Tertialuppföljning, maj 2013

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 22 KS Kommunledningsförvaltning 23 KS Konsult- och serviceförvaltning 32 Samhällsbyggnadsförvaltning 44 - Samhällsbyggnadsnämnd 52 - Kultur- och fritidsnämnd 60 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 65 Välfärdsförvaltning 79 - Omsorgsnämnd 89 - Humanistisk nämnd 94 Totalt nämnderna 98 Delårsrapport 1-4/2013 Resultaträkning, kommunen 100 Balansräkning, kommunen 101 Nothänvisningar, kommunen 102 Bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB 106 AB Övikshem 108 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 109 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 110 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 112 Övik Energi AB 113 Örnsköldsvik Airport AB 115 Bilaga: Finansrapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,4 3,4 3,8 3,4 2,8 3,5 Jmf m föreg år -0,1-0,3-0,0 +0,0-0,3 +0,1 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (30%) mångfald (20%) 3,5 3,7 3,1 2,5 3,4 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,2 4,0 3,5 3,0 3,6 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,6 3,8 3,3 3,0 3,5 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Betygsintervall Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndsmålen görs i samband med årsbokslut. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2013 till 3,4, vilket innebär betyget godkänt, men totalt sett en försämring från föregående år med 0,1. Samtliga enskilda perspektivbetyg uppgår till minst godkänt. Ett av de fem perspektiven bedöms 2013 uppnå betyget bra och det är perspektivet effektiv verksamhet som i prognosen når betyget 3,8, bortsett från ekonomi i balans ligger också övriga perspektiv på gränsen mellan godkänt och bra. Ekonomi i balans ligger lägst med 2,8 och har försämrats med 0,3 från bokslut Medborgarnytta (Betyg 3,4 Godkänt) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget för 2013 är i prognosen 3,4, att jämföra med förra årets betyg 3,7. Högsta betyget (3,6) har även i år framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet, men här har också den största förändringen skett från betyget 4 förra året. Även för övriga perspektiv bedöms betyget sänkas, men i mindre grad. Huvudsakliga orsaken till förändringarna är att verksamheterna har utvecklat mått och måltal och förändrat i betygsskattningen. Detta innebär att resultatet inte i alla delar är jämförbart med tidigare resultat. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 - Godkänt) Framgångsfaktorn "Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang" följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas även denna gång till 3,5. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarna ger betyget 3,7 på det arbete för delaktighet som görs, vilket är lägre än vid årsskiftet då betyget var 4,0. Det sänkta betyget beror främst på att välfärdsförvaltningen förändrat betygsberäkningen till att grundas utifrån statistik, vilket innebär att betyget på delaktighetsarbetet nu är 3,1 istället för 4,3 förra året. Det finns dock också en nedåtgående trend inom delar av den dagliga verksamheten som visar på en minskad upplevelse av medbestämmande och möjlighet till påverkan. Exempel på aktiviteter inom denna förvaltning för att öka engagemang och delaktighet är Funkisveckan, individuella genomförandeplaner inom LSS-boende och planer på att utveckla hanteringen av synpunkter och klagomål. Betygen för bildningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen ligger båda fortsatt över 4 och konsultoch serviceförvaltningen respektive kommunledningsförvaltningen på 3 respektive 3,3. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen fortsätter arbetet för delaktighet och engagemang bland annat genom utveckling av sociala medier, information på webbplatsen och av dialogformer som till exempel kulturdialoger och föreningsliv. Kommunledningsförvaltningen utvecklar möjligheterna till dialog, exempelsvis genom arbetet inom Världsklass 2015 och via webbplatsen genom sociala medier, filmer, verktyget Dialogen m.m., samt genom fler tillfällen till dialog med näringslivet och inom konsult- och serviceförvaltningen jobbar man bland annat med matråd i skolorna. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,2 - Godkänt) "Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen" följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,3, vilket är en sänkning från 3,9 vid årsskiftet. Främsta orsaken är det sänkta betyget för välfärdsförvaltningen till 2,3 från 3,8. Förändringen grundar sig främst i det förändrade sättet att mäta, men förvaltningen identifierar bland annat rutiner för systematisk uppföljning av beslut, att bättre ta tillvara på synpunkter och klagomål samt aktiviteter för brukare inom särskilt boende som viktiga utvecklingsområden. Bildningsförvaltningen visar samma betyg som vid årsskiftet, med hälsoenkäten som grund. Jämfört med tidigare är resultaten bättre i åldersgruppen 16 år, och i stort sett oförändrade i övriga åldersgrupper. Enkäten visar att arbetsron behöver förbättras i alla åldersgrupper, men främst bland de yngsta barnen. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen pågår bland annat utveckling av svars- och handläggningstider, bemötande och serviceåtaganden. Konsult- och serviceförvaltningens uppföljning av maten inom äldreomsorgen visar att 72 procent anser att maten är god och vällagad och skolans hälsoenkät visar att 88,5 procent av eleverna äter lunch varje dag. Landstingsservice enkät om patientkosten, som levereras av kommunen, visar på en kundnöjdhet på 98 procent. Ett samarbete mellan kommunen och Företagarna pågår för att stärka företagsklimatet och därmed förbättra betyget för service till företag. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,6 - Bra) "Medborgarna ska uppleva trygghet" följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet från 2012 ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3,6. Förändringen jämfört med betyget i bokslutet, som då var 3,9, beror även här främst på förändring i sättet att mäta i välfärdsförvaltningen. Prioriterade utvecklingsområden för att förbättra resultatet för just välfärdsförvaltningen är dels lärande och förebyggande insatser inom området hederskultur, dels tidigt stöd till utsatta barn och familjer samt lokala lösningar. Arbete med HVB-hemsstrategin, suicidprevention, personalkontinuitet (PEK) och samarbete med landstinget i projektet trygg hemgång från akuten är några exempel på utveckling som pågår. I samhällsbyggnadsförvaltningen sker trygghetsarbetet bland annat genom att skapa öppna och trygga platser, trafiksäkerhet och belysning, övning och utbildning av räddningstjänstpersonal och deltagande i lokala brottsförebyggande rådet. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och skolgårdar, brandskydd i fastigheterna och reservkraft till äldreboenden. Elevhälsoenkäten är även när det gäller denna framgångsfaktor en grund för bildningsförvaltningens betyg. Hur väl kommunen arbetar med krishantering i form av bland annat övningar och ständiga förbättringar samt hur man lyckas med att ge ungdomar sommarjobb är grund för kommunledningsförvaltningens betyg. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,8 - Bra) Perspektivet effektiv verksamhet mäts via framgångsfaktorerna utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, hög tillgänglighet samt engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår i prognosen för 2013 till 3, Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,7 - Bra) Arbetet med att utveckla framgångsfaktorer som identifierats i Kommunkompassen och Kommunens Kvalitet i Korthet har påbörjats för att förbättra kommunens kvalitet. På flera förvaltningar pågår pilotprojekt inom ramen för det Lean-inspirerade kvalitetsarbetet. Under året utarbetas en långsiktig strategi för hur Örnsköldsviks kommun ska arbeta med Äldres boende. Kommunen fortsätter arbetet med de mätningar som kommer från Måttbandet där bland annat nyckeltal för fastighetsavdelningen tagits fram i ett nätverk med andra kommuner. I arbetet med en strategisk och långsiktig lokalplanering kommer följande tre mål att arbetas med under 2013: Minskad energianvändning - Uppvärmning inklusive varmvatten oavsett. Minska antal m2/kommuninvånare - Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Detta nyckeltal mäter fastighetsbeståndets yta per kommuninvånare och representerar arbetet med att effektivisera kommunens lokalnyttjande. Minskad elanvändning - Elförbrukningen på total el för kommunen. Arbete pågår med att öka den elektroniska hanteringen av både lönebesked och fakturor. Antalet digitala lönebesked ska öka från 11% till 50% vid året slut och andelen fakturor som hanteras elektroniskt ska öka med 3%. Kommunen arbetar vidare med e-tjänster. Bland dessa kan nämnas e-tjänst om trädfällning, e-tjänst som anger vem som är ansvarig för gatuunderhållet för gator och vägar, e-tjänst för grävtillstånd, e-tjänster för bygglov och för anmälningsärenden enligt plan- och bygglagen och e-tjänst för obligatorisk ventilationskontroll (OVK). Bibliotekets webbsida utvecklas vidare med fler e-funktioner och förenklade sökmöjligheter. Webbsidan kommer att lanseras 15 maj. Delar av museets fotosamling är nu möjliga att se på webbsidan. Detta arbete löper vidare och 2014 beräknas en stor mängd digitaliserat material finnas sökbart på webben. Kommunen utarbetar ett förslag på en modell för att effektivisera och kvalitetssäkra flöden av placeringar i familjehem och HVB-hem före, under och efter placering. De enskilda skolorna visar på betydande skillnader i meritvärden. Stora kompetensutvecklingssatsningar görs i ämnena matematik och svenska. Skolutveckling tar tid och förväntade effekter på resultaten i årskurs 9 kan dröja. Skolinspektionens påpekanden på förbättringsområden utifrån genomförd inspektion 2010 har ytterligare satt fokus på högre måluppfyllelse och förbättrade resultat. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 Bra) Kommunen arbetar med att implementera Riktlinjer för telefoni för att minska svarstider och förbättra nåbarhet för medborgarna via växeln. Kommunen ska även gemensamt arbeta med att förbättra svarstider och bemötande via e-post. En övergripande IT-strategi är under bearbetning för att säkra och möta behov av tjänster från kommunkoncernen. Riktlinjer för de olika verksamheterna färdtjänst, upplåtelse av allmän plats, skolskjutsar samt dispenser för trafikhinder ska ses över och utvecklas. Information på webbplats om stöd och hjälp ska förbättras. Utifrån kravet att kommunerna ska tillhandahålla webbaserad information om psykisk ohälsa pågår ett arbete med att utveckla information för barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer för att det ska vara enkelt att få veta vart man vänder sig vid problem oavsett om det är av psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala orsaker. Arbete pågår också med att utforma en Anhörigportal i syfte att underlätta för anhöriga att få relevant information. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 3,8 - Bra) Målsättningen att förbättra resultaten för Medarbetarskap (MA) och Medskapande (MS) i 2012 års Medarbetarenkät har resulterat i en liten men dock förbättring. Betygen har ökat både för MA 4,33 (2011: 4,31) och MS 3,93 (2011: 3,92). Ett samlat betyg på 4,13 är mycket bra. Arbetet med att förbättra resultatet har skett genom att utveckla ledarkulturen, öka delaktigheten hos medarbetarna i det kreativa arbetet, planeringsarbetet och arbetsmiljön samt på individnivå i samband med utvecklingssamtal 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,4 2013, vilket är en liten förbättring jämfört med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,3 och enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,0. Övriga förvaltningar väntas få 4 och strax därunder. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,1 - Godkänt) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2013 uppnå betyget godkänt. Det som drar ner det förväntade betyget är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2013 att ligga på en godkänd nivå. Välfärdsförvaltningen arbetar vidare med att öka andelen heltider och väntas i prognosen öka till 52% heltidsanställda. Detta gör att andelen heltidsanställda totalt väntas vara drygt 70% vid utgången av 2013, det är i så fall en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med utfall För att den totala andelen heltidsanställda ska öka krävs det framförallt att välfärdsförvaltningen ökar andelen, eftersom övriga förvaltningar redan ligger på en hög nivå, 77% och över. Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom i fjol ligga på högt över godkänd nivå medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen väntas få godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,5 - Bra) I prognosen för 2013 väntas betyget för denna framgångsfaktor bli 3,5, vilket är i nivå med utfall Andelen utvecklingssamtal väntas öka till 89,5%, utfallet för 2012 var 88,3%. Trots ökningen ligger andelen utvecklingssamtal på en nivå under godkänt. Förvaltningarna arbetar aktivt för att andelen ska öka. Ledarskap och medarbetarskap väntas dessutom ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Medarbetarenkäten. Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att ytterligare stärka ledar- och medarbetarskapet. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2013 till 5,6% av den överenskomna arbetstiden vilket är en marginell förbättring jämfört med utfall 2012 då den var 5,7%. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2012 vara 2,7% av den överenskomna arbetstiden. I prognosen för 2013 väntas kommunlednings- och välfärdsförvaltningen få en liten minskning av sjukfrånvaron medan bildnings- och konsult- och serviceförvaltningen väntas få en marginell ökning. Samhällsbyggnadsförvaltningen väntas få en sjukfrånvaro i nivå med utfall 2012, 3,8%. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Under året väntas drygt 60% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en liten förbättring jämfört med Välfärdsförvaltningen antas få ett frisktal på låga 51% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 2,8 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2013 till 2,8, vilket är en försämring med 0,3 jämfört med bokslut Positivt resultat (Betyg 2,5 - Godkänt) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Svagt) Resultatet i Budget 2013 uppgår till +41 Mkr, vilket motsvarar 1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2013 till +8 Mkr vilket innebär +0,3% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls inte kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Svagt) I balanskravsresultatet räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgår i prognosen till -0,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed infrias inte Kommunallagens balanskrav. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Godkänt) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2013 uppgick verksamhetens nettokostnad till 99,6% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2013 uppgår verksamhetens nettokostnad till 99,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed bidrar den löpande driftverksamheten till det positiva resultatet Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Svagt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2013 till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -8,2 Mkr, vilket motsvarar -0,3% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 3,0 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Svagt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 146 Mkr. Avskrivningar uppgår till 101 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 28 Mkr. Måttet prognostiseras till 112,7% (146/129) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Mycket bra) Totala investeringar prognostiseras till 381 Mkr att jämföra med budgeterade 391 Mkr. Avvikelsen 10 Mkr motsvarar 2,7%. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Kommunfullmäktige har beslutat om en målsättning att kommunens externa låneskuld ej ska öka Utifrån detta har bolagen minskat investeringsnivån med cirka 10% 2013 och förvaltningarna fick också i samband med bokslutsdagarna i januari uppdraget att se över såväl ombudgeteringsnivån samt tidigare beslutad årsbudget för investeringar. Utifrån denna ambition att minska investeringsbudgeten för 2013 har nivån sänks med 60 Mkr för kommunen. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,0 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i prognosen uppgår till +8 Mkr att jämföra med budgeterade +41 Mkr. Avvikelsen 33 Mkr motsvarar 1,2% Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -8,2 Mkr, vilket motsvarar -0,3% av totala skattemedel. Avvikelsen 17,7 Mkr motsvarar -0,6% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,5 - Godkänt) Perspektivet Utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna Kreativ miljö, Regional utveckling, "Attraktivare och mer hållbar livsmiljö" samt Starkt företagsklimat. Under början av året har vissa satsningar gjorts som kan leda till förändringar i betyget längre fram, t.ex. satsningen på Höga Kusten som internationell destination, genomförande av en skärgård i världsklass etapp 2, projekt kopplade till förberedelse inför kulturhuvudstadsåret 2014 samt arbetet med årets kvalitetskommun 2014/ Kreativ miljö (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetyget är 3,4, vilket är en ökning i jämförelse med bokslutet för 2012 (3,3). Välfärdsförvaltningen står för största ökningen. Förvaltningarna visar på ett arbete med medarbetarna i förvaltningarna (olika utbildningar såsom bemötande, idéforum, mötesforum, utvecklingsdagar, yrkesspecifika utbildningar), att använda sig av examensarbeten och praktik för fördjupningar (t.ex. examensarbete hos byggenheten, c-/d-uppsatser), att koppla forskning till uppföljning och verksamhetsutveckling (t.ex. kommundoktorander knutna till bildningsförvaltningen och välfärdsförvaltningen, arbetet med friluftsplan, ungdomsenkäten LUPP, IT-lösningar på landsbygd espinn, forskningsprojekt kopplat till Botniabanan) samt presentation av satsningar genom paper (bl.a. HSS 2013, Helix konferens samt espinn slutkonferens). Utveckling av campus, KomTek samt arbete med innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl.a. nya grafiska profiler och ny hemsida, ledarutbildning, ITstrategi, LEAN, kommunens kvalitet i korthet, Örnsköldsvik som årets kvalitetskommun 2014/15 fortsätter. Nya Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 projekt inom Världsklass genomförs i samarbete med andra aktörer. Forskarfredag, som även genomförs på nationell och europeisk nivå, är under planering. Inom bildningsförvaltningen arbetar man aktivt med entreprenöriellt arbetssätt. Utåtriktade utbildningar kopplade till bl.a. suicidprevention, drogförebyggande arbete, äldreåret, funkisvecka, föräldrastöd och lokala brottsförebyggande rådet har genomförts. En stor satsning har gjorts inom samhällsorientering för nyanlända. Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, strukturfondsprogram, fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin. Många förvaltningar är inblandade i arbetet med Kulturhuvudstadsåret Regional utveckling (Betyg 3,6 - Bra) Delbetyget är 3,6, vilket är en ökning i jämförelse med bokslutet (3,4). Samhällsbyggnadsförvaltningen står för största ökningen. Det fördjupade samarbetet med Umeå-regionen, Kulturhuvudstadsåret 2014, arbetet med destination Höga Kusten samt deltagande i regionala och nationella nätverk och kontaktytor på europeisk/internationell nivå fortsätter. Personal vid förvaltningarna ingår i olika nätverk på läns-/ regional/nationell nivå samt har kontaktyta även på europeisk/internationell nivå. Bl.a. pågår utbyten på lokalvårdssidan med Umeå, arbete pågår kring helhetssyn i hållbart resande, såväl i projektet hållbart resande som ytterligare ett projekt tillsammans med länets kommuner och landstinget, samarbete mellan räddningstjänster i länet, gemensamma övningar kopplat till kris och säkerhet, arbete kring gemensam alarmeringscentral, samarbete kring utarbetande av nyckeltal (t.ex. nyckeltal norr, måttbandet), samarbete inom området serveringstillstånd, hållbart byggande i kallt klimat, lokal samverkansgrupp (offentliga aktörer såsom arbetsförmedling, landsting inkl. privata hälsocentraler, försäkringskassa, polis och kommunala förvaltningar) arbete inom Kvarkenrådet, kring Sagavägen, med Europaforum Norr och kontaktyta finns gentemot Indien. Arbete kring gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå med en projektledare i Örnsköldsvik och en i Umeå är ett exempel, satsningen med andra kommuner på att utveckla Höga kusten till en internationell destination ett annat. Paradiset samarbetar med Västerbotten inom ramen för "Design för besöksnäringen". Arbetet med en internationell strategi är inlett. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik samt med Mittuniversitetet och länet i olika projekt. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Örnsköldsvik för dialog med Sollefteå och Kramfors utifrån Migrationsverkets placering av asylsökande i kommunerna. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Delbetyget är 3,5 vilket är i nivå med bokslutet. Flera stora satsningar fortsätter för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd bl.a. bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen, hållbart resande, kollektivt resande, hållbart byggande i kallt klimat, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan, ökade möjligheter till webbkonferenser och webbsändning), lansering av ny hemsida och ny grafisk profil, Ecostry City, långsiktighet i översikts- och detaljplanering, revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning, drogförebyggande arbete, förbättring av utemiljön runt särskilda boenden, öka andelen närproducerade livsmedel, öka andelen miljömärkta kemikalier, arbete för ett grönt Örnsköldsvik för långsiktigt hållbar livsmiljö, arbete med infrastrukturfrågor samt pågående arbete med en gång- och cykelplan för att nämna några av satsningsområdena. Ett länsövergripande projekt som har fokus på hållbar utveckling startar upp. Den nya brandstationen är byggd enligt energikrav Migrationsverket etablerar mottagning av asylsökande i kommunen och kommunen planerar för detta. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetyget är 3,4 vilket är samma som vid bokslutet. I Svenskt näringslivsranking ligger Örnsköldsviks strax under mitten, plats 154 (plats 155 år 2012, plats 154 år 2011). I Sveriges kommuner och landstings företagsklimatmätning 2011 ligger Örnsköldsvik på övre tredjedelen med ett godkänt nöjd kund index på 65 (intervallet är 62-69). Samverkan med näringslivsorganisationerna är fortsättningsvis central, liksom genomförande av det småföretagarpolitiska programmet. Flera förvaltningar är involverade i projektet Företagsam. Öppet hus hålls kvällstid såväl i centrum som ute på olika orter. Flera förvaltningar har genomfört utbildningar i bemötande. Att utveckla besöksnäringen är prioriterat. Olika förvaltningar arbetar för ökade förutsättningar för företagande, exempelvis inom naturturism och idrott. Olika evenemang såväl 2013 som under kulturhuvudstadsåret har lanserats eller är på väg att lanseras. Gemensamt arbete med andra kommuner i Höga Kusten för att utveckla Höga Kusten till en internationell destination är inlett. Örnsköldsviks kommun stöttar existerande klusterinitiativ som Processum och uppbyggnad av nya initiativ inom bl.a. besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Arbetet inom Tillväxtprojektet, Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 som länsstyrelsen driver, fortsätter. Kompetensförsörjningsproblematiken är fortsatt i fokus och arbete görs i samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och bildningsförvaltning. Ett stort Campusprojekt startar. Inom skolan är det entreprenöriella arbetssättet i fokus och i samarbete med andra jobbar man med att utveckla arbetsmarknadskunskap. Migrationsverkets placering av asylsökande i Örnsköldsviks kommun kan stärka företag på de orter där placeringen sker, bl.a. genom ökad handel i den lokala affären samt intäkter till fastighetsägare. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Delårsrapport 1-4/2013 samt prognos 2013 Omvärldsanalys Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i april sin Ekonomirapport. Kommuner och landsting står inför allt större demografiska utmaningar där behoven av välfärdstjänster ökar i takt med att andelen äldre och unga ökar. Därutöver behöver sektorn göra stora investeringar som innebär både ökade kostnader och ökad skuldbörda. SKL bedömer att både skattehöjningar och höjda statsbidrag kommer att krävas för att klara finansieringen. Kommunerna beräknas 2013 nå ett resultat på +5 Mdkr, vilket motsvarar 1,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Svensk ekonomi hålls fortfarande tillbaka av en svag tillväxt i vår omvärld men räddas av de svenska hushållen som har goda finansiella förutsättningar. Skatteunderlaget stärker sektorns ekonomi framöver, men räcker ändå inte till för att klara de förväntade kostnadsökningarna i sektorn de närmaste åren Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. I år växer BNP med 1,5% och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5%. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8%. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. I Örnsköldsvik ligger den öppna arbetslösheten i april på 4,0%, vilket motsvarar personer. Jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år har den öppna arbetslösheten minskat med 0,2 % eller 66 personer. Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,3% och i länet på 3,8%. Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgår för perioden januari-april 2013 till -51 Mkr, vilket är 30 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +8 Mkr, vilket är 33 Mkr sämre än budgeten på +41 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till 976 Mkr, vilket är en ökning med 5,3% (49 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall Ökn(%) Utfall Budget Prognos Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Verksamhetens intäkter ,8% ,9% Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,6% ,0% - varav personalkostnader ,9% ,7% Verksamhetens nettokostnad ,3% ,6% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 169 Mkr, vilket i stort är i nivå med motsvarande period föregående år. Bidragsintäkterna har under perioden varit högre, vilket i huvudsak förklaras av att kommunen har erhållit mer statsbidrag avseende flyktingverksamheten och i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2 samt mer bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen och Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS. Däremot har bidrag från Skolverket varit mindre i år då satsningar såsom förskole- och lärarlyftet samt yrkesvuxutbildning har avslutats. Kommunen har även haft en minskning inom taxor och avgifter avseende vård- och omsorgsavgifter samt förrättnings- och granskningsavgifter. Reavinsterna uppgår totalt för perioden till 0,6 Mkr jämfört med 2,6 Mkr för motsvarande period föregående år. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 4,6% eller 50 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 4,9% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 34 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 3,3%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, familjehem, start av nytt stödboende samt inom arbetsmarknadsåtgärder och i samband med satsningen av projjobb. För att motverka ungdomsarbetslösheten har det satsats på ungdomsjobb. Totalt har 75 ungdomar sedan december ifjol fått någon form av arbetsmarknadspolitisk anställning, många av dessa anställningar upphör innan sommaren men flera av ungdomarna kan gå in på olika sommarvikariat. Kostnadsökningen vad gäller projjobb förklaras av att denna verksamhet var relativt nystartad föregående år, vid utgången av mars månad var det 28 personer i denna åtgärd jämfört med 10 personer i början av fjolåret. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med 1 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 10 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 6,4% till 6,6%, där den korta sjukfrånvaron uppgår till 3,7% och den långa till 2,9%, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet vardera. Ökningen återfinns i huvudsak inom välfärdsförvaltningen. Prognosen för sjukskrivningstalet ligger på 5,6%, vilket är en marginell förbättring jämfört med fjolåret på 5,7%. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron, exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskningar inom särskilda boenden, både utifrån ny sjuksköterskeorganisation samt neddragning/nedläggning inom VIA-enheten. Kommunen har även haft lägre kostnader inom grund- och gymnasieskolan utifrån anpassning till minskade elevtal, dock inte i den omfattning som volymminskningen. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Totala kostnaden för handlingsplanen för åren uppgår till 20 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 då en stor personalneddragning gjordes inom grundskolan. Totalt beräknas användandet av handlingsplanen till och med 2012 sänka kostnaderna med drygt 38 Mkr. Under 2013 har beslut tagits om att förlänga handlingsplanens giltighetstid ytterligare ett år, fram till och med utgången av år Samtidigt beslutades det att utöka medlen för detta omställningsarbete med totalt 6,8 Mkr, fördelade på två år. Kostnaderna för användandet av handlingsplanen har hittills under året uppgått till 0,6 Mkr, där ytterligare 1 person har antagit handlingsplanens erbjudande. I prognosen beräknas ytterligare 7 Mkr användas till denna handlingsplan i huvudsak i samband med den omstrukturering som sker inom bildningsnämnden. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 4,0% jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar 16 Mkr i högre kostnader. Kostnadsökningarna under perioden återfinns bl.a. inom skolskjutsar, Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 linjetrafik, IT-projekt, fastighetsentreprenader, familjehem samt kostnader för pensioner. Ökningen inom skolskjutsar återfinns inom särskole- och omsorgsresor både utifrån en volymökning och en prisindexering. Kostnadsökningen inom fastighetsentreprenader förklaras i huvudsak av kostnader utifrån förskjutningar från 2012 och tidigarelagd start av några större underhållsprojekt samt kostnader i samband med projektet skärgård i världsklass etapp två. Kostnadsökningen inom pensionerna förklaras både av högre kostnader för gamla utbetalningar samt av högre löneskatt i samband med förändrad diskonteringsränta. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, försörjningsstöd samt HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns största minskningen inom vuxna, -1,2 Mkr, den totala placeringskostnaden för både vuxna och barn och ungdomar uppgår för perioden till 9 Mkr. Kostnaderna för försörjningsstöd är lägre jämfört med fjolåret och prognosen på helår visar på en kostnadssänkning på 1 Mkr mellan åren, dock har satsningen på projjobben medfört högre kostnader. Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -52 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 10 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2013 uppgå till Mkr, vilket är 3 Mkr högre än budget och en ökning med 3,6% jämfört med föregående år. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2013 i juni 2012 med ett resultat på +41 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 23 Mkr. I Budget 2013 lades även besparingar ut på nämnderna på 13 Mkr och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +9,5 Mkr, vilket motsvarar en sänkning av nettokostnaden med 0,4%. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2013 bli -8,2 Mkr, vilket är 17,7 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till -18,3 Mkr och med lagd prognos för 2013 innebär det att nämndernas totala medel minskar till -26,5 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +7,2 Mkr, vilket är 6,2 Mkr bättre än budget och 5,2 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, april. Resultatförbättringen återfinns inom tillväxtavdelningen och ekonomiavdelningen. Överskottet inom tillväxtavdelningen förklaras i huvudsak av ökade reavinster i samband med fastighetsförsäljningar. Prognosen för landsbygdsutveckling visar på ett underskott men det motverkas till stor del av ett överskott inom Kunskapsnod. Världsklass 2015 förväntas under året förbruka alla budgeterade medel. Ekonomiavdelningens resultatförbättring förklaras till största del av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +16,2 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +5,0 Mkr, vilket är 4 Mkr bättre än budgeterat men i enlighet med resultatet i Månadsuppföljning, april. Fastighetsavdelningen redovisar ett resultat Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 på +9,5 Mkr, vilket till största del förklaras av en medveten förskjutning av några större underhållsåtgärder till nästa år med anledning av det ekonomiska läget för kommunen Fastighetsavdelningens energikostnader har under första tertialet varit 1 Mkr dyrare jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen förklaras av att januari och mars var kalla månader samt att fjärrvärmepriset har ökat med ca 5% mellan perioderna. På helår bedöms dock budgeten för energikostnader hålla. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar ett underskott på -4,5 Mkr, vilket i sin helhet förklaras av att IT har belastats med kostnader för projekt som blev förskjutna vid årsskiftet. Övriga avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +11,2 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -6,6 Mkr, vilket är 7,6 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +1,0 Mkr. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, april är det dock en förbättring med 0,6 Mkr, vilket förklaras av prognostiserat överskott från tillkommande Övik parkering som har tagits med i prognosen. Den negativa budgetavvikelsen återfinns inom trafikverksamheterna, vilket var känt redan när avdelningsplanen antogs. Denna underfinansiering inom avdelningen förvaltningsledning uppgår till 8,2 Mkr. Underskottet återfinns främst inom trafikslagen särskole- och omsorgstransporter samt tätortstrafik. Gatuenheten har under årets första månader haft stora kostnader för vinterväghållning såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Prognosen inom gatuenheten är dock enligt budget och bygger på en viss minskning av sommarunderhåll jämfört med planerat och att hösten inte blir lika snörik som under fjolåret. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -12,5 Mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till +1,0 Mkr, vilket är enligt budget samt Månadsuppföljning, april. Årets resultatkrav planeras uppnås genom kostnadsminskningar inom Paradiset motsvarande 0,5 Mkr samt genom lägre bidragskostnader. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +3,7 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -9,0 Mkr, vilket är 14 Mkr sämre än budgeterat resultatmål men 6 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, april. Underskottet beror främst på högre personalkostnader jämfört med budgeterat, ett underskott på 24 Mkr, vilket förklaras av att nödvändig anpassning av organisationen utifrån minskat elevtal inte har genomförts. Gymnasieskolan står för huvuddelen av underskottet inom personalkostnaderna, -16,5 Mkr, och grundskolan/fritids samt förskolan ett underskott på - 3,5 Mkr vardera. Ett intensivt arbete pågår med att anpassa bemanningen till den ekonomiska ram som finns. I prognosen ingår kostnader för utnyttjande av kommunens handlingsplan med 7 Mkr, vilket innebär att ett 40-tal personer beräknas avsluta sin tjänstgöring via överenskommelse. Detta skulle innebära minskade personalkostnader med 7 Mkr 2013 och en helårseffekt på 20 Mkr. Ekonomisk återhållsamhet, såsom lägre driftskostnader, minskade vikariekostnader och lägre kostnader för kompetensutveckling, beräknas dessutom motverka förvaltningens underskott med 9,5 Mkr. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -33,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett nollresultat för 2013, vilket är både enligt budget och Månadsuppföljning, april. Avdelningen särskilt boende prognostiserar dock med ett underskott på -8,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet av ökade personalkostnader, vilket förklaras av en ökad vårdtyngd både inom äldreboenden och LSS-boenden. Inom LSS-boendena har flera enheter bemannats upp utifrån att brukare inte har kunnat vistas på daglig verksamhet samt för situationer med hot och våld. Ett nytt LSS-boende planeras att öppna under hösten för att möta ökat behov av platser, vilket också förklarar en del av underskottet. Även inom avdelningen ordinärt boende förväntas ett underskott på personalkostnaderna utifrån ökat antal ärenden men detta underskott förväntas dock kunna arbetas in varför avdelningen prognostiserar med ett nollresultat. Inom båda avdelningarna jobbas det med att få till en bättre användning av poolpassen. Budgeten för utveckling och förnyelse förväntas dock inte förbrukas under året, vilket motverkar hela underskottet inom avdelningen särskilt boende. Omsorgsnämnden beräknas vid utgången av året ha oförändrade +1,6 Mkr i totala medel. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett negativt nämndsresultat på -5,8 Mkr, vilket är 6,3 Mkr sämre än budget och 1 Mkr sämre sedan Månadsuppföljning, april. Budgetöverskridandet uppkommer i sin helhet inom avdelningen socialt stöd och verksamheten försörjningsstöd/projjobb. Den negativa avvikelsen inom socialt stöd återfinns i huvudsak till lika delar inom kommunens egna familjehem som de konsulentledda familjehemmen, totalt ett underskott på -6,1 Mkr. Kostnaden för de konsulentledda familjehemmen fortsätter att öka utifrån att det är fler antal personer placerade i denna typ av vård. Vad gäller kommunens egna familjehem förklaras underskottet främst av att det blivit mer komplexa ärenden som medför ökad ersättningsnivå och inte av ökat antal familjehem. Däremot har avdelningens kostnad för både HVB-placeringar vuxna och HVBplaceringar barn och unga minskat. Prognosen för HVB-placeringar barn och unga ligger på +2,0 Mkr, vilket motverkar en del av underskottet inom familjehemmen. Prognosen för försörjningsstöd och projjobb ligger på - 3,0 Mkr och jämfört med utfallet ifjol är det då en kostnadsminskning inom försörjningsstödet och en kostnadsökning av projjobben, vilket förklaras av att verksamheten projjobb startades upp under fjolåret. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -13,2 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2013 uppgå till Mkr, vilket är 9 Mkr bättre än budget och förklaras främst av högre befolkning samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 4,6% jämfört med föregående år, där 1,4% förklaras av höjd skattesats med 35 öre. Utfall Utfall Ökn(%) Utfall Budget Prognos Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Skatteintäkter not ,6% ,9% Generella statsbidrag och utjämning not ,6% ,0% Skatteintäkter o genstatsbidrag ,3% ,6% Skatteintäkterna 2013 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,14 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2013 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin aprilprognos att inkomsterna ökar med 4,1% 2012 och 3,4% Befolkningen i kommunen 1 november 2012 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter det första kvartalet i år har befolkningen minskat med 46 invånare till , vilket är något svagare utveckling än första kvartalet Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka kronor Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2013 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån behoven förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgick 2013 till -9 Mkr, vilket är 20 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen 2013 för hela finansnettot beräknas till -9 Mkr, vilket är 39 sämre än budget. Jämfört med föregående prognos är det en försämring med 10 Mkr. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-april till nära 42 Mkr, vilket är 7 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras främst av mer ränteintäkter från koncernbolagen i år jämfört med i fjol utifrån att internbanken startades upp den 1:a mars Däremot har de koncerninterna amorteringar som skett inom bolagskoncernen, främst till följd av både fjolårets beslutade kapitaltillskott till Rodretkoncernen och årets koncerninterna försäljningar, medfört lägre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag. I samband med dessa kapitaltillskott och försäljningar har kommunen i stort övertagit bolagens tidigare skuld. Kommunen har även erhållit lägre ränteintäkter utifrån att tidigare placeringar har kunnat användas till att minska skulden utan att påverka likviditetssituationen nämnvärt då internbanken har ökat möjligheten till en bättre helhetssyn över likviditetshanteringen samt en större checkkredit, som även den tryggar likviditetsreserven. Kommunkoncernen har vid utgången av aprilmånad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 125 Mkr uppgår likviditetsreserven till 610 Mkr vilket motsvarar 86% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av april månad till 2,6 Mdkr, vilket är en minskning med 0,2 Mdkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns i sin helhet inom Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB som har kunnat amortera drygt 46 Mkr i samband med erhållna statsbidrag Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 kopplat till Botniabanan och 152 Mkr i samband med försäljning av Resecentrumen och fastigheten Kronan till kommunen. Under perioden har även en ökning skett av kommunens fordringar mot bolagen med nära 11 Mkr, vilket avser Övikshems nyupplåning utifrån planerat investeringsprogram. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 3,6% (4,0%). Prognosen 2013 för de finansiella intäkterna uppgår till 125 Mkr, vilket är 31 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av minskade ränteintäkter från de kommunala bolagen utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 121 Mkr, jämfört med budgeterade 153 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2013, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-april i år uppgick de finansiella kostnaderna till 50 Mkr, vilket är 26 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. En stor del av ökningen förklaras även här av ökade räntekostnader utifrån att internbanken startades upp den 1:a mars Kommunen belastas således med ytterligare två månaders räntekostnader i år. Dessutom har kommunen haft en stor kostnadsökning utifrån att RIPS-räntan som används vid pensionsskuldsberäkning har sänkts med 0,75 procentenheter, vilket motsvarar en ökning med 9 Mkr. Vid utgången av periodens slut uppgick kommunens totala externa låneskuld till 3,3 Mdkr, vilket är oförändrat sedan årets ingång. Kommunens egna upplåning har dock ökat från 530 Mkr till 718 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av de fastighetsköp som kommunen har genomfört under perioden. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,1% (3,3%). De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till nära 134 Mkr, vilket är 8 Mkr högre än vad som är budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsåtaganden. Kommunfullmäktiges målsättning att kommunkoncernens totala skuld inte ska öka under 2013 har hittills under året uppfyllts. Målsättningen är att detta även ska kunna uppfyllas för årets återstående månader men det beror mycket på vilka framtida beslut som fattas samt hur kommunkoncernens kassaflöde utvecklar sig under året. Kommunen har under marsmånad även betalt ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 70 Mkr. Se bilaga 1 Finansrapport för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till 217 Mkr, i denna summa ingår koncernintern omstrukturering avseende köp av Kronan och resecentra från Tjänstecentrum med 150 Mkr. Skattefinansierade investeringar uppgår för perioden till 45 Mkr. För motsvarande period 2012 uppgick utfallet till 30 Mkr, varav de skattefinansierade investeringarna utgjorde 28 Mkr. Under perioden januari-april har större delen av tre stora projekt slutförts; nya brandstationen, fotbollshallen och inom den affärsmässiga delen Sanmina ombyggnad, etapp 2. Under det första tertialet har också köp av Varvskajen genomförts. Helårsprognosen uppgår till 380 Mkr, vilket är 10 Mkr lägre än budgeterat. I prognosen ingår, förutom köp av Kronan och resecentra, även köp av parkeringsgaraget från Tjänstecentrum i den koncerninterna omstruktureringen som därmed uppgår till 198 Mkr. Totalt beräknas 146 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Under första halvåret bedöms simhallarna i Husum och Bredbyn avslutas. Vidare prognostiseras investeringar i gator och vägar med 19 Mkr, tak-, fasad- och fönsterrenoveringar med 12 Mkr samt investeringar för energireduceringar med 10 Mkr. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består förutom av färdigställande av ombyggnationen för Sanmina, i huvudsak av investeringar i mark och exploatering. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB. Rodretkoncernens årsresultat 2013 prognostiseras till 63,1 Mkr, vilket överstiger budget med 19,4 Mkr. I prognosen ingår en positiv budgetavvikelse med +14,2 Mkr inom Övik Energi AB:s affärsområde Värme & Kyla, detta genom ett bättre utfall än beräknat under det första tertialet Även det gynnsamma ränteläget syns i den totala prognosen. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +1,2 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -6,0 Mkr. Budgetavvikelsen härleds till lägre finansiella kostnader. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på +32,0 Mkr, detta är 13,8 Mkr bättre än vad som budgeterats. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan till ett bättre utfall januariapril 2013 än beräknat, men reduceras av produktionsbortfall el under första halvåret och bedömda lägre ångvolymer för resten av året. I prognosen ingår en positiv nettoresultateffekt med ca 2 Mkr avseende försäljning av dotterbolaget Örnsat. Lägre kostnader till följd av effektiviseringsprogrammet ingår i såväl budget som årsprognos 2013 med i storleksordningen 20 Mkr. AB Övikshems, inkl. dotterbolaget, prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +14,7 Mkr, vilket är 1,9 Mkr bättre än budget och beror främst på det gynnsamma ränteläget. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB inkl. sitt dotterbolag prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till +4,6 Mkr, vilket är 1,6 Mkr bättre än budget. Prognosen inkluderar nettoresultat från fastighetsförsäljningar och verksamhetsövergång, driftskostnader för fastigheten Kronan första tertialet, samt ökade hyresintäkter i bolagets fortsatta verksamhet. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s och dess dotterbolag beräknas uppgå till 3,3 Mkr vilket är i paritet med budget. Förhandlingar beträffande tankfarmen fortlöper, men ingår ej i prognos. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +14,7 Mkr, vilket är en förbättring med 0,7 Mkr mot budget. Orsaken till budgetavvikelsen förklaras främst av ökade intäkter för verksamhetsavfall samt effekt av omförhandlade avtal, men även minskade intäkter p.g.a. senarelagd taxehöjning ingår. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -12,2, Mkr, vilket är 0,3 Mkr bättre än budget. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 164,6 Mkr, vilket är 25,6 Mkr lägre än den nedreviderade budgeten till 190,2 Mkr. Rodrets Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 styrelse beslutade om 10%-ig minskning, prognosen visar på en sänkning med 23%. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, AB Övikshems energibesparingsprogram EPC och stambyten, samt Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/kyla. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på den uppföljning som har gjorts i GPS:ens fem perspektiv och där samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, utveckling och förnyelse samt ekonomi i balans) på totalnivå når minst betyget godkänt. Under 2013 läggs liksom 2012 särskilt fokus på ökad medborgarnytta samt en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom att sätta medborgaren i fokus och genom samverkan/samarbete samt genom kvalitetstänkande. Betyget i perspektivet ekonomi i balans ligger i den nedre delen av intervallet för godkänt. För en förbättring av betyget krävs främst fortsatta åtgärder för att nå budgeterat resultatmål inom nämnderna. Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 3,5%, vilket var mindre än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,3%. Skattehöjningen fr.o.m med 35 öre förklarar en ökning med 1,4% på intäktssidan. En högre ökningstakt på skatteintäkter och statsbidrag förklarar den resultatförbättring som var planerad inför Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2013 till +8 Mkr, vilket är 33 Mkr sämre än budgeterat. Nettokostnaden förväntas öka något mer jämfört med budgeterat medan skatteintäkter/statsbidrag förväntas ha en större ökning. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 3,6% medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 4,6% jämfört med föregående år. Detta innebär att den löpande verksamheten förväntas bidra med ett något bättre resultat jämfört med budgeterat. Verksamhetens nettokostnad bedöms i prognosen uppgå till 99,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Den negativa budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av ett betydligt sämre finansnetto, -9 Mkr jämfört med budgeterade +30 Mkr. Försämringen förklaras i huvudsak av kommunens ökade kostnader i samband med ökad nettolåneskuld samt kostnader i samband med sänkt diskonteringsränta. Redan i samband med februarirapporten om ekonomiskt läge , vilken visade på att det skulle bli svårt att nå budgeterad målsättning 2013, beslutade kommunfullmäktige om ett antal åtgärder. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 Utifrån kommunfullmäktiges beslut har förvaltningschefsgruppen understrukit vikten av återhållsamhet med följande tillägg: - Inga anställningar ska göras förrän efter kontakt med respektive förvaltningschef - Vikariebehovet ska prövas noggrant - Uppmuntra uttag av semesterdagar för att sänka semesterlöneskulden - Analysera sjuklönekostnaderna och vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron - Nya ambitioner inom verksamheterna får stå tillbaka under året för ordinarie verksamhet. Nämnderna prognostiserar totalt en högre nettokostnadsökning jämfört med budgeterat. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -8,2 Mkr, vilket är 17,7 Mkr sämre än budgeterat +9,5 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden, bildningsnämnden och humanistiska nämnden redovisar en prognos sämre än budget. Underskotten förklaras i stort av ökade trafikkostnader, personalkostnader samt kostnader för försörjningsstöd/projjobb och familjehem. Sett till nämndernas utfall jämfört med motsvarande period under fjolåret är det en betydande resultatförsämring. Fortsätter nettokostnaden totalt att ökat i samma takt som årets första fyra månader kommer nettokostnaden betydligt överstiga skatteintäkter och statsbidrag. För att prognoserna inom nämnderna ska hålla är det därför ytterst viktigt att alla beräknade besparingsåtgärder genomförs och får fullt genomslag samt att uppmaning om allmän återhållssamhet efterlevs för att uppnå inräknade effekter. Med anledning av tidigare beslutade kapitaltillskott samt årets interna fastighetsaffärer och den upplåning som detta medfört kommer kommunens finansnetto åren framöver vara nära noll. Utifrån den kostnad som förändrad RIPS-ränta medfört 2013 prognostiseras dock ett underskott inom finansnettot, vilket innebär att den löpande verksamheten måste bidra med ett positivt resultat. För att även fortsättningsvis ha en god ekonomisk hushållning är det än mer nödvändigt att långsiktigt ha en bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. Utifrån ett finansnetto nära noll bör målsättningen de närmsta åren vara att verksamhetens nettokostnad bör närma sig 98% som andel av skatteintäkter och statsbidrag för att resultatet ska nå nivån för kommunfullmäktiges delmål. En bättre balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är även en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +63 Mkr för 2013, vilket är 19 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen återfinns i huvudsak inom Övik Energikoncernen, vars prognos uppgår till +32 Mkr. Av totalt prognostiserade 381 Mkr i investeringar 2013 avser 146 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges delmål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 500 Mkr för mandatperioden , med en riktpunkt på 125 Mkr per år. Utifrån tidigare års investeringsnivå och lagd prognos bedöms målet kunna uppnås vid mandatperiodens slut. Det är dock fortsatt viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. Det är viktigt att investeringsnivåerna kommande år anpassas till kommunens resultat. Höga investeringsnivåer i kombination med svaga resultat innebär att kommunen bygger upp en låneskuld. Kommunfullmäktiges delmål om att resultatet före extraordinära poster årligen under mandatperioden ska uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag underlättar möjligheterna att infria balanskravet. Kommunens resultat i prognosen, +8 Mkr, motsvarar 0,3% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2013 nuläget inte beräknas nå kommunfullmäktiges delmål. Prognosens intäkter exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar understiger kostnaderna med 1 Mkr, vilket innebär att inte heller balanskravet bedöms infrias Prognosen innebär att det i nuläget saknas 20 Mkr för att nå ett resultat enligt miniminivån i kommunfullmäktiges delmål avseende resultatet. Sammanfattningsvis konstateras att nämnderna totalt visar ett budgetunderskott, detta trots inräknade positiva effekter av besparingar och budskapet om allmän återhållsamhet. I kommande arbete för Budget 2014 bör målsättningen vara ett resultat som minst motsvarar +2%, men helst +3%, av skatteintäkter och statsbidrag. Ett starkt resultat de kommande åren skulle möjliggöra amorteringar, vilket därmed skulle sänka framtida finansiella kostnader och på sikt erhålla ett finansnetto i nivå med tidigare. Samtidigt ger en hög resultatnivå större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer såsom eventuella negativa skatteintäktsprognoser, nya verksamhetsbehov och pensionsåtaganden. För att nå dit bör också verksamhetens nettokostnad under den närmsta tiden understiga skatteintäkter och statsbidrag med 2%. Förutsättningarna och ekonomin 2014 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen