieskolorna, har som tidigare nämnts, olika karaktärer där den ena är miljömärkt och den andra är en vanlig högstadieskola. Även lärare vid de aktuella skolorna ligger i blickfånget av mitt intresse. Uppsatsens syfte i kombination med uppsatsens omfång gör att det är lämpligt att genomföra två fokusgrupper per skola samt två personliga intervjuer med lärare per skola. Den här uppsatsen syftar inte till att ge något generellt svar vad gäller val av kommunikationsstrategier vid implementering av en policy i en högstadieskola. Inte heller är det av intresse att leta reda på några rätt eller fel metoder, utan snarare att se hur man har gått till väga på dessa två högstadieskolor och hur ett antal elever och lärare ser på detta arbete. Då jag kommer att besöka och undersöka två skolor så är undersökningen av komparativ karaktär. Emellertid är detta inte det främsta i fokus, utan det är en hjälp till att förstå vardera skola lite bättre i ljuset av en annan skola. 9

10 2. Bakgrund Naturvårdsverket har i uppdrag att arbeta med riksdagens 16 miljömål vilket också innebär att delegera ut arbete till kommunerna och landstingen runt om i landet att bedriva detta arbete på lokal nivå. Kommuner och landsting ansvarar för den offentliga sektorn, däribland skolverksamheten. Härnösands kommun är belägen vid den södra norrlandskusten och har ungefär invånare. 4 Det finns sammanlagt fem skolor med elever i årskurs 6-9, Kiörningskolan, Gerestaskolan, Franzénskolan, Landgrenskolan och Kristinaskolan Kiörningskolan och Gerestaskolan Grundskolorna i Härnösands kommun är uppdelade i fem rektorsområden 6, där Kiörningskolan tillhör Solen- Häggdångers skolområde. De elever från årskurs 6-9 som går på Kiörningskolan kommer i första hand från Solenskolan och Häggdånger skola, även om eleverna i Härnösand själva får välja vilken skola man vill gå i. De elever som går i särskolan på Kiörningskolan går till årskurs 10. På Kiörningskolan arbetar men i två arbetslag, Alfa och Delta. Eleverna är vidare uppdelade i 18 mentorsgrupper. Dessa mentorsgrupper är representerade i skolans elevråd, ett elevråd som delvis jobbar genom olika arbetsutskott som till exempel en filial som ägnar sig åt frågor som rör skolans mat. 7 Verksamhetsidén som man har inom Solens rektorsområde utgår från ett arbete som ska främja trygghet och kontinuitet, samtidigt som en anpassning sker till den föränderliga omvärlden. För att uppnå de uppsatta målen menar man att det krävs ett samarbete mellan lärare, elever och föräldrar, ett samarbete som bygger på TID TILLIT och att vi arbetar TILLSAMMANS. 8 Gerestaskolan har elever från förskoleklass till och med årskurs 9 vilka är uppdelade i de fem byggnaderna utifrån ålder; förskoleklass till årskurs 3 huserar i Vindens och Jordens hus, elever inom ramen för svenska två är i Vattnets hus och i Eldens hus är eleverna i årskurs 6-9. Gerestaskolan är en relativt ung skola och har sedan starten 1995 arbetat med miljöfrågor. 9 I maj 2003 certifierades Gerestaskolan med utmärkelsen Miljöskola, och planen för detta arbete utgår från tre områden; eleverna ska ha känsla för naturen, kunna göra medvetna miljöval samt ha kunskap om livsbetingelser Hållbar utveckling i skolan För en skola som aktivt arbetar med miljöfrågor finns det olika typer av utmärkelser att ansöka om. Myndigheten för skolutveckling utmärker de skolor som arbetar med hållbar utveckling genom certifikatet Skola för hållbar utveckling 11. Tidigare kallades detta certifikat för Miljöskola. 12 Grön flagg är en utmärkelse som man ansöker om hos Håll Sverige rent och 4 ( ) 5 ( ) 6 ( ) 7 ( ) 8 hetside.6575.html ( ) Såväl citatet som stycket är hämtat från samma adress. 9 ( ) 10 ml ( ) Såväl citatet som stycket är hämtat från samma adress ( ) 12 ( ) 10

11 liksom för utmärkelsen Miljöskola, (Skola för hållbar utveckling), är demokrati och delaktighet två viktiga begrepp för att jobba med miljöfrågor på skolan. Grön flagg är, till skillnad från Skola för hållbar utveckling, en internationell utmärkelse. 13 Det finns även lokala miljöcertifieringar, till exempel så har man i Göteborgsområdet arbetat fram vad man kallar Miljödiplomering vilket särskiljer sig från de övriga två då de sträcker sig till olika typer av verksamheter, inte bara skolverksamheter, och även till fastigheter Miljöskola/skola för hållbar utveckling Myndigheten för skolutveckling är den myndighet som idag ansvarar för att ta ställning till huruvida de skolor som ansöker om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling ska bli godkända eller ej. Syftet med utmärkelsen är att främja de svenska skolornas arbete för en bättre miljö, men också för att få tillgång till verktyg att arbeta med de mål som dels respektive skola redan har formulerat och dels även redskap att följa läroplanen. 15 Ett av de redskap som erhålls hos Myndigheten för skolutveckling är ett tips på hur man kan arbeta med demokrati i undervisningen, vilket är ett av de viktiga grundbegreppen i arbetet för en hållbar utveckling i skolan. 16 Vidare så står det i materialet som beskriver vad utmärkelsen handlar om och vad som krävs att man arbetar utifrån två områden, myndigheten för skolutveckling har delat upp det i den pedagogiska ledningen och det pedagogiska arbetet. Inom ramen för den pedagogiska ledningen ställer man krav som rör att personalen ska vara väl införstådd med vad det är som gäller, samt att de känner att de är en del av utvecklingen, en del i det aktiva arbetet. Bland annat ska ny personal utbildas, samtidigt som en kompetensutveckling ska ske kontinuerligt. Vidare handlar den pedagogiska ledningen om att skolorna varje år ska utföra en utvärdering för att se om man uppnått de mål som är satta. Det pedagogiska arbetet handlar om samarbetet mellan pedagogerna och eleverna. En viktig punkt under detta område är att eleverna ska ha en aktiv, stark och tydlig roll och ges möjligheter att ha ett reellt inflytande över sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Även detta arbeta ska dokumenteras och utvärderas en gång per år. 17 Lärande för hållbar utveckling handlar om frågor som rör normer, värden, etik, moral, mänskliga rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt, samhälleliga intressekonflikter och vår relation till naturen. Det centrala i lärande för hållbar utveckling är att dessa frågor integreras och bildar en helhet Gerestaskolan blir en miljöskola Miljöskola var det certifikat som föregick Skola för hållbar utveckling och det var Skolverket som ansvarade för denna utmärkelse. Kriterierna för detta var uppdelat i fyra områden: övergripande, verksamhet, arbetsmiljö och hälsoarbete samt fysisk miljö. Utgångspunkten för den verksamhet som skulle bedrivas i dessa skolor var, liksom i den nuvarande utmärkelsen, läroplanen. Elev- och personaldelaktigheten i arbetet betonades även under kriterierna för 13 ( ) 14 ( ) 15 r_arbeta_utmarkelsen/ ( ) 16 ndeexempel/larandeexempel/?contentid=6368 ( ) 17 a_med_ushu/kriterier/ ( ) Såväl citat som stycke är hämtat från samma adress. 18 Se bilaga 8 11

12 Miljöskola. Eleverna skulle ha en aktiv roll i undervisningen bland annat genom att få vara med och planera verksamheten, att ha ett reellt inflytande över sitt lärande. Ytterligare ett kriterium var att personalen var insatt i den viktigaste miljöproblematiken, samt att det fanns en plan för kompetensutveckling bland personalen i denna fråga. Under området arbetsmiljö och hälsoarbete beskrevs vikten av bland annat demokratiska arbetsformer mellan elever och personal för att nå de uppsatta miljömålen. Under området för fysisk miljö tillkom kriterier för hur man på den miljömärkta skolan skulle arbeta praktiskt med miljön, som att till exempel hålla en låg resursanvändning, använda sig av förnybara och miljömärkta varor, att källsortera och att transportera sig så klimatsmart som möjligt vid utflykter. 19 I maj 2003 certifierades Gerestaskolan till att bli en av landets miljömärkta skolor genom utmärkelsen Miljöskola. Utmärkelsen gällde i tre år och således innebär detta att Gerestaskolan från år 2006 inte längre har certifikatet Miljöskola. Emellertid har man fortsatt att arbeta utifrån dessa premisser och menar att man fortfarande har en tydlig miljöprofil på skolan. På skolans webbplats visar man tydligt hur man använder sig av dessa tankar i sin vardagliga verksamhet genom sina miljömål Tidigare forskning Den forskning som tidigare har bedrivits inom detta område är främst fokuserad på hur man i skolan arbetar med miljöfrågor eller hur det går till att få sin skola miljöcertifierad. Då det kommer till hur man kommunicerar miljömålen i skolan är det däremot svårt att finna någon forskning. Sara Carlsson ägnade sitt examensarbete under institutionen för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet åt att undersöka hur man på en specifik skola har arbetat för att få miljöcertifieringen Grön flagg. Sara Carlsson kom genom sin undersökning fram till att den skola hon undersökt (skola för barn mellan årskurs 0-6) uppnådde de krav som ställs för att få utmärkelsen Grön flagg. Hon intervjuade såväl personal som elever på skolan och delade även ut en enkät till elevernas föräldrar för att få svar på sina frågor. En slutsats som Sara Carlsson drar är att skolan hon undersökte skapar miljömedvetna elever genom att arbeta med demokrati och delaktighet. 21 Viktoria Fredholm behandlar i sitt examensarbete under den naturvetenskapliga institutionen vid Kalmar högskola en komparativ studie mellan fem olika skolor i Kalmar kommun. Det är en skola som fått utmärkelsen Grön flagg, två som arbetar aktivt för att få den och två skolor som varken har Grön flagg eller arbetar aktivt för att få den. Vad som tydligt kom fram, genom ett samarbete med Kalmar kommuns miljöutvecklare, var att det viktigaste för att framhålla miljön i skolan var att beakta den i vardagssituationer. Att till exempel låta den redan existerande undervisningen också innehålla ett miljötänk Se bilaga 9. Såväl citat som stycke är hämtat från samma källa 20 ml ( ) 21 Carlsson, Sara, Grön Flagg, en studie av miljöcertifiering av skolan, 2002, Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap 22 Fredholm, Viktoria, Hur arbetar och hur kan skolor arbeta med hållbar utveckling?, 2007, Kalmar högskola, naturvetenskapliga institutionen 12

13 3. Metod Mitt primära syfte är att undersöka kommunikationsstrategier vid implementering av miljömål i en högstadieskola och vilka kanaler som anses vara viktigast. För detta tänker jag använda mig av en metod i två steg: - Till att börja med har jag genomfört fokusgrupper med elever där de diskuterat hur de uppfattar skolledningens kommunikation vid implementering av skolans miljöpolicy. Detta gjordes genom att även belysa implementeringen av skolans profil, men också elevdemokrati och kommunikationskanalen elevråd. - Nästa steg var att intervjua två lärare från vardera skola i syfte att få deras bild av skolornas miljöpolicy och implementeringen av denna i relation till såväl skolans profil och elevdemokratin. 3.1 Urval Av skolor Härnösands kommun har fem högstadieskolor, men just dessa två, Kiörningskolan och Gerestaskolan, har fler likheter med varandra än de övriga och uppfyller i fler än ett avseende kvoten för mest lika-design 23, vilket är vad jag har utgått ifrån. Till att börja med är de ungefär lika stora med två till tre klasser per årskurs. Båda skolorna ligger ungefär en kilometer ifrån centrum. Båda har ett tätt samarbete med tillhörande låg- och mellanstadieskola. Svenska som andraspråk finns i bägge dessa skolor vilket utmärker dem från resten av kommunens skolor. Såväl Kiörningskolan som Gerestaskolan har fått ett antal olika utmärkelser för att de använder sig av innovativa arbetssätt och för att de verkar för en god elevdemokrati på skolan. Bland annat så har man på Kiörningskolan elevens val hela dagar, under fyra veckors tid, utspritt under året där eleverna får välja exakt vad de vill arbeta med. Gerestaskolan arbetar istället med rapportskrivning konstant i tre veckor varje år där ämnesvalet är fritt utifrån ett, tillsammans med eleverna framarbetat, givet tema. De båda skolorna skiljer sig dock avsevärt på en punkt. Gerestaskolan har fått utmärkelsen miljömärkt skola år Utmärkelsen ger indicier på att denna skola arbetar aktivt med att implementera, om inte ett miljömål så åtminstone ett miljötänk, i skolan. Kiörningskolan representerar en vanlig högstadieskola och används därmed som en måttstock Av lärare I upptakten av uppsatsen kontaktade jag Kiörningskolan och Gerestaskolan via deras respektive rektor för att höra om de var intresserade av att delta i denna undersökning. Rektorerna i sin tur talade med personal som skulle kunna tänkas vara intresserade av detta och jag blev vidarekopplad till dessa personer. Valet av lärare var inte aktivt, utan en förfrågan lades fram av respektive rektor till de två som ansågs vara mest arbetsamma, eller ansvariga, runt miljöfrågorna på skolan. På Kiörningskolan var det två av lärarna i de naturorienterade ämnena som var aktuella då dessa höll i miljöundervisningen, medan det på 23 Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 2005, sid. 114 ff. 13

14 Gerestaskolan, där miljön ska genomsyra all undervisning, var en språklärare och en lärare i de samhällsorienterade ämnena Av fokusgrupper Valet av fokusgrupp bland eleverna är inte ett självklart val. En vanlig invändning mot fokusgrupper är att normer i gruppen kan vara starka och påverka respondenternas svar. Vissa starka individer kan således få sina åsikter att bli hela gruppens åsikter då inte alla vågar säga vad de själva tycker och tänker. Här är det alltså viktigt att noga fundera över urvalet av elever, men samtidigt vara medveten om det ansvar som man som moderator har. 24 Att blanda elever med allt för långa åldersspann emellan kan leda till att det är svårt för vissa att våga göra sin röst hörd, eller uppvisa en avvikande åsikt. Det kan underlätta ett samtal om gruppen är homogen och som delar erfarenheter. 25 Kompisgäng som utgör en fokusgrupp kan vara ett problem då det kan råda interna normer och osynliga ledare inom gruppen. Ytterligare ett problem kan vara att man i gruppen har en intern retorik, vilket kan vara svårt för den utomstående att förstå. 26 I urvalet av elever till fokusgrupperna använde jag mig av lärarna som kontaktpersoner 27, men det var för eleverna frivilligt att delta. Såväl Kiörningskolan som Geresteskolan är relativt små skolor med cirka 300 elever och båda skolorna arbetar åldersintegrerat. För att underlätta samtalen i fokusgrupperna valde jag ändock att gruppera eleverna utifrån ålder och årskurs; en grupp med yngre elever (årskurs 6-7) och en grupp med äldre elever (årskurs 8-9) per skola. Mina urvalsvariabler var således ålder, men även kön, då jag ansåg att detta kunde vara relevant att ha en jämn spridning av. Grupperna kom att bestå av sex elever i varje grupp, varav tre var tjejer och tre var killar. Emellertid, då det visade sig att inte vara helt enkelt att rekrytera elever utifrån dessa kriterier, kom det att bli några undantag. I den yngre fokusgruppen på Gerestaskolan var det fem elever från årskurs sju och endast en från årskurs sex, samtidigt som det var fyra tjejer och endast två killar. I den äldre gruppen på Gerestaskolan var det ett bortfall, dessutom var det endast en elev från årskurs åtta som deltog. Eleverna samtalade dock friskt i grupperna och jag ansåg därmed inte att detta utgjorde något problem för undersökningen. Samtliga elever uppfyllde ålderskravet och samtliga fokusgruppsdeltagare var elever på Kiörningskolan eller Gerestaskolan. 3.2 Tillvägagångssätt fokusgrupper Vanligt förekommande är att man i ett första steg genomför en testgrupp för att se om metoden fungerar och om intervjuguiden är användbar. Jag kommer för denna undersökning inte att aktivt genomföra någon testgrupp, utan tänker mig att om antingen min metod eller intervjuguide inte visar sig hålla måttet, helt enkelt revidera mitt tillvägagångssätt och sedan genomföra en ny fokusgruppsintervju Inför och under fokusgruppsintervjuerna Det är viktigt att det är en så naturlig miljö som möjligt för respondenterna då detta underlättar för ett bekvämt samtal. 28 Utifrån detta valde jag att hålla dessa fokusgrupper i 24 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper, 2000, sid Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid Esaiasson m.fl., Metodpraktikan, 2004, sid

15 skolan där eleverna var bekanta med lokalerna. Samtalen spelades in med en minidisc då jag inte ansåg det nödvändigt att filma samtalen eftersom att det är främst vad de säger och inte hur de säger vad, som var syftet. Dessutom är det lättare att föra ett avslappnat samtal med en minidisc än en filmkamera då den inte tar så stort fokus i rummet. 29 Det är en ovanlig situation att bli intervjuad och inspelad vilket innebär att det är noga att klargöra för eleverna att det inte finns några rätt eller fel, att ingen lärare kommer att få veta vem som har sagt vad och att deras prestation under intervjun inte kommer att betygsättas, för att underlätta att fritt samtal. Detta var något som jag poängterade under inledningen av fokusgrupperna. Ytterligare faktorer som spelar in under fokusgruppsintervjun, är min roll som samtalsledare. Hur jag formulerar frågorna, hur jag betonar ord, mitt klädval och vem jag är kommer att påverka hur respondenterna bemöter mina frågor. 30 Detta är något ofrånkomligt då mänskliga interaktioner för med sig att människor påverkar varandra, såväl medvetet som indirekt. Utifrån detta försökte jag att anta en så neutral roll som möjligt, för att inte påverka respondenterna i onödan Intervjuguiden Intervjuguiden som ligger till grund för fokusgruppsintervjuerna var av halvstrukturerad karaktär. Emellertid, då det intressanta ligger i respondenternas uppfattningar, vilka kan komma att skifta mellan de olika grupperna höll jag mig flexibel till intervjuguiden. 31 Alla frågor berördes dock, om än inte i precis ordning eller lika mycket i samtliga grupper. Det var det öppna samtalet om hur eleverna upplever kommunikationsstrategin för implementeringen av miljömålen, synen på skolans profil och elevdemokrati som var huvudfokus. Detta innebar att samtalen ibland flöt iväg och handlade om sådant som inte direkt rörde ämnet, men det var inte så det störde, utan mer ofta kom det snarare att berika fokusgruppsintervjuerna ytterligare. Intervjuguiden lästes igenom av ytterligare två personer innan den användes. Intervjuguiden för fokusgrupper finns i bilaga Tillvägagångssätt personliga intervjuer De personliga intervjuerna med lärarna ämnar svara för hur personalen på skolorna arbetar kommunikativt med implementeringen av miljömålen i verksamheten med eleverna. Vad som även ligger i intresse för denna undersökning är att se hur personalen ser på detta arbete. Jag ämnar se om det finns någon uttalad kommunikationsstrategi för detta ändamål, vilka kanaler man använder sig av och hur man ser på elevdemokrati som kommunikationskanal Inför intervjuerna Likt vid fokusgruppsintervjuerna har jag heller inte inför de personliga intervjuerna genomfört någon testintervju, vilket inte var nödvändigt då intervjuerna uppfyllde de krav jag hade. De lärare jag intervjuade vara informerade om vilket ämne som skulle bearbetas redan innan så denna tanke hunnit sjunka in. Intervjuerna hölls på den skola där respektive lärare arbetar, dels för att intervjun skulle hållas under arbetstid och dels för att minimera maktasymmetrin då skolan är deras arbetsplats. 32 Samtliga intervjuer hölls i ett avskiljt rum. Däremot så kom det in några elever under intervjun med Bengt på Kiörningskolan, men det var ingenting som tycktes störa honom nämnvärt. Under intervjun med Solveig var det en elev som passerade 29 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper, 2000, sidan Ibid., sidan Ibid., sidan Kvale, Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, 1997, sid. 118 f. 15

16 genom rummet, vi valde att då stänga av inspelningen och väntade till eleven hade gått ut igen. Ytterligare, för att minimera maktasymmetrin, valde jag att sitta snett emot den jag intervjuade för att undvika en känsla av förhör. Jag hade även pratat med samtliga lärare innan intervjuerna, så de upplevdes redan från början avslappnade under intervjusituationerna Intervjuguiden Frågorna i intervjuguiden för de personliga intervjuerna följde fyra olika teman, med ett antal underfrågor. Intervjuguiden är av halvstrukturerad karaktär, liksom i den föregående, och samtliga intervjuer kom att behandla alla teman, om än med olika uppföljningsfrågor utifrån behov. Även denna intervjuguide lästes igenom av utomstående personer inför intervjuerna för att på så vis undanröja eventuella felformuleringar eller dylikt. Intervjuguiden för de personliga intervjuerna finns i bilaga Bearbetning av material Samtliga intervjuer spelades in på minidisc och detta material har jag lyssnat igenom flera gånger för att undvika att missa något relevant och för att förstå respondenterna och informanterna. Under intervjuerna antecknade jag, vilket har varit ett stöd under genomlyssningen. Victoria Wibeck skriver i sin metodbok Fokusgrupper att ett sätt att påbörja en innehållsanalys kan vara att använda sig av att kategorisera de olika samtalen under olika rubriker för att på så vis få en helhetsbild. 34 När jag lyssnade igenom materialet skrev jag ut intervjuerna under tre övergripande rubriker: miljökommunikation, elevdemokrati och skolans profil. Varje fokusgrupp eller intervjuad lärare fick varsin färg för att hålla isär vem som sagt vad. Utifrån detta så kopplade jag samman materialet jag fått från intervjuerna med de valda teorierna för att kunna beskriva vad som sagts. De personliga intervjuerna kommer att följa samma tillvägagångssätt där jag använder mig av samma tre rubriker som tidigare. Vissa kommentarer och citat faller under fler än en rubrik, vilket snarare visar på kopplingen mellan skolornas miljökommunikation, elevdemokratin och skolornas profiler, än att det utgör något problem Transkribering av fokusgrupper och personliga intervjuer Jag har valt att inte ordagrant transkribera hela intervjuerna, utan har först i stora drag skrivit vad man har samtalat om under de tre ovan nämnda rubrikerna. Utifrån detta har jag vid senare genomlyssningar av materialet plockat ut de citat som har belyst något fenomen tydligt, eller som representerar en gemensam åsikt i en fokusgrupp alternativt vad som lärarna är överens om. Respondenterna och informanterna använder sig av talspråk, och jag har valt att återge deras ord så nära verkligheten som möjligt. Detta för att visa vad som sagts så det är lättare att följa med i mina tolkningar, samt för att göra det mer levande. Samtliga personer som deltagit i denna undersökning kommer att vara anonyma. Här bör påpekas att tolkningarna jag gör utifrån vad respondenterna säger är subjektiv, även om intentionen är att vara oberoende Kvale, Steinar, 2007, Den kvalitativa forskningsintervjun, sidan 118 f. 34 Wibeck, Victoria, 2000, Fokusgrupper, sid. 88 f. 35 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke, 2000: Metoder i kommunikationsvetenskap, sid. 230 ff. 16

17 3.5 Metodproblem På Kiörningskolan är de båda lärare jag intervjuade lärare i naturorienterade ämnen och således ansvariga för den miljöundervisning som bedrivs på skolan. De lärare från Gerestaskolan som intervjuades har inte samma befattning och således inte miljövetenskap på sitt schema. Emellertid har Gerestaskolan en miljöprofil och genom att de arbetar temabaserat ska detta ämne influera alla skolämnen och således har även dessa lärare insikt i miljöarbetet på skolan. Jag finner därmed inte att detta ska vara till något problem för mitt syfte. Då jag själv är uppvuxen i Härnösand och även har gått på en av skolorna som jag undersöker skulle detta kunna skapa ett problem, framförallt för min trovärdighet som oberoende forskare. Jag vill dock hävda att det snarare är till min, och såväl undersökningens, fördel att jag besitter en del förkunskaper om Härnösand. Dessutom ser jag heller ingen nackdel i att jag är en före detta elev på Kiörningskolan, utan hellre att jag i detta avseende kan nå en djupare förståelse för vilka kommunikationsstrategier man använder sig av och hur väl de överensstämmer med elevernas syn. Jag är väl medveten om att en hel del har förändrats sedan jag själv var elev på skolan och sedan jag bodde i kommunen. Det innebär även att jag inte längre fyller någon roll för de jag ska intervjua, mer än att de kommer att veta att jag varit Härnösandsbo vilket i stället kanske kan generera en viss trygghet hos informanten eller respondenten. Då jag är medveten om att det kan vara ett problem och en risk att jag tar saker för givna eller har förutfattade meningar, var jag extra noggrann och lyhörd för att detta inte skulle hända. Den enda som kände igen mig på Kiörningskolan var en av mina gamla lärare som jag även intervjuade. Han svarade dock utan problem på de frågor jag ställde. Vid några tillfällen ansåg han att jag säkert redan hade svaret på den fråga jag ställde i och med att jag är en före detta elev på skolan, vid dessa tillfällen bad jag honom att förklara hur och på vilket sätt för att ändå få ett svar av honom på frågan. 17

18 4. Teori För att titta på kommunikationen på skolan vänder jag mig till Weick och hans beskrivning av vad en organisation är och hur kommunikationen är avgörande för detta. Återfinns dessa mönster på Kiörningskolan och Gerestaskolan i Härnösand? Att arbeta utifrån ett topdownperspektiv är något som förknippas med gårdagens skola, en uppifrånstyrd verksamhet där läraren är den som fattar samtliga beslut utifrån vad han eller hon anser vara lämpligt. Dagens skola är av en annan karaktär och i allt större utsträckning låter man eleverna vara med och bestämma över sin skolgång, således kan vi tala om det tolkande perspektivet. När en plan eller policy ska implementeras spelar kulturen på skolan roll. Vilken nivå av implementering kan man nå? Hur ser den sociala påverkan ut? 4.1 Karl Weicks teori En organisation är något annat än endast en byggnad eller formella strukturer, en organisation handlar snarare om relationen mellan en grupp människor och deras kommunikation sinsemellan, menar Karl Weick. Detta medför att en organisation ständigt är under förändring och att fokus snarare bör hamna på organisationsprocesserna än organisationen i sig; organisationsprocesser där relationerna mellan människorna i gruppen och interaktionerna dem emellan utgör processen. 36 Under dessa kommunikationsprocesser kommer gruppen, vilken utgör eller ingår i organisationen, att komma överens om att vissa arbetsprocedurer ska gälla. Detta blir organisationens struktur, organisationens ramar, inom vilka man ska hålla sig. Dessa kan dock komma att förändras under nästa interaktion mellan människor i organisationen. Han menar även att strukturer är både ett resultat av och en förutsättning för interaktion och kommunikation i en organisation 37, vilket får som följd att denna process är cirkulär. Mats Heide, Catrin Johansson och Charlotte Simonsson beskriver Weicks tankar vidare: Struktur kan därmed vara både positivt och negativt. Det positiva är att vi inte behöver fundera så mycket på hur vi ska göra något. Det negativa är att våra handlingar, vår kommunikation och våra idéer stannar inom vissa gränser. En del strukturer kan bli för starka och verka hämmande: för många regler, procedurer och vanor begränsar kreativiteten i organisationen. 38 I en organisation som till exempel en skola är det värdefullt att samtliga organisationsmedlemmar har en någotsånär överensstämmande bild av vad det är för verksamhet man utför. Då människor har olika erfarenheter och därmed olika förförståelse menar Weick att det är svårt att uppnå gemensam förståelse i en organisation. För att det ska vara möjligt krävs det att man pratar om sina gemensamma upplevelser då man upplever dem, alternativt i en nära tid till detta. Genom att prata så kan man gemensamt koda vad som har hänt och därmed nå en gemensam förståelse. Weick menar här att det är tre saker som är viktiga att ha i åtanke: - mer frekventa möten, för att skapa möjlighet till kommunikation - mer information inte nödvändigtvis något som är bra, utan det är snarare kvalitén som avgör - rena informationsmöten kan vara helt onödiga, det kan istället vara en annan kommunikationskanal som är bättre lämpad Heide m.fl., 2005, Kommunikation och organisation, sid. 69 f. 37 Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid. 92 f. 18

19 Vidare formulerar Heide med flera Weicks idéer om att mångtydighet är något positivt då medlemmarna i en organisation genom detta kan undvika konflikter. Att mångtydighet innebär att de vaga formuleringarna i strategiska planer hos en organisation gör att vi ofta tror att vi pratar om samma sak, att vi är överens; fastän det inte är så. 40 Till exempel att i en miljöplan formulera sig vi ska värna om den inre och yttre miljön 41, vilket de allra flesta i organisationen kan stå bakom, men då det är något otydligt vad det innebär rent praktiskt kan man ändå ha varsin bild av det. 42 Denna mångtydighet kallar Weick för ekvivokalitet Principerna för organisatorisk utveckling Karl Weick har utvecklat en modell för att beskriva en organisations utveckling. Modellen har tre delar vilka benämns enactment, selection och retention. Utgångspunkten för att denna modell ska vara applicerbar är att en händelse eller ett problem först måste uppmärksammas och identifieras för att det ska vara möjligt att säga något om det. Det första steget är således att en händelse uppmärksammas vilket leder till ekvivokalitet, det vill säga mångtydighet. Om man inte går vidare härifrån kommer organisationen att hamna i en nedgående spiral där ekvivokaliteten ökar. Om man istället ser till Weicks nästa steg, selektionsfasen, där man introducerar en problemlösningsprocess, är det möjligt att eliminera osäkerheten. Ju större den uppfattade mångtydigheten och osäkerheten är, desto färre regler finns det att undanröja problemet med. Detta innebär emellertid att desto fler problemlösningscykler sätts igång, eftersom få regler innebär mindre frihetsinskränkning. Mer frihet att handla leder till fler processer av organisationsmedlemmarna. Det sistnämnda steget, retention, är en vidareutveckling av steg två, där en cykel av de tillgängliga reglerna appliceras. Det slutgiltiga ledet är feedback-signalerna, vilka representerar vad organisationen har lärt sig under denna process. Det är medlemmarna i organisationen som skapar ekvivokaliteten, vilket innebär att om inget problem eller ingen händelse uppmärksammas så blir det heller ingen ekvivokalitet; därmed heller ingen utveckling i organisationen Heide, m.fl., Kommunikation och organisation, 2005, sid Kiörningskolans miljömål, se bilaga 3 42 Heide m.fl., Kommunikation och organisation, 2005, sid. 122 f. 43 Hård af Segerstad, Peder, Kommunikation och information, 2002, sid Ibid., sid. 225 ff. 19

20 (+, ) (+, ) Enactment Selection Retention Figur över Karl Weicks modell principerna för organisatorisk utveckling Det tolkande perspektivet; förståelse Jörgen Sandberg och Axel Targama försöker förklara innebörden av förståelse i en organisation, eller i ett företag. De skiljer på det rationalistiska och det tolkande perspektivet, och menar sedermera att det tolkande perspektivet är vad som har kommit att bli tongivande. 46 Inom ramen för det tolkande perspektivet lyfter man fram såväl individens förståelse som en kollektiv förståelse. Sandberg och Targama använder sig av ett exempel med kortspel; för att ett spel ska kunna fungera krävs det att de olika individerna förstår spelets regler samt kan tolka händelser och aktivt handla utifrån detta. Samtidigt är det av största vikt att samtliga runt bordet delar en förståelse om spelet och dess regler för att det ska fungera. 47 Att kunna spela kort kräver också förkunskaper, liksom allt lärande gör. Som utgångspunkt för det tolkande perspektivet och vikten av förståelse formulerar Sandberg och Targama följande: - Förståelsen av uppgiften och sammanhanget styr vår uppmärksamhet och bestämmer vad som är intressant och relevant och vad som inte är det. - Vi kan ha kunskaper och färdigheter, men det är först via förståelsen av situationen som de kommer till användning. - Förståelse inte är något givet, som automatiskt följer av situationen. Vi lär oss att tolka verkligheten på ett visst sätt, och präglas därvid av våra tidigare erfarenheter. 48 Människor ämnar agera utifrån sin egen tolkning och förståelse av sin omgivning. Detta behöver inte vara detsamma som att agera utifrån den faktiska situationen man befinner sig i och de faktorer som spelar roll där, utan snarare att mänskligt handlande grundar sig på tidigare erfarenheter. 49 Vidare innebär detta att människor inte väljer att handla utifrån de regler som är uppsatta, utan utifrån hur man har uppfattat dessa och framför allt hur vi förstår dem. 50 Hur vi lär oss att förstå vår omgivning baserar sig dels på våra egna erfarenheter, dels genom att vi tar till oss av andra formulerade föreställningar. Dessa andra står för något som 45 Hård af Segerstad, Peder, Kommunikation och information, 2002, sid Sandberg, Jörgen & Targama, Axel, Ledning och förståelse, 1998, sid. 11 f. 47 Ibid., sid. 17 f. 48 Ibid., sid Ibid., sid Ibid., sid