Del 1: BIM i byggsektorn. / DEL 2: HUR ANVÄNDS BIM I VVS-BRANSCHEN? / Del 3: BIM i framtiden. Kollisionskontroll. sparar tid och miljoner

Transkript

1 Serie: BIM i byggsektorn Del 1: BIM i byggsektorn. / DEL 2: HUR ANVÄNDS BIM I VVS-BRANSCHEN? / Del 3: BIM i framtiden. UMAS, som vid årsskiftet namnändrade till SUS (Skånes Universitetssjukhus i Malmö), ligger nu i täten i landet inom BIM (ByggnadsInformationsModellering) där 3-dimensionell CAD-projektering är en central grundbult. BIM är ett samlingsbegrepp för den nya teknikgeneration byggindustrin nu inför. Denna artikel fokuserar på förändringarna med BIM och konsekvenserna för VVS-företagen. Kollisionskontroll sparar tid och miljoner Digital kollisionskontroll i 3D-CAD ger en dramatisk minskning av traditionellt extraarbete vid installation av rör, ventilation och elkablage. Det beskedet ger nu installatörsföretagen Bravida, Sydtotal och APQ El som svarar för installationsarbeten vid det stora sjukhusbygget SUS i Malmö, totalt värt cirka 1,3 miljarder kronor. Vid SUS har digital kollisionskontroll minskat kostnaderna med miljonbelopp, jämfört med traditionella stora byggen där det normalt finns många fel i ritningarna som leder till extraarbete för installationsföretagen. Alla ritningar har upprättats i 3D-CAD och sedan har ritningar från sex konsultföretag samkörts och därmed har det blivit möjligt att upptäcka kollisioner redan på ritningsstadiet mellan till exempel rör, ventilationskanaler och elledningar. Fördelen för fastighetsägaren är solklar. Det blir billigare att rätta till fel redan i ritningen, jämfört med att montörerna får ordna en lösning på plats i bygget när de inser att de har felaktiga ritningar i handen. Bravidas rörmontörer tycker 3D- CAD-ritningarna är jättebra. Det är bara några missar vi noterat, säger Nicklas Mårtensson, projektledare för Bravida vid SUS. Installationsföretagen har fått filer med CAD-ritningar. Därmed är det möjligt att se hur installationerna ska utföras på en PC eller att skriva ut ritningen på papper. Huvuddelen av installationerna vid SUS-projektet är nu klara och installationsföretagen kan därmed överblicka konsekvenserna av att använda den nya tekniken på allvar i ett riktigt stort och avancerat byggprojekt. SUS ligger först i Sverige med att införa digital kollisionskontroll vid stora sjukhusbyggen. Vid ett normalt stort avancerat byggprojekt får vi extraarbete på grund av felaktiga ritningar. Det brukar handla om två tre procent av arbetstiden som används för att åtgärda sådana fel. Vid installationen för det nya sjukhusprojektet vid SUS i Malmö handlar det om mindre än en procent, säger Nicklas Mårtensson. Nicklas Mårtensson, projektledare hos Bravida. FOTO: BRAVIDA Kollisionskontroll ger också mindre jobbvolym Eddie Mårtensson, projektledare hos VVSinstallatören Sydtotal, och Jan Hermansson, projektledare hos APQ EL, ser samma tydliga resultat av den digitala kollisionskontrollen. På ett annat stort sjukhusbygge gick det åt cirka 3 procent av arbetstiden för att åtgärda Eddie Mårtensson, projektledare hos Sydtotal. FOTO: SYDTOTAL kollisioner. Vid detta bygge har vi nästan inga kollisioner alls, säger Jan Hermansson, i APQ El som har cirka timmar i projektet. Det är dock svårt att beräkna exakt hur stora besparingarna blir, understryker de tre företagen. Bravida har vid SUS-projektet installerat cirka meter rör av alla slag. Enbart för Bravida innebär den digitala kollisionskontrollen uppskattningsvis 52 VVS-FORUM #3 MARS 2010

2 Både Sydtotal och Bravida har installationsentreprenader i SUS-projektet. Båda företagen är positiva till BIM och bedömer att kostnaderna för att åtgärda fel kan minska markant. BILD: ARKITEKTFIRMA CF MÖLLER cirka 600 timmar färre timmar, jämfört med ett traditionellt bygge. Det är klart att för de tre företagen sammantaget handlar det om minskad jobbvolym i miljonklass. Regionservice anger att de totala installationskostnaderna vid SUS för de tre företagen Bravida, APQ El och Sydtotal uppgår till cirka 300 miljoner kronor. Varje sparad procent för hela volymen handlar om mångmiljonbelopp. För Gunilla Qvarnström, CAD-samordnare vid SUS-projektet, är beskedet från installationsföretagen väntat. Genom den digitala kollisionskontrollen i 3D-CAD löser vi problemen redan under projekteringsfasen, säger Gunilla Qvarnström. Inget av våra konsultföretag har varit med om något liknande förut. För konsultföretagen ökar arbetsvolymen med mellan 10 och 20 procent. Bättre ritningar kräver mer arbete. För Region-service Skåne blir det sammantaget en nettobesparing när problemen löses under projekteringsfasen, tillägger hon. Gunilla Qvarnström är den person som organiserat CAD-samordningen och den avancerade kollisionskontrollen. Hon har fått CAD-ritningar från sex konsulter. Sedan har hon fört samman dessa till en enda 3D-CAD-modell med programmet Navis Works. I denna 3D-CADmodell görs sedan kollisionskontrollen. Navis Works kan sedan även skriva ut en detaljerad lista som anger vilka kollisioner som finns. Tusen ritningsfel åtgärdade i SUS-projektet Under Gunilla Qvarnströms ledning har konsulterna träffats för samgranskning och kollisionskontroll i princip en gång per månad under perioden De har först lokaliserat fel och sedan beslutat vilka ritningar som ska ändras. Vid varje enskilt möte har de normalt lokaliserat cirka 50 fel. Kollisionskontrollen har sammantaget åtgärdat över tusen fel. Fakta/Skånes Universitetssjukhus i Malmö Regionservice Skåne bygger ut regionsjukhuset i Malmö (UMAS) för cirka 1,3 miljarder kronor. Totalt handlar det om ytterligare m 2 och rum. UMAS namnändrades till SUS i Malmö (Skånes Universitetssjukhus i Malmö) vid årsskiftet. Utöver ren samkörning av CADritningar lagrar också konsulterna sina CAD-ritningar för SUS-projektet centralt så att alla konsulter får tillgång till dessa. Därmed kan varje konsult ta hänsyn till vad andra ritat. En grundläggande förutsättning både för samkörning av ritningar och för utbyte av ritningar mellan konsulterna är att de olika konsulterna har CADprogram som är kompatibla. Det problemet har Regionservice Skåne löst genom att alla konsulter är skyldiga att använda produkter från leverantören Autodesk. De flesta av VVS-FORUM #3 MARS

3 Hur används BIM? Gunilla Qvarnström, ansvarig för CAD-samordning inklusive kollisionskontroll och 3D-CADsamordning i SUS-projektet. FOTO STINA QVARNSTRÖM Över tusen fel har upptäckts vid kollisionskontrollerna i SUS-projektet när 3D-ritningar från flera konsulter förts samman. Kollisionerna är markerade med röda cirklar. BILD: GUNILLA QVARNSTRÖM konsulterna använder AutoCAD MEP och AutoCAD Architecture. I något fall används ett annat program, men det genererar 3D-ritningar som kan användas vid kollisionskontrollen. En annan viktig del i CAD-samordningen handlar om kostnadskontroll. Gunilla Qvarnström diskuterar alla förändringar av ekonomisk betydelse med Regionservice som själva har makten att besluta om förändringar av betydelse. Därmed slipper Regionservice oplanerade extrakostnader. Poängen med denna arbetsmetod är att komma åt alla viktiga problem redan under projekteringsfasen. En annan viktigt faktor är att Regionservice själva tagit befälet över CADsamordningen. Gunilla Qvarnström arbetar på uppdrag av Regionservice och ska tillse att CAD-samordningen verkligen fungerar. Regionservice är fastighetsförvaltare och beställare för hela SUS-projektet. Både NCC och Skanska uppger att de inte känner till att någon annan stor fastighetsägare i landet har tagit ett motsvarande samlat grepp som Regionservice. När Regionservice tar befälet över CAD-samordningen på detta sätt får fastighetsägaren, beställaren av byggprojektet, helt nya möjligheter att se till att det blir rätt byggnad till rätt kostnad, understryker Gunilla Qvarnström. CADsamordningen blir ett instrument för att styra hela byggprocessen. Vid traditionella byggprojekt finns normalt en begränsad CAD-samordning inriktad på de CAD-program som konsulterna använder. Gemensam kravspecifikation för CAD Vid SUS-projektet höjer Regionservice ribban ordentligt. Där ingår att alla konsulter ska arbeta efter en gemensam CAD-kravspecifikation som gäller alla digitala dokument, kontinuerliga möten för samgranskning och kollisionskontroll, alla filers innehåll granskas, kommunikation upprättas mellan alla konsulter. Informationsutbyte, kommunikation och teknik samordnas mellan konsultföretagen. Det är klart att Regionservice går i täten för en ny trend som det finns alla skäl att ta på allvar. Det finns idag 14 tunga fastighetsägare i Sverige som startat en grupp för att ta fram gemensam kravspecifikation för CAD och andra digitala handlingar. En av de drivande i denna grupp är Regionservice. Dessa fastighetsägare har en byggprojektbudget på över fem miljarder kronor per år. Genom att upprätta en samlad kravspecifikation för CAD och andra digitala handlingar får fastighetsägaren en plattform för att organisera CAD-samordning. Bland dessa fastighetsägare ingår sex landsting samt statliga och privata fastighetsägare. Gruppen representerar ett fastighetsbestånd på över 14 miljoner kvadratmeter. Vid SUS-projektet tillämpas denna gemensamma CAD-kravspecifikation och SUS är det största byggprojekt som gör detta hittills. Nyttan med samgranskning och kollisionskontroll är så stor att det är normalt för stora entreprenörer att tillämpa detta när de har projekt i egen regi eller har möjlighet att påverka byggprocessen. Vinsterna med detta är uppenbara. Det som är särskiljande med SUS är förvaltningsperspektivet. CAD-kravspecifikationen innebär nämligen att konsulterna ska upprätta 3D-CAD-ritningar som innehåller viktig information som fastighetsägaren har nytta av även när fastigheten tagits i drift. När byggnaden är klar placeras ritningarna i ett digitalt ritningsarkiv. För fastighetsdriften är det värdefullt att ha tillgång till exempelvis areor och ytor för varje rum, kanalisation för el, rörledningsdragning och ventilation. Ett sjukhus är sannolikt i drift även om 50 år, vilket innebär att nyttan med standardiserade ritningar är mycket stor, anger Regionservice. FLK vill vara med och leda utvecklingen För VVS-konsulten FLK i Växjö är SUSprojektet en utmaning, berättar Jan Nerle, hos FLK. Företaget fick uppdraget att konstruera VS och sprinkler. FLK har även deltagit i arbetet för att upprätta riktlinjer för CAD-samordningen för SUS. I praktiken innebär det att FLK bedömer att de sätter standarden för hela branschen inom sitt område, om allt nu går som förväntat. Vi har utformat ritningarna som vi tycker att de ska se ut och vi har talat om hur vi tycker att man ska jobba. CADsamordningen är både spännande och framtidssäker. Vi har ett ansvar när vi konstruerar att ta hänsyn till andra i projektet. Därför vill vi vara med och leda utvecklingen i Sverige, visa att vi hänger med och är duktiga, säger Jan Nerle. 54 VVS-FORUM #3 MARS 2010

4 Börja spara energi med Synco Living Starter Kit Öka komforten och minska uppvärmningskostnaderna Spara upp till 30 % energi Vi erbjuder dig % rabatt* Installerad på minuter Du hittar oss i monter A05:14 och A36:21 Trådlös rumsregulator/ventilställdon som passar både befintliga och nya radiatorventiler Sparar upp till 30 procent Värm bara vid närvaro/behov Enkel installation, inget kablage behövs Hög noggrannhet ger bästa komfort 2009CPS002B Mer detaljerad information om Synco Living sortimentet hittar du på *Erbjudandet gäller vid beställning under Nordbyggmässan mars

5 Hur används BIM? Jan Nerle på VVS-konsultföretaget FLK i Växjö tror hårt på BIM och menar att FLK är med och leder utvecklingen. FOTO: FLK Samordningen sparar mycket tid ute på byggplatsen, och för el- och VVSkonsulterna innebär det att man kan göra noggranna beräkningar på materialåtgång. Arbetssättet ger också ökad kontroll och bättre tydlighet, jämfört med tidigare. När alla konsulter i projektet jobbar i samma CAD-format får man också samma information från ritningarna vilket underlättar hela arbetsprocessen. För oss är SUS ett pilotprojekt. SUS ställer fruktansvärt höga renlighetskrav. I sjukhuset ska det gå att hantera riktigt allvarliga och smittsamma sjukdomar. Sjukhusen är i toppklass när det gäller krav. SUS är det mest avancerade vi någonsin ritat, säger Jan Nerle. Erfarenheterna från kollisionskontrollen är goda. Det verkliga lyftet kom Då började vi att använda Navis Works. Alla 3D-CAD-ritningar sammanfördes i en gemensam CAD-modell och i denna gjordes sedan kollisionskontrollen, säger Jan Nerle. 17 olika rörledningssystem SUS omfattar totalt rum och rörledningsnätet är mycket omfattande. FLK svarar för ritningar för 17 olika rörledningssystem. Sprinklersystemet för brandsläckning finns i samtliga rum. Det gäller även rör för värme och tappvatten. Rör med kallvatten för kyla installeras till 300 rum. Tappvatten för varmt och kallt vatten till 500 rum. Rörledningar för medicinsk gas av olika slag dras till cirka 150 rum. Det finns även rörledningar för dagvatten, spillvatten och infekterat vatten. För ett enskilt rum handlar det som mest om sju olika parallella rörledningssystem. FLK arbetar med en specialversion av AutoCAD MEP avsedd för VVS-konsulter som FLK tillsammans med leverantören CAD-Q har utvecklat. Den ger stöd för Sydtotal levererar och monterar ventilationen vid SUS och företaget har tagit ytterligare ett kliv med 3D-CAD. Sydtotal har konverterat 3D-CADritningarna till sitt eget CAD-program och fört samman ritningarna till en ny 3D-ritning som visar hur hela ventilationssystemet för SUS hänger ihop. CAD-ritningen exporteras till Sydtotals affärssystem. Affärssystemet används att använda olika färger på olika rörledningssystem, vilket gör det lättare att sortera flera parallella rörledningar. FLK lämnade anbud 2005 och fick jobbet våren För FLK har SUS givit cirka sju manår med konstruktionsarbetet, åren Utbyggnaden av SUS ska vara klart 2011, enligt planerna. FLK bedömer att allt fler större landsting och andra beställare kommer att jobba precis som SUS-projektet. Göte Andersson > LÄS MER! Ett måste för installatörer i större byggprojekt. Sydtotal i täten med CAD för ventilation för att styra produktionen av detaljerna för ventilationssystemet och även för att styra installationen. Detta samlade grepp har effektiviserat både för tillverkning och montage. Inte minst har det varit ett verktyg för att få ihop logistiken och de pressade leveranstiderna som i princip hade varit omöjligt att klara utan detta verktyg, anger Sydtotal. Göte Andersson 56 VVS-FORUM #3 MARS 2010

6 Hur används BIM? VVS-Forum har bett Ola Månsson, regionchef för VVS-företaget NVS Installation AB, om en kommentar till vad införandet av BIM betyder för landets VVS-företag. Hur ska de möta den nya trenden? Ett måste för installatörer i större byggprojekt En stor del av VVS-marknaden är mindre ny- och ombyggnader där den nya BIM-tekniken inte nyttjas. Det innebär att för de flesta av landets VVS-företag är den nya BIM-tekniken med 3D- CAD inte av någon stor betydelse under överskådlig tid. Det säger Ola Månsson, NVS Installation AB, till VVS- Forum. Månsson har 26 års erfarenhet från bygg- och fastighetsbranschen, bland annat i Skanska och de sex senaste åren i NVS. Ola Månsson ser helt enkelt inget kortsiktigt behov för de mindre VVS-företagen att ligga tidigt ute med den nya tekniken. En stor del av marknaden för VVS-företagen är mindre ROT-ombyggnader och där kommer företagen inte att möta några krav på 3D-CAD och kollisionskontroll, understryker Ola Månsson. Men för medelstora och större VVS-företag som Bravida och hans eget NVS är BIM redan idag en konkurrensfaktor. De VVS-företag som satsar på kvalificerade projekt som SUS i Malmö behöver nu vara offensiva och utnyttja den nya BIM-tekniken. Det finns redan idag ett växande antal större nybyggnadsprojekt som använder 3D-CAD och kollisionskontroll, säger Ola Månsson. Jag tror att alla VVS-företag som är med i kvalificerade byggprojekt inser att de måste vara på hugget. Jag bedömer att den nya BIM-tekniken kommer lite snabbare än vad man trodde för ett par år sedan, säger Månsson. När OpenBIM-projektet visat upp ett antal större projekt och verifierat fördelarna med den nya tekniken så kan Ola Månsson, NVS. FOTO: NVS vi vänta ett bredare genombrott, menar han. Jag tycker att vi i VVSbranschen ska aktivera oss mer i bygg- och fastighetsbranschens utvecklingsfrågor. Vi står för ett väsentligt teknikkunnande i byggherrarnas fastighetsutveckling, säger Månsson. Göte Andersson Stefan Eklund, Bad & Värme, Eklunds VVS i Mora. VVS-kedjan som får affärerna att lyfta! Till för ett år sedan jobbade vi mest med att installera värmepumpar. Vi ville bredda oss och börja med badrum, så vi gick med i Bad & Värmekedjan och satsade på en butik med badrumsutställning. Det gav luft under vingarna direkt! Fördelarna med Bad & Värme är solklara t.ex. rejäla inköpsrabatter, rikstäckande kataloger, radioreklam, DR-kampanjer, utbildningar, IT-stöd med affärsprogram och ritprogram. På bara ett år har jag nu ritat trettio badrum och på det gjort tjugosju badrums-entreprenader. För oss har medlemskapet gett lägre kostnader och ökade inkomster i miljonklassen redan första året. Bad & Värme är en av Sveriges ledande VVS-kedjor, med butiker och installation på ett 60-tal orter. Vi hjälper till med allt från leverantörsrabatter och avtalsförhandling till marknadsföring, IT och utbildningar. Du minskar kostnaderna och ökar intäkterna - så enkelt är det! Ring nu till Michael Billfeldt på VVS-FORUM #3 MARS