The English Department at Vasa övningsskola F

Transkript

1 The English Department at Vasa övningsskola F Who are you? I m the me I want to be Sidney Poitier

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Allmänt 3 2. Historik 4 Lärare vid engelska linjen 5 3. CLIL / TCE / ämnesintegrerad språkundervisning 7 4. Integrering av teori och praktik Policy Studerandes roll vid engelska linjen Föräldramedverkan Kunskapssyn och inlärningsprinciper Arbetets uppläggning läsåret Litteraturprojekt inom engelskaundervisningen Tyngdppunkter i undervisningen Kulturell identitet och internationalism; 24 Comenius projektet Livet i vårt närsamhälle; idag, igår, imorgon 13. Utvärdering och elevbedömning Morning assemblies Verksamhet utom klass läsåret Gemensamma temadagar 1-9, 30 verksamhet utom klass och övriga projekt 17. Modersmålet och litteraturprojekt Miljö- och naturkunskap, artkännedom mm Kursinnehåll och läroplan åk 7-9 (en-klasser) 34 Källor 37 2

3 1 Allmänt Den engelska linjen består av årskurserna 1-9. Klasserna 1-6 är sammansatta. Lärare läsåret är: "Lower Deck" (1-2 En) "Tween Deck" (3-4 En) "Upper Deck" (5-6 En) timlärare i 1-4En Hillevi Honga-Oksanen Anna-Brita Slotte Heimo Oksanen Hanna Kahila Engelska linjen fungerar som en liten i skola i den stora skolan. Som koordinator för engelska linjen åk 1-9 fungerar Anna-Brita Slotte och representant i rektors ledningsgrupp är Hillevi Honga-Oksanen. Alla elever på engelska linjen undervisas av samtliga lärare inom linjen antingen i något eller några ämnen eller under gemensamma projekt och temadagar. Detta är viktigt för att ge eleverna en grundtrygghet som skapas av en vi-anda inom teamet och en känsla av att det är fler vuxna som bryr sig om dem. I utrymmena på Kyrkoesplanaden 13 har vi byggt upp en liknande enhet som den vi hade på Handelsesplanaden. Vi befinner oss på andra våningen med fyra klassrum och en del av hallen i anknytning till biblioteket. Det fjärde klassrummet fungerar som ett grupprum i anknytning till 3-4EN. Klasserna har kvar namnen Lower Deck, Tween Deck och Upper Deck. Lärarnas arbetsrum heter Officers Mess. Den öppna atmosfären, bl a med öppna klassrumsdörrar, konkretiserar att vi arbetar som ett team. Lärarna finns som ett handledande team för hela engelska linjens elever. Klassrumströskeln utgör inte gränsen för engagemang i elever som för tillfället undervisas av annan lärare. 3

4 2 Historik Ämnesbaserad språkundervisning ansågs i medlet av 1990-talet, enligt Undervisningsministeriet, vara ett av tyngdpunktsområdena inom utvecklandet av det finlandssvenska skolväsendet (Räsänen Marsch, 1994, s 1). Engelska linjen vid Vasa övningsskola startades höstterminen 1991 vilket innebär att vi i Finland är en av föregångarna, som utarbetat en egen linje för ämnesbaserad språkundervisning, utifrån de möjligheter som gavs i grundskolförordningens 33/176, Pionjärarbetet gjordes av lektorerna Margareta Morgan och Marika Masar. Margareta Morgan fungerande som koordinator under de 4 första åren och Marika Masar var ansvarig klasslärare för engelska linjens första elevgrupp. Under de första åren hade engelska linjen hjälp och stöd av nativ speakers. Carol Svedlund från English Playschool i Vasa, undervisade både i omgivningslära och höll klubbtimmar med eleverna. Klubbtimmarna har även hållits av nativ speakers. Engelska linjen har redan från starten varit mån om att bygga upp egna traditioner med intryck från både Storbritannien och Nordamerika. Till traditionerna hör bl.a. att fira Halloween, Thanksgiving och Valentine s Day. Covenant Players besökte linjen vartannat år vid starten. Från och med läsåret har engelska linjen haft sin egen avdelning på lågstadiets 2.vån., vår egen English Department, där vi namngett klasserna; Lower Deck (åk1-2), Tween Deck (åk 3-4) och Upper Deck (åk 5-6). Lärarnas arbetsrum går under namnet Officers Mess. Namnen kommer sig av att vi ansåg vår linje vara ute på en pionjärseglats ut i världen samt av att vi ville ge de tre basgrupperna och även arbetsrummet engelska namn. Utrymmena i vår English Department har utvecklats genom åren : bl.a. fick vi en dörr in till vår avdelning när skolan var verksam på Handelsesplanaden, vi fick och har fortfarande efter flytten ett möblerat undervisningsutrymme i aulan, även kallat The Hall. Vår engelska linje har alltmer fått känslan av att vara en liten skola i skolan, både i fysisk och andlig bemärkelse. Läsåret producerades en video som berättar om arbetet vid övningsskolans engelska linje åk 1-9 samt arbetet vid gymnasiets IB-linje. Våren 1997 skrevs vid Pedagogiska fakulteten en första progradu-avhandling (Koskinen, Timmerbacka), som dokumenterar arbetet vid vår engelska linje. Under senare år har fler avhandlingar progradu skrivits om arbetet vid engelska linjen. 4

5 Antalet elever / föräldrar, som anmält sitt intresse för engelska linjen inför skolstarten i åk 1 har genomgående varit stort. På basen av anmälningar kallas eleverna till ett intervjutillfälle, eftersom alla elever inte kan antas då maximiantalet elever i den sammansatta 1-2 har fastställts till 18 elever. Målet med intervjutillfället är att få en bild av de blivande elevernas skolspråk. Förkunskaper i engelska är inte ett krav, däremot har vikten av ett starkt skolspråk betonats. Språkforskare framhåller att ett starkt modersmål gynnar språkinlärning (Baker 1996, Singleton 1989). Fortbildning som lärarna deltagit i för arbetsuppgifterna på linjen kan bl.a. nämnas språkbadskurser, fortbildning inom TCE, ämnesstudier i engelska, förberedelse och avläggande av undervisningsprov på engelska, språkprov på engelska, auskultering vid skolor med internationella linjer i Finland samt vid engelska skolor både i Storbritannien, Nordamerika och på Irland. Engelska linjen samarbetar med Pedagogiska fakulteten vid ÅA bl.a. genom TCE-kurser för lärarstuderande samt undervisningsövningar i anknytning till dessa. Hanna Heimo Anna-Brita Hillevi Kahila Oksanen Slotte Honga-Oksanen 5

6 Lärare vid Övningsskolans engelska linje 1-6: Lärare Klass Läsår Lärare Klass Läsår Marika Masar 1-2e Anna-Brita Slotte 1-2e Nina Häggdahl 3-4e Marika Masar 1-2e Heimo Oksanen 5-6e Margareta Morgan 3e Anna-Brita Slotte 1-2e Marika Masar 1-2e Nina Häggdahl 3-4e Margareta Morgan 3-4e Heimo Oksanen 5-6e Anna-Brita Slotte 1-2e Anna-Brita Slotte 1-2e Marika Masar 3-4e Nina Häggdahl 3-4e Margareta Morgan 5e Heimo Oksanen 5-6e Anna-Brita Slotte 1-2e Nina Häggdahl 1-2e Birgitta Lönn 3-4e Anna-Brita Slotte 3-4e Heimo Oksanen 5-6e Heimo Oksanen 5-6e Anna-Brita Slotte 1-2e Nina Lidfors 1-2e Pia Nummelin 3-4e Anna-Brita Slotte 3-4e Heimo Oksanen 5-6e Heimo Oksanen 5-6e Anna-Brita Slotte 1-2e Minna Aro 1-2e Birgitta Lönn 3-4e Anna-Brita Slotte 3-4e Heimo Oksanen 5-6e Hemo Oksanen 5-6e Anna-Brita Slotte 1-2e Carolina Håkans 1-2e Nina Häggdahl 3-4e Anna-Brita Slotte 3-4e Hemo Oksanen 5-6e Heimo Oksanen 5-6e Hillevi Honga-Oksanen 1e Hillevi Honga-Oksanen 1-2e Minna Aro 2e Minna Aro timl. Anna-Brita Slotte 3-4e Anna-Brita Slotte 3-4e Heimo Oksanen 5-6e Heimo Oksanen 5-6e Hillevi Honga-Oksanen 1-2e Anna-Brita Slotte 3-4e Hanna Kahila timl Heimo Oksanen 5-6e 6

7 Lärare vid Övningsskolan 7-9 engelska linje : Läsåret Lärare ämne Henrik Lindgren Diane-Christine Blusi Karl-Johan Jansson Heidi Håkans Hans-Olof Lithén Joachim Hoffman Roland Eklund MA EN FY KE BI GE GE MA 7

8 3 CLIL / TCE / ämnesintegrerad språkundervisning Engelska linjen vid Vasa övningsskolas lågstadium omfattar årskurserna 1-6 fördelat på tre sammansatta klasser. Undervisningen sker enligt den så kallade CLIL (Content and Language Integrated Learning) även kallad TCE metoden (Teaching Content through English) dvs. ämnesintegrerad språkundervisning. Temaområden inom samtliga ämnen, förutom modersmålet och främmande språk, kan undervisas på engelska. Hänsyn i planeringen tas bl.a. till hur kognitivt krävande temat är, abstraktionsnivån för detsamma samt det ordförråd/språkkompetens detta förutsätter av eleverna. Flerspråkighet i jämförelse med enspråkighet anses enligt Allwood (1986) ge en person bättre möjligheter att utvecklas intellektuellt. Detta förutsätter givetvis att undervisningssituationerna noggrant planeras eftersom omständigheterna under vilka språkinlärningen äger rum påverkar huruvida konsekvenserna blir positiva eller negativa. Elevens och hemmets inställning samt motivation till att lära sig engelska är dessutom av yttersta vikt (Baker, 1996). Content-Based Language Teaching Content-Driven Language-Driven a b c d e f a) Total Immersion: all content in L2 all ämnesundervisning på L2 b) Partial Immersion: some content in L2 en del av ämnesundervisningen på L2 c) Subject courses taught in L2 d) Subject courses plus language classes / language instruction e) Language classes based on thematic units f) Language classes with frequent use of content for language practice. På engelska linjen strävar vi mot Partial Immersion (Partiellt språkbad). Under intensiva perioder av undervisningsövningar där studerande inte anser sig behärska engelska för att uppnå detta mål, begränsas vi så att endast vissa ämnesteman undervisas på L2. Eftersom Vasa övningsskola tjänar den finlandssvenska lärarutbildningen kan vi inte ha Total Immersion (Fullständigt språkbad) då det skulle innebära att all 8

9 undervisning skulle ske på engelska. Detta skulle starkt begränsa studerandes möjlighet att genomföra sina undervisningsövningar då god behärskning av engelska i tal och skrift inte är ett krav inom lärarutbildningen. Ju längre till höger vi rör oss på axeln desto större vikt fästs vid språkriktighet och inte vid ämneskunskaper. Vid planeringen av undervisningen måste lärarna vid engelska linjen se till att både de språkliga såväl som ämnesmålen uppnås. Läraren fungerar som både språklärare och förmedlare av innehåll (Räsänen Marsh, 1994, s 32-36). Modellen kan också utvecklas så att en språklärare undervisar i målspråket och en annan lärare förmedlar innehållet. Den förra modellen används vid engelska linjen åk 1-6. De språkliga målen kan indelas i två huvudgrupper: 1. Content Obligatory Language Vokabulär eleverna måste ha för att ges en möjlighet att nå de uppsatta ämnesmålen. 2. Content Compatible Language Vokabulär man inte måste ha för att uppnå ämnesmålen men som passar väl in i temat. Exempel: Under ett experiment om vattnets bärkraft väljer läraren att använda frukter i stället för gem o dyl. Namnen på frukterna under detta tema hör till gruppen Compatible Words, medan ord som hänför sig till själva bärkraftsfenomenet är Obligatory Words. Under temat Healthful Food behöver eleverna kunna namnen på frukterna som Obligatory Words. Språkbadsläraren måste alltid ha den framförhållningen att han tar upp de nya orden som Content Compatible Language flera veckor innan den nya vokabulären blir Obligatory. Den ämnesintegrerade språkundervisningen inleds redan från årskurs 1, där särskilt stor vikt fästs vid arbetet med muntliga kommunikativa färdigheter. Engelska skall användas under åtminstone 25 %av lektionstiden i samtliga årskurser, med en utveckling från lärarcentrerad engelsk monolog till lärarelev och elev-elev dialog. Vår strävan är att 50 % undervisningen sker på engelska. Modersmålet och finskan kan inte undervisas på engelska. De elever som påbörjar sin skolgång på engelska linjen har vid skolstarten en mycket heterogen engelsk språkbakgrund: nativ speakers, English Playschool, utlandsvistelser och -boende eller inga förkunskaper. Krav på engelska förkunskaper ställs inte inför skolstart vid engelska linjen. Olika metoder som 9

10 kan stöda L2-utvcklingen utprövas kontinuerligt för eleverna i det tvåspråkiga klassrummet. I planeringen av undervisningen bör läraren därför ta särskild hänsyn till bl.a.: vikten av att ha klara klassrumsrutiner och att ge klara instruktioner användningen av medvetet kroppsspråk användningen av konkretiseringsmaterial att ta reda på och utgå från barnens kunskapsnivå att repetera, summera och utvärdera att ge kontinuerlig feedback åt eleverna samt medvetandegöra hur den direkta och indirekta korrigeringen görs att inlärning av språk och direkta ämneskunskaper går hand i hand att skapa möjligheter för och ställa krav på att eleverna skall använda engelska (Baker 1996) (1) One to One Cognitivly Undemanding Communication (2) Demonstration Context Embedded Communication Context Reduced Communication (3) Oral Explanation Cognitivly Demanding Communication (4) Workcard 10

11 Läraren bör i sin planering vara medveten om att olika teman och ämnen ställer olika kognitiva och språkliga krav på eleverna. Följande diagram (av Myriam Met) åskådliggör exempel på aktiviteter som är olika krävande vad gäller språkriktighet (Language Dependency) och kognitiva utmaningar (Cognitiv Demands). Cognitivly Undemanding demonstrations, illustrations telephone conversation following directions note on a refrigerator art, music, PE written directions face-to-face conversation (without diagrams or examples) simple games Context embedded (less lang. dependent) dependent) Context reduced (morelang. mathematics, computations science experiments social studies projects (map activities etc.) Cognitivly Demanding subject-content explanation (without diagrams or examples) mathematics word problems (without illustrations) explanation of new abstract Engelskan betraktas inte bara som ett främmande språk utan som ett av klassens två språk. Eleverna skall sträva till att uppnå lingvistisk kompetens stavning, uttal pragmatisk kompetens beteende, att hantera situationer språkligt kulturell kompetens förtrogen med engelska-talande kulturer Under olika årskurser betonas olika aspekter av det engelska språket och härigenom ställs även eleverna inför nya utmaningar i strävan att uppnå en användbar flerspråkighet. I årskurserna 1-2 betonas lyssnandet och förståelse för att ge eleverna en initial förståelse för det engelska språket, kunna visa sin förståelse detsamma genom nonverabala reaktioner samt i viss mån även kunna uttrycka sig verbalt. Detta förutsätter att eleven har lyckats förstå det som förmedlats, är intresserad av och 11

12 motiverad att lära sig engelska. De uppgifter som eleven skall utföra bör vara kontextanknutna och icke kognitivt krävande. I årskurserna 3-4 betonas de orala färdigheterna för att hos eleverna sträva till att utveckla grundläggande interpersonella kommunikationsfärdigheter (BICS). I arbetet stöds den metakognitiva utvecklingen i det engelska språket genom formell språkinlärning. De uppgifter som eleverna skall utföra bör vara kontextanknutna och begränsade samt såväl icke kognitivt krävande som kognitivt krävande. I årskurserna 5-6 betonas läs- och skrivfärdigheterna med strävan att fortsätta utveckla och fördjupa de grundläggande interpersonella kommunikationsfärdigheterna (BICS) samt de initiala akademiska kognitiva språkfärdigheterna (CALP) samt läsförståelsen. De uppgifter som eleverna skall utföra skall vara såväl kontextreducerade som kognitivt krävande. Alla dessa färdigheter måste eleverna lära sig och kontinuerligt öva för att effektivt kunna använda dem som redskap vid inlärning, autonomt lärande, utvärdering och i övriga situationer. (Järvinen, 1999, 24-25) 4. Integrering av teori och praktik Ända sedan engelska linjens start har det funnits en strävan till att förena teori och praktik. Detta har gällt såväl lärarnas egen fortbildning som samarbete med professor Kaj Sjöholm vid Pedagogiska fakulteten. Vi måste för elevernas och undervisningens bästa känna till teorier och forskningsrön om såväl språktillägnande, formell språkinlärning som ämnesintegrerad språkinlärning. Vi samarbetar med Pedagogiska fakulteten bland annat kring kurserna i flerspråkighetsdidaktik, TCE-kurser, handledning av lärarstuderande som utför undervisningsövning på engelska samt vid lärarstuderandes prograduskrivande som rör den ämnesintegrerade språkundervisningen. Vår strävan är att på så sätt vara med och utveckla skolans språkprogram och en användbar flerspråkighet. 5 Policy Det sociala språket på engelska linjen är engelska. Speciellt när elever är närvarande strävar lärare och studerande till att tala engelska med varandra. Ordningen i klasserna och i hallen är på allas ansvar; lärares, studerandes och elevers. Alla bör visa ett gemensamt ansvar för ordningen. Hallen The Hall används som undervisningsutrymme av alla elever på engelska linjen. Koncentrationsförmågan övas genom att arbeta på ett ställe där andra rör sig. Alla bör respektera att hallen används som undervisningsutrymme. 12

13 6 Studerandes roll vid engelska linjen Varje studerande som kommer till engelska linjen får information om våra rutiner. Vi strävar med detta till att ge studerandena en koncis sammanfattande inblick i vår linjes arbete samt TCEdidaktik för att ge eleverna en viss yttre kontinuitet i arbetet. Studerandena har under varje övningsperiod uttalade ansvarsområden, såsom arbetsro under egna lektioner, läxuppföljning osv, men blir också uppmärksammade på vilka uppgifter som faller utanför detta område. Studerande bör exempelvis inte reda ut allvarligare konflikter eleverna emellan utan att den ansvariga läraren är närvarande. Under avslutande praktik handleder vi även lärarstuderande specialiserade på TCE-undervisning, vilka förväntas genomföra sin sista undervisningsövning huvudsakligen på engelska. Under läsåret strävar vi efter att under varje undervisningsövning ordna temadagar, vilka involverar engelska linjens samtliga klasser, lärare och studerande. Temadagarna planeras, genomförs och utvärderas gemensamt av studerande och klasslärare. Vi ser det som en viktig del av vår uppgift som mångsidiga handledare att visa på samarbete som ett steg på vägen mot ett lyckat arbete. Scheman övar alla studerandes lektionstider i samma klass ges åt varje studerande. Även stoffet för alla sekvenser i klassen ges åt alla studerande i gruppen för att bland annat möjliggöra ämnesintegration. 13

14 7 Föräldramedverkan Skolan är en öppen instans. Vi hoppas att föräldrar känner sig välkomna att besöka vår linje och även hjälpa till i det vardagliga arbetet. Föräldrar som är lediga dagtid kan komma in och hjälpa elever att läsa och skriva eller hjälpa till t ex i småslöjden, ordna evenemang och exkursioner eller bara finnas till för små arbeten. Eleverna gagnas av fler vuxna i arbetet och får samtidigt en kontakt till samhället. Under terminerna kommer föräldrar brevledes och under föräldramöten att uppmuntras till att komma till skolan dels för att bekanta sig med arbetet och dels för att finnas till för barnen. Vi vill gärna införa ett liknande system som finns i engelska och amerikanska skolor. Under projektarbeten erbjuds eleverna möjlighet att kontakta olika personer och instanser. Eleverna får förutom övning i att ta kontakt och ta reda på fakta även en inblick i hur olika arbetsplatser fungerar. 8 Kunskapssyn och inlärningsprinciper. När eleverna påbörjar sin skolgång kartläggs deras förkunskaper i matematik och modersmålet av speciallärare. Detta för att underlätta klasslärarens fortsatta planering av undervisning för att kunna tillgodose elevernas individuella behov. Klassläraren har ansvar för en kontinuerlig elevuppföljning. Målen för undervisningen styrs av skolans läroplan. Utgående från den strävar vi till att varje elev skall uppnå en minimikunskapsnivå. Medan vissa elever under ett tema huvudsakligen strävar till att uppnå minimikunskapsnivån bör de som redan nått detta mål få fördjupa sig i samma temata. Hänsyn bör i undervisningsplaneringen tas till samtliga elevgrupper. På klasslärarens ansvar ligger att kontinuerligt följa upp elevernas arbete inom olika ämnen och ämnesområden. För att: underlätta undervisningsplaneringen erhålla stöd vid utvärdering och föräldrasamtal underlätta för studerande att planera individualiserad undervisning Studerande som har sekvens i ett ämne är medansvarig för kontinuiteten i elevernas arbete. Den skriftliga uppföljningen berör endast dem som undervisar eleverna och är inte offentlig för utomstående. Baskunskaperna ger den logiska, användbara, sammanhängande kunskapen och den personliga specialiseringen den fragmenterade kunskap som ändå kan räknas som allmänbildning. Eleverna bör få en god förmåga i 14

15 informationssökning, bearbetning och presentation. En god förmåga att hantera information, för att explicit kunna omforma informationen till egen applicerbar kunskap, är viktig. All allmänbildning som eleverna kan få i form av kunskapsfragment som fastnat oavsiktligt gagnar känslan av att vara mångsidig. En typ av Jeopardy-kunskap där man känner till en benämning eller ett fenomen utan att ha den djupa insikten ger impulser till att lära sig mera. En slags nyfikenhet väcks. Under skolåret integreras vissa ämnesblock i olika teman. Det innebär att olika skolämnen bildar en helhet vid inlärningen. De mera övergripande temaområdena kan leda till en slutprodukt i form av t ex en elevproducerad temabok. Alla temaområden behandlas inte lika omfattande och berörs inte alltid av ämnesintegrationen. Elevernas arbets- och inlärningsprocess utvecklas så att de i klass 5-6 självständigt och målmedvetet kan arbeta enligt den metodik som temaarbetet förutsätter. Metoden och inlärningsprincipen i klass 5-6 följer nedanstående modell. I N T R O A (t ex grupparbete) redovisning utvärdering total utvärdering B (t ex pararbete eller analy arbete analys arbete individuellt. arbete s redov C (hemprojekt). redov. utv. Skiss 5. Modell för tema-arbete 15

16 Individuellt elevansvar Målet är att eleverna lär sig ta personligt ansvar. Det personliga ansvaret gäller främst det egna arbetet, men också att varje elev känner ansvar för att gruppen som helhet fungerar. Samarbete, planeringsförmåga och initiativrikedom är viktiga ingredienser för inlärningen. Samarbetet över klassgränserna betonas även. Eleverna skall på ett naturligt sätt kunna umgås både under lektioner och raster. Att hjälpa andra elever oberoende av årskurs skall ses som en självklarhet. I vissa situationer används en modell av tutorverksamhet. Eleverna fostras redan från årskurs 1 till att ta ansvar för sina hemuppgifter. Läxan antecknas i planeringshäfte (åk 1-4) vilket samtidigt fungerar som ett kontakthäfte med hemmet. Det är önskvärt att föräldrar till elever i årskurs 1-4 vid behov stöder och hjälper barnen med läxorna. Läxan följs upp i skolan följande dag. Från åk 3 ökar elevens eget ansvar för att hemarbetet blir utfört. Eleverna har flera olika lärare och inte endast klassläraren ger läxor och följer upp dem. Läxor och så kallade beting skall eleven själv anteckna i planeringshäftet samt vid behov kontakta antingen klassläraren eller en kamrat för information om läxorna. Veckobetingen följs upp i slutet av veckan i samband med utvärderingen. Förutom traditionella läxor har eleverna i åk 5-6 även större hemarbeten i samband med temaarbetet. Det är ofta fråga om att producera en bok eller liknande inom ett temaområde. Eleven planerar både arbetet och tidtabellen för att arbetet skall bli klart i tid. Det är också möjligt för eleverna att utnyttja klassrummet och apparaturen efter skoldagens slut när en ansvarig lärare är närvarande. 16

17 9 Arbetets uppläggning läsåret Klasserna på engelskalinjen jobbar utgående från en enhetlig referensram. Den ger kontinuitet, trygghet och en klarare struktur för elevernas arbete. Den gemensamma ramen omfattar bland annat: Veckoplanering, temaplanering Kontinuerlig uppföljning av arbetet Planeringshäfte, Student Diary Daglig lästräning och läslogg Att fostra eleverna till all ta eget ansvar för planering och utförande av beting Utvärderingsdiskussion i slutet av veckan: Hur har din vecka varit? För att vinnlägga oss om att skapa en god inlärningsatmosfär, i vilken ingår bl a att ge varandra arbetsro, ta hänsyn till varandra, lära sig självdisciplin vill vi: att eleverna ber om taltur att eleverna tar ansvar för skolmaterial att eleverna arbetar tysta vid individuellt arbete att eleverna utför sina arbetsuppgifter samvetsgrant att eleverna lär sig och iakttar ett gott bordsskick att eleverna slutför sina påbörjade arbeten att läraren övervakar uttåget ur klassen vid lektionens slut betona vikten av att kunna lyssna /träna aktivt lyssnande visa respekt och stödja varandra förstärka det positiva tänkandet lära varandra hantera känslor i med- och motgångar 17

18 10 Litteraturprojekt inom engelskaundervisningen. I enlighet med de nationella läroplansgrunderna skall undervisningen i främmande språk ge eleven färdighet att handla i olika kommunikationssituationer. Som ett komplement till den explicita språkundervisningen i engelska inom vår enhet väljer vi inför kommande läsår att jobba med litteraturprojekt, inte bara i modersmålet, utan även inom ramen för ämnet engelska Autentisk barnlitteratur i språkundervisningen Children who are not spoken to by live and responsible adults will not learn to speak properly. Children who are not answered will stop asking questions. They will become incurious. And children who are not read to will have few reasons for wanting to learn to read. (Gail R. Haley, 1971, i Saxby, 1997, s. 173) Läsandets märkliga och intressanta historia sträcker sig över 6000 år. Vår förmåga att läsa har stor betydelse för samhällsutvecklingen och denna förmåga är därtill av enorm vikt för den enskilde individen. Vid varierande ålder lär vi oss att läsa och plötsligt öppnas en helt ny värld som tidigare varit otillgänglig. Alberto Manguel beskriver vår läsförmåga som ett extra sinne, och han framhåller att läsningen är en väsentlig funktion som nästan är lika viktig som att andas. Språk och tanke, och därmed även mental utveckling, går hand i hand och det är många forskare som framhäver litteratur som ett effektivt och lärorikt hjälpmedel i språkundervisningen. Maurice Saxby hävdar att elevernas språkliga utveckling är hjärtat av inlärningsprocessen, och språket utvecklas genom att eleverna får lyssna, tala, skriva och läsa. Saxby anser böcker vara en utmärkt språkmodell för barn som lär sig ett nytt språk eftersom språket som presenteras i böcker är noggrant uttänkt och genomarbetat. Traditionella textböcker kan sällan bidra med mer än korta, ytliga texter som dessutom är anpassade för språkundervisning. Vi lärare på engelska linjen anser att autentisk litteratur är en utmärkt metod för att fördjupa elevernas språkliga medvetenhet. Litteratur är en levande del av en specifik kultur, och den kan därför fungera som en inkörsport till en språklig värld som eleverna annars inte skulle ha tillgång till. Little, Devitt och Singleton lyfter fram att en välvald autentisk litteratur bör ha en central roll i undervisningen. Van Lier instämmer i detta argument och 18

19 hävdar samtidigt att elevernas språkinlärning gynnas av att läsa autentiska texter. De ovannämnda forskarna anser att det finns en ständig växelverkan mellan motivation och inlärning och Sell hänvisar till litteratur som en resurs för att höja elevers motivation för språkinlärning. Med stöd i dessa teorier har vi lärare på engelska linjen valt att ta in autentisk litteratur i språkundervisningen. Dessa läsprojekt sträcker sig från årskurs ett till sex och grundläggande kriterier för valet av litteratur för respektive årskurs är att materialet är autentiskt samt att böckerna i fråga finns tillgängliga för hela klassen. Böcker väljs även utgående från innehåll och svårighetsgrad. Böckerna som vi använder i våra läsprojekt finns i klassuppsättningar som är tillgängliga vid Åbo Akademis bibliotek och de utgör en liten del av en omfattande och speciell samling (CLELE) av barn- och ungdomsböcker. "Literacy is so much more than just reading. It's allowing words to convy experiences and form dreams." Patricia Arnevik Thompson: 19

20 Vi har för läsåret valt följande böcker: 1-2 En: The Snowman Story Book. 20 pages Picture Puffin: London. PB (25) As a wordless book this is now so famous it hardly needs to be mentioned! This version contains a very simple text. A young boy builds a snowman who comes to life. Browne, A Whatever Next! 31 pages Macmillan Children's Books: London. PB (25) When Baby Bear manages to go to the moon in a cardboard box, wearing a colander and wellingtons, it isn't surprising that Mother Bear says "Whatever Next!" A warm story suitable for developing role play. Riddell, C Winnie the Pooh: A.A.Milne 3-4 En: Heide, F. P The Shrinking of Treehorn 61 pages Puffin: London PB (25) When Treehorn starts shrinking, his family refuse to notice. Even once they are forced to admit he is getting smaller, it is left to Treehorn to find a way to cure himself. 7-9 Bills New Frock PB (30) One day, Bill is forced into a red frock and sent to school. His day is weird. Feeling like a boy but being taken for a girl, he sees for the first time what it might be like to be a girl. As time elapses, Bill is no longer sure exactly who or what he is. Things are resolved once he gets home Gavin, J. 1983/ En: Kemp, G The Turbulent Term of Tyke Tiler. 124 pages Puffin Books: London. PB (30) Tyke's last term at primary school is truly turbulent. Always well intentioned and trying to help her friend Danny Price, Tyke just gets into one problem after another. This book is unsurprisingly a favourite with native speakers and well deserving of the Carnegie Medal. Contains lots of direct speech and some slang, it is also interesting for raising issues about what boys and girls are expected to do as it is not revealed that Tyke is a girl until the last page

21 11 Tyngdpunkter i undervisningen 11.1 Modersmålet och det finlandssvenska kulturarvet. Eftersom vi är verksamma inom en finlandssvensk skola är det för oss en självklarhet att föra den finlandssvenska traditionen vidare genom att - finlandssvenska och nationella dagar uppmärksammas (t ex vid morgonsamlingar (Morning Assemblies). - finlandssvenska författare och konstnärer behandlas - sånger och psalmer från finlandssvenska regioner sjungs - vår hemstad, en del av Svenskfinland, är central Modersmålsundervisningen sker alltid på svenska för att stärka elevernas L1, basen för allt annat språktillägnande och språkinlärning. All läs- och skrivinlärning sker på svenska Kommunikation Muntlig och skriftlig kompetens övas bl a genom att uppträda inför klass, att informera och via elektronisk kommunikation (E-post) Vi strävar till att ge eleverna vana att uppträda inför publik. Publiken utökas småningom från den egna klassen till hela engelska linjen, hela skolan, ibland t o m föräldragruppen. Genom att vänja eleverna vid t ex högläsning inför klassen och senare redovisningar skapas den trygghet och säkerhet som behövs vid uppträdanden. I de högre klasserna är målet en mångsidig redovisningsteknik och förmåga att analysera och argumentera. Förutom att muntligt kunna redovisa bör eleverna också kunna använda sig av audiovisuella hjälpmedel för att förstärka redovisningen. Mediafostran är viktig för att eleverna skall lära sig utnyttja modern teknik för att nå en publik, men också för att lära sig genomskåda speciellt de kommersiella budskapen i olika media. Att kunna berätta på både svenska och engelska övas genom Show and Tell presentationer där eleverna t ex kan ta med sig föremål och presentera dem för klassen. 21

22 11.3 Sociala färdigheter Linjens allmänna målsättning är starkt knuten till att utveckla den sociala färdigheten. Många gemensamma evenemang inom linjen ordnas speciellt med tanke på den sociala gemenskapen. Den kognitiva sidan kan medvetet skjutas åt sidan under vissa perioder då den sociala lyfts fram. De sociala färdigheterna tränas speciellt mycket under temaprojekten. Eleverna får träning i att uppträda inför klass, att intervjua och kontakta olika människor, att kunna ge och ta emot saklig kritik, att kunna argumentera och att kunna uppföra sig korrekt i olika situationer i och utanför skolan. Uteskolverksamheten ställer stora krav på elevernas beteende och ger ypperliga chanser att få en konkret träning. De sociala färdigheterna tränas också genom att de äldre eleverna tar hand om de yngre eleverna. Olika tillfällen erbjuds i form av det inarbetade läsfaddersystemet mellan de två första årskurserna 1-2En och 5-6En Dialog för demokrati kvalitet i vår livsmiljö Årets teman, Mänskliga rättigheter och Miljöansvar och Grön flagg beskrivs närmare i årskursenheternas dokument. 22

23 12 Kulturell identitet och internationalism; Projektet Livet i vårt närsamhälle; idag, igår, imorgon Läsåret Projektet är inne på sitt tredje år och fortsätter utan finansiering från EU:s Comeniusbyrå. Våra planerade studieresor kommer vi ändå att fullfölja. Vi kommer i år att besöka Great Rollright med klass 6EN och även nästa år åka till England med de som i år går i femman. Föräldrarna är inställda på att arbeta ihop pengar till denna resa. Konkreta projekt och förväntade resultat Att få till stånd kontakt och, om möjligt, vänskap mellan elever, skolpersonal såväl som mellan föräldrar i de olika skolorna. Att bredda horisonten för alla deltagare. Att bredda såväl elevernas som de vuxnas kunskap om sin egen kultur likaväl som partnerskolornas. Detta kan i synnerhet ske genom varseblivning av skillnader och likheter mellan länderna. Att fostra till tolerans. Vi arbetar i riktning mot att uppmärksamma skillnader utan att ändå värdera eller rangordna dessa. Att höja ansvarstagandet hos eleverna. Att utöka elevernas känsla av delaktighet och ansvar för sin närmiljö. Att medvetandegöra elever och vuxna om vikten av att lära sig andra språk. 23

24 13 Utvärdering och elevbedömning Eleverna skall redan från åk 1 lära sig planera och muntligt utvärdera sitt arbete. Eleverna reflekterar över huruvida de är nöjda med sin prestation under veckan och om de uppnått sina egna mål. Det sociala klimatet och gruppdynamiken utvärderas också. Utgångspunkten i den muntliga utvärderingen kommer att vara Hur har din vecka varit?. Utvärderingen är ett av grundstegen till att utveckla elevernas självkännedom. Denna självkännedom kan omfatta att känna sig själv, sin egen inlärnings- och arbetsstil, egen potential och följden av dessa. I klass 5-6 tillkommer ännu att kunna ge och ta konstruktiv kritik samt lära sig ta konsekvenser av denna. Under temaperioderna kommer utvärderingen av elevernas prestationer att basera sig dels på arbetsprocessen, dels på slutprodukten. Förutom summativa prov av traditionell typ kommer även helhetsessäer av typen "Skriv allt du vet om... att användas. Utvärderingen kommer här att vara både kvalitativ och kvantitativ. Samtidigt utvärderas också själva temaarbetet för att ge riktlinjer och idéer för kommande temaarbeten. Klassläraren gör en kontinuerlig elevuppföljning och specialläraren gör ett flertal diagnoser av eleverna under åk 1-6. Det gemensamma arbetet för engelska linjen utvärderas under samplaneringen. Cognitivly Undemanding Communication (1) Demonstration to Teacher Context Embedded Communication (2) Oral Test (3) Write-up Context Reduced Communication Cognitivly Demanding Communication (4) Discussion Fig 3. Four methods of assessment. 24

25 14 Morning Assemblies at the English Department Höstterminen v. 33 Say Hallo! v. 39 höstdagjämning v. 45 Svenska dagen v. 34 song v. 40 Mikaelidagen v. 46 psalm v. 35 v. 41 storytelling v. 47 Univ.children s Day v. 36 v. 42 storytelling v. 48 psalm v. 37 lystringssången v. 43 tis FN dagen v v. 38 school hymn v. 44 Alla helgons dag v. 50 Christmas carols v. 51 Christmas carols Vårterminen v. 2 trettondagen v.10 song v. 17 class 3-4 v. 3 AvP v. 11 song v. 18 class 1-2 v. 4 AvP v. 12 StPatrick s Day v. 19 storytelling v. 5 storytelling v. 13 class 5-6 v. 20 AvP v. 6 Runeberg v. 14 psalm v. 21 AvP v. 7 Valentine s Day v. 15 psalm v. 22 picture time v. 8 Kalevaladagen v Verksamhet utom klass läsåret Walk in the Woods; 1-6En, 16 september Naturstigen vid Öjberget 1-6EN 30 september Winterday in the Woods; 1-6En, januari Skolans skiddag vecka 8; 1-6En Vårutfärd; 1-6En, vecka 21 Lägerskola 6 En (projektresa) i England 5-10 oktober

26 16 Gemensamma temadagar 1-9, verksamhet utom klass och övriga projekt Höstterminen Old Christmas Traditions; gemensam temadag med TCE klasserna 1-9 i december Vårterminen St Patrick s Day projekt åk 1 9 den 17 mars 2009 Disney Party. Elever och föräldrar 1-6En april

27 17 Modersmålet och litteratur; litteraturprojekt som behandlas i respektive årskurser åk 1; lättlästa bilderböcker, Camilla Mickwitz böcker om Jason, klassiska sagor, Mauri Kunnas och Paddington åk 2; Topelius sagor, Tove Jansson, Astrid Lindgren och Nalle Puh åk 3; fabler, ordspråk och talesätt, Kalevala, Astrid Lindgrens böcker om Mio/Bröderna Lejonhjärta åk 4; nordisk mytologi, Narnia och böcker av Carina Wolff-Brandt åk 5; klassiker, Yvonne Hoffman, Runeberg åk 6; klassiker, grekisk mytologi Utöver dessa litteraturprojekt arbetar klasserna med teman enligt eget val. Poesi, rim och ramsor bearbetas i alla årskurser. 27

28 18. Miljö- och naturkunskap; artkännedom mm åk 1; svampar;svampens delar, flugsvamp och kantarell bär; blåbär, lingon, hallon, jordgubbe, röda och svarta vinbär fåglar; talgoxe, bofink, domherre, kråka och skata fiskar; gädda, abborre, lax och mört djur; älg, björn, ekorre, hare och igelkott insekter; myra, fjäril träd; tall, gran, björk, al och rönn människokroppen åk 2; växter; maskros, groblad, gåsört, smörblomma och gatkamomill grodan och grodans livscykel flyttfåglar; svan, trana, tofsvipa, lärka och svala husdjur och sällskapdjur insekter; fluga, mygga, geting och bi bär; hjorton, havtorn, tranbär och kråkbär vattnets kretslopp och aggregationstillstånd odlingsväxter; de fyra sädesslagen åk 3; fåglar; sjöfåglar djur; Finlands vilda däggdjur fiskar i de finländska fiskevattnen insekter; spindeldjur strandens växter åk 4; fåglar; rovfåglar parkens träd djur; havets stora däggdjur växter; ängens vilda blommor fotosyntesen åk 5; skogsbruk växternas tillväxt och fröspridning samla in och kategorisera växter Afrikas djur kompostens nedbrytare åk 6; fjällets växter småfåglar; 30 arter Asiens och Australiens djur- och växtliv människokroppen 28

29 19. Kursinnehåll och läroplan åk 7 9 (c-klasser en-linjen) TCE BIOLOGY Year 7: Aquatic Biology In year seven the focus is on aquatic biology. The Baltic Sea and its surroundings are examined in different ways. The students learn about the different species of organisms that live in the region, how they are adapted to the environment and how they survive throughout the seasons. The students also study the environmental status of the Baltic Sea and different aspects of sustainable development. Practical work includes plancton microscopy and fish dissections. Year 8: Environmental Biology The students focus on terrestrial environmental biology. The Finnish forest and its diversity when it comes to species and habitats are examined. The students will learn about the different adaptions that plants and animals have evolved in order to survive the conditions at our latitude. The students will also study basic ecology. This includes learning about ecosystems and energy flow in living systems. Practical work includes microscopy of plant cells, fieldtrips to the surrounding environment and outdoor studies. Year 8: Human biology 1 The students will learn about the human body and its central life functions. This includes studies of the cell, the organs and the organ systems. The skeletal system, the muscles, the digestive system including the kidneys and the liver, blood circulation including the lungs and the heart, the endocrine system, the nervous system and the sense organs are dealt with. Practical work includes microscopy of animal cells, dissections of different organs from cow and pig. Year 9: Human biology 2 The major areas of study are the immune system, the human reproductive system, genetics, evolution and a sustainable development. The students will learn about the human immune system and how it reacts when exposed to different microbes and other disease causing agents. The students will also get a chance to study basic heredity within the field of genetics. The history of life on earth and the main ideas of Charles Darwin are dealt with in the evolution part. At the end of the course the meaning of a truly sustainable future is discussed. The students are encouraged to think about their own actions and decisions and how they impact on the surrounding environment. 29

30 TCE GEOGRAPHY Year 7 America The students will learn how to interpret and use different kinds of maps in a general way. The studies will mainly concern the American continents; South America, Central America and North America. The studies will include climate and vegetation zones, American culture and physical geography in a broad sense. Year 8 Europe Europe is studied in different ways. Physical geography, cultural diversity and the European union are central topics of this course. The students will also work with a bigger research project about a country in Europe. Year 9 - Finland Finland and Finnish geography is examined in different ways. Central topics are weather and climate, the Finnish landscape formed by the ice age, physical geography of Finland, human migration, Finnish economy and sustainable development. TCE-CHEMISTRY Year 7: Chemical substances and working methods The students do a lot of practical work, and they practice to interpret and present the results of their experiments. Chemical reactions and the basics of chemical terminology are connected to substances in our surroundings, e.g. water. Year 8: Chemical bonds and phenomena The students knowledge in the basics of chemistry and chemical reactions is enhanced through the study of atom models and the periodic table. Classification of substances into groups as metals, acids and bases, etc is discussed. The importance of chemical phenomena and applications at home and in the industry are in focus, as well as some of the environmental aspects of chemistry (e.g. consumers choice, life cycle analysis). The emphasis on practical work continues. Year 9: Chemistry of life Practical work combined with theory give the student knowledge in every day organic chemistry such as fuels, alcohols, organic acids, carbohydrates, proteins and fats. The importance of these substances on a personal as well as on an industrial level is studied. Environmental aspects such as the greenhouse effect and acid rain are covered. Year 9: Integrated course: Electrochemistry and electricity In the chemical part of the course basic electrochemical phenomena are studied. This includes galvanic cells and electrolysis as well as their applications, electrical conductivity, corrosion and the importance for corrosion protection. As before, the practical work is an important and integrated part of the course. 30

31 TCE History In the lower secondary school history is studied in year 7 and 8, all together four courses. TCE history year 7 In year 7 the students will focus on 19 th century history in two courses. This includes both Finnish history and general history of the 19 th century. Topics that will be studied are: Finland as an autonomous part of the Russian empire. The awakening of a nationalist movement in Finland and in Russia and their consequences. The European colonisation of Africa and Asia. The emigration from Europe to other parts of the world and its consequences for the native inhabitants. The industrial and agrarian revolution and their consequences. TCE history year 8 Finnish and general history during the 20 th century will be in focus in year 8 during in two courses. Topics that will be studied are: World war one and its consequences. The extreme leftwing and rightwing movements in Europe during the first part of the century. World war two and its consequences. How society changed from a rural to an urban one. The cold war and its crises. 31

32 Källor: Baker, C. (1996). Foundations of Bilingual Education and Bilingualism 2:nd Edition.Clevdon: Multilingual Matters Koskinen, Timmerbacka (1997). Ämnesbaserad undervisning på nybörjarstadiet; en kvalitativ fallstudie av klass 1-2e vid Vasa övningsskola. Järvinen, H-M. (1999). Aquisition of English in Content and Language Integrated Learning at Elementary Levl in the Finnish Comprehensiv School. Turku: Turun Yliopisto. Räsänen, A. Marsch, D. (1994).Content Instruction Through a Foreign Language. Jyväskylä: Jyväskylän yliopiston täydennyskoulutuskeskus. Singleton, D. (1989). Language Acquisition, the Age Factor. Clevdon: Multilingual Matters. 32