Tertialuppföljning, maj 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tertialuppföljning, maj 2012"

Transkript

1 Tertialuppföljning, maj 2012 Delårsrapport 1-4/2012 Prognos 2012

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2012 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2012 Resultatjämförelse Noter till resultatjämförelse Investeringsuppföljning 21 KS Kommunledningsförvaltning 22 KS Konsult- och serviceförvaltning 30 Samhällsbyggnadsförvaltning 40 - Samhällsbyggnadsnämnd 45 - Kultur- och fritidsnämnd 52 Bildningsnämnd - Bildningsförvaltning 56 Välfärdsförvaltning 68 - Omsorgsnämnd 73 - Humanistisk nämnd 77 Totalt nämnderna 80 Delårsrapport 1-4/2012 Resultaträkning, kommunen 83 Balansräkning, kommunen 84 Nothänvisningar, kommunen 85 Bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB 91 Övik Energi AB 92 AB Övikshem 96 Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB 98 Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB 99 Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB 100 Örnsköldsvik Airport AB 102 Investeringsuppföljning 103 Bilaga: Finansiell rapport per

3 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Utgångspunkt för Örnsköldsviks kommuns verksamhetsstyrning är kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål som antogs i samband med fastställande av Budget 2011 och som gäller för hela mandatperioden De perspektiv och framgångsfaktorer som förvaltningsorganisationen arbetat fram harmoniserar väl med beslutade kommunfullmäktigemål. Vision Mål - KF GPS - Övergripande styrkort Möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun i världsklass - att leva och arbeta i och att besöka A. En trygg och säker kommun B. En klimatsmart kommun C. En öppen och tillgänglig kommun D. En kommun med starkt och långsiktigt hållbart näringsliv E. En kommun med attraktiva och hållbara livsmiljöer F. En lärande kommun med verksamhet i utveckling och med en långsiktigt hållbar ekonomi G. En attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare H. En aktiv part i byggande av framtidens region Framgångsfaktorer Perspektiv Medborgarnytta verksamhet arbetsgivare balans förnyelse Effektiv Attraktiv Ekonomi i Utveckling och 3,4 3,6 3,9 3,4 2,9 3,3 Jmf m föreg år -0,1-0,1 +0,1-0,0-0,4-0,0 1.1 Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (20%) 1.2 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (40%) 1.3 Medborgarna ska uppleva trygghet (40%) 2.1 Utveckling av 3.1 Jämställda 4.1 Positivt resultat (50%) 5.1 Kreativ miljö (20%) verksamhets- och arbetsplatser med kvalitetsprocesser (40%) mångfald (20%) 3,5 3,8 2,8 2,7 3,3 2.2 Hög tillgänglighet (40%) 3.2 Gott ledarskap och 4.2 Strategiska 5.2 Regional nöjda kompetenta investeringar (20%) utveckling (30%) medarbetare (45%) 3,3 3,7 3,8 1,8 3,4 2.3 Engagerade medarbetare (20%) 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (35%) 4.3 God ekonomistyrning (30%) 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (25%) 4,0 3,9 3,3 4,1 3,2 5.4 Starkt företagsklimat (25%) 3,4 Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten och på ett överskådligt sätt tydliggöra hur de olika perspektiven samverkar. De perspektiv som betygssätts är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse. Perspektiven betygsätts i intervallet 1-5, där 1 är sämst och 5 är bäst. Utifrån satta betyg genereras en bedömning som också åskådliggörs med olika färger. Nuvarande styrkort infördes 2011 och förändringen från föregående år visas med en pil för respektive perspektiv. Arbetet med att utveckla modellen fortsätter och det innebär att den kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Med hjälp av styrmodellen ökar förutsättningarna att uppfylla Kommunallagens krav, där anges att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att kommunfullmäktige ska fastställa och utvärdera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning, här avses både verksamhetsmål och finansiella mål. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och nämndernas inriktningsmål görs i samband med årsbokslut. Uppföljning av förvaltningsorganisationens styrkort Förvaltningsorganisationens styrkort innehåller fem perspektiv och respektive perspektiv innehåller 3-4 breda framgångsfaktorer som är av långsiktig karaktär. Vidare används mått för att ge ett underlag för betygsättning i GPS. För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning mellan de framgångsfaktorer som anges nedan. Det genomsnittliga betyget för alla perspektiv uppgår i prognosen för 2012 till 3,4, vilket innebär betyget godkänt. Det ger totalt sett en försämring från föregående år med 0,1. Ett av de fem perspektiven bedöms 2012 uppnå betyget bra och det är perspektivet effektiv verksamhet som når betyget 3,9, övriga perspektiv bedöms få betyget godkänt. Ekonomi i balans ligger lägst med 2,8 och har försämrats med 0,5 från bokslut Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

4 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ Medborgarnytta (Betyg 3,6 Bra) Perspektivet Medborgarnytta består av framgångsfaktorerna Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen samt Medborgarna ska uppleva trygghet. I den kommunala verksamheten pågår många aktiviteter inom dessa områden, men målen mäts genom ett antal utvalda indikatorer. Det slutliga betyget sätts genom att föra samman de olika verksamheternas enskilda betyg med en övergripande bedömning. Det totala betyget i prognosen för 2012 för Medborgarnytta är 3,6, en minskning från fjolårets betyg som var 3,8. Liksom förra året har trygghetsfaktorn det högsta betyget på 4, trots en mindre försämring. Framgångsfaktorn delaktighet och engagemang förbättrades något medan servicefaktorn försämrades. I såväl målet om delaktighet och engagemang som målet om den kommunala servicen spelar SCB:s medborgarundersökning en viktig roll. Senaste mätningen gjordes hösten Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang (Betyg 3,5 - Bra) Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang följs upp genom att mäta kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet/inflytande via Nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning (30%), möjlighet till engagemang/forum och mötesplatser (20%), antal deltagare och engagemang (20%) samt förvaltningarnas egna mått (30%). Nöjd-inflytande-index (NII) från mätningen 2011 är 42. Genomsnittet i samtliga 128 deltagande kommuner i de två senaste undersökningarna är 41. Detta ger betyg 3. Utvecklingsarbetet Världsklass 2015 har utvecklat sitt dialogarbete under året, och får därmed betyget 3,5. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t.ex. dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl.a. informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna. Antalet forum i kommunens verksamhet beräknas vara ungefär lika många som vid årsskiftet. Betyget bedöms till 4. Förvaltningarna ger betyget 3,7 på det arbete för delaktighet som görs. Till exempel pågår en bred utveckling av dialogformer i samhällsbyggnadsförvaltningen, välfärdsförvaltningen planerar att testa metoder för ökad delaktighet hos barn och unga i den sociala vården och för att brukare ska känna ökad delaktighet i att planera sin egen vardag. Betyget för Medborgarna ska känna delaktighet och engagemang är 3, Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen (Betyg 3,3 - Godkänt) Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen följs upp via Nöjd-medborgar-index från SCB:s medborgarundersökning (50 %) samt förvaltningarnas egna mått (50 %). Örnsköldsviks kommun deltar i SCB:s stora undersökning Nöjd-medborgar-index där medborgarna ger betyg på kommunens olika verksamheter. Nöjd-medborgar-index (NMI) från den senaste mätningen 2011 är 54, samma index som genomsnittet i de 128 deltagande kommunerna. Detta ger betyg 3. Förvaltningarnas sammantagna betyg är 3,6. Välfärdsförvaltningen pekar på behovet av att utveckla kontinuiteten i mötet mellan medarbetare och brukare. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med kortare handläggningstider och konsult- och serviceförvaltningen visar på att man förutom att följa upp äldres åsikter om maten vill infoga elevers synpunkter. Det totala betyget blir därmed 3, Medborgarna ska uppleva trygghet (Betyg 4,0 - Bra) Medborgarna ska uppleva trygghet följs upp genom mätning av trygga barn och ungdomar (30%), trygga äldre (30%), jämförelser i riket om trygghet och säkerhet (20%) samt förvaltningarnas övriga egna mått (20%). Betyget för både trygga barn och trygga äldre är 4. I SKL:s öppna jämförelser för trygghet och säkerhet ligger 33% av värdena bland de 25% av kommunerna som har bäst värden. Örnsköldsvik ligger bland de tre bästa kommunerna bland de större. Sammantaget ger detta betyg 4. Förvaltningarnas egna mått ger betyget 4. Arbetet för trygghet handlar i samhällsbyggnadsförvaltningen bland annat om att säkra skolpassager och man understryker behovet av deltidsbrandmän. Konsult- och serviceförvaltningen medverkar i utformningen av exempelvis trygga förskolor och brandskydd i fastigheterna och för både bildnings- och välfärdsförvaltningarna är arbetet för trygga medborgare en central del i vardagens möte med medborgarna. Dessa verksamheter väger tungt i betygsberäkningen när det gäller trygga barn och Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

5 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 ungdomar samt trygga äldre. I kommunen pågår kontinuerligt utveckling av krishantering genom exempelvis övningar och ny teknik. Det sammantagna betyget för Medborgarna ska uppleva trygghet blir 4,0. 2 Effektiv verksamhet (Betyg 3,9 - Bra) Perspektivet Effektiv verksamhet består av framgångsfaktorerna Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser, Hög tillgänglighet samt Engagerade medarbetare. Framgångsfaktorerna viktas ihop och ger ett betyg på 3,9 för perspektivet vilket är en förbättring med 0,1 jämfört med bokslut Utveckling av verksamhets- och kvalitetsprocesser (Betyg 3,8 - Bra) Utveckling av e-tjänster har börjat ge resultat, bl.a. för bygglov och bygganmälan. Förvaltningarna arbetar med att utveckla ett antal verksamhetsprocesser. Ny webbplattform är under implementering, pågående arbete med ipad för förtroendevalda. 2.2 Hög tillgänglighet (Betyg 3,7 Bra) Idag görs telefoninmätningar där målet i stort sett uppnås beträffande svarstider (ca 20 sek) och besvarade anrop (92%). Validerat.se kontrollerar svenska offentliga webbplatser ur olika tillgänglighetsperspektiv. Totalt utförs 16 olika test i veckan på samtliga webbplatser. Testerna är utvecklade med stöd från W3C:s riktlinjer WCAG 2.0 om tillgänglighet på webben. Vid mätningen :53:16 blev resultatet 89% (max 100% passerade tester). Konsult- och serviceförvaltningen arbetar med att skapa en bättre fysisk tillgänglighet för medborgarna genom att anpassa fastigheter. 2.3 Engagerade medarbetare (Betyg 3,9 - Bra) Resultatet från Medarbetarenkäten 2011 har viktats med 50% och totalt för kommunen ligger det på 4,11. Förvaltningarnas egna mått sammanvägs och viktas med resterande 50%. och det betyget är 3,8. Totalbetyg för Engagerade medarbetare är 3,9, vilket anses bra och visar att medarbetarna är mycket engagerade. 3 Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunens totala betyg för attraktiv arbetsgivare väntas bli 3,4 2012, vilket är i nivå med utfall Det högsta totalbetyget väntas kommunledningsförvaltningen få med 4,3 och enligt prognosen får välfärdsförvaltningen det lägsta med 3,3. Övriga förvaltningar väntas få 4 och strax därunder. Alla förvaltningar tror på en liten ökning jämfört med utfall 2011 utom bildningsförvaltningen som väntas sänka sitt betyg från 3,8 till 3,6, där försämringen förklaras av att sjukfrånvaron bedöms öka. 3.1 Jämställda arbetsplatser med mångfald (Betyg 2,8 - Godkänt) Jämställda arbetsplatser med mångfald bedöms för 2012 uppnå betyget godkänt. Det som drar ner det förväntade betyget är den låga andelen anställda som är utlandsfödda. Kommunen försöker via olika arbetsmarknadsåtgärder anställa invånare med utländsk bakgrund för att öka deras anställningsbarhet på sikt. Andelen män/kvinnor av de anställda och andelen heltidsanställda kommer i slutet av 2012 att ligga på en godkänd nivå. Andelen heltidsanställda förväntas vara närmare 70% vid utgången av 2012, det är i så fall en ökning med 1 procentenhet jämfört med utfall Andelen män kommer enligt prognosen öka marginellt. Tolerans väntas liksom i fjol ligga på högt över godkänd nivå medan uppfyllandet av jämställdhetsplanen väntas få godkänt. 3.2 Gott ledarskap och nöjda kompetenta medarbetare (Betyg 3,8 - Bra) I prognosen för 2012 väntas andelen utvecklingssamtal öka till 92,5%, utfallet för 2011 var 91%. Alla förvaltningar väntas i prognosen ligga på godkänd nivå och över, vilket är en förbättring jämfört med fjolåret. Ledarskap och medarbetarskap väntas ligga fortsatt högt över godkänt och det grundas på index ur Medarbetarenkäten. 3.3 Friska medarbetare i en bra arbetsmiljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Kommunens totala sjukfrånvaro prognostiseras för 2012 till 5,4% av den överenskomna arbetstiden vilket är i nivå med utfall Andelen sjukfrånvaro över 60 dagar väntas i slutet av 2012 vara 2,7% av den Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 överenskomna arbetstiden. I prognosen för 2012 tror alla förvaltningar på en marginell minskning av sjukfrånvaron utom bildningsförvaltningen som spår en liten ökning. Alla förvaltningar arbetar aktivt med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Under året väntas drygt 60% av de anställda vara helt friska eller frånvarande högst fem dagar p.g.a. sjukdom, vilket är kommunens definition på frisktalet. Det är i så fall en liten förbättring jämfört med Välfärdsförvaltningen antas få ett frisktal på låga 52% och det påverkar det totala resultatet negativt. Indexet för medarbetarskap, medskapande och betydelsefullhet bedöms fortsatt ligga över godkänd nivå. 4 Ekonomi i balans (Betyg 2,9 - Godkänt) För att koppla mot kommunfullmäktigemålet om en långsiktigt hållbar ekonomi mäts ekonomi i balans via framgångsfaktorerna positivt resultat (50%), strategiska investeringar (20%) samt god ekonomistyrning (30%). Betyget för ekonomi i balans uppgår i prognosen för 2012 till 2,9, vilket är en försämring med 0,4 jämfört med bokslut Positivt resultat (Betyg 2,7 - Godkänt) Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Godkänt) Resultatet i Budget 2012 uppgår till +27 Mkr, vilket motsvarar 1,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatet bedöms enligt prognosen för 2012 till +29 Mkr vilket innebär +1,1% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed uppfylls kommunfullmäktiges delmål om att resultatet ska uppgå till % av skatteintäkter och statsbidrag. Jämfört med riket i snitt (markerad som punkt nedan) har kommunen under de senaste åren, med undantag för 2008, haft ett något svagare resultat Resultat i % av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans % ,1 1,2 2,9 1,9 Riket 1,1 GPS-betyg Mycket bra (5) Bra (4) Godkänt (3) = KF-delmål 1 Svagt (2) Pr 2012 Dåligt (1) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Balanskravsresultat i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Godkänt) I balanskravsresultatet räknas prognostiserade reavinster på försäljning av mark och fastigheter bort samt eventuellt åberopande av synnerliga skäl. Balanskravsresultatet uppgår i prognosen till +0,9% av skatteintäkter och statsbidrag (budget +0,8%). Därmed infrias Kommunallagens balanskrav Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag. (Betyg Godkänt) Måttet visar om den löpande driftverksamheten kan finansieras av skatteintäkter och statsbidrag. I budgeten för 2012 uppgick verksamhetens nettokostnad till 100,1% av skatteintäkter och statsbidrag. I prognosen för 2012 uppgår verksamhetens nettokostnad till 100,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Därmed bidrar inte den löpande driftverksamheten till det positiva resultatet. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter/statsbidrag Ekonomi i balans % ,8 100,1 98,4 99,2 Riket 100,0 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Pr 2012 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Nämndsresultat i % av skattemedel (Betyg Svagt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår 2012 till +7,8 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2012 uppgår nämndsresultatet till -14,0 Mkr, vilket motsvarar -0,5% av totala skattemedel. 4.2 Strategiska investeringar (Betyg 1,8 Svagt) Skattefinansierade investeringar i % av avskrivningar och resultat +1% (Betyg Dåligt) Måttet visar hur stor andel av avskrivningar plus ett resultat motsvarande 1% av skatteintäkter och statsbidrag som används till skattefinansierade investeringar. I prognosen uppgår skattefinansierade investeringar till 182 Mkr. Avskrivningar uppgår till 98 Mkr och ett resultat motsvarande +1% är 27 Mkr. Måttet prognostiseras till 146,5% (182/125) Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar (Betyg Svagt) Totala investeringar prognostiseras till 223 Mkr att jämföra med budgeterade 299 Mkr. Avvikelsen 76 Mkr motsvarar 25,5% Investeringsavvikelse i % av årsbudgeterade investeringar Ekonomi i balans % Pr 2012 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) Godkänt (3) Bra (4) Mycket bra (5) Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ God ekonomistyrning (Betyg 4,1 - Bra) Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag (Betyg Mycket bra) Resultatet i prognosen uppgår till +29 Mkr att jämföra med budgeterade +27 Mkr. Avvikelsen 2 Mkr motsvarar 0,1% Budgetavvikelse i % av skatteintäkter och statsbidrag Ekonomi i balans % ,9 GPS-betyg Dåligt (1) Svagt (2) 1 1,1 0,9 0,5 Godkänt (3) 0,1 Bra (4) Mycket bra (5) Pr 2012 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Budgetavvikelse i % av skattemedel (Betyg Godkänt) Budgeterat resultatmål för nämnderna totalt uppgår till +7,8 Mkr, vilket motsvarar +0,3% av totala skattemedel. I prognosen för 2012 uppgår nämndsresultatet till -14,0 Mkr, vilket motsvarar -0,5% av totala skattemedel. Avvikelsen 21,8 Mkr motsvarar -0,8% av totala skattemedel. 5. Utveckling och förnyelse (Betyg 3,3 - Godkänt) Totalbetyget för perspektivet Utveckling och förnyelse är i prognosen för 2012 oförändrat jämfört med bokslut 2011, d.v.s. 3, Kreativ miljö (Betyg 3,3 - Godkänt) Det kan konstateras att det inledda arbetet inom Kreativ miljö fördjupas under Bl.a. planeras en serviceutbildning på konsult- och serviceförvaltningen, forskarfredag breddas, arbetet med forskar- och innovativa miljöer fortsätter, Världsklass har haft incheckning och många bra projekt kommer att genomföras under 2012, seminarier och konferenser har hållits (bl.a. Energivision Norr) eller planeras att hållas (bl.a. Affärsutveckling Elhybrid), studiebesök görs, en aktiv hållning till det nationella arbetet med innovationer och innovationsstödssystem intas, arbetet med att utveckla KomTek och Campus Örnsköldsvik fortsätter, lekplatser med olika teman byggs, brand- och säkerhetsavdelningens verksamhet förbättras i samband med att nya brandstationen byggs och ungdomsenkäten LUPP kommer att ge verktyg till fortsatt utveckling med fokus på ungdomars miljöer, det entreprenöriella arbetssättet i skolan samt att eleverna ska vara aktiva i sitt eget lärande fortsätter. Satsningar görs även på att tillvarata personalens kompetens och utveckla den (bl.a. ledarutbildning). Förvaltningschefsgruppen har ställt upp mål, bl.a. att arbeta med LEAN samt att ta sikte på att Örnsköldsvik skall kunna bli utsedd till årets kvalitetskommun om några år. 5.2 Regional utveckling (Betyg 3,4 - Godkänt) Arbetet med att stärka och utveckla nätverk fortsätter. Samarbetet inom Botniaregionen stärks under 2012, bl.a. har en ansökan om gemensam satsning med Umeå kommun lämnats in. Personal vid förvaltningarna ingår i olika nätverk på läns-, regional och nationell nivå samt har kontaktyta även på europeisk/internationell nivå. Fastighetsavdelningen vid konsult- och serviceförvaltningen är fortsatt aktiv i benchmarkingsprojektet Måttbandet och gemensam utbildning inom lokalvårdssidan görs med Umeå. Medarbetare vid välfärdsförvaltningen ingår i ett utvecklingsprojekt inom den sociala ungdomsvården. En utmaning för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 kommunerna i länet är övertagande av hemsjukvården från landstinget som är planerad att starta första januari Ett arbete med att bilda ett nätverk för gatudrift i Västernorrland har inletts. Ett nära samarbete med MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finns på samhällsbyggnadsförvaltningens brand- och säkerhetsavdelning, bl.a. genom ett brett införande av kommunikationssystemet Rakel. Ett arbete med att ta fram en friluftsplan där man samverkar med Naturvårdsverket och Blekinge Tekniska Högskola har påbörjats. Biblioteken ingår i det nationella projektet Digidel med syfte att öka den digitala delaktigheten. Det finns ett nära samarbete med bl.a. Umeå Universitet inom såväl forskning och utbildning som utveckling av Campus Örnsköldsvik. Arbetet med att implementera den regionala utvecklingsstrategin fortsätter. Arbetet inför att Umeå är EU:s kulturhuvudstad 2014 fortsätter. 5.3 Attraktivare och mer hållbar livsmiljö (Betyg 3,2 - Godkänt) Arbetet med hållbarhetsstrategierna har kommit olika långt beroende av vilket område som avses. Flera stora satsningar görs för en attraktivare och mer hållbar livsmiljö. Skärgård i världsklass etapp 2, utveckling av centrum och landsbygd (bl.a. Bygd och stad i balans), utveckling av besöksnäringen (bl.a. en guide för företagare med inriktning på naturturism), hållbart resande, strategiska satsningar inom mark, fastighet och IT (bl.a. ökad möjlighet att lämna in ansökningar m.m. via hemsidan), kommande lansering av ny hemsida, utveckling av föräldrastöd/utbildning till föräldrar i samarbete med externa organisationer, Ecostry City, långsiktighet i översikts- och detaljplanering samt pågående arbete med en gång- och cykelplan för att nämna några av satsningsområdena. Förvaltningarna jobbar löpande med miljöfrågor, exempelvis sopsortering i köken och kollektivtrafik på söndagar har återinförts. Arbetet med målen kopplade till hållbar livsmiljö fortsätter i bildningsförvaltningen. Utifrån ett arbete med fördjupningsfrågor till elever tas elevernas synpunkter tillvara för att förbättra undervisningen. 5.4 Starkt företagsklimat (Betyg 3,4 - Godkänt) Kommunen ligger i mitten av Svenskt näringslivs ranking och arbetar aktivt för att förbättra resultatet. Samtidigt visar kommunen på ett bra företagsklimat i SKL:s undersökning. Samverkan med näringslivsorganisationerna är central i det fortsatta arbetet, genomförande av det antagna småföretagarpolitiska programmet pågår och aktiviteter genomförs enligt plan. Förvaltningarna arbetar för att bibehålla och/eller utveckla bra relationer med entreprenörer och kunder. Ett kontinuerligt utvecklingsarbete av receptionens service pågår för att möta kommuninvånarnas krav och stödja den kommunala verksamheten. Bildningsförvaltningen arbetar utifrån läroplanen med det entreprenöriella förhållningssättet. Utvecklingen av besöksnäringen är ett viktigt område. Örnsköldsviks kommun stöttar även existerande klusterinitiativ såsom Processum och stöttar uppbyggnad av kluster såsom inom elhybridområdet. Ett aktivt arbete inom innovationsområdet pågår, bl.a. har ett inlägg - tillsammans med andra parter - gjorts till nationella innovationsstrategin. Goda samverkansformer med externa aktörer för att skapa en bra plattform för praktikplatser och möjlighet till egen försörjning arbetar flera förvaltningar med. Kommunen arbetar även aktivt med kompetensförsörjningsproblematiken, även detta tillsammans med andra aktörer såsom näringsliv och arbetsförmedling. Se respektive nämnds kommentarer för ytterligare information. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 Delårsrapport 1-4/2012 samt prognos 2012 Omvärldsanalys Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade sin Ekonomirapport i april, där beskrivs att läget börjar ljusna för svensk ekonomi efter konjunktursvackan i slutet av 2011 och början av Sverige står relativt starkt trots internationell oro. Det finns flera skäl att vara optimistisk om den svenska konjunkturen framåt. Sverige har de starkaste offentliga finanserna i industrivärlden, vilket innebär att det finns möjligheter till finanspolitiska stimulanser om läget skulle kräva det. Sparkvoten hos de svenska hushållen är högre än internationellt, vilket innebär att hushållen har utrymme att öka konsumtionen. Historiskt sett är också Sveriges tillväxtkraft starkare än i de flesta europeiska länder. Enligt konjunkturinstitutet kommer den kalenderkorrigerade BNP ligga på 0,8% 2012 för att sedan öka med 2,5 % Trots en hyfsad tillväxt under kommande år räknar inte SKL med att ekonomin återvänder till fullt resursutnyttjande förrän Skälet är att ökningen av BNP enbart leder till måttlig förstärkning på arbetsmarknaden och 2013 förväntas en oförändrad sysselsättning i termer av arbetade timmar. Under följande år är prognosen att ökningen kommer vara 1 % per år medan BNP ökar med drygt 3 %. Tumregeln är att arbetslösheten stiger om BNP växer långsammare än 2,5%, vilket leder till att under 2012 kommer arbetslösheten stiga till 8% för att sedan långsamt falla tillbaka till 6% de följande åren. I Örnsköldsvik ligger den öppna arbetslösheten i april på 4,2%, vilket motsvarar personer. Jämfört med december 2011 har den öppna arbetslösheten minskat med 0,4 % eller 169 personer. Den öppna arbestlösheten i riket ligger på 3,3% och i länet på 4,1%. Enligt SKL förväntas tillväxten i skatteunderlaget växa relativt snabbt 2012 trots en stillastående arbetsmarknad och detta förklaras med att pensionerna ökar kraftigt och att arbetsmarknadsersättningar ökar på grund av högre arbetslöshet. SKL gör bedömningen att resultatet i sektorn succesivt kommer att minska till -6 Mdkr 2016 om inga åtgärder vidtas såsom en höjning av statsbidragen, en höjning av kommunalskatten eller andra stora åtgärder. Historiskt sett så är det troligaste scenariot en kombination av skattehöjningar och höjda statsbidrag räknar SKL med att resultatet räddas av återbetalningen av AFA försäkringspremier då det är stor sannolikhet att det kommer beslutas om en återbetalning av premien avseende år 2008 och eventuellt även år Örnsköldsviks kommun Kommunens ekonomiska resultat uppgår för perioden januari-april 2012 till -21 Mkr, vilket är 20 Mkr sämre än motsvarande period föregående år. För helåret är prognosen +29 Mkr, vilket är 2 Mkr bättre än budgeten på +27 Mkr som kommunfullmäktige fastställt för Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 Verksamhetens nettokostnad Delår 1-4 Verksamhetens nettokostnad för perioden januari-april uppgår totalt till 927 Mkr, vilket är en ökning med 4,8% (43 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Intäkterna i verksamheten uppgår för perioden till 168 Mkr, vilket är en minskning med 9,8% (18 Mkr) jämfört med motsvarande period föregående år. Främsta förklaringen till minskningen är lägre reavinster och lägre bidragsintäkter. Reavinsterna uppgår totalt för perioden till 2,6 Mkr jämfört med 8,5 Mkr för motsvarande period föregående år. Lägre bidragsintäkter förklaras i huvudsak av att kommunen har erhållit mindre statsbidrag avseende flyktingverksamhet samt till olika projekt som bedrivits under perioden, främst från Skolverket avseende lärarlyftet, som nu har avslutats, och yrkesvuxutbildning. Även intäkterna från Arbetsmarknadsstyrelsen har minskat mellan perioderna. Däremot har den översyn och förändring som skett av avgifterna för vård och omsorg medfört högre intäkter. Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till Mkr, vilket är en ökning med 2,3% eller 24 Mkr jämfört med motsvarande period under fjolåret. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 64% av de totala verksamhetskostnaderna. Under denna period har personalkostnaderna ökat med 1,1% jämfört med motsvarande period ifjol, vilket motsvarar 8 Mkr. Årliga löneavtal förklarar en ökning av personalkostnaderna med i snitt 2,1%. Ökade personalkostnader förklaras även av volymökningar inom bl.a. förskolan, kostenheten utifrån samarbetet med Landstinget samt ökad vårdtyngd inom särskilda boenden och för familjehem. Kommunen har dessutom haft en ökning av sjuklönekostnaderna mellan perioderna, totalt uppgår kostnaderna för sjuklön till 10 Mkr (9 Mkr). Sjukfrånvaron totalt har ökat från 6,1% till 6,4%, ökningen återfinns i sin helhet inom den korta sjukfrånvaron som har ökat från 3,3% till 3,6%. Prognosen för sjukskrivningstalet ligger på 5,4%, förbättringen ligger helt inom den korta sjukfrånvaron. Dessa ökade personalkostnader har dock motverkats av lägre premier för avtalsförsäkringar, lägre kostnad avseende semesterlöneskuldsförändring samt lägre kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder och inom grund- och gymnasieskolan utifrån anpassning till minskade elevtal. Även vakanser och striktare vikarietäckning har medfört lägre kostnader jämfört med motsvarande period under fjolåret. Övriga kostnader har ökat med 4,2% jämfört med samma period i fjol, vilket motsvarar 16 Mkr i högre kostnader. De kostnadsökningar som kommunen har haft under perioden återfinns bl.a. inom skolskjutsar, linjetrafik, HVB-placeringar, familjehem, vinterväghållning, friskolor och kooperativ samt kostnader för pensioner. När det gäller kostnaderna för HVB-placeringar återfinns största ökningen inom vuxna, där kostnaden totalt uppgår till 3,7 Mkr vilket är mer än en fördubbling jämfört med fjolåret. Kostnadsökningen inom friskolor och kooperativ förklaras i huvudsak av nytillkomna skolor samt av en ny årskurs. Däremot har kommunen haft lägre kostnader för introduktionsersättning avseende flyktingar, interkommunala ersättningar, bostadsanpassningsbidrag samt inom energisidan. Vad gäller energikostnaderna har arbetet med energibesparande åtgärder gett en märkbar effekt på energiförbrukningen. Detta tillsammans med det milda vädret har medfört en lägre förbrukning men som dock delvis har motverkats av höjda energipriser. Kostnaderna för försörjningsstöd ligger i nivå med föregående period och prognosen visar på ett budgetöverskott för Nämndernas resultat under perioden januari-april uppgår till -42 Mkr, vilket är en resultatförsämring med 18 Mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Helårsprognos Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt för 2012 uppgå till Mkr, vilket är 2 Mkr högre än budget och en ökning med 3,4% jämfört med föregående år. Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2012 i juni 2011 med ett resultat på +27 Mkr. Nämnderna erhöll utöver löne- och prisökningar ökade skattemedel med 27 Mkr. Med anledning av kraftigt försämrade skatteunderlagsprognoser under hösten återtogs i oktober 12 Mkr av de utlagda skattemedlen. I Budget 2012 lades även besparingar ut på nämnderna på totalt 14 Mkr, vilket motsvarar 0,5% generell besparing och ytterligare 1 Mkr i form av effekter av ny organisation. Sammantaget uppgår utlagda besparingar i princip till motsvarande nivå som tillskotten I samband med att kommunfullmäktige i mars behandlade resultatöverföringar justerades resultatmålet totalt för nämnderna med +7,8 Mkr. Under året har också tilläggsanslag utgått till nämnderna med ca 16 Mkr, där Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

12 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 huvuddelen avser kompensation för trafikkostnader som beslutades i kommunstyrelsen i maj. Förändrade resultatmål och tillskott under året motsvarar tillsammans en ökning av nettokostnaden med 0,3%. Det sammantagna resultatet för nämnderna beräknas i prognosen 2012 bli -14,0 Mkr, vilket är 21,8 Mkr sämre än budgeterat. Kommunens ekonomiska styrningsregler innebär att nämndernas över- eller underskott mot budget överförs till kommande år. De totala medlen uppgick vid årets början till +11,3 och med lagd prognos för 2012 innebär det att nämndernas totala medel minskar till -2,7 Mkr vid utgången av året. Budget- och prognosjämförelse nämnderna 2012 Mkr ,8 0,0 0,0 1,3-5 -1,6-4,5 Prognos Budget , ,0-20 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen KS/Kommunledningsförvaltningen prognostiserar ett resultat för 2012 på +0,8 Mkr, vilket är 0,8 Mkr bättre än budget och resultatet i Månadsuppföljning, april. Resultatförbättringen återfinns inom ekonomiavdelningen, vilket till största del förklaras av minskade personalkostnader med anledning av helt och delvis vakanta tjänster. Tillväxtavdelningen prognostiserar ett resultat enligt budget trots att avdelningens flytt till nya lokaler har medfört stora merkostnader och att kostnader för hotellbygget har tillkommit. Det som motverkar dessa kostnadsökningar är att Kunskapsnod inte förväntas förbruka alla budgeterade medel. Resultatet innebär att de totala medlen ökar till +8,6 Mkr vid årets slut. KS/Konsult- och serviceförvaltningen prognostiserar ett nollresultat för 2012, vilket är enligt både budget och Månadsuppföljning, april. Under första tertialet har personalkostnaderna varit något högre än riktpunkten, vilket förklaras av att en del verksamheter har högre kostnader under första tertialen för att under sommarmånaderna ha en lägre bemanning. Det har även varit en ökad belastning dessa första månader inom kostavdelningen. Budgeten på personalkostnaderna bedöms dock på helår klaras av. Kostnaderna för bränsle och energi bedöms bli 3 Mkr lägre än budgeterat, detta utifrån den milda vintern och de energibesparingsåtgärder som genomförts under fjolåret. Denna kostnadsminskning motverkas dock till stor del av nedskrivningskostnader avseende förarbeten i investeringsprojekt som inte blir av. Förvaltningens totala medel bedöms vid årets utgång uppgå till +9,7 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar ett resultat för 2012 på -1,6 Mkr, vilket är en försämring med 4,5 Mkr jämfört med budgeterat inarbetningskrav på +2,9 Mkr. Jämfört med resultatet i Månadsuppföljning, april är det dock en förbättring med 6,5 Mkr. Den negativa budgetavvikelsen återfinns inom avdelningen trafik och park, där både gatuenheten och trafikenheten prognostiserar underskott. Helårsprognosen för vinterväghållningen uppgår till -5,0 Mkr, vilket förklaras av stora kostnader under vårvintern såsom många plogturer, snöbortforsling och halkbekämpning. Inför 2011 förstärktes vinterväghållningen utifrån det ettåriga tilläggsanslag som erhölls på 5 Mkr men som nu 2012 har utgått. Bedömningen är att det i år inte är möjligt att reglera hela underskottet med barmarksunderhållet, varför prognosen inom hela gatuenheten landar på -1,5 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden har hemställt om ett tilläggsanslag med anledning av ökade kostnader inom trafikverksamheten med totalt 11 Mkr och detta är i huvudsak förklaringen till resultatförbättringen mot senaste prognos. Trots att prognosen innehåller detta tillskott, som planeras behandlas under kommunstyrelsen i maj, prognostiserar trafikenheten ett underskott mot budget på 3 Mkr för Underskottet förklaras av både ökade kostnader i samband med överklagad upphandling av färdtjänst samt av högre kostnader avseende skolskjutsar. Trafikenheten har under 2012 ett inarbetningskrav på 2,9 Mkr utifrån föregående års underskott och prognosen bygger på att åtgärder kommer att vidtas för att arbeta in fjolårets resultat. Resultatet innebär att nämndens totala medel vid årets slut beräknas uppgå till -4,5 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 Prognosen för kultur- och fritidsnämnden uppgår för helåret till ett nollresultat, vilket är enligt budget samt Månadsuppföljning, april. Under första tertialet har intäkterna inom Paradiset ökat jämfört med planerat, prognosen visar dock ett resultat enligt budget. Nämnden påtalar, precis som under tidigare uppföljningar, vissa kostnadsökningar som uppkommit sedan budgettillfället, såsom kostnader för Folkan teater och hantering av turistsopor. I dagsläget bedöms dock dessa kostnadsökningar kunna hanteras inom befintlig ram. Nämndens totala medel bedöms vid utgången av året uppgå till oförändrade +1,5 Mkr. Bildningsnämnden prognostiserar ett resultat för 2012 på, -4,5 Mkr, vilket även är 8,1 Mkr sämre än budgeterat resultatmål och resultatet i Månadsuppföljning, april. Underskotten återfinns i huvudsak inom verksamheterna barnomsorg och grundskola, -4 Mkr respektive -6 Mkr. Barnomsorgens underskott finns inom i princip alla skolområden medan de stora avvikelserna inom grundskolan återfinns inom glesbygdsområdena Moälven och Gideå, där båda har stora geografiska områden med många enheter. Barn med särskilda behov är delar i verksamheten som ökar i omfattning och som också medför ökade kostnader. Underskottet inom förskolan förklaras främst av för höga personalkostnader, vilket till största del förklaras av att de prognoser som har gjorts över antalet barn inte har stämt och därför medfört för många anställda i relation till antalet barn. Budgeten för innevarande år bygger på en prognos som görs utifrån antal folkbokförda barn i kommunen och det antal av dessa som är inskrivna i verksamheten utifrån föregående års verksamhet. Budgeten justeras sedan under året utifrån faktiskt antal barn. Under 2011 skedde ett trendbrott där antalet inskrivna barn direkt efter sommaren var betydligt lägre än föregående år och därmed en avvikelse i den prognos som budgeten byggde på. Resterade verksamheter redovisar mindre avvikelser jämfört med budgeterat, överskott återfinns främst inom förvaltningsledningen. Gymnasieskolan står inför stora elevminskningar, en minskning med ca 100 elever är beräknat inför hösten, vilket innebär att en neddragning av tjänster är inplanerad inför höstterminen. Prognostiserat nämndsresultat innebär att nämndens totala medel förväntas uppgå till -8,0 Mkr vid årets slut. Omsorgsnämnden prognostiserar ett resultat för 2012 på +1,3, vilket är enligt budgeterat inarbetningskrav och resultatet i Månadsuppföljning, april. Inom särskilt boende har det varit en ökad vårdtyngd både inom äldreboenden och LSS-boenden. För att bättre klara av den ökade vårdtyngden ska avdelningen börja använda ett vårdtyngdmätningssystem för att lättare ha ett instrument till att fördela resurserna mellan enheterna och därmed använda mindre extra personal. Inom ordinärt boende har det jobbats med ett planeringssystem inom hemtjänsten som har gett en märkbar positiv effekt på ekonomin och effektiviteten. För båda avdelningarna jobbas det för att få till en bättre användning av poolpassen, jämfört med 2011 har de dock nyttjats bättre i år. Det positiva resultatet för nämnden förklaras främst av att budgeten för utveckling och utbildning inte förväntas förbrukas fullt ut, vilket delvis förklaras av att statliga stimulansmedel har kunnat användas till fortbildning. Omsorgsnämnden beräknas vid utgången av året inte ha några totala medel. Prognosen för humanistiska nämnden visar på ett negativt nämndsresultat på -10,0 Mkr, vilket är 10,0 Mkr sämre än budgeten men oförändrat sedan Månadsuppföljning, april. Budgetöverskridandet återfinns i sin helhet inom avdelningen socialt stöd. Kostnader för HVB-placeringar och familjehem förväntas överstiga budget med 7 Mkr respektive 3 Mkr. Den negativa avvikelsen gällande HVB-placeringar återfinns till lika delar inom barn och ungdomar som vuxna, vilket förklaras av betydligt mer ärenden 2012 jämfört med 2011 ca 30% mer. Underskottet inom familjehem förklaras till stor del av att kommunen har svårigheter att anlita egna familjehem utifrån ett svagt intresse för att vara familjehem. Detta medför att kommunen måste anlita fler företag, vilket är en dyrare lösning. Kostnaderna för försörjningsstöd bedöms dock ligga något under budgeterat, jämfört med utfall 2011 är prognosen en kostnadsminskning med 1,3 Mkr. Prognostiserat resultat innebär att nämndens totala medel vid utgången av året förväntas uppgå till -10,0 Mkr. Se nämndernas kommentarer för ytterligare information. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas 2012 uppgå till Mkr, vilket är 5 Mkr bättre än budget. Förbättringen mot budget förklaras i huvudsak av att rikets inkomster ökar något snabbare än tidigare bedömningar, vilket leder till mer positiva slutavräkningar. Totalt beräknas skatteintäkter och statsbidrag öka med 2,5% jämfört med föregående år. Skatteintäkterna 2012 grundar sig på den kommunala skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster Inkomsterna räknas sedan upp till 2012 års nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer i sin aprilprognos att inkomsterna ökar med 3,2% 2011 och 3,7% Befolkningen i kommunen 1 november 2011 uppgick till och ligger till grund för skatteintäkter och statsbidrag Vid årsskiftet uppgick befolkningen till och efter det första kvartalet i år har befolkningen minskat med 5 invånare till Jämfört med första kvartalet föregående år är det en stor Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

14 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 förbättring, då var minskningen 125 invånare de första tre månaderna. Varje invånare genererar skatteintäkter och statsbidrag med i genomsnitt cirka kronor Kommunen har lägre totala inkomster än riksgenomsnittet och kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun 2012 betalar 16 Mkr till andra kommuner då kommunen utifrån behoven förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, finansiella intäkter minus finansiella kostnader, för perioden januari-april uppgick 2012 till +11 Mkr, vilket är i nivå med motsvarande period föregående år. Inför 2012 budgeterades finansnettot till +30 Mkr, vilket är något högre än utfallet 2011 på +28 Mkr. Därefter har kommunfullmäktige beslutat att införa en internbank från den 1 mars 2012, vilket har inneburit en betydande ökning av nivån både på intäktssidan som kostnadssidan. Införandet av internbank innebär att kommunen övertar koncernbolagens externa lån som i sin tur lånar ut kapital till bolagen. Inlåning fungerar på motsvarande sätt, där koncernbolagen placerar kapital hos kommunen som har det externa samarbetet med bankerna. Prognosen 2012 för hela finansnettot beräknas till +30 Mkr, vilket är enligt budget. Jämfört med föregående prognos är det en förbättring med 6 Mkr. De finansiella intäkterna uppgick under perioden januari-april till drygt 35 Mkr, vilket är nära 22 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras av mer ränteintäkter i samband med ökade lån mot koncernbolagen, vilket är en följd av införandet av internbanken. Vid införandet erhöll kommunen långfristiga fordringar i motsvarande nivå med de externa lån som övertogs från bolagen, totalt 3,4 Mdkr, vilket tillsammans med tidigare fordringar gjorde att kommunens totala fordringar mot koncernbolagen uppgick till 3,7 Mdkr per 1 mars. Aktuell långfristig fordran som kommunen har mot de kommunala bolagen uppgår vid utgången av april månad till 3,5 Mdkr, vilket är en minskning med 0,2 Mdkr. Dels har Tjänstecentrum kunnat amortera drygt 40 Mkr i samband med erhållna statsbidrag kopplat till Botniabanan och dels har Övik Energi kunnat amortera 174 Mkr i samband med beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen steg 1. Beslutat kapitaltillskott enligt steg 1 innebär 2012 minskade ränteintäkter för kommunen på nära 6 Mkr. Under perioden har även en ökning skett av kommunens fordringar mot bolagen motsvarande den nyupplåning, 58 Mkr, bolagen genomfört utifrån planerat investeringsprogram. Den genomsnittliga interna räntan som de kommunala bolagen betalar, inklusive både det marknadsmässiga påslaget och det administrativa påslaget, var vid periodens utgång 4,00%. Kommunens borgensåtagande har minskat i motsvarande nivå som de externa lån som kommunen har övertagit från bolagen, vilket innebär att aktuell skuld på kommunens borgensåtagande gentemot de kommunala bolagen vid utgången av aprilmånad uppgår till Mkr inklusive finansiell leasing. Därtill tillkommer ej nyttjat men beviljat borgensutrymme för pågående arbeten i beslutad investeringsplan. För de övertagna lånen har befintlig borgensprovision på borgensåtagandet upphört och ersatts av ett marknadsmässigt påslag för att åstadkomma marknadsmässiga villkor. Påslaget syftar till att möta lagkrav på konkurrensneutralitet. Det marknadsmässiga påslaget uppgår till 0,44 räntepunkter, vilket är något lägre än tidigare borgensavgift och innebär lägre intäkter med 2 Mkr för Prognosen 2012 för de finansiella intäkterna uppgår till 139 Mkr, vilket är 100 Mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen förklaras i sin helhet av effekter från införandet av internbanken, vilket medför betydligt mer ränteintäkter utifrån de ökade fordringar som uppstår mot koncernbolagen. Av de totala finansiella intäkterna prognostiseras borgensprovision samt ränteintäkter från koncernbolagen uppgå till 136 Mkr, jämfört med budgeterade 34 Mkr. Bolagskoncernen förväntas inte ge någon utdelning 2012, vilket är i enlighet med budget. Under perioden januari-april i år uppgick de finansiella kostnaderna till drygt 24 Mkr, vilket är 22 Mkr högre jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningen förklaras även här av införandet av internbanken. I samband med detta övertog kommunen bolagens externa lån på totalt 3,4 Mdkr. Den genomsnittliga upplåningsräntan vid periodens slut uppgick till 3,32% (3,40%). Vid internbanksinförandet minskades finansieringsrisken genom att skuldernas kapitalbindning förlängdes, vilket ökade räntekostnaden marginellt. Fördelaktigare marknadsräntor, amortering av lån och lite ny räntebindning till lägre räntor har ändå hållit snitträntan under perioden på en bra nivå trots merkostnaden för att uppfylla finanspolicyns krav på riskminskning. Vid utgången av periodens slut uppgick kommunens totala externa lånestock till 3,3 Mkr. Under perioden har amorteringar gjorts i samband med internbanksövergången med nära 240 Mkr. Amorteringar har möjliggjorts främst utifrån att kommunens tidigare placeringar har kunnat användas till att minska skulden utan att påverka likviditetssituationen då husbanksbytet i mars innebar en större checkkredit som tryggar likviditetsrisken. Under perioden har även kommunkoncernen erhållit statsbidrag avseende tidigare gjorda investeringar i Botniabanan på drygt 60 Mkr, vilka även de har använts till amorteringar. Kommunens egna upplåning har dock ökat från 105 Mkr till 182 Mkr, vilket förklaras av beslutat kapitaltillskott till Rodretkoncernen. Kommunen har dessutom betalt ut premien för avgiftsbestämd ålderspension på 68 Mkr. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 De finansiella kostnaderna prognostiseras på helåret till nära 109 Mkr, vilket är drygt 100 Mkr högre än vad som är budgeterat. Förändringen härleds huvudsakligen till införandet av internbank. Viss nyupplåning är planerad under senare dela av 2012 men behovet styrs av vilka framtida beslut som fattas och koncernens samlade likviditet. Temporär negativ likviditet kan även under resterande del av året med fördel hanteras via den i nuläget helt outnyttjade checkkrediten på 400 Mkr. Framtida finansieringskostnader kommer troligtvis att öka kommande år då hårdare kapitaltäckningskrav för bankerna kommer att införas i jan Detta kommer att leda till att bankernas finansiering blir dyrare och det kommer föras vidare till bankernas kunder. Det kan även noteras att svenska banker kan komma att påläggas ännu hårdare kapitaltäckningskrav än europeiska motsvarigheter, enligt regeringens förslag till beslut. Se bilaga 1 Finansiell rapport, kommunen för mer information kring aktuellt ränteläge och framtidsutsikter gällande räntan samt förfallostruktur och räntebindning. Investeringar Under årets första fyra månader uppgår investeringarna till 30 Mkr, varav 28 Mkr avser skattefinansierade investeringar. För motsvarande period 2011 uppgick utfallet till 20 Mkr respektive 18 Mkr. Det största enskilda projektet under perioden januari-april inom den skattefinansierade verksamheten har varit Brandstation där investeringen uppgår till drygt 19 Mkr. Investeringarna under perioden inom den affärsmässiga delen, 2 Mkr, har främst avsett investeringar i mark och exploatering. Helårsprognosen uppgår till 223 Mkr, vilket är 76 Mkr lägre än budgeterat. Totalt beräknas 182 Mkr investeras inom den skattefinansierade verksamheten. De största projekten på helåret inom den skattefinansierade verksamheten blir enligt prognosen Brandstation med 59 Mkr, investeringar i gator och vägar med 21 Mkr, tak-, fasad- och fönsterrenoveringar med 19 Mkr samt investeringar för energireduceringar med 14 Mkr. Investeringarna inom den affärsmässiga delen, 41 Mkr, består i huvudsak av investeringar i mark och exploatering samt om- och tillbyggnad för Sanmina. Se avsnittet Investeringsuppföljning för mer information kring enskilda investeringar. De kommunala bolagen Rodret i Örnsköldsvik AB är moderbolag till Övik Energi AB, AB Övikshem, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB, Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB, Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB och Örnsköldsvik Airport AB. Budget- och prognosjämförelse bolagen ,2 10 5,1 2, ,8-3, Rodret Övik Energikoncernen Övikshem inkl db Tjänstecentrum inkl db Hamn och Logistik inkl db Miljö och Vatten Airport 0,0 Rodretkoncernen Prognos Budget ,9-44,1 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Bortsett från eventuella mellanhavanden som inte elimineras vid utfall 1-4, så redovisar hela Rodretkoncernen ett resultat efter finansiella poster efter de fyra första månaderna på +7 Mkr, vilket är 5,5 Mkr bättre än Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

16 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 föregående år. Rodretkoncernens årsprognos förväntas bli -44,1 Mkr, vilket är 6,0 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår en budgetavvikelse med -17,1 Mkr inom affärsområde Värme/Ånga, främst genom lägre elvolym samt el- och elcertifikatpriser. Detta motverkas dock i koncernresultatet genom att i prognosen ingår koncernmässiga poster med 9,4 Mkr, vilket är 26,4 Mkr bättre än budget. För att uppnå en ökad lönsamhet inom Rodretkoncernen är det av största vikt att Övik Energi AB:s ekonomiska situation förbättras, men även att Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB:s vakans i fastigheten Kronan löses samt att strategival görs för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB:s kombiterminal i Arnäsvall. Rodret i Örnsköldsvik AB:s styrelse har i dotterbolagens ägardirektiv angivit att respektive bolag ska på kort och lång sikt sträva efter en balanserad ekonomisk utveckling med utgångspunkt från bolagets uppdrag, investeringsbehov och ekonomiska risker. Vidare beslutade Rodrets styrelse i september 2010 att uppdra till dotterbolagens styrelser att göra genomlysning av sina verksamheter, beskriva åtgärder för att uppnå långsiktigt avkastningskrav samt redovisa konsekvensbeskrivning av detta. Samtliga dotterbolag redovisade under 2011 åtgärdspaktet utifrån den s.k. Rodretutredningen i syfte att förbättra lönsamheten. En del av åtgärdsförslagen har inarbetats helt eller delvis i respektive dotterbolags budget och affärsplan för 2012, medan en del förslag fortfarande är i ett utredningsskede. Resultaten av bolagens föreslagna åtgärder följs upp i samband med bolagens tertialrapportering. Moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB redovisade ett resultat för årets första fyra månader på -1,7 Mkr. Årsprognosen har positiv avvikelse mot budget med 0,6 Mkr och visar ett resultat efter finansiella poster på -6,8 Mkr. Budgetavvikelsen härleds till lägre finansiella kostnader. Övik Energi-koncernen redovisade ett positivt resultat med +7,8 Mkr för perioden januari-april. Samma period föregående år redovisades ett resultat på +9,1 Mkr. Låga sålda energivolymer p.g.a. relativt varma månader och låga elpriser drar ner resultatet för årets första tertial. Prognosen för helår indikerar på ett resultat efter finansnetto med -49,9 Mkr, detta är 9 Mkr bättre än vad som budgeterats. I prognosen ingår en budgetavvikelse med -17,1 Mkr inom affärsområde Värme/Ånga, främst genom lägre elvolym samt el- och elcertifikatpriser. Detta motverkas dock i koncernresultatet av att i prognosen ingår koncernmässiga poster med 8,7 Mkr, vilket är 27,9 Mkr bättre än budget. I prognosen ingår inte någon resultatandel från intressebolag. Resultatet under årets första fyra månader uppgick för AB Övikshem till +0,2 Mkr jämfört med -3,6 Mkr för samma period föregående år, vilket i huvudsak härleds till ett bättre uthyrningsläge. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på +8,7 Mkr, vilket är 1,7 Mkr bättre än budget och beror främst på lägre värme- och elkostnader samt ökade intäkter. Övikshems dotterbolag Södra Örnsköldsviks Fastighets AB prognostiserar ett resultat på +0,5 Mkr, vilket är 0,4 Mkr lägre än budget och förklaras huvudsakligen av ett högre hyresbortfall än beräknat. Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB redovisade ett resultat på -0,7 Mkr för perioden januari-april, vilket är 2,2 Mkr bättre än samma period föregående år och förklaras i huvudsak av en positiv intäktsutveckling. Prognostiserat helårsresultat efter finansnetto uppgår till -4,6 Mkr, vilket är 0,5 Mkr bättre än budget. Det negativa resultatet härleds främst till vakans i fastigheten Kronan medan budgetavvikelsen förklaras främst av ökade intäkter både inom uthyrnings- och konferensverksamheten. Försäljningsuppdrag pågår av fastigheten Kronan. Dotterbolaget Övik Parkering AB prognostiserar ett resultat på +1,3 Mkr, vilket är 2,1 Mkr sämre än budget och härrör till tomtmarksparkering, bankavgifter och finansiella kostnader. Resultat för perioden januari-april uppgick för Örnsköldsviks Hamn och Logistik AB till -2,0 Mkr, vilket är 0,2 Mkr sämre än under motsvarande period föregående år. Helårsresultatet efter finansiella poster i prognosen är -2,6 Mkr, vilket är 1,2 lägre än budget och förklaras främst av ökade kostnader för Skärgårdstrafiken samt kostnader för återställande av stormskador inom hamnverksamheten. Bolagets dotterbolag Oljeberget i Örnsköldsvik AB och Hörneborgs Hamn AB prognostiserar med ett resultat på +1,0 Mkr respektive +3,6 Mkr. För Hörneborgs hamn är det 0,3 Mkr lägre än budget och orsakas av stormskador och mindre fartygsanlöp. Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB redovisade ett resultat på +1,6 Mkr för perioden jämfört med +0,5 Mkr för samma period föregående år. Det bättre utfallet beror främst på ökade rörelseintäkter i form av extraordinära försäljningar. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansnetto med +5,1 Mkr, vilket är en försämring med 1,6 Mkr mot budget. Orsaken till budgetavvikelsen är lägre intäkter inom affärsområdet VA samt ökad avfallsskatt. Örnsköldsvik Airport AB redovisade ett resultat för de första fyra månaderna som uppgick till -3,8 Mkr. Prognosen för helår visar på ett resultat efter finansiella poster på -15,7, Mkr, vilket är i enlighet med budget. I samband med verksamhetsövertagandet från Swedavia har en ekonomisk ersättning följt med motsvarande det förväntade driftsunderskottet och planerade investeringar från övertagandetidpunkten till och med Negativ goodwill från upprättad förvärvanalys vid verksamhetsövergången upplöses i takt med redovisade underskott, vilket gör att bolagets resultat för året blir +-0. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

17 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ 2012 De kommunala bolagens investeringar i materiella anläggningstillgångar för perioden uppgår till 50,8 Mkr, vars största projekt är Magasin Hörneborgs hamn, pågående stambyten i AB Övikshems fastigheter, produktionsinvesteringar hos Övik Energi AB samt investeringar i vatten- och avloppsverksamheten hos Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB. Årets investeringsvolym prognostiseras till 224,3 Mkr, vilket är 25,2 Mkr lägre än budget. I prognosen ingår förutom ovan beskrivna pågående projekt dessutom bl.a. AB Övikshems energibesparingsprogram EPC, Tjänstecentrum i Örnsköldsvik AB:s hyresgästanpassningar samt Övik Energi AB:s investeringar inom eldistribution och värme/kyla. Se respektive bolags kommentarer för ytterligare information. Kommunledningsförvaltningens sammanfattning och slutsatser Bedömningen enligt Tertialuppföljning, maj är att Örnsköldsviks kommun förväntas ha en god ekonomisk hushållning Denna bedömning bygger på den uppföljning som har gjorts i GPS:ens fem perspektiv och där samtliga perspektiv (medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, utveckling och förnyelse samt ekonomi i balans) på totalnivå når minst betyget godkänt. Under 2012 sätts extra fokus på ökad medborgarnytta samt en effektiv verksamhet. Detta ska ske genom att sätta medborgaren i fokus och genom den nya förvaltningsorganisationen med betoning på ökad samverkan. Betyget i perspektivet ekonomi i balans ligger i den nedre delen av intervallet för godkänt. För en förbättring av betyget krävs främst fortsatta åtgärder för att nå budgeterat resultatmål inom nämnderna samt en lägre nivå inom de skattefinansierade investeringarna. Resultatet i Budget 2012 uppgick till +27 Mkr, vilket motsvarade ett resultat på +1,0% av skatteintäkter och statsbidrag och var i nivå med miniminivån enligt kommunfullmäktiges delmål. Verksamhetens nettokostnad var i budgeten planerad att öka med 3,4%, vilket var mer än den planerade ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, 2,4%. Detta är även förklaringen till den resultatförsämring som var planerad inför 2012 jämfört med resultatet 2011 exklusive extraordinära poster. Kostnads-/intäktsutveckling % 5 4,5 4,3 4,3 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter och statsbidrag 4 3, ,7 2,4 2,5 2,7 1,9 2, Pr 2012 Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Prognostiserat resultat för kommunen uppgår 2012 till +29 Mkr, vilket är 2 Mkr bättre än budgeterat. Både nettokostnaden och skatteintäkter/statsbidrag förväntas i stort ha en ökning enligt budgeterat jämfört med föregående år. Totalt förväntas nettokostnaden öka med 3,4% medan skatteintäkter och statsbidrag bedöms öka med 2,5% jämfört med föregående år. Däremot prognostiserar nämnderna totalt en betydligt högre nettokostnadsökning jämfört med budgeterat. Nämndernas totala resultat förväntas uppgå till -14,0 Mkr, vilket är 21,8 Mkr sämre än budgeterat +7,8 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden, bildningsnämnden och humanistiska nämnden redovisar en prognos sämre än budget. Underskotten förklaras i stort av ökade trafikkostnader, personalkostnader samt kostnader för HVBplaceringar och familjehem. Det är viktigt att nämndernas ekonomistyrning fungerar väl och fortsätter att utvecklas för att uppsatta resultatmål ska uppnås och att de nämnder som prognostiserar med ett budgetunderskott vidtar åtgärder för att nå budget. Enligt kommunens ekonomistyrningspolicy ska de nämnder som under året uppvisar negativa budgetavvikelser senast vid nästa rapporteringstillfälle redovisa genomförda och/eller planerade åtgärder för att komma i balans. Lägre premier för avtalsförsäkringar motverkar dock till viss del nämndernas nettokostnadsökning. Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER TERTIALUPPFÖLJNING, MAJ års resultat uppgick till -124 Mkr där resultatet innehöll extraordinära kostnader med 174 Mkr, vilket avsåg nedskrivning av aktier i koncernbolag i samband med beslutat kapitaltillskott inom Rodretkoncernen steg 1. Exklusive dessa extraordinära poster innebär prognosen en resultatförsämring med 21 Mkr. Totalt förväntas nettokostnaden uppgå till 100,0% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att den löpande verksamheten förväntas ge ett nollresultat. För att även fortsättningsvis ha en god ekonomisk hushållning och inte bli för beroende av finansnettots resultat för att uppnå en ekonomi i balans är det nödvändigt att långsiktigt ha en bra balans mellan verksamhetens nettokostnad och intäkterna, nettokostnaden bör inte uppgå till mer än 99,0% av skatteintäkter och statsbidrag. Det skulle även skapa förutsättningar för ett resultat som motsvarar +2% av skatteintäkter och statsbidrag, det vill säga +54 Mkr. Det är en resultatnivå som ger större möjligheter att framåt parera osäkerhetsfaktorer såsom negativa skatteintäktsprognoser, nya verksamhetsbehov och pensionsåtaganden. De senaste årens stora investeringsvolym och låga resultat i bolagskoncernen har resulterat i att dess soliditet sjunkit rejält. Det har även medfört att kommunen inte har kunnat erhålla någon utdelning från bolagen åren och inte heller 2012 förväntas någon utdelning. Resultatet 2012 för bolagskoncernen förväntas bli 44,1 Mkr, vilket är 6 Mkr bättre än budgeterat. I huvudsak härleds det negativa resultatet till Övik Energi AB. Under december månad 2011 hemställde Övik Energi AB om ett kapitaltillskott på totalt 900 Mkr för att återställa aktiekapitalet samt för att få förutsättningar för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt. De senaste årens kraftiga expansion har i stort sett skett uteslutande med lånade medel, vilket har gjort att bolaget tyngs av höga räntekostnader, avskrivningar samt svag soliditet. Kommunfullmäktige har därefter beslutat om kapitaltillskott på 174 Mkr, steg 1. Rodrets styrelse har nu i uppdrag att behandla Övik Energi AB s generella kapitalförstärkning. Av totalt prognostiserade 223 Mkr i investeringar 2012 avser 182 Mkr skattefinansierad verksamhet. Utifrån kommunfullmäktiges delmål om att skattefinansierade investeringar inte ska överstiga 500 Mkr under mandatperioden, som ger en riktpunkt på 125 Mkr per år, krävs en lägre investeringsnivå de kommande två åren. Det är viktigt att noga pröva kommande investeringsbeslut, nya investeringar leder till ökade kapitalkostnader som i sin tur kräver minskade kostnader alternativt ökade intäkter inom verksamheten. I nuläget bedöms målet uppnås. Kommunens resultat i prognosen, +29 Mkr, motsvarar 1,1% av skatteintäkter och statsbidrag, vilket innebär att kommunen i nuläget beräknas nå kommunfullmäktiges delmål om ett resultat på 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag. Prognosens intäkter exklusive realisationsvinster från försäljning av materiella anläggningstillgångar överstiger kostnaderna med 25 Mkr, vilket innebär att även balanskravet bedöms infrias I prognosen ingår dock inga effekter av ett eventuellt framtida kapitaltillskott till Rodretkoncernen, steg 2. Utredning pågår och så fort beslutsförslag finns kommer effekter räknas fram och ingå i kommande uppföljningar. Dessutom har SKL signalerat om möjlig återbetalning från AFA Försäkring gällande premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS- KL) och Avgiftsbefrielseförsäkring för 2008 och eventuellt 2007 enligt SKL. AFA Försäkrings styrelse förväntas besluta kring detta först innan sommaren varför detta inte är medräknat i nuvarande prognos. För Örnsköldsviks kommun skulle det innebära en resultatförstärkning Sammanfattningsvis konstateras att kommunens ekonomi förväntas var i balans 2012, men att det är oroande att bolagskoncernen prognostiserar fortsatta underskott i verksamheten samt att nämnderna totalt visar ett stort budgetunderskott. Förutsättningarna för 2013 ser något sämre ut. Mer om förutsättningarna och ekonomin 2013 och framåt framgår av rapporten Ekonomiskt läge , maj Örnsköldsviks kommun Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen

19 Prognos 17

20 18

Tertialuppföljning, september 2012

Tertialuppföljning, september 2012 Tertialuppföljning, september 2012 Delårsrapport 1-8/2012 Prognos 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2012 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2013

Tertialuppföljning, maj 2013 Tertialuppföljning, maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2013 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013 20 Noter till resultatjämförelse 2013

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2014

Tertialuppföljning, maj 2014 Tertialuppföljning, maj 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2014 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014 20 Noter till resultatjämförelse 2014

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2013

Tertialuppföljning, september 2013 Tertialuppföljning, september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2013 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2013 Resultatjämförelse 2013

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kommunens resultat 2018

Kommunens resultat 2018 Kommunens resultat 218 Örnsköldsviks kommun Kommunstyrelsen 5/2 219 Beslut KF 14 Tertialuppföljning, maj Kommunfullmäktige godkänner Tertialuppföljning, maj 218. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2014

Tertialuppföljning, september 2014 Tertialuppföljning, september 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2014 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2014 Resultatjämförelse 2014

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2010

Tertialuppföljning, september 2010 Tertialuppföljning, september 2010 Delårsrapport 1-8/2010 Prognos 2/2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2010 Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningskontorets kommentarer 1 Prognos

Läs mer

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2016 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning

Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning Tertialuppföljning, september 2015 - Ekonomisk uppföljning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, september 2015 Ekonomisk uppföljning Sid Förvaltningsberättelse samt kommunledningsförvaltningens kommentarer

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomisk rapport per

Ekonomisk rapport per Ekonomisk rapport per -10-31 Övergripande ekonomiska händelser Driftbudgetavräkning Det budgeterade resultatet för år uppgår till 27 134. Uppföljningen per den 31 oktober prognostiserar ett helårsresultat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Finansiell analys - kommunen

Finansiell analys - kommunen Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren

DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2015

Tertialuppföljning, maj 2015 Tertialuppföljning, maj 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tertialuppföljning, maj 2015 Sid Kommunledningsförvaltningens kommentarer 1 Prognos 2015 Resultatjämförelse 2015 15 Noter till resultatjämförelse 2015

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017

Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Tjänsteskrivelse 1 (7) Kommunledningsförvaltningen Birgitta Hammar 2017-10-04 Dnr KS 2017-821 Kommunstyrelsen Delårsrapport för Linköpings kommun per den 31 augusti med prognos för helår 2017 Förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Ekonomirapport 2014 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Ekonomirapport 2014 efter februari månad

Ekonomirapport 2014 efter februari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier

Läs mer

Ekonomirapport 2015 efter januari månad

Ekonomirapport 2015 efter januari månad Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2015-02-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2015 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk prognos 2019 Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Ekonomisk utveckling under året...4 Budgetavvikelse...4 Verksamhetsmått...4 Analys av avvikelse i förhållande

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det

Läs mer

bokslutskommuniké 2013

bokslutskommuniké 2013 Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ekonomisk rapport april 2019

Ekonomisk rapport april 2019 TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2019-04-24 Kommunstyrelseförvaltningen 1 (3) Torstein Tysklind Ekonomichef 08-578 29730 torstein.tysklind@tyreso.se Diarienummer 2019/KS 0022 001 Kommunledningsutskottet

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige

Läs mer

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet

Läs mer

Tertialuppföljning, maj 2016

Tertialuppföljning, maj 2016 Tertialuppföljning, maj 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING s kommentarer 1 s sammanfattning och slutsatser 1 God ekonomisk hushållning och KF:s ekonomiska mål uppnås 1 Hög nettokostnadsutveckling 1 Positiva resultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15

Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15 Kommunstyrelsen 2010-05-31 1 (5) Plats och tid Stadshuset, Örnsköldsvik, kl. 10:00 10:15 Beslutande Övriga deltagare Ordförande: Elvy Söderström (S) Ledamöter:, Glenn Nordlund (S), Jim Sundelin (S), Lena

Läs mer

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förvaltningsberättelse...4 Ekonomi...4 Resultat...4 Investeringar...5 Personal...6 Antal anställda...6 Hälsa och

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009 Datum -1-12 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter 273

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Uppföljning och prognos. Mars 2018

Uppföljning och prognos. Mars 2018 Uppföljning och prognos Mars 2018 1 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 3 Resultaträkning... 4 Driftbudgetavräkning... 5 Kommentarer till marsresultatet och prognos 2018... 6 2 Uppföljning

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017 Uppföljningsrapport oktober 1 (5) Bildning- och omsorgsförvaltningen -11-10 Uppföljningsrapport oktober Bildning- och omsorgsförvaltningen Ekonomi Bildnings- och omsorgsnämnden tkr Budget** Prognos* Verksamhet

Läs mer

Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober Örnsköldsviks kommun. Granskning av delårsbokslut

Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober Örnsköldsviks kommun. Granskning av delårsbokslut Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2017 Örnsköldsviks kommun Granskning av delårsbokslut 2017-08-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1

Läs mer

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015

Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 Ekonomikontoret Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det ekonomiska

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31

Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31 Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

MÅNADSRAPPORT JULI 2013 MÅNADSRAPPORT JULI 2013 Månadsrapport januari juli Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-juli visar ett överskott på 118 mkr, vilket är 33 mkr bättre

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2014 Månadsrapport Juli 2014 Månadsrapport Februari 2014 Månadsrapport Augusti 2014 Månadsrapport Mars 2014 Månadsrapport September 2014 Månadsrapport April 2014 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Ekonomi... 4 Resultat... 4 Investeringar... 5 Personal... 6 Antal anställda... 6 Hälsa

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2

Läs mer

1 September

1 September September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer