Textens transfigurationer. Jonas Forssell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Textens transfigurationer. Jonas Forssell"

Transkript

1 Textens transfigurationer Jonas Forssell

2 To klovner (1992) skulptur av Tone Thiis Schjetne (*1928) på Grønland torg, Oslo (foto J Forssell) Jonas Forssell SKH/OHS

3 Det är inte dåligt det du har gjort, men saknar intensitet och slutenhet. Det bara flyter, än här, än där, och undviker svårigheterna, branterna och det som står emot. Du ska låta bli det manierade och preciösa tänk på rösten, på ordet använd bara musiken för att finna ordets musik. Någonting ska sägas, inte sant, och föras till slut även om resonemanget är okänt. Man måste åstadkomma sådan musik, att även om storheten förblir okänd resonemanget övertygar... Hur det går till det kan jag inte lära dig... (Lars Norén, ur: Fursteslickaren 1973) Textens transfigurationer Jonas Forssell

4 ISBN: (print) (pdf) Jonas Forssell SKH/OHS

5 Innehåll 1! Inledning... 9! 1.1! Bakgrund... 10! 1.2! Syfte och frågeställningar... 12! 1.3! Teoretiska utgångspunkter... 16! 1.4! Om dispositionen... 21! 1.5! Tack till:... 22! 2! Om operaöversättning... 25! 2.1! Patriis Musis åt fosterlandets sånggudinnor Historien i fickformat... 25! 2.2! Min iakttagelse är såret. Min tanke är saltet i såret. argumentens översiktskarta... 34! 2.2.1! Texten är oviktig, eller rent av för viktig?... 34! 2.2.2! Verktroheten, och upphovsmännens intentioner... 35! 2.2.3! Opera på originalspråk är vackrast, och något går alltid förlorat vid översättning... 37! 2.2.4! Översättningar är ofta dåliga och åldras dessutom snabbt... 40! 2.2.5! Man hör ju ändå inte texten, varför översätta den, det finns ju ändå textmaskin... 43! 2.2.6! Opera på originalspråk är billigare att producera... 47! 2.2.7! För vem spelar man opera? Lite om kulturpolitik och pedagogik... 48! 2.2.8! Om tveksam moral och antikverad människosyn... 52! 2.2.9! Opera Translation: Turning Opera Back to Drama... 54! !En pragmatisk summering, och en oväntad iakttagelse... 56! 2.3! Operaöversättning i teorin... 59! 2.3.1! Vad är egentligen en översättning?... 59! 2.3.2! Grundläggande översättningsbegrepp... 65! 2.3.3! Mer specifikt för drama, poesi, sång och opera ! 2.3.4! Översättning som process ! 2.3.5! Vem är översättaren?... 76! 2.4! Det praktiska arbetet ! 2.4.1! Analysen... 79! 2.4.2! Överföringen... 82! 2.4.3! Bearbetningen och The Pentathlon Approach to Translating... 82! Första grenen Singability (sångbarhet)... 82! Andra grenen Sense (mening och förnuft, men också teatralitet )... 85! Tredje grenen Naturalness (naturlighet)... 90! Fjärde grenen Rhythm (rytm)... 90! Femte grenen Rhyme (rim)... 93! Ytterligare aspekter... 94! 2.5! Ett litet exempel... 97! 2.6! Något om textmaskinöversättning ! 2.7! Slutord om översättning ! 3! Operans text och dramaturgi ! 3.1! Inledning ! 3.1.1! À la recherche de la poétique perdue ! Redan de gamla grekerna !»Opera in movimento« ! Medan andra tittar på ! SKH/OHS Jonas Forssell

6 3.2! Att välja ämne vad är operaformen bra på respektive dålig på? ! 3.2.1! Vad kännetecknar en bra musikdramatisk idé? ! 3.2.2! Adaption av dramatiska, litterära o andra förlagor ! Å ena sidan klassiker ! Å andra sidan samtida förlagor ! Åter till Verschollenes Mittelgut ! 3.2.3! Originallibretton ! 3.2.4! Egna erfarenheter ! De gustibus EST disputandum! ! Mellan Skylla och Karybdis ! 3.3! Om dramaturgi ! Var inte så melodramatisk! (Eller var det!) ! Varför alla dessa referenser till film? ! 3.3.1! Skillnader och likheter med andra sceniska eller filmiska konstarter ! Helhetsstruktur ! All vår början bliver svår ! Allting har en ände (och operan den har...) ! Och däremellan kommer ! Kan orden få vingar? eller Hur en talscen kan bli till en duett och en aria ! Huvudrollen, och de andra ! Rösten spelar roll !... liksom tid, tempo och timing ! 3.3.2! Pansarskeppet Sångbarheten ! 3.3.3! Auf Flügeln des Gesanges ! 3.3.4! Librettister finns de? ! 3.3.5! Erfarenheter av täta samarbeten med librettister och andra trampade stigar ! Death and the Maiden ! Riket är Ditt ! 3.3.6! Samarbetet med Magnus Florin i Skuggorna och Ljusen ! 4! Om operakomponerandet: ! 4.1! Inledning ! 4.2! Något om att komponera musik till en opera ! 4.2.1! Att tonsätta en operatext ! Analysen ! Tonsättningen ! Bearbetningen ! Instrumentation och orkestern ! Notation och memorering ! Klaverutdrag, particeller och pianoarrangemang ! 4.2.2! Erfarenheter med exempel ur egna tidigare verk ! Hästen och Gossen ! Riket är Ditt ! Stadsmusikanterna ! Konflikter: Norrlandsoperan, Prinsessan & Månen och Trädgården ! Trädgården ! Jonas Forssell SKH/OHS

7 Om decoro, sprezzatura och... grazia ! Träskoprinsessan ! Death and the Maiden ! Hemligheter ! Amforta ! 4.2.3! Skuggorna och Ljusen tonsättardagboken ! Ett Skuggornas post scriptum i mars ! 5! Ut över rampen operatextens upplopp ! 5.1! Ordet är vad och musiken är hur ! 5.2! Vi hörde inte alltid vad ni sa när ni sjöng! ! 6! Avslutande reflektioner ! 6.1! Finns några svar och slutsatser? ! 6.1.1! Översättaren ! 6.1.2! Librettisten ! 6.1.3! Tonsättaren ! 6.1.4! Sångaren ! 6.2! En lite dyster profetia, men med ett ljus i tunneln ! 7! Abstract in English ! Appendix 1 scener ur Death and the Maiden ! Appendix 2 en scen ur Riket är Ditt ! Litteraturlista ! SKH/OHS Jonas Forssell

8 Jonas Forssell SKH/OHS

9 1 Inledning La dernière chose qu on trouve en faisant un ouvrage est de savoir celle qu il faut mettre la première. Blaise Pascal, Pensées På många sätt utgör repliken från Lars Noréns skandalartade genombrottsverk som dramatiker Fursteslickaren från 1973 en nyckelmening för det här arbetet. Jag var ansvarig för musiken i en uppsättning av pjäsen 1992 på Upsala Stadsteater i regi av Christian Tomner och hade sommaren innan gjort stor lycka med operan Riket är Ditt på Vadstena-akademien, till vilken jag hade skrivit såväl musik som libretto efter en pjäsförlaga av författaren Kim Procopé. I Noréns pjäs, och dess komplicerade handling någonstans i övergången mellan renässansens 1500-tal och det krigiska 1600-talet, möts bland annat två tonsättare, den gamle mästaren och den unge operakomponisten Andreas som vill lära sig hans hemligheter. Det hela utspelas i själva verket just vid det sekelskifte då själva operatanken formulerades i trakterna runt Florens i Italien och Noréns ord i mästarens mun fick också mig att fundera en del över mitt hantverkskunnande och dess brister. I det här sammanhanget kom jag också att studera och använda musik av mästarna Gesualdo och Monteverdi, något som födde tanken att göra ett slags egen, profan, tenebræ-cykel, en form som flitigt användes i det sena 1500-talet, och som tjugo år senare kom att resultera i verket Skuggorna och Ljusen. Sök aldrig harmonien för dess egen skull. Eller ens det du kan säga. Säg det som inte finns, och det kommer att finnas. Arbeta med lugna ögon. Låt din själ falla genom den öppna natten... (Paus) Vad vill du att jag ska lära dig? Du kan ju själva hantverket Toner sätts till toner. Ibland är det som att ha en gud som återvänder inom sig. Ibland är det bara att hålla sig i sin nakna hjärna så att den inte ska rinna ner på golvet och torka. (Paus) Alla har vi bristningsgränser, olika för var och en. Tag reda på din. Gå sedan förbi den. /.../ Var seg, ståndaktig, uppriktig om så behövs. Gå med musiken in i din allra egnaste trånghet. Och gör dig fri där. 2 Det är också just precis vad jag åtminstone försökt hålla mig till. Filosofen Tore Nordenstam, som, tillsammans med Ingela Josefson, väglett mig i två kunskapsfilosofiska kurser, menar att en avhandling i all enkelhet är en redovisning av fyra års koncentrerat arbete. Här är min. 1 Det sista man kommer på, när man skriver ett verk, är vad som ska stå först (övers. Ingar Gadd 2006, s. 76). 2 Norén, Lars: Fursteslickaren (1973) Upsala Stadsteaters pjäsmanuskript 1992, s Då, 1992, stavade Stadsteatern fortfarande Upsala på det sättet. Det ändrades i samband med ett byte av grafisk profil SKH/OHS Jonas Forssell

10 Bakgrund Den 4 maj 1984 uppfördes den musikdramatiska scenen Hönsskit (på en text av den ugandiske författaren Okot p Bitek i svensk översättning av Margareta Ekström). Jag hade då arbetat några år som komponerande, men också klarinett- och saxofonspelande, teatermusiker på många av landets talscener och gjort en del teatermusik för radioteatern, men detta var debuten som musikdramatiker. Under de dryga trettio år som gått sedan dess har jag mer eller mindre uteslutande ägnat mig åt opera och musikdramatik, och i olika roller. Dryga dussinet musikdramatiska verk har kommit till och i två omgångar har jag suttit på olika chefsstolar. Genom att vägen in i operavärlden egentligen skedde genom scendörren, via ett genuint och alltjämt mycket stort teater-intresse, snarare än genom ett uppstigande ur orkesterdiket, har jag också kommit att arbeta mycket med teatertexter, både som tonsättare och i dramaturgisk mening men också i viss mån som librettist, någon gång till och med som översättare (men då främst av sångtexter). Texten har alltid problematiserats i operasammanhang, och librettistens ställning och position har varierat en del genom historien. I mycket grova drag kan det brott mot konstfullheten i de sena madrigalernas manierism och letandet efter ordets musik, som Noréns mästare efterfrågar, sägas var utgångspunkten för experimentet som kom att bli opera. Florentinercameratan, en grupp poeter och musiker, med namn som Jacopo Peri, Giulio Caccini och Ottavio Rinuccini, som i slutet av 1500-talet samlades i adelsmännen Giovanni de Bardis och Jacopo Corsis hem i Florens, sökte en musikstil som, för att citera Nordisk familjebok, uggleupplagan: [...] i motsättning till Palestrina-skedets konstrikt instrumentala gestaltning af den flerstämmiga sången, utvecklade den recitativiska solosången med natursann deklamation och instrumentalledsagning. Däri låg fröet till nyare tidens opera, oratorium, kantat och homofona instrumentalmusik. 3 Även om man på detta sätt ville bryta mot den rådande konventionen och komponera musik utifrån textens känslomässiga innehåll snarare än efter uträknade satsregler, så var drivkraften intresset att återuppväcka det antika dramat, som man då trodde framförallt hade varit just ett musikdrama. Följaktligen kom en oerhört stor del av de tidigaste verken där man tillämpade den nygamla stil som brukar kallas stile rappresentativo 4 att handla om Orfeus, den antika gudavärldens trubadur, gift med Eurydike 5, son till guden Apollon, solens, klarhetens och sångens gud, och Kalliope, den episka poesins musa. Under operans första dryga 100 år hämtades historierna nästan uteslutande från den grekisk-romerska mytologin, något som publiken var, och förutsattes vara, väl insatt i. Om texten är operans vad så var dramatiken alltså ingenting som lades särskilt stor vikt vid att vare sig förklara eller ens utveckla, utan all kraft och koncentration låg på operans hur, det vill säga ordens poetiska kvalitet men framför allt på musiken, föreställningens uttryck och så småningom också prakt. Följaktligen levde librettisterna en tämligen undanskymd tillvaro medan själva utförandet kom att ta sig alltmer spekulativa former med fontäner, hästspann och fyrverkerier. Men så satte tysken Gluck ner foten i mitten av Nordisk familjebok / Uggleupplagan. Åttonde Bandet: Feiss - fruktmögel, Stockholm 1908, spalt Den kom att utvecklas till vad man idag skulle benämna recitativ, alltså den recitativiska solosången med natursann deklamation och instrumentalledsagning. 5 Euridice är också namnet på en opera från år 1600, med musik av Peri (med lite hjälp från Caccini) och ett libretto (efter Ovidius) av Rinuccini, medan det första stycke som brukar benämnas opera handlade om nymfen Dafne, som jagades av Orfeus far Apollon och har ungefär samma upphovsmän, men denna gång fick Peri hjälp med musiken av Corsi. Av detta, två år äldre, stycke finns emellertid i stort sett bara librettot bevarat. Också Monteverdis första opera bär namnet l Orfeo (1607). Jonas Forssell SKH/OHS

11 talet med en operareform, eftersom han sade sig vilja återföra operan till sitt ursprung med fokus på det mänskliga dramat, men också att lika stor vikt lades vid orden som musiken. Varvid han sjösatte sin reform med operan tja, med vad om inte Orfeo ed Euridice Tiden var tydligen ännu inte riktigt mogen för radikalare ämnesval, åtminstone inte den allvarligare operakonsten (opera seria) 6, men nu började ändå någonting att röra på sig och vad -et blir mer och mer betydelsefullt. Under 1700-talet börjar librettister dyka upp med såväl namn som anseende och rykte. Ett slags sidospår till antikens gudasagor hade också varit berättelser om romerska kejsare, också välkända för publiken, men där det åtminstone var möjligt att smyga in såväl dagspolitik som kritik mot samtidens despoter i verken. Det började lite försåtligt redan 1642 med L incoronazione di Poppea ( Poppeas Kröning ) av mästaren Monteverdi, via sådana verk som Händels Giulio Cesare in Egitto ( Julius Caesar 1724) eller Serse ( Xerxes 1738, även om denne var persisk konung snarare än romersk kejsare). Mozarts näst sista opera La clemenza di Tito ( Titus mildhet eller bara Titus 1791) betraktas ibland som en av hans mest politiska operor. I Mozarts fall känner publiken också väl till namnet på hans librettister Schikaneder och Da Ponte. När det gällde just Titus, så hette librettisten Caterino Mazzolà, men det var egentligen en omarbetning (och tillspetsning) av ett äldre libretto skrivet av den kände librettisten Pietro Metastasio ( ) och som redan tidigare hade tonsatts av många tonsättare, något som verkligen indikerar statusen hos denne librettist och hans texter. Nu börjar operans 150-åriga storhetstid, som också innebär åtminstone något av librettisternas guldålder, eftersom val av ämnen, tematik och libretton, operans vad betyder något, som uttryck för en ståndpunkt eller syn på förhållanden, privata som samhälleliga, och operan kunde till och med bidra till samhällsförändringar med politiskt sprängstoff. 7 När så operan i vissa avseenden, och enligt mångas åsikt, framförallt numera, stagnerade i början på 1900-talet, så skylls detta ofta librettisterna och librettot betraktas som den svaga länken i en annars stark konstarternas legering. Men, att säga att musiken i en operaföreställning är bra men att librettot är svagt är att göra ett logiskt felslut. Det menade den unge Henrik Ibsen redan för över 160 år sedan efter att ha hört några studenter diskutera ett framförande av Rossinis Wilhelm Tell (se kapitel 2), och så tycker även jag. Tanken har alltid funnits att samla och sammanfatta dessa mina många års och produktioners erfarenheter av arbete med musikdramatisk text. Att vidareföra dessa observationer och reflektioner i något slags slutsatser har dessutom ofta föreslagits mig av andra. En majdag för fem år sedan när jag satt och slet med operan Hemligheter ringde min vän och kollega Thomas Lindahl och tipsade om en annons gällande en plats som doktorand på Operahögskolan, och Tillfället gör tjuven för att citera titeln till en annan Rossiniopera. 6 I denna oerhört rapsodiska beskrivning bortser jag ett ögonblick från den inverkan den lättare musan (opera buffa) haft på utvecklingen, men det återkommer! För referenser till operahistorien, se till exempel: Grout, Donald Jay: A Short History of Opera Columbia University press, New York 1947, Törnblom, Folke H: Operans historia Bonnierfakta, Stockholm 1984, eller Engström, Bengt Olof: Brevkurs i musikhistoria (ingående i Pedagogisk examen för kyrkokantorer ) Bohuslänningen AB, Uddevalla Brevkursen användes i undervisningen på Adolf Fredriks Musikgymnasium, där jag gick ut Verdis Nabucco ( Nebukadnessar 1842) och Auberts La Muette de Portici ( Den stumma från Portici 1828) brukar framhållas som exempel i sådana sammanhang. SKH/OHS Jonas Forssell

12 Syfte och frågeställningar I den ansökan som också blev till en preliminär plan angavs följande syfte: Att undersöka själva akten att tonsätta en text samt följa och kartlägga den tonsatta textens alla transfigurationer i nedstigandet genom helvetets nio kretsar (Dante!), det vill säga genom alla stadier av artistens ut- och eventuella omtolkningar, av språkförståelse och översättningar samt av publikens/mottagarens hörbarhets- och förståelseproblematik. Bakom dessa lite kryptiska formuleringar ligger avsikten att följa operatexten från ax till limpa med målet: Fördjupad kunskap om den musikdramatiska texten, ur ett konstnärligt perspektiv, såväl librettistens som tonsättarens, men också artistens/sångarens [...], samt från en undersökning av den musikdramatiska textens historia och hur den verkar och trivs i en ständigt föränderlig samtid. Fördjupad kunskap? För vem, och i vilket syfte? Det anspråksfullaste (och förmodligen ouppnåeliga) svaret är: Till gagn för operakonstens överlevnad! Jag skisserar i bakgrunden hur, efter konstartens kulmination runt förra sekelskiftet, alltfler (bland andra degenerationsproblem ) ser texten och librettot som en av de främsta orsakerna till att operan därefter i egenskap av samtida konstart kontinuerligt tappat i såväl aktualitet som popularitet. En förklaring som, enligt min erfarenhet, också anammats av många tonsättare som helst inte vill ta till sig att det finns oceaner av kunskap förstår eller deltar i genererandet av, och hur man behandlar texten till det musikdramatiska verket. Samma tänkande legitimerar också den repertoarpolitik som nu omfattas av en förkrossande majoritet av världens operahus, där de konstnärligt ansvariga söker välformulerade förklaringar till varför samtidsoperan väljs bort, inte en gång, inte gång på gång utan tusenfalt. Häri ryms också det lite spektakulära ordvalet i titeln. SAOB 8 förklarar transfiguration sålunda: TRANSFIGURATION tran ¹s ~fig ɯ¹ra ʃω⁴n l. -gur ¹- (-tschón DALIN (1854)), r. l. f.; best. -en ; pl. -er. [ jfr t., fr. transfiguration ; av lat. transfiguratio (gen. -ōnis ), vbalsbst. till transfigurare (se TRANSFIGURERA)] omgestaltning l. förvandling; särsk. ( teol.) om förvandlingen av Kristi kropp på Förklaringsberget (jf3 FÖRKLARA 3). Een Transfiguration, Förstelling.. såsom Sathan sig förställer uthi een Liusens Engel. KEMPE Krigzpersp. 3 (1664). Att Konsten i sig sjelf ej är annat än en Transfiguration af lifvet. TEGNÈR BREV 2: 218 (1822). Transfiguration kallas i Romerska kyrkospråket Christi förklaring, till hvars åminnelse de fira en särskilt fest. [...] 9 Transfiguration är, i det här fallet, i första hand den process som ordet genomgår för att bli en del av operans helhet, men också vad som krävs för en kanonisering. 10 Det något anspråkslösare syftet är att en genomförd självstudie i en operatonsättares tankevärld, och då i synnerhet i förhållande till dramat och texten, kan gagna såväl förståelsen av den samtida operan som av konstnärliga skapelseprocesser överhuvudtaget, och då för de som är intresserade av detta. I det avseendet kan man se detta både som en studie i think aloud -forskning- 8 Svenska Akademiens Ordbok. Ett ännu inte avslutat projekt som även finns på nätet Kanonisering helgonförklaring, är en akt där en kyrklig myndighet förklarar någon vara ett helgon. Ordet kanon används också i överförd bemärkelse som kulturkanon, operakanon o a. Jonas Forssell SKH/OHS

13 ens (se kapitel 2) tradition och som i Donald A. Schöns ( Reflective Practitioner, se kapitel 2) eller Bengt Molanders ( Kunskap i handling, se kapitel 3) anda. Vid ett 75 %-seminarium i Göteborg gällande ett annat avhandlingsarbete om ord och ton i november 2012 formulerade en av opponenterna, idéhistorikern Andrej Slávik, i en slags forskningens devis, att en forskningsfråga ska vara forskningsbar och forskningsvärd, samt att resultatet av undersökningen ska vara såväl sant som intressant, en i mitt tycke mycket användbar definition. Fördelen med denna stränga, men ändå av visst saktmod präglade, formulering är att den fångar in såväl naturvetenskaplig forskning, det vill säga att förklara (Erklären) något, som humanistisk, att förstå (Verstehen), men dessutom fungerar den alldeles utomordentligt när det gäller konstnärlig forskning. Motsatsparet Erklären Verstehen introducerades av den tyske historikern och för-hermenutikern Johann Gustav Droysen ( ) i verket Grundriss der Historik (1868). 11 Intressant nog var hans metoder för vetenskaplig undersökning egentligen tre där den tredje var igenkännandet (Erkennen) som han menade användes inom de spekulativa vetenskaperna som filosofin och teologin, alltså det anagnorisis Aristoteles prisar som det största och hemlighetsfullaste i all konstnärlig njutning. 12 Det forskningsfält jag valt, operatextens, visade sig vara långt forskningsbarare än jag i förstone trott, i det att så många vägar öppnats och tankar fötts under resans gång. Att det dessutom varit värt denna ansträngning visar inte minst det intresse uppgiften väckt hos andra, men också att uppsamlingen och sammanställningen kunnat ske ur så många källor ifrån ibland oväntade riktningar. Jag ställde också i ansökan några mer konkreta frågor till det tänkta materialet, där stod till exempel: Vad sker med texten, som konstnärligt redskap och uttryck, under och efter sina många transfigureringar i samtidens operaskapande, såväl i återgivandet av operakanon som i skapandet av nya operaverk? Utvecklas eller tillbakabildas den? Hur och när blir aldrig så vältänkta ord underlag till musikdramatik? Tonsätter man annorlunda på ett annat språk? Sjunger man annorlunda på sitt eget? Vad händer med själva det ögonblick hjältinnan sätter klacken i marken, vänder sig om, genomborrar sin motspelare med blicken och utslungar en välsjungen, men sarkastisk tvetydighet på ett originalspråk varken han, hon själv eller publiken förstår den fulla innebörden av? Vart tar den förr så omhuldade och av tidigare generationer sångare omsorgsfullt tränade diktionen vägen, när ingen strängt taget har någon glädje av den? Har då sångarens diktion verkligen förändrats eller förflackats eller är det bara ett illasinnat rykte? Finns där försummade och bortglömda tekniker eller sker i själva verket en utveckling på helt andra områden som väl kompenserar detta med att istället skapa nya och bättre förutsättningar i en ny tid? Vad tillför textmaskinen föreställningen? Bortför den månne någonting annat? Kan den till och med användas som ett konstnärligt redskap snarare än ett tekniskt hjälpmedel? 11 där s lyder: Nach den Objecten und nach der Natur des menschlichen Denkens sind die drei möglichen wissenschaftlichen Methoden: die (philosophisch oder theologisch) spekulative, die mathematisch-physikalische, die historische. Ihr Wesen ist: zu erkennen, zu erklären, zu verstehen. Daher der alte Canon der Wissenschaften: Logik, Physik, Ethik: nicht drei Wege zu Einem Ziel, sondern die drei Seiten eines Prisma, wenn das menschliche Auge das ewige Licht, dessen Glanz es nicht zu ertragen vermag, im Farbenwiderschein ahnen will. 12 Begreppet anagnorisis (igenkänning) diskuterar Aristoteles i kap. XI av sin Poetik, men citatet om prisandet är av Stefan Zweig i Världen av igår, se vidare kapitel 3. SKH/OHS Jonas Forssell

14 Översättningskonsten? Vad sker med den? Istället för sångbarhet, stavelseräkning och vokaltrohet, kommer kanske översättningstwittrandet att ta över? (En typisk textmaskin brukar ha två rader och 48 tecken/rad!) Vad uppfattar publiken av detta? Är mångspråkigheten alt. språklösheten i själva verket en entrébiljett för en publik som inte alls känner sig välkomnad av en förment svenskspråklig begriplighet? Gör det faktiskt skillnad om Greven och Figaro grälar på originalspråk, det vill säga italienska med svensk text i scenkanten, eller om de spottar recitativen på publikens språk, i vårt fall svenska? Vad uppfattar vi överhuvudtaget av texten och blir i själva verket musikupplevelsen lidande, med haltande versfötter och en uppsjö av det som operafolk och dramaturger älskar att kalla BEtoningar? samt även: Är dessa frågor överhuvud taget relevanta? Är de till och med överflödiga och mer ett uttryck för en nostalgisk snobbism? Den som ställer dem har kanske missat tåget som är på väg i ny och rätt riktning. Den första uppgiften blev att försöka begränsa forskningsfältet så att det hela inte villar bort sig bland alla korsvägar och stickspår. Arbetet handlar sålunda om den musikdramatiska form som brukar benämnas opera med någon utflykt, främst i översättningsdelen (kapitel 2), till musikalen. Detta för att det i huvudsak är förhållandet mellan texten och tonsättningen av denna text som behandlas. Musikteaterbegreppet är emellertid större än så. Med någon slags början bland annat i Stravinskijs L histoire du soldat skriven 1918 och senare med namn som John Cage, Mauricio Kagel och idag framförallt Heiner Goebbels har det uppstått något som ibland brukar benämnas Composed Theatre. Mycket som gjorts under denna beteckning är ytterst spännande och intressant, men genren (även om många inte vill kalla den en genre utan snarare ett ramverk) präglas en smula av den slags stränghet som, paradoxalt nog, brukar infinna sig när man strävar efter att upplösa såväl hierarkier som hegemonier. Så menar till exempel Mathias Rebstock, i sin inledande essä Mapping the Field i den gedigna samling som utgivits under just namnet Composed Theatre, att denna genre utmärks av två kännetecken. Det första är att ordet composed ska förstås i sin tyska mening, det vill säga som musikalisk komposition, och att alla andra ingående element som dans, skådespeleri, ljus och konstinstallation med flera, ska organiseras enligt denna musikaliska kompositionsprincip. Den andra är att hierarkin mellan de ingående elementen ska vara närmast upplöst och att inget används för att renodlat illustrera något annat. Redan här ser jag en paradox då musiken ändå tycks vara den allt dominerande konstarten framförallt eftersom allt ska underkastas dess kompositionsprinciper, och i denna essäsamling är det i princip bara tonsättare som nämns (jämte, någon gång, till exempel koreografen Pina Bausch och hennes banbrytande Tanztheater i Wuppertal). En lite egendomlig effekt är också att ganska tydliga exempel på verkligt komponerad teater som Samuel Becketts Footfalls (1975) eller Quad (1981) verkar falla lite utanför ramen för definitionens stränghet. Tonsättaren George Aperghis, en av de verkliga förgrundsfigurerna, säger: The visual element should not be allowed to reinforce or emphasise the music, and the music should not be allowed to underline the narrative. Things must complement themselves; they must have different natures. This is an important rule for me: never say the same thing twice [...] Another thing has to emerge that is neither one nor the other; it is something new Rebstock, Mathias & Roesner, David (red.): Composed Theatre Aesthetics, Practices, Processes Intellect Bristol, UK 2013, s. 20. Jonas Forssell SKH/OHS

15 I den operavärld som är denna föreliggande texts, är det fullt tillåtet att någon gång också gå med texten även om strävan även där oftast är att aldrig säga samma sak på två sätt. Andra begränsningar är att regissörens, dirigentens, scenografens eller koreografens arbete med iscensättningen av det färdiga operaverket inte kommer att avhandlas, alltså i stort sett ingenting om vare sig uppsättningsidéer, musikalisk interpretation eller gestik. Det kommer, för det tredje, inte heller att handla särskilt mycket om kompositionsteknik och -principer utanför det centrala perspektivet i förhållande till texten. Som en fjärde och sista avgränsning kommer ingen undersökning i Bourdieusk anda om publikens sociala sammansättning eller operans habitus att diskuteras eller inkluderas, inte heller vilket kanske är vad jag saknar mest en genomlysning av operans genus- och etnicitetstänkande såväl historiskt som ur ett samtidsperspektiv. Den undersökningen kan och bör göras så grundligt att det är ett ämne för minst en egen avhandling. Jag har som operatonsättare gjort mitt bästa för att förändra balansen mellan antalet kvinnliga och manliga röster, och framförallt när det gäller huvudrollerna (även om sopranen traditionsenligt 14 dog, eller tog sitt liv, i sista akten av min första opera Hästen och Gossen 1988), och även med att införa andra musikstilar och idiom i partituren (Träskoprinsessan 2007), men jag har anledning att förmoda att utfallet för operakonsten som helhet skulle kunna bli så pass deprimerande att det påverkade resultatet även av det jag föresatt mig att undersöka. Med dessa avgränsningar i åtanke och efter någon tids begrundande över de många, och ibland tämligen disparata, ursprungliga frågeställningarna kokade avhandlingsprojektet ner till fyra plattformar eller kanske rentutav synvinklar på operans text med tillhörande frågor: översättarens Vad skiljer operaöversättning från annan översättning, och hur går det till att översätta opera? Hur ser operaöversättningens historia ut och behövs den idag? librettistens Vad skiljer ett libretto från annan narrativ och lyrisk text, och vilken status har texten i förhållande till musiken i ett operaverk? tonsättarens Vad skiljer operakomponerande från annat tonsätteri, och vilka speciella hänsyn bör man ta som operatonsättare? Hur tänker en tonsättare under pågående arbete med tonsättningen? respektive sångarens Har sångarnas inställning till texten förändrats genom historien och har textningen försämrats nu efter det att fler och fler operascener går över till originalspråk och textning på maskin? Dessa utgör också de centrala kapitlen (där det sista sångarens är en betydligt mindre studie) och där dessa fyra uppträder också precis i den ordningen. En naturlig fråga är varför kapitlet om operaöversättning hamnat först och inte längre ner, vilket har (minst) tre förklaringar. Den första är att operaöversättning ofta är en mycket vanlig väg in i operatextskapandet, sett både historiskt och i nutid. Detta för att en verkligt plikttrogen och kunnig översättare kanske är den som gör den mest noggranna analysen av ett operalibretto, ibland överträffande såväl sång- 14 se: Clément, Catherine: L Opéra ou la Défaite des femmes, Grasset & Fasquelle, Paris Även: Opera, or the undoing of women (Engl. transl. Wing, Betsy) University of Minnesota Press, Minnesota SKH/OHS Jonas Forssell

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Citation for published version (APA): Forssell, J. (2015). Textens Transfigurationer Stockholm University of the Arts

Citation for published version (APA): Forssell, J. (2015). Textens Transfigurationer Stockholm University of the Arts Textens Transfigurationer Forssell, Jonas 2015 Link to publication Citation for published version (APA): Forssell, J. (2015). Textens Transfigurationer Stockholm University of the Arts General rights Copyright

Läs mer

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar

Tema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.

Fråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta. Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12.

Uppgiften är uppdelad i 7 skriftliga delar, där varje del sträcker sig från 1 2 till 1 sida, skriftstorlek 12. Skapa en fiktiv person Du har nu jobbat i flera veckor med att bekanta dig med olika termer i språksociologin, samt diskuterat hur de kan användas. Nu är det dags att skapa en person utifrån din egen fantasi

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

BAROCK (när Bach dog)

BAROCK (när Bach dog) BAROCK 1600-1750 (när Bach dog) Barock=överdriven, absurd Moll och durskalor Många nya stilar Långa dekorerade melodier Orkestermusik!! Generalbas, matematiskt beräknad SAKRAL MUSIK Passion. Ett sorts

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund Bakgrund Det här materialet hör till boken Kära Ruth som är skriven av Bente Bratlund. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som läser boken.

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet

Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet RECENSION Sven-Eric Liedman Amela Dzin: Kunskapssyner och kunskapens vyer. Om kunskapssamhällets effektiviseringar och universitetets själ, med exempel från Karlstads universitet Doktorsavhandling. Karlstad

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Arbetar min häst korrekt? Av Henrik Johansen Detta test på hur din häst arbetar tar ca tre minuter och bör ingå i uppvärmningen varje dag. Du måste veta vad du vill när du sitter

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Om översattandets konst

Om översattandets konst Om översattandets konst "Det omojli~qas konst" I en nyutkommen norsk artikelsamling karakteriseras översättande som "det omöjligas konst".l Att Översättande egentligen ar en omöjlighet ar en åsikt som

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter.

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015. Tidsram: 20-25 minuter. SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI 2015 Tidsram: 20-25 minuter. Dagens evangelieläsning är Joh 1:35-42, men i detta kapitel fokuserar vi på den första läsningen som handlar

Läs mer

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav Svenska 3 Centralt innehåll och Kunskapskrav Kursens centrala innehåll är Muntlig framställning med fördjupad tillämpning av den retoriska arbetsprocessen som stöd i planering och utförande samt som redskap

Läs mer

Planering inför, under och efter en anställningsintervju

Planering inför, under och efter en anställningsintervju Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter.

Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter. Syfte: - att eleverna ska lära sig läsa och analysera lyrik. - att eleverna ska formulera sig i skrift, samt att skapa och bearbeta texter. Mål: - att du i övningar tillsammans med andra kan visa att du

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

TEMA BALDER Arbetslag 5-6

TEMA BALDER Arbetslag 5-6 TEMA BALDER Arbetslag 5-6 Pedagogisk planering Övergripande mål för TEMA BALDER Samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Skapa trygghet för elever i skolmiljön Stärka

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad boken handlar om? Boken handlar om Vanja och hennes kompis, Livia, som sitter hemma och tittar på en vampyrfilm. Vanja tycker egentligen att vampyrer är otäcka, men

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer

Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer Samtal II: Samtal om sinnen, lek och kreativitet i skapande processer Eva Borseman, Cecilia Hofsten, Mimmi Larsson, Elis Storesund, Martin Wikmark MW Ja, vi ställer ju krav på dem. Vid något tillfälle

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

Kort sagt det handlar om livet.

Kort sagt det handlar om livet. Sånt är livet! Teater Trots Sånt är Ett tragikomiskt drama, som handlar om glädje och sorg, om kärlek och vänskap, om otrohet och skilsmässor, om mobbing och svek, om våldtäkt och alkoholism, om gräl och

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

KLAS HALLBERG OM ATT LEVA INNAN MAN DÖR

KLAS HALLBERG OM ATT LEVA INNAN MAN DÖR KLAS HALLBERG OM ATT LEVA INNAN MAN DÖR INNEHÅLL Miljoner ögonblick av hångel 9 1 Om ägarskap och vardagsrisker Johan Ett kapitel om ögonblicket 17 Att be livet om det man vill ha Eller att välja att gå

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer