Tertialuppföljning, september 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialuppföljning, september 2013"

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2013 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 23 KS Kommunledningsförvaltning 24 KS Konsult- och serviceförvaltning 34 Samhällsbyggnadsförvaltning 48 - Samhällsbyggnadsnämnd 58 - Kultur- och fritidsnämnd 69 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 75 Välfärdsförvaltning 93 - Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd 114 Totalt nämnderna 120 Delårsrapport 1-8/2013 Resultaträkning, kommunen 121 Kassaflödesanalys, kommunen 122 Balansräkning, kommunen 123 Nothänvisningar, kommunen 124 Redovisningsprinciper 128 Bolagen Rodretkoncernen och Rodret i Örnsköldsvik AB 131 Övik Energi AB 133 AB Övikshem 135 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 136 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 137 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 138 Örnsköldsvik Airport AB 140 Bilaga: Finansrapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,5 3,5 3,8 3,4 3,7 3,4 Jmf m föreg år +0,1-0,2-0,0 +0,0 +0,6 +0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (30%) mångfald (20%) 3,5 3,3 3,1 3,6 3,5 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,1 4,0 3,5 4,5 3,3 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,8 4,0 3,3 3,2 3,5 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Betygsintervall Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndsmålen görs i samband med årsbokslut. Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2013 till 3,5, vilket innebär betyget Bra med minsta möjliga marginal. Betyget har förbättrats med 0,1 både jämfört med föregående år och med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj. Förbättringen förklaras av ett bättre betyg i perspektivet ekonomi i balans, men dock har betyget i perspektivet medborgarnytta försämrats. Två av de fem perspektiven bedöms 2013 uppnå betyget Bra och det är perspektiven effektiv verksamhet och ekonomi i balans som når betyg 3,8 respektive 3,7, övriga perspektiv bedöms hamna i övre delen av intervallet Godkänt. 1 Medborgarnytta (Betyg 3,5 Godkänt) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget är i prognosen 3,5, att jämföra med betyget vid årsskiftet som var 3,7. Högsta betyget (3,8) har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 - Godkänt) Framgångsfaktorn "Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang" följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas även denna gång till 3,5. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,6 när det gäller delaktighet och engagemang, vilket är lägre än vid årsskiftet då betyget var 4,0 och också en sänkning sedan förra tertialet. Det sänkta betyget beror främst på att välfärdsförvaltningen förändrat betygsberäkningen till att grundas utifrån statistik, vilket innebär att betyget på den förvaltningens delaktighetsarbete nu är 3,1 istället för 4,3 förra året. Exempel på aktiviteter inom denna förvaltning för att öka engagemang och delaktighet är utveckling och anpassning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, barns brukarmedverkan i den sociala barnavården, öppna verksamheten Studio Rex, Mångkulturellt centrum och individuella genomförandeplaner. Betygen för bildningsförvaltningen är fortsatt 4,2 och samhällsbyggnadsförvaltningen 4,0 medan konsult- och serviceförvaltningen respektive kommunledningsförvaltningen ligger på 3 respektive 3,2. Här kan nämnas att bildningsförvaltningen från hösten 2013 arbetar med resultat från en medborgarenkät om delaktighet i förskolan, elevenkät till elever från årskurs 4 till och med gymnasieskolan samt från skolsköterskornas hälsosamtal. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen fortsätter arbetet för delaktighet och engagemang bland annat genom utveckling av sociala medier, information på webbplatsen och av dialogformer som till exempel kulturdialoger samt genom ledning av arbetet med barn- och ungdomspolitiskt program. Kommunledningsförvaltningen utvecklar möjligheterna till dialog, exempelvis genom arbetet inom Världsklass 2015 och via webbplatsen genom sociala medier, filmer, verktyget Dialogen m.m. samt genom fler tillfällen till dialog med näringslivet och inom konsult- och serviceförvaltningen jobbar man bland annat med matråd i skolorna. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,1 - Godkänt) "Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen" följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,2, vilket innebär en sänkning från 3,9 vid årsskiftet. Främsta orsaken är det sänkta betyget för välfärdsförvaltningen till 1,9 från 3,8. Bildningsförvaltningens betyg, 4,2, är samma som vid årsskiftet. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen, där betyget är 3,9, satsar man på hög skötselnivå på de mest offentliga platserna och utveckling av bland annat nya generationsmötesplatser, svars- och handläggningstider, bemötande och serviceåtaganden. Konsult- och serviceförvaltningen har genomfört en undersökning för Nöjd- Kund-Index för den interna servicen. Förvaltningens uppföljning av maten inom äldreomsorgen visar att 72 procent anser att maten är god och vällagad och skolans hälsoenkät visar att 88,5 procent av eleverna äter lunch varje dag. Landstingsservice enkät om patientkosten, som levereras av kommunen, visar på en kundnöjdhet på 98 procent. Ett samarbete mellan kommunen och Företagarna pågår för att stärka företagsklimatet och därmed förbättra betyget för service till företag. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,8 - Bra) "Medborgarna ska uppleva trygghet" följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet från 2012 ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3,8. Förändringen jämfört med betyget i bokslutet, som då var 3,95, beror även här främst på förändring i sättet att mäta i välfärdsförvaltningen. Arbete med träffpunktverksamhet, anhörigstöd och föräldrastödjande verksamhet, HVB-hemsstrategi, våld i nära relationer, säkrare vardag för äldre och samarbete med landstinget i projektet trygg hemgång från akuten är exempel på utveckling som pågår. I samhällsbyggnadsförvaltningen sker trygghetsarbetet bland annat genom att skapa öppna och trygga platser, trafiksäkerhet och belysning, övning och utbildning av räddningstjänstpersonal och deltagande i lokala brottsförebyggande rådet. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och skolgårdar, brandskydd i fastigheterna och reservkraft till äldreboenden. Bildningsförvaltningen visar att andelen elever som känner sig trygga i skolan (årskurs 5 och 8) ligger strax under och på genomsnittet, d.v.s. cirka 90 procent. Hur väl kommunen arbetar med krishantering i form av bland annat övningar och ständiga förbättringar samt hur man lyckas med att ge ungdomar sommarjobb är grund för kommunledningsförvaltningens betyg. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,8 - Bra) Perspektivet effektiv verksamhet mäts via framgångsfaktorerna utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, hög tillgänglighet samt engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår i prognosen för 2013 till 3, Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,3 - Godkänt) Arbetet med att utveckla de framgångsfaktorer som identifierats i Kommunkompassen och Kommunens Kvalitet i Korthet fortlöper. Kommunledningsförvaltningen har inom ramen för det Lean-inspirerade kvalitetsarbetet upphandlat utbildning i Lean för kommunala chefer. Under året utarbetas en långsiktig strategi för hur Örnsköldsviks kommun ska arbeta med Äldres boende. Kommunen fortsätter arbetet med de mätningar som kommer från Måttbandet där bland annat nyckeltal för fastighetsavdelningen tagits fram i ett nätverk med andra kommuner. I arbetet med en strategisk och långsiktig lokalplanering kommer följande tre mål att arbetas med under 2013: Minskad energianvändning -Uppvärmning inklusive varmvatten oavsett. Minska antal m2/kommuninvånare -Detta nyckeltal mäter fastighetsbeståndets yta per kommuninvånare och representerar arbetet med att effektivisera kommunens lokalnyttjande. Minskad elanvändning -Elförbrukningen på total-el för kommunen. Arbete pågår med att öka den elektroniska hanteringen av både lönebesked och fakturor. Andelen digitala lönebesked ska öka från 11% till 50% vid året slut och andelen fakturor som hanteras elektroniskt ska öka med 3%. Ett flertal åtgärder vidtas utifrån översynen av fordonssamordningen inom kommunen. Syftet är att skapa en kundanpassad fordonssamordning och effektivisera nyttjandet av fordon. Kommunen arbetar vidare med e- tjänster. Bland dessa kan nämnas e-tjänst om trädfällning, e-tjänst som anger vem som är ansvarig för gatuunderhållet för gator och vägar, e-tjänst för grävtillstånd och e-tjänster för bygglov och för anmälningsärenden enligt plan- och bygglagen. Bibliotekets webbsida utvecklas vidare med fler e-funktioner Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 och förenklade sökmöjligheter. Delar av museets fotosamling är nu möjliga att se på webbsidan. Detta arbete löper vidare och 2014 beräknas en stor mängd digitaliserat material finnas sökbart på webben. Kultur- och fritidsnämnden har arbetat med att tillföra en barn- och ungdomskonsekvensanalys till alla ärenden till nämnden. Kommunen har utarbetat en modell för att effektivisera och kvalitetssäkra flöden av placeringar i familjehem och HVB-hem före, under och efter placering. Välfärdsförvaltningen arbetar med att kvalitetssäkra processer inom värdegrundsarbete, introduktion av anställda, dokumentation, riskanalys, hantering av allmänna handlingar, programarbete och hantering av ändrade lokalbehov. Välfärdsförvaltningen har tagit fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med syfte att ge stöd och struktur till det arbete som socialtjänsten ansvarar för. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 Bra) Kommunen arbetar med att implementera Riktlinjer för telefoni för att minska svarstider och förbättra nåbarhet för medborgarna via växeln. Kommunen ska även gemensamt arbeta med att förbättra svarstider och bemötande via e-post. En övergripande IT-strategi är under bearbetning för att säkra och möta behov av tjänster från kommunkoncernen. Gatuenheten har ambitionen att vara tillgänglig hela dygnet. Riktlinjer för de olika verksamheterna färdtjänst, upplåtelse av allmän plats, skolskjutsar samt dispenser för trafikhinder ska ses över och utvecklas. Kommunen arbetar med att förbättra kommunikationen internt genom webplatser och att öka andelen e-postanvändare. Länets socialtjänster tar fram ett underlag för ställningstagande om en kommungemensam socialjour. Utifrån kravet att kommunerna ska tillhandahålla webbaserad information om psykisk ohälsa pågår ett arbete med att utveckla information för barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer för att det ska vara enkelt att få veta vart man vänder sig vid problem oavsett om det är av psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala orsaker. Arbete pågår också med att utforma en Anhörigportal i syfte att underlätta för anhöriga att få relevant information. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) Målsättningen att förbättra resultaten för Medarbetarskap (MA) och Medskapande (MS) i 2012 års Medarbetarenkät har resulterat i en liten men dock förbättring. Betygen har ökat både för MA 4,33 (2011: 4,31) och MS 3,93 (2011: 3,92). Ett samlat betyg på 4,13 är mycket bra. Arbetet med att förbättra resultatet har skett genom att utveckla ledarkulturen, öka delaktigheten hos medarbetarna i det kreativa arbetet, planeringsarbetet och arbetsmiljön samt på individnivå i samband med utvecklingssamtal. 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,4 2013, vilket är en liten förbättring jämfört med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,4 och enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,0. Övriga förvaltningar väntas få 4 och strax därunder. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,1 - Godkänt) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2013 uppnå betyget godkänt. Det som drar ner det förväntade betyget är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2013 att ligga på en godkänd nivå. Välfärdsförvaltningen arbetar vidare med att öka andelen heltider och väntas i prognosen öka till knappt 52% heltidsanställda. Detta gör att andelen heltidsanställda totalt väntas vara drygt 70% vid utgången av 2013, det är i så fall en ökning med närmare 1,5 procentenheter jämfört med utfall För att den totala andelen heltidsanställda ska öka krävs det framförallt att välfärdsförvaltningen ökar andelen, eftersom övriga förvaltningar redan ligger på en hög nivå, 77% och över. Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom i fjol ligga på högt över godkänd nivå medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen väntas få godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,5 - Bra) I prognosen för 2013 väntas betyget för denna framgångsfaktor bli 3,5, vilket är i nivå med utfall Andelen utvecklingssamtal väntas öka till 89,5%, utfallet för 2012 var 88,3%. Trots ökningen ligger andelen utvecklingssamtal på en nivå under godkänt. Förvaltningarna arbetar aktivt för att andelen ska öka. Ledarskap Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 och medarbetarskap väntas ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Medarbetarenkäten. Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att ytterligare stärka ledar- och medarbetarskapet. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2013 till 5,8% av den överenskomna arbetstiden, vilket är en marginell försämring jämfört med utfall 2012 då den var 5,7%. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2013 vara 2,8% av den överenskomna arbetstiden. I prognosen för 2013 väntas kommunlednings-, samhällsbyggnads- och bildningsförvaltningen få liten minskning av sjukfrånvaron. Konsult- och serviceförvaltningen väntas få en marginell ökning medan välfärdsförvaltningen väntas öka med drygt 0,5 procentenheter. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Under året väntas drygt 60% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en liten förbättring jämfört med Välfärdsförvaltningen antas få ett frisktal på 51% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 3,7 - Bra) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2013 till 3,7, vilket är en förbättring med 0,6 jämfört med bokslut Jämfört med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj, är det en förbättring med 0, Positivt resultat (Betyg 3,6 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade 1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2013 till +63 Mkr vilket innebär +2,2% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) I balanskravsresultatet räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgår i prognosen till +2,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed infrias Kommunallagens balanskrav. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2013 uppgick verksamhetens nettokostnad till 99,6% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2013 uppgår verksamhetens nettokostnad till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Svagt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2013 till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -10,7 Mkr, vilket motsvarar -0,4% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 4,5 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Mycket bra) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 126 Mkr. Avskrivningar uppgår till 99 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 28 Mkr. Måttet prognostiseras till 99,8% (126/127) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Bra) Totala investeringar prognostiseras till 363 Mkr att jämföra med budgeterade 391 Mkr. Avvikelsen 28 Mkr motsvarar 7%. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Kommunfullmäktige har beslutat om en målsättning att kommunens externa låneskuld ej ska öka Utifrån detta har bolagen minskat budgeterad investeringsnivå med cirka 10% 2013 och förvaltningarna fick också i samband med bokslutsdagarna i januari uppdraget att se över såväl ombudgeteringsnivån som tidigare beslutad årsbudget för investeringar. Utifrån denna ambition att minska investeringsbudgeten för 2013 har nivån sänks med 60 Mkr för kommunen. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,2 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i prognosen uppgår till +63 Mkr att jämföra med budgeterade +41 Mkr. Avvikelsen 22 Mkr motsvarar 0,8% Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -10,7 Mkr. Avvikelsen -20,2 Mkr motsvarar -0,7% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,4 - Godkänt) Perspektivet Utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna Kreativ miljö, Regional utveckling, "Attraktivare och mer hållbar livsmiljö" samt Starkt företagsklimat. Under början av året har vissa satsningar gjorts som kan leda till förändringar i betyget längre fram, t.ex. satsningen på Höga Kusten som internationell destination, genomförande av en skärgård i världsklass etapp 2, projekt kopplade till förberedelse inför kulturhuvudstadsåret 2014, projektet Konstdalen, olika satsningar tillsammans med näringslivsorganisationerna samt arbetet med årets kvalitetskommun 2014/ Kreativ miljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Delbetyget är 3,5, vilket är en ökning i jämförelse med tertial 1 (3,4). Samhällsbyggnadsförvaltningen står för ökningen. Förvaltningarna visar på ett arbete med medarbetarna i förvaltningarna (olika utbildningar såsom bemötande, idéforum, mötesforum, utvecklingsdagar, yrkesspecifika utbildningar), att använda sig av examensarbeten och praktik/verksamhetsförlagd utbildning för fördjupningar, att koppla forskning till uppföljning och verksamhetsutveckling (t.ex. kommundoktorander knutna till bildningsförvaltningen och välfärdsförvaltningen, arbetet med friluftsplan, ungdomsenkäten LUPP, IT-lösningar på landsbygd espinn, forskningsprojekt kopplat till Botniabanan, hållbart byggande i kallt klimat, Inte Okej-projektet) samt presentation av satsningar genom paper (bl.a. HSS 2013, Helix konferens samt espinn slutkonferens). Utveckling av campus, KomTek samt arbete med innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl.a. ledarutbildning, LEAN, kommunens kvalitet i korthet, Örnsköldsvik som årets kvalitetskommun 2014/15 fortsätter. Nya projekt inom Världsklass genomförs i samarbete med andra aktörer. Forskarfredag, som även finns på nationell och europeisk nivå, genomförs. Inom Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 bildningsförvaltningen arbetar man aktivt med entreprenöriellt arbetssätt. Utåtriktade utbildningar och nätverk kopplade till bl.a. suicidprevention, drogförebyggande arbete, äldreåret, funkisvecka, föräldrastöd och lokala brottsförebyggande rådet genomförs. Projektet Konstdalen startar. Bildningsförvaltningen följer upp elevers upplevelse av kreativ miljö, första jämförande studien kommer Konsult- och serviceförvaltningen arbetar för att den kompletta arbetsplatsen, facilities management, skall stötta kreativ miljö. Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, strukturfondsprogram, fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin. Många förvaltningar är inblandade i arbetet med Kulturhuvudstadsåret Regional utveckling (Betyg 3,3 - Godkänt) Delbetyget är 3,3, vilket är en minskning i jämförelse med tertial 1 (3,6). Välfärdsförvaltningen står för större delen av förändringen. Det fördjupade samarbetet med Umeå-regionen, Kulturhuvudstadsåret 2014, arbetet med destination Höga Kusten samt deltagande i regionala och nationella nätverk och kontaktytor på europeisk/internationell nivå fortsätter. Personal vid förvaltningarna ingår i olika nätverk på läns-/ regional/nationell nivå samt har kontaktyta även på europeisk/internationell nivå. Bl.a. pågår utbyten på lokalvårdssidan med Umeå, arbete pågår kring helhetssyn i hållbart resande i såväl projektet hållbart resande som ytterligare ett projekt tillsammans med länets kommuner och landstinget, samarbete mellan räddningstjänster i länet, arbete kring gemensam alarmeringscentral, samarbete kring utarbetande av nyckeltal (t.ex. nyckeltal norr, måttbandet), lokal samverkansgrupp (offentliga aktörer såsom arbetsförmedling, landsting inkl. privata hälsocentraler, försäkringskassa, polis och kommunala förvaltningar), arbete inom Kvarkenrådet, kring Sagavägen, med Europaforum Norr och NSPA (Nordic Sparsely Populated Areas) samt med MidSweden Office. Arbete kring gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå med en projektledare i Örnsköldsvik och en i Umeå är ett exempel, satsningen med andra kommuner på att utveckla Höga kusten till en internationell destination ett annat. Paradiset samarbetar med Västerbotten inom ramen för "Design för besöksnäringen". Arbetet med en internationell strategi är inlett. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik samt med Mittuniversitetet och länet i olika projekt. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Örnsköldsvik för dialog med Sollefteå och Kramfors utifrån Migrationsverkets placering av asylsökande i kommunerna. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Delbetyget är 3,5 vilket är samma som vid tertial 1, men i underbetygen har samhällsbyggnadsförvaltningens delbetyg förbättrats. Flera stora satsningar fortsätter för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd bl.a. bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen, hållbart resande, kollektivt resande, hållbart byggande i kallt klimat, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan, ökade möjligheter till webbkonferenser och webbsändning), attraktiva parker och lekmiljöer, attraktiva arrangemang och evenemang, långsiktighet i översikts- och detaljplanering (t.ex. arbete kring dragning av E4-tunnel), revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning, framtagande av friluftsplan, äldreboendeutredning, drogförebyggande arbete motverkande av utanförskap, förbättring av utemiljön runt särskilda boenden, öka andelen ekologiska livsmedel, öka andelen miljömärkta kemikalier, arbete för ett grönt Örnsköldsvik för långsiktigt hållbar livsmiljö, arbete med infrastrukturfrågor samt pågående arbete med en gång- och cykelplan samt friluftsprogram för att nämna några av satsningsområdena. Ett länsövergripande projekt som har fokus på hållbar utveckling startar upp. I detta projekt ingår bl.a. utveckling av Ecostry City. Vidare genomförs en havsmiljökonferens. Den nya brandstationen är byggd enligt energikrav Migrationsverket etablerar mottagning av asylsökande i kommunen och kommunen planerar för detta. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetyget är 3,4 vilket är samma som vid tertial 1. I Svenskt näringslivs ranking ligger Örnsköldsvik strax under mitten, plats 154 (plats 155 år 2012, plats 154 år 2011). I Sveriges kommuner och landstings företagsklimatmätning 2011 ligger Örnsköldsvik på plats 120 av 189 kommuner med ett godkänt nöjd kund index på 66 (intervallet är 62-69). Placeringen är lägre än vid senaste mätning 2011 då kommunen rankades plats 93 av 166 kommuner (index 65). Förändringen kan påverka betyget - förvaltningarna gör denna analys till bokslutet då rapporten kommit så sent i tertialprocessen. Samverkan med näringslivsorganisationerna är fortsättningsvis central, liksom genomförande av det småföretagarpolitiska programmet. Flera förvaltningar är involverade i projektet Företagsam. Öppet hus hålls kvällstid såväl i centrum som ute på olika orter. Flera förvaltningar har genomfört utbildningar i bemötande. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Att utveckla besöksnäringen är prioriterat. Olika förvaltningar arbetar för ökade förutsättningar för företagande exempelvis inom naturturism och idrott. Olika evenemang såväl 2013 som under kulturhuvudstadsåret har lanserats eller är på väg att lanseras. Gemensamt arbete med andra kommuner i Höga Kusten för att utveckla Höga Kusten till en internationell destination är inlett. Örnsköldsviks kommun stöttar existerande klusterinitiativ som Processum och uppbyggnad av nya initiativ inom bl.a. besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Arbetet inom Tillväxtprojektet, som länsstyrelsen driver, fortsätter. Kompetensförsörjningsproblematiken är fortsatt i fokus och arbete görs i samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och bildningsförvaltning. Ett stort Campusprojekt startar. Inom skolan är det entreprenöriella arbetssättet i fokus och i samarbete med andra jobbar man med att utveckla arbetsmarknadskunskap. Migrationsverkets placering av asylsökande i Örnsköldsviks kommun kan stärka företag på de orter där placeringen sker, bl.a. genom ökad handel i den lokala affären samt intäkter till fastighetsägare. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Delårsrapport 1-8/2013 samt prognos 2013 Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag både internationellt och här på hemmaplan. Förhoppningar om en stabilare tillväxt har gradvis stärkts och SKL förutser att konjunkturen blir starkare framöver. Tillväxttalen beräknas trots detta bli beskedliga inte minst i de länder som brottas med omfattande statsfinansiella problem. Enligt SKL förväntas Sveriges BNP 2013 växa med 1,1% för att 2014 växa med 2,4%, världens BNP förväntas växa med 3,2% 2013 och 4,1% Hushållen har under det senaste halvåret blivit mer optimistiska om framtiden då synen på den egna ekonomin förstärkts. Det mesta tyder på att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt framöver. Även byggföretagens förhoppningar om framtiden är betydligt mer optimistiska idag än de varit de senaste två åren. Även Konjunkturinstitutet spår att tillväxten tar fart mot slutet av 2013 och en konjunkturåterhämtning inleds. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten i landet förväntas hålla sig kvar på drygt 8% under 2013 och först 2014 förväntas det ske en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden enligt SKL. Enligt Arbetsförmedlingens statistik ligger den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik i augusti 2013 på 4,4% vilket motsvarar personer jämfört med årsskiftet 4,3%. Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,8% och i länet på 4,4%. Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2013 till +139 Mkr, vilket är 15 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +63 Mkr, vilket är 22 Mkr bättre än budgeten på +41 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet negativt med 19 Mkr, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Resultatförsämringen januari-augusti jämfört med motsvarande period föregående år, -15 Mkr, förklaras främst av ett betydligt sämre finansnetto med anledning av den upplåning som kommunen gjort i samband med fjolårets beslutade kapitaltillskott och av årets fastighets- och bolagsköp samt effekter av förändrad RIPS-ränta vad gäller pensionsskuldsberäkningen. Däremot har nettokostnaden haft en svagare ökning jämfört med skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 74 Mkr medan nettokostnaden har ökat med 57 Mkr. Under året har AFA Försäkring beslutat att, precis som ifjol, återbetala premierna för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring, denna gång för åren 2005 och För Örnsköldsviks kommun beräknas detta till 55 Mkr (57 Mkr). Nettokostnaden uppgår under denna period till 92,2% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande verksamheten skapar det positiva resultatet. Jämfört med är det en förbättring med nära 1 procentenhet. Om intäkterna från AFApremierna exkluderas uppgår nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag till 95,3%. Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört med budgeterat förklaras främst av en betydligt lägre utveckling på nettokostnaden, vilken förväntas bli 45 Mkr lägre än budgeterat. Framför allt är det återbetalning av AFA-premierna som förklarar den lägre nettokostnadsökningen. Däremot har ökade pensionskostnader samt ett försämrat resultat totalt för nämnderna medfört en ökning av nettokostnaden jämfört med budgeterat. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 12 Mkr högre än budgeterat, vilket i huvudsak förklaras av högre befolkning samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt förväntas nettokostnaden 2013 uppgå till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Däremot förväntas en kraftig försämring av finansnettot med -35 Mkr, främst utifrån den upplåning som kommunen har genomfört under senare tid. Prognosen på +63 Mkr innehåller förväntade reavinster med 4 Mkr, vilket innebär att balanskravet förväntas uppnås under Resultatförsämringen som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -76 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. Jämfört med 2012 innebär prognostiserat resultat en förbättring med 42 Mkr. Förbättringen förklaras av en lägre nettokostnadsökning och av den skattehöjning som gjordes inför 2013 med 35 öre. Dock prognostiseras ett betydligt sämre finansnetto jämfört med fjolåret. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 3,4% (57 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Verksamhetens intäkter ,4% ,5% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivning ,9% ,6% därav personalkostnader ,2% ,0% Verksamhetens nettokostnad ,4% ,8% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 385 Mkr, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Bidragsintäkterna har under perioden varit högre, vilket i huvudsak förklaras av att kommunen har erhållit mer statsbidrag avseende flyktingverksamhet, yrkesvuxutbildning och i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2 samt mer bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen. Däremot har bidrag från Socialstyrelsen varit mindre i år då olika projekt nu har avslutats. Kommunen har även haft en minskning inom taxor och avgifter avseende vård- och omsorgsavgifter samt inom förrättnings- och granskningsavgifter. Denna minskning har dock motverkats av ökade parkeringsavgifter i samband med övertagandet av parkeringsbolaget. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår totalt för perioden till 1,6 Mkr jämfört med 4,5 Mkr för motsvarande period föregående år. De försäljningar som har skett under 2013 avser främst mark. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,9% eller 59 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 4,2% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 54 Mkr. Årliga löneavtal Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9%. Användandet av handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal förklarar en personalkostnadsökning med 0,8% mellan åren. Ökad vårdtyngd inom vård- och omsorgsboendena samt en volymökning inom hemtjänsten har också medfört kostnadsökningar. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, familjehem samt inom arbetsmarknadsåtgärder och i samband med satsningen av projjobb. För att motverka ungdomsarbetslösheten har det under året satsats på ungdomsjobb. Under året har 80 ungdomar haft/har någon form av arbetsmarknadspolitisk anställning, många av dessa ungdomar har under sin anställning gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Kostnadsökningen vad gäller projjobb förklaras främst av att denna verksamhet var relativt nystartad föregående år, vid ingången av året var det 30 personer i denna åtgärd jämfört med 10 personer i början av fjolåret. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med 1,3 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 17 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 5,6% till 5,7%, där den korta sjukfrånvaron uppgår till 2,8% och den långa till 2,9%, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet. Ökningen återfinns inom välfärdsförvaltningen. Prognosen för sjukskrivningstalet ligger på 5,8%, vilket är en marginell försämring jämfört med fjolåret på 5,7%. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron, exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskningar inom framför allt bildningsnämnden utifrån anpassningen till minskade elevtal, dock inte i den omfattning som volymminskningen. Även inom särskilda boenden har det varit en volymminskning utifrån den avveckling som skett av VIA-enheten samt det elevhem som stängdes under hösten Även vakanser och striktare vikarietäckning, främst utifrån uppmaningen till återhållsamhet, har medfört lägre kostnader jämfört med motsvarande period under fjolåret. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. I samband med beslutet kring handlingsplanen avsattes även medel på finansförvaltningen som skulle finansiera halva kostnaden. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Totala kostnaden för finansförvaltningen avseende handlingsplanen för åren uppgår till 20 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 då en stor personalneddragning gjordes inom grundskolan. Totalt beräknas användandet av handlingsplanen till och med 2012 sänka kostnaderna med drygt 38 Mkr. Under 2013 har beslut tagits om att förlänga handlingsplanens giltighetstid ytterligare ett år, fram till och med utgången av år Samtidigt beslutades det att utöka medlen för detta omställningsarbete med totalt 6,8 Mkr, fördelade på två år. Kostnaderna för användandet av handlingsplanen har hittills under året uppgått till 4,9 Mkr, där ytterligare 27 personer har antagit handlingsplanens erbjudande främst i samband med den omstrukturering som sker inom bildningsförvaltningen. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt ökat med 0,7% jämfört med samma period i fjol. Under året har kommunen haft kostnadsökningar inom bl.a. skolskjutsar, linjetrafik, konsulttjänster, bostadsanpassningsbidrag, fastighetsentreprenader, familjehem samt kostnader för pensioner. Ökningen inom skolskjutsar avser grund- och särskoleresor både utifrån en volymökning och en prisindexering. Kostnadsökningen inom fastighetsentreprenader förklaras i huvudsak av kostnader i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2. Kostnadsökningen inom pensionerna förklaras av högre kostnader för avsättning och den avgiftsbestämda ålderspensionen samt av högre löneskatt i samband med förändrad diskonteringsränta. Även inom energisidan har det skett en kostnadsökning, både utifrån ett antal kallare månader samt tillkommande objekt i samband med koncernintern omstrukturering. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, anläggningsentreprenader, försörjningsstöd samt HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns största minskningen inom barn och unga, -4,3 Mkr, den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för perioden till 15 Mkr. Kostnaderna för försörjningsstöd är lägre jämfört med fjolåret och prognosen på helår visar på en kostnadssänkning på 2 Mkr mellan åren, dock har satsningen på projjobben medfört högre kostnader. Lägre kostnader för anläggningsentreprenader förklaras främst av mindre beläggningsarbeten inom gatusidan. Även kostnaderna för färdtjänst har i år varit lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras av att kostnader för befarat skadestånd med anledning av felaktig upphandling av färdtjänst fanns med under fjolåret. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +73 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 10 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Bildningsnämnden redovisar den största resultatförbättringen och omsorgsnämnden den största resultatförsämringen. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2013 uppgå till Mkr, vilket är 45 Mkr lägre än budget och en ökning med 1,8% jämfört med föregående år. Den enskilt största förklaringsposten avseende Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 budgetavvikelsen på nettokostnaden är den beslutade återbetalningen av AFA-premierna för åren 2005 och 2006 som sänkt nettokostnaden med 55 Mkr jämfört med budgeterat. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2013 i juni 2012 med ett resultat på +41 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 23 Mkr. I Budget 2013 lades även besparingar ut på nämnderna på 13 Mkr och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +9,5 Mkr, vilket motsvarar en sänkning av nettokostnaden med 0,4%. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2013 bli -10,7 Mkr, vilket är 20,2 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till -18,3 Mkr och med lagd prognos för 2013 innebär det att nämndernas totala medel minskar till -29,0 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +5,0 Mkr, vilket är 4,0 Mkr bättre än budget men 2,2 Mkr sämre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Resultatförsämringen förklaras av förskjutningar i reavinster utifrån rådande marknadsläge men som dock motverkats något av minskade personalkostnader, ökade intäkter från skogsavverkning samt ej förbrukade medel för asylmottagning. Överskottet återfinns främst inom tillväxt- och ekonomiavdelningen. Till största del förklaras överskottet av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster, allmän återhållsamhet samt av positivt resultat inom enheten mark och planering. Prognosen för landsbygdsutveckling visar på ett underskott men det motverkas till stor del av ett överskott inom Kunskapsnod. Världsklass 2015 förväntas under året förbruka alla budgeterade medel. Personalavdelningen prognostiserar med ett underskott, vilket förklaras av ökade kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +14,0 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +7,2 Mkr, vilket är 6,2 Mkr bättre än budgeterat och 2,2 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Fastighetsavdelningen redovisar ett resultat på +10,5 Mkr, vilket till största del förklaras av en medveten förskjutning av underhållsåtgärder till nästa år med anledning av det ekonomiska läget för kommunen Fastighetsavdelningens energikostnader har under perioden varit något dyrare jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen förklaras av att januari och mars var kalla månader och att fjärrvärmepriset har ökat med ca 5% mellan perioderna samt tillkommande objekt. På helår bedöms dock budgeten för energikostnader hålla. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar ett underskott på -3,3 Mkr, vilket i sin helhet förklaras av att IT har i år kostnader för projekt som blev förskjutna vid årsskiftet. Övriga avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +13,4 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -6,2 Mkr, vilket är 7,2 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +1,0 Mkr. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti är det dock en förbättring med 0,4 Mkr, vilket förklaras av ett större prognostiserat överskott från tillkommande parkeringsverksamhet. Den negativa budgetavvikelsen återfinns inom trafikverksamheterna, vilket var känt redan när verksamhetsplanen antogs. Denna underfinansiering inom avdelningen förvaltningsledning uppgår till 8,2 Mkr. Underskottet återfinns främst inom trafikslagen särskole- och omsorgstransporter samt tätortstrafik. Gatuenheten har under årets första månader, precis som i fjol, haft stora kostnader för vinterväghållning såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Prognosen inom gatuenheten är dock enligt budget och Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 bygger på en minskning av sommarunderhållet jämfört med planerat och att förjulsvintern inte blir lika snörik som under fjolåret. De åtgärder som nämnden har beslutat kring för att uppnå inarbetningskravet på 1 Mkr bedöms i prognosen uppnås fullt ut. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -12,1 Mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till +1,0 Mkr, vilket är enligt budget samt Månadsuppföljning, augusti. Årets resultatkrav planeras uppnås genom kostnadsminskningar inom Paradiset motsvarande 0,5 Mkr samt genom lägre bidragskostnader. Intäkterna hos Paradiset har för perioden varit bra, dock något lägre än under fjolåret då intäkterna var ovanligt höga under sommaren. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +3,7 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -8,0 Mkr, vilket är 13 Mkr sämre än budgeterat resultatmål men 1 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Underskottet beror främst på högre personalkostnader jämfört med budgeterat, ett underskott på 19 Mkr, vilket förklaras av att nödvändig anpassning av organisationen utifrån minskat elevtal inte har genomförts i tillräcklig omfattning. Ett intensivt arbete pågår med att anpassa bemanningen till den ekonomiska ram som finns. Omfattningen bedöms till ca 55 årsarbetare, vilket ger en kostnadssänkning med 25 Mkr på helårsbasis. Förvaltningen har under året anpassat organisationen med 25 årsarbetare med hjälp av kommunens handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Kostnaden för utnyttjande av denna handlingsplan uppgår till 4,6 Mkr. Underskotten återfinns i huvudsak inom de stora verksamheterna förskola, grundskola och gymnasiet, varav gymnasieskolan det största på -10 Mkr. Underskottet inom förskolan återfinns främst inom den nyöppnade avdelningen nattis. Gymnasieskolans preliminära siffra visar på en elevminskning med ca 140 st inför läsåret 13/14. En anpassning av gymnasiets organisation har inför läsåret 13/14 skett med ca 19 tjänster. Tidigare personalneddragningar samt genomförd personalneddragning inför hösten kommer att minska personalkostnaderna inom gymnasiet men inte i samma takt som elevminskningen, vilket är största förklaringen till den negativa prognosen. Resterade verksamheter redovisar mindre avvikelser jämfört med budgeterat, överskott återfinns främst inom förvaltningsledningen. Ekonomisk återhållsamhet, såsom lägre driftskostnader, minskade vikariekostnader och lägre kostnader för kompetensutveckling, beräknas motverka förvaltningens underskott med 5,5 Mkr. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -32,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -5,0 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott på -8,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet av ökade personalkostnader, vilket förklaras av en ökad vårdtyngd både inom äldreboenden och LSS-boenden. Inom LSS-boendena har flera enheter bemannats upp utifrån att brukare inte har kunnat vistas på daglig verksamhet samt för situationer med hot och våld. Ett nytt LSS-boende planeras öppna under hösten för att möta ökat behov av platser, vilket också förklarar en del av underskottet. Även inom avdelningen ordinärt boende förväntas ett underskott på personalkostnaderna utifrån ökat antal ärenden samt av att det varit många palliativa ärenden samt många ärenden som krävt dubbel bemanning. Inom båda avdelningarna jobbas det med att få till en bättre användning av poolpassen. Budgeten för utveckling och förnyelse förväntas dock inte förbrukas under året, vilket motverkar hela underskottet inom avdelningen särskilt boende. Omsorgsnämnden beräknas vid utgången av året ha oförändrade +1,6 Mkr i totala medel. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett negativt nämndsresultat på -4,8 Mkr, vilket är 5,3 Mkr sämre än budget men 0,5 Mkr bättre sedan Månadsuppföljning, augusti. Budgetöverskridandet uppkommer främst inom avdelningen socialt stöd och verksamheten försörjningsstöd/projjobb. Den negativa avvikelsen inom socialt stöd återfinns i huvudsak till lika delar inom kommunens egna familjehem som de konsulentledda familjehemmen, totalt ett underskott på -8,9 Mkr. Kostnaden för de konsulentledda familjehemmen fortsätter att öka utifrån att det är fler antal personer placerade i denna typ av vård. Vad gäller kommunens egna familjehem förklaras underskottet främst av att det blivit mer komplexa ärenden som medför ökad ersättningsnivå. Däremot har avdelningens kostnad för både HVB-placeringar vuxna och HVB-placeringar barn och unga minskat. Prognosen för HVB-placeringar barn och unga ligger på +2,0 Mkr, vilket motverkar en del av underskottet inom familjehemmen. Prognosen för försörjningsstöd och projjobb ligger på -1,0 Mkr och jämfört med utfallet ifjol är det en kostnadsminskning inom försörjningsstödet och en kostnadsökning av projjobben, vilket förklaras av att verksamheten projjobb startades upp under fjolåret. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -12,2 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2013 uppgå till Mkr, vilket är 12 Mkr bättre än budget. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av högre befolkning samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 4,7% jämfört med föregående år, varav 1,4% förklaras av skattehöjning med 35 öre. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Skatteintäkter ,4% ,0% Generella statsbidrag och utjämning ,6% ,9% Skatteintäkter o generella statsbidrag ,1% ,7% Skatteintäkterna 2013 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,14 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2013 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att inkomsterna ökar med 4,2% 2012 och 3,3% Befolkningen i kommunen 1 november 2012 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 123 invånare till Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 49 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2013 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån behoven förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgick 2013 till -5 Mkr, vilket är 31 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen 2013 för hela finansnettot beräknas även den till -5 Mkr, vilket är 35 sämre än budget. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med 4 Mkr. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-augusti till 83 Mkr, vilket är 9 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras både av mindre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag från koncernbolagen utifrån de amorteringar som skett inom bolagskoncernen, främst till följd av både fjolårets beslutade kapitaltillskott till Rodretkoncernen och årets koncerninterna försäljningar. Kommunen erhöll dessutom under 2012 en utdelning från Kommuninvest på 4 Mkr. I samband med kapitaltillskott och försäljningar har kommunen i stort övertagit bolagens tidigare skuld. Däremot har kommunen erhållit mer ränteintäkter från bolagen jämfört med fjolåret utifrån helårseffekt av internbanken. Kommunen har även erhållit lägre ränteintäkter utifrån att tidigare placeringar har kunnat användas till att minska skulden utan att påverka likviditetssituationen nämnvärt då internbanken har ökat möjligheten till en bättre helhetssyn över likviditetshanteringen samt en större checkkredit, som även den tryggar likviditetsreserven. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 120 Mkr uppgår likviditetsreserven till 605 Mkr vilket motsvarar 78% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti månad till 2,5 Mdkr, vilket är en minskning med 0,3 Mdkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB som har kunnat amortera drygt 249 Mkr i samband med försäljning av Resecentra, fastigheten Kronan samt Parkeringsbolaget i Örnsköldsvik AB till kommunen. Under året har även Övik Energi AB amorterat 30 Mkr. Under perioden har även kommunens fordringar mot bolagen ökat med nära 23 Mkr, vilket avser Övikshems nyupplåning utifrån planerat investeringsprogram. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 3,59% (3,93%). Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Prognosen 2013 för de finansiella intäkterna uppgår till 123 Mkr, vilket är 33 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av minskade ränteintäkter från de kommunala bolagen utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 121 Mkr, jämfört med budgeterade 153 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2013, vilket är i enlighet med budget. Jämfört med senaste prognosen är det en försämring med nära 2 Mkr, vilket i stort förklaras av lägre intäkter från bolagen i samband med ytterligare amorteringar. Under perioden januari-augusti i år uppgick de finansiella kostnaderna till 88 Mkr, vilket är 23 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. En stor del av ökningen förklaras även här av ökade räntekostnader utifrån att internbanken startades den 1:a mars Kommunen belastas således med ytterligare två månaders räntekostnader i år. Dessutom har kommunen haft en stor kostnadsökning utifrån att RIPS-räntan som används vid pensionsskuldsberäkning har sänkts med 0,75 procentenheter. Vid utgången av periodens slut uppgick kommunens totala externa låneskuld till 3,3 Mdkr, vilket sedan årsskiftet är en minskning med 40 Mkr. Kommunens egna upplåning har dock ökat från 530 Mkr till 746 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av de fastighets- och bolagsköp som kommunen har genomfört under perioden. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,10% (3,35%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen ytterligare 1 Mdkr i extern upplåning, vilken bolagen sedan årsskiftet har amorterat ned med 15 Mkr. För de kommunala lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till nära 129 Mkr, vilket är 3 Mkr högre än vad som är budgeterat. Sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsåtaganden har medfört en kostnadsökning med 9 Mkr jämfört med budgeterat, vilken dock till stor del har motverkats av lägre räntekostnader med anledning av en mindre nettolåneskuld samt ändrad räntebindning. Kommunfullmäktiges målsättning att kommunkoncernens totala skuld inte ska öka under 2013 har hittills under året uppfyllts. Målsättningen är att detta även ska kunna uppfyllas för årets återstående månader men det beror mycket på vilka framtida beslut som fattas samt hur kommunkoncernens kassaflöde utvecklar sig under året. Kommunen har under mars månad även betalat ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 70 Mkr. Jämfört med senaste prognosen är det en förbättring med 5 Mkr, vilket främst förklaras av ändrad räntebindning. Se bilaga 1 Finansrapport för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första åtta månader uppgår investeringarna till 293 Mkr, i denna summa ingår koncernintern omstrukturering avseende köp av Kronan, resecentra samt Paradisgaraget från Tjänstecentrum med 199 Mkr. Skattefinansierade investeringar uppgår för perioden till 69 Mkr. För motsvarande period 2012 uppgick utfallet till 78 Mkr, varav de skattefinansierade investeringarna utgjorde 59 Mkr. Under perioden januari-augusti har större delen av ett flertal stora projekt slutförts; nya brandstationen, fotbollshallen, simhallarna i Husum och Bredbyn samt inom den affärsmässiga delen Sanmina ombyggnad, etapp 2. Under perioden har också köp av Varvskajen genomförts. Helårsprognosen för 2013 uppgår till 363 Mkr, vilket är 28 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2014, men också till viss del av att några av de fleråriga projekten blivit billigare än budget. Totalt beräknas 126 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Under resterande del av året prognostiseras bl.a. ytterligare investeringar i gator och vägar, tak-, fasad- och fönsterrenoveringar samt investeringar för energireduceringar. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består förutom av färdigställande av ombyggnationen för Sanmina, i huvudsak av investeringar i mark och exploatering. Se avsnittet Investeringsuppföljning för ytterligare uppgifter kring enskilda investeringar. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Vid augusti månads utgång 2013 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 32%, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras av periodens resultat samt lägre kortfristiga skulder. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 57%, jämfört med 56% vid årsskiftet. Den upplåning som kommunen har genomfört i samband med årets fastighets- och bolagsförvärv har försämrat soliditeten, varför soliditeten exklusive vidareutlåningen endast ökar med 1 procentenhet. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick 2012 till 49%, vilket alltså kan jämföras med kommunens 56% Örnsköldsvik hade den näst högsta soliditeten i länet, där soliditeten i genomsnitt uppgick till 39%. Pensions- och borgensåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet från 32% till 3%. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2013 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en ökning med 123 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av sänkt diskonteringsränta gällande pensionsskuldsberäkningen och där effekten är som störst inom ansvarsförbindelsen. Sedan 2007 använder sig SKL utav beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. RIPS-kommittén, som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk övervaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan, beslutade under april månad om en räntesänkning med 0,75 procentenheter. Sedan RIPSregelverket infördes har räntan sänkts en gång tidigare, från och med år Räntan sänktes även då med 0,75 procentenheter. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 561 Mkr), avsättningen 145 Mkr (125 Mkr) samt kortfristiga skulden 94 Mkr (87 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 87% av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 84%. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell lease av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 1,0 Mdkr, se not 26 i Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 57 Mkr till övriga, vilket i stort är oförändrat sedan årsskiftet och avser främst borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem. Utöver de aktuella borgensåtaganden för de kommunala bolagen som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 43 Mkr som ännu ej nyttjats. Detta består mestadels av Övik Energi AB:s bankgaranti gällande finansiell handel på Nord Pool, som vid periodens slut endast nyttjades marginellt. I kommunkoncernens ansvarsförbindelser ingår Övik Energi AB:s borgensförbindelse för Sekab BioFuel Industries AB (SEKAB) med oförändrat 258 Mkr. Övik Energi AB:s övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Norrlands Etanolfabrik AB, i form av lån och ägarandel, uppgår till 383 Mkr. Engagemanget är oförändrat sedan årsskiftet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB. Bolagskoncernens årsresultat 2013 prognostiseras till 76,7 Mkr, vilket överstiger budget med +33,0 Mkr. I prognosen ingår en positiv budgetavvikelse med +25,3 Mkr inom Övik Energi AB:s affärsområde Värme & Kyla, detta genom ett bättre utfall än beräknat under de två första tertialen Även det fortsatt gynnsamma ränteläget syns i den totala prognosen. Bolagens respektive resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna uppgick till 61,2 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +2,7 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -4,5 Mkr. Budgetavvikelsen härleds till lägre finansiella kostnader samt Rodrets del i utfall från överenskommelse gällande handpenning för fastigheten Kronan. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på 44,0 Mkr, vilket är +25,8 Mkr bättre än vad som budgeterats. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan till ett bättre utfall januariaugusti 2013 än beräknat, men reduceras av produktionsbortfall el under första halvåret och bedömda lägre ångvolymer för resten av året. I prognosen ingår en positiv nettoresultateffekt med ca 2 Mkr avseende försäljning av dotterbolaget Örnsat samt återbetalning av energiskatt på driftel förbrukad i kraftvärmeverket med 16,5 Mkr. Lägre kostnader till följd av effektiviseringsprogrammet ingår i såväl budget som årsprognos 2013 med i storleksordningen Mkr. AB Övikshems, inkl. dotterbolaget, prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på 14,9 Mkr, vilket är +2,1 Mkr bättre än budget och beror främst på det fortsatt gynnsamma ränteläget. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB inkl. sitt dotterbolag prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till 3,8 Mkr, vilket är +0,8 Mkr bättre än budget. Prognosen inkluderar nettoresultat från fastighetsförsäljningar och verksamhetsövergång, driftskostnader för fastigheten Kronan första kvartalet, samt krav om vissa underhållsåtgärder från inspektionsbesiktningar. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till 3,7 Mkr, vilket överstiger budget med +0,4 Mkr och förklaras främst till samordningseffekter vid fartygsanlöp. Förhandlingar beträffande tankfarmen fortlöper, men ingår ej i prognos. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med 15,0 Mkr, vilket är en förbättring med +1,0 Mkr mot budget. Orsaken till budgetavvikelsen är främst ökade intäkter för verksamhetsavfall, effekt av omförhandlade avtal samt ökad försäljningsvolym Dova, men även minskade intäkter p.g.a. senarelagd taxehöjning ingår. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -11,9 Mkr, vilket dock är +0,6 Mkr bättre än budget. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 159,0 Mkr, vilket är 31,2 Mkr lägre än den nedreviderade budgeten till 190,2 Mkr. Rodrets styrelse beslutade om 10%-ig minskning, prognosen visar på en sänkning med 25%. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, AB Övikshems energibesparingsprogram EPC och stambyten, samt Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/kyla. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning även 2013 Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på den uppföljning som har gjorts i GPS:ens fem perspektiv och där samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, utveckling och förnyelse samt ekonomi i balans) på totalnivå når minst betyget Godkänt, varav två perspektiv når betyget Bra. Prognosen för GPS:en är något bättre än resultatet 2012, vilket också tyder på att måluppfyllelsegraden för kommunfullmäktiges mål minst kommer att nå 2012 års nivå. Under 2013 läggs liksom 2012 särskilt fokus på ökad medborgarnytta samt en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom att sätta medborgaren i fokus och genom samverkan/samarbete samt genom kvalitetstänkande. Helårsprognosen bättre än budget Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 3,5%, vilket var mindre än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,3%. Skattehöjningen fr.o.m med 35 öre förklarar en ökning med 1,4% på intäktssidan. En högre ökningstakt på skatteintäkter och statsbidrag förklarar den resultatförbättring som var planerad inför Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2013 till +63 Mkr, vilket är 22 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen förklaras främst av att nettokostnaden förväntas öka betydligt mindre jämfört med budgeterat medan skatteintäkter/statsbidrag förväntas ha en något större ökning. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 1,8% medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 4,7% jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnad bedöms i prognosen uppgå till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att den löpande verksamheten förväntas bidra med ett betydligt bättre resultat jämfört med budgeterat. Den stora förbättringen förklaras av engångsintäkter i samband med sensommarens beslut kring återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier för åren 2005 och Däremot prognostiserar nämnderna totalt ett betydligt sämre resultat än budgeterat, -10,7 jämfört med budgeterat resultatmål på +9,5 Mkr. Exklusive engångsåterbetalningen från AFA bedöms dock nettokostnaden öka med 3,9%, vilket är mer än budgeterade 3,5%. Prognosen för finansnettot visar på en kraftig negativ budgetavvikelse, -5 Mkr jämfört med budgeterade +30 Mkr. Försämringen förklaras i huvudsak av kommunens ökade kostnader i samband med ökad nettolåneskuld Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Tertialuppföljning, maj 2013

Tertialuppföljning, maj 2013 Tertialuppföljning, maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013 20 Noter till resultatjämförelse 2013

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2014

Tertialuppföljning, maj 2014 Tertialuppföljning, maj 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2014 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014 20 Noter till resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2014

Tertialuppföljning, september 2014 Tertialuppföljning, september 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2010

Tertialuppföljning, september 2010 Tertialuppföljning, september 2010 Delårsrapport 1-8/2010 Prognos 2/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2010 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningskontorets kommentarer 1 Prognos

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2015

Tertialuppföljning, maj 2015 Tertialuppföljning, maj 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2015 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse 2015 15 Noter till resultatjämförelse 2015

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2015 Ekonomisk uppföljning Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer

Läs mer

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 innehåll så här läser du Örnsköldsviks kommuns årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6

Läs mer

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

EKONOMISTYRNINGSPOLICY

EKONOMISTYRNINGSPOLICY 1 (17) Antagen av kommunfullmäktige den 23 april 2007 60. Reviderad av förvaltningschefsgruppen den 13 juni 2013. EKONOMISTYRNINGSPOLICY Kommunernas ekonomiska förvaltning regleras av kapitel 8 i Kommunallagen.

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari/mars 2015. Örnsköldsviks kommun. Granskning av årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari/mars 2015. Örnsköldsviks kommun. Granskning av årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari/mars 2015 Örnsköldsviks kommun Granskning av årsredovisning 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars/april 2014. Örnsköldsviks kommun. Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars/april 2014. Örnsköldsviks kommun. Granskning av årsredovisning 2013 Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars/april 2014 Örnsköldsviks kommun Granskning av årsredovisning 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med

Läs mer

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd

Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Årsredovisning Miljö- och byggnämnd Sammanfattning Miljö och bygg Ove Johansson, verksamhetschef "Vi är mycket stolta över att vi lyckades med nämndens mål för bra bemötande och tillgänglighet. Det gav

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Människors lika värde

Människors lika värde Människors lika värde en grund för trygg utveckling I tider av oro och lågkonjunktur är det viktigt att kunna blicka framåt. Efter regn kommer sol! Vi i Örnsköldsvik valde att börja det nya året 2009 med

Läs mer

ST] SOLLENTUNA KOMMUN

ST] SOLLENTUNA KOMMUN ST] SOLLENTUNA KOMMUN NR^ Kommunledningskontoret Camilla Hulterström Tjänsteutlåtande 2013-05-15 Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0253 KS-1 Diariekod: 104 Kommunstyrelsen Förstärkt månadsrapport per april för kommunstyrelsen

Läs mer

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15

Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15 1 Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15 2 Utvecklingsplan 2015 Förvaltningens uppdrag, mål och strategier Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

Månadsrapport mars 2015

Månadsrapport mars 2015 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 91,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 91,1 miljoner. I resultatet ingår realisationsvinster från

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015

Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april 2015 -04-30 Samhällsbyggnad delårsbokslut januari april KS -188 Innehåll Sida 2 av 7 3. Sektor Samhällsbyggnad... 3 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 3 3.2 Viktiga händelser... 3 3.3 Ekonomi... 3 3.3.1 Driftsredovisning...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04

Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämnden 2007 02 22 29 52 Kommunstyrelsen, skolchef, adm chef, chef ek enheten Årsredovisning 2006 och överföring av drifts respektive investeringsresultat 05.150 04 Barn och utbildningsnämndens

Läs mer

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden

OKTOBERRAPPORT 2012. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden Oktoberrapporten är en avstämning av verksamhetsförändringar och av den ekonomiska prognos som lämnades i delårsrapporten efter augusti. Verksamhet Miljönämnden samt plan- och byggnadsnämnden har på grund

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program STYRDOKUMENT Sida 1(5) Personalpolitiskt program Område Styrning och ledning Fastställd Kommunfullmäktige, 2012-04-23, 41 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid 2015-06-30 Plan Riktlinje Reviderad

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål

Utvärdering av Strategisk plan med övergripande mål Kommunfullmäktiges måloch utvärderingsutskott Utvärdering av sk plan med övergripande mål Mandatperioden 2007 2010 Del 3 Utvärdering av mål och strategier för ekonomi och personal Augusti 2010 Lars Åke

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011

Balanserade styrkort med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 1 (10) med nya övergripande mål fr o m 1 januari 2011 (beslut av kommunfullmäktige 2010-02-08) 2 (10) VISION Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Beslutad

Läs mer

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning

Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2014-09-02 Kommunstyrelsen 137 Svar på granskningsrapport: Granskning av årsredovisning 2013 Dnr KS 2014/0092 Handlingar Kommunens revisorers skrivelse den 24 april 2014.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Stockholm Business Region AB (Koncern)

Stockholm Business Region AB (Koncern) Granskningspromemoria 2013 Stockholm Business Region AB (Koncern) Granskningspromemoria från Stadsrevisionen Nr 13, 2014 Dnr 3.1.2-14/2014 2014-02-06 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen

Verksamhetsplan 2011. Socialförvaltningen Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen 1 Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 11/SN 0027 Datum: 2011-03-18 Paragraf: 69 Verksamhetsplan 2011 Socialförvaltningen Inledning Kommunens modell för

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport.

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport. ABCD Arvika kommun Årsbokslut 2007 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12 Arvika årsbokslut 07 Rapport.doc 2008 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability

Läs mer

Verksamhetsplaner 2015

Verksamhetsplaner 2015 Verksamhetsplaner 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsplaner 2015 Sid Verksamhetsstyrning Örnsköldsviks kommun 1 Resultatbudget 2015 3 Noter till Resultatbudget 2015 4 Investeringsbudget 2015-2017 5 Totalt

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119

STYRKORT 2010. Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 STYRKORT 2010 Antaget av kommunstyrelsen 2010-04-14, 119 Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga Brukar 14 Höga förväntningar på barn och ungdomar 100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer