Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2010

Transkript

1 1(10) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2010 Rampost 3 Strategiska utvecklingsområden Ansvarig myndighet/organisation: Boverket Projektnamn: Boendets miljöpåverkan - en litteraturstudie om miljöpåverkan i vardagen Diarienummer: Boendets miljöpåverkan är ett nationellt miljömålsprojekt inom ramen för miljömålsuppföljning av strategiska utvecklingsområden. Boverket har genomfört projektet under perioden 3 maj mars Resultatet kommer att presenteras i rapporten Boendets miljöpåverkan en litteraturstudie om miljöpåverkan i vardagen (publiceras sommaren 2011). Utifrån ett livsstilsperspektiv där begreppet boende används som uttryck för de vardagliga aktiviteter som hushållen utför syftar studien till att utreda på vilket sätt handlingar i vardagen ger en miljöpåverkan och vad vi vet om hushållens miljöpåverkan. Studien gör en ansats till att beskriva begränsningar i hushållets förutsättningar att minska miljöpåverkan beroende på boendeform och bostadens geografiska läge. Studien gör även en ansats till att beskriva hur miljöpåverkan kan byta skepnad vid förändrad livssituation och beroende på att boendet förändras under olika faser i livet. Projektet är en förstudie som kan ligga till grund för fördjupade analyser av boendets miljöpåverkan och hur boendet kan göras mer miljöanpassat i olika typer av boendeformer. En viktig del i projektet har därför varit att identifiera kunskapsluckor. Målet är att studien ska bidra till en kunskapsutveckling som på lång sikt kan underlätta ett miljövänligt vardagsliv för medborgarna.

2 2(10) Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Synergier och konflikter i konsekvensanalyser. vattenområdet Diarienummer: Denna rapport analyserar hur konsekvensanalyser bör göras när enskilda, konkreta åtgärder har effekter på flera miljömål samtidigt. Teoretiskt och med hjälp av ett exempel visar rapporten att värdet av åtgärdernas samtliga effekter så långt möjligt bör beaktas i samhällsekonomiska kalkyler. Värdet av åtgärdernas effekter på respektive miljömål beror på beslutssituationen. I en situation med redan beslutade och kvantifierade miljömål så handlar beslutssituationen om vilka åtgärder som bör användas, och inte om hur stora utsläpp eller annan miljöpåverkan det skall bli. Om man i den beslutssituationen avstår från att använda en viss åtgärd så måste i stället andra åtgärder användas för att uppnå målet. Detta innebär att värdet av en åtgärds miljöpåverkan bör beräknas utifrån den kostnadsbesparing som kan göras genom att andra åtgärder kan undvikas. I rapporten visas på vikten av att beakta samtliga miljömål och åtgärder när man beräknar den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder. En övergripande analys och beräkning av en kostnadseffektiv kombination av åtgärder för att uppnå flera miljömål kräver både att miljömålen är kvantifierade och kunskap om de aktuella åtgärdernas fullständiga effektprofil. För närvarande är kunskapen om olika åtgärders effektprofil mycket begränsad. En slutsats i rapporten är att sådan kunskap är viktig. I rapporten pekas också på problem med att använda miljömålen som underlag för att beräkna värdet av enskilda åtgärders miljöeffekter. En sådan tolkning av miljömålen innebär i praktiken att utsläppsminskningar upp till målsättningen har ett oändligt högt värde samtidigt som utsläppsminskningar över den nivån helt saknar värde. Resultatet av en övergripande kostnadsminimering kan också användas för att visa på de implicita värderingar som miljömålen innebär, vilket i sin tur kan ligga till grund för att ompröva eller klargöra miljömålet. Rapporten pekar också på att det i praktiken ofta är orimligt att göra de ideala övergripande kostnadsminimeringarna, och att det då kan finnas utrymme för miljövärden härledda från exempelvis betalningsvillighetsstudier. Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Systemanalys av kött- och mjölkproduktionens påverkan på klimat och biologisk mångfald Diarienummer: Betesbaserad kött- och mjölkproduktion bidrar till biologisk mångfald på både art- och landskapsnivå. Utsläpp av växthusgaser per kg kött är å andra sidan större från betesbaserad lamm- och nötköttsproduktion än från kraftfoderbaserad kyckling- och grisköttsproduktion. Utsläppen kan dock i betydande utsträckning kompenseras av inlagring av kol i vallar och betesmarksträd. Träd kan skördas successivt och användas som biobränsle som ersätter fossila bränslen.

3 3(10) Kolinlagring i mark och träd innebär att betesdjurens nettoutsläpp kan minska ner mot, och även under, den kraftfoderbaserade köttproduktionens låga utsläppsnivå. Skillnaderna i klimatpåverkan per kg mjölk är små mellan produktionssystem med normal grovfoderandel och produktionssystem med hög grovfoderandel. Betesbaserad köttproduktion har väsentligt högre företagsekonomiska kostnader per kg kött än kraftfoderbaserad produktion. Vid krav på nyinvesteringar i bl.a. byggnader och krav på marknadsmässig arbetsoch kapitalersättning uppnås inte full kostnadstäckning vid nuvarande miljöersättningar och normal svensk produktionsteknik och företagsstruktur. Detta är ett allvarligt hot mot betesdriftens långsiktiga hållbarhet. Den dominerande delen av den betesbaserade köttproduktionens samhällsekonomiska kostnader är de företagsekonomiska produktionskostnaderna. De samhällsekonomiska kostnaderna för utsläpp av växthusgaser, värderade efter den marginella miljökostnaden för koldioxidutsläpp och kostnaden för att rena rökgaser från koldioxid, är väsentligt lägre. Genom att öka stutuppfödningen och genom att utveckla samarbets- och företagsformer för att flytta betesdjur från åkerbete till naturbetesmarker kan man förekomma en hotande brist på betesdjur i naturbetesmarkerna. Mera träd i vissa typer av betesmarker kan även bidra till att befintliga betesdjur räcker till för att hävda större betesarealer. Konsumenter som vill gynna och bevara biologisk mångfald i betesmarkerna och ett varierat landskap bör i första hand välja stut- och höstlammskött och i andra hand dikobaserat ungtjurskött och vårlammskött. Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Vindkraft och småbiotoper Diarienummer: Syftet med projektet var att undersöka om utbyggnaden av vindkraft kan generera småbiotoper i områden med intensivt jordbruk och på så sätt bidra till att vända den negativa trenden för biologisk mångfald i Sveriges slättbygder. Projektet har omfattat fältinventering, kunskapssammanställning, attitydundersökning, anläggning av visningsbiotoper, framtagande av åtgärdskatalog/praktisk handbok samt fältvandring. Hela projektet har sammanfattats i en rapport. Några viktiga slutsatser/erfarenheter: Småbiotoper har försvunnit i samband med vindkraftetableringar. Samtidigt har restytor (tillfartsvägar, uppställningsplatser etc.) tillkommit. Dessa kan utnyttjas för anläggning av naturmiljöer. Arealen tillkomna ytor är större än arealen försvunna småbiotoper. Givet planeringsmålet för utbyggnad av vindkraft t.o.m och givet att insatser vidtas för att förhindra att småbiotoper förstörs i samband med vindkraftsetableringar, är potentialen för småbiotoper i anslutning till vindkraftverk i Sveriges slättbygder drygt 600 hektar. Företrädare för vindkraftverk är positiva till att anlägga naturmiljöer. Markägarna ser inte lika uppenbara möjligheter, men ser inte heller några större svårigheter. Anläggning av småbiotoper i samverkan med Vattenfall Vindkraft AB

4 4(10) har lett till utveckling av ett koncept för att underlätta anläggning av naturmiljöer. Konceptet har benämnts kreotoper. En kreotop är ett färdigt biotopkoncept. Ett färdigt koncept sparar tid vid olika moment i anläggningsprocessen. Genom färdiga kreotopförslag kan man på ett tidigt skede göra kostnadsuppskattningar och förmedla en bild av den framtida naturmiljön vilket underlättar kommunikation och samverkan. Uppföljning behövs för att bedöma den ekologiska potentialen av småbiotoper i anslutning till vindkraftverk. Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Framtagning av metod/samarbetsmodell för att minimera målkonflikter mellan miljömål och fytosanitära åtgärder vid ett utbrott av karantänsskadegörare på träd i Sverige. Diarienummer: Projektet har visat på kontaktvägar mellan Jordbruksverket och tänkbara intressenter i händelse av utbrott av en karantänsskadegörare på träd, dvs. sådana växtskadegörare som är reglerade i lagstiftningen. Miljömål och miljölagstiftning har lyfts fram i ljuset av frågor som är viktiga för projektet för att visa på eventuella miljömålskonflikter i samband med utrotning. Arbetet har i huvudsak genomförts i två workshopar, där olika scenarier av utbrott av asiatiska långhorningar har diskuterats. Slutsatserna från scenariediskussionerna visar intressenternas syn på hur man skulle hantera en utrotningssituation. Förutom det som kommer fram i slutsatserna i övrigt finns här finns många uppslag att använda i Jordbruksverkets fortsatta arbete med beredskapsplanering för utbrott av karantänsskadegörare. Överväganden om miljömålskonflikter visar att konflikterna med miljömålen betraktades vara mindre eller inga alls så länge det rör sig om enstaka utbrott, där effektiva åtgärder sätts in och utrotning av träd endast sker i den närmaste omgivningen. Det är bara om träd med rödlistade arter skulle fällas och destrueras, som det skulle bli en större miljömålskonflikt. Skulle det bli fråga om nya angrepp med upprepad kalhuggning kan även andra miljömål påverkas. Ett förslag till en samarbetsmodell visar var i processen de olika intressenterna kan komma in och påverka. För att kunna genomföra en snabb och effektiv utrotning behöver myndigheten samverka med intressenterna. Kommunen ansågs ha en nyckelroll oberoende av var utbrottet sker. Länsstyrelsen har viktig roll om utbrottet sker i områden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.

5 5(10) Ansvarig myndighet/organisation: Jordbruksverket Projektnamn: Reducera jordbearbetningen för att minska växtnäringsläckage och klimatpåverkan utan att användningen av bekämpningsmedel ökar. Diarienummer: Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Att minska jordbearbetningen vid rätt tillfälle kan minska både växtnäringsläckaget och växthusgasutsläppen från jordbruket. Behovet av jordbearbetning varierar med till exempel: jordart, förfrukt, ogräsförekomst och mängden växtrester som finns kvar på åkern. Genom att anpassa jordbearbetningen till de förutsättningar som gäller på platsen minskar jordbrukets miljöpåverkan. I rapporten Reducerad jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! från Jordbruksverket har forskaren Maria Stenberg vid SLU sammanställt forskning och försök med reducerad jordbearbetning. Detta i syfte att visa hur växtnäringsläckage och klimatpåverkan kan minskas utan att den kemiska bekämpningen ökar. I rapporten delar även ca 400 lantbrukare med sig av sina erfarenheter kring reducerad jordbearbetning. För att en reducerad jordbearbetning ska leda till en minskad miljöpåverkan från jordbruket är det viktigt att: det finns kunskap och intresse hos lantbrukaren kring reducerad jordbearbetning skörden inte blir påtagligt mindre än vid konventionell bearbetning, eftersom en hög skörd är viktigt för att det ska bli en liten miljöpåverkan per mängd skördad produkt det inte är för högt ogräs- eller sjukdomstryck, eftersom det då kan leda till skördeminskning eller ökad kemisk bekämpning det finns en bra markstruktur, vilket gör att jorden inte är i så stort behov av luckring Alla resultat från studien finns i rapporten Jordbearbetning på rätt sätt en vinst för miljön! Jordbruksverkets rapport 2010:36, beställ eller ladda ner den från Jordbruksverkets hemsida

6 6(10) Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Stockholms län Projektnamn: Strategisk planering av stöd för ökad biogasproduktion Diarienummer: Projektet har genomförts genom en enkätundersökning, en fördjupad studie av fem typföretag, samt genom dialog med landsbygdsföretag vid två seminarier. Följande mål har uppfyllts i projektet: o En kartläggning av potentiella producenter av biogas ur främst stallgödsel och biprodukter från livsmedelsproduktion visar på ett stort intresse bland regionens lantbrukare och hästföretagare och god tillgång på stallgödsel att producera biogas, både för den egna gårdens behov och för extern avsättning. Det råder dock en omfattande osäkerhet kring biogasens ekonomi och avsättningsmöjligheter vilket gör att många tvekar inför en biogassatsning. o En bedömning av förutsättningar för biogasproduktion på fem företag i regionen (mjölk-, slaktsvins-, nötkötts- och äggproduktion samt ett ridhus), med ekonomisk känslighetsanalys, konsekvensanalys och analys av synergieffekter med samhälls- och miljökvalitetsmål visar att: i) ingen av gårdarna kan få lönsamhet utan investeringsstöd; ii) att slaktsvinsföretaget med ton gödsel och avsättning för värme vid kraftvärmeproduktion ev. kan få lönsamhet med investeringsstöd inom landsbygdsprogrammet; iii) med investeringsstöd och ett (hypotetiskt) produktionsstöd samt stor avsättning för värme vid kraftvärmeproduktion kan möjligtvis även mjölkföretaget uppnå lönsamhet. Uppgradering till drivmedelskvalitet ger idag inte lönsamhet på något av företagen. Utsläppen av klimatgaser bedömdes kunna minska med upp till en tredjedel (slaktsvinsföretaget) genom en biogasinvestering. o Faktorer som hindrar byggande av biogasanläggningar har identifierats och en handlingsplan med riktade åtgärder har tagits fram i dialog med landsbygdsföretagare i regionen och företrädare för Jordbruksverket och Energimyndigheten. Projektet har producerat en uppdragsrapport Rötning på gårdar i Uppsala och Stockholms län samt en slutrapport, båda dessa kommer att kunna hämtas på Vi bifogar en ännu inte layoutad version av slutrapporten till denna redovisning. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Uppsala län Projektnamn: Utvecklingsprojektet SVAMPSKOG Sektorsövergripande samarbetsprogram för bevarande av kalkbarrskogar Diarienummer: Några resultat i projektet är: - 8 möten, 2 fältträffar, kartkurs och föredrag om skogsbete. - En bevarandestrategi ska tas fram varför vi har arbetat med strategiskt urval,

7 7(10) klassning och prioritering för bevarande och skötsel av de mest värdefulla kalkbarrskogarna. - En intervju med äldre markägare visar på vikten av traditionell kunskap. - Kombinationen av historisk, traditionell och biologisk kunskap ger en biohistorisk tolkning och skötselrekommendationer för ett område. Metoden kan även tillämpas nationellt och i andra miljöer. - Historisk analys och kärlväxtinventering i några områden med fin svampflora visar att kalkbarrskogarna till stor del är formade av historiskt nyttjande samt att det krävs ett fortsatt eller återupptaget nyttjande för att värdena ska bestå annat än där man har naturliga störningar i skogen. - Externt intresse har gett två externa föredrag om kalkbarrskogen och projektets arbetssätt på ett seminarium om biologiskt kulturarv den 15 november och i samband med lanseringen av Upplands Flora den 20 november. - Begreppet biologiskt kulturarv är centralt i vårt arbetssätt och har blivit en naturlig plattform för samarbete mellan natur- och kulturmiljövård vilket har stärkt samarbetet mellan centrala myndigheter och regionala aktörer på en tvärsektoriell nivå. Det är även användbart i markägarkontakter. - Kalkbarrskogarna är några av länets mest betespräglade skogar. - Begreppet Älsklig fas är tillämpbart och den är lång för svamparna innan mossorna har tagit över vid upphörd störning. - Fler samarbetspartners som vill vara med nu och i ett framtida samarbete. Nuvarande samarbetspartners är framförallt Centrum för Biologisk Mångfald, Skogsstyrelsen regionalt, Upplandsmuseet, Riksantikvarieämbetet, SLU, Länsstyrelsen i Dalarna, Upplandsstiftelsen och Skogsstyrelsen centralt. Länsstyrelsens hemsida är under omarbetning och material från projektet läggs ut så snart som möjligt. Ansvarig myndighet/organisation: Länsstyrelsen i Örebro Projektnamn: Artportalen som gemensam plattform för kommunikation om artdata Diarienummer: Under 2010 har länsstyrelserna i Örebro, Södermanlands och Jönköpings län samarbetat med ArtDatabanken och Naturvårdsverket för att sprida information om möjligheterna med Artportalen och hur man kan använda den i arbetet med att värna skyddsvärda arter och deras livsmiljöer. Målgruppen var statliga myndigheter, kommuner, skogsbolag, naturvårdskonsulter, entreprenörer och liknande. Som ett första steg gjordes en enkätundersökning hos representanter för målgruppen för att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter som finns för utbyte av artdata via Artportalen mellan olika aktörer. Svaren från enkäten visar att det finns ett stort intresse samt även tekniska möjligheter och kompetens (teknisk och biologisk) för att arbeta med Artportalsdata även om man kommit olika långt i dagsläget. Att intresset för Artportalsdata hos målgruppen är stort var också en bild som framträdde vid det nationella seminariet Har du koll på arterna som

8 8(10) arrangerades på Örebro slott den 27 januari Bland de ca 75 deltagarna fanns representanter i huvudsak från kommuner, men även från Skogsstyrelsen, skogsbolag, konsulter m.fl. Programmet innehöll information om Artportalen och GIS-verktyget Artportalskopplingen, presentation av enkätundersökningen samt exempel på användning av artdata hos olika aktörer. Slutsatsen är att den springande punkten just nu är att gå vidare med tekniska lösningar som förenklar användningen av Artportalsdata, exempelvis med motsvarande funktionalitet som den Artportalskoppling som länsstyrelserna tagit fram. ArtDatabanken spelar här en viktig roll för att i samråd med användarna utforma funktionella webbtjänster som gör det möjligt att få tillgång till artdata från Artportalen på ett smidigt sätt. Genom detta projekt har ett stort antal personer som representerar olika verksamheter blivit informerade om möjligheterna med Artportalen, om de tekniska lösningar som finns idag för att hämta hem Artportalsdata och vad som är på gång inom den närmaste framtiden. Vår förhoppning är att projektet gett ett ännu större intresse och kunskap för att använda Artportalen som en plattform för lagring och uttag av artdata. Läs mer i projektrapporten. Lst publ.nr 2011:19. Ansvarig myndighet/organisation: Miljöförbundet Jordens Vänner Projektnamn: Utredningsinsats om hur konsumtionens miljöpåverkan i andra länder kan speglas i miljömålssystemet Diarienummer: Huvuduppgiften i projektet var att ta fram rapporten Rättvisa Mål så når vi dit. Syftet var att ge förslag och exempel på genomförbara styrmedel och åtgärder för att minska vår miljöpåverkan i andra länder. Rapporten uppmärksammar vikten av att knyta ihop miljöpolitiken med politiken för global utveckling (PGU). Rapporten presenterades första gången i samband med en miljödebatt inför valet 2010 på Kulturhuset i Stockholm. En mer omfattande presentation gjordes vid Bokmässan i Göteborg i september. Rapporten har spridits till miljömålsmyndigheter, politiker, organisationer, folkhögskolor och andra. Vi har under projekttiden deltagit i seminarier, konferenser och folkbildningsarrangemang kring miljömålsrelaterade ämnen. MJV har också tagit fram rapporten Rättvist miljöutrymme igår, idag, imorgon. Rapporten gör en resumé av miljöutrymmes-konceptet, relaterar detta till senare studier samt diskuterar förändringsprocesser i samhället. Rapporten kan komma till nytta både i det direkta miljömålsarbetet men också t ex i den växande ideella omställningsrörelsen. (Bifogas i pdf.) Ett viktigt mål med detta och tidigare projekt har varit att väcka gehör inom miljömålsarbetet och sprida kunskaper i samhället om svensk konsumtions miljöpåverkan i andra länder. Vi anser att vi lyckats bra med detta, vilket inte

9 9(10) minst avspeglas i generationsmålets nya formuleringar. Ansvarig myndighet/organisation: Sveriges Kommuner och Landsting Projektnamn: Kommunala näringslivskontor som länk företagens arbete med miljökvalitetsmålen Del 1 Diarienummer: Med projektet ville vi hitta nya vägar och former för dialog med näringslivet kring lokalt miljömålsarbete. Syftet var att förenkla kommunernas samverkan med näringslivet och få till stånd fler åtgärder i det lokala miljömålsarbetet. Inom projektet har följande aktiviteter genomförts: - dialog med företag från Trollhättan, Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud och Färgelanda med fokus energi & transporter respektive kemikalier - dialog med kommunala förvaltningar och näringslivet i Falköping kring målsättningar för ny energi- och klimatplan - företagsintervjuer samt intervjuer med näringslivsutvecklare, miljöstrateger och energi- och klimatrådgivare kring målsättningar, drivkrafter och samverkan för det lokala miljömålsarbetet. Intervjuerna genomfördes i Borås, Mariestad, Skövde och Tanum - miljömålsansvariga på kommuner i Västra Götaland har inom projektet arbetat med frågan om hur man stärker de miljöstrategiska frågorna i kommunen. Projektet visar följande framgångsfaktorer för ett lokalt miljömålsarbete med engagemang från näringslivet: - trovärdighet; de lokala miljömålen bör vara väl förankrade i den kommunala organisationen och integrerad i de kommunala verksamheterna. Intern samverkan mellan näringslivskontor, miljöstrateger och energi- och klimatrådgivare ger mervärde i miljömålsarbetet. - tydlighet; de lokala miljömålen ska tydligt visa på den lokala miljöproblematiken samt ge konkreta exempel på åtgärder som näringslivet kan bidra med. - talesmän; hitta talesmän och företrädare från näringsliv, medborgare och kommunens förvaltningar. Marknadsför kommunens miljöengagemang i alla arrangemang som kommunen genomför. Låt de goda förebilderna synas. - tålamod; att förändra tar tid. Ett bra lokalt miljöarbete bygger på personkontakter och förankring. Processen är viktig. Mer information om projektet hittar du på

10 10(10)