Tertialuppföljning, september 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialuppföljning, september 2013"

Transkript

1 Tertialuppföljning, september 2013

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2013 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 23 KS Kommunledningsförvaltning 24 KS Konsult- och serviceförvaltning 34 Samhällsbyggnadsförvaltning 48 - Samhällsbyggnadsnämnd 58 - Kultur- och fritidsnämnd 69 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 75 Välfärdsförvaltning 93 - Omsorgsnämnd Humanistisk nämnd 114 Totalt nämnderna 120 Delårsrapport 1-8/2013 Resultaträkning, kommunen 121 Kassaflödesanalys, kommunen 122 Balansräkning, kommunen 123 Nothänvisningar, kommunen 124 Redovisningsprinciper 128 Bolagen Rodretkoncernen och Rodret i Örnsköldsvik AB 131 Övik Energi AB 133 AB Övikshem 135 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 136 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 137 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 138 Örnsköldsvik Airport AB 140 Bilaga: Finansrapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,5 3,5 3,8 3,4 3,7 3,4 Jmf m föreg år +0,1-0,2-0,0 +0,0 +0,6 +0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (30%) mångfald (20%) 3,5 3,3 3,1 3,6 3,5 2.2 Hög tillgänglighet (30%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,1 4,0 3,5 4,5 3,3 2.3 Engagerade medarbetare (40%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 3,8 4,0 3,3 3,2 3,5 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Betygsintervall Bedömning 4,25 till 5 Mycket bra 3,5 till 4,25 Bra 2,5 till 3,5 Godkänt 1,75 till 2,5 Svagt 1 till 1,75 Dåligt Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndsmålen görs i samband med årsbokslut. Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2013 till 3,5, vilket innebär betyget Bra med minsta möjliga marginal. Betyget har förbättrats med 0,1 både jämfört med föregående år och med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj. Förbättringen förklaras av ett bättre betyg i perspektivet ekonomi i balans, men dock har betyget i perspektivet medborgarnytta försämrats. Två av de fem perspektiven bedöms 2013 uppnå betyget Bra och det är perspektiven effektiv verksamhet och ekonomi i balans som når betyg 3,8 respektive 3,7, övriga perspektiv bedöms hamna i övre delen av intervallet Godkänt. 1 Medborgarnytta (Betyg 3,5 Godkänt) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget är i prognosen 3,5, att jämföra med betyget vid årsskiftet som var 3,7. Högsta betyget (3,8) har även denna gång framgångsfaktorn Medborgarna ska uppleva trygghet. 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 - Godkänt) Framgångsfaktorn "Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang" följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Betyget för deltagandet i Världsklass 2015 beräknas även denna gång till 3,5. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarnas betyg är sammantaget 3,6 när det gäller delaktighet och engagemang, vilket är lägre än vid årsskiftet då betyget var 4,0 och också en sänkning sedan förra tertialet. Det sänkta betyget beror främst på att välfärdsförvaltningen förändrat betygsberäkningen till att grundas utifrån statistik, vilket innebär att betyget på den förvaltningens delaktighetsarbete nu är 3,1 istället för 4,3 förra året. Exempel på aktiviteter inom denna förvaltning för att öka engagemang och delaktighet är utveckling och anpassning av verksamheten för ensamkommande flyktingbarn, barns brukarmedverkan i den sociala barnavården, öppna verksamheten Studio Rex, Mångkulturellt centrum och individuella genomförandeplaner. Betygen för bildningsförvaltningen är fortsatt 4,2 och samhällsbyggnadsförvaltningen 4,0 medan konsult- och serviceförvaltningen respektive kommunledningsförvaltningen ligger på 3 respektive 3,2. Här kan nämnas att bildningsförvaltningen från hösten 2013 arbetar med resultat från en medborgarenkät om delaktighet i förskolan, elevenkät till elever från årskurs 4 till och med gymnasieskolan samt från skolsköterskornas hälsosamtal. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen fortsätter arbetet för delaktighet och engagemang bland annat genom utveckling av sociala medier, information på webbplatsen och av dialogformer som till exempel kulturdialoger samt genom ledning av arbetet med barn- och ungdomspolitiskt program. Kommunledningsförvaltningen utvecklar möjligheterna till dialog, exempelvis genom arbetet inom Världsklass 2015 och via webbplatsen genom sociala medier, filmer, verktyget Dialogen m.m. samt genom fler tillfällen till dialog med näringslivet och inom konsult- och serviceförvaltningen jobbar man bland annat med matråd i skolorna. 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,1 - Godkänt) "Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen" följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,2, vilket innebär en sänkning från 3,9 vid årsskiftet. Främsta orsaken är det sänkta betyget för välfärdsförvaltningen till 1,9 från 3,8. Bildningsförvaltningens betyg, 4,2, är samma som vid årsskiftet. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen, där betyget är 3,9, satsar man på hög skötselnivå på de mest offentliga platserna och utveckling av bland annat nya generationsmötesplatser, svars- och handläggningstider, bemötande och serviceåtaganden. Konsult- och serviceförvaltningen har genomfört en undersökning för Nöjd- Kund-Index för den interna servicen. Förvaltningens uppföljning av maten inom äldreomsorgen visar att 72 procent anser att maten är god och vällagad och skolans hälsoenkät visar att 88,5 procent av eleverna äter lunch varje dag. Landstingsservice enkät om patientkosten, som levereras av kommunen, visar på en kundnöjdhet på 98 procent. Ett samarbete mellan kommunen och Företagarna pågår för att stärka företagsklimatet och därmed förbättra betyget för service till företag. 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 3,8 - Bra) "Medborgarna ska uppleva trygghet" följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet från 2012 ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 3,8. Förändringen jämfört med betyget i bokslutet, som då var 3,95, beror även här främst på förändring i sättet att mäta i välfärdsförvaltningen. Arbete med träffpunktverksamhet, anhörigstöd och föräldrastödjande verksamhet, HVB-hemsstrategi, våld i nära relationer, säkrare vardag för äldre och samarbete med landstinget i projektet trygg hemgång från akuten är exempel på utveckling som pågår. I samhällsbyggnadsförvaltningen sker trygghetsarbetet bland annat genom att skapa öppna och trygga platser, trafiksäkerhet och belysning, övning och utbildning av räddningstjänstpersonal och deltagande i lokala brottsförebyggande rådet. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och skolgårdar, brandskydd i fastigheterna och reservkraft till äldreboenden. Bildningsförvaltningen visar att andelen elever som känner sig trygga i skolan (årskurs 5 och 8) ligger strax under och på genomsnittet, d.v.s. cirka 90 procent. Hur väl kommunen arbetar med krishantering i form av bland annat övningar och ständiga förbättringar samt hur man lyckas med att ge ungdomar sommarjobb är grund för kommunledningsförvaltningens betyg. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,8 - Bra) Perspektivet effektiv verksamhet mäts via framgångsfaktorerna utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, hög tillgänglighet samt engagerade medarbetare. Betyget totalt för perspektivet uppgår i prognosen för 2013 till 3, Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,3 - Godkänt) Arbetet med att utveckla de framgångsfaktorer som identifierats i Kommunkompassen och Kommunens Kvalitet i Korthet fortlöper. Kommunledningsförvaltningen har inom ramen för det Lean-inspirerade kvalitetsarbetet upphandlat utbildning i Lean för kommunala chefer. Under året utarbetas en långsiktig strategi för hur Örnsköldsviks kommun ska arbeta med Äldres boende. Kommunen fortsätter arbetet med de mätningar som kommer från Måttbandet där bland annat nyckeltal för fastighetsavdelningen tagits fram i ett nätverk med andra kommuner. I arbetet med en strategisk och långsiktig lokalplanering kommer följande tre mål att arbetas med under 2013: Minskad energianvändning -Uppvärmning inklusive varmvatten oavsett. Minska antal m2/kommuninvånare -Detta nyckeltal mäter fastighetsbeståndets yta per kommuninvånare och representerar arbetet med att effektivisera kommunens lokalnyttjande. Minskad elanvändning -Elförbrukningen på total-el för kommunen. Arbete pågår med att öka den elektroniska hanteringen av både lönebesked och fakturor. Andelen digitala lönebesked ska öka från 11% till 50% vid året slut och andelen fakturor som hanteras elektroniskt ska öka med 3%. Ett flertal åtgärder vidtas utifrån översynen av fordonssamordningen inom kommunen. Syftet är att skapa en kundanpassad fordonssamordning och effektivisera nyttjandet av fordon. Kommunen arbetar vidare med e- tjänster. Bland dessa kan nämnas e-tjänst om trädfällning, e-tjänst som anger vem som är ansvarig för gatuunderhållet för gator och vägar, e-tjänst för grävtillstånd och e-tjänster för bygglov och för anmälningsärenden enligt plan- och bygglagen. Bibliotekets webbsida utvecklas vidare med fler e-funktioner Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 och förenklade sökmöjligheter. Delar av museets fotosamling är nu möjliga att se på webbsidan. Detta arbete löper vidare och 2014 beräknas en stor mängd digitaliserat material finnas sökbart på webben. Kultur- och fritidsnämnden har arbetat med att tillföra en barn- och ungdomskonsekvensanalys till alla ärenden till nämnden. Kommunen har utarbetat en modell för att effektivisera och kvalitetssäkra flöden av placeringar i familjehem och HVB-hem före, under och efter placering. Välfärdsförvaltningen arbetar med att kvalitetssäkra processer inom värdegrundsarbete, introduktion av anställda, dokumentation, riskanalys, hantering av allmänna handlingar, programarbete och hantering av ändrade lokalbehov. Välfärdsförvaltningen har tagit fram ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med syfte att ge stöd och struktur till det arbete som socialtjänsten ansvarar för. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 4,0 Bra) Kommunen arbetar med att implementera Riktlinjer för telefoni för att minska svarstider och förbättra nåbarhet för medborgarna via växeln. Kommunen ska även gemensamt arbeta med att förbättra svarstider och bemötande via e-post. En övergripande IT-strategi är under bearbetning för att säkra och möta behov av tjänster från kommunkoncernen. Gatuenheten har ambitionen att vara tillgänglig hela dygnet. Riktlinjer för de olika verksamheterna färdtjänst, upplåtelse av allmän plats, skolskjutsar samt dispenser för trafikhinder ska ses över och utvecklas. Kommunen arbetar med att förbättra kommunikationen internt genom webplatser och att öka andelen e-postanvändare. Länets socialtjänster tar fram ett underlag för ställningstagande om en kommungemensam socialjour. Utifrån kravet att kommunerna ska tillhandahålla webbaserad information om psykisk ohälsa pågår ett arbete med att utveckla information för barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer för att det ska vara enkelt att få veta vart man vänder sig vid problem oavsett om det är av psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala orsaker. Arbete pågår också med att utforma en Anhörigportal i syfte att underlätta för anhöriga att få relevant information. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 4,0 - Bra) Målsättningen att förbättra resultaten för Medarbetarskap (MA) och Medskapande (MS) i 2012 års Medarbetarenkät har resulterat i en liten men dock förbättring. Betygen har ökat både för MA 4,33 (2011: 4,31) och MS 3,93 (2011: 3,92). Ett samlat betyg på 4,13 är mycket bra. Arbetet med att förbättra resultatet har skett genom att utveckla ledarkulturen, öka delaktigheten hos medarbetarna i det kreativa arbetet, planeringsarbetet och arbetsmiljön samt på individnivå i samband med utvecklingssamtal. 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,4 2013, vilket är en liten förbättring jämfört med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,4 och enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,0. Övriga förvaltningar väntas få 4 och strax därunder. Alla förvaltningar väntas ligga på eller något över nivån för utfall Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 3,1 - Godkänt) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2013 uppnå betyget godkänt. Det som drar ner det förväntade betyget är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2013 att ligga på en godkänd nivå. Välfärdsförvaltningen arbetar vidare med att öka andelen heltider och väntas i prognosen öka till knappt 52% heltidsanställda. Detta gör att andelen heltidsanställda totalt väntas vara drygt 70% vid utgången av 2013, det är i så fall en ökning med närmare 1,5 procentenheter jämfört med utfall För att den totala andelen heltidsanställda ska öka krävs det framförallt att välfärdsförvaltningen ökar andelen, eftersom övriga förvaltningar redan ligger på en hög nivå, 77% och över. Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom i fjol ligga på högt över godkänd nivå medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen väntas få godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,5 - Bra) I prognosen för 2013 väntas betyget för denna framgångsfaktor bli 3,5, vilket är i nivå med utfall Andelen utvecklingssamtal väntas öka till 89,5%, utfallet för 2012 var 88,3%. Trots ökningen ligger andelen utvecklingssamtal på en nivå under godkänt. Förvaltningarna arbetar aktivt för att andelen ska öka. Ledarskap Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 och medarbetarskap väntas ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Medarbetarenkäten. Förvaltningarna arbetar på olika sätt med att ytterligare stärka ledar- och medarbetarskapet. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2013 till 5,8% av den överenskomna arbetstiden, vilket är en marginell försämring jämfört med utfall 2012 då den var 5,7%. Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2013 vara 2,8% av den överenskomna arbetstiden. I prognosen för 2013 väntas kommunlednings-, samhällsbyggnads- och bildningsförvaltningen få liten minskning av sjukfrånvaron. Konsult- och serviceförvaltningen väntas få en marginell ökning medan välfärdsförvaltningen väntas öka med drygt 0,5 procentenheter. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Under året väntas drygt 60% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en liten förbättring jämfört med Välfärdsförvaltningen antas få ett frisktal på 51% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 3,7 - Bra) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2013 till 3,7, vilket är en förbättring med 0,6 jämfört med bokslut Jämfört med senaste uppföljningstillfället, Tertialuppföljning, maj, är det en förbättring med 0, Positivt resultat (Betyg 3,6 - Bra) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Bra) Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade 1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2013 till +63 Mkr vilket innebär +2,2% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren haft ett något svagare resultat Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) I balanskravsresultatet räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgår i prognosen till +2,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed infrias Kommunallagens balanskrav. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2013 uppgick verksamhetens nettokostnad till 99,6% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2013 uppgår verksamhetens nettokostnad till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Svagt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2013 till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -10,7 Mkr, vilket motsvarar -0,4% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 4,5 Godkänt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Mycket bra) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 126 Mkr. Avskrivningar uppgår till 99 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 28 Mkr. Måttet prognostiseras till 99,8% (126/127) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Bra) Totala investeringar prognostiseras till 363 Mkr att jämföra med budgeterade 391 Mkr. Avvikelsen 28 Mkr motsvarar 7%. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Kommunfullmäktige har beslutat om en målsättning att kommunens externa låneskuld ej ska öka Utifrån detta har bolagen minskat budgeterad investeringsnivå med cirka 10% 2013 och förvaltningarna fick också i samband med bokslutsdagarna i januari uppdraget att se över såväl ombudgeteringsnivån som tidigare beslutad årsbudget för investeringar. Utifrån denna ambition att minska investeringsbudgeten för 2013 har nivån sänks med 60 Mkr för kommunen. 4.3 God ekonomistyrning (Betyg 3,2 - Godkänt) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i prognosen uppgår till +63 Mkr att jämföra med budgeterade +41 Mkr. Avvikelsen 22 Mkr motsvarar 0,8% Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +9,5 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2013 uppgår nämndsresultatet till -10,7 Mkr. Avvikelsen -20,2 Mkr motsvarar -0,7% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,4 - Godkänt) Perspektivet Utveckling och förnyelse består av framgångsfaktorerna Kreativ miljö, Regional utveckling, "Attraktivare och mer hållbar livsmiljö" samt Starkt företagsklimat. Under början av året har vissa satsningar gjorts som kan leda till förändringar i betyget längre fram, t.ex. satsningen på Höga Kusten som internationell destination, genomförande av en skärgård i världsklass etapp 2, projekt kopplade till förberedelse inför kulturhuvudstadsåret 2014, projektet Konstdalen, olika satsningar tillsammans med näringslivsorganisationerna samt arbetet med årets kvalitetskommun 2014/ Kreativ miljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Delbetyget är 3,5, vilket är en ökning i jämförelse med tertial 1 (3,4). Samhällsbyggnadsförvaltningen står för ökningen. Förvaltningarna visar på ett arbete med medarbetarna i förvaltningarna (olika utbildningar såsom bemötande, idéforum, mötesforum, utvecklingsdagar, yrkesspecifika utbildningar), att använda sig av examensarbeten och praktik/verksamhetsförlagd utbildning för fördjupningar, att koppla forskning till uppföljning och verksamhetsutveckling (t.ex. kommundoktorander knutna till bildningsförvaltningen och välfärdsförvaltningen, arbetet med friluftsplan, ungdomsenkäten LUPP, IT-lösningar på landsbygd espinn, forskningsprojekt kopplat till Botniabanan, hållbart byggande i kallt klimat, Inte Okej-projektet) samt presentation av satsningar genom paper (bl.a. HSS 2013, Helix konferens samt espinn slutkonferens). Utveckling av campus, KomTek samt arbete med innovativa miljöer inkl. forskarmiljöer, arbete med att utveckla den interna kommunala organisationen med bl.a. ledarutbildning, LEAN, kommunens kvalitet i korthet, Örnsköldsvik som årets kvalitetskommun 2014/15 fortsätter. Nya projekt inom Världsklass genomförs i samarbete med andra aktörer. Forskarfredag, som även finns på nationell och europeisk nivå, genomförs. Inom Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 bildningsförvaltningen arbetar man aktivt med entreprenöriellt arbetssätt. Utåtriktade utbildningar och nätverk kopplade till bl.a. suicidprevention, drogförebyggande arbete, äldreåret, funkisvecka, föräldrastöd och lokala brottsförebyggande rådet genomförs. Projektet Konstdalen startar. Bildningsförvaltningen följer upp elevers upplevelse av kreativ miljö, första jämförande studien kommer Konsult- och serviceförvaltningen arbetar för att den kompletta arbetsplatsen, facilities management, skall stötta kreativ miljö. Kommunen intar en aktiv hållning till det nationella och regionala arbetet med innovationer och innovationsstödssystem, strukturfondsprogram, fördjupning av den regionala utvecklingsstrategin. Många förvaltningar är inblandade i arbetet med Kulturhuvudstadsåret Regional utveckling (Betyg 3,3 - Godkänt) Delbetyget är 3,3, vilket är en minskning i jämförelse med tertial 1 (3,6). Välfärdsförvaltningen står för större delen av förändringen. Det fördjupade samarbetet med Umeå-regionen, Kulturhuvudstadsåret 2014, arbetet med destination Höga Kusten samt deltagande i regionala och nationella nätverk och kontaktytor på europeisk/internationell nivå fortsätter. Personal vid förvaltningarna ingår i olika nätverk på läns-/ regional/nationell nivå samt har kontaktyta även på europeisk/internationell nivå. Bl.a. pågår utbyten på lokalvårdssidan med Umeå, arbete pågår kring helhetssyn i hållbart resande i såväl projektet hållbart resande som ytterligare ett projekt tillsammans med länets kommuner och landstinget, samarbete mellan räddningstjänster i länet, arbete kring gemensam alarmeringscentral, samarbete kring utarbetande av nyckeltal (t.ex. nyckeltal norr, måttbandet), lokal samverkansgrupp (offentliga aktörer såsom arbetsförmedling, landsting inkl. privata hälsocentraler, försäkringskassa, polis och kommunala förvaltningar), arbete inom Kvarkenrådet, kring Sagavägen, med Europaforum Norr och NSPA (Nordic Sparsely Populated Areas) samt med MidSweden Office. Arbete kring gemensam arbetsmarknadsregion med Umeå med en projektledare i Örnsköldsvik och en i Umeå är ett exempel, satsningen med andra kommuner på att utveckla Höga kusten till en internationell destination ett annat. Paradiset samarbetar med Västerbotten inom ramen för "Design för besöksnäringen". Arbetet med en internationell strategi är inlett. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning som utveckling av Campus Örnsköldsvik samt med Mittuniversitetet och länet i olika projekt. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter, liksom aktivt deltagande i utvecklingsfrågor i länet, landstinget och kommunförbundet. Örnsköldsvik för dialog med Sollefteå och Kramfors utifrån Migrationsverkets placering av asylsökande i kommunerna. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,5 - Godkänt) Delbetyget är 3,5 vilket är samma som vid tertial 1, men i underbetygen har samhällsbyggnadsförvaltningens delbetyg förbättrats. Flera stora satsningar fortsätter för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd bl.a. bygd och stad i balans, utveckling av besöksnäringen, hållbart resande, kollektivt resande, hållbart byggande i kallt klimat, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar via hemsidan, ökade möjligheter till webbkonferenser och webbsändning), attraktiva parker och lekmiljöer, attraktiva arrangemang och evenemang, långsiktighet i översikts- och detaljplanering (t.ex. arbete kring dragning av E4-tunnel), revidering av det handikappolitiska programmet till ett program för delaktighet och tillgänglighet för individer med funktionsnedsättning, framtagande av friluftsplan, äldreboendeutredning, drogförebyggande arbete motverkande av utanförskap, förbättring av utemiljön runt särskilda boenden, öka andelen ekologiska livsmedel, öka andelen miljömärkta kemikalier, arbete för ett grönt Örnsköldsvik för långsiktigt hållbar livsmiljö, arbete med infrastrukturfrågor samt pågående arbete med en gång- och cykelplan samt friluftsprogram för att nämna några av satsningsområdena. Ett länsövergripande projekt som har fokus på hållbar utveckling startar upp. I detta projekt ingår bl.a. utveckling av Ecostry City. Vidare genomförs en havsmiljökonferens. Den nya brandstationen är byggd enligt energikrav Migrationsverket etablerar mottagning av asylsökande i kommunen och kommunen planerar för detta. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Delbetyget är 3,4 vilket är samma som vid tertial 1. I Svenskt näringslivs ranking ligger Örnsköldsvik strax under mitten, plats 154 (plats 155 år 2012, plats 154 år 2011). I Sveriges kommuner och landstings företagsklimatmätning 2011 ligger Örnsköldsvik på plats 120 av 189 kommuner med ett godkänt nöjd kund index på 66 (intervallet är 62-69). Placeringen är lägre än vid senaste mätning 2011 då kommunen rankades plats 93 av 166 kommuner (index 65). Förändringen kan påverka betyget - förvaltningarna gör denna analys till bokslutet då rapporten kommit så sent i tertialprocessen. Samverkan med näringslivsorganisationerna är fortsättningsvis central, liksom genomförande av det småföretagarpolitiska programmet. Flera förvaltningar är involverade i projektet Företagsam. Öppet hus hålls kvällstid såväl i centrum som ute på olika orter. Flera förvaltningar har genomfört utbildningar i bemötande. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Att utveckla besöksnäringen är prioriterat. Olika förvaltningar arbetar för ökade förutsättningar för företagande exempelvis inom naturturism och idrott. Olika evenemang såväl 2013 som under kulturhuvudstadsåret har lanserats eller är på väg att lanseras. Gemensamt arbete med andra kommuner i Höga Kusten för att utveckla Höga Kusten till en internationell destination är inlett. Örnsköldsviks kommun stöttar existerande klusterinitiativ som Processum och uppbyggnad av nya initiativ inom bl.a. besöksnäring och kreativa och kulturella näringar. Ett arbete för ökat samarbete mellan företagare på olika geografiska områden har genomförts och fortsätter. Arbetet inom Tillväxtprojektet, som länsstyrelsen driver, fortsätter. Kompetensförsörjningsproblematiken är fortsatt i fokus och arbete görs i samarbete mellan näringsliv, arbetsförmedling och bildningsförvaltning. Ett stort Campusprojekt startar. Inom skolan är det entreprenöriella arbetssättet i fokus och i samarbete med andra jobbar man med att utveckla arbetsmarknadskunskap. Migrationsverkets placering av asylsökande i Örnsköldsviks kommun kan stärka företag på de orter där placeringen sker, bl.a. genom ökad handel i den lokala affären samt intäkter till fastighetsägare. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Delårsrapport 1-8/2013 samt prognos 2013 Omvärldsanalys Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag både internationellt och här på hemmaplan. Förhoppningar om en stabilare tillväxt har gradvis stärkts och SKL förutser att konjunkturen blir starkare framöver. Tillväxttalen beräknas trots detta bli beskedliga inte minst i de länder som brottas med omfattande statsfinansiella problem. Enligt SKL förväntas Sveriges BNP 2013 växa med 1,1% för att 2014 växa med 2,4%, världens BNP förväntas växa med 3,2% 2013 och 4,1% Hushållen har under det senaste halvåret blivit mer optimistiska om framtiden då synen på den egna ekonomin förstärkts. Det mesta tyder på att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt framöver. Även byggföretagens förhoppningar om framtiden är betydligt mer optimistiska idag än de varit de senaste två åren. Även Konjunkturinstitutet spår att tillväxten tar fart mot slutet av 2013 och en konjunkturåterhämtning inleds. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten i landet förväntas hålla sig kvar på drygt 8% under 2013 och först 2014 förväntas det ske en mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden enligt SKL. Enligt Arbetsförmedlingens statistik ligger den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik i augusti 2013 på 4,4% vilket motsvarar personer jämfört med årsskiftet 4,3%. Den öppna arbetslösheten i riket ligger på 3,8% och i länet på 4,4%. Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgick för perioden januari-augusti 2013 till +139 Mkr, vilket är 15 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +63 Mkr, vilket är 22 Mkr bättre än budgeten på +41 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 I delårsresultatet ingår jämförelsestörande poster som har påverkat resultatet negativt med 19 Mkr, se not 8 i Nothänvisningar, kommunen. Resultatförsämringen januari-augusti jämfört med motsvarande period föregående år, -15 Mkr, förklaras främst av ett betydligt sämre finansnetto med anledning av den upplåning som kommunen gjort i samband med fjolårets beslutade kapitaltillskott och av årets fastighets- och bolagsköp samt effekter av förändrad RIPS-ränta vad gäller pensionsskuldsberäkningen. Däremot har nettokostnaden haft en svagare ökning jämfört med skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och statsbidrag har ökat med 74 Mkr medan nettokostnaden har ökat med 57 Mkr. Under året har AFA Försäkring beslutat att, precis som ifjol, återbetala premierna för Avtalsgruppsjukförsäkring samt Avgiftsbefrielseförsäkring, denna gång för åren 2005 och För Örnsköldsviks kommun beräknas detta till 55 Mkr (57 Mkr). Nettokostnaden uppgår under denna period till 92,2% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket visar att den löpande verksamheten skapar det positiva resultatet. Jämfört med är det en förbättring med nära 1 procentenhet. Om intäkterna från AFApremierna exkluderas uppgår nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag till 95,3%. Den prognostiserade resultatförbättringen jämfört med budgeterat förklaras främst av en betydligt lägre utveckling på nettokostnaden, vilken förväntas bli 45 Mkr lägre än budgeterat. Framför allt är det återbetalning av AFA-premierna som förklarar den lägre nettokostnadsökningen. Däremot har ökade pensionskostnader samt ett försämrat resultat totalt för nämnderna medfört en ökning av nettokostnaden jämfört med budgeterat. Skatteintäkter och statsbidrag förväntas bli 12 Mkr högre än budgeterat, vilket i huvudsak förklaras av högre befolkning samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt förväntas nettokostnaden 2013 uppgå till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Däremot förväntas en kraftig försämring av finansnettot med -35 Mkr, främst utifrån den upplåning som kommunen har genomfört under senare tid. Prognosen på +63 Mkr innehåller förväntade reavinster med 4 Mkr, vilket innebär att balanskravet förväntas uppnås under Resultatförsämringen som förväntas ske mellan utfall 1-8 och prognos, -76 Mkr, förklaras främst av kostnader för intjänande av semesterdagar under september till december, som i stor utsträckning redan har tagits ut under sommarmånaderna. Dessutom är hösten vanligtvis kostnadsdrivande inom många verksamheter. Jämfört med 2012 innebär prognostiserat resultat en förbättring med 42 Mkr. Förbättringen förklaras av en lägre nettokostnadsökning och av den skattehöjning som gjordes inför 2013 med 35 öre. Dock prognostiseras ett betydligt sämre finansnetto jämfört med fjolåret. Verksamhetens nettokostnad Delår 1-8 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-augusti uppgår totalt till Mkr, vilket är en ökning med 3,4% (57 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Verksamhetens intäkter ,4% ,5% Verksamhetens kostnader inkl. avskrivning ,9% ,6% därav personalkostnader ,2% ,0% Verksamhetens nettokostnad ,4% ,8% Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 385 Mkr, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Bidragsintäkterna har under perioden varit högre, vilket i huvudsak förklaras av att kommunen har erhållit mer statsbidrag avseende flyktingverksamhet, yrkesvuxutbildning och i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2 samt mer bidrag från Arbetsmarknadsstyrelsen. Däremot har bidrag från Socialstyrelsen varit mindre i år då olika projekt nu har avslutats. Kommunen har även haft en minskning inom taxor och avgifter avseende vård- och omsorgsavgifter samt inom förrättnings- och granskningsavgifter. Denna minskning har dock motverkats av ökade parkeringsavgifter i samband med övertagandet av parkeringsbolaget. Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar uppgår totalt för perioden till 1,6 Mkr jämfört med 4,5 Mkr för motsvarande period föregående år. De försäljningar som har skett under 2013 avser främst mark. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,9% eller 59 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 4,2% jämfört med samma period ifjol, vilket motsvarar 54 Mkr. Årliga löneavtal Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,9%. Användandet av handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal förklarar en personalkostnadsökning med 0,8% mellan åren. Ökad vårdtyngd inom vård- och omsorgsboendena samt en volymökning inom hemtjänsten har också medfört kostnadsökningar. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, familjehem samt inom arbetsmarknadsåtgärder och i samband med satsningen av projjobb. För att motverka ungdomsarbetslösheten har det under året satsats på ungdomsjobb. Under året har 80 ungdomar haft/har någon form av arbetsmarknadspolitisk anställning, många av dessa ungdomar har under sin anställning gått in på olika vikariat främst sommarvikariat. Kostnadsökningen vad gäller projjobb förklaras främst av att denna verksamhet var relativt nystartad föregående år, vid ingången av året var det 30 personer i denna åtgärd jämfört med 10 personer i början av fjolåret. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna med 1,3 Mkr mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 17 Mkr. Sjukfrånvaron har totalt ökat från 5,6% till 5,7%, där den korta sjukfrånvaron uppgår till 2,8% och den långa till 2,9%, vilket är en ökning med 0,1 procentenhet. Ökningen återfinns inom välfärdsförvaltningen. Prognosen för sjukskrivningstalet ligger på 5,8%, vilket är en marginell försämring jämfört med fjolåret på 5,7%. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron, exempel på detta är förebyggande hälsoarbete via förvaltningarnas hälsoinspiratörer. Nämnda personalkostnadsökningar har dock motverkats av volymminskningar inom framför allt bildningsnämnden utifrån anpassningen till minskade elevtal, dock inte i den omfattning som volymminskningen. Även inom särskilda boenden har det varit en volymminskning utifrån den avveckling som skett av VIA-enheten samt det elevhem som stängdes under hösten Även vakanser och striktare vikarietäckning, främst utifrån uppmaningen till återhållsamhet, har medfört lägre kostnader jämfört med motsvarande period under fjolåret. För att förena ekonomisk verklighet med god personalpolitik antog kommunfullmäktige under 2009 en handlingsplan, att gälla under åren , för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. I samband med beslutet kring handlingsplanen avsattes även medel på finansförvaltningen som skulle finansiera halva kostnaden. Under 2011 beslutade kommunfullmäktige att handlingsplanen skulle fortsätta att gälla även under åren Totala kostnaden för finansförvaltningen avseende handlingsplanen för åren uppgår till 20 Mkr, där omfattningen av användandet av handlingsplanen var som störst under 2009 då en stor personalneddragning gjordes inom grundskolan. Totalt beräknas användandet av handlingsplanen till och med 2012 sänka kostnaderna med drygt 38 Mkr. Under 2013 har beslut tagits om att förlänga handlingsplanens giltighetstid ytterligare ett år, fram till och med utgången av år Samtidigt beslutades det att utöka medlen för detta omställningsarbete med totalt 6,8 Mkr, fördelade på två år. Kostnaderna för användandet av handlingsplanen har hittills under året uppgått till 4,9 Mkr, där ytterligare 27 personer har antagit handlingsplanens erbjudande främst i samband med den omstrukturering som sker inom bildningsförvaltningen. Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader totalt ökat med 0,7% jämfört med samma period i fjol. Under året har kommunen haft kostnadsökningar inom bl.a. skolskjutsar, linjetrafik, konsulttjänster, bostadsanpassningsbidrag, fastighetsentreprenader, familjehem samt kostnader för pensioner. Ökningen inom skolskjutsar avser grund- och särskoleresor både utifrån en volymökning och en prisindexering. Kostnadsökningen inom fastighetsentreprenader förklaras i huvudsak av kostnader i samband med projektet Skärgård i världsklass etapp 2. Kostnadsökningen inom pensionerna förklaras av högre kostnader för avsättning och den avgiftsbestämda ålderspensionen samt av högre löneskatt i samband med förändrad diskonteringsränta. Även inom energisidan har det skett en kostnadsökning, både utifrån ett antal kallare månader samt tillkommande objekt i samband med koncernintern omstrukturering. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, anläggningsentreprenader, försörjningsstöd samt HVB-placeringar. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns största minskningen inom barn och unga, -4,3 Mkr, den totala placeringskostnaden för både vuxna samt barn och ungdomar uppgår för perioden till 15 Mkr. Kostnaderna för försörjningsstöd är lägre jämfört med fjolåret och prognosen på helår visar på en kostnadssänkning på 2 Mkr mellan åren, dock har satsningen på projjobben medfört högre kostnader. Lägre kostnader för anläggningsentreprenader förklaras främst av mindre beläggningsarbeten inom gatusidan. Även kostnaderna för färdtjänst har i år varit lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras av att kostnader för befarat skadestånd med anledning av felaktig upphandling av färdtjänst fanns med under fjolåret. Nämndernas resultat under perioden januari-augusti uppgår till +73 Mkr, vilket är en resultatförbättring med 10 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Bildningsnämnden redovisar den största resultatförbättringen och omsorgsnämnden den största resultatförsämringen. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2013 uppgå till Mkr, vilket är 45 Mkr lägre än budget och en ökning med 1,8% jämfört med föregående år. Den enskilt största förklaringsposten avseende Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 budgetavvikelsen på nettokostnaden är den beslutade återbetalningen av AFA-premierna för åren 2005 och 2006 som sänkt nettokostnaden med 55 Mkr jämfört med budgeterat. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2013 i juni 2012 med ett resultat på +41 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 23 Mkr. I Budget 2013 lades även besparingar ut på nämnderna på 13 Mkr och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +9,5 Mkr, vilket motsvarar en sänkning av nettokostnaden med 0,4%. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2013 bli -10,7 Mkr, vilket är 20,2 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till -18,3 Mkr och med lagd prognos för 2013 innebär det att nämndernas totala medel minskar till -29,0 Mkr vid utgången av året. KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +5,0 Mkr, vilket är 4,0 Mkr bättre än budget men 2,2 Mkr sämre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Resultatförsämringen förklaras av förskjutningar i reavinster utifrån rådande marknadsläge men som dock motverkats något av minskade personalkostnader, ökade intäkter från skogsavverkning samt ej förbrukade medel för asylmottagning. Överskottet återfinns främst inom tillväxt- och ekonomiavdelningen. Till största del förklaras överskottet av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster, allmän återhållsamhet samt av positivt resultat inom enheten mark och planering. Prognosen för landsbygdsutveckling visar på ett underskott men det motverkas till stor del av ett överskott inom Kunskapsnod. Världsklass 2015 förväntas under året förbruka alla budgeterade medel. Personalavdelningen prognostiserar med ett underskott, vilket förklaras av ökade kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +14,0 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2013 på +7,2 Mkr, vilket är 6,2 Mkr bättre än budgeterat och 2,2 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Fastighetsavdelningen redovisar ett resultat på +10,5 Mkr, vilket till största del förklaras av en medveten förskjutning av underhållsåtgärder till nästa år med anledning av det ekonomiska läget för kommunen Fastighetsavdelningens energikostnader har under perioden varit något dyrare jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnadsökningen förklaras av att januari och mars var kalla månader och att fjärrvärmepriset har ökat med ca 5% mellan perioderna samt tillkommande objekt. På helår bedöms dock budgeten för energikostnader hålla. Avdelningen administrativa stödtjänster redovisar ett underskott på -3,3 Mkr, vilket i sin helhet förklaras av att IT har i år kostnader för projekt som blev förskjutna vid årsskiftet. Övriga avdelningar prognostiserar ett resultat enligt budget. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +13,4 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -6,2 Mkr, vilket är 7,2 Mkr sämre än budgeterat inarbetningskrav på +1,0 Mkr. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, augusti är det dock en förbättring med 0,4 Mkr, vilket förklaras av ett större prognostiserat överskott från tillkommande parkeringsverksamhet. Den negativa budgetavvikelsen återfinns inom trafikverksamheterna, vilket var känt redan när verksamhetsplanen antogs. Denna underfinansiering inom avdelningen förvaltningsledning uppgår till 8,2 Mkr. Underskottet återfinns främst inom trafikslagen särskole- och omsorgstransporter samt tätortstrafik. Gatuenheten har under årets första månader, precis som i fjol, haft stora kostnader för vinterväghållning såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Prognosen inom gatuenheten är dock enligt budget och Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 bygger på en minskning av sommarunderhållet jämfört med planerat och att förjulsvintern inte blir lika snörik som under fjolåret. De åtgärder som nämnden har beslutat kring för att uppnå inarbetningskravet på 1 Mkr bedöms i prognosen uppnås fullt ut. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -12,1 Mkr. Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till +1,0 Mkr, vilket är enligt budget samt Månadsuppföljning, augusti. Årets resultatkrav planeras uppnås genom kostnadsminskningar inom Paradiset motsvarande 0,5 Mkr samt genom lägre bidragskostnader. Intäkterna hos Paradiset har för perioden varit bra, dock något lägre än under fjolåret då intäkterna var ovanligt höga under sommaren. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till +3,7 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -8,0 Mkr, vilket är 13 Mkr sämre än budgeterat resultatmål men 1 Mkr bättre än resultatet i Månadsuppföljning, augusti. Underskottet beror främst på högre personalkostnader jämfört med budgeterat, ett underskott på 19 Mkr, vilket förklaras av att nödvändig anpassning av organisationen utifrån minskat elevtal inte har genomförts i tillräcklig omfattning. Ett intensivt arbete pågår med att anpassa bemanningen till den ekonomiska ram som finns. Omfattningen bedöms till ca 55 årsarbetare, vilket ger en kostnadssänkning med 25 Mkr på helårsbasis. Förvaltningen har under året anpassat organisationen med 25 årsarbetare med hjälp av kommunens handlingsplan för att motverka uppsägning av tillsvidareanställd personal. Kostnaden för utnyttjande av denna handlingsplan uppgår till 4,6 Mkr. Underskotten återfinns i huvudsak inom de stora verksamheterna förskola, grundskola och gymnasiet, varav gymnasieskolan det största på -10 Mkr. Underskottet inom förskolan återfinns främst inom den nyöppnade avdelningen nattis. Gymnasieskolans preliminära siffra visar på en elevminskning med ca 140 st inför läsåret 13/14. En anpassning av gymnasiets organisation har inför läsåret 13/14 skett med ca 19 tjänster. Tidigare personalneddragningar samt genomförd personalneddragning inför hösten kommer att minska personalkostnaderna inom gymnasiet men inte i samma takt som elevminskningen, vilket är största förklaringen till den negativa prognosen. Resterade verksamheter redovisar mindre avvikelser jämfört med budgeterat, överskott återfinns främst inom förvaltningsledningen. Ekonomisk återhållsamhet, såsom lägre driftskostnader, minskade vikariekostnader och lägre kostnader för kompetensutveckling, beräknas motverka förvaltningens underskott med 5,5 Mkr. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -32,5 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2013 på -5,0 Mkr, vilket är 5 Mkr sämre än budget men oförändrat sedan Månadsuppföljning, augusti. Avdelningen särskilt boende prognostiserar ett underskott på -8,0 Mkr. Underskottet härrörs i sin helhet av ökade personalkostnader, vilket förklaras av en ökad vårdtyngd både inom äldreboenden och LSS-boenden. Inom LSS-boendena har flera enheter bemannats upp utifrån att brukare inte har kunnat vistas på daglig verksamhet samt för situationer med hot och våld. Ett nytt LSS-boende planeras öppna under hösten för att möta ökat behov av platser, vilket också förklarar en del av underskottet. Även inom avdelningen ordinärt boende förväntas ett underskott på personalkostnaderna utifrån ökat antal ärenden samt av att det varit många palliativa ärenden samt många ärenden som krävt dubbel bemanning. Inom båda avdelningarna jobbas det med att få till en bättre användning av poolpassen. Budgeten för utveckling och förnyelse förväntas dock inte förbrukas under året, vilket motverkar hela underskottet inom avdelningen särskilt boende. Omsorgsnämnden beräknas vid utgången av året ha oförändrade +1,6 Mkr i totala medel. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett negativt nämndsresultat på -4,8 Mkr, vilket är 5,3 Mkr sämre än budget men 0,5 Mkr bättre sedan Månadsuppföljning, augusti. Budgetöverskridandet uppkommer främst inom avdelningen socialt stöd och verksamheten försörjningsstöd/projjobb. Den negativa avvikelsen inom socialt stöd återfinns i huvudsak till lika delar inom kommunens egna familjehem som de konsulentledda familjehemmen, totalt ett underskott på -8,9 Mkr. Kostnaden för de konsulentledda familjehemmen fortsätter att öka utifrån att det är fler antal personer placerade i denna typ av vård. Vad gäller kommunens egna familjehem förklaras underskottet främst av att det blivit mer komplexa ärenden som medför ökad ersättningsnivå. Däremot har avdelningens kostnad för både HVB-placeringar vuxna och HVB-placeringar barn och unga minskat. Prognosen för HVB-placeringar barn och unga ligger på +2,0 Mkr, vilket motverkar en del av underskottet inom familjehemmen. Prognosen för försörjningsstöd och projjobb ligger på -1,0 Mkr och jämfört med utfallet ifjol är det en kostnadsminskning inom försörjningsstödet och en kostnadsökning av projjobben, vilket förklaras av att verksamheten projjobb startades upp under fjolåret. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -12,2 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2013 uppgå till Mkr, vilket är 12 Mkr bättre än budget. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av högre befolkning samt återföring av effektivisering inom gymnasieskolan. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 4,7% jämfört med föregående år, varav 1,4% förklaras av skattehöjning med 35 öre. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Utfall Utfall För (%) Utfall Budget Prognos För (%) (Löpande prisnivå, Mkr) jfr jfr -12 Skatteintäkter ,4% ,0% Generella statsbidrag och utjämning ,6% ,9% Skatteintäkter o generella statsbidrag ,1% ,7% Skatteintäkterna 2013 grundar sig på den kommunala skattesatsen 22,14 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2013 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att inkomsterna ökar med 4,2% 2012 och 3,3% Befolkningen i kommunen 1 november 2012 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter sju månader i år har befolkningen ökat med 123 invånare till Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka 49 kkr Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2013 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån behoven förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-augusti uppgick 2013 till -5 Mkr, vilket är 31 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. Prognosen 2013 för hela finansnettot beräknas även den till -5 Mkr, vilket är 35 sämre än budget. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med 4 Mkr. Utfall Utfall Utfall Budget Prognos (Löpande prisnivå, Mkr) Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-augusti till 83 Mkr, vilket är 9 Mkr lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen förklaras både av mindre ränteintäkter och marknadsmässigt påslag från koncernbolagen utifrån de amorteringar som skett inom bolagskoncernen, främst till följd av både fjolårets beslutade kapitaltillskott till Rodretkoncernen och årets koncerninterna försäljningar. Kommunen erhöll dessutom under 2012 en utdelning från Kommuninvest på 4 Mkr. I samband med kapitaltillskott och försäljningar har kommunen i stort övertagit bolagens tidigare skuld. Däremot har kommunen erhållit mer ränteintäkter från bolagen jämfört med fjolåret utifrån helårseffekt av internbanken. Kommunen har även erhållit lägre ränteintäkter utifrån att tidigare placeringar har kunnat användas till att minska skulden utan att påverka likviditetssituationen nämnvärt då internbanken har ökat möjligheten till en bättre helhetssyn över likviditetshanteringen samt en större checkkredit, som även den tryggar likviditetsreserven. Kommunkoncernen har vid utgången av augusti månad en god likviditetssituation, tillsammans med toppkontots positiva saldo på 120 Mkr uppgår likviditetsreserven till 605 Mkr vilket motsvarar 78% av prognostiserade utbetalningar kommande tremånadersperiod. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti månad till 2,5 Mdkr, vilket är en minskning med 0,3 Mdkr sedan årsskiftet. Amorteringarna återfinns främst inom Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB som har kunnat amortera drygt 249 Mkr i samband med försäljning av Resecentra, fastigheten Kronan samt Parkeringsbolaget i Örnsköldsvik AB till kommunen. Under året har även Övik Energi AB amorterat 30 Mkr. Under perioden har även kommunens fordringar mot bolagen ökat med nära 23 Mkr, vilket avser Övikshems nyupplåning utifrån planerat investeringsprogram. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 3,59% (3,93%). Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Prognosen 2013 för de finansiella intäkterna uppgår till 123 Mkr, vilket är 33 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av minskade ränteintäkter från de kommunala bolagen utifrån de amorteringar som har skett inom bolagskoncernen sedan budgettillfället. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision, marknadsmässigt påslag samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 121 Mkr, jämfört med budgeterade 153 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2013, vilket är i enlighet med budget. Jämfört med senaste prognosen är det en försämring med nära 2 Mkr, vilket i stort förklaras av lägre intäkter från bolagen i samband med ytterligare amorteringar. Under perioden januari-augusti i år uppgick de finansiella kostnaderna till 88 Mkr, vilket är 23 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. En stor del av ökningen förklaras även här av ökade räntekostnader utifrån att internbanken startades den 1:a mars Kommunen belastas således med ytterligare två månaders räntekostnader i år. Dessutom har kommunen haft en stor kostnadsökning utifrån att RIPS-räntan som används vid pensionsskuldsberäkning har sänkts med 0,75 procentenheter. Vid utgången av periodens slut uppgick kommunens totala externa låneskuld till 3,3 Mdkr, vilket sedan årsskiftet är en minskning med 40 Mkr. Kommunens egna upplåning har dock ökat från 530 Mkr till 746 Mkr, vilket i huvudsak förklaras av de fastighets- och bolagsköp som kommunen har genomfört under perioden. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,10% (3,35%). Utanför den finansiella samordningen har kommunkoncernen ytterligare 1 Mdkr i extern upplåning, vilken bolagen sedan årsskiftet har amorterat ned med 15 Mkr. För de kommunala lån som ligger utanför samordningen kvarstår kommunens borgensåtagande. De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till nära 129 Mkr, vilket är 3 Mkr högre än vad som är budgeterat. Sänkt diskonteringsränta för kommunens pensionsåtaganden har medfört en kostnadsökning med 9 Mkr jämfört med budgeterat, vilken dock till stor del har motverkats av lägre räntekostnader med anledning av en mindre nettolåneskuld samt ändrad räntebindning. Kommunfullmäktiges målsättning att kommunkoncernens totala skuld inte ska öka under 2013 har hittills under året uppfyllts. Målsättningen är att detta även ska kunna uppfyllas för årets återstående månader men det beror mycket på vilka framtida beslut som fattas samt hur kommunkoncernens kassaflöde utvecklar sig under året. Kommunen har under mars månad även betalat ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 70 Mkr. Jämfört med senaste prognosen är det en förbättring med 5 Mkr, vilket främst förklaras av ändrad räntebindning. Se bilaga 1 Finansrapport för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första åtta månader uppgår investeringarna till 293 Mkr, i denna summa ingår koncernintern omstrukturering avseende köp av Kronan, resecentra samt Paradisgaraget från Tjänstecentrum med 199 Mkr. Skattefinansierade investeringar uppgår för perioden till 69 Mkr. För motsvarande period 2012 uppgick utfallet till 78 Mkr, varav de skattefinansierade investeringarna utgjorde 59 Mkr. Under perioden januari-augusti har större delen av ett flertal stora projekt slutförts; nya brandstationen, fotbollshallen, simhallarna i Husum och Bredbyn samt inom den affärsmässiga delen Sanmina ombyggnad, etapp 2. Under perioden har också köp av Varvskajen genomförts. Helårsprognosen för 2013 uppgår till 363 Mkr, vilket är 28 Mkr lägre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i huvudsak av förskjutningar av projekt till 2014, men också till viss del av att några av de fleråriga projekten blivit billigare än budget. Totalt beräknas 126 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten Under resterande del av året prognostiseras bl.a. ytterligare investeringar i gator och vägar, tak-, fasad- och fönsterrenoveringar samt investeringar för energireduceringar. Investeringarna inom den affärsmässiga delen består förutom av färdigställande av ombyggnationen för Sanmina, i huvudsak av investeringar i mark och exploatering. Se avsnittet Investeringsuppföljning för ytterligare uppgifter kring enskilda investeringar. Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Definitionen är eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Detta mått påverkas av exempelvis investeringstakt, nyupplåning, amorteringar samt det ekonomiska resultatet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Vid augusti månads utgång 2013 uppgår kommunens officiella soliditet enligt balansräkningen till 32%, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med vid årsskiftet Denna förbättring förklaras av periodens resultat samt lägre kortfristiga skulder. Om den upplåning som kommunen gör för bolagens behov exkluderas uppgår soliditeten till 57%, jämfört med 56% vid årsskiftet. Den upplåning som kommunen har genomfört i samband med årets fastighets- och bolagsförvärv har försämrat soliditeten, varför soliditeten exklusive vidareutlåningen endast ökar med 1 procentenhet. Det är denna soliditet som bör användas när jämförelser görs med de flesta andra kommuner i Sverige. Soliditeten för kommunerna i riket i snitt uppgick 2012 till 49%, vilket alltså kan jämföras med kommunens 56% Örnsköldsvik hade den näst högsta soliditeten i länet, där soliditeten i genomsnitt uppgick till 39%. Pensions- och borgensåtaganden Ett stort åtagande som kommunen har är de pensioner som har intjänats och som senare ska betalas ut. Det totala åtagandet består av tre delar; ansvarsförbindelse, kortfristig skuld och avsättning. Den största delen består av ansvarsförbindelse, d.v.s. pensioner intjänade t.o.m , vilka enligt gällande lagstiftning ligger utanför balansräkningen och som inte är likvidmässigt avsatta. Läggs dessa in i balansräkningen som en avsättning sjunker kommunens soliditet från 32% till 3%. Det som ligger som kortfristig skuld är den avgiftsbestämda ålderspensionen som ska betalas ut till olika försäkringsbolag, d.v.s. det är den del av årets intjänade pension som den anställde själv får placera. Avsättningen avser främst pensionsskuld för personer som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp, s.k. förmånsbestämd ålderspension (FÅP), samt även särskild avtalspension och visstidspensioner. För förvaltningschefer och nyckelpersoner tryggas FÅP årligen genom pensionsförsäkring. Inga överskottsmedel finns redovisade. Vid utgången av 2013 beräknas kommunens totala pensionsåtaganden uppgå till Mkr, vilket är en ökning med 123 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras i huvudsak av sänkt diskonteringsränta gällande pensionsskuldsberäkningen och där effekten är som störst inom ansvarsförbindelsen. Sedan 2007 använder sig SKL utav beräkningsmodellen RIPS -07 avseende pensionsskulden. Enligt RIPS -07 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden ska skulden nuvärdesberäknas. En ändring av diskonteringsräntan har därför stor betydelse för pensionsskuldens storlek. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är. RIPS-kommittén, som har i uppdrag att enligt RIPS regelverk övervaka ränteutvecklingen och eventuellt föreslå förändringar av diskonteringsräntan, beslutade under april månad om en räntesänkning med 0,75 procentenheter. Sedan RIPSregelverket infördes har räntan sänkts en gång tidigare, från och med år Räntan sänktes även då med 0,75 procentenheter. Av de beräknade totala åtagandena per utgör ansvarsförbindelsen Mkr (1 561 Mkr), avsättningen 145 Mkr (125 Mkr) samt kortfristiga skulden 94 Mkr (87 Mkr), samtliga inklusive löneskatt. Detta innebär att 87% av pensionsförpliktelserna ligger utanför balansräkningen. Kommunen återlånar i nuläget alla pensionsmedel, vilket innebär att medlen används till investeringar, till amorteringar eller till den löpande verksamheten. Pensionsförpliktelserna har beräknats av Kommunernas Pensionsanstalt (KPA) och underlagets aktualiseringsgrad, den andel av personakterna för anställd personal som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar, ligger på 84%. Ett annat stort åtagande som kommunen har och som ligger utanför balansräkningen är borgen. Åtagandet består till största del av borgen till de kommunala bolagen och då framförallt borgen för en finansiell lease av Övik Energi AB:s kraftvärmeverk. Aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av augusti till 1,0 Mdkr, se not 26 i Nothänvisningar, kommunen. Förutom borgen för finansiell leasing avser borgen till de kommunala bolagen pensionsåtagande samt borgen för lån avseende interna andelsförvärv. Utöver borgen till de kommunala bolagen har kommunen åtagande på 57 Mkr till övriga, vilket i stort är oförändrat sedan årsskiftet och avser främst borgen för en Folkets Hus-förening, en bostadsrättsförening, ett trygghetsboende samt till egna hem. Utöver de aktuella borgensåtaganden för de kommunala bolagen som redovisas per balansdagen finns beslut om ytterligare 43 Mkr som ännu ej nyttjats. Detta består mestadels av Övik Energi AB:s bankgaranti gällande finansiell handel på Nord Pool, som vid periodens slut endast nyttjades marginellt. I kommunkoncernens ansvarsförbindelser ingår Övik Energi AB:s borgensförbindelse för Sekab BioFuel Industries AB (SEKAB) med oförändrat 258 Mkr. Övik Energi AB:s övriga engagemang i SEKAB direkt eller via Norrlands Etanolfabrik AB, i form av lån och ägarandel, uppgår till 383 Mkr. Engagemanget är oförändrat sedan årsskiftet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB. Bolagskoncernens årsresultat 2013 prognostiseras till 76,7 Mkr, vilket överstiger budget med +33,0 Mkr. I prognosen ingår en positiv budgetavvikelse med +25,3 Mkr inom Övik Energi AB:s affärsområde Värme & Kyla, detta genom ett bättre utfall än beräknat under de två första tertialen Även det fortsatt gynnsamma ränteläget syns i den totala prognosen. Bolagens respektive resultat efter finansiella poster efter de första åtta månaderna uppgick till 61,2 Mkr. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB:s årsprognos har positiv avvikelse mot budget med +2,7 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -4,5 Mkr. Budgetavvikelsen härleds till lägre finansiella kostnader samt Rodrets del i utfall från överenskommelse gällande handpenning för fastigheten Kronan. Övik Energikoncernens prognos för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto på 44,0 Mkr, vilket är +25,8 Mkr bättre än vad som budgeterats. Förändringen förklaras till flera faktorers påverkan till ett bättre utfall januariaugusti 2013 än beräknat, men reduceras av produktionsbortfall el under första halvåret och bedömda lägre ångvolymer för resten av året. I prognosen ingår en positiv nettoresultateffekt med ca 2 Mkr avseende försäljning av dotterbolaget Örnsat samt återbetalning av energiskatt på driftel förbrukad i kraftvärmeverket med 16,5 Mkr. Lägre kostnader till följd av effektiviseringsprogrammet ingår i såväl budget som årsprognos 2013 med i storleksordningen Mkr. AB Övikshems, inkl. dotterbolaget, prognos för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på 14,9 Mkr, vilket är +2,1 Mkr bättre än budget och beror främst på det fortsatt gynnsamma ränteläget. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB inkl. sitt dotterbolag prognostiserar ett helårsresultat efter finansnetto som uppgår till 3,8 Mkr, vilket är +0,8 Mkr bättre än budget. Prognosen inkluderar nettoresultat från fastighetsförsäljningar och verksamhetsövergång, driftskostnader för fastigheten Kronan första kvartalet, samt krav om vissa underhållsåtgärder från inspektionsbesiktningar. Helårsresultatet efter finansiella poster för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB och dess dotterbolag beräknas uppgå till 3,7 Mkr, vilket överstiger budget med +0,4 Mkr och förklaras främst till samordningseffekter vid fartygsanlöp. Förhandlingar beträffande tankfarmen fortlöper, men ingår ej i prognos. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och dess dotterbolag Domsjö Vatten AB:s prognos för helår visar på ett resultat efter finansnetto med 15,0 Mkr, vilket är en förbättring med +1,0 Mkr mot budget. Orsaken till budgetavvikelsen är främst ökade intäkter för verksamhetsavfall, effekt av omförhandlade avtal samt ökad försäljningsvolym Dova, men även minskade intäkter p.g.a. senarelagd taxehöjning ingår. För Örnsköldsvik Airport AB visar helårsprognosen ett resultat på -11,9 Mkr, vilket dock är +0,6 Mkr bättre än budget. Negativ goodwill från upprättad förvärvsanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat efter finansiella poster för året blir +-0. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

20 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, SEPTEMBER 2013 Årets investeringsvolym för de kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar prognostiseras till 159,0 Mkr, vilket är 31,2 Mkr lägre än den nedreviderade budgeten till 190,2 Mkr. Rodrets styrelse beslutade om 10%-ig minskning, prognosen visar på en sänkning med 25%. De största objekten omfattar Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB:s investeringar i ledningsnät vatten och avlopp, AB Övikshems energibesparingsprogram EPC och stambyten, samt Övik Energi AB:s investeringar inom produktion och distribution av el och värme/kyla. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser God ekonomisk hushållning även 2013 Bedömningen enligt Tertialuppföljning, september är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på den uppföljning som har gjorts i GPS:ens fem perspektiv och där samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, utveckling och förnyelse samt ekonomi i balans) på totalnivå når minst betyget Godkänt, varav två perspektiv når betyget Bra. Prognosen för GPS:en är något bättre än resultatet 2012, vilket också tyder på att måluppfyllelsegraden för kommunfullmäktiges mål minst kommer att nå 2012 års nivå. Under 2013 läggs liksom 2012 särskilt fokus på ökad medborgarnytta samt en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom att sätta medborgaren i fokus och genom samverkan/samarbete samt genom kvalitetstänkande. Helårsprognosen bättre än budget Resultatet i Budget 2013 uppgick till +41 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,5% av skatteintäkter och statsbidrag. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 3,5%, vilket var mindre än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 4,3%. Skattehöjningen fr.o.m med 35 öre förklarar en ökning med 1,4% på intäktssidan. En högre ökningstakt på skatteintäkter och statsbidrag förklarar den resultatförbättring som var planerad inför Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2013 till +63 Mkr, vilket är 22 Mkr bättre än budgeterat. Den positiva budgetavvikelsen förklaras främst av att nettokostnaden förväntas öka betydligt mindre jämfört med budgeterat medan skatteintäkter/statsbidrag förväntas ha en något större ökning. Totalt beräknas nettokostnaden öka med 1,8% medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 4,7% jämfört med föregående år. Verksamhetens nettokostnad bedöms i prognosen uppgå till 97,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Detta innebär att den löpande verksamheten förväntas bidra med ett betydligt bättre resultat jämfört med budgeterat. Den stora förbättringen förklaras av engångsintäkter i samband med sensommarens beslut kring återbetalning av tidigare erlagda AFA-premier för åren 2005 och Däremot prognostiserar nämnderna totalt ett betydligt sämre resultat än budgeterat, -10,7 jämfört med budgeterat resultatmål på +9,5 Mkr. Exklusive engångsåterbetalningen från AFA bedöms dock nettokostnaden öka med 3,9%, vilket är mer än budgeterade 3,5%. Prognosen för finansnettot visar på en kraftig negativ budgetavvikelse, -5 Mkr jämfört med budgeterade +30 Mkr. Försämringen förklaras i huvudsak av kommunens ökade kostnader i samband med ökad nettolåneskuld Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

Tertialuppföljning, maj 2013

Tertialuppföljning, maj 2013 Tertialuppföljning, maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013 20 Noter till resultatjämförelse 2013

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2014

Tertialuppföljning, maj 2014 Tertialuppföljning, maj 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2014 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014 20 Noter till resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2012

Tertialuppföljning, september 2012 Tertialuppföljning, september 2012 Delårsrapport 1-8/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2012 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2014

Tertialuppföljning, september 2014 Tertialuppföljning, september 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2012

Tertialuppföljning, maj 2012 Tertialuppföljning, maj 2012 Delårsrapport 1-4/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2012 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2012 Resultatjämförelse 2012 19

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2010

Tertialuppföljning, september 2010 Tertialuppföljning, september 2010 Delårsrapport 1-8/2010 Prognos 2/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2010 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningskontorets kommentarer 1 Prognos

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland

Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (27) 2015-04-27 Ks 15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042 I enlighet med kommunfullmäktiges beslut av strategisk plan följer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Yvonne Lundin Granskning av delårsrapport 2013 Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Hanna Holmberg Richard Vahul Granskning av delårsrapport 2014 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport augusti 2015

Granskning av delårsrapport augusti 2015 Granskningsrapport Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor Granskning av delårsrapport augusti 2015 Landstinget Dalarna Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av Delårsrapport 2 2015

Granskning av Delårsrapport 2 2015 Landstingets revisorer 2015-10-14 Rev/15036 Revisionskontoret Karin Selander Anders Marmon Johan Magnusson Granskning av Delårsrapport 2 2015 Rapport 4-15 1 Granskning av måluppfyllelsen i Delårsrapport

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2012-03-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt verksamhetsplan för år 2012 är 10,5 mkr.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1

örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 örnsköldsviks kommun årsredovisning 2012 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2012 1 innehåll så här läser du Örnsköldsviks kommuns årsredovisning 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2015 Ekonomisk uppföljning Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Delårsrapport Hallsbergs kommun. Oktober Lars Wigström. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Hallsbergs kommun Oktober 2009 Lars Wigström Certifierad kommunal revisor 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2015

Tertialuppföljning, maj 2015 Tertialuppföljning, maj 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2015 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse 2015 15 Noter till resultatjämförelse 2015

Läs mer

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE

SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING INNEHÅLL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK REDOVISNING PERSONAL- OCH MILJÖBERÄTTELSE ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2013 INNEHÅLL SÅ HÄR LÄSER DU ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 3 Kommunstyrelsens ordförande 4 Örnsköldsviks kommun 6 Förvaltningsberättelse 6 GPS Styrmodell för

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15 Kommunstyrelsen 2010-05-31 1 (5) Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15 Beslutande Övriga deltagare Ordförande: Elvy Söderström (S) Ledamöter:, Glenn Nordlund (S), Jim Sundelin (S), Lena

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport

Delårsrapport Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31

Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 Landskrona Stad Rapport från granskning av delårsrapport per 2013-08-31 2013-10-08 Thomas Hallberg och Daniel Lantz Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Landskrona Stad gjort

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Malin Kronmar Revisionskonsult Caroline Liljebjörn Cert. kommunal revisor Kerstin Sikander Cert. Kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Landstinget i Kalmar län Innehållsförteckning

Läs mer