Det akademiska vårdboendet

Transkript

1 Det akademiska vårdboendet Stureby vård- och omsorgsboende Stureby vård- och omsorgsboende Tussmötevägen Enskede Telefon

2 Hyresgäster På Stureby bor cirka 200 äldre personer, de flesta över 79 år. De flesta boende har diagnosticerad demenssjukdom och ofta även andra kroniska sjukdomar, såsom de flesta människor i gruppen äldre/äldre. Alla som bor här har ansökt om en plats via kommunens biståndshandläggare. För många innebär tiden på Stureby den sista i livet. Genomsnittstiden för hur länge man bor på Stureby vårdoch omsorgsboende är knappt ett år. Drift Stureby vård- och omsorgsboende ligger i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör - en stadsdel som organisatoriskt lyder under Stockholms stad. Stureby byggdes som sjukhem på 30-talet och blev kommunalt äldreboende efter ädelreformen på 90-talet. Stureby drivs som kommunal intraprenad det vill säga verksamheten har driftsavtal med Stockholms stad, med eget ansvar för ekonomi, investeringar och arbetssätt, och personalen är anställd av kommunen. En intraprenad är inte en juridisk person utan igår i kommunens organisation. KISAM i korthet Ett samverkansprojekt mellan Karolinska Institutet och Stureby vård- och omsorgsboende med syfte att studera effekterna av implementeringen av Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom ur brukarens, anhörigas och personalens perspektiv. Målet har varit att: Höja kvaliteten på vården och omsorgen för brukare och anhöriga. Öka vårdpersonalens kunskap, inflytande och engagemang. Etablera en stark och bestående relation mellan äldreomsorg och högskola, mellan vårdpersonal och forskare. Initiera fler studier på äldreområdet, med hjälp av nya former av kliniska studier. Fakta Stureby Stureby vård- och omsorgsboende rymmer 24 mindre gruppboenden med cirka nio lägenheter i varje, i storlekar mellan 29 och 45 kvm. Alla lägenheter har badrum och många även pentry. Parboende är möjligt. Gemensamma dagrum och matrum/kök finns och de boende kan välja mellan att äta tillsammans med andra eller hemma i den egna lägenheten. På Stureby satsar man särskilt på goda måltider, sociala aktiviteter och en trygg miljö. Två gånger om dagen erbjuds aktiviteter för de boende t.ex. läsning, gympa, kortspel, utevistelse, bakning och herroch damklubb. Har det hänt något nytt inom äldreomsorgen de senaste 25 åren? Absolut. Begrepp som person- och behovsfokuserad vård och omsorg, reminiscens, värdegrund, KASAM och salutogent förhållningssätt har förändrat vårt sätt att arbeta med äldre. I synnerhet när demenssjukdomar och andra personlighetsförändrande diagnoser finns med i bilden. Samtidigt har det hänt alldeles för lite. Djupgående och långvariga kvalitets- och utvecklingsprojekt är ovanliga i äldrevården och forskningsprojekt än mer sällsynta. I många avseenden kör vi på i samma gamla hjulspår trots att det finns gott om ny kunskap som skulle kunna implementeras och förbättra tillvaron för både äldre och personal. Vårdvetenskaplig forskning bedrivs främst inom landstinget. Allt för sällan befinner sig forskarna på golvet ute i kommunal verksamhet och nästan aldrig drivs utvecklingsarbete av vårdanställda själva, trots att det är de som är experterna. Trots att det i äldreomsorgen - precis som i resten av samhället finns ett behov av att utvecklas i takt med tiden. Vi vet att trycket på äldrevården kommer att öka framöver till följd av demografiska förändringar. För att garantera att Projektledning KISAM Forskning och framsteg på Stureby Anders Broberg, verksamhetschef, projektansvarig Stureby vård- och omsorgsboende Lena Borell, professor i arbetsterapi, huvudprojektledare Karolinska Institutet P-O Sandman, professor i omvårdnadsvetenskap, projektsamordnare Umeå universitet Eva Frunk-Lind, direktör Äldreförvaltning morgondagens mor- och farföräldrar får en trygg och bra ålderdom krävs att vi utvecklar nya arbetssätt inom omvårdnadsområdet i allmänhet och demensvården i synnerhet. Men för att lyckas med det krävs att klinik och akademi samverkar. På Stureby har vi redan påbörjat detta brobygge. Med stöd från Stockholms stad har vi tillsammans med forskare från Karolinska Institutet bedrivit forskningsprojektet KISAM sedan Idag är vår verksamhet kompatibel med Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Vilket är utvärderat med akademiska forskningsmodeller och olika enkäter. Resultatet? Våra boende och deras anhöriga uttrycker att de är mer nöjda med våra tjänster än tidigare. Personalen, som har fått mer inflytande och utbildning, säger att yrkesstoltheten och arbetsglädjen har ökat, vilket också är tydligt mätbart i sjukfrånvaro och personalomsättning. På Karolinska Institutet och andra medicinska högskolor inser allt fler att äldreomsorgen kan vara en utmärkt samarbetspartner både ifråga om utbildning och sökande efter ny kunskap. Det är med stolthet som jag kan säga att vården och omsorgen på Stureby i hög grad är kvalitetssäkrad och evidensbaserad. Och vi har lyckats bygga in utveckling som en naturlig del i vår verksamhet - alla anställda är delaktiga i utvecklingsarbetet. Hos oss är förändring ett positivt ord - inte ett negativt. Vi hoppas att KISAM-projektet kan inspirera fler kommunala verksamheter att öppna dörren för kvalitetsutveckling och forskning. Vi kan garantera att det är värt det. Faktum är att vinsterna är så stora att det är svårt att se hur någon ska ha råd att vara utan dem. Margaretha Egstam, strateg, projektansvarig stadsledningskontoret Maria Knösch-Nielsen, intern projektledare/utbildningssamordnare, utbildningssamordnare Stureby vård- och omsorgsboende Leif Kananen, avdelningschef, kontaktperson Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning

3 Personen i fokus När Sveriges första nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom publicerades var syftet att säkerställa likvärdig och jämlik vård i landets kommuner och landsting. En av huvudpunkterna i riktlinjerna är att vården och omsorgen i högre utsträckning måste anpassas efter individens behov och önskemål. Bakgrunden till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom som publicerades 2010 är att många av länkarna i vårdkedjan för denna patientgrupp ligger inom den kommunala sfären. Nationella riktlinjer behövs för att kunna säkerställa att demensvården och -omsorgen är likvärdig - oavsett var i landet patienterna bor. Till grund för riktlinjer ligger en grundlig kartläggning av forskningsläget och vad detta säger om best practise. Det vill säga vilka metoder och modeller som fungerar bäst ifråga om diagnosticering, behandling och omvårdnad för personer som lider av demenssjukdom. Både ur ett medicinskt perspektiv och ur patientens synvinkel. En av de bärande slutsatserna i de nationella riktlinjerna är att svensk demensvård och -omsorg ska vara personcentrerad. Oavsett om det handlar om medicinsk behandling eller vård vet vi att varje människa är unik. Det finns inte en lösning som passar alla. När det gäller personer med demens, och andra sjukdomstillstånd som på sikt leder till omfattande vårdbehov, är det extra viktigt att vårdoch omsorgspersonal arbetar utifrån etiska och integritetsbevarande mål och värderingar. Befintlig forskning visar att personcentrerad omvårdad kan ge förutsättningar att in i det längsta bevara känslan av integritet, självständighet och initiativförmåga hos patienter/personer med demens. Personcentrerad vård motverkar också utåtagerande beteende, ångest och depression och leder till mindre användning av antipsykotiska läkemedel. Arbetssättet leder också till att personalen känner sig mer nöjd med sitt arbete. När Socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom publicerades 2010 såg forskare vid Karolinska Institutet en möjlighet att följa implementeringen av dessa och studera effekterna av att arbeta personcentrerat. Ledningen på Stureby såg samtidig en möjlighet att vidareutveckla sin verksamhet. Detta är bakgrunden till samverkansprojektet KISAM, där forskare på Karolinska Institutet och personalen på Stureby vård- och omsorgsboende gjorde gemensam sak i att implementera riktlinjerna och därefter utvärderade effekterna. Riktlinjerna i korthet Socialstyrelsens riktlinjer för demensvård och omsorg tar upp diagnosticering, läkemedelsbehandling och andra vård- och omsorgsinsatser riktade till personer med demens som bor i eget boende eller på vård- och omsorgsboenden. Riktlinjerna tar upp följande: Vårdplanering (diagnosticering, läkemedelsbehandling och uppföljning) Demensspecifika förhållningssätt Multisensorisk stimulering ADL (Aktiviteter i dagliga livet) Måltider och ätande Munhälsa Fysisk och psykosocial miljö Fysisk aktivitet Informations- och kommunikationsteknologi Urininkontinens/förstoppning Fall och fallprevention Anhörigstöd Tvångsåtgärder Fysiska begränsningsåtgärder Vanvård Trycksår Vård i livets slutskede Samspel och samarbete Aktionsforskning heter den metod som valdes för KISAM. En metod som innebär att forskaren befinner sig på plats i den miljö som ska undersökas och utvecklas, och att utvecklingen och forskningen går hand i hand. Målet är att personalen, initialt med stöd av forskaren, ska ta fram praktiska lösningar på utmaningar och själv verka för generella kvalitetsförbättringar. Sjuksköterskorna har haft rollen som gruppledare. Aktionsforskning bygger på samspel och samarbete, där forskaren i nära kontakt med personalen identifierar problem- och utvecklingsområden (problematisering). Nästa steg är att inhämta kunskap och utifrån denna ta fram nya lösningar (problemlösning och förändring). Och sist men inte minst, när förändringar väl är genomförda, att utvärdera och om så behövs justera de nya rutinerna (reflektion). förändring Förändring nerifrån Arbetsprocessen för KISAM-projektet har varit av modellen nerifrån och upp (bottom-up). Det vill säga personalens förslag och frågeställningar är det som har styrt förändringsarbetet. Att jämföra med modellen uppifrån och ner-perspektivet där chefer och ledning BOTTOM bestämmer forskningsinriktning och förändringsåtgärder. I utvärderingar har man kunnat se att arbetssättet har skapat en känsla av relevans och meningsfullhet och ofta fungerat som motivationsmotor för deltagarna.

4 KISAM-projektet innebar en möjlighet till vidareutbildning för personalen på Stureby vård- och omsorgsboende. Inom projektets ramar arrangerades: Temadag med introducerande föreläsningar med fokus på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg av personer med demenssjukdom. Temadag med reflektiv workshop. Personalen fick under en dag kunskap i utvecklingsverktyget SWOT (strengths/ styrkor, weaknesses/svagheter, opportunities/möjligheter, threats/hot). Temadag med närståendeinvolvering. En temakväll riktad till närstående arrangerades, bestående av en kunskapsdel och en interaktiv del. 10 seminarier första året Enhetsspecifika lärandeseminarier. Tio seminarier arrangerades första året, åtta stycken år två och framåt. Tvåtimmarsföreläsningar med olika fokus för varje tillfälle, alla med relevans för Sturebys verksamhet. Diskussioner var/är en viktig del av seminarierna. Problemformulering och identifiering av utvecklingsområden. Utifrån SWOT-analyserna togs potentiella problem och utmaningar fram, utifrån personalens upplevelser av sitt arbete. Identifiering av kunskapsläget. Arbetsgrupperna sökte fakta i databaser, läroböcker, riktlinjer, lokala direktiv, studentuppsatser etc. Utifrån dessa fördes evidensbaserade diskussioner och förslag till förändringar utformades. Enhetsbaserade interventioner. Arbetsgrupperna beskrev och fattade beslut om vilka interventioner som skulle utvecklas och beslutade sig för att pröva dessa. Dessa möten kallas lärande seminarier. Kompetens resan Datainsamling, analys och reflektion. Arbetsgrupperna fick tillgång till olika metoder för att kunna mäta före, under och efter de genomförda insatserna. Utifrån resultaten fördes sedan diskussioner (reflektion) om lämpliga justeringar av genomförda förändringar. Temadagar kunskapsspridning. Samtlig personal på Stureby bjöds vid två tillfällen in till reflektionsseminarier där man delade upplevelser och erfarenheter mellan sig på arbetsplatsen. En av delarna i detta var/är poster-utställningen. Studentfokus Ett av målen för KISAM har varit att öka antalet praktiserande studenter i kommunal verksamhet. En insats som leder till ökat intresse för äldre- och demensvård på högskolorna, men också lockar nya engagerade medarbetare till Stureby. Internationella studiebesök sedan KISAM startades har ett antal studiebesök arrangerats på Stureby med besökare från bl.a. Kanada, Kina, Estland, Japan, Taiwan och USA. Besöken ger bekräftelse till både forskare och personal att deras arbete är viktigt och fungerar också som omvärldsbevakning där man får inblick i hur äldreomsorgen ser ut i andra länder. Välkommen Kanada, Kina, Estland, Japan, Taiwan och USA Drömmen om ett akademiskt äldreboende Hur skulle ett äldreboende se ut och fungera om vården och omsorgen var uppdaterad enligt den senaste forskningen? Den frågan har professor Lena Borell och hennes forskarkolleger ofta ställt sig när de samtalat om kopplingen mellan forskning och äldreomsorg. Eller snarare om bristen på koppling. När KISAM initierades erbjöds de chansen att närma sig svaret. Foto. Camilla Svensk Ett akademiskt äldreboende skulle kunna beskrivas som ett boende där den vård och omsorg som erbjuds är av senaste snitt och bygger på den bästa tillgängliga kunskapen. Det vill säga utförd i enlighet med den senaste evidensbaserade forskningen, och där kvalitetsutveckling är ett levande begrepp. Ett äldreboende där studenter från olika vårdyrken praktiserar, sida vid sida med forskare som tillsammans med vårdpersonalen letar efter förbättringsområden och möjliga forskningsspår. Med ekonomiskt stöd från Stockholms stad initierades KISAM-projektet där implementeringen av demensriktlinjerna vid Stureby vård- och omsorgsboende skulle följas och utvärderas, dels av forskare vid Karolinska Institutet och dels av egna mätningar utförda av Stureby vård- och omsorgsboende. Lena Borell, ansvarig för projektet och professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet, förklarar varför KISAM är unikt. I Sverige saknas det större studier inom vård- och omsorgsområdet som mäter effekten av vårdarbete utifrån evidensbaserad kunskap. Och det finns inte några studier som har undersökt personcentrerad vård och omsorg eftersom begreppet är relativt nytt. Samtidigt finns ett stort behov inom äldreomsorgen att få tillgång till den senaste kunskapen. Det forskas visserligen intensivt kring medicinska tillstånd och folksjukdomar som drabbar äldre t.ex. cancer, hjärtkärlsjukdomar och demenssjukdomar, men när det gäller vården och omsorgen, som i många stycken berättar om livsvillkoren för äldre, verkar betydligt färre forskare känna sig manade. Vård- och omsorgsforskningen borde prioriteras med tanke på hur många människor som är berörda, eftersom vi vet att antalet äldre kommer att öka kraftigt i framtiden. Jag tycker mig dock ana en förändring här. De senare årens uppmärksamhet i media om äldreomsorgens kvalitet har lett till en välbehövlig debatt. På sikt tror jag att äldrevården kommer att bli en het politisk fråga. KISAM-projektet är angeläget även av andra skäl än bristen på forskningsresultat, menar Lena Borell. Äldrevården är eftersatt även när det gäller satsningar på verksamhetsutveckling. Jämfört med andra typer av vårdenheter görs det få kvalitetssatsningar inom äldrevården. Vi vet också att det stora flertalet som arbetar inom äldrevården har kort utbildning. Med KISAM kunde vi bidra till en positiv förändring genom att bjuda in personalen till att aktivt delta i kvalitetsarbetet och därmed också kunna få ta del av en kompetenshöjning.

5 6 frågor om utveckling Forskningsprojekt i vardagens tjänst Lena Borell ger svar, professor i arbetsterapi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet. Vad visar de första preliminära resultaten om KISAMs effekter när det gäller personalens situation? Medarbetarna anger att deras samvetsstress har minskat och att de i högre utsträckning är stolta över sitt jobb. De känner sig mer professionella. De upplever att KISAM har gett dem chansen att påverka sin egen vardag genom den mötesstruktur som nu är etablerad, där de fortsatt kan arbeta med förändring och kvalitetshöjning. De uttrycker också att de i högre utsträckning än tidigare jobbar tillsammans. Vilka var utmaningarna i början av projektet? Det är alltid svårt att driva förändringsprocesser. I alla organisationer. Det var det även till en början på Stureby. När personalen fick uttrycka hur man kunde uppnå kvalitetsförbättring blev svaret oftast: mer personal. Men efter hand såg vi en förändring. KISAM erbjöd dem ett forum där deras synpunkter och idéer togs på idé! allvar. Där de kunna reflektera och diskutera sin arbetsvardag och möjliga förbättringar. KISAM har inneburit att fler studenter vistas på Stureby och nya studier och uppsatser har initierats. Kan du ge exempel? Bland annat har forskare tillsammans med studenter träffat anhöriga på Stureby och intervjuat dem om vilken slags inflytande de skulle vilja ha på verksamheten. Det är en intressant forskningsfråga. Hur får man de anhöriga att känna sig som mer än bara tillfälliga besökare? Även personalen på Stureby har arbetat med denna fråga. Andra projekt som drivs på handlar om matsituationen, miljön och aktiviteterna. Alla med syfte att i högre utsträckning än idag ta hänsyn till individens önskemål och behov. Vilka är förutsättningarna för att lyckas med ett forskningsprojekt på plats ute i ett äldreboende? Ledningen, det vill säga cheferna, för vård- och omsorgsboendet måste vara med på tåget och vara drivande i projektet. Och vara beredda på att arbeta ihop med forskarna. Det här var något som fungerade mycket bra på Stureby där ledningen var mycket motiverad och engagerad. Cheferna, ledningen måste vara med på tåget! Går det verkligen att få med sig all personal i ett utvecklingsprojekt? Det sanningsenliga svaret på den frågan är att det finns alltid ett fåtal medarbetare som är svåra att få med, men det får man räkna med. Men KISAM-projektet visar att genom att göra medarbetarna delaktiga i projektet ändrar man attityderna hos personalen som grupp betraktat, och det räcker för att uppnå positiva resultat. Intresset för KISAM är stort. Vilka är de vanligaste frågorna du och verksamhetschef Anders Broberg får när ni är ute och berättar om projektet? Finansieringen. Det där måste ha varit väldigt dyrt är en vanlig kommentar. Men då förklarar vi att det egentligen bara är under startsträckan som det behövs extrapengar, i vårt fall var detta ett anslag från Stockholms stad. Men efter två år behövdes inga bidrag. Då hade vi lyckats bygga in kvalitetsutvecklingen i organisationen, tids- och resursmässigt. Sjuksköterskan Ingrid Jonsson har deltagit i flera utvecklingsprojekt under KISAM-perioden. Projekt som visar att det med små medel går att göra stor skillnad för de boendes välbefinnande. Det första projektet Ingrid Jonsson deltog i handlade om eventuella effekter av att duka fint till måltiderna och att göra helg på en av Sturebys avdelningar. Vi hade en avdelning där det var lite si och så med mysfaktorn, det vill säga det kunde hända att julstjärnorna var kvar fram till påsk och ingen tog tag i detta med att duka på ett trevligt sätt. Här beslöt vi oss för att göra en insats och sedan utvärdera om förändringen påverkade våra boende, berättar Ingrid Jonsson. Med mandat från verksamhetschefen köpte Ingrid in nya dukar, fint porslin och glas. Varje fredag köptes det dessutom färska blommor till avdelningen. När helgen kom och vi hade dukat extra fint ordnade vi drink före maten. Någon boende kom med lite whiskey för att bjuda på eller så fixade vi fruktjuice som vi serverade i fina glas. Och tänk vilken skillnad det blev! Våra boende började prata med varandra och man såg de där leendena som man så gärna vill se. De levde upp helt enkelt. Trevlig måltid mer i magen Ingrid Jonsson och hennes seminariegrupp kunde också se hur de boende plötsligt hanterade besticken bättre och åt mer än tidigare. Något som i sig är värdefullt eftersom många äldre har svårt att få i sig tillräckligt med näring, till följd av försämrad ämnesomsättning. De trevliga matstunderna ledde också till att fler boende kom också ut till matsalen för att äta istället för att stanna på rummet, och kunde också dra nytta av mysfaktorn. Egentligen handlar det om respekt. Det är klart att våra äldre vill ha det lite extra fint till helgen, så där som de har haft det tidigare i livet. Vi märkte också att de anhöriga tyckte att det blev trevligare att hälsa på. Det hände att de var med vid dessa stunder och det gav också positiva effekter på våra boende. Ett annat projekt som Ingrid Jonsson deltagit i hade sin upprinnelse i ett problem med vandringsbenägna äldre. Det vill säga personer med demens som är oroliga och ständigt går omkring på avdelningen. Efter en lång och kall vinter när man inte varit ute så mycket märkte personalen att de äldre med vandringsbeteende var oroligare än vanligt.

6 Vi beslöt oss för att ha fler utevistelser. Vi gick ut på gården och hade picknickluncher och arrangerade fikastunder med musik ute i solen. Efter detta märkte vi att våra boende blev lugnare och gladare. Vandringsbeteendet förändrades till det bättre och vi såg att våra gamla sov bättre, det vill säga fler klarade sig utan insomningsläkemedel. Mysfaktor ger hälsoeffekter Slutsatserna från båda dessa projekt är att man med små medel kan uppnå resultat när det gäller vardagsmiljön för de äldre. Allmänmänskliga behov av trivsel och gemenskap försvinner inte när vi blir äldre, eller om vi drabbas av demens. Tvärtom, menar Ingrid Jonsson som idag är handledare för det fortsatta kvalitetsarbetet på Stureby i hus 171. Vårdboenden har många gånger en inomhusmiljö som andas mer sjukhus än hem. Här måste vi anstränga oss mer eftersom det är uppenbart vilka hälsoeffekter en trevlig miljö har på de äldre. Personal på Stureby På Stureby vård- och omsorgsboende bedrivs heldygnsvård. Här arbetar 235 personer, varav ungefär 220 är undersköterskor och sjuksköterskor. 96 procent av all omsorgspersonal har vård- och omsorgsutbildning. Alla anställda talar svenska men ungefär hälften av de anställda har ett annat språk som modersmål. Detta är en konkurrensfördel med tanke på den växande gruppen äldre som har ursprung i andra länder än Sverige. Legitimerade sjuksköterskor finns tillgängliga dygnet runt och varje enhet har en ansvarig arbetsterapeut och sjukgymnast. Läkare är knutna till verksamheten via företaget Äldredoktorn som genomför en rond en gång i veckan på varje gruppboende. Varje år görs en läkemedelsgenomgång för alla boenden. Resan lika viktig som målet Att arbeta med förändringsprocesser är alltid en utmaning, oavsett bransch eller arbetsplats. En viktig lärdom från KISAM är att förändringsprocessen i sig är lika viktig som målet. Att regelbundet få träffa kolleger och diskutera det arbete man utför skapar förståelse, gemenskap och motivation till förbättringsarbete i personalgruppen. och prata om förbättringsområden. Men det är också en fråga om kultur. Vi behöver lära oss att granska oss själva i högre utsträckning. Vad är vi bra på och vad behöver vi utveckla. I början av projektet fanns en skepsis hos personalen vid KISAM-möten, minns både Birgitta Gustafsson och Mira Skundric, undersköterska på Tussmötegården plan 0. Visst var många oroliga i början. Jag tror de flesta tänkte: jaha, nu blir det fler arbetsuppgifter och fler blanketter som ska hinnas med. Men ganska snabbt märkte vi att det här var en möjlighet att förbättra vårt arbete, berättar Mira Skundric. Sturebymodellen Att vrida och vända på det som sker i det dagliga arbetet, för att kontrollera att det fungerar eller inte gör det, är numera en del av arbetet på Stureby vård- och omsorgsboende. På månatliga KISAM-möten, som idag genomförs utan forskarna, har medarbetarna fortsatt att utveckla utvecklingsmatrisen: Finns ett problem? Diskutera förändringsbehovet. Hur går vi vidare, vem gör vad? Ta fram relevant information, sök fakta och tala med någon som kan ämnet. Vilken lösning väljer vi? Kom gemensamt fram till en nytt tillvägagångssätt. Fungerar den nya lösningen enligt Socialstyrelsens riktlinjer? Kolla alltid att riktlinjerna och det individanpassade synsättet finns med. Hur blev det? Uppföljning och justering är viktigt. Birgitta Gustafsson, biträdande verksamhetschef på Stureby vård- och omsorgsboende, menar att ett lyckat förändringsarbete bygger på delaktighet. Nerifrån och upp-perspektivet i forskningsprojekt KISAM har öppnat upp Sturebys verksamhet på flera sätt. Nya kontakter har knutits både inom och utom vårdboendet och kanske viktigast av allt: nya beteenden och attityder är etablerade. Att regelbundet diskutera jobbet med sina kolleger, och ibland också med utomstående, ger en viktig bekräftelse. Det arbete man utför blir synligt. Men framförallt leder dessa möten naturligt fram emot diskussioner om hur man kan förbättra rutiner och åtgärder, säger Birgitta Gustafsson. Tid för utveckling KISAM-projektet innebar att medarbetarna på Stureby vårdoch omsorgsboende erbjöds möjligheten att regelbundet diskutera verksamheten i sällskap av en handledare. Inom vården finns sällan tid för reflektion, än mindre att sitta Träning i problematisering Tillsammans med KISAM-handledarna nystade Mira och hennes kolleger upp problem, hämtade från deras vardag. Det var nyttigt med någon som kom utifrån och såg på vårt jobb med nya ögon, man blir så lätt hemmablind. Vi fick lära oss att problematisera. Det vill säga att prata öppet om vad som funkar och inte funkar. Och hur vi ska gå vidare med det som behöver förbättras. Att bli uppdaterad om vad som står

7 Ett öppnare arbetsklimat Birgitta Gustafsson beskriver hur KISAM-mötena efter en period ändrade karaktär. När personalen insåg att KISAM innebar en konkret möjlighet att påverka arbetssituationen ändrades deras attityd till projektet och förändring i sig. Det är därför själva förändringsprocessen i sig är så värdefull! Den leder till en öppenhet och ett engagemang hos personalen som i förlängningen leder till att en bättre verksamhet. Idag finns också en medvetenhet om att förbättringsarbete aldrig blir färdigt. Vi måste förändras med tiden, och med våra boende och deras behov. Mira Skundrics erfarenheter av att ha varit med i projekt KISAM bekräftar Birgittas uppfattning. Lärdomen framför andra är att det går att förändra. Förr när vi stötte på en utmaning blev det ofta att man valde en gammal lösning. Det nöjer vi oss inte med i dag. Är det något vi ser som behöver förbättras vill vi prova nya lösningar. Kunskapsvernissage Den så kallade poster-utställningen är ett slags kunskapsvernissage som hänger i verksamhetens huvudentré. Två gånger om året redovisar här Sturebys alla personalprojekt sina fynd och förändringar utifrån den valda problemställningen. Det kan handla om förbättringar kring matsituationen, hygienfrågor, aktiviteter, bemötande av anhöriga o.s.v. All personal på Stureby ges möjlighet att titta på utställningen i grupp. förbättringar kring maten frågor om hygien personalprojekt 2 gånger/år här lär vi av varandra bemötande Smart schemaläggning främjar utveckling Sedan 2012 har inga externa bidrag tilldelats Stureby för sin fortsatta utvecklingssatsning. Genom att se över schemaläggningen har man skapat fönster för utveckling - möten och seminarier - som sker på eftermiddagar när kvälls- och dagpersonal är i tjänst parallellt. Röster från verksamheten Varje forskningsprojekt kräver en relation Idag är vi mer flexibla KISAM har lärt mig mycket. Till exempel hur viktigt det är att kommunicera med sina kolleger. Vi har mycket att lära av varandra. Idag vågar vi prata om sådant som inte fungerar, med målet att ändra på det. Om inte mitt sätt att lösa en uppgift fungerar kan jag prova att göra som Ulla gör. Även om vi som arbetar här kanske utför arbetsuppgifter på lite olika sätt når vi samma slutresultat. Vi har ett tydligt gemensamt mål: att göra vardagen trygg och behaglig för våra äldre. Idag är vi mer flexibla. Vi testar oftare nya lösningar för att hitta det som passar den boende bäst. Vi är också mycket snabbare på att ändra rutiner när behoven har förändrats. Khaddouj Chaloach, undersköterska avdelning 181. KISAM har öppnat ögonen på oss Vi har lärt oss att tänka annorlunda. Det finns alltid en lösning. Vägen mot att lösa ett problem är genom att testa något nytt. KISAM har varit positivt även på ett annat sätt: vi har fått ett kvitto på att mycket av det vi har gjort och gör i vardagen gör vi rätt. Det vill säga det stämmer med riktlinjerna. Jag tycker att våra regelbundna möten och poster-utställningen, som vi har en gång varje termin, är toppen. Det föder diskussioner om hur vi jobbar och håller oss igång. KISAM har öppnat ögonen på oss, det har förändrat oss. Vi är inte längre rädda för att göra nya saker, vi vill framåt nu. Mira Skundric, undersköterska Tussmötegården plan 0. När jag kom hit för två år sedan var KISAMprojektet redan igång. Jag skulle då påbörja en undersökning om hur miljön påverkar de som bor och arbetar här. Till en början kände jag tydligt av attityden vi och de. Jag tror att det bottnade i en oro för att vi skulle komma hit och bedöma och kritisera personalen. Med tiden blev det lättare, när de såg att mitt jobb var att skapa möjligheter till förbättring, även för dem. Idag är forskningen i högre utsträckning en del av den kliniska verksamheten här på Stureby, men min erfarenhet är att varje nytt forskningsprojekt kräver att en förtroendefull relation byggs upp. I mitt nya projekt: aktiviteter för personer med demens, har mottagandet varit mer positivt på den avdelning där jag har varit tidigare än på nya avdelningar. Det säger en del om hur viktig den där relationen är. i riktlinjerna och vad som egentligen förväntas av personalen har varit bra, tycker Mira Skundric. Det har gett en insikt om att personalen har en frihet i sitt yrkesutövande, och att de har mandat att göra olika. Individcentrerad vård är inte så svårt när man tänker efter. Det är bara att gå till sig själv. Om jag var 85 år och bodde på ett ställe som det här, hur skulle jag vilja ha det? Och hur skulle jag vilja bli bemött? Man kommer långt med att utgå från sin egen magkänsla. Lena Rosenberg, arbetsterapeut och forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet.

8 Bättre betyg för Stureby Varje år genomför Stockholm stad enkäter för att kontrollera hur brukare och anhöriga upplever vården och kvaliteten på stadens äldreboenden. Stureby vård- och omsorgsboende genomför också egna brukar- och personalenkäter en gång om året. De senaste årens utvärderingar visar upp en tydlig positiv trend. Påstående och resultat Förändring % % % % Personalen bemöter mig på ett bra sätt Jag känner mig trygg på mitt boende Maten smakar bra Måltiderna är en trevlig stund på dagen Jag är nöjd med mitt boende Lyhörd förändring Stureby-enkäterna för de boende ligger till grund för handlingsplaner om hur man ska komma till rätta med områden där de boende är mindre nöjda. Resultaten diskuteras på ledningsgruppsmöten, arbetsplatsträffar, kvalitetsråd och anhörigmöten. Till exempel har tidigare års utvärderingar legat till grund för att blommor, bärbuskar och odlingslådor med jordgubbar och potatis har köpts in. Även en satsning på musik har gjorts: inköp av ipads, DVDs och CDs. Veckovis kommer också en musiker och spelar live på de olika avdelningarna. Under sommarhalvåret har extraanställda ungdomar ökat frekvensen av promenader med de boende. Personalen har också börjat använda Skype för att förenkla kommunikationen med de anhöriga. Stöd från Stockholms stad Karolinska Institutet har ansvarat för kostnader rörande forskningen och kunskapsförmedling genom direkt undervisning och coachning av handledare. Ett särskilt forskningsanslag till Stureby vård- och omsorgsboende från Stockholms stad (Äldreförvaltningen och Äldreomsorgen i Enskede-Årsta- Vantör) har delfinansierat KISAM 2010 och 2011: kronor. Stureby har stått för lejonparten av tiden/kostnaden för personalens utbildning. Sedan 2012 har Stureby inte haft några större kostnader för utbildnings- och kvalitetssatsningen. Uppföljning och diskussion I medarbetarenkäter gjorda på Stureby mellan åren 2009 och 2012 (senaste mätningen) har alla medelvärden ökat. I de fall där man till en början såg låga medelvärden utarbetades särskilda handlingsplaner för att förbättra resultaten. Alla resultat från Sturebys medarbetarenkäter diskuteras och analyseras av ledningsgruppen och de anställda på arbetsplatsträffar och lokala samverkansmöten med olika fackliga företrädare. ] På Stureby finns en medveten ledningsstrategi att personalen ska uppmärksammas när de är kreativa och kommer med nya idéer. Det görs bl.a. genom att: Idéer från enskilda medarbetare plockas upp och omsätts i praktiken. Ett exempel är taktil beröring i grupp. Goda idéer fångar upp i Sturebys idétävling som löper månadsvis. De vinnande bidragen lyfts fram i veckobrev och vid möten och belönas med biobiljetter. Bra idéer presenteras på temadagar inom ramen för KISAM-projektet där alla arbetsgrupper från de olika avdelningarna medverkar. Alla gemensamma framgångar firas! Prisbelönt äldreomsorg vann Stureby vård- och omsorgsboende en av Stockholms stads finaste kvalitetsutmärkelser med motiveringen: Enheten tilldelas ett hedersomnämnande för sitt medvetna val att integrera och involvera forskningen i utvecklingen av äldreomsorgen. Enheten utgår i sin verksamhetsutveckling från evidensbaserad kunskap. Utveckling pågår!