Tertialuppföljning, september 2014

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2014

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 25 KS Kommunledningsförvaltning 26 KS Konsult- och serviceförvaltning 36 Samhällsbyggnadsförvaltning 46 - Samhällsbyggnadsnämnd 55 - Kultur- och fritidsnämnd 62 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 68 Välfärdsförvaltning 82 - Omsorgsnämnd 89 - Humanistisk nämnd 95 Totalt nämnderna 100 Delårsrapport 1-8/2014 Resultaträkning, kommunen 102 Kassaflödesanalys, kommunen 103 Balansräkning, kommunen 104 Nothänvisningar, kommunen 105 Resultaträkning, koncernen 108 Balansräkning, koncernen 109 Nothänvisningar, koncernen 110 Redovisningsprinciper 112 Bolagen Rodretkoncernen och Rodret i Örnsköldsvik AB 116 Övik Energi AB 118 AB Övikshem 120 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 121 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 122 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 123 Örnsköldsvik Airport AB 125 Bilaga: Finansrapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning och ekonomimålen uppnås Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på totalbetygen i GPS:ens fem perspektiv, måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges delmål avseende ekonomin och övrig finansiell analys. Samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, utveckling och förnyelse samt ekonomi i balans) på totalnivå når minst betyget godkänt, två av perspektiven bedöms uppnå betyget bra. Betyget i perspektivet ekonomi i balans ligger precis i gränsen mellan betyget godkänt och bra. Kommunfullmäktiges delmål om att resultatet före extraordinära poster årligen under mandatperioden ska uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag underlättar möjligheterna att infria balanskravet. Kommunens resultat i prognosen, +69 Mkr, motsvarar 2,4% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges delmål. Prognosens intäkter exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgår till +55 Mkr, vilket innebär att även balanskravet bedöms infrias Av totalt prognostiserade 130 Mkr i investeringar 2014 avser 99 Mkr skattefinansierad verksamhet. Kommunfullmäktiges delmål kring investeringar anger att ramen för de skattefinansierade investeringarna uppgår till 500 Mkr för mandatperioden , med en riktpunkt på 125 Mkr per år. Utifrån tidigare års investeringsnivå och lagd prognos bedöms målet kunna uppnås vid mandatperiodens slut. Vid en bedömning av ekonomisk styrka jämfört med övriga kommuner har 14 finansiella nyckeltal från 2013 använts. Bedömningen visar att Örnsköldsviks kommun avseende ekonomisk styrka placerar sig ungefär i mitten av landets kommuner. Prognos bättre än budget Resultatet i Budget 2014 uppgick till +42 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 6,0%, vilket var mer än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,5%. Höjd skattesats med 30 öre, där skatteväxling gjorts med landstinget för kommunens övertagande av hemsjukvård, förklarar en ökning med 1,3% på intäktssidan. En högre ökningstakt på nettokostnaden, främst utifrån att kommunerna under fjolåret erhöll återbetalning av tidigare erlagda avtalspremier, förklarar den resultatförsämring som var planerad inför Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2014 till +69 Mkr, vilket är 27 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen återfinns inom skatteintäkter/statsbidrag vilka förväntas öka mer jämfört med budgeterat. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 6,0%, vilket är oförändrat sedan budgettillfället medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 5,3% jämfört med föregående år. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Från att under många år ha haft ett finansnetto på Mkr till ett finansnetto i dagsläget på nära noll är det än mer nödvändigt att ha en bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad bedöms i prognosen uppgå till 97,7% av skatteintäkter och statsbidrag. Målsättningen de närmsta åren bör vara att hålla kvar verksamhetens nettokostnad kring 98% som andel av skatteintäkter och statsbidrag för att resultatet ska nå nivån för kommunfullmäktiges delmål. AFA Försäkring har aviserat att även inbetalda premier för 2004 kan komma att återbetalas till kommunerna. För Örnsköldsviks kommun skulle detta innebära 25 Mkr i intäktsförstärkning. Beslut är ännu ej fattat och senaste beskedet från SKL var att eventuell återbetalning av premier förväntas ske först under Prognosen innehåller inte några effekter av återbetalda AFA-premier både utifrån att beslut ännu inte har fattats samt av att direktiv om när en eventuell återbetalning ska intäktsföras saknas. En bra balans mellan verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag är även en förutsättning för att kunna hantera svängningar inom finansnettot utan att behöva riskera en ekonomi i balans. En större marginal mellan verksamhetskostnader samt skatteintäkter och statsbidrag skapar även ett bra utrymme för självfinansiering av kommande pensionsutbetalningar och investeringar, vilket undviker en belastning på finansnettot som följd. Befolkningsutvecklingen samt inkomstutvecklingen i riket är de viktigaste faktorerna för att skatteintäkter och statsbidrag ska utvecklas tillfredsställande. Efter en befolkningsminskning 2013 visar årets sju första månader på en gynnsam utveckling, vilket ligger till grund för en bedömd befolkningsökning Denna bedömda ökning ger positiva ekonomiska effekter 2015 och framåt. Även rikets inkomstutveckling har förstärkts, vilket medfört bättre slutavräkningar för Nämndernas prognos bättre än budget Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till +26 Mkr, vilket är 15 Mkr bättre än budgeterat resultatmål. Alla nämnder utom omsorgsnämnden redovisar en prognos i enlighet med budget eller bättre. Underskottet inom omsorgsnämnden återfinns främst inom personlig assistans, inom hemtjänsten samt inom särskilt boende. Underskottet inom särskilt boende förklaras av att planerade åtgärder inte har kommit i gång och gett den effekt i den takt som önskats. För att begränsa underskotten och komma i balans är det ytterst viktigt att alla beräknade åtgärder genomförs och får ekonomisk effekt samt att arbetet med åtgärder fortsätter. Bolagen prognostiserar positiva resultat Bolagskoncernen prognostiserar ett resultat på +106 Mkr för 2014, vilket är 55 Mkr bättre än budgeterat. Förbättringen förklaras främst av engångsintäkter i samband med Tjänstecentrums försäljning av fastigheter, Övikshems avyttring av dotterbolaget Söfab samt av Övikshems kommunkoncerninterna försäljning av fastighet till kommunen. Övik Energi-koncernens prognos uppgår till +23 Mkr, vilket är 7 Mkr bättre än budgeterat. Kommunfullmäktige beslutade i samband med beslut om försäljning av Arken att den eventuella reavinst som uppstår vid försäljning ska delas ut till kommunen som i sin tur ska använda medlen till amortering. Med anledning av att alla effekter av försäljningen ännu inte är kända ingår ingen utdelning från bolagskoncernen till kommunen i nuvarande prognos. Kommunledningsförvaltningen beräknar effekten i nuläget uppgå till Mkr. Låneskulden fortsätter att minska För tredje året i rad har kommunkoncernen kunnat minska sin upplåning betydligt, totalt har nära 1 Mdkr amorterats sedan Under perioden januari till augusti har koncernen amorterat 527 Mkr. En fortsatt minskning av låneskulden är planerad, dock inte i de senaste årens nivå. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Framtiden För att även fortsättningsvis ha en god ekonomisk hushållning bör målsättningen vara ett resultat som minst motsvarar +2% av skatteintäkter och statsbidrag. En hög resultatnivå ger större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer såsom eventuella negativa skatteintäktsprognoser, nya verksamhetsbehov och pensionsåtaganden. För att nå dit bör också verksamhetens nettokostnad under den närmsta tiden understiga skatteintäkter och statsbidrag med 2%. Ett starkt resultat och en måttlig investeringsnivå de kommande åren skulle även möjliggöra amorteringar, vilket därmed skulle sänka framtida finansiella kostnader och på sikt uppnå en stärkt ekonomi. Förutsättningarna och ekonomin 2015 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , september GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort 2014 Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,6 3,7 4,0 3,5 3,5 3,5 Jmf m föreg år +0,1 +0,2 +0,2 +0,2-0,2-0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (30%) mångfald (20%) 3,6 3,9 3,6 3,9 3,4 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,6 4,1 4,0 2,9 3,4 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,9 4,0 2,7 3,2 3,6 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Betygsintervall Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndsmålen görs i samband med årsbokslut. Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2014 till 3,6, det är totalt sett en förbättring från föregående år med 0,1. Samtliga enskilda perspektivbetyg uppgår minst godkänt och perspektiven medborgarnytta och effektiv verksamhet når de högsta betygen i prognosen med 3,7 respektive 4,0. Övriga perspektiv ligger precis på gränsen mellan godkänt och bra. 1 Medborgarnytta (Betyg 3,7 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Det totala betyget för denna tertialuppföljning 2014 är 3,7, att jämföra med 2013 års totalbetyg 3,6. Högsta betyget har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,6 - Bra) Framgångsfaktorn Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2014 är 40. Genomsnittet i samtliga 119 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas till 4,5 som i bokslutet Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,5 vilket är detsamma som vid bokslutet Ett par förändringar har dock ändå skett, nämligen en sänkning av betyget för samhällsbyggnadsförvaltningen med 0,7 och en höjning av välfärdsförvaltningens med 0,5. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Bland annat märks på senare tid inflytandefestival, natur- och friluftsråd och -ting och kulturdialog inom samhällsbyggnadsförvaltningen, arbete för brukarinflytande inom särskilt och ordinärt boende inom välfärdsförvaltningen, arbetet inom Världsklass 2015 och olika samrådsförfaranden inom kommunledningsförvaltningen samt det medborgarengagemang som sker på flera mindre orter i kommunen i samband med mottagningen av asylsökande. Antalet forum i kommunens verksamhet bedöms även denna gång till Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,6 - Bra) Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjdmedborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50%) samt förvaltningarnas egna mått (50%). Nöjdmedborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2014 är 52, samma index som genomsnittet i samtliga 119 deltagande kommunerna är 54. Detta ger betyg 3. Det sammantagna betyget är 3,6, vilket totalt innebär en höjning med 0,4 från bokslutet Förvaltningarnas egna mått ger ett betyg på 4,3, vilket är en förbättring med 0,7 sedan årsskiftet. Förändringen kommer framförallt av en höjning av välfärdsförvaltningens betyg. Denna framgångsfaktor handlar bland annat om bemötande- och nöjdhetsfrågor inom särskilt och ordinärt boende i välfärdsförvaltningen, och enligt senaste öppna jämförelsen ligger särskilt boende över rikssnittet när det gäller bemötande. Här ingår också bland annat arbetet med att implementera äldreomsorgens nationella värdegrund och kommunens värdeord. Framgångsfaktorn handlar också om arbete med handläggningstider, serviceåtaganden, medborgaråterkoppling och bemötandeutbildningar inom samhällsbyggnadsförvaltningen, e- tjänste- och företagsklimatfrågor inom kommunledningsförvaltningen samt ny kost- och livsmedelspolicy och specialkostriktlinje och arbetet med kommunens framtida stadshus inom konsult- och serviceförvaltningen. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,9 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för trygga barn och trygga äldre är 4 respektive 3,7. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 37,5% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden, vilket tillsammans med en bedömning av kommunens krishanteringsförmåga sammantaget ger betyget 4,0. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3,9 - en förändring från 3,8 i bokslutet Inom samhällsbyggnadsförvaltningen jobbar man bland annat med frågor inom IVPA (I väntan på ambulans), trafiksäkerhet och generationsmötesplatser. Andra aktuella frågor är inom konsult- och serviceförvaltningen utformning av trygga förskolor och skolgårdar och minskade allergirisker inom förskolans lokaler. Kommunledningsförvaltningen fortsätter att erbjuda samtliga elever i gymnasiets årskurs ett sommarjobb och inom välfärdsförvaltningen handlar arbetet för att medborgarna ska uppleva trygghet om bland annat ökad patientsäkerhet, att erbjuda ungdomar insats så snart som möjligt när det behövs för att också minska risken för nya insatser samt om förebyggande arbete vid risk för fall, trycksår och undernäring samt om utbildning i att bedöma munhälsa. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Effektiv verksamhet (Betyg 4,0 - Bra) Perspektivet effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår i prognosen för 2014 till 4,0, en förbättring med 0,2 jämfört med Sammantaget visar resultatet att det systematiska kvalitetsarbetet börjar ta form och få konsekvenser. 2.1 Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,9 - Godkänt) Inom kommunen arbetar verksamheterna med system för kvalitetsarbetet för att på ett strukturerat sätt förbättra resultat. Systematiskt arbete håller på att utvecklas för att utvärdera och lära av verksamheternas processer. Ett arbete pågår med att kvalitetssäkra handläggningsprocesser och det kommer att fortgå 2014 och Inom förvaltningarna har kvalitetsgrupper formats för att bland annat leda, mäta och utveckla kvalitetsarbetet, följa upp och utvärdera verksamhet, initiera och samordna förbättringsarbete och underhålla och revidera ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. I förbättringsarbetet tittar verksamheterna på andra kommuner för att jämföra och att lära. Inom många områden arbetar verksamheterna med att ta fram mallar, e- tjänster och e-blanketter delvis tillsammans med andra kommuner. För några verksamheter har prioriteringen av verksamhetsutveckling genererat i mer arbete än vad det finns resurser för. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,1 Bra) Kommunens verksamheter arbetar för att utveckla webbplatsen både internt och externt. Arbete pågår för att öka tillgängligheten till information på intranätet samt sprida information till alla medarbetare som inte har tillgång till webben. Information om vissa av kommunens verksamheter finns på Örnsköldsviks kommuns webbplats på lättläst svenska. Det innebär att webbplatsen godkänts utifrån kriterier som tillgänglighet, innehåll, språk, struktur och form. Tillgängliga aktiviteter för kommunens brukare förbättras genom genomförandeplaner. Genomförandeplaneringen är ett viktigt instrument för att ge varje enskild brukare möjlighet till delaktighet och inflytande. För att erbjuda hög tillgänglighet arbetar verksamheterna för att ge snabb hjälp, rådgivning och information när det gäller enkla frågor via telefon. Verksamheterna arbetar med kundenkäter för att fånga upp krav, behov och kundnöjdhet. Arbete pågår också med att införa ett felanmälningssystem som fungerar både som webbtjänst, mobilapplikation och i sociala medier. KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2013 visar på en klar förbättring beträffande svar på e-postfråga från kommunmedborgare från 63% som fick svar inom två arbetsdagar 2012 till 83% Svar på en enkel fråga via telefon med direkt svar fick 43% år 2012 och mätning 2013 visar på en ökning till 48%. Tillgängligheten till bibliotek, simhall och återvinningsstation visar även i jämförelse med andra kommuner ett högt värde. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) Inom verksamheterna pågår ett arbete med att utveckla ledarskapet och tydliggöra chefsuppdraget. Gemensamma ledningsgruppsmöten anordnas med fokus på ledningsgruppsutveckling, mål, struktur och kultur. Utmaningar består i att vidmakthålla och utveckla engagemang, förhållningssätt, delaktighet och ett flexibelt arbetssätt inför förändring. Ett arbete görs på många håll med att tydliggöra roller, ansvar och mandat samt att arbeta för delaktighet i verksamhetsplanering, målformulering, uppföljning och arbetet med verksamhetsberättelse. Medarbetare utbildas i bl.a. Lean, projektledning, projektverktyg och OneNote och bidrar därmed till ökad kunskap om utveckling och processer. Resultatet från Medarbetarenkäten 2013 visar ett index för medarbetarskap och medskapande som ger totalen 3,97. Medarbetarenkäten analyseras och sedan upprättas handlingsplaner utifrån identifierade förbättringsområden. 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,5 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,5 2014, vilket är en liten förbättring jämfört med utfall Som följd av att några nya mått och viktningar har lagts in i perspektivet är det inte fullt jämförbart med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,5 följt av samhällsbyggnadsförvaltningen som väntas få 4,2. Enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,1. Övriga förvaltningar väntas få strax under 4. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,6 - Bra) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2014 uppnå betyget 3,6. Glädjande är att andelen utlandsfödda medarbetare ökat under det senaste året och prognosen är att det godkända betyget ska kvarstå vid 2014 års slut. Kommunen fortsätter via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2014 att ligga på en godkänd nivå. Andelen heltidsanställda totalt väntas vara drygt 69% vid utgången av 2014, det är i så fall en marginell ökning jämfört med utfall För att den totala andelen heltidsanställda ska öka krävs det framförallt att välfärdsförvaltningen ökar andelen, eftersom övriga förvaltningar redan ligger på en hög nivå, 75% och över. Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom i fjol ligga på högt över godkänd nivå. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) I prognosen för 2014 väntas betyget för denna framgångsfaktor bli 4,0, en liten ökning jämfört med utfall Ledarskap och medarbetarskap väntas ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Medarbetarenkäten. Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att ytterligare stärka ledar- och medarbetarskapet bl.a. OneNote-utbildning och Lean-utbildning. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 2,7 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2014 till 6,0% av den överenskomna arbetstiden vilket är i nivå med utfall Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2014 vara 3,0% av den överenskomna arbetstiden, en liten ökning från 2,9% I prognosen för 2014 väntas en ökning av sjukfrånvaron inom alla förvaltningar utom välfärdsförvaltningen, där den väntas minska med 0,4 procentenheter jämfört med utfall Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer, hälsoronder samt hälsoundersökningar som resulterar i personliga hälsoprofiler. Bildningsförvaltningen kommer under året att genomföra ergonomisk utbildning inom förskolan, denna kommer att fortsätta under Grundskolan har nyligen, i samarbete med företagshälsan, genomfört en utbildning kring stress, tidiga signaler och arbetsbelastning. Övriga yrkesgrupper inom grundskolan och samtliga medarbetare inom förskolan ska genomgå denna utbildning under hösten Under året väntas drygt 62% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en förbättring med drygt 3 procentenheter jämfört med Välfärdsförvaltningen antas förbättra frisktalet med 5 procentenheter och väntas få ett frisktal på drygt 55%, vilket är den största anledingen till att det totala frisktalet förbättras. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 3,5 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2014 till 3,5, vilket är en försämring med 0,2 jämfört med bokslut Positivt resultat (Betyg 3,9 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Resultatet i Budget 2014 uppgick till +42 Mkr, vilket motsvarade 1,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2014 till +69 Mkr vilket innebär 2,4% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat, dock inte avseende prognosen för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Årets resultat efter balanskravsjusteringar i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) I resultatet efter balanskravsjusteringar räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Resultatet efter balanskravsjusteringar uppgår i prognosen till +1,9% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2014 uppgick verksamhetens nettokostnad till 98,5% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2014 uppgår verksamhetens nettokostnad till 97,7% av skatteintäkter och statsbidrag Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2014 till +11,2 Mkr, vilket motsvarar 0,4% av totala skattemedel. I prognosen för 2014 uppgår nämndsresultatet till +25,8 Mkr, vilket motsvarar 0,9% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 2,9 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Bra) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 99 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Mkr. Avskrivningar uppgår till 102 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 29 Mkr. Måttet prognostiseras till 75% (99/131) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Svagt) Totala investeringar prognostiseras till 130 Mkr att jämföra med budgeterade 176 Mkr. Avvikelsen 46 Mkr motsvarar 26%. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,2 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i prognosen uppgår till +69 Mkr att jämföra med budgeterade +42 Mkr. Avvikelsen 27 Mkr motsvarar +0,9% Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +11,2 Mkr. I prognosen för 2014 uppgår nämndsresultatet till +25,8 Mkr. Avvikelsen 14,6 Mkr motsvarar +0,5% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,5 - Godkänt) Perspektivet utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna kreativ miljö, regional utveckling, attraktivare och mer hållbar livsmiljö samt starkt företagsklimat. Perspektivbetyget ligger på 3,5 vilket är i nivå med Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Kreativ miljö (Betyg 3,4 - Godkänt) Det har inte skett några större förändringar avseende utbildningsnivå, branschbredd och -djup samt antal högskolestuderande/doktorander/högre utbildning sedan bokslutet varför delbetygen ligger kvar på samma nivå. Höstens medarbetarenkät genomförs senare i år. Om de olika projekten visar måluppfyllelse och indexen ligger på samma höga, eller högre, nivå så kommer delbetyget att bli högre längre fram. Förvaltningarna visar på satsning på medarbetare (t.ex. ledarutbildning, benchmarking och utbyte med andra kommuner, studieresor), använder sig av examensarbeten och praktik/verksamhetsförlagd utbildning för fördjupningar, kopplar forskning till uppföljning och verksamhetsutveckling (t.ex. kommundoktorander knutna till förvaltningarna, arbetet med friluftsplan, hållbart byggande i kallt klimat, aktivitetsorienterat arbetssätt) samt aktivt arbete för trygga barn och unga och satsning på samverkan. Utveckling av campus, KomTek, skapande skola samt arbete med innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl.a. LEAN, kvalitetsarbete pågår. Genom olika satsningar på konferenser och aktiviteter, t.ex. kulturhuvudstadsåret, HAV 2014, Smaka på Västernorrland och gratiseventet sjunde i sjunde arbetar förvaltningarna för en kreativ miljö. Projektet High Coast Art Valley avslutas under hösten. Vackra parker och bra lekmiljöer, närnatur vid äldreboenden m.m. skapar en plattform för kreativitet. Bildningsförvaltningen följer upp elevers upplevelse av kreativ miljö, elevers nyfikenhet, upplevelse av miljö som tillåter problemlösning m.m. Konsult- och serviceförvaltningen arbetar för att den kompletta arbetsplatsen skall stötta kreativ miljö. I samband med flytt till Kronan-huset kommer aktivitetsbaserat arbetssätt att införas. Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, strukturfondsprogram, fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,4 - Godkänt) Det fördjupade samarbetet med Umeå-regionen fortsätter, vilket Kulturhuvudstadsåret 2014 (bl.a. invigning av Gjirra i Örnsköldsvik), nätverket för byggande och förvaltning i kallt klimat och Drums for Peace är exempel på. Andra exempel på samarbeten utanför kommunens gränser är Alneskolans Ipadprojekt, Fair City, arbetet med destination Höga Kusten samt deltagande i regionala och nationella nätverk och kontaktytor på europeisk/internationell nivå. Bl.a. pågår utbyten på lokalvårdssidan med Umeå, arbete pågår kring helhetssyn i hållbart resande, samarbete mellan räddningstjänster i länet och Umeå-regionen, samarbete inom Måttbandet, lokal samverkansgrupp med offentliga aktörer såsom Arbetsförmedlingen, landsting inkl. privata hälsocentraler, Försäkringskassan, polis och kommunala förvaltningar, arbete inom Kvarkenrådet, utveckling av Clean Techområdet, samarbete kring Sagavägen, med Europaforum Norr och Nordic Sparsely Populated Areas samt med MidSweden Office. Projektet kring gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå med en projektledare i Örnsköldsvik och en i Umeå är i sin slutfas. Arbete med en internationell policy och integrationspolitisk policy pågår. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik samt med Mittuniversitetet och länet i olika projekt. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Örnsköldsvik för dialog med Sollefteå och Kramfors utifrån Migrationsverkets placering av asylsökande i kommunerna. Kommunförbundet Västernorrland, FoU Västernorrland, landstinget, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen är viktiga samarbetsparter i många frågor. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,6 - Bra) Delbetygen gränsöverskridande mötesplatser, integration, energieffektiva bostäder, skyddade naturområden samt kollektivt resande bibehålls på samma nivå som vid bokslutet Flera stora satsningar för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö har gjorts och fortsätter under Utveckling av besöksnäringen utifrån ett hållbarhetstänkande, hållbart byggande och förvaltning i kallt klimat, energieffektivisering, minska matsvinnet, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT med bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan, ökade möjligheter till webbkonferenser och webbsändning, attraktiva parker och lekmiljöer, attraktiva arrangemang och evenemang, långsiktighet i översikts- och detaljplanering med t.ex. arbete kring dragning av E4-tunnel, drogförebyggande arbete, motverkande av utanförskap, underlätta för inträde på arbetsmarknaden, psykevecka, fortsatt satsning på barn och unga, förbättring av utemiljö runt särskilda boenden och bra lekmiljöer, öka andelen närproducerade livsmedel, hög andel (målsättning 95%) miljömärkta kemikalier inom lokalvården, arbete för ett grönt Örnsköldsvik för långsiktigt hållbar livsmiljö, arbete med infrastrukturfrågor samt pågående arbete med en gång- och cykelplan, satsning på multisystemisk terapi och Signs of Safety, för att nämna några av satsningsområdena. Ett länsövergripande projekt som har fokus på hållbar utveckling har startat. Fr.o.m. årskurs 4 t.o.m. vuxenutbildningen följer bildningsförvaltningen upp arbete och medvetenhet kring det hållbara samhället. Migrationsverket har etablerat asylmottagning i kommunen. Att arbeta för bra kommunikation och bemötande Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 ses som viktigt i förvaltningarna. Örnsköldsvik hör fortsättningsvis till de tryggaste och säkraste kommunerna enligt SKL:s studie. Flera projekt med fokus på attraktivare och hållbar livsmiljö är i sin slutfas, såsom Hållbart resande, Bygd och stad i balans, Skärgård i världsklass etapp 2, Konstdalen/High Coast Art Valley. Arbetet med omvärldsanalysen som beställts i samband med att Världsklass-satsningen avslutas/går över till något annat är påbörjat. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetygen nya företag, servicenivå bland företagen, nätverksbyggande samt konkurrensprövning bibehålls på samma nivå som vid bokslutet. Samverkan med näringslivsorganisationerna är fortsättningsvis central, bl.a. genom arbete utifrån småföretagarpolitiska programmet, samarbete med de stora företagen samt projekt såsom Företagsam, Tillväxtprojektet. Flera förvaltningar är involverade i projektet Företagsam. Öppet hus har hållits kvällstid såväl i centrum som ute på olika orter. En handelsstrategi är utarbetad. Företagsanpassade utbildningar såsom brandskydd och sjukvård samt informationskvällar kring exempelvis alkohollagen, tobakslagen och receptfria läkemedel har hållits. Att utveckla besöksnäringen är prioriterat, bl.a. arbetar man för ökade förutsättningar för företagande inom naturturism och idrott. Olika evenemang under kulturhuvudstadsåret har lanserats eller är på väg att lanseras. Gemensamt arbete med andra kommuner i Höga Kusten för att utveckla Höga Kusten till en internationell destination är inlett, bl.a. har ett bolag bildats. Örnsköldsviks kommun stöttar existerande klusterinitiativ som SP-Processum och uppbyggnad av nya initiativ/nätverk inom bl.a. Clean Tech, hydraulik, besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Arbetet inom Tillväxtprojektet, som länsstyrelsen driver, fortsätter. Kompetensförsörjningsproblematiken är fortsatt i fokus och arbete görs i samarbete mellan näringsliv, Arbetsförmedling och bildningsförvaltning. Ett stort Campusprojekt är igång. Inom skolan är det entreprenöriella arbetssättet i fokus och i samarbete med andra jobbar man med att utveckla arbetsmarknadskunskap. Det senare har formaliserats i Destination Jobb. Migrationsverkets placering av asylsökande i Örnsköldsviks kommun kan stärka företag på de orter där placeringen sker, bl.a. genom ökad handel i den lokala affären samt intäkter till fastighetsägare. Satsning på e-tjänster fortsätter. Den breda samverkan som sker - både gentemot företag och mot föreningar - lyfts. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Delårsrapport 1-8/2014 samt prognos 2014 Omvärldsanalys Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0% till 2,1%. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3%. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2% såväl i år som nästa år. Trots skatteunderlagets starka utveckling får både kommuner och landsting svårt att få tillräckligt bra resultat de närmaste åren. Det hänger ihop med starkt tryck från den demografiska utvecklingen och urholkning av de generella statsbidragen. Återbetalade premier från AFA Försäkring på nära 8 Mdkr gav en kraftig förstärkning av kommunernas resultat Det förklarar varför prognostiserat resultat faller från dryga 15 Mdkr 2013 till 6 Mdkr i år. Eventuellt fattas under innevarande höst beslut om ytterligare återbetalningar från AFA Försäkring, vilket då skulle förbättra resultatet Resultatet motsvarar 1,3% av skatteintäkter och statsbidrag och kommer att innebära att betydligt fler kommuner än tidigare bedöms redovisa underskott i år. I år och nästa år väntas upp mot kommuner inte klara balans i sin ekonomi, jämfört med de senaste två åren. Enligt Arbetsförmedlingens statistik så har den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik minskat jämfört med motsvarande period föregående år. I augusti 2014 uppgick den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik till 3,4% (4,4%) vilket motsvarar personer (1 437 personer). Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,5% (3,8%) och i länet på 3,9% (4,4%). Befolkningen i kommunen minskade marginellt under Innevarande år förutspås en befolkningsökning. Under årets första sju månader har befolkningen ökat med 282 personer till , den högsta noteringen sedan juli Den största enskilda förklaringen till ökningen under året är invandringsöverskott. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Hösten brukar historiskt innebära ett tapp men som grafen visar bör nuvarande nivå vara tillräcklig för att nå en befolkningsökning vid årets slut. Ökningen i procent kommer dock inte motsvara rikets befolkningsutveckling, vilket gör att kommunens befolkningsandel av riket fortsätter att minska. För att mäta ekonomisk styrka har en jämförelse gjorts med Sveriges 290 kommuner genom att välja ut 14 finansiella nyckeltal 2013 och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Rangordningen ger därefter en betygsskala där bästa resultat för respektive nyckeltal är 5 och det sämsta är 1. Placeringsmässigt ligger Örnsköldsviks kommun totalt på plats 143 (2012:168) av totalt 290 kommuner. Genomsnittsbetyget för Örnsköldsviks kommun är 3,0 (2012:2,7), d.v.s. i nivå med rikssnittet och bättre än länssnittet. Största förbättringen för Örnsköldsvik jämfört med 2012 avser kommunens och koncernens resultat Försämring konstateras dock avseende skattesatsen som 2013 höjdes med 35 öre. Styrkor: -Höga anläggningstillgångar för kommunen (delförklaring internbank) -Höga anläggningstillgångar för koncernen -Årets resultat för koncernen -Låg skattesats kommunen, rensat med skatteväxlingar -Låga borgensåtaganden (delförklaring internbank) -Eget kapital för kommunen. Svagheter: -Höga långfristiga skulder för kommunen (delförklaring internbank) -Höga långfristiga skulder för koncernen -Höga pensionsåtaganden -Höga nettokostnader för verksamheten Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2014 till +154 Mkr, vilket är 15 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +69 Mkr, vilket är 27 Mkr bättre än budgeten på +42 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet positivt med 6 Mkr under innevarande år och 38 Mkr under fjolåret, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Resultatförbättringen januariaugusti jämfört med motsvarande period föregående år, +15 Mkr, förklaras främst av ett betydligt bättre resultat inom nämnderna. Däremot har kommunen inga intäkter i årets resultat avseende återbetalda premier för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring, vilka i fjol uppgick till 55 Mkr. Finansnettot visar på en förbättring jämfört med fjolåret utifrån att kommunerna ifjol hade en kostnad i samband med förändrad RIPSränta vad gäller pensionsskuldsberäkningen. Nettokostnaden har i belopp ökat något mindre jämfört med skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 98 Mkr medan nettokostnaden har ökat med 92 Mkr. Nettokostnaden uppgår under denna period till 92,4% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande verksamheten skapar det positiva resultatet. Jämfört med är det en marginell förbättring men om fjolårets intäkter från AFA-premierna exkluderas är det en markant förbättring. Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört med budgeterat förklaras främst av ökade skatteintäkter och statsbidrag som förväntas bli 24 Mkr högre än budgeterat, vilket i huvudsak förklaras av bättre skatteunderlagsprognoser samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Nämnderna prognostiserar totalt ett bättre resultat än budgeterat men som dock motverkas av bl.a. högre pensionskostnader, vilket i stort innebär en oförändrad nettokostnad. Totalt förväntas nettokostnaden 2014 uppgå till 97,7% av skatteintäkter och statsbidrag. Prognosen på +69 Mkr innehåller förväntade reavinster med 14 Mkr, vilket innebär att balanskravet förväntas uppnås under Resultatförsämringen som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -85 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. Jämfört med 2013 innebär prognostiserat resultat en försämring med 6 Mkr, korrigerat med fjolårets återbetalning av AFA-premier är det dock en resultatförbättring. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 5,4% (92 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -13 Verksamhetens intäkter ,2% ,8% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar ,3% ,6% därav personalkostnader ,7% ,5% Verksamhetens nettokostnad ,4% ,0% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 342 Mkr, vilket täcker 16% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under perioden minskat med 11,2% jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras i huvudsak av den engångsintäkt kommunen hade ifjol i och med återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier. Exklusive denna engångsintäkt har kommunen en intäktsökning för perioden med 3,6%. Ökningen förklaras i huvudsak av större reavinster vid försäljning av tillgångar, högre taxor och avgifter samt högre statsbidrag. Ökningen inom taxor och avgifter förklaras främst av ökade parkeringsavgifter i samband med kommunens övertagande av parkeringsverksamhet i juni Ökningen inom statsbidrag förklaras till största del av att kommunen har erhållit mer bidrag avseende flyktingverksamhet men även av mer bidrag från Skolverket. Reavinster vid försäljning av tillgångar uppgår totalt för perioden till 7,8 Mkr jämfört med 1,6 Mkr för motsvarande period föregående år, i huvudsak avser det reavinster uppkomna vid försäljning av gamla brandstationen. Däremot har bidrag från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan avseende personlig assistans LASS varit betydligt lägre under perioden jämfört med fjolåret, vilket främst förklaras av en striktare bedömning av Försäkringskassan samt av att färre personer varit anställda i någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,3% eller 49 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 2,7% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 36 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, mer projektverksamhet, start av ett nytt stödboende samt övertagande av parkeringsverksamhet och hemsjukvård. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskning inom bildningsförvaltningen, främst inom grund- och gymnasieskolan, utifrån den personalanpassning som genomfördes i fjol med anledning av minskade elevtal samt av volymminskning inom personlig assistans. Inom personlig assistans har dock många ärenden gått över till andra utförare än kommunen, vilket i stället förskjutit kostnaderna till köp av verksamhet. Kommunen har även haft betydligt lägre kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder och projjobb. Volymminskningen inom arbetsmarknadsåtgärder förklaras till viss del av att kommunen under perioden i fjol anställde väldigt många personer via arbetsmarknadsåtgärder, vilket fick till följd att väldigt få anställningar kunde göras under årets sista del. Denna situation har kommunen haft som avsikt att undvika i år. Kommunen har under året haft en tydlig prioritering att motverka ungdomsarbetslösheten, dock har inflödet från Arbetsförmedlingen varit lägre än förväntat. Hittills i år har det anställts 44 ungdomar i s.k. ungdomsjobb och 10 ungdomar är på väg in, många av dessa ungdomar har under sin anställning även gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Volymminskningen inom projjobb är en följd av åtgärdspaketet för 2013 men även av att det är ett så kallat intagningsstopp i verksamheten utifrån årets bedömda resultat. Vid augusti månads utgång var 21 personer i projjobb. Kommunen har dessutom haft en minskning av sjuklönekostnaderna med 0,3 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 16 Mkr. Den totala sjukfrånvaron har dock ökat från 5,7% till 6,1%, där den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,1%-enheter medan den långa sjukfrånvaron har ökat med 0,5%-enheter till 3,4%. Ökningen inom den långa sjukfrånvaron återfinns i huvudsak inom bildningsförvaltningen. Prognosen 2014 för sjukskrivningstalet ligger på 6,0%, vilket är oförändrat jämfört med fjolåret. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron, exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. I samband med beslutet kring handlingsplanen avsattes även medel på finansförvaltningen som skulle finansiera halva kostnaden. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Därefter har beslut tagits om att förlänga handlingsplanens giltighetstid ytterligare ett år, fram till och med utgången av år Samtidigt beslutades det att utöka medlen för detta omställningsarbete. Totala kostnaden avseende handlingsplanen för åren uppgår till 33 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 och 2013 då stora personalneddragningar gjordes inom bildningsförvaltningen. Totalt beräknas tagna beslut utifrån handlingsplanen sänka kostnaderna med drygt 67 Mkr. Kostnad för användandet av handlingsplanen har varit betydligt lägre i år, 2 Mkr jämfört med 10 Mkr under fjolåret. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt ökat med 1,7% jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar 13 Mkr i högre kostnader. Den enskilt största kostnadsökningen härleds till kommunens övertagande av hemsjukvården från landstinget. Kommunen har även haft kostnadsökningar för privata utförare inom personlig assistans, annan utbildningsanordnare samt bidrag till föreningar utifrån ett nytt uppdragsavtal mot Evenemangsarenan och MoDo Hockey samt bidrag till fiberföreningar. Fjolårets stora kostnadsökning inom konsulentledda familjehem har avtagit men kostnaderna kvarstår dock på en hög nivå. Kostnadsminskningar under perioden återfinns i huvudsak inom linjetrafik, försörjningsstöd, HVB-placeringar, vinterväghållning samt inom energisidan. Kostnaderna för försörjningsstöd är lägre jämfört med fjolåret och prognosen på helår visar på en kostnadssänkning på nära 2 Mkr mellan åren. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns minskningen inom barn och unga, den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för perioden till 14 Mkr. Den både mycket milda och snöfattiga vintern förklarar kostnadsminskningen inom vinterväghållningen och inom energisidan. Trots en hel del tillkommande objekt inom fastighetsbeståndet har kommunens energikostnader minskat betydligt mellan perioderna. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +116 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 48 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Alla nämnder redovisar resultatförbättringar jämfört med fjolåret förutom omsorgsnämnden som visar en marginell försämring. Störst resultatförbättring redovisar kommunstyrelsen. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2014 uppgå till Mkr, vilket är enligt budget och en ökning med 6,0% jämfört med föregående år. En stor förklaringspost avseende nettokostnadsökningen mellan åren är den beslutade återbetalningen av AFA-premierna för åren 2005 och 2006 som sänkte nettokostnaden med 55 Mkr under fjolåret. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2014 i juni 2013 med ett resultat på +42 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. I Budget 2014 lades även effektiviseringar ut på nämnderna med 0,5% motsvarande 14 Mkr och resultatmålet totalt för nämnderna sattes till +13 Mkr. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet för nämnderna med -1,8 Mkr till totalt +11,2 Mkr. Hittills under året har tilläggsanslag till nämnderna beslutats med nära 20 Mkr. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2014 bli +25,8 Mkr, vilket är 14,6 Mkr bättre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till -23,7 Mkr och med lagd prognos för 2014 innebär det att nämndernas totala medel ökar till +2,2 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2014 på +13,1 Mkr, vilket är 8,1 Mkr bättre än budget och 4,3 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Resultatförbättringen återfinns främst inom tillväxtavdelningen och personalavdelningen. Överskottet inom tillväxtavdelningen förklaras i huvudsak av Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 ökade reavinster från fastighetsförsäljningar. Världsklass 2015 förväntas under året förbruka alla budgeterade medel medan prognosen för Kunskapsnod och asylmottagning visar på överskott. Personalavdelningens resultatförbättring förklaras både av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster samt av lägre kostnader gällande arbetsmarknadsåtgärder. Det budgeterade resultatmålet för reavinster avseende skogsförsäljningen, 5 Mkr, förväntas uppnås. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +10,8 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2014 på +11,5 Mkr, vilket är 11,5 Mkr bättre än budgeterat och 4,5 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Överskottet återfinns i huvudsak inom fastighetsavdelningen, +10 Mkr, vilket förklaras av lägre energikostnader samt av förskjutningar av underhållsprojekt. Energikostnaderna bedöms, trots ett flertal tillkommande fastighetsobjekt, bli 7 Mkr lägre jämfört med budgeterat, vilket förklaras av en mild vinter, oförändrat fjärrvärmepris samt av tydliga effekter av de energiåtgärder som gjorts de senaste åren. Även kostavdelningen prognostiserar ett överskott, vilket förklaras av lägre livsmedelskostnader till följd av nytt livsmedelsavtal. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar ett stort överskott för perioden januari till augusti, vilket förklaras av att avdelningen inte har kunnat fullfölja sina planerade inköp av IT-utrustning med anledning av främst försenade inriktningsbeslut av verksamheten. Prognosen bygger på att dessa inköp kommer att genomföras under sista tertialet. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +29,5 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2014 på +2,0 Mkr, vilket är enligt budgeterat inarbetningskrav och oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Nämnden har under året erhållit 8,2 Mkr i tilläggsanslag för underfinansieringen inom trafikverksamheterna, vilken var känd redan när avdelningsplanen antogs. Trafikenheten prognostiserar därmed med ett nollresultat. Gatuenheten har under året haft betydligt lägre kostnader för vinterväghållning utifrån årets relativt snöfattiga vinter samtidigt som fjolårets vinter var snörik. Prognosen inom gatuenheten är dock enligt budget och bygger på en omfördelning av medel för att genomföra driftprojekt under barmarksperioden. Den övertagna parkeringsverksamheten prognostiserar ett nollresultat utifrån att en del underhållsåtgärder bedöms genomföras under året. Även avdelningen brand och säkerhet lämnar en nollprognos, detta trots stora kostnader i samband med sommarens alla skogsbränder. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -4,1 Mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till -1,8 Mkr, vilket är i nivå med resultatmålet i budget samt lämnad prognos i Månadsuppföljning, augusti. Paradiset har under tidigare år byggt upp ett överskott i syfte att använda detta för upprustning av ventilationssystemet. Verksamheten kultur- och fritidsnämnd prognostiserar ett överskott på +0,6 Mkr, vilket förklaras av att delar av nämndens buffert bedöms förbli oförbrukad. Fritidsenheten prognostiserar dock ett underskott på -0,5 Mkr, främst till följd av egen drift av gästhamnen, cykeluthyrning samt husvagnsplatser vid Fjällräven Center. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +1,1 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2014 på +5,0 Mkr, vilket är enligt budgeterat inarbetningskrav och oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Gymnasieskolan prognostiserar dock med ett stort underskott, -11,5 Mkr. Under fjolåret genomfördes en relativt stor anpassning av bemanningen till elevunderlaget, vilket minskade kostnadsmassan avsevärt. För att verksamheten på sikt ska kunna uppnå en ekonomi i balans behövs förändrade förutsättningar gällande resurstilldelning och/eller verksamhetsutbudet. De beslut om framtida programutbud som tagits, bedöms kortsiktigt inte medföra någon större ekonomisk förändring. Övriga verksamheter prognostiserar överskott, varav grundskolan och förskolan de största med +8,5 Mkr respektive +2,0 Mkr. Sedan fjolårets anpassning av organisationen har det inom grundskolan skett utökningar främst utifrån barn i behov av särskilt stöd samt utifrån fler asylsökande barn inom verksamheten. Överskottet inom grundskolan förklaras i huvudsak av att den buffert som rektorerna fick i uppdrag att skapa utifrån sin ram inte bedöms förbrukas. Även inom förskolan har utökningar skett utifrån ett ökat barnantal. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -11,6 Mkr vid årets slut. Prognosen för omsorgsnämnden visar ett negativt nämndsresultat för 2014 på -5,0 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott på -3 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet till ökade personalkostnader. Avdelningen har tagit fram en åtgärdsplan innehållande aktiviteter såsom att se över scheman samt poolpassens användning. Trots effekter av åtgärdsplanen är bedömningen att avdelningen inte kommer att nå balans. Även LSS-verksamheten prognostiserar ett underskott, -4 Mkr. Underskottet återfinns inom personlig assistans och förklaras i huvudsak av fler LSS-ärenden samt av att tidigare LASS-ärenden har övergått till att bli LSS-ärenden, vilket beror på Försäkringskassans striktare bedömning. Även inom hemtjänsten förväntas ett underskott utifrån ökade personalkostnader med anledning av en del specialärenden och en hög vårdtyngd samt av kostnader i samband med nyckelfri hemtjänst. Underskotten balanseras delvis upp med hjälp av den buffert som tillskapades inför året och som inte bedöms förbrukas utifrån nämndens ekonomiska läge. Omsorgsnämndens totala medel beräknas vid utgången av året uppgå till -12,5 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Humanistiska nämnden prognostiserar ett resultat för 2014 på +1,0 Mkr, vilket är enligt budgeterat resultatmål och 0,5 Mkr bättre än Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen social utredning räknar med ett budgetöverskridande på -9 Mkr, som återfinns inom bostadsanpassningsbidrag och inom kommunens egna familjehem samt konsulentledda familjehem. Däremot har avdelningens kostnad för HVB-placeringar minskat, främst inom barn och unga, varför budgeten i år bedöms hållas. Den översyn av placeringar som avdelningen har jobbat med har dock medfört en del förflyttningar av kostnader till familjehem i stället. I slutet av fjolåret togs många beslut om bostadsanpassningsbidrag varav många dessutom var dyra, vilket förklarar delar av årets bedömda underskott. Underskottet inom bostadsanpassning beräknas i prognosen uppgå till -3 Mkr, dock bedöms kostnadsnivån uppgå till samma nivå som under fjolåret. Underskottet inom avdelningen social utredning motverkas av överskott inom övriga avdelningar. Överskottet inom försörjningsstöd och projjobb beräknas till nära +4,0 Mkr. Överskottet inom projjobb förklaras av lägre antal deltagare både utifrån effekter av fjolårets återhållsamhet och av årets intagningsstopp i verksamheten utifrån nämndens bedömda prognos. Resultatet av satsningen på projjobb visar att av 30 personer har ungefär hälften inte återgått till försörjningsstöd efter dessa tolv månader. Även inom nämnden prognostiseras ett överskott, +2 Mkr, i huvudsak utifrån den buffert som tillskapades inför året. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -11,0 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2014 uppgå till Mkr, vilket är 24 Mkr bättre än budget. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av bättre skatteunderlagsprognoser samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 5,3% jämfört med föregående år. Höjd skattesats med 30 öre, där skatteväxling gjorts med landstinget för kommunens övertagande av hemsjukvård, förklarar 1,3% av förändringen. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -13 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatteintäkter o generella statsbidrag ,2% ,3% Skatteintäkterna 2014 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,44 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2014 års nivå. SKL bedömer i sin augustiprognos att inkomsterna ökar med 3,5% 2013 och Befolkningen i kommunen 1 november 2013 uppgick till och den ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 282 invånare till , vilket är en betydligt starkare utveckling än samma period Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 52 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Från och med 2014 infördes ett uppdaterat kostnadsutjämningssystem som innebär att Örnsköldsvik utifrån behoven förväntas ha en högre kostnadsnivå än riksgenomsnittet och blir därmed kompenserade från andra kommuner. Där har kommunen tidigare betalat till andra kommuner och förbättringen uppgår till netto 50 Mkr mellan 2013 och Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgick 2014 till +4 Mkr, vilket är 9 Mkr bättre än motsvarande period föregående år. Prognosen 2014 för finansnettot beräknas till +2 Mkr, vilket är 3 Mkr bättre än budget. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2014 Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-augusti till nära 85 Mkr, vilket är 2 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av mer ränteintäkter från koncernbolag utifrån den ränteskillnadsersättning, 7 Mkr, som uppstod när Tjänstecentrum förtidslöste sina lån i samband med försäljning av Arken. Däremot har de koncerninterna amorteringar som skett inom bolagskoncernen medfört lägre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 137 Mkr uppgår likviditetsreserven till 622 Mkr vilket motsvarar 75% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti månad till 2,1 Mdkr, vilket är en minskning med över 0,4 Mdkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB som har amorterat 232 Mkr i samband med försäljningen av fastigheten Arken. Övriga bolag har amorterat totalt 222 Mkr under perioden, varav Övik Energi 166 Mkr och Övikshem 36 Mkr. Under perioden har kommunens fordringar mot bolagen även ökat med 45 Mkr, vilket förklaras av en utökning av den finansiella samordningen när Mivas tidigare externa lån nu hanteras via kommunens internbank. Tjänstecentrum och Övik Airport har numera inga internlån, de bidrar däremot till koncernlikviditeten. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 3,56% (3,59%). Prognosen 2014 för de finansiella intäkterna uppgår till 120 Mkr, vilket är nära 2 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras huvudsakligen av intäktsförändringar som skett i samband med försäljning av Arken samt utifrån gjorda amorteringar inom bolagskoncernen sedan budgettillfället. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 117 Mkr, jämfört med budgeterade 119 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2014, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-augusti i år uppgick de finansiella kostnaderna till 80 Mkr, vilket är 8 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Under fjolåret hade kommunen en stor engångskostnad utifrån att RIPS-räntan som används vid pensionsskuldsberäkning sänktes med 0,75 procentenheter, motsvarande 9 Mkr. Denna kostnadsminskning motverkas dock av den ränteskillnadsersättning som uppstod i och med de amorteringar som verkställdes i samband med försäljning av Arken. Fjolårets amorteringar samt de amorteringar som har skett under året har medfört lägre räntekostnader jämfört med fjolåret. Vid utgången av periodens slut uppgick kommunens totala externa låneskuld till 2,7 Mdkr, vilket är en minskning med 466 Mkr. Kommunens egna långfristiga upplåning har minskat från 595 Mkr till 538 Mkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,1% (3,1%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen låneskulder på ytterligare nära 1 Mdkr, vilket är en minskning med 61 Mkr från årsskiftet. Detta innebär att kommunkoncernen hittills i år totalt har amorterat 527 Mkr. Dessa amorteringar har kunnat göras både utifrån periodens fastighetsförsäljning och utifrån ett bättre kassaflöde, främst inom kommunen och Övik Energi. Därmed har amorteringar motsvarande nära 1 Mdkr gjorts sedan 2012, vilket innebär att låneskulden i dagsläget är i nivå med utgången av De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till 117 Mkr, vilket är 6 Mkr lägre än vad som var budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till kostnadsförändringar i samband med försäljning av Arken samt en högre amorteringstakt än budgeterat. Kommunen har under mars månad även betalat ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 74 Mkr. Se bilaga 1 Finansrapport för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar För perioden januari till augusti uppgår investeringarna till 36 Mkr, varav skattefinansierade investeringar uppgår till 34 Mkr. Den enskilt största investeringen hittills under året är Skärgård i världsklass, etapp 2 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen