Det akademiska vårdboendet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det akademiska vårdboendet"

Transkript

1 Det akademiska vårdboendet Stureby vård- och omsorgsboende Stureby vård- och omsorgsboende Tussmötevägen Enskede Telefon

2 Hyresgäster På Stureby bor cirka 200 äldre personer, de flesta över 79 år. De flesta boende har diagnosticerad demenssjukdom och ofta även andra kroniska sjukdomar, såsom de flesta människor i gruppen äldre/äldre. Alla som bor här har ansökt om en plats via kommunens biståndshandläggare. För många innebär tiden på Stureby den sista i livet. Genomsnittstiden för hur länge man bor på Stureby vårdoch omsorgsboende är knappt ett år. Drift Stureby vård- och omsorgsboende ligger i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör - en stadsdel som organisatoriskt lyder under Stockholms stad. Stureby byggdes som sjukhem på 30-talet och blev kommunalt äldreboende efter ädelreformen på 90-talet. Stureby drivs som kommunal intraprenad det vill säga verksamheten har driftsavtal med Stockholms stad, med eget ansvar för ekonomi, investeringar och arbetssätt, och personalen är anställd av kommunen. En intraprenad är inte en juridisk person utan igår i kommunens organisation. KISAM i korthet Ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet och Stureby vård- och omsorgsboende med syfte att studera effekterna av implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom ur brukarens, anhörigas och personalens perspektiv. Målet har varit att: Höja kvaliteten på vården och omsorgen för brukare och anhöriga. Öka vårdpersonalens kunskap, inflytande och engagemang. Etablera en stark och bestående relation mellan äldreomsorg och högskola, mellan vårdpersonal och forskare. Initiera fler studier på äldreområdet, med hjälp av nya former av kliniska studier. Fakta Stureby Stureby vård- och omsorgsboende rymmer 24 mindre gruppboenden med cirka nio lägenheter i varje, i storlekar mellan 29 och 45 kvm. Alla lägenheter har badrum och många även pentry. Parboende är möjligt. Gemensamma dagrum och matrum/kök finns och de boende kan välja mellan att äta tillsammans med andra eller hemma i den egna lägenheten. På Stureby satsar man särskilt på goda måltider, sociala aktiviteter och en trygg miljö. Två gånger om dagen erbjuds aktiviteter för de boende t.ex. läsning, gympa, kortspel, utevistelse, bakning och herroch damklubb. Har det hänt något nytt inom äldreomsorgen de senaste 25 åren? Absolut. Begrepp som person- och behovsfokuserad vård och omsorg, reminiscens, värdegrund, KASAM och salutogent förhållningssätt har förändrat vårt sätt att arbeta med äldre. I synnerhet när demenssjukdomar och andra personlighetsförändrande diagnoser finns med i bilden. Samtidigt har det hänt alldeles för lite. Djupgående och långvariga kvalitets- och utvecklingsprojekt är ovanliga i äldrevården och forskningsprojekt än mer sällsynta. I många avseenden kör vi på i samma gamla hjulspår trots att det finns gott om ny kunskap som skulle kunna implementeras och förbättra tillvaron för både äldre och personal. Vårdvetenskaplig forskning bedrivs främst inom landstinget. Allt för sällan befinner sig forskarna på golvet ute i kommunal verksamhet och nästan aldrig drivs utvecklingsarbete av vårdanställda själva, trots att det är de som är experterna. Trots att det i äldreomsorgen - precis som i resten av samhället finns ett behov av att utvecklas i takt med tiden. Vi vet att trycket på äldrevården kommer att öka framöver till följd av demografiska förändringar. För att garantera att Projektledning KISAM Forskning och framsteg på Stureby Anders Broberg, verksamhetschef, projektansvarig Stureby vård- och omsorgsboende Lena Borell, professor i arbetsterapi, huvudprojektledare Karolinska Institutet P-O Sandman, professor i omvårdnadsvetenskap, projektsamordnare Umeå universitet Eva Frunk-Lind, direktör Äldreförvaltning morgondagens mor- och farföräldrar får en trygg och bra ålderdom krävs att vi utvecklar nya arbetssätt inom omvårdnadsområdet i allmänhet och demensvården i synnerhet. Men för att lyckas med det krävs att klinik och akademi samverkar. På Stureby har vi redan påbörjat detta brobygge. Med stöd från Stockholms stad har vi tillsammans med forskare från Karolinska Institutet bedrivit forskningsprojektet KISAM sedan Idag är vår verksamhet kompatibel med Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Vilket är utvärderat med akademiska forskningsmodeller och olika enkäter. Resultatet? Våra boende och deras anhöriga uttrycker att de är mer nöjda med våra tjänster än tidigare. Personalen, som har fått mer inflytande och utbildning, säger att yrkesstoltheten och arbetsglädjen har ökat, vilket också är tydligt mätbart i sjukfrånvaro och personalomsättning. På Karolinska Institutet och andra medicinska högskolor inser allt fler att äldreomsorgen kan vara en utmärkt samarbetspartner både ifråga om utbildning och sökande efter ny kunskap. Det är med stolthet som jag kan säga att vården och omsorgen på Stureby i hög grad är kvalitetssäkrad och evidensbaserad. Och vi har lyckats bygga in utveckling som en naturlig del i vår verksamhet - alla anställda är delaktiga i utvecklingsarbetet. Hos oss är förändring ett positivt ord - inte ett negativt. Vi hoppas att KISAM-projektet kan inspirera fler kommunala verksamheter att öppna dörren för kvalitetsutveckling och forskning. Vi kan garantera att det är värt det. Faktum är att vinsterna är så stora att det är svårt att se hur någon ska ha råd att vara utan dem. Margaretha Egstam, strateg, projektansvarig stadsledningskontoret Maria Knösch-Nielsen, intern projektledare/utbildningssamordnare, utbildningssamordnare Stureby vård- och omsorgsboende Leif Kananen, avdelningschef, kontaktperson Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

3 Personen i fokus När Sveriges första nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom publicerades var syftet att säkerställa likvärdig och jämlik vård i landets kommuner och landsting. En av huvudpunkterna i riktlinjerna är att vården och omsorgen i högre utsträckning måste anpassas efter individens behov och önskemål. Bakgrunden till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom som publicerades 2010 är att många av länkarna i vårdkedjan för denna patientgrupp ligger inom den kommunala sfären. Nationella riktlinjer behövs för att kunna säkerställa att demensvården och -omsorgen är likvärdig - oavsett var i landet patienterna bor. Till grund för riktlinjer ligger en grundlig kartläggning av forskningsläget och vad detta säger om best practise. Det vill säga vilka metoder och modeller som fungerar bäst ifråga om diagnosticering, behandling och omvårdnad för personer som lider av demenssjukdom. Både ur ett medicinskt perspektiv och ur patientens synvinkel. En av de bärande slutsatserna i de nationella riktlinjerna är att svensk demensvård och -omsorg ska vara personcentrerad. Oavsett om det handlar om medicinsk behandling eller vård vet vi att varje människa är unik. Det finns inte en lösning som passar alla. När det gäller personer med demens, och andra sjukdomstillstånd som på sikt leder till omfattande vårdbehov, är det extra viktigt att vårdoch omsorgspersonal arbetar utifrån etiska och integritetsbevarande mål och värderingar. Befintlig forskning visar att personcentrerad omvårdad kan ge förutsättningar att in i det längsta bevara känslan av integritet, självständighet och initiativförmåga hos patienter/personer med demens. Personcentrerad vård motverkar också utåtagerande beteende, ångest och depression och leder till mindre användning av antipsykotiska läkemedel. Arbetssättet leder också till att personalen känner sig mer nöjd med sitt arbete. När Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom publicerades 2010 såg forskare vid Karolinska Institutet en möjlighet att följa implementeringen av dessa och studera effekterna av att arbeta personcentrerat. Ledningen på Stureby såg samtidig en möjlighet att vidareutveckla sin verksamhet. Detta är bakgrunden till samverkansprojektet KISAM, där forskare på Karolinska Institutet och personalen på Stureby vård- och omsorgsboende gjorde gemensam sak i att implementera riktlinjerna och därefter utvärderade effekterna. Riktlinjerna i korthet Socialstyrelsens riktlinjer för demensvård och omsorg tar upp diagnosticering, läkemedelsbehandling och andra vård- och omsorgsinsatser riktade till personer med demens som bor i eget boende eller på vård- och omsorgsboenden. Riktlinjerna tar upp följande: Vårdplanering (diagnosticering, läkemedelsbehandling och uppföljning) Demensspecifika förhållningssätt Multisensorisk stimulering ADL (Aktiviteter i dagliga livet) Måltider och ätande Munhälsa Fysisk och psykosocial miljö Fysisk aktivitet Informations- och kommunikationsteknologi Urininkontinens/förstoppning Fall och fallprevention Anhörigstöd Tvångsåtgärder Fysiska begränsningsåtgärder Vanvård Trycksår Vård i livets slutskede Samspel och samarbete Aktionsforskning heter den metod som valdes för KISAM. En metod som innebär att forskaren befinner sig på plats i den miljö som ska undersökas och utvecklas, och att utvecklingen och forskningen går hand i hand. Målet är att personalen, initialt med stöd av forskaren, ska ta fram praktiska lösningar på utmaningar och själv verka för generella kvalitetsförbättringar. Sjuksköterskorna har haft rollen som gruppledare. Aktionsforskning bygger på samspel och samarbete, där forskaren i nära kontakt med personalen identifierar problem- och utvecklingsområden (problematisering). Nästa steg är att inhämta kunskap och utifrån denna ta fram nya lösningar (problemlösning och förändring). Och sist men inte minst, när förändringar väl är genomförda, att utvärdera och om så behövs justera de nya rutinerna (reflektion). förändring Förändring nerifrån Arbetsprocessen för KISAM-projektet har varit av modellen nerifrån och upp (bottom-up). Det vill säga personalens förslag och frågeställningar är det som har styrt förändringsarbetet. Att jämföra med modellen uppifrån och ner-perspektivet där chefer och ledning BOTTOM bestämmer forskningsinriktning och förändringsåtgärder. I utvärderingar har man kunnat se att arbetssättet har skapat en känsla av relevans och meningsfullhet och ofta fungerat som motivationsmotor för deltagarna.

4 KISAM-projektet innebar en möjlighet till vidareutbildning för personalen på Stureby vård- och omsorgsboende. Inom projektets ramar arrangerades: Temadag med introducerande föreläsningar med fokus på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Temadag med reflektiv workshop. Personalen fick under en dag kunskap i utvecklingsverktyget SWOT (strengths/ styrkor, weaknesses/svagheter, opportunities/möjligheter, threats/hot). Temadag med närståendeinvolvering. En temakväll riktad till närstående arrangerades, bestående av en kunskapsdel och en interaktiv del. 10 seminarier första året Enhetsspecifika lärandeseminarier. Tio seminarier arrangerades första året, åtta stycken år två och framåt. Tvåtimmarsföreläsningar med olika fokus för varje tillfälle, alla med relevans för Sturebys verksamhet. Diskussioner var/är en viktig del av seminarierna. Problemformulering och identifiering av utvecklingsområden. Utifrån SWOT-analyserna togs potentiella problem och utmaningar fram, utifrån personalens upplevelser av sitt arbete. Identifiering av kunskapsläget. Arbetsgrupperna sökte fakta i databaser, läroböcker, riktlinjer, lokala direktiv, studentuppsatser etc. Utifrån dessa fördes evidensbaserade diskussioner och förslag till förändringar utformades. Enhetsbaserade interventioner. Arbetsgrupperna beskrev och fattade beslut om vilka interventioner som skulle utvecklas och beslutade sig för att pröva dessa. Dessa möten kallas lärande seminarier. Kompetens resan Datainsamling, analys och reflektion. Arbetsgrupperna fick tillgång till olika metoder för att kunna mäta före, under och efter de genomförda insatserna. Utifrån resultaten fördes sedan diskussioner (reflektion) om lämpliga justeringar av genomförda förändringar. Temadagar kunskapsspridning. Samtlig personal på Stureby bjöds vid två tillfällen in till reflektionsseminarier där man delade upplevelser och erfarenheter mellan sig på arbetsplatsen. En av delarna i detta var/är poster-utställningen. Studentfokus Ett av målen för KISAM har varit att öka antalet praktiserande studenter i kommunal verksamhet. En insats som leder till ökat intresse för äldre- och demensvård på högskolorna, men också lockar nya engagerade medarbetare till Stureby. Internationella studiebesök sedan KISAM startades har ett antal studiebesök arrangerats på Stureby med besökare från bl.a. Kanada, Kina, Estland, Japan, Taiwan och USA. Besöken ger bekräftelse till både forskare och personal att deras arbete är viktigt och fungerar också som omvärldsbevakning där man får inblick i hur äldreomsorgen ser ut i andra länder. Välkommen Kanada, Kina, Estland, Japan, Taiwan och USA Drömmen om ett akademiskt äldreboende Hur skulle ett äldreboende se ut och fungera om vården och omsorgen var uppdaterad enligt den senaste forskningen? Den frågan har professor Lena Borell och hennes forskarkolleger ofta ställt sig när de samtalat om kopplingen mellan forskning och äldreomsorg. Eller snarare om bristen på koppling. När KISAM initierades erbjöds de chansen att närma sig svaret. Foto. Camilla Svensk Ett akademiskt äldreboende skulle kunna beskrivas som ett boende där den vård och omsorg som erbjuds är av senaste snitt och bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Det vill säga utförd i enlighet med den senaste evidensbaserade forskningen, och där kvalitetsutveckling är ett levande begrepp. Ett äldreboende där studenter från olika vårdyrken praktiserar, sida vid sida med forskare som tillsammans med vårdpersonalen letar efter förbättringsområden och möjliga forskningsspår. Med ekonomiskt stöd från Stockholms stad initierades KISAM-projektet där implementeringen av demensriktlinjerna vid Stureby vård- och omsorgsboende skulle följas och utvärderas, dels av forskare vid Karolinska Institutet och dels av egna mätningar utförda av Stureby vård- och omsorgsboende. Lena Borell, ansvarig för projektet och professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet, förklarar varför KISAM är unikt. I Sverige saknas det större studier inom vård- och omsorgsområdet som mäter effekten av vårdarbete utifrån evidensbaserad kunskap. Och det finns inte några studier som har undersökt personcentrerad vård och omsorg eftersom begreppet är relativt nytt. Samtidigt finns ett stort behov inom äldreomsorgen att få tillgång till den senaste kunskapen. Det forskas visserligen intensivt kring medicinska tillstånd och folksjukdomar som drabbar äldre t.ex. cancer, hjärtkärlsjukdomar och demenssjukdomar, men när det gäller vården och omsorgen, som i många stycken berättar om livsvillkoren för äldre, verkar betydligt färre forskare känna sig manade. Vård- och omsorgsforskningen borde prioriteras med tanke på hur många människor som är berörda, eftersom vi vet att antalet äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Jag tycker mig dock ana en förändring här. De senare årens uppmärksamhet i media om äldreomsorgens kvalitet har lett till en välbehövlig debatt. På sikt tror jag att äldrevården kommer att bli en het politisk fråga. KISAM-projektet är angeläget även av andra skäl än bristen på forskningsresultat, menar Lena Borell. Äldrevården är eftersatt även när det gäller satsningar på verksamhetsutveckling. Jämfört med andra typer av vårdenheter görs det få kvalitetssatsningar inom äldrevården. Vi vet också att det stora flertalet som arbetar inom äldrevården har kort utbildning. Med KISAM kunde vi bidra till en positiv förändring genom att bjuda in personalen till att aktivt delta i kvalitetsarbetet och därmed också kunna få ta del av en kompetenshöjning.

5 6 frågor om utveckling Forskningsprojekt i vardagens tjänst Lena Borell ger svar, professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Vad visar de första preliminära resultaten om KISAMs effekter när det gäller personalens situation? Medarbetarna anger att deras samvetsstress har minskat och att de i högre utsträckning är stolta över sitt jobb. De känner sig mer professionella. De upplever att KISAM har gett dem chansen att påverka sin egen vardag genom den mötesstruktur som nu är etablerad, där de fortsatt kan arbeta med förändring och kvalitetshöjning. De uttrycker också att de i högre utsträckning än tidigare jobbar tillsammans. Vilka var utmaningarna i början av projektet? Det är alltid svårt att driva förändringsprocesser. I alla organisationer. Det var det även till en början på Stureby. När personalen fick uttrycka hur man kunde uppnå kvalitetsförbättring blev svaret oftast: mer personal. Men efter hand såg vi en förändring. KISAM erbjöd dem ett forum där deras synpunkter och idéer togs på idé! allvar. Där de kunna reflektera och diskutera sin arbetsvardag och möjliga förbättringar. KISAM har inneburit att fler studenter vistas på Stureby och nya studier och uppsatser har initierats. Kan du ge exempel? Bland annat har forskare tillsammans med studenter träffat anhöriga på Stureby och intervjuat dem om vilken slags inflytande de skulle vilja ha på verksamheten. Det är en intressant forskningsfråga. Hur får man de anhöriga att känna sig som mer än bara tillfälliga besökare? Även personalen på Stureby har arbetat med denna fråga. Andra projekt som drivs på handlar om matsituationen, miljön och aktiviteterna. Alla med syfte att i högre utsträckning än idag ta hänsyn till individens önskemål och behov. Vilka är förutsättningarna för att lyckas med ett forskningsprojekt på plats ute i ett äldreboende? Ledningen, det vill säga cheferna, för vård- och omsorgsboendet måste vara med på tåget och vara drivande i projektet. Och vara beredda på att arbeta ihop med forskarna. Det här var något som fungerade mycket bra på Stureby där ledningen var mycket motiverad och engagerad. Cheferna, ledningen måste vara med på tåget! Går det verkligen att få med sig all personal i ett utvecklingsprojekt? Det sanningsenliga svaret på den frågan är att det finns alltid ett fåtal medarbetare som är svåra att få med, men det får man räkna med. Men KISAM-projektet visar att genom att göra medarbetarna delaktiga i projektet ändrar man attityderna hos personalen som grupp betraktat, och det räcker för att uppnå positiva resultat. Intresset för KISAM är stort. Vilka är de vanligaste frågorna du och verksamhetschef Anders Broberg får när ni är ute och berättar om projektet? Finansieringen. Det där måste ha varit väldigt dyrt är en vanlig kommentar. Men då förklarar vi att det egentligen bara är under startsträckan som det behövs extrapengar, i vårt fall var detta ett anslag från Stockholms stad. Men efter två år behövdes inga bidrag. Då hade vi lyckats bygga in kvalitetsutvecklingen i organisationen, tids- och resursmässigt. Sjuksköterskan Ingrid Jonsson har deltagit i flera utvecklingsprojekt under KISAM-perioden. Projekt som visar att det med små medel går att göra stor skillnad för de boendes välbefinnande. Det första projektet Ingrid Jonsson deltog i handlade om eventuella effekter av att duka fint till måltiderna och att göra helg på en av Sturebys avdelningar. Vi hade en avdelning där det var lite si och så med mysfaktorn, det vill säga det kunde hända att julstjärnorna var kvar fram till påsk och ingen tog tag i detta med att duka på ett trevligt sätt. Här beslöt vi oss för att göra en insats och sedan utvärdera om förändringen påverkade våra boende, berättar Ingrid Jonsson. Med mandat från verksamhetschefen köpte Ingrid in nya dukar, fint porslin och glas. Varje fredag köptes det dessutom färska blommor till avdelningen. När helgen kom och vi hade dukat extra fint ordnade vi drink före maten. Någon boende kom med lite whiskey för att bjuda på eller så fixade vi fruktjuice som vi serverade i fina glas. Och tänk vilken skillnad det blev! Våra boende började prata med varandra och man såg de där leendena som man så gärna vill se. De levde upp helt enkelt. Trevlig måltid mer i magen Ingrid Jonsson och hennes seminariegrupp kunde också se hur de boende plötsligt hanterade besticken bättre och åt mer än tidigare. Något som i sig är värdefullt eftersom många äldre har svårt att få i sig tillräckligt med näring, till följd av försämrad ämnesomsättning. De trevliga matstunderna ledde också till att fler boende kom också ut till matsalen för att äta istället för att stanna på rummet, och kunde också dra nytta av mysfaktorn. Egentligen handlar det om respekt. Det är klart att våra äldre vill ha det lite extra fint till helgen, så där som de har haft det tidigare i livet. Vi märkte också att de anhöriga tyckte att det blev trevligare att hälsa på. Det hände att de var med vid dessa stunder och det gav också positiva effekter på våra boende. Ett annat projekt som Ingrid Jonsson deltagit i hade sin upprinnelse i ett problem med vandringsbenägna äldre. Det vill säga personer med demens som är oroliga och ständigt går omkring på avdelningen. Efter en lång och kall vinter när man inte varit ute så mycket märkte personalen att de äldre med vandringsbeteende var oroligare än vanligt.

6 Vi beslöt oss för att ha fler utevistelser. Vi gick ut på gården och hade picknickluncher och arrangerade fikastunder med musik ute i solen. Efter detta märkte vi att våra boende blev lugnare och gladare. Vandringsbeteendet förändrades till det bättre och vi såg att våra gamla sov bättre, det vill säga fler klarade sig utan insomningsläkemedel. Mysfaktor ger hälsoeffekter Slutsatserna från båda dessa projekt är att man med små medel kan uppnå resultat när det gäller vardagsmiljön för de äldre. Allmänmänskliga behov av trivsel och gemenskap försvinner inte när vi blir äldre, eller om vi drabbas av demens. Tvärtom, menar Ingrid Jonsson som idag är handledare för det fortsatta kvalitetsarbetet på Stureby i hus 171. Vårdboenden har många gånger en inomhusmiljö som andas mer sjukhus än hem. Här måste vi anstränga oss mer eftersom det är uppenbart vilka hälsoeffekter en trevlig miljö har på de äldre. Personal på Stureby På Stureby vård- och omsorgsboende bedrivs heldygnsvård. Här arbetar 235 personer, varav ungefär 220 är undersköterskor och sjuksköterskor. 96 procent av all omsorgspersonal har vård- och omsorgsutbildning. Alla anställda talar svenska men ungefär hälften av de anställda har ett annat språk som modersmål. Detta är en konkurrensfördel med tanke på den växande gruppen äldre som har ursprung i andra länder än Sverige. Legitimerade sjuksköterskor finns tillgängliga dygnet runt och varje enhet har en ansvarig arbetsterapeut och sjukgymnast. Läkare är knutna till verksamheten via företaget Äldredoktorn som genomför en rond en gång i veckan på varje gruppboende. Varje år görs en läkemedelsgenomgång för alla boenden. Resan lika viktig som målet Att arbeta med förändringsprocesser är alltid en utmaning, oavsett bransch eller arbetsplats. En viktig lärdom från KISAM är att förändringsprocessen i sig är lika viktig som målet. Att regelbundet få träffa kolleger och diskutera det arbete man utför skapar förståelse, gemenskap och motivation till förbättringsarbete i personalgruppen. och prata om förbättringsområden. Men det är också en fråga om kultur. Vi behöver lära oss att granska oss själva i högre utsträckning. Vad är vi bra på och vad behöver vi utveckla. I början av projektet fanns en skepsis hos personalen vid KISAM-möten, minns både Birgitta Gustafsson och Mira Skundric, undersköterska på Tussmötegården plan 0. Visst var många oroliga i början. Jag tror de flesta tänkte: jaha, nu blir det fler arbetsuppgifter och fler blanketter som ska hinnas med. Men ganska snabbt märkte vi att det här var en möjlighet att förbättra vårt arbete, berättar Mira Skundric. Sturebymodellen Att vrida och vända på det som sker i det dagliga arbetet, för att kontrollera att det fungerar eller inte gör det, är numera en del av arbetet på Stureby vård- och omsorgsboende. På månatliga KISAM-möten, som idag genomförs utan forskarna, har medarbetarna fortsatt att utveckla utvecklingsmatrisen: Finns ett problem? Diskutera förändringsbehovet. Hur går vi vidare, vem gör vad? Ta fram relevant information, sök fakta och tala med någon som kan ämnet. Vilken lösning väljer vi? Kom gemensamt fram till en nytt tillvägagångssätt. Fungerar den nya lösningen enligt Socialstyrelsens riktlinjer? Kolla alltid att riktlinjerna och det individanpassade synsättet finns med. Hur blev det? Uppföljning och justering är viktigt. Birgitta Gustafsson, biträdande verksamhetschef på Stureby vård- och omsorgsboende, menar att ett lyckat förändringsarbete bygger på delaktighet. Nerifrån och upp-perspektivet i forskningsprojekt KISAM har öppnat upp Sturebys verksamhet på flera sätt. Nya kontakter har knutits både inom och utom vårdboendet och kanske viktigast av allt: nya beteenden och attityder är etablerade. Att regelbundet diskutera jobbet med sina kolleger, och ibland också med utomstående, ger en viktig bekräftelse. Det arbete man utför blir synligt. Men framförallt leder dessa möten naturligt fram emot diskussioner om hur man kan förbättra rutiner och åtgärder, säger Birgitta Gustafsson. Tid för utveckling KISAM-projektet innebar att medarbetarna på Stureby vårdoch omsorgsboende erbjöds möjligheten att regelbundet diskutera verksamheten i sällskap av en handledare. Inom vården finns sällan tid för reflektion, än mindre att sitta Träning i problematisering Tillsammans med KISAM-handledarna nystade Mira och hennes kolleger upp problem, hämtade från deras vardag. Det var nyttigt med någon som kom utifrån och såg på vårt jobb med nya ögon, man blir så lätt hemmablind. Vi fick lära oss att problematisera. Det vill säga att prata öppet om vad som funkar och inte funkar. Och hur vi ska gå vidare med det som behöver förbättras. Att bli uppdaterad om vad som står

7 Ett öppnare arbetsklimat Birgitta Gustafsson beskriver hur KISAM-mötena efter en period ändrade karaktär. När personalen insåg att KISAM innebar en konkret möjlighet att påverka arbetssituationen ändrades deras attityd till projektet och förändring i sig. Det är därför själva förändringsprocessen i sig är så värdefull! Den leder till en öppenhet och ett engagemang hos personalen som i förlängningen leder till att en bättre verksamhet. Idag finns också en medvetenhet om att förbättringsarbete aldrig blir färdigt. Vi måste förändras med tiden, och med våra boende och deras behov. Mira Skundrics erfarenheter av att ha varit med i projekt KISAM bekräftar Birgittas uppfattning. Lärdomen framför andra är att det går att förändra. Förr när vi stötte på en utmaning blev det ofta att man valde en gammal lösning. Det nöjer vi oss inte med i dag. Är det något vi ser som behöver förbättras vill vi prova nya lösningar. Kunskapsvernissage Den så kallade poster-utställningen är ett slags kunskapsvernissage som hänger i verksamhetens huvudentré. Två gånger om året redovisar här Sturebys alla personalprojekt sina fynd och förändringar utifrån den valda problemställningen. Det kan handla om förbättringar kring matsituationen, hygienfrågor, aktiviteter, bemötande av anhöriga o.s.v. All personal på Stureby ges möjlighet att titta på utställningen i grupp. förbättringar kring maten frågor om hygien personalprojekt 2 gånger/år här lär vi av varandra bemötande Smart schemaläggning främjar utveckling Sedan 2012 har inga externa bidrag tilldelats Stureby för sin fortsatta utvecklingssatsning. Genom att se över schemaläggningen har man skapat fönster för utveckling - möten och seminarier - som sker på eftermiddagar när kvälls- och dagpersonal är i tjänst parallellt. Röster från verksamheten Varje forskningsprojekt kräver en relation Idag är vi mer flexibla KISAM har lärt mig mycket. Till exempel hur viktigt det är att kommunicera med sina kolleger. Vi har mycket att lära av varandra. Idag vågar vi prata om sådant som inte fungerar, med målet att ändra på det. Om inte mitt sätt att lösa en uppgift fungerar kan jag prova att göra som Ulla gör. Även om vi som arbetar här kanske utför arbetsuppgifter på lite olika sätt når vi samma slutresultat. Vi har ett tydligt gemensamt mål: att göra vardagen trygg och behaglig för våra äldre. Idag är vi mer flexibla. Vi testar oftare nya lösningar för att hitta det som passar den boende bäst. Vi är också mycket snabbare på att ändra rutiner när behoven har förändrats. Khaddouj Chaloach, undersköterska avdelning 181. KISAM har öppnat ögonen på oss Vi har lärt oss att tänka annorlunda. Det finns alltid en lösning. Vägen mot att lösa ett problem är genom att testa något nytt. KISAM har varit positivt även på ett annat sätt: vi har fått ett kvitto på att mycket av det vi har gjort och gör i vardagen gör vi rätt. Det vill säga det stämmer med riktlinjerna. Jag tycker att våra regelbundna möten och poster-utställningen, som vi har en gång varje termin, är toppen. Det föder diskussioner om hur vi jobbar och håller oss igång. KISAM har öppnat ögonen på oss, det har förändrat oss. Vi är inte längre rädda för att göra nya saker, vi vill framåt nu. Mira Skundric, undersköterska Tussmötegården plan 0. När jag kom hit för två år sedan var KISAMprojektet redan igång. Jag skulle då påbörja en undersökning om hur miljön påverkar de som bor och arbetar här. Till en början kände jag tydligt av attityden vi och de. Jag tror att det bottnade i en oro för att vi skulle komma hit och bedöma och kritisera personalen. Med tiden blev det lättare, när de såg att mitt jobb var att skapa möjligheter till förbättring, även för dem. Idag är forskningen i högre utsträckning en del av den kliniska verksamheten här på Stureby, men min erfarenhet är att varje nytt forskningsprojekt kräver att en förtroendefull relation byggs upp. I mitt nya projekt: aktiviteter för personer med demens, har mottagandet varit mer positivt på den avdelning där jag har varit tidigare än på nya avdelningar. Det säger en del om hur viktig den där relationen är. i riktlinjerna och vad som egentligen förväntas av personalen har varit bra, tycker Mira Skundric. Det har gett en insikt om att personalen har en frihet i sitt yrkesutövande, och att de har mandat att göra olika. Individcentrerad vård är inte så svårt när man tänker efter. Det är bara att gå till sig själv. Om jag var 85 år och bodde på ett ställe som det här, hur skulle jag vilja ha det? Och hur skulle jag vilja bli bemött? Man kommer långt med att utgå från sin egen magkänsla. Lena Rosenberg, arbetsterapeut och forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

8 Bättre betyg för Stureby Varje år genomför Stockholm stad enkäter för att kontrollera hur brukare och anhöriga upplever vården och kvaliteten på stadens äldreboenden. Stureby vård- och omsorgsboende genomför också egna brukar- och personalenkäter en gång om året. De senaste årens utvärderingar visar upp en tydlig positiv trend. Påstående och resultat Förändring % % % % Personalen bemöter mig på ett bra sätt Jag känner mig trygg på mitt boende Maten smakar bra Måltiderna är en trevlig stund på dagen Jag är nöjd med mitt boende Lyhörd förändring Stureby-enkäterna för de boende ligger till grund för handlingsplaner om hur man ska komma till rätta med områden där de boende är mindre nöjda. Resultaten diskuteras på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och anhörigmöten. Till exempel har tidigare års utvärderingar legat till grund för att blommor, bärbuskar och odlingslådor med jordgubbar och potatis har köpts in. Även en satsning på musik har gjorts: inköp av ipads, DVDs och CDs. Veckovis kommer också en musiker och spelar live på de olika avdelningarna. Under sommarhalvåret har extraanställda ungdomar ökat frekvensen av promenader med de boende. Personalen har också börjat använda Skype för att förenkla kommunikationen med de anhöriga. Stöd från Stockholms stad Karolinska Institutet har ansvarat för kostnader rörande forskningen och kunskapsförmedling genom direkt undervisning och coachning av handledare. Ett särskilt forskningsanslag till Stureby vård- och omsorgsboende från Stockholms stad (Äldreförvaltningen och Äldreomsorgen i Enskede-Årsta- Vantör) har delfinansierat KISAM 2010 och 2011: kronor. Stureby har stått för lejonparten av tiden/kostnaden för personalens utbildning. Sedan 2012 har Stureby inte haft några större kostnader för utbildnings- och kvalitetssatsningen. Uppföljning och diskussion I medarbetarenkäter gjorda på Stureby mellan åren 2009 och 2012 (senaste mätningen) har alla medelvärden ökat. I de fall där man till en början såg låga medelvärden utarbetades särskilda handlingsplaner för att förbättra resultaten. Alla resultat från Sturebys medarbetarenkäter diskuteras och analyseras av ledningsgruppen och de anställda på arbetsplatsträffar och lokala samverkansmöten med olika fackliga företrädare. ] På Stureby finns en medveten ledningsstrategi att personalen ska uppmärksammas när de är kreativa och kommer med nya idéer. Det görs bl.a. genom att: Idéer från enskilda medarbetare plockas upp och omsätts i praktiken. Ett exempel är taktil beröring i grupp. Goda idéer fångar upp i Sturebys idétävling som löper månadsvis. De vinnande bidragen lyfts fram i veckobrev och vid möten och belönas med biobiljetter. Bra idéer presenteras på temadagar inom ramen för KISAM-projektet där alla arbetsgrupper från de olika avdelningarna medverkar. Alla gemensamma framgångar firas! Prisbelönt äldreomsorg vann Stureby vård- och omsorgsboende en av Stockholms stads finaste kvalitetsutmärkelser med motiveringen: Enheten tilldelas ett hedersomnämnande för sitt medvetna val att integrera och involvera forskningen i utvecklingen av äldreomsorgen. Enheten utgår i sin verksamhetsutveckling från evidensbaserad kunskap. Utveckling pågår!

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Stureby Vård och omsorgsboende -forskning och utbildning

Stureby Vård och omsorgsboende -forskning och utbildning Anders Broberg, verksamhetschef, Stureby vård- och omsorgsboende Kommunal regi (intraprenad) 240 anställda 209 lägenheter Inriktning: Demens /Soma Ledning och styrning på Stureby VoB LEAN och Resultatbaserad

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete.

Maria Bennich. universitetslektor i socialt arbete. Maria Bennich universitetslektor i socialt arbete maria.bennich@hj.se En central forskningsfråga: omsorgspersonalens (och ledningens) syn på kompetens och om denna är relaterad till arbetsmiljön..och.

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun

Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa

Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013

MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 MEDARBETARBAROMETER RESULTAT 2013 Medarbetarbarometer 2013 Innehåll Syfte sid 3 Metod och förklaringar sid 4-7 Sammanfattning av resultat sid 8-16 Det fortsatta arbetet sid 17 2 Syfte Återkommande mätning

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen

Ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till

Läs mer

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015

Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 2016-01-18 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun

Din rätt till en värdig omsorg. Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Din rätt till en värdig omsorg Värdighetsgarantier i Kalmar kommun Bakgrund 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen vilket innebär att äldre personer ska ges ökade möjligheter till inflytande

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende

Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens vård- och omsorgsboende Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-06-29 Handläggare Ida Öhman Pils Telefon: 08-508 09 560 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2016-08-25 Uppföljning av verksamheten vid Väderkvarnens

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal:

Medarbetarsamtal. chef och medarbetare. Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Mitt medarbetarsamtal Medarbetare: Ansvarig chef: Datum för samtal: Medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare Juseks medarbetarsamtal Medarbetar är ett genomtänkt, väl förberett och regelbundet återkommande

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Fyrislundsgatan 62 plan 1, 4 och 5 Kontaktuppgifter Besöksadress: Fyrislundsgatan 62 Telefon: 018-727 69 45 vardochomsorg.uppsala.se www.sober.uppsala.se www.uppsala.se Sida 2 av

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Rapport Demensnätverk

Rapport Demensnätverk HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene?

Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene? Vad tycker de äldre om särskilt boende i Götene? Sammanställning av resultatet från den nationella brukarundersökningen inom särskilt boende 2014 Resultat Nationell brukarundersökning 2014 särskilt boende

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Magdalenagårdens vård och omsorgsboende 2015-01-12 Carina Jansson Britt-Inger Benhajji Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015

Öppna jämförelser inom äldreomsorgen 2015 Tjänsteutlåtande Kvalitetscontroller --7 Emelie Spanne 08-590 973 02 Dnr: emelie.spanne@upplandsvasby.se SÄN/:300 34223 Social- och äldrenämnden Öppna jämförelser inom äldreomsorgen Förslag till beslut

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Verksamhetsplan daglig verksamhet Innehållsförteckning

Verksamhetsplan daglig verksamhet Innehållsförteckning 1 Verksamhetsplan daglig verksamhet Innehållsförteckning Vision... 2 Värdegrund... 2... 3 Mål... 3... 3 Arbetssätt och metoder... 3 Organisation och ledning... 4 Personal... 4 Enhetens roll i helheten...

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda

Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Medarbetarenkät 2013 Vårgårda Instämmer inte Instämmer helt 1 2 3 4 Medel Svarande Inget svar Jag är insatt i min arbetsplats mål 1,5% 7,2% 37,8% 53,6% 3,4 685 0 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas

Läs mer

Att leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo

Att leva gott med demens. Projekt med stimulansbidrag Högsbo Att leva gott med demens Projekt med stimulansbidrag Högsbo 2007-2010 Mötesplats äldreomsorg 5 maj 2011 Monika Häggh demensundersköterska Malin Birath demenssjuksköterska 10 maj 2011 1 Innehåll Målsättning

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

AB Familjebostäder Övergripande rapport

AB Familjebostäder Övergripande rapport AB Familjebostäder Övergripande rapport Medarbetarenkät AB Familjebostäder Medarbetarenkät Medarbetarenkät ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du förvaltningens/bolagets resultat

Läs mer

Välkommen till Ekebacken

Välkommen till Ekebacken TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Ekebacken Ett boende för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt av annan orsak. 2013-03-14

Läs mer

Syfte med deltagandet i Genombrott:

Syfte med deltagandet i Genombrott: Team: Östermalmsteamet Syfte med deltagandet i Genombrott: Skapa trygghet för demenssjuka och deras närstående som bor i eget boende med stöd av dagverksamhet. Population: Vi har valt ut 9 demenssjuka

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 1 SoL av Skedvikens gruppboende ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2010-09-10 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Vård och omsorgsboende. Information till dig som snart ska flytta in

Vård och omsorgsboende. Information till dig som snart ska flytta in Vård och omsorgsboende Information till dig som snart ska flytta in 1 Ett meningsfullt liv i Luleå Av olika skäl är det nu dags för dig att förändra din tillvaro och flytta till ett vård- och omsorgsboende.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer