Tertialuppföljning, september 2012

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2012 Delårsrapport 1-8/2012 Prognos 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2012 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2012 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 25 KS Kommunledningsförvaltning 26 KS Konsult- och serviceförvaltning 34 Samhällsbyggnadsförvaltning 45 - Samhällsbyggnadsnämnd 52 - Kultur- och fritidsnämnd 61 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 66 Välfärdsförvaltning 80 - Omsorgsnämnd 87 - Humanistisk nämnd 93 Totalt nämnderna 96 Delårsrapport 1-8/2012 Resultaträkning, kommunen 99 Kassaflödesanalys, kommunen 100 Balansräkning, kommunen 101 Nothänvisningar, kommunen 102 Redovisningsprinciper 106 Bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB 111 Övik Energi AB 112 AB Övikshem 117 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 119 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 121 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 123 Örnsköldsviks Airport AB 125 Investeringsuppföljning 127 Bilaga: Finansrapport Örnsköldsviks kommun per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,5 3,6 3,9 3,4 3,3 3,3 Jmf m föreg år -0,0-0,2 +0,2-0,0 +0,0-0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (40%) mångfald (20%) 3,5 3,8 2,8 3,8 3,3 2.2 Hög tillgänglighet (40%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,3 4,0 3,8 2,5 3,4 2.3 Engagerade medarbetare (20%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 4,0 4,0 3,2 3,0 3,3 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndernas inriktningsmål görs i samband med årsbokslut. Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2012 till 3,5, vilket innebär betyget bra med minsta möjliga marginal och betyget är oförändrat från föregående år. Jämfört med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj, har totalbetyget förbättrats med 0,1. Förbättringen återfinns i sin helhet i perspektivet Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 ekonomi i balans. Två av de fem perspektiven bedöms 2012 uppnå betyget bra och det är perspektiven medborgarnytta och effektiv verksamhet som når betyg 3,6 respektive 3,9, övriga perspektiv bedöms få betyget godkänt. Ekonomi i balans bedöms nå betyget 3,3 och det är i enlighet med bokslut Medborgarnytta (Betyg 3,6 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget i Tertialuppföljning, september är för ,6, vilket är en försämring från betyget 3,8 för Bästa betyget, d.v.s. 4, har trygghetsfaktorn. I såväl målet om delaktighet och engagemang som målet om den kommunala servicen spelar SCB:s medborgarundersökning en viktig roll. Senaste mätningen gjordes hösten Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 - Bra) Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 är nu 3,5 då deltagandet har ökat efter omställningsåret förra året. Under året har också möjligheterna till dialog och synpunkter lyfts fram i samband med omarbetningen av webbplatsen. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarna ger betyget 3,7 på det arbete för delaktighet som görs. Till exempel pågår en bred utveckling av dialogformer i samhällsbyggnadsförvaltningen, ett framgångsexempel är processen kring E4:ans sträckning genom Örnsköldsvik då många lockades att lämna synpunkter via webben. I välfärdsförvaltningen planerar man att testa metoder för ökad delaktighet hos barn och unga i den sociala vården och för att brukare ska känna ökad delaktighet i att planera sin egen vardag. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,3 - Godkänt) Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,5. Välfärdsförvaltningen pekar på behovet av att utveckla kontinuiteten i mötet mellan medarbetare och brukare. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med svars- och handläggningstider och att utveckla kvalitetsdeklarationer och konsult- och serviceförvaltningen har förutom att följa upp äldres åsikter nu också börjat undersöka elevernas åsikter om maten. Ett samarbete mellan kommunen och Företagarna har inletts för att stärka företagsklimatet och därmed förbättra betyget för service till företag. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 4,0 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Förvaltningarnas egna mått ger betyget 4. Arbetet för trygghet handlar i samhällsbyggnadsförvaltningen bland annat om förebyggande arbete inom brand och säkerhet, hastighetsöversyn, vattensäkerhet och säkerhet vid skoterleder. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och brandskydd i fastigheterna och för både bildnings- och välfärdsförvaltningarna är arbetet för trygga medborgare en central del i vardagens möte med medborgarna. Dessa verksamheter väger tungt i betygsberäkningen när det gäller trygga barn och ungdomar samt trygga äldre. I kommunen pågår kontinuerligt utveckling av krishantering genom exempelvis övningar och ny teknik. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,9 - Bra) Perspektivet Effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Framgångsfaktorerna viktas ihop och ger ett betyg på 3,9 för perspektivet vilket är en förbättring med 0,2 jämfört med bokslut Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,8 - Bra) Kommunledningsförvaltningens arbete med utveckling av e-tjänster har resulterat i att kommunen idag har ca 50 e-tjänster och ca 160 pdf-blanketter via ornskoldsvik.se. Utveckling av e-tjänsteplattformen pågår och inom Riges-projektet testas WBS-lösning. Vi har i stort sett allt som krävs för utveckling av e-tjänster, komplettering krävs för blanketthanteringen. Ny webbplattform är implementerad, arbetet med läsplattor för förtroendevalda med upphandling och förberedelser är klart och införandet sker under oktober Välfärdsförvaltningen samarbetar med landsting och primärvård i projektet "Trygg hemgång från akuten" för att utifrån organisationsförändringar, i både kommunens, primärvårdens och landstingets slutenvård, förbättra flödet i vårdkedjan för individens bästa. Samarbetet sker mellan avdelningarna Socialt stöd och Social utredning i utvecklingsprocesser för att uppmärksamma och förebygga våld mellan närstående och skapa förutsättningar för tidigt och fortlöpande stöd till utsatta barn och deras nätverk. Samarbetet såväl internt som externt utvecklas, vilket bidrar till att man så effektivt och enkelt som möjligt kan stärka människors möjligheter till delaktighet i samhället. Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att processkartlägga verksamheter och att utveckla nya e-tjänster fortsätter. Bygg- och miljöavdelningen har lanserat en ny e-tjänst för anmälan av braskamin/eldstad och arbetet med att utveckla en e-tjänst för bygglovsansökan fortlöper inom ramen för RIGES-projektet. Kultur- och fritidsavdelningen utvecklar ytterligare e-tjänster. Konsult- och serviceförvaltningen arbetar med nyckeltal för fastighetsavdelningen framtagna i ett nätverk med andra kommuner (Måttbandet). 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 Bra) Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter strävar efter att erbjuda kommuninvånarna en så hög tillgänglighet som möjligt och till exempel brand- och säkerhetsavdelningen erbjuder sina tjänster dygnet runt. När det gäller nåbarhet via telefoni är årsmålet för svarstider i växeln uppnådd. Kulturenheten har ökat tillgängligheten till och kunskapen om kulturlandskapet inom fem olika geografiska områden genom att ta fram kulturguider, som nu finns tillgängliga på strategiska platser och på webben. Konsult- och serviceförvaltningen arbetar med att skapa en bättre fysisk tillgänglighet för medborgarna genom att anpassa fastigheter. Kommunens webbplats testas ur olika tillgänglighetsperspektiv av Validerat.se och här uppvisas goda resultat. För att säkerställa att såväl medarbetare som medborgare på ett bra sätt har tillgång till relevant och uppdaterad information arbetar Välfärdsförvaltningen nu över hela förvaltningen med att se över de informationskällor som finns och att kvalitetssäkra dem. Tillgänglighet i betydelsen att nå medarbetare inom förvaltningen på alla nivåer bedöms som relativt hög. Bedömningen grundas på resultat från synpunktshanteringen, samt återkoppling från medborgare, brukare och anhöriga i andra sammanhang. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) Höga resultat i Medarbetarenkäten, vilket mäts genom två index; medarbetarskap (4,31) och medskapande (3,92), ger medelbetyget 4,11. Ett traineeprogram för potentiella chefer kommer att startas under oktober Bakgrunden till denna satsning är att kommunen har stora pensionsavgångar, bland annat många chefer de närmaste tio åren samt att tidigare medarbetarenkätundersökningar visat att förvaltningarna fått lägre betyg när det gäller frågan Jag ser goda, framtida utvecklingsmöjligheter inom Örnsköldsviks kommun. Totalt har 115 personer sökt till programmets ca 15 platser. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Bildningsförvaltningen mäter Effektiv verksamhet genom riktade enkäter till pedagogisk personal, alla elever från årskurs 4-9 och gymnasiet, samt hur kommunens meritvärden i årskurs 9 står sig mot övriga riket. Enkäterna ger en nulägesanalys som ställer frågor utifrån det pedagogiska uppdraget i läroplaner, kursplaner samt kommunens utbildningspolitiska policy och hur man anser att man lyckas med uppdraget. Meritvärdet beräknas på resultatet för de 16 bästa ämnena. Meritvärdet har sjunkit i kommunen under några år men steg under 2011 för att sedan under 2012 sjunka en aning igen. Förvaltningen har startat en satsning på alla skolor i kommunen runt Bedömning För Lärande (BFL). Utbildning sker av piloter och rektorer nu och i januari ska arbetet på allvar komma igång på skolorna. Satsningen är tänkt att pågå i tre år för att sedan fortsätta lokalt på skolorna som ett ordinarie inslag. Nästa höst startar också den statliga satsningen på matematik som omfattar åk 1-gymnasiet och vuxenutbildningen. Resultatet för frågorna i elevenkäten blev 3, mot 3, Resultatet i skolutvecklingsenkäten, besvarad av pedagoger, blev 4, mot 3, Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,4 2012, vilket är i nivå med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,3 och enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,0. Bildningsförvaltningens betyg väntas ligga i nivå med utfall 2011 medan välfärdsförvaltningen väntas minska sitt betyg från 3,1 till 3,0. Inom övriga förvaltningar väntas en liten förbättring av betyget. Försämringen inom välfärdsförvaltningen förklaras av att sjukfrånvaron väntas öka. 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 2,8 - Godkänt) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2012 uppnå betyget godkänt. Det som drar ner det förväntade betyget är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor av de anställda och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2012 att ligga på en godkänd nivå. Andelen heltidsanställda förväntas vara nära 70% vid utgången av 2012, det är i så fall en ökning med en knapp 1 procentenhet jämfört med utfall Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom ifjol ligga på högt över godkänd nivå medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen väntas få godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,8 - Bra) I prognosen för 2012 väntas andelen utvecklingssamtal öka till 92,5%, utfallet för 2011 var 91%. Alla förvaltningar väntas i prognosen ligga på godkänd nivå och över, vilket är en förbättring jämfört med fjolåret. Ledarskap och medarbetarskap väntas ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Medarbetarenkäten. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,2 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2012 till 5,8% av den överenskomna arbetstiden vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med utfall Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2012 vara 2,8% av den överenskomna arbetstiden. I prognosen för 2012 tror konsult- och serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen på en marginell ökning av sjukfrånvaron. Välfärdsförvaltningens prognos visar på en ökning av sjukfrånvaron med nära 1 procentenhet medan kommunledningsförvaltningen väntas minska sjukfrånvaron med drygt 1 procentenhet. Bildningsförvaltningen spår en sjukfrånvaro i nivå med utfall Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året väntas drygt 59,5% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en liten försämring jämfört med Välfärdsförvaltningen antas få ett frisktal på låga 50% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet ur Medarbetarenkäten bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 3,3 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2012 till 3,3, vilket är oförändrat jämfört med bokslut Jämfört med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj, är det en förbättring med 0,4. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Positivt resultat (Betyg 3,8 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) Resultatet i Budget 2012 uppgår till +27 Mkr, vilket motsvarar 1,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2012 till +89 Mkr vilket innebär +3,3% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren, med undantag för 2008, haft ett något svagare resultat Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans % ,1 1,2 2,9 1,9 Riket 3,3 GPS-betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål 1 Svagt (2) Pr 2012 Dåligt (1) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Mycket bra) I balanskravsresultatet räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgår i prognosen till +3,1% av skatteintäkter och statsbidrag (budget +0,8%). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Mycket bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2012 uppgick verksamhetens nettokostnad till 100,1% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2012 uppgår verksamhetens nettokostnad till 97,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed bidrar den löpande driftverksamheten till det positiva resultatet Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter/statsbidrag Ekonomi i balans % ,8 100,1 98,4 99,2 Riket 97,9 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) 97 Mycket bra (5) Pr 2012 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2012 till +7,8 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2012 uppgår nämndsresultatet till +3,6 Mkr, vilket motsvarar +0,1% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 2,5 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Dåligt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 165 Mkr. Avskrivningar uppgår till 97 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 27 Mkr. Måttet prognostiseras till 133,5% (165/124) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Bra) Totala investeringar prognostiseras till 209 Mkr att jämföra med budgeterade 223 Mkr. Avvikelsen 14 Mkr motsvarar 6,3%. I samband med Tertialuppföljning, maj 2012 gjordes en översyn av investeringsbudgeten för att göra den mer realistisk för året. Det resulterade i att kommunfullmäktige godkände att 15 Mkr av anslagen återlämnades samt att 61 Mkr förflyttades från 2012 till Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar Ekonomi i balans % Pr 2012 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,0 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Svagt) Resultatet i prognosen uppgår till +89 Mkr att jämföra med budgeterade +27 Mkr. Avvikelsen 62 Mkr motsvarar 2,3%. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans % ,9 2,3 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) 1 0 1,1 0,9 0, Pr 2012 Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Mycket bra) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +7,8 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2012 uppgår nämndsresultatet till +3,6 Mkr. Avvikelsen 4,2 Mkr motsvarar -0,2% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,3 - Godkänt) Totalbetyget för perspektivet Utveckling och förnyelse är i prognosen för 2012 oförändrat jämfört med bokslut 2011, d.v.s. 3, Kreativ miljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Förutom förvaltningarnas egna mått ingår utbildningsnivå, branschbredd och -djup, indexet för inställning till utveckling i den årliga medarbetarenkäten samt antal högskolestuderande/doktorander/högre utbildning. Det kan konstateras att det inledda arbetet inom delmålet har fördjupats under 2012, vilket framgår av förvaltningarnas beskrivningar. Samhällsbyggnadsförvaltningens arbete med att skapa, stötta och utveckla miljöer och mötesplatser där såväl den enskilde som grupper kan stimuleras och utveckla kreativitet fortsätter. Bl.a. bidrar bibliotek, temalekparker, kultur- och fritidsgårdar, konsthall samt konstnärlig utsmyckning till dessa miljöer och mötesplatser. Ett annat exempel är KomTek, vars verksamhet sker i nära samarbete med näringslivet. Vidare har forskarfredag breddats, arbetet med forskar- och innovativa miljöer fortsätter, Världsklass-arbetet med såväl incheckningar som andra utvecklingsprojekt fortsätter, seminarier och konferenser har hållits (bl.a. affärsutveckling Elhybrid, kommunrätten och EU) eller planeras att hållas (bl.a. landsbygdskonferens, mer affärer med digitala verktyg). Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, arbetet med att utveckla Campus Örnsköldsvik och Lärcentrum fortsätter. I höst kommer tre doktorander inom satsningen Kunskapsnod Örnsköldsvik att vara igång. Parallellt minskar antalet studieplatser på universitetsnivå i och med minskade anslag till universiteten - kompetensförsörjningsfrågan är högaktuell. Satsningar görs på att tillvarata personalens kompetens och utveckla den med bl.a. traineeprogram. En satsning på att bli årets kvalitetskommun har startats, liksom utveckling av LEAN i den kommunala organisationen. Förvaltningarna beskriver även inriktningen att ta vara på medarbetares och chefers kreativitet och medskapande, ett entreprenöriellt arbetssätt och att elever ska vara aktiva i sitt eget lärande. Ungdomsenkäten LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomförs och analyseras under Regional utveckling (Betyg 3,4 - Godkänt) I delbetyget ingår förvaltningarnas egna mått samt kommunsamverkan och pendling. Arbetet med att stärka och utveckla nätverk fortsätter - såväl förvaltningarna som kommunen som helhet nätverkar långt utanför kommungränsen. Samarbetet inom Botniaregionen stärks under 2012, bl.a. har Örnsköldsviks kommun och Umeå kommun gått in i ett gemensamt projekt med fokus på regionutveckling, personal vid förvaltningarna ingår i olika nätverk på läns-, regional och nationell nivå samt har kontaktyta även på europeisk/internationell nivå. Kommunen är representerad i Kvarkenrådet och synliggörs på EU-nivå bl.a. genom MidSweden Office. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Övertagandet av hemsjukvården från landstinget förstärker samarbetet i länet. Ett annat arbete som pågår på länsnivå är utvecklingen av ett uppföljningsverktyg inom den sociala ungdomsvården. Samarbete mellan samhällsbyggnadsförvaltningen med Tullverket angående alkoholhandläggning och med Umeå kommun gällande bygglov byggs upp. Brand- och säkerhetsavdelningen ingår i flera utvecklingsprojekt kopplat till olika typer av händelser samt utveckling av Rakel. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik. Samarbete pågår kring Sagavägen och kring världsarvet. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Arbetet inför att Umeå är EU:s kulturhuvudstad 2014 fortsätter. På olika sätt försöker kommunen visa på möjligheterna som Botniabanan ger för bl.a. arbetspendling. En ny friluftsplan i samarbete med Naturvårdsverket, Blekinge högskola och Linköpings kommun är under arbete. Biblioteken deltar i det nationella projektet Digidel, fastighetsavdelningen är fortsatt aktiv i benchmarkingprojektet Måttbandet. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,3 - Godkänt) I delbetyget ingår gränsöverskridande mötesplatser, integration, energieffektiva bostäder, skyddade naturområden, kollektivt resande och förvaltningarnas egna mått. Det som särskilt avviker från bokslut är att målsättningen att öka andelen resenärer med 5% troligen inte uppnås. Flera stora satsningar görs för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd med bl.a. Bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen (bl.a. en guide för företagare med inriktning på naturturism), hållbart resande, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar m.m. via hemsidan), lansering av ny hemsida och ny grafisk profil, Ecostry City, långsiktighet i översikts- och detaljplanering, revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning samt pågående arbete med en gång- och cykelplan för att nämna några av satsningsområdena. Den nya brandstationen byggs utifrån ett hållbarhetstänk. Att jobba för ett inkluderande Örnsköldsvik fortsätter, såväl i det vardagliga arbetet som i satsningar på Mosaikvecka, Regnbågsvecka, uppmärksamma föräldrars behov av stöd. Exempel på andra konkreta åtgärder är ökad återvinning på arbetsplatserna och kökens fortsatta arbete med sopsortering. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Nya företag, servicenivå bland företagen, nätverksbyggande, konkurrensprövning samt förvaltningarnas egna mått ingår i starkt företagsklimat. Kommunen ligger i mitten av svenskt näringslivs ranking och arbetar aktivt för att förbättra resultatet. Samtidigt visar SKL:s undersökning på ett bra företagsklimat. Samverkan med näringslivsorganisationerna är central i det fortsatta arbetet, genomförande av det antagna småföretagarpolitiska programmet pågår och aktiviteter genomförs enligt plan. Utvecklingen av besöksnäringen är ett av de områden som kan nämnas i sammanhanget, en turismstrategi är snart klar för lansering. Örnsköldsviks kommun stöttar även existerande klusterinitiativ såsom Processum och stöttar uppbyggnad av kluster såsom inom elhybridområdet. Ett aktivt arbete inom innovationsområdet pågår, bl.a. har ett inlägg - tillsammans med andra parter - gjorts till nationella innovationsstrategin. Kommunen arbetar även aktivt med kompetensförsörjningsproblematiken, även detta tillsammans med andra aktörer såsom näringsliv, arbetsförmedling. I oktober genomförs en mängd företagsbesök för att fånga upp företagares tankar. Positivt är att ungdomsarbetslösheten har sjunkit, delvis förklarat av ComHems etablering i kommunen. Utveckling av reception och KAC (kommunala alarmeringscentralen) pågår vilket stöttar bra bemötande i såväl vardag som i kris. Det entreprenöriella arbetssättet i skolorna samt att ta vara på elevernas åsikter via elevenkäten har också betydelse för att befästa ett starkt företagsklimat. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Delårsrapport 1-8/2012 samt prognos 2012 Omvärldsanalys SKL förutspår en starkare tillväxt i år men svagare Den svenska ekonomin har fortsatt växa snabbt trots förvärrad skuldkris i Sydeuropa och en försvagad konjunktur på andra håll i världen. Oron kring situationen bland de skuldsatta EMU-länderna skapade stor turbulens i de finansiella marknaderna under slutet på 2011 och början på 2012 och hade till följd kraftigt stigande räntor i krisländerna och fallande börser världen över. Den osäkerheten som förväntades vända upp under sommaren har istället tilltagit under sommaren. Stora Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 finanspolitiska åtstramningar kommer att behövas bland många länder inom eurozonen, vilket leder till en svag ekonomisk tillväxt för många länder i Europa. Världens största ekonomi USA kommer inte kunna axla rollen som världskonjunkturens ledare tack vare hushållens stora skuldsättning samt stora problem med de offentliga finanserna. Världsekonomin står inför fortsatt besvärlig situation då både hushåll och stater måste minska sina skulder. Skillnaden mellan Sverige och resten av världen kommer dock inte att bestå utan andra halvåret beräknas tillväxttalen bli mer dystra även för svensk del. Kronan har stärkts under sommaren till den nivå som Konjunkturinstitutet (KI) spådde skulle uppnås först 2016 och prognosen är att kronans växelkurs kommer ligga still på den genomsnittliga nivån från augusti. Reporäntan är ett sätt för riksbanken att hålla penningvärdet på en stabil nivå och detta görs genom att räntan för lån sänks. Skulle kronan fortsätta förstärkas kan reporäntan behövas sänkas ytterligare. Sparkvoten hos de svenska hushållen är högre än internationellt, vilket innebär att hushållen har utrymme att öka konsumtionen. Historiskt sett är också Sveriges tillväxtkraft starkare än i de flesta europeiska länder. Enligt KI kommer BNP, efter korrigering för variationer som kan uppstå från ett år till ett annat (kalenderkorrigerad), ligga på 1,7% 2012 och 1,8% Trots en hyfsad tillväxt under kommande år räknar inte SKL med att ekonomin återvänder till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att ökningen av BNP enbart leder till måttlig förstärkning på arbetsmarknaden. Återhämtningen tar fart 2014 då resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten går från 8% 2013 ner mot 6,5%. Tumregeln är att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5%, vilket leder till att under 2012 kommer arbetslösheten stiga till 8% för att sedan långsamt falla tillbaka till 6% de följande åren. I Örnsköldsvik ligger den öppna arbetslösheten i augusti på 4,3% vilket motsvarar personer. Jämfört med december 2011 har den öppna arbetslösheten minskat med 0,3 %- enheter eller 129 personer. Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,7% och i länet på 4,3%. De öppet arbetslösa har vid jämförelse med samma period föregående år minskat med 0,5 %-enheter. Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2012 till +154 Mkr, vilket är 24 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +89 Mkr, vilket är 62 Mkr bättre än budgeten på +27 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Resultatutveckling Mkr Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Delår 1-8 Bu/Pr Föregående år Innevarande år Resultatförbättringen januari-augusti jämfört med motsvarande period föregående år, +24 Mkr, förklaras av att nettokostnaden har haft en svagare ökning jämfört med skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 50 Mkr medan nettokostnaden har ökat med 28 Mkr. Under året har AFA Försäkring beslutat att återbetala premierna för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring för åren 2007 och För Örnsköldsviks Kommun motsvarar det 57 Mkr, vilket har motverkat nettokostnadsökningen till stor del. Nettokostnaden uppgår under denna period till 93% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande verksamheten bidrar till det positiva resultatet. Jämfört med är det en förbättring med drygt 1 procentenhet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört med budgeterat förklaras av en betydligt lägre utveckling på nettokostnaden, vilken förväntas bli 49 Mkr lägre än budgeterat. Framför allt är det återtagande av tilldelade skattemedel till nämnderna i Budget 2012 utifrån försämrade skatteunderlagsprognoser, sänkt premie till AFA 2012 samt återbetalning av premierna gällande Avtalsgruppsförsäkringen samt Avgiftsbefrielseförsäkringen för åren 2007 och 2008 som förklarar den lägre nettokostnadsökningen. Även förändrade resultatmål har medfört en lägre nettokostnadsökning. Däremot har ökade pensionskostnader, tilläggsanslag under året om totalt 28 Mkr samt ett försämrat resultat totalt för nämnderna medfört en ökning av nettokostnaden jämfört med budgeterat. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 10 Mkr högre än budgeterat, vilket i huvudsak förklaras av förbättrade skatteunderlagsprognoser. Totalt förväntas nettokostnaden 2012 uppgå till 97,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen på +89 Mkr innehåller förväntade reavinster med 5 Mkr, vilket innebär att balanskravet förväntas uppnås under Resultatförsämringen som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -65 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna, men även av verksamhetssatsningar som kommer igång under slutet av året. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. Jämfört med 2011 innebär prognostiserat resultat en förbättring med hela 213 Mkr. Fjolårets resultat innehöll extraordinära kostnader med 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier koncernbolag i samband med beslutade finansiella omstruktureringsåtgärder inom Rodretkoncernen. Dessa finansiella omstruktureringsåtgärder i form av ett kapitaltillskott från kommunen till Övik Energi AB via moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB vidtogs för att Övik Energi på lång sikt ska kunna uppnå en god ekonomisk hushållning. För kommunens del innebar detta beslut om tilldelat kapitaltillskott ökade kostnader/minskade intäkter med nära 6 Mkr för 2012 utifrån den upplåning som kommunen behöver göra samt minskad erhållen borgensprovision. Den årliga effekten framöver uppgår till 7 Mkr. Därefter har moderbolaget Rodret beslutat om en ny ägarstrategi som innebär en renodling av Övik Energi AB:s verksamhet. Med renodling avses att artfrämmande verksamheter avyttras för att möjliggöra fokusering på kärnverksamheten. Domsjö Vatten AB och drivmedelsverksamheten utgör två sådana för Övik Energi artfrämmande områden, vilka under året har beslutat att förvärvas av Miljö och Vatten i Örnsköldsviks AB respektive Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB. I samband med detta har kommunfullmäktige beslutat om ett ovillkorat aktieägartillskott från kommunen via Rodret till Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB med 100 Mkr respektive 8 Mkr. För 2012 innebär detta en ökad kostnad för kommunen med nära 1,5 Mkr och drygt 4 Mkr årligen framöver. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 1,7% (28 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall Ökn(%) Utfall Budget Prognos Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -11 Verksamhetens intäkter ,9% ,1% Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,0% ,3% - varav personalkostnader ,0% ,7% Verksamhetens nettokostnader ,7% ,5% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 384 Mkr, vilket är en ökning med 8,9% jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen mellan perioderna förklaras i huvudsak av premieåterbetalningen från AFA, 57 Mkr. Däremot har kommunen haft lägre reavinster och lägre bidragsintäkter. Reavinsterna uppgår totalt för perioden till 4,5 Mkr jämfört med 15 Mkr för motsvarande period föregående år. De försäljningar som har skett under 2012 avser främst mark. Lägre bidragsintäkter förklaras i huvudsak av att kommunen har erhållit mindre statsbidrag avseende flyktingverksamhet samt till olika projekt som bedrivits under perioden, främst från Skolverket då satsningar såsom förskole- och lärarlyftet samt yrkesvuxutbildningar nu har. Även intäkterna från Arbetsmarknadsstyrelsen har minskat mellan perioderna. Däremot har kommunen haft ökar intäkter i form av taxor och avgifter, både inom barnomsorg samt vård och omsorg. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 3,0% eller 60 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör ca 63% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 personalkostnaderna ökat med 2,0% jämfört med motsvarande period ifjol, vilket motsvarar 25 Mkr. Löneavtal 2011 och prognostiserad kostnadsökning för löneavtal 2012 förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,6%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, kostenheten utifrån samarbetet med Landstinget samt ökad vårdtyngd inom särskilda boenden och ökat antal ärenden inom både hemtjänsten och familjehem. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna mellan perioderna, +10%, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 15 Mkr (14 Mkr). Sjukfrånvaron totalt har ökat från 5,3% till 5,6%, ökningen återfinns främst inom den korta sjukfrånvaron som har ökat från 2,6% till 2,8%. Prognosen för sjukskrivningstalet ligger på 5,8%, försämringen ligger helt inom den korta sjukfrånvaron. Dessa ökade personalkostnader har dock motverkats av lägre premier för avtalsförsäkringar, lägre kostnad avseende semesterlöneskuldsförändring samt lägre kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder och inom grund- och gymnasieskolan utifrån anpassning till minskade elevtal. Även vakanser och striktare vikarietäckning har medfört lägre kostnader jämfört med motsvarande period under fjolåret. Övriga kostnader har ökat med 4,7% jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar 34 Mkr i högre kostnader. De kostnadsökningar som kommunen har haft under perioden återfinns bl.a. inom skolskjutsar, linjetrafik, HVB-placeringar, familjehem, vinterväghållning, friskolor och kooperativ samt kostnader för pensioner. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns största ökningen inom vuxna, vilka har ökat med nära 3 Mkr motsvarande en kostnadsökning med 40%. Kostnadsökningen inom friskolor och kooperativ förklaras i huvudsak av nytillkomna skolor samt av en ny årskurs. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar samt inom energisidan. Vad gäller energikostnaderna har arbetet med energibesparande åtgärder gett en märkbar effekt på energiförbrukningen. Detta tillsammans med det milda vädret har medfört en lägre förbrukning men som dock delvis har motverkats av höjda energipriser. Kostnaderna för försörjningsstöd uppgår i stort i nivå med motsvarande period föregående år, prognosen visar dock på ett budgetunderskott för 2012 med 1,3 Mkr. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +63 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 32 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Alla nämnder utom omsorgsnämnden redovisar resultatförsämringar, varav bildningsnämnden den största försämringen. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2012 uppgå till Mkr, vilket är 49 Mkr lägre än budget och en ökning med 1,5% jämfört med föregående år. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2012 i juni 2011 med ett resultat på +27 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. Med anledning av kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser under hösten återtogs i oktober 12 Mkr av de utlagda skattemedlen. I Budget 2012 lades även besparingar ut på nämnderna på totalt 14 Mkr, vilket motsvarar 0,5% i generell besparing och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. Sammantaget uppgår utlagda besparingar i princip till motsvarande nivå som tillskotten i budget I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +7,8 Mkr. Under året har också tilläggsanslag utgått till nämnderna med nära 28 Mkr, avseende bl.a. kompensation för trafikkostnader, för ytterligare kostnadsökningar inom HVB barn/ungdom och familjehem och tillskott till bildningsnämnden avseende vuxenutbildning och IKT-satsning. Förändrade resultatmål och tillskott under året motsvarar tillsammans en ökning av nettokostnaden med 0,8%. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2012 bli +3,6 Mkr, vilket är 4,2 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till +11,3 och med lagd prognos för 2012 innebär det att nämndernas totala medel ökar till +14,9 Mkr vid utgången av året. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Budget- och prognosjämförelse nämnderna 2012 Mkr ,3 5, ,9 0,0-9,4 5,6-1,7 3,6 Prognos Budget Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2012 på +5,3 Mkr, vilket är 5,3 Mkr bättre än budget och 4,5 Mkr bättre jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Resultatförbättringen återfinns framför allt inom tillväxtavdelningen, vilket förklaras av förskjutningar i verksamhetssatsningar inom bl.a. Världsklass 2015 och Kunskapsnod. Inom mark och exploatering bedöms reavinsterna inte uppgå till fjolårets nivå, i prognosen bedöms de till 5 Mkr jämfört med 15 Mkr Ekonomiavdelningen prognostiserar även de en förbättring, vilket förklaras av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +13,1 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat på +5,7 Mkr för 2012, jämfört med ett nollresultat i både budget och Månadsuppföljning, augusti. Förbättringen återfinns framför allt inom fastighetsavdelningen, vilka prognostiserar ett resultat på +3 Mkr. Lägre energikostnader utifrån den milda vintern och de energibesparingsåtgärder som genomförts under fjolåret samt förseningar i planerade underhållsprojekt är de främsta förklaringarna till förbättringen. Dessa kostnadsminskningar motverkas dock av kostnader för rivning av Kempehallen samt av nedskrivningskostnader avseende förarbeten i investeringsprojekt som inte blir av. Dessutom prognostiseras ett överskott inom personalkostnaderna, vilket i huvudsak förklaras av vakanser både inom serviceavdelningen och administrativa stödtjänster. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +15,4 Mkr. Prognosen för samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på -1,9 Mkr för 2012 Mkr, vilket är en försämring med 4,8 Mkr jämfört med budgeterat inarbetningskrav på +2,9 Mkr. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti är det en försämring med 1,7 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen återfinns i huvudsak inom avdelningen trafik och park, där både gatuenheten och trafikenheten prognostiserar underskott. Helårsprognosen för vinterväghållningen uppgår till -5,0 Mkr, vilket förklaras av stora kostnader under vårvintern såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Inför 2011 förstärktes vinterväghållningen utifrån det ettåriga tilläggsanslag som erhölls på 5 Mkr men som nu 2012 har utgått. Bedömningen är att det i år inte är möjligt att reglera hela underskottet med barmarksunderhållet varför prognosen inom hela gatuenheten landar på -1,0 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden har under året erhållit ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 11 Mkr. Trots detta tillskott prognostiserar trafikenheten ett underskott mot budget på 3,2 Mkr för Underskottet förklaras av både ökade kostnader inom skolskjutsar och färdtjänst samt att inarbetningskravet utifrån föregående års underskott inte beräknas klaras av i sin helhet. Av inarbetningskravet på 2,9 Mkr bedöms i nuläget 1,2 Mkr klaras av, vilket förklarar resultatförsämringen sedan senaste prognosen. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -4,7 Mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till ett nollresultat, vilket är enligt budget samt Månadsuppföljning, augusti. Under årets första åtta månader har intäkterna inom Paradiset ökat jämfört med planerat och prognosen är att det håller i sig. Överskottet inom intäktssidan balanserar kostnadsökningar inom exempelvis reparationer och underhåll, vilket medför att Paradiset prognostiserar ett resultat enligt budget. Nämnden påtalar, precis som under tidigare uppföljningar, vissa kostnadsökningar som uppkommit sedan budgettillfället såsom kostnader för Folkan teater, hantering av turistsopor och omställningskostnader i samband med rivningen av Kempehallen. I dagsläget bedöms dock dessa kostnadsökningar kunna hanteras inom befintlig ram. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till oförändrade +1,5 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2012 på, -9,4 Mkr, vilket är 13 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav och 5 Mkr sämre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Underskotten återfinns i huvudsak inom de stora verksamheterna förskola, grundskola och gymnasiet, varav grundskolan det största på nära 10 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Mkr. Underskottet inom förskolan förklaras främst av för höga personalkostnader, vilket till största del förklaras av att de prognoser som har gjorts över antalet barn inte har stämt och därför medfört för många anställda i relation till antalet barn. Budgeten för innevarande år bygger på en prognos som görs utifrån antal folkbokförda barn i kommunen och det antal av dessa som är inskrivna i verksamheten utifrån föregående års verksamhet. Budgeten justeras sedan under året utifrån faktiskt antal barn. Under 2011 skedde ett trendbrott där antalet inskrivna barn direkt efter sommaren var betydligt lägre än föregående år och därmed en avvikelse i den prognos som budgeten byggde på. För att nå en ekonomi i balans krävs en förändrad planering av bemanningen under hela kalenderåret. Inom grundskolan återfinns de stora underskotten inom landsbygdsområdena Moälven och Gideälven, -3,6 Mkr respektive -3,4 Mkr, där båda har stora elevminskningar och stora geografiska områden med många enheter. Barn med särskilda behov samt undervisning av flyktingelever är delar i verksamheten som ökar i omfattning och som också medför ökade kostnader. Gymnasieskolan har inför hösten beräknat en minskning med ca 95 elever, vilket innebär att en neddragning av 10 tjänster är planerad inför höstterminen. Tidigare personalneddragningar samt planerad personalneddragning inför hösten kommer att minska personalkostnaderna inom gymnasiet men inte i samma takt som elevminskningen, vilket är största förklaringen till den negativa prognosen på -3,0 Mkr. Resterade verksamheter redovisar mindre avvikelser jämfört med budgeterat, överskott återfinns främst inom förvaltningsledningen. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -13,0 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2012 på +5,6 Mkr, vilket är 4,3 Mkr bättre än budgeterat inarbetningskrav och resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Inom särskilt boende har det varit en ökad vårdtyngd både inom äldreboenden och LSS-boenden och prognosen visar på ett budgetunderskott om -6,0 Mkr. Underskottet förklaras i sin helhet av ökade personalkostnader. För att bättre klara av den ökade vårdtyngden ska avdelningen börja använda ett vårdtyngdmätningssystem för att lättare ha ett instrument till att fördela resurserna mellan enheterna och därmed använda mindre extra personal. Även ordinärt boende prognostiserar ett underskott, -6,7 Mkr, vilket förklaras av högre personalkostnader än budgeterat. Personalkostnaderna var i budget 2012 neddragna med 5%, motsvarande 19 årsarbetare, vilket utifrån den ökning som skett inom beviljade timmar i dagsläget inte bedöms arbetas in fullt ut. Inom ordinärt boende har det dock jobbats med ett planeringssystem inom hemtjänsten som har gett en märkbar positiv effekt på ekonomin och effektiviteten. Inom både särskilt boende och ordinärt boende jobbas det även för att få till en bättre användning av poolpassen, jämfört med 2011 har de dock nyttjats bättre i år. De bedömda underskotten för dessa verksamheter balanseras dock upp med hjälp av att budgeten för utveckling och förnyelse, 15,5 Mkr, inte förväntas förbrukas samt lägre kostnader för fortbildning och rehabilitering. Vid utgången av året bedöms de totala medlen för nämnden uppgå till +5,6 Mkr. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett negativt nämndsresultat på -1,7 Mkr jämfört med ett nollresultat både i budgeten och Månadsuppföljning, augusti. Nämnden har under året haft stora kostnadsökningar inom familjehem och HVB-placeringar. Inom HVB-placeringar har det varit ökade ärenden både inom barn och ungdomar samt vuxna, en ökning med 30% i antalet ärenden. Kostnadsökningen inom familjehem förklaras till stor del av att kommunen har svårigheter att anlita egna familjehem utifrån ett svagt intresse för att vara familjehem. Detta medför att kommunen måste anlita fler företag, vilket är en dyrare lösning. Under året har dock nämnden erhållit ett tilläggsanslag på 6,5 Mkr utifrån det ökade trycket på barn och ungdomar avseende placeringar, vilket medför att prognosen för både familjehem och HVB-placeringar är att budgeten ska hålla. Budgetöverskridandet återfinns i huvudsak inom försörjningsstöd och projjobb, underskottet bedöms totalt uppgå till -4,3 Mkr. Projjobb är en satsning att få personer ut i arbetslivet i stället för försörjningsstöd, förhoppningen är att detta på sikt ska kunna sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Även inom socialt stöd förväntas ett underskott vad gäller personalkostnaderna utifrån den ökade mängd ärenden som kommit in till kommunen. Bufferten för utveckling och förnyelse bedöms dock inte användas, vilket gör att prognosen totalt för nämnden stannar vid -1,7 Mkr. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag bedöms ligga enligt budgeterat, jämfört med utfall 2011 är prognosen en kostnadsminskning med 1,1 Mkr. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -1,7 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Utfall Utfall Ökn(%) Utfall Budget Prognos Ökn(%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -11 Skatteintäkter ,6% ,5% Generella statsbidrag och utjämning ,0% ,0% Summa skatteintäkter o genstatsbidrag ,9% ,8% Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2012 uppgå till Mkr, vilket är 10 Mkr bättre än budget. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av att rikets inkomster ökar snabbare än tidigare bedömningar, vilket leder till mer positiva slutavräkningar. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 2,8% jämfört med föregående år. Skatteintäkterna 2012 grundar sig på den kommunala skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2012 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att inkomsterna ökar med 3,2% 2011 och 4,0% Befolkningen i kommunen 1 november 2011 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 177 invånare till Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 47 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2012 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån behoven förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Finansiella intäkter och kostnader Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgick 2012 till +26 Mkr, vilket är något bättre jämfört med motsvarande period föregående år. Inför 2012 budgeterades finansnettot till +30 Mkr, vilket är något högre än utfallet 2011 på +28 Mkr. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att införa en internbank från den 1 mars 2012, vilket har inneburit en betydande ökning av nivån både på intäktssidan som kostnadssidan. Införandet av internbank innebär att kommunen har övertagit koncernbolagens externa lån som i sin tur lånar ut kapital till bolagen. Inlåning fungerar på motsvarande sätt, där koncernbolagen placerar kapital hos kommunen som har det externa samarbetet med bankerna. Prognosen 2012 för hela finansnettot beräknas till +33 Mkr, vilket är något bättre än budget. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med 5 Mkr. Beslutat kapitaltillskott enligt steg 1 samt kommunens ägartillskott i samband med Miva:s köp av Domsjö Vatten AB innebär en försämring av finansnetto med 7,5 Mkr De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-augusti till nära 92 Mkr, vilket är 64 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av mer ränteintäkter i samband med ökade lån mot koncernbolagen, vilket är en följd av införandet av internbanken. Vid införandet erhöll kommunen långfristiga fordringar i motsvarande nivå med de externa lån som övertogs från bolagen, totalt 3,4 Mdkr, vilket tillsammans med tidigare fordringar gjorde att kommunens totala fordringar mot koncernbolagen uppgick till 3,7 Mdkr per 1 mars. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti månad till 3,4 Mdkr, vilket är en minskning med 0,3 Mdkr. Dels har Tjänstecentrum kunnat amortera drygt 40 Mkr i samband med erhållna statsbidrag kopplat till Botniabanan och dels har Övik Energi kunnat amortera 174 Mkr i samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen steg 1 samt ytterligare 145 Mkr i samband med försäljningen av Domsjö Vatten AB. Under perioden har även kommunens fordringar mot bolagen ökat motsvarande den nyupplåning, 72 Mkr, bolagen har genomfört utifrån planerat investeringsprogram. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive det marknadsmässiga påslaget, var vid periodens utgång 3,93%. Under perioden har kommunen även erhållit en utdelning från Kommuninvest på 3,9 Mkr. Kommunens borgensåtagande har minskat i motsvarande nivå som de externa lån som kommunen har övertagit från bolagen, vilket innebär att aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen vid utgången av augusti månad uppgår till Mkr inklusive finansiell leasing. För de övertagna lånen har befintlig borgensprovision på borgensåtagandet upphört och ersatts av ett marknadsmässigt påslag för att åstadkomma marknadsmässiga villkor. Påslaget syftar till att möta lagkrav på konkurrensneutralitet. Det marknadsmässiga påslaget uppgår till 0,44 räntepunkter, vilket är något lägre än tidigare borgensavgift och innebär lägre intäkter för kommunen med 2 Mkr för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 Prognosen 2012 för de finansiella intäkterna uppgår till 142 Mkr, vilket är drygt 100 Mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av effekter från införandet av internbanken, vilket medför betydligt mer ränteintäkter utifrån de ökade fordringar som uppstår mot koncernbolagen. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 124 Mkr, jämfört med budgeterade 34 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2012, vilket är i enlighet med budget. Jämfört med senaste prognosen är det en förbättring med 3 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av utdelningen från Kommuninvest. Under perioden januari-augusti i år uppgick de finansiella kostnaderna till nära 66 Mkr, vilket är 62 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras även här av införandet av internbanken. I samband med detta övertog kommunen bolagens externa lån på totalt 3,4 Mdkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,35% (3,50%). Vid internbanksinförandet minskades finansieringsrisken genom att skuldernas kapitalbindning förlängdes, vilket ökade räntekostnaden marginellt. Fördelaktigare marknadsräntor, amortering av lån och lite ny räntebindning till lägre räntor har dock hållit snitträntan under perioden på en bra nivå trots merkostnaden för att uppfylla finanspolicyns krav på riskminskning. Vid utgången av perioden uppgick kommunens totala externa lånestock till 3,2 Mdkr. Under perioden har amorteringar gjorts med 282 Mkr. Amorteringar har möjliggjorts främst genom att kommunens tidigare placeringar har kunnat användas till att minska skulden utan att påverka likviditetssituationen nämnvärt då internbanken har ökat möjligheten till en bättre helhetssyn över likviditetshantering samt en större checkkredit som även den tryggar likviditetsrisken. Under perioden har även kommunkoncernen erhållit statsbidrag avseende tidigare gjorda investeringar i Botniabanan på drygt 60 Mkr, vilka även de har använts till amorteringar. Kommunens egen upplåning har dock ökat från 105 Mkr vid årets ingång till 195 Mkr vid periodens slut, vilket förklaras av beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen enligt steg 1 samt ägartillskott i samband med Miva:s köp av Domsjö och Vatten AB. Kommunen har under perioden även betalt ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 68 Mkr. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 109 Mkr, vilket är 100 Mkr högre än vad som är budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till införandet av internbank. Viss nyupplåning är planerad under senare del av 2012 men behovet styrs av vilka framtida beslut som fattas och koncernens samlade likviditet. Temporär negativ likviditet kan även under resterande del av året med fördel hanteras via den i nuläget helt outnyttjade checkkrediten på 400 Mkr. Jämfört med senaste prognosen är det en förbättring med 2 Mkr, vilket i huvudsak förklaras ytterligare amorteringar. Framtida finansieringskostnader kommer troligtvis att öka kommande år då hårdare kapitaltäckningskrav för bankerna kommer att införas i jan Detta kommer att leda till att bankernas finansiering blir dyrare och det kommer föras vidare till bankernas kunder. Det kan även noteras att svenska banker kan komma att påläggas ännu hårdare kapitaltäckningskrav än europeiska motsvarigheter, enligt regeringens förslag till beslut. Se bilaga 1 Finansrapport, Örnsköldsviks kommun för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första åtta månader uppgår investeringarna till 78 Mkr, varav 59 Mkr avser skattefinansierade investeringar. För motsvarande period 2011 uppgick utfallet till 57 Mkr respektive 54 Mkr. Det största enskilda projektet hittills under året inom den skattefinansierade verksamheten har varit Brandstation med 35 Mkr. Investeringarna under perioden inom den affärsmässiga delen, 19 Mkr, har avsett investeringar inom mark och exploatering samt tillbyggnad av Sanmina SCI. Helårsprognosen för 2012 uppgår till 209 Mkr, vilket är 14 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2013, men detta motverkas till viss del av att några av de fleråriga projekten bedöms förbruka mer av investeringsanslagen under Totalt beräknas 165 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Det största projektet på helåret inom den skattefinansierade verksamheten blir enligt prognosen Brandstation med 59 Mkr. Andra stora investeringar görs i gator och vägar; där cirkulationsplatsen vid Arnäsvägen/Terminalvägen är den enskilt största, i simhallarna i Husum och Bredbyn, i ny fotbollshall samt i investeringar i jobb och framtidstro. Upprustningen av simhallarna har kommit igång och i dagsläget beräknas nära hälften av de totala investeringsanslagen förbrukas under 2012 och resterande under 2013 fram till färdigställandet som beräknas till april Uppförandet av en ny fotbollshall är också igång och enligt projektplanen kommer själva byggnaden att stå färdig i slutet av januari Därefter ska markarbeten utföras och helheten beräknas vara färdig i juni Prognostiserade investeringar inom den affärsmässiga delen, 44 Mkr, består till största delen av tillbyggnad av Sanmina samt investeringar inom mark och exploatering. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 En ny redovisningsprincip avseende investeringsbidrag gäller från Den anger att investeringsbidrag inte längre ska reducera anskaffningsvärdet, bruttoredovisning ska tillämpas. Erhållna/förväntade bidrag avseende Skärgård i världsklass etapp 1 (ingående i Investeringar i jobb och framtidstro), 19,5 Mkr och Kranarna, 2,4 Mkr, ingår därmed inte i prognosen och förklarar huvuddelen av de stora budgetavvikelserna på dessa projekt. Dessa investeringar är fleråriga och beslut om budget togs före Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Vid augusti månads utgång 2012 uppgår kommunens soliditet till 33%, vilket är en minskning med 32 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna kraftiga försämring förklaras i huvudsak av införandet av internbanken, där kommunen har övertagit bolagens externa lån och som i sin tur lånar ut kapital till bolagen. Detta har inneburit att kommunens balansomslutning har ökat kraftigt, både inom långfristiga fordringar koncernbolag samt inom långfristiga skulder. Eftersom soliditeten är ett relationstal får denna ökade balansomslutning stort genomslag, övertaget förklarar en minskning av soliditeten med nära 37 procentenheter. Införandet av internbanken påverkar dock inte soliditeten för kommunkoncernen där förblir den oförändrad. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick 2011 till 51% (kommunkoncern 39%) och för länet 44% (kommunkoncern 25%). Pensions- och borgensåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar, ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet från 33% till 5%. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2012 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en ökning med 21 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen är jämnt fördelad på de tre olika delarna. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 559 Mkr), avsättningen 108 Mkr (97 Mkr) samt kortfristiga skulden 89 Mkr (84 Mkr). Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 83%. Sedan 2007 använder sig SKL utav beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek. RIPS-kommittén, som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk övervaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan, beslutade den 17:e september att räntan i dagsläget ska vara oförändrad. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell lease av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Kommunfullmäktige har under 2012 fattat beslut om utökat borgensutrymme för MIVA på 45 Mkr i samband med förvärvet av Domsjö Vatten AB från Övik Energi AB. Under januari till augusti i år har krediter och bankgaranti kopplade till borgensåtaganden till de kommunala bolagen totalt minskat med 3,4 Mdkr. Den kraftiga minskningen förklaras av att internbanken startade och då tog över en stor del av kommunkoncernens externa låneskuld. När bolagen lånar av kommunens internbank i stället för av externa banker behövs inget borgensåtagande. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 1,1 Mdkr inklusive finansiell leasing. Därtill tillkommer ej nyttjat men beviljat borgensutrymme för pågående arbeten i beslutad investeringsplan som uppgår till 272 Mkr. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 58 Mkr till övriga, vilket är oförändrat sedan årsskiftet och avser främst borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem. I kommunkoncernens ansvarsförbindelser ingår Övik Energi AB:s borgensförbindelse för Sekab Biofuels & Chemicals AB med 258 Mkr. Övik Energi AB:s övriga engagemang i Sekab direkt eller via Norrlands Etanolfabrik AB, i form av lån och ägarandel, uppgår till 336 Mkr, varav 210 Mkr ingår i totalen för kommunal borgen. Engagemanget är oförändrat sedan årsskiftet. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB. Budget- och prognosjämförelse bolagen ,1 Mkr Rodret Övik Energikoncernen 13,4 9,2 3,5 0,0-1,9-15,7-24,4 Övikshem inkl db Tjänstecentrum inkl db Hamn och Logistik inkl db Miljö och Vatten inkl db Airport Rodretkoncernen Prognos Budget Bortsett från vissa mellanhavanden som inte eliminerats vid utfall 1-8, så redovisade hela Rodretkoncernen ett resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna på -5,6 Mkr vilket är 27,8 Mkr bättre än föregående år. Rodretkoncernens årsprognos förväntas bli -24,4 Mkr, vilket är 25,7 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår en budgetavvikelse med -19,6 Mkr inom affärsområde Värme/Ånga, främst genom lägre elvolym samt el- och elcertifikatpriser. Detta motverkas dock i koncernresultatet av att koncernmässig avskrivning på övervärden i dotterbolagen beräknas uppgå till 9,1, vilket är 27,9 Mkr bättre än budget. För att uppnå en ökad lönsamhet inom Rodretkoncernen är det av största vikt att Övik Energi AB:s ekonomiska situation förbättras, men även att Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB:s vakans i fastigheten Kronan löses samt att strategival görs för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s kombiterminal i Arnäsvall. Rodret i Örnsköldsvik AB:s styrelse har i dotterbolagens ägardirektiv angivit att respektive bolag ska på kort och lång sikt sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Vidare beslutade Rodrets styrelse i september 2010 att uppdra till dotterbolagens styrelser att göra genomlysning av sina verksamheter, beskriva åtgärder för att uppnå långsiktigt avkastningskrav samt redovisa konsekvensbeskrivning av detta. Samtliga dotterbolag redovisade under 2011 åtgärdspaktet utifrån det s.k. Rodretuppdraget i syfte att förbättra lönsamheten. En del av åtgärdsförslagen har inarbetats helt eller delvis i respektive dotterbolags budget och affärsplan för 2012, medan en del förslag fortfarande är i ett utredningsskede. Resultaten av bolagens föreslagna åtgärder följs upp i samband med bolagens tertialrapportering. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisade ett resultat för årets första åtta månader på -4,5 Mkr. Årsprognosen har positiv avvikelse mot budget med 1,3 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -6,1 Mkr. Budgetavvikelsen härleds till lägre finansiella kostnader. Övik Energi-koncernen redovisade ett negativt resultat med -2,6 Mkr för perioden januari-augusti. Samma period föregående år redovisades ett resultat på -37,4 Mkr. Under året har dotterbolagen Hörnett Produktion AB och Hörnett Energi AB fusionerats in i Övik Energi AB och dotterbolaget Domsjö Vatten AB har sålts till Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Fusionen av dotterbolagen får ingen direkt effekt på resultatet. Det bättre Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2012 resultatet förklaras delvis av att i utfall så ingick en koncernmässig avskrivning på -18,9 Mkr för övervärden i dotterbolagen. Försäljningen av Domsjö Vatten AB gav en reavinst +38,0 Mkr samt en koncernavskrivning med -14,6 Mkr, nettoeffekt +23,4 Mkr. Övriga resultatförbättringar reduceras av att sjunkande priser på elmarknaden motsvarar i storleksordningen -25,0 Mkr för årets första åtta månader. Prognosen för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto med -15,7 Mkr, vilket är 43,2 Mkr bättre än vad som budgeterats. Förbättringen härleds till reavinst från försäljningen av Domsjö Vatten AB och drivmedelsverksamheten samt lägre koncernmässiga poster än vad som beräknades vid budgettillfället. I den totala budgetavvikelsen för den operativa verksamheten på -18,8 Mkr, ingår beräknad avvikelse i volym och pris (el och elcertifikat) för elproduktionen till -31,7 Mkr. I utfall 1-8 samt i årsprognos ingår även resultatandel från intressebolag med 7,0 Mkr. Resultatet under årets första åtta månader uppgick för AB Övikshem inkl. dotterbolaget Södra Örnsköldsviks Fastighets AB till +8,2 Mkr jämfört med +5,8 Mkr för samma period föregående år, vilket i huvudsak härleds till ett bättre uthyrningsläge. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +9,2 Mkr, vilket är 2,3 Mkr bättre än budget och beror främst på lägre konsumtionsavgifter samt ökade intäkter. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB inkl. dotterbolaget Övik Parkering AB redovisade ett resultat på -1,3 Mkr för perioden januari-augusti, vilket är 1,7 Mkr bättre än samma period föregående år och förklaras i huvudsak av en positiv intäktsutveckling både inom uthyrnings- och konferensverksamheten. Prognostiserat helårsresultat efter finansnetto uppgår till -1,9 Mkr, vilket är 0,2 Mkr sämre än budget. Det negativa resultatet härleds främst till vakans i fastigheten Kronan medan budgetavvikelsen förklaras främst till de finansiella kostnaderna. Försäljningsuppdrag pågår av fastigheten Kronan och beräknas vara klart under året. Resultatet för perioden januari-augusti uppgick för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB inkl. dotterbolagen Hörneborgs Hamn AB och Oljeberget i Örnsköldsvik AB till +4,0 Mkr, vilket är 2,7 Mkr bättre än under motsvarande period föregående år och härleds till vindkraftsverksleveranser och uthyrning av lagringsytor i Köpmanholmen. Helårsresultatet efter finansiella poster i prognosen är +3,5 Mkr, vilket är i enlighet med budget, detta trots att bolaget under året tyngs av kostnader till följd av stormskador och kostsamma projekt. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB exkl. dotterbolag redovisade ett resultat på +7,6 Mkr för perioden jämfört med +3,7 Mkr för samma period föregående år. Det bättre utfallet beror främst på ökade rörelseintäkter i form av extraordinära försäljningar. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +6,8 Mkr, vilket är 0,1 Mkr bättre än budget. I prognosen ligger en positiv budgetavvikelse på 1,9 Mkr avseende finansiella kostnader. Från 1 augusti 2012 har dotterbolaget Domsjö Vatten AB förvärvats från Övik Energi AB. Dotterbolagets prognostiserade årsresultat efter finansiella poster beräknas till +6,6 Mkr, vilket är 0,5 Mkr lägre än budget. Örnsköldsvik Airport AB redovisade ett resultat för de första åtta månaderna som uppgick till -8,6 Mkr. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på -10,2, Mkr, vilket är 5,5 Mkr bättre än budget och förklaras i huvudsak av flygplatsbidrag från Trafikverket. I samband med verksamhetsövertagandet från Swedavia har en ekonomisk ersättning följt med motsvarande det förväntade driftsunderskottet och planerade investeringar från övertagandetidpunkten till och med Negativ goodwill från upprättad förvärvanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat för året blir +-0. De kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar för perioden uppgår till 125,8 Mkr, vars största projekt är Magasin Hörneborgs hamn, pågående stambyten och energibesparingsprogram EPC i AB Övikshems fastigheter, produktionsinvesteringar hos Övik Energi AB, hyresgästanpassningar hos Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB samt investeringar i vatten- och avloppsverksamheten hos Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Årets investeringsvolym prognostiseras till 199,6 Mkr, vilket är 49,9 Mkr lägre än budget. I prognosen ingår i huvudsak fortsatta investeringar i ovan beskrivna pågående projekt. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på den uppföljning som har gjorts i GPS:ens fem perspektiv och där samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse) på totalnivå når minst betyget godkänt. Under 2012 har extra fokus satts på ökad medborgarnytta samt en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom att sätta medborgaren i fokus och genom den nya förvaltningsorganisationen med betoning på ökad samverkan. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen