BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen

Transkript

1 BIOENERGINYTT med Bioenergi i Pressen Nr 11 / 2012 NYHETER, KOMMENTARER OCH PRESSKLIPP Världsbanken varnar för en 4 grader varmare värld A power shift to emerging economies Världsbanken publicerade den 18 november en allvarlig varning om att världen nu är på väg mot 4 graders genomsnittlig temperaturhöjning dubbelt upp mot det mål regeringarna enats om i klimatförhandlingarna. Varningen från Världsbanken kom i form av en rapport med titeln Turn Down the Heat Why a 4 C Warmer World Must be Avoided (rapporten kan laddas ner på org), och publicering skedde bara ett par veckor före klimatmötet COP18, som genomförs i Doha i Qatar i slutet av november och början av december. Rapportens slutsats är att världen är på väg mot 4 graders högre medeltemperatur vid slutet av detta århundrade och att de löften om utsläppsreduktioner som hittills presenterats av olika re- FORTS. s.2 4 Koldioxidhalten i atmosfären över 390 ppm 2011 FN-organet WMO World Meteorological Organisation publicerade 20 november nya siffror om växthusgaserna i atmosfären. Koldioxidhalten ökade under 2011 till 390,9 ppm (parts per million). Ökningen har under de senaste tio åren legat på cirka 2 ppm per år. SID 3. ny ELPRODUKTION Change in power generation, European Union TWh TWh The Kina need och for Indien electricity bygger in emerging ut elproduktionen economies mycket drives a kraftigt 70% increase och satsar in worldwide på både demand, kolkraft, gaskraft, with renewables kärnkraft accounting och mycket for half förnybar of new el. global EU och capacity USA avvecklar kolkraft, och satsar mest på förnybar el. Japan avvecklar sin kärnkraft och satsar på förnybart. Källa: IEA, World Energy Outlook OECD/IEA 2012 China India United States Japan Coal Gas Nuclear Renewables IEA ger klartecken för bioenergin De globala bioenergiresurserna är mer än tillräckliga för att möta den förväntade ökningen av användningen av bioenergi, men det kommer att kräva ett hållbart markutnyttjande. Det skriver IEA i sin årliga World Energy Outlook. SID 2. Innehållsförteckning Världsbanken varnar för en 4 grader varmare värld 1 IEA World Energy Outlook ger klartecken för bioenergin 2 Koldioxidhalten i atmosfären över 390 ppm Utsläpp från dikade marker 3 EU-kommissionen föreslår åtgärder för högre pris på utsläppsrätter 4 Anna-Karin Hatt vill ha fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel 5 Uppdrag att utarbeta förslag till nationell strategi för energieffektivare byggnader 5 Halvering av energiförbrukningen i svenska växthus 6 EU-parlamentet ger grönt ljus för skiffergas 6 USA:s naturvårdsverk: majsetanolen har haft liten effekt på foder- och matpriserna 7 Danmark inför skatt på biobränslen! 7 Utlysning av demonstrationsprojekt inom bioenergi 7 Pressmeddelanden 8 Gröna jobb i tanken 8 Skapa rätt förutsättningar för en expansiv biodrivmedelsbransch 8 Marknaderna 9 Bioenergi i pressen 10 BIOENERGINYTT utkommer med 11 nummer per år Ansvarig utgivare: Gustav Melin, redaktör: Kjell Andersson Redaktion och prenumerationer: SVEBIO, Torsgatan12, Stockholm Tel , Fax , info@svebio.se, Manusstopp för detta nummer:

2 FORTS FRÅN SID 1. geringar, t ex inom the Copenhagen Accord inte ändrar på den slutsatsen mer än mycket marginellt. Fyra grader låter kanske inte så mycket men konsekvenserna kan bli dramatiska, med torka i stora regioner, ökad nederbörd i andra, med fler översvämningar, med stigande havsnivå med uppemot en meter, som drabbar kustregioner och lågt liggande länder. Torrare klimat kommer framför allt att drabba subtropiska områden, som Medelhavsområdet, Mellanöstern och delar av USA. Stigande havsyta drabbar länder som Bangladesh, Indonesien, Filippinerna, Vietnam, Venezuela, Mocambique och Mexiko. Många öländer, t ex i Stilla Havet, drabbas särskilt hårt och kan bli obeboeliga. Rapporten säger att vetenskapen bakom global uppvärmning är entydig och att det är helt klarlagt att mänsklig verksamhet och utsläpp ligger bakom klimatförändringen. Temperaturhöjningen hittills ligger kring 0,8 grader. Studien har genomförts av ett tyskt institut Potsdam Institute for Climate Impact Research and Climate Analytics. Svebio kommentar: Det anmärkningsvärda med denna rapport är inte dess faktainnehåll och slutsatser. Det rapporten säger är detsamma som förts fram av IPCC och mängder av forskare. Det anmärkningsvärda är att Världsbanken så entydigt kommer med denna varning till världssamfundet strax före Doha-mötet. Här finns inget utrymme för tvivel eller tvekan. Brist på handlande på klimatområdet hotar att förvandla den värld vi lämnar till våra barn till en helt annan värld, skriver Världsbankens direktör Jim Yong Kim i en kommentar till rapporten. Han tillägger Vi måste agera på framtida generationers vägnar och inte minst för de fattigaste. Klimatfrågan har hamnat i skymundan av de ekonomiska kriser som politikerna kortsiktigt har att hantera. Efter misslyckandet i Köpenhamn har världens ledare placerat frågan längre ner på sina agendor. Under tiden fortsätter utsläppen att öka i snabb takt, framför allt genom ökad förbränning av fossila bränslen. Världsbanken är en mycket tung aktör på den globala scenen, och kan agera både som opinionsbildare och som långivare till projekt som ger förnybar energi och effektivare energianvändning. Det borde åtminstone vara slut med gynnsamma lån till nya kolkraftverk efter detta. IEA World Energy Outlook ger klartecken för bioenergin De globala bioenergiresurserna är mer än tillräckliga för att möta den förväntade ökningen av användningen av bioenergi, men det kommer att kräva ett hållbart markutnyttjande. Det skriver IEA International Energy Agency i sin årliga World Energy Outlook. Primärproduktion av modern bioenergi biodrivmedel för transporter och biobränslen och biogas för produktion av el och värme kommer att mer än fördubblas fram till 2035, stimulerade av ökat stöd från regeringarna kommer efterfrågan på biobränslen att vara störst i EU, där särskilt industriell användning och bostadsuppvärmning svarar för mer än hälften av ökningen, följda av USA och Brasilien, där tillväxten i första hand sker i transportsektorn. Eftersom målen i vissa länder överstiger den egna produktionsförmågan (särskilt i EU, Japan och Indien) kommer vi att få se en ökande internationell handel med fasta biobränslen för elproduktion och med biodrivmedel. IEA räknar med en sexdubbling av denna handel. A United States oil & gas transformation USA:s olje- och gasproduktion US oil and gas production World Energy Outlook betonar varje gång några profilområden. Den här gången pekar man särskilt på att det sker ett energiskifte i Nordamerika genom utnyttjandet av ny teknik för gas- och oljeutvinning, så kallad frackning, där man spräcker upp skifferlager med hjälp av vatten och kemikalier för att kunna utvinna fossila bränslen som hittills varit omöjliga att få upp. USA kommer redan 2020 att vara nettoexportör av naturgas, och 2035 kommer USA att vara näst intill självförsörjande på energi, från att för några år sedan ha importerat 60 procent av sin olja. Det här förändrar balansen på världens energimarknader på ett fundamentalt sätt. 90 procent av oljeexporten från Mellanöstern kommer att gå österut mot Asien. Det är också i Asien som den stora tillväxten av energianvändning sker. Kina, Indien och Mellanöstern kommer att svara för 60 procent av ökningen av energianvändningen fram till Samtidigt ökar energianvändningen i OECD-länderna (de rika i-länderna) bara marginellt under perioden. Fossila bränslen kommer att fortsätta att dominera energiför- FORTS 4 mboe/d Unconventional gas Conventional gas Unconventional oil Conventional oil Okonventionell gas och olja genom frackning gör USA självförsörjande på olja och gas. Men effekten tycks vara tillfällig - redan omkring 2030 minskar totalproduktionen igen. Källa: IEA ( World Energy Outlook The surge in unconventional oil & gas production has implications well beyond the United States 2 OECD/IEA 2012

3 FORTS FRÅN SID 2. sörjningen. Användningen av naturgas ökar med 50 procent globalt under perioden, enligt IEA. Oljepriserna kommer att fortsätta att vara höga. Subventionerna till fossila bränslen ökade under 2011 med 30 procent till totalt 523 miljarder dollar. De största subventionerna finns i Mellanöstern och Nordafrika. Subventionerna till förnybar energi låg på 88 miljarder dollar. Förnybar energi växer mycket snabbt, men ligger fortfarande långt efter de fossila bränslena i volym. Förnybar elproduktion kommer redan 2015 att vara nummer två efter kolkraft man har då slagit samman vattenkraft, vindkraft, biokraft och geotermi. Svebio kommentar: IEA:s World Energy Outlook visar att utvecklingen ligger på kollisionskurs med de krav som ställs i Världsbankens rapport att snabbt reducera utsläppen från fossila bränslen. Visserligen ökar bidragen från förnybar energi snabbt, de höga oljepriserna håller igen oljeanvändningen, och energieffektivisering gör att OECD-ländernas energibehov slutar växa. Men användningen av kol, och framför allt naturgas, ökar snabbt under de kommande åren. Koldioxidutsläppen ökar, när de borde minska. Det är mycket positivt för bioenergibranschen att IEA entydigt uttalar att det finns tillräckligt med biobränslen för den tillväxt som sker de närmaste 20 åren. Många debattörer och skribenter tror tvärtom att tillgången på bioråvaror är begränsad och hindrar en utveckling av bioenergin. Koldioxidhalten i atmosfären över 390 ppm 2011 FN-organet WMO World Meteorological Organisation publicerade 20 november nya siffror om växthusgaserna i atmosfären. Koldioxidhalten ökade under 2011 till 390,9 ppm (parts per million). Ökningen har under de senaste tio åren legat på cirka 2 ppm per år. Under förindustriell tid låg koldioxidhalten på 280 ppm, vilket betyder att halten ökat med 40 procent över den naturliga nivån. Koldioxid stannar i atmosfären under mycket lång tid, vilket gör att klimatpåverkan blir varaktig. Sedan 1750 har mänskligheten släppt ut 375 miljarder ton kol i form av koldioxid i atmosfären, främst genom förbränning av fossila bränslen. Ungefär hälften av denna koldioxid finns fortfarande kvar i atmosfären, medan resten tagits upp av havet och av ekosystemen på land, främst av skogarna. WMO känner oro för att de här sänkorna för koldioxiden ska försvagas i framtiden. WMO mäter inte utsläppen, utan koncentrationen av de olika växthusgaserna. Mellan 1990 och 2011 ökade växthuseffekten av långlivade växthusgaser med 30 procent. Koldioxiden stod för 80 procent av denna ökning, och under de senaste tio åren för 85 procent. Koldioxidens betydelse för växthuseffekten har alltså förstärkts på senare år. Koncentrationen av metan planade ut mellan åren 2000 och 2007, men har därefter återigen ökat. Metan har större klimatpåverkan per kg än koldioxid (cirka 21 ggr), men stannar kortare tid i atmosfären. Halten lustgas (N2O) har ökat linjärt sedan 1990, från 300 till 324 ppb. Lustgas är 298 gånger så potent som växthusgas som koldioxid, men halten är alltså mindre än en tusendel av koldioxidens. Koldioxidutsläppen 2011 enligt tyskt institut Koldioxidutsläppen 2011 var 34 miljarder ton, vilket är ett nytt rekord. Det motsvarar 9,26 miljarder ton kol. Siffrorna gäller utsläpp från förbränning och cementproduktion, och har tagits fram av det tyska institutet IWR i Münster. Kina, som 2006 passerade USA som största utsläppsnation, släpper idag ut 50 procent mer koldioxid än USA, eller 8,9 miljarder ton koldioxid, en ökning med omkring 10 procent. USA ligger på andra plats med 6 miljarder ton. Indien ligger på tredje plats med 1,8 miljarder ton, Ryssland på fjärde plats med 1,7 miljarder ton, och Japan på femte plats med 1,3 miljarder ton. De två största utsläppsländerna, Kina och USA står tillsammans för 44 procent av alla utsläpp. IWR säger att bland de tio största utsläppsnationerna lyckades USA, Ryssland och Tyskland minska sina utsläpp jämfört med Utsläpp från dikade marker Det är känt att redan dikade torv- och våtmarker släpper ut stora mängder växthusgaser. Naturvårdsverket har låtit undersöka saken med hjälp av ett par forskare. Vi citerar ur en information på Göteborgs Universitets hemsida: Under FNs klimatkonferens COP17 i Durban bestämdes att under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod inkludera våtmarker som en ny frivillig aktivitet inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). Inför beslut i Sverige om att inkludera aktiviteten dikning, anläggning och restaurering av våtmarker i Sveriges åtagande har Åsa Kasimir Klemedtsson (GU) och Örjan Berglund (SLU), på uppdrag från Naturvårdsverket, sammanställt kunskap om hur våtmarker kan definieras, hur stora areal som finns och hur växthusgaser kan beräknas för bokföring av utsläpp/upptag av växthusgaser inom Kyotoprotokollet från aktiviteter som dikning, anläggning och restaurering av våtmarker i Sverige. Nu dikade våtmarker, beskogade eller använda för jordbruk, är en stor källa för växthusgaser i Sverige. Utsläppen är större än från alla Sveriges transporter. Workshoppen syftar till att belysa vilka möjligheter det finns att minska emissionerna genom ändrade skötselåtgärder och återvätning. Vilka arealer som kan vara lämpliga för åtgärder kan diskuteras. Och hur stora emissioner som avgår av både CO 2, N 2 O och CH 4 måste kunna beräknas för alla typer av restaureringsprojekt, men för en del våtmarkstyper finns det fortfarande forskning/mätning som behöver göras. Att FORTS 4 3

4 FORTS FRÅN SID 3. emissionerna kan minskas är dock klart, men det kan innebära negativ inverkan på skogsproduktion, vilket kan kräva kompromisser. Under en workshop på universitetet har man diskuterat hur stora emissionerna är från dränerade våtmarker, hur stora arealer det kan finnas och möjligheter att minska emissionerna med produktion av andra grödor/skog. Eftersom dränerade våtmarker utgör en mycket stor utsläppskälla för växthusgaser, som det kan gå att åtgärda, kan det finnas möjlighet att åtgärder inom denna aktivitet bidrar till att uppnå de minskade utsläpp som andra Kyoto-åtagandeperioden kräver. Hur det ska gå till kräver en omfattande diskussion. Svebio kommentar: Det förslag som lanseras här, att återväta markerna, kan inte vara det enda alternativet. Ett annat alternativ är att skörda det torvlager som finns och använda det för energiutvinning, och på så sätt nyttiggöra utsläppen. Efter torvskörden kan marken bli produktiv skogseller åkermark eller åter bli våtmark eller sjö. I det förra fallet fortsätter man att binda in kol i växande skog eller gröda, i det senare fallet skapar man ökad biodiversitet. Förslag från EU-kommissionen 14 nov EU-kommissionen föreslår åtgärder för högre pris på utsläppsrätter EU-kommissionen lade 14 november fram förslag om att reformera handeln med utsläppsrätter inom EU, där prisnivån sjunkit till mycket låg nivå under året. För att skapa ett bra omvandlingstryck borde utsläppsrätterna kosta euro/ ton, men det aktuella priset ligger kring 6 8 euro. Så här skriver kommissionen om sina förslag i ett pressmeddelande: Europeiska kommissionen tar två viktiga steg för att åtgärda den växande obalansen mellan utbud och efterfrågan på utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Som ett omedelbart första steg för att ta itu med det snabbt ökande överskottet av utsläppsrätter har kommissionen lagt fram ett formellt förslag för att ändra auktionstidsprofilen och senarelägga auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter i tredje etappen av EU ETS med början nästa år. Kommissionen har i dag också antagit en rapport om statusen för den europeiska koldioxidmarknaden som fastställer ett antal möjliga strukturåtgärder som kan vidtas för att motverka överskottet. Kommissionen vill ha en ännu mer stabil europeisk koldioxidmarknad som starkare drivkraft för koldioxidmarknader på andra platser. Vår koldioxidmarknad levererar utsläppsminskningar. Men på grund av utbudsöverskottet på marknaden är utsläppshandelssystemet inte en tillräckligt stark drivkraft för ökad energieffektivitet och miljövänlig teknik. Detta är dåligt för Europas innovation och konkurrenskraft. Det är därför som vi, som ett omedelbart första steg, föreslår att auktioneringen av 900 miljoner utsläppsrätter senareläggs under de följande tre åren. Vi får inte översvämma en marknad som redan har ett överutbud. Marknadens aktörer måste få tydliga spelregler om detta innan året är slut. Samtidigt lägger kommissionen fram alternativ för eventuella strukturåtgärder som kan vara en hållbar lösning på problemet med överskottet på längre sikt, säger EU-kommissionären för klimatpolitik Connie Hedegaard. Överskottet av utsläppsrätter har huvudsakligen byggts upp på grund av att den ekonomiska krisen har minskat industriutsläppen av växthusgaser med mer än vad som förväntats, vilket har lett till en lägre efterfrågan på utsläppsrätter från industrin. Överskottet väntas fortsätta under systemets tredje fas som löper från 2013 till Senareläggning av auktionsvolymerna som ett nödvändigt första steg Från och med den 1 januari 2013 när den tredje fasen i EU ETS inleds kommer auktionering att vara den huvudsakliga metoden för tilldelning av utsläppsrätter till företag. I juli förra året offentliggjorde kommissionen utkastet till en framtida ändring av EU ETS auktioneringsförordning som skulle senarelägga auktioneringen av en viss mängd utsläppsrätter (se IP/12/850). Efter inledande diskussioner med medlemsstaterna i EU:s kommitté för klimatförändringar och ett offentligt samråd föreslår kommissionen att antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut under åren 2013 till 2015 ska minskas med 900 miljoner och att antalet som auktioneras ut sent i fas 3 ökas med samma antal. Genom denna senareläggning kommer färre utsläppsrätter att erbjudas i auktioner på kort sikt, medan efterfrågan fortfarande är mycket begränsad, och fler senare, när efterfrågan troligtvis har ökat igen. Ytterligare information om effekterna finns i en konsekvensbedömning (se nedan). En bred debatt om möjliga strukturella åtgärder I dagens rapport om koldioxidmarknaden finns en förteckning över sex alternativ och de intresserade parterna uppmanas att inkomma med synpunkter. Både Europaparlamentet och rådet uppmanade kommissionen att undersöka olika alternativ till strukturåtgärder som kan antas så snart som möjligt, bland annat att permanent hålla inne den mängd utsläppsrätter som är nödvändig för att man ska lyckas få bukt med överskottet. Varje lagförslag om strukturåtgärder som kommissionen lägger fram mot bakgrund av den offentliga diskussionen kommer att vara föremål för ett offentligt samråd och en fullständig konsekvensbedömning. Bakgrund: EU ETS och etapp tre EU ETS omfattar för närvarande ungefär industrianläggningar och cirka 40 % av EU:s utsläpp. Från och med i år ingår även luftfarten i systemet. I tredje fasen måste utsläppen från industri- och kraftanläggningar senast 2020 sänkas till 21 % under 2005 års nivåer. De viktigaste förändringarna i tredje fasen är följande: Införande av ett enda utsläppstak för hela EU, i stället för det nuvarande systemet med 27 nationella tak. FORTS 4 4

5 FORTS FRÅN SID 4. Auktionering blir den huvudsakliga metoden för tilldelning av utsläppsrätter och därmed ersätts gratistilldelningen kommer över hälften av alla utsläppsrätter att auktioneras ut och denna andel kommer gradvis att öka varje år. För utsläppsrätter som fortfarande tilldelas gratis införs harmoniserade tilldelningsregler baserade på ambitiösa EU-omfattande riktmärken på utsläppsprestanda. Svebio kommentar: Det är mycket angeläget att man kan få upp priset på utsläppsrätterna. Ett högre pris ger ett starkare omvandlingstryck och lönsamhet för att vidta en mängd åtgärder i företag, värmeverk och kraftverk. Det skapar bland annat marknad för biobränslen. Högre utsläppsrättspriser är också en fördel för medlemsländerna. Genom auktioneringen av utsläppsrätter kommer länderna att få nya inkomster. Auktionering av utsläppsrätter ska också bekosta de stora satsningar som man nu vill göra för att pröva ny energiteknik i stor skala, t ex ett antal stora demonstrationsanläggningar för andra generationens biodrivmedel. Om utsläppsrätterna ligger kvar på den nuvarande låga nivån blir det mycket lite pengar att stödja med och projekten kommer troligen inte till stånd. Anna-Karin Hatt vill ha fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel Energiminister Anna-Karin Hatt har under hösten gjort tydliga markeringar till stöd för biodrivmedel. I samband med att EU-kommissionen lade sitt ILUC-förslag gick hon ut i media och kritiserade förslaget (se förra Bioenerginytt). Den 31 oktober publicerade hon en debattartikel i Göteborg-Posten där hon pläderade för fortsatt skattebefrielse för biodrivmedel fram till Vi citerar ur artikeln: Jag och regeringen har klargjort att de höginblandade bräns- lena även framöver ska ha goda förutsättningar. Just nu jobbar vi för högtryck för att bestämma hur dessa goda villkor ska se ut. Min utgångspunkt, som centerpartist och energiminister, är att det bästa är att låta den nuvarande skattebefrielsen ligga fast, och att låta den ligga fast åtminstone till För ju större långsiktighet vi kan ge om villkoren i skattesystemet, desto större steg kan vi tillsammans ta mot en hållbar transportsektor. I den hållbara transportsektorn kommer biogasen vara ett än viktigare bränsle än idag. Pressmeddelande från Näringsdepartementet 22 november Uppdrag att utarbeta förslag till nationell strategi för energieffektivare byggnader Sverige behöver öka energieffektiviteten i redan befintliga byggnader. Regeringen har därför idag gett Boverket och Energimyndigheten i uppdrag att utarbeta ett förslag till en nationell strategi för att öka energiprestandan genom renoveringar. I Sverige används omkring 40 procent av den slutliga energianvändningen i hushåll och i servicesektorn. Hälften av den energin används för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler. Uppdraget till Boverket och Energimyndigheten är ett steg i regeringens arbete med att öka energiprestandan i våra befintliga byggnader. En ny nationell strategi ska förbättra energiprestandan men också driva på för innovation och tillväxt i byggsektorn, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt. Strategin ska avse renovering av såväl bostadshus som lokaler, och ska gälla både offentligt och privat ägda byggnader. En viktig del i myndigheternas uppdrag är att ta fram förslag på styrmedel och insatser som stimulerar kostnadseffektiva totalrenoveringar som kraftigt minskar både den energi som levereras per ytenhet till en byggnad och den slutliga energianvändningen per ytenhet i en byggnad jämfört med före renoveringen. Myndigheterna ska samråda med fastighetsägare, byggindustrin, finansinstitut och andra berörda aktörer då de tar fram förslag till den nationella strategin. För att nå långsiktiga energi-, klimat- och miljömål måste svenska byggnaders energiprestanda kraftigt öka. Sedan 1 januari 2012 gäller nya hårdare energikrav för nya bostäder och lokaler, och regeringen kommer senast 2015 vid sidan av detta uppdrag också se över nybyggnadskraven, i syfte att säkerställa att alla nya byggnader från och med 2020 är så kallade näranollenergibyggnader. 5

6 Pressmeddelande från Jordbruksverket 13 november Halvering av energiförbrukningen i svenska växthus En halvering på ett knappt decennium. Så mycket har energiförbrukningen minskat i svensk växthusodling. Förbrukningen inte bara minskar, den byter också karaktär. Andelen fossila bränslen har minskat stadigt sedan 2002 då den låg på 77 procent, för att landa på 43 procent Den svenska växthusodlingen har kommit en bra bit på väg i omställningen mot lägre energiförbrukning och förnybara bränslen. Förbrukningen av energi i svensk växthusodling har minskat från över 1,2 TWh (terawattimmar) till drygt 0,6 TWh mellan 2002 och 2011, enligt en ny rapport från Jordbruksverket. Under samma period har den odlade ytan minskat med omkring 12 procent, vilket innebär att odlingen har uppvisat en betydande energieffektivisering. Från en energiåtgång på 371 kwh per kvadratmeter för tio år sedan, ser vi en minskning till 215 kwh per kvadratmeter förra året. Flisbränsle har ersatt olja Energiförbrukningens profil har också förändrats. Användningen av biobränslen har ökat från 5 till 37 procent av den totala förbruk- ningen under perioden Samtidigt har andelen fossila bränslen minskat till 43 procent, från att ha dominerat starkt med 77 procent för tio år sedan. Omställningen har lett till att flisbränsle nu har ersatt olja som det mest använda bränslet i den svenska växthusodlingen. Förutsättningarna styr Energiomställningen är generell, men skiljer sig åt beroende på vad som odlas, växthusens geografiska placering och företagens storlek. Förändringens väg är inte helt rak, utan präglas av de enskilda företagens unika förutsättningar. Exempelvis ökade 95 företag sin andel biobränsle mellan 2008 och 2011, medan 61 företag istället minskade sin andel. Sådana till synes motstridiga besked kan bero på att vissa företag tvingas utnyttja gamla, fossila energikällor utöver nya biobränslekällor när behovet av värme är stort, som vid oväntat kall väderlek. EU-parlamentet ger grönt ljus för skiffergas EU-parlamentet röstade den 21 november ner förslaget om att förbjuda så kallad frackning för utvinning av naturgas. Beslutet innebär att parlamentet ger grönt ljus för de enskilda medlemsstaterna att besluta om utvinning av naturgas i skiffer genom den här kontroversiella metoden. Förslag hade lagts fram om att införa ett moratorium för att kunna kartlägga miljöeffekterna, men detta röstades ner. Parlamentet uttalade sig för att nya källor för naturgas tillsammans med förnybara energikällor kan förbättra EU:s energiförsörjning. Beslutet hade föregåtts av en omfattande lobby-kampanj, där företag och organisationer inom fossilbränsleindustrin bearbetade parlamentariker och kommissionen, genomförde annonskampanjer och publicerade rapporter, allt för att övertyga om att riskerna med frackning är begränsade. Svebio kommentar: Frackning innebär att man spräcker upp skifferlager i berget med vatten och kemikalier. Till riskerna hör förorening av grundvatten och sättningar som kan ge mindre jordbävningar. I USA har frackning medfört att den inhemska produktionen av naturgas kunnat öka kraftigt. Man har utvecklat metoden även för att utvinna mer olja. Som IEA visat i sin World Energy Outlook kan detta leda till att USA inom några år blir självförsörjande på olja och gas. Det är ett lockande perspektiv även för europeiska regeringar. Men det finns en baksida. All ny olja och gas som kan tas upp på detta sätt kommer att hamna i atmosfären, och ytterligare försvåra möjligheterna att lösa klimatfrågan. Den nödvändiga omställningen till ett hållbart, förnybart energisystem, fördröjs med några årtionden, och det blir helt omöjligt att nå 2-gradersmålet. EU-parlamentet borde ha tagit ställning för ett förbud eller åtminstone ett moratrium. Om EU-parlamentet efter detta säger ja till EUkommissionens förslag om att begränsa användningen av biodrivmedel, och om EU misslyckas med att införa en gemensam koldioxidskatt i ett nytt energiskattedirektiv, och även misslyckas med att få upp priset på utsläppsrätter, kan man sammanfatta med att EU:s klimatpolitik håller på att haverera. MISSA INTE! PELLETS januari 2013, Falun SVEBIOS VÅRMÖTE MED ÅRSMÖTE 9 april 2013, Stockholm SLASHKONFERENS på ELMIA WOOD 4-5 juni, Elmia, Jönköping 6

7 USA:s naturvårdsverk: majsetanolen har haft liten effekt på foder- och matpriserna EPA, Environmental Protection Agency (USA:s motsvarighet till Naturvårdsverket) fattade i mitten av november beslut om att inte göra några undantag i kvotsystemet för introduktion av biodrivmedel, trots den extrema torkan i USA i år. Ett stort antal delstater och företag hade krävt ett undantag, bland annat därför att man menar att användningen av majs för etanolproduktion har drivit upp priset på foder, vilket i sin tur ökar priset på bland annat kött och mejeriprodukter. EPA har gjort omfattande ekonomiska analyser med modellkörningar tillsammans med jordbruksdepartementet och energidepartementet och kommit fram till att den ekonomiska effekten av etanolproduktionen har varit i begränsad. Om man skulle släppa kravet på en viss obligatorisk andel etanol skulle priset på fodermajs bara sjunka med högst en procent (i de flesta modellkörningar med mindre än så) och för konsumentpriserna skulle man inte märka någon priseffekt alls. USA har ett system med obligatoriska kvoter som kallas Renewable Fuels Standard. Det finns en laglig möjlighet att lätta på kvoterna om man kan visa att systemet ger upphov till allvarlig ekonomisk skada. Men trots att över 40 procent av USA:s majsskörd används för etanol och trots att man i år haft extrem torka har alltså inte prispåverkan varit sådan att man kan visa på någon ekonomisk skada. Danmark inför skatt på biobränslen Den danska regeringen förslår en skatt på ved och andra biobränslen för uppvärmning som innebär att en kubikmeter bokved beläggs med 165 kr i skatt. Marknadspriset på bokved ligger kring 160 kr per kubikmeter. Skatt kommer också att tas ut på flis och pellets. Skatten är en del av den danska energiuppgörelse som träffades mellan sju av folketingets partier i mars i år, och som då fick stor uppmärksamhet, eftersom den innebar en bred politisk uppgörelse mellan regering och opposition med en långsiktig plan för att kraftigt öka användningen av förnybar energi och öka energieffektiviteten. Den skatt på värme som då infördes för att finansiera energiuppgörelsen kallades forsyningssikkerhedsafgift (försörjningssäkerhetsavgift), och skulle tas ut både på fossila bränslen och på biobränslen för uppvärmning. Avgiften ska 2013 ge 600 miljo- ner kronor till statskassan, och skatteuttaget ska stiga till 2,8 miljarder Ett motiv för avgiften sägs vara att kompensera för de sjunkande statsinkomsterna när användningen av fossila bränslen minskar. Men pengarna ska också användas till att subventionera förnybar energi som biogas och vindkraft. Även om den nya skatten ingick i energipaketet i våras har den inte uppmärksammats mycket, förrän nu, då skattebeloppen blivit kända. Danmarks skogsägare är mycket upprörda, och undrar hur folketinget kan lägga en hög skatt på förnybar energi som biobränslen, samtidigt som man säljer in den nya politiken som en satsning på förnybar energi. Skogsägarna varnar också för den byråkrati som måste till för att registrera all vedförbrukning och vedhandel. Det finns omkring skogsägare i Danmark. Vindkraft, solvärme, värmepumpar och jordvärme drabbas inte av den nya skatten. Utlysning av demonstrationsprojekt inom bioenergi Från Energimyndighetens hemsida har vi hämtat följande information: Energimyndigheten arbetar just nu med förberedelserna inför kommande utlysning inom Bioenergy Sustaining the Future (BESTF) som planeras till mitten av december Utlysningen är planerad att öppna i mitten av december för att sedan stänga i slutet av mars månad. BESTF är till formen ett ERA-NET Plus och pågår max fem år från EU-kommissionens startdatum, i detta fall från november Det innebär att startdatum för projekten kommer att vara 1 januari Projekten måste vara avslutade till april/maj 2017 för att hinna avrapporteras. BESTF är till för att demonstrera olika tekniska lösningar på tillverkningssätt (värdekedjor) för biodrivmedel och kraftvärme som bedöms vara möjliga för produktion till Eftersom tidsperioden är kort för demonstrationer är modifieringar av existerande demonstrationer ett tänkbart område att söka för. Ansökningarna måste förhålla sig till de nationella kriterierna samt utlysningens kriterier. Alla projekt måste ha deltagare från minst två länder, men tre länder är mer fördelaktigt. EU medfinansierar utlysningen med 15 miljoner euro förutsatt att medverkande medlemsländer tillsammans finansierar med minst 30 miljoner euro. Medverkande länder är: Storbritannien, Tyskland, Sverige, Finland, Danmark, Navarra (Spanien), Schweiz och Portugal. Om BESTF Inom ramen för den europeiska strategiska energiteknikplanen (SET-planen) inom det Europeiska industriinitiativet för bioenergi (EIBI) har en utlysning inom Sustaining the Future (BESTF) i form av ett ERA-NET Plus skapats. BESTF är ett nätverk av nationella och regionala myndigheter i ett flertal europeiska länder som tillsammans med EU-kommissionen har bildat ett konsortium vars syfte är att finansiera demonstrationsprojekt kring bioenergi. I Sverige är Energimyndigheten medverkande part inom BESTF. Man kan läsa mer om de sju värdekedjorna som omfattas av utlysningen i dokument från EU. Länk finns på Energimyndighetens webbplats. 7

8 PRESSMEDDELANDEN Pressmeddelande Gröna jobb i tanken Det svenska biodrivmedelsnätverkets budskap är att man kan ersätta mer än 50 % av dagens fossila drivmedel med hållbara biodrivmedel och el fram till år Samtidigt som man gör det kan man utveckla och producera biodrivmedel med klimatpresetanda i världsklass. Man kan skapa jobb och öka Sveriges export av grön teknik. Det konstaterade nätverket under en Riksdagsfrukost nyligen. Biodrivmedelsproducenterna är eniga. Vi kan erbjuda en utveckling som skapar både klimatnytta, arbetstillfällen och tillväxt. Tillsammans med Blekinges Riksdagsmän bjöd Biodrivmedelsnätverket inom Svebio in till frukostmöte i Riksdagen. Nätverket består bland annat av företagen Nordisk Etanol & Biogas AB, Lantmännen Energi AB, Perstorp BioProducts AB, Chemrec AB, Ecobränsle AB, Sekab, Scandinavian Biogas AB och Scania. Biodrivmedelsnätverkets budskap är att man kan ersätta mer än 50 % av dagens fossila drivmedel med hållbara biodrivmedel och el fram till år Samtidigt som man gör det kan man utveckla och producera biodrivmedel med klimatprestanda i världsklass. Man kan skapa jobb och öka Sveriges export av grön teknik. Vi menar att vi kan göra samma resa inom transportsektorn som vi i Sverige gjort inom uppvärmning, menar Gustav Melin, vd på Svebio. I början av 1980-talet var det billigare att värma med olja än med flis och pellets. Sedan införde riksdagen koldioxidskatt. Idag är det billigare att värma med flis i fjärrvärme och pellets än med olja. Nu behöver vi långsiktiga styrmedel inom drivmedelsområdet, så kommer vi att genomföra samma utveckling där. Det är en utveckling som alla i Sverige tjänar på men vi måste våga ta investeringskostnaderna nu. I Karlshamn är man redo att börja bygga en biodrivmedelfabrik med miljöeffektivitet i världsklass. Vi måste få långsiktiga villkor för att komma igång med bygget, säger Mikael Runeson, vd för Nordisk Etanol & Biogas AB. Inom Svebio har vi jobbat fram en gemensam syn på vilka styrmedel som krävs. Aktuella utredningar som pågår är Fossiloberoende Fordonsflotta och Kvotpliktsutredningen. Svebio vill ha: Tydliga och ambitiösa klimatmål 25 % förnybar energi i transportsektorn % förnybar energi i transportsektorn % förnybar energi i transportsektorn % förnybar energi i transportsektorn 2050 Sveriges nästa stora utmaning är att skapa en fossilfri fordonsflotta, vi är redo att anta utmaningen är du? Visste du att: Alla biodrivmedel i Sverige är hållbara och klimatsmarta. Redan i år kommer 10 procent av Sveriges transporter att ske med förnybar energi. Potentialen för ökad biomassaproduktion i Sverige är större än hela energianvändningen i transportsektorn. Bara i Sverige finns hektar jordbruksmark som inte används idag. Motsvarande siffra i Europa är 40 miljoner hektar. Bioenergi omsätter idag mer än 100 miljarder kronor. Pressmeddelande Skapa rätt förutsättningar för en expansiv biodrivmedelsbransch Kortsiktigt kameralt tänkande får inte förhindra näringslivsutveckling och omsorg om klimatet. Den svenska regeringen måste ge snabba besked om mål och styrmedel för att stimulera utvecklingen av biodrivmedel och miljövänliga fordon. Sverige har förutsättningar att vara världsledande, men den politiska oklarheten lägger en kall död hand över utvecklingen i branschen. Svenska företag far just nu illa. Krympande export och produktion, ökande varsel. Sverige måste nu satsa på framtidsbranscher och nya produkter. Ett sådant område är miljövänliga, klimatsmarta drivmedel och fordon, konstaterar Svebio. På det här området har Sverige unika förutsättningar att inta en världsledande position. Genom omfattande forskningsinsatser finns det nu metoder att tillverka en rad biodrivmedel av jordbruks- och skogsråvara och av skogsindustrins biprodukter. Det finns också ett stort kunnande hos de svenska fordonstillverkarna att tillverka motorer och fordon för de nya biodrivmedlen. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio. Tyvärr bedriver regeringen en politik som bromsar istället för att stimulera utvecklingen och hotar att kväva en framtidsbransch i sin linda. Oklarhet om skattevillkor och andra styrmedel lägger en förlamande kall hand över hela branschen. Och nu diskuterar regeringen att införa ett snävt kvotsystem som kan stoppa all expansion fram till Kortsiktigt kameralt tänkande från finansdepartementet går före behovet av näringslivsutveckling, samhällsekonomisk tillväxt och omsorgen om klimatet. Vi vill se mer av visionärt tänkande och ambitiösa mål från regeringens sida. Och vi behöver snabba besked om långsiktiga styrmedel. Annars förlorar Sverige den världsledande roll som vi idag har på detta område. Vi kan i transportsektorn upprepa det Sverige redan gjort inom uppvärmning att byta ut importerade oljeprodukter mot inhemska biobränslen. Det ger oss en starkare ekonomi när oljepriserna stiger, samtidigt som det skapar tiotusentals jobb och mängder av nya företag i Sverige. Och det är ett offensivt sätt att möta nedgången i näringslivet, avslutar Gustav Melin. 8

9 Marknaderna Elexport i alla riktningar Sveriges mycket starka elbalans har gjort att vi hittills i år exporterat 18 TWh el och på löpande årsbas exporterat nära 20 TWh. Vi har sedan flera veckor exportöverskott i alla riktningar inklusive Norge. Elanvändningen ligger 3 procent under förra årets (- 1 procent temperaturkorrigerat). Industrins elförbrukning har börjat falla under hösten, ett tecken på den försvagade konjunkturen. På produktionssidan har kärnkraften hittills under hösten fungerat rätt bra, särskilt jämfört med förra året. Vindkraften ligger nu kring 7,5 TWh i årstakt, vilket nära nog motsvarar årsproduktionen vid båda de avvecklade reaktorerna i Barsebäck. Priserna på elcertifikat har stigit under hösten och ligger nu kring 20 öre/kwh, drygt 5 öre högre än när de var som lägst i början av året. Terminspriser för 2014 ligger kring 22 öre. Förklaringen till de högre certifikatspriserna är troligen att Norge nu är med i systemet, vilket ökat efterfrågan på certifikat. De svenska producenterna tjänar sannolikt, åtminstone på kort sikt, på Norges inträde i systemet. Elhandelspriserna på spotmarknaden ligger kring 30 öre/kwh, med en svagt fallande trend under hösten. Utsläppsrätterna sjönk kraftigt när EU den 14 juni presenterade sitt förslag om att skjuta upp auktionering av 900 miljoner utsläppsrätter. Förslaget syftade till att stärka marknaden, men istället sjönk priset med 3 euro/ton. Förklaringen kan vara att marknaden inte tror att EU-kommissionen får igenom sitt förslag. Oljepris kring 110 dollar/fat Oljepriset ligger nästan exakt på samma nivå som för ett år sedan, med Nordsjöoljan kring 110 dollar/fat. Oron kring Gaza har påverkat priset uppåt. Den långsiktiga trenden är att oljepriset tycks ha stabiliserat sig kring en nivå strax över 100 dollar. I somras inträffade en prisnedgång till 90 dollar, men den blev mycket tillfällig. På den inhemska marknaden har bensin- och dieselpriserna under hösten varit fortsatt höga. När E85 den 1 november gick över på vinterblandning (i praktiken E75) höjdes priset, som vanligt varje år, på grund av den högre andelen bensin. Priset stiger per liter, men bränslen får samtidigt ett högre energiinnehåll per liter. Ingen dramatik i detta. Men Ekonomiekot gjorde stor sak av händelsen och påstod att det nu, för första gången på två år, inte längre lönade sig att tanka E85 jämfört med bensin. För att nå denna slutsats använde man samma omvandlingstal för prisjämförelsen efter 1 november som före priset på E85 gånger 1,35 för att få ett jämförbart pris med bensin. Det här är inte rimligt under vintertid bör man multiplicera med 1,3. Med den rätta omräkningen var det fortfarande lönsamt att använda E85 istället för bensin. Om man tänker på klimatet bör man naturligtvis alltid köra på E85 om man har en flexifuelbil, även om det skulle kosta några öre mer på samma sätt som man kan betala en krona extra för ekologisk mjölk. FÖR 19:E ÅRET I RAD! PELLETS 2013 Konferens, utställning och studiebesök januari 2013 i Falun Läs mer på: Bioenergi Sveriges största energislag! Sponsorer: Medarrangör: Arrangerat av:

10 BIOENERGI I PRESSEN Norrbottens län LKAB på jakt efter alternativa bränslen En av Sveriges största energislukare, gruvbolaget LKAB, försöker hitta ett sätt att byta ut den fossila energin mot bioenergi. När LKAB förvandlar malm till järnpellets förbrukar bolaget enorma mängder energi totalt 4,3 TWh per år. I dag använder bolaget bara fossil energi i pelletsverken, olja och kol. Kolet är idag ett speciellt kol från Australien. Men i ett projekt försöker man hitta alternativa bränslen att elda med. Visst kommer det att gå, det är bara en fråga om kostnad och hur, säger Theresa Hedpalm, forskare på LKAB, som framträdde på Svebios bioenergidagar i Kolmården i början av november. Nästa vår ska LKAB bland annat provelda olika fasta bränlsen i pilotanläggningen i Luleå, däribland träpellets. Ur artikel i ATL Sunpine bygger en fabrik för tillverkning av harts i Piteå Vi kommer att producera drygt ton harts om året. - Det finns idag en stor efterfrågan av harts på världsmarknaden, bland annat från kemiindustrin, säger Jens Otterstedt, Sveaskogs styrelseledamot i Sunpine. Sunpine har ingått ett samarbete med Lawter, ett dotterbolag till Harima Chemical Group, om att bygga hartsfabriken i anslutning till Sunpines anläggning i Piteå. Fabriken blir en av Europas största förädlingsenheter för harts. Lawter går samtidigt in som ny delägare i Sunpine. Sunpine tillverkar talldiesel från råtallolja, som är ett restflöde från skogsindustrins massaprocess. I talloljan finns även harts som idag inte förädlas utan används som bränsle och eldas upp i fjärrvärmeverk. Detta projekt är andra steget mot en utbyggnad till ett komplett bioraffinaderi med råvarubas i skogsindustrins restflöden, säger Lars Stigsson, grundare och delägare i Sunpine genom sitt bolag Kiram. Ur artikel i Nordisk Papperstidning/Nordic Paper Journal Fler intresserar sig för skogsprojektet Övertorneå kommun kan bli testcentrum för miljöteknik genom det pågående ABCD-projektet som utvecklar handel med koldioxidkrediter från skogsbruket. Vinnova har nu uppvaktat Övertorneå kommun och bjudit in kommunen att söka medel för att bli testbädd i miljöteknik. Den första ansökan, på kronor, rör en fem månader lång förstudie och förberedelse inför en fullständig ansökan. Bakgrunden är lanseringen av ABCD-projektet som vi genomförde i Stockholm för ett år sedan, Vinnova var där och lyssnade och för en månad sedan kontaktade de oss, vi har nu sökt pengar och får vi det beslutat kör vi igång i ett nära samarbete med Luleå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, säger Stig Kerttu, näringslivschef i Övertorneå. I ABCD-projektet utförs åtgärder i skogsbruket för att öka tillväxten i skogen och därmed öka koldioxidupptaget. Ökningen av koldioxidupptaget omvandlas till utsläppskrediter som köps och säljs i ett handelssystem, vilket i sin tur är tänkt att även öka grön biomassa, bioenergi och ge fler möjligheter för de gröna näringarna. Ur artikel i Norrländska Socialdemokraten Stor flisefterfrågan från Finland Värmeverk i Norra Finland söker efter flis i Sverige efter att torvskörden i Finland slagit fel på grund av det blöta vädret. Vi har redan fått en del förfrågningar och gjort en del affärer med finska köpare, säger Martin Jonsson, biobränslesäljare på Sveaskog i Norrland. Att importera flis är bara en tillfällig lösning för att lösa det uppkomna problemet i Finland. Man hoppas på att torvskörden nästa år blir normal, så att man slipper ta till svensk flis. Årets flis kommer endast att tas från Norrbotten, då längre transporter än så inte är hållbart. Något som kan ställa till problem för exporten är skillnaden i maxhöjd för lastbilar. I Sverige är den 4,5 meter, medan den i grannlandet bara är 4,2. Detta innebär att många av de svenska lastbilar som eventuellt skulle kunnat användas för att köra flis inte får föras över gränsen. Ur artikel i Nyhet från Skogsaktuellt Västerbottens län Basarmyran förbereds för torvbrytning På Basarmyran mellan Tallsjö och Fredrika pågår förberedelserna för torvbrytning. Täkten planeras vara klar för kommersiell brytning under Vi jobbar för att hitta lösningar där produktion kan komma igång redan nästa sommar, säger Lars Wikman, bränslechef på Umeå Energi. Basarmyran dikades redan på 1930-talet och är starkt påverkad av detta, men för att fältet ska fungera bra som torvtäkt görs kompletterande dikningar. På mindre delar av området har provbrytning skett redan under sommaren 2012 för att utvärdera kvaliteten på torven och framtida brytningsteknik. Kvaliteten på torven var god, men provbrytningsvolymerna var marginella sett till det Basarmyran har potential till. Umeå Energi har tillstånd för att bryta kubikmeter torv per år. Umeå Energi kommer inte själva att bryta torven utan det kommer att läggas ut på entreprenad via offentlig upphandling under 2013, säger Lars Wikman. Användandet av torv som bränsle minskar riskerna för korrosion på anläggningen vilket möjliggör en ökning av grön elproduktion. Ur artikel i Lokaltidningen

11 Vill växa ytterligare Miljontals fötter har passerat deras golv. Nu satsar Baseco på att växa ytterligare. Baseco är en av Sveriges största golvtillverkare. Krister Abrahamsson var en av de första anställda när företaget startade för snart 30 år sedan gick han in som delägare och sedan 1993 har han ägt företaget ensam. Idag är Baseco ett familjeföretag där Kristers tre söner gått in som delägare i företaget. För tre år sedan valde företaget att satsa mångmiljonbelopp på pelletstillverkning av spån från hyvleriet och tillverkning av inomhuspanel. Detta gjorde att omsättningen ökade och ligger idag på 54 miljoner kronor. Ur artikel i Ur Västerbottens-Kuriren (frisinnad lib) De skapar framtidens skogsmaskiner Två modeller av framtidens skogsmaskiner har utvecklats av studenter vid Designhögskolan i Umeå. Nick Ross har skapat en selektiv bioskördare vid namn Axolotl och Juan Loredo har tagit fram en liten skogsrobot. Skördaren Axolotl innebär ett innovativt sätt att avverka träd, men också en mer hållbar skogsbruksmodell, enligt Nick Ross, den nyzeeländske studenten som designat maskinen. Tanken är att vid ett och samma tillfälle avverka trädet i marknivå för att undvika synliga stubbar, mata in trädet i maskinens kropp där det separeras. Barren spottas sedan ut och lämnas kvar på hygget för att marken ska berikas med näringsämnen, medan grenarna buntas samman till en bio-log som kan användas som biobränsle och som plockas upp samtidigt som resten av virket. Nick Ross förhoppning med projektet är att det ska påverka skogsindustrin i en mer hållbar riktning genom minskad markpackning, mindre skador på omgivande träd och återförsel av näringsämnen. De båda examensarbetena gjordes på uppdrag av Skogstekniska klustret i Vindeln och har utvecklats i samarbete med representanter för klusterföretagen. Ur artikel i Skogsaktuellt Jämtlands län Första biobränsletåget avgick söderut Stora Enso Bioenergi satsar på att transportera biobränsle med tåg från Sveg. Nu körs biobränslet ner mot Södertälje, informerar Lars- Ove Persson, virkesköpare på Stora Enso. En stor samling med nyfikna åskådare i gula reflexvästar hade samlats vid den soliga men kalla biobränsleterminalen utanför Sveg. När tåget började rulla, plockades både kameror och mobiltelefoner upp för att föreviga det historiska ögonblicket. Vi hoppas det kommer i gång lite trafik här nu. Senaste tåget som avgick härifrån var Varje transport rymmer mellan och kubik biobränsle vilket innebär en last på ton. Enligt beräkningar lyfts, genom tågtransporterna, cirka 750 tunga lastbilar bort från vägarna vilket är en stor miljövinst. Ur artikel i Länstidningen (ober s) Östersund Bättre planering ger mer biobränsle Forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå har studerat tre skogsinnehav i olika delar av landet: Jämtkrafts skogar utanför Östersund, Skellefteå Krafts skogar i norra Västerbotten och Göteborgs stadsskogar. Syftet är att visa på en ökad lönsamhet för skogsbruken genom att förbättra planeringen. Efterfrågan på biobränsle ökar i Sverige. Ett forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Umeå visar att skogsägarna både kan tjäna mer och producera mer om de riktar in sig på tre produkter - timmer, massaved och skogsbränsle. Om skogsägarna tar hänsyn till skogsbränslet i sina beräkningar tillsammans med timret och massaveden, blir skogsbruket mer lönsamt. Skogsägaren ökar sina intäkter och biobränsle kan användas till fjärrvärme, samtidigt som massaindustrin får lite mer råvara, säger Hampus Holmström, analytiker på SLU i Umeå. Ur artikel i Länstidningen Östersund (ober s) Jämtkrafts miljardaffär i Norge klar Det var i maj kommunalägda Jämtkraft offentliggjorde att de tänkte köpa en tredjedel av norska energiföretaget Troms Kraftforstyrning og Energi. Kostnaden är 1,3 miljarder och hela köpet ska betalas med lån. I september lyckades Tromsö kommun att tillfälligt stoppa affären och krävde att norska regeringen omprövade sitt ja till affären. Nu är det dock klart. I ett pressmeddelande skriver Jämtkraft att affären ger indirekt tillgång till ungefär 380 GWh vattenkraft samt möjlighet till ökad produktion av förnybar energi. Ur artikel i Östersunds-Posten ( c ) Västernorrlands län Etanolpiloten läggs i malpåse Det pågår fortfarande verksamhet i etanolpiloten - men nu rör det sig om veckor innan den läggs i malpåse. En malpåse som faktiskt kan komma att öppnas längre fram. Verksamhet pågår fortfarande i etanolpiloten. Ett forskningsprojekt om smörsyra som Luleå Tekniska Universitet, LTU, beställt. Projektet går ut på att framställa smörsyra från biomassa och finansieras av Energimyndigheten. Smörsyra luktar, som många vet, otroligt illa och lukten uppstår bland annat när smör härsknar. Syran har dock en mängd användningsområden, i allt från smink till bioplaster. I demoanläggningen har vi utvecklat en process för att tillverka etanol från cellulosa. Namnet etanolpiloten är dock inte helt rättvisande, tekniken är i grunden mycket bredare än etanol, säger Thore Lindgren, vd vid Sekab E-Technology. Det här blir det sista projektet i Sekabs regi och piloten kommer att läggas i någon form av malpåse, säger Sekabs vd Anders Fredriksson. Däremot när Fredriksson, som tidigare, ett hopp om att någon ska ta över piloten och att Sekab skulle driva den på uppdrag. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda (lib)

12 I Domsjö gäller inga snabba lösningar Domsjö Fabriker beskrivs som det goda exemplet inom skogsindustribranschen. Det är en målmedveten satsning redan på 80-talet som gjort att man kunnat bygga upp en hållbar verksamhet för både miljö och ekonomi. De åtgärder som gjordes på talet har gjort att utsläppen minskat från 160 ton till ett 30-tal ton, berättar Patrik Svensson. När man valde denna typ av biorening var det för att den genererar gas, men det är en komplicerad process som Domsjö var först ut att prova. De fick till och med sova här under den perioden, allt för att lära sig hur den fungerade. Det är en svår teknik men den är värdefull idag, säger Patrik. Idag används cirka 95 procent av gasen, vilket man bland annat kan märka genom att inte lika mycket gas eldas upp idag, facklan nere vid vattnet är nästan aldrig tänd. Domsjö fabriker är en av de största biogasproducenterna i Sverige, räknat i MWh producerad biogas. Den biologiska reningsanläggningen är högeffektiv och personalen utbildas kontinuerligt i miljöfrågor. Biogasanläggningen producerar runt MWh biogas per år. Energin i biogasen utnyttjas internt för toppvärmning i två spraytorkar eller säljs till Övik Energi som förbränner biogasen i ett kraftvärmeverk för produktion av el, ånga och fjärrvärme. Ur artikel i Tidningen Ångermanland Får inte bränna returträ Hörneborgsverket i Örnsköldsvik - som togs i bruk så sent som 2009 och kostade 1,2 miljarder kronor - har inte miljötillstånd för att bränna returträ, har aldrig sökt. Verket kan heller inte bränna alla former av returträ. Vilket bland annat betyder att all flis från Kempehallen körs många mil med lastbil till kraftvärmeverk där det får brännas. Inte speciellt miljövänligt, jämfört med att köra flisen någon kilometer. Enligt Kristina Säfsten finns dock förbränning av returträ med som ett förslag i den tekniska utredning som lagts fram av Övik Energi som underlag för bedömning av kapitaltillskottets storlek. Nu påbörjas en närmare studie av vad detta förslag kan innebära rent teknisk och miljömässigt, innan vi förhoppningsvis om något år kan börja använda returträ. Ur artikel i Örnsköldsviks Allehanda Nytt avtal om spillvärme från Bionorr Härnösand Hemab fortsätter att använda spillvärmen från Bionorr i Härnösand. Ett nytt avtal är klart mellan SCA Bionorr AB och Hemab som innebär upp till 50 procents ökat nyttjande av spillvärme. Spillvärmen från Bionorrs pelletsfabrik utgör nu cirka 15 procent av den totala energiomsättningen på 250 GWh vid Kraftvärmeverket i Härnösand. Ur artikel i Tidningen Ångermanland Klartecken till två miljöprojekt i Korsta Mark- och miljödomstolen som gett Sundsvall Energi miljötillstånd till två stora investeringar i Korsta. Men det är långt ifrån säkert om de kommer att byggas - vad gäller en ny biobränslepanna för fjärrvärmeproduktion är det inte längre huvudalternativet. Nu tyder allt på att ett utökat samarbete med SCA om att använda restenergi och hetvatten från Ortviken och Östrand kan förverkligas och då slipper vi bygga en ny panna, säger Mats Bäck, utvecklingschef vid Sundsvall Energi. Det skulle också innebära att bolaget slipper en dyr investering på 900 miljoner och hamnar på en betydligt lägre nivå. Beslut tas i december. Ur artikel i Sundsvalls Tidning (lib) Gävleborgs län Nordingrås vackra utsikter ska lyftas fram Nu ska Nordingrås en gång så många vackra vyer få en ny chans. Det öppna landskapet ska återskapas och i samma veva ge både energi och kanske en inkomst. Kort och gott ska det röjas sly längs åkerkanter och vid igenväxta utsiktsplatser. Det är i alla fall målsättningen med ett nytt projekt som planeras i Nordingrå. Arbetet ska drivas som ett så kallat leaderprojekt och man har beviljats kronor i bidrag för att komma igång. I november ska vi anordna en dag på Kusthallen där vi bjuder in markägare för att diskutera möjligheterna, säger Peter Edholm. Meningen är också att man då ska göra ett studiebesök på ett en hektar stort försöksområde i Lidböle by. Det finns stora arealer med igenväxta åkerkanter och utsikter att ge sig på och då även göra en samhällsnytta. Jag har träffat många turister som åkt runt i Nordingrå på turistvägen och sedan sagt att utsikterna som fanns förr nu har försvunnit. Någon gång under nästa år hoppas projektet att kunna utvärdera försöket. Ur artikel i Tidningen Ångermanland Bilof får pengar till förstudie Första steget är taget för bioenergi- och logistiknätverket Bilofs kombiterminal. Ljusdals kommun har tagit beslut om att bidra med kronor till förstudien. Förstudien ska kartlägga och värdera utbud och efterfrågan av skogsbränsle runt kommunen. Region Gävleborgs andel av finansieringen är kronor. Sedan har Bilofs medlemsföretag gått in med arbetstimmar, som vi värderar till kronor, säger Carl-Eric Lindquist. Man räknar med att kunna presentera en summering av förstudien under våren. Sedan går det vidare mot nästa steg i processen som slutligen ska leda till att det byggs en kombiterminal för omlastning från lastbil till järnväg i Ljusdal. Ur artikel i Ljusdals-Posten (opol)

13 Dalarnas län Falun/Borlänge bygger ihop fjärrvärmen för 120 miljoner Falu Energi och Vattens, FEV, styrelse har beslutat att ställa sig bakom projektet med att bygga ihop Borlänge och Faluns fjärrvärmenät när vattenledningen börjar grävas ned runt årsskiftet, en investering på 120 miljoner som betalar sig på tre-fyra år. Vi räknar med ett ungefär lika stort fjärrvärmeutbyte mellan våra båda jämnstora städer och tricket är att producera fjärrvärme med det energislag som är billigast just för tillfället och optimera det tillsammans med KP:s panna och SSAB:s spillvärme. Vi har i huvudsak biobränsle i vårt system och Borlänge kör med avfall och beroende på årstid så kan vi optimera samkörningen av båda fjärrvärmenäten och öka lönsamheten, hoppas Bengt Gustafsson. Ur artikel i Borlänge Tidning (ober lib) IT-företaget satsar vidare i bioenergibranschen IT-företaget Imano satsar vidare in i bioenergibranschen. 3 nya miljoner kronor i Vinnova-stöd ger företaget chansen att ge sig in i en ny bransch. IT-företaget Imano startades för tio år sedan och har sitt huvudkontor i Göteborg men kontor även i Falun, Växjö och Jönköping. Sammanlagt är det drygt 50 medarbetare i de fyra orterna. Personalstyrkan i Falun är 13 personer och när arbetet mot bioenergibranschen är igång kommer ett par personer vid Falukontoret att jobba med detta. Vi ser behoven i branschen och ska ta fram en lösning som effektiviserar affärerna mellan skog och energi. Det skapar tillväxtmöjligheter för Imano i Falun, säger John Hallberg, Imano i Göteborg. Ur artikel i Dala-Demokraten (s) Politiker klubbade ett nytt Rindi-avtal På tisdagen klubbade kommunstyrelsen ett nytt förslag till avtal mellan kommunen, Nordisk Renting och Rindi. I stora drag innebär det att avtalstiden förlängs till 2037 och att Rindi inte betalar någon hyra för 2012 och 2013, sammantaget 17 miljoner kronor. Dessa ska dock återbetalas under tio år från 2014 och Rindis moderbolag står för en borgen av dessa pengar, säger kommunalrådet Per-Anders Westhed. Läget blev akut under våren när företaget beslutade sig för att lägga ner pelletstillverkningen i Vansbro. För dagen tillverkas det ingen pellets i Vansbro, däremot packas det i påsar åt fabriken i Älvdalen och av 25 anställda är nio fortffarande anställda för att göra detta. Ur artikel i Falu Kuriren (ober lib) Spendrups ersätter olja med drav När Spendrups investerar ca 1,4 miljarder i bryggeriet i Grängesberg, satsar man på en egen anläggning för biobränsle. Där ska drav från öltillverkningen tas tillvara och ersätta olja som energikälla. Fr o m 2013 kommer draven att torkas till pellets och användas som bränsle i den nya biobränsleanläggningen som byggs i Grängesberg. För torkningen av draven används spillvärme från produktionen. Genom att övergå till biobränsle kan vi i stort sett ersätta all olja som används idag. Vi räknar med att draven kommer att stå för cirka hälften av bryggeriets energibehov. Resten kommer från el, som görs av förnyelsebara källor, berättar Claes Åkesson, som är miljö- och hållbarhetsdirektör på Spendrups. Spendrups räknar med att satsningen på biobränsle kommer att minska bryggeriets koldioxidutsläpp med upp till 85 procent. I biobränsleanläggningen går det även att elda med andra energikällor, som flis, om draven inte skulle räcka till. Ur artikel i Livsmedel i fokus Rindi planerar att återuppta produktionen av pellets Sex timmar efter att kommunstyrelsen meddelat att de skulle teckna ett nytt avtal med bland annat Rindi, kom en rad objekt ut på nätauktionföretaget Kvarndammens hemsida, utrustning från Rindi i Vansbro. Den utrustning som Rindi nu ska sälja vid Kvarndammen är bland annat transportband och tre flistuggar. Den utrustning som nu ska säljas inte är något slags avrustning av verksamheten som bedrivs i Vansbro. Fabriken är konserverad under tiden som vi funderar på hur vi ska göra, och framför allt tills marknadspriserna gått upp så vi kan få lönsamhet igen, säger Bo Hägg. Om och när det blir en återstart av tillverkningen av pellets styrs helt av detta och ett beslut kan komma tidigast under våren och sedan tar det ytterligare några månader innan tillverkningen kommer i gång. Vi tror att vi kan få lönsamhet med en produktion på cirka ton om året, då håller dessutom utrustningen bättre, påpekar Hägg. Ur artikel i Falu Kuriren (ober lib) Bioenergi en utbildning som har framtiden för sig Slottegymnasiet i Ljusdal satsar på en ny yrkesspecialisering inom skogsutbildningen. Det senaste tillskottet är bioenergi för att ta vara på skogens alla resurser. Rikard Vallström från Vemhån är en av eleverna i årskurs 2 som valt att hoppa på den nya utbildningen. Det är ett nytt yrke och en unik specialisering som lockar. Det är nytt, det är framtid. Att använda allt i skogen i stället för fossila bränslen. Utbildningen genomsyras av praktiska moment och verkliga uppdrag från skogsbolag. Programmet har stort elevinflytande och de sex första eleverna är testpiloter, berättar klassföreståndare Olle Gunnarsson. Det ligger i tiden med bioenergi. Målet är att bli Sveriges bästa. Ur artikel i Land Skogsland

14 Värmlands län De som vågade blir kändisar I går var det smygpremiär på filmen De som vågade, som handlar om nio värmländska entreprenörers arbete med att förverkliga sina drömmar om att starta eget. Vi är jättestolta över att få vara med i filmen, säger Linn Olsson, Ekshärad. Hon har, tillsammans med Lisa Nilsson, startat företaget Cooking Nature, som utvecklat en ny typ av stormkök som drivs med pellets. Inledningsvis kommer de sju avsnitten från filmen att visas i Kanal 12, Youtube, flera andra sociala medier samt som drivs av riskkapitalisten Douglas Roos, känd från Draknästet i tv. Ur artikel i Nya Wermlands-Tidningen (m) Universitetet byter fjärrvärme mot bergvärme Karlstads universitet byter från fjärrvärme till bergvärme, som delvis ska drivas med solceller. Ett av syftena med bytet är att minska utsläppen av koldioxid, men Karlstads Energi tror inte att det blir så utan tvärtom. Det är Akademiska Hus som äger universitetet. Nu överger bolaget fjärrvärmen och satsar i stället på bergvärme och solceller. Bergvärmen kräver el för att fungera. Att vi förlorar Akademiska Hus som kund är kännbart, säger Sören Blomqvist, marknadschef vid Karlstads Energi. Och jag kan inte hålla med om att deras utsläpp av koldioxid minskar. De ökar ju elberoendet. All ökad användning av el leder till att det produceras mer kolbaserad el. Det finns olika sätt att räkna på, men i slutänden vill vi minska den totalt inköpta energin, säger Peter Karlsson vid Akademiska Hus Väst. Ur artikel i Nya Wermlands Tidningen (m) Hammaröbussarna äter koldioxiden I USA finns ett företag som gör etanol av spannmål. Då produceras en hel del koldioxid. Den trycks ihop till flytande form och pumpas ner till sandstenslager för evig förvaring. Nu köper Värmlandstrafik en slags minskningsrätter av det amerikanska företaget, via svenska företaget Biorecro. Rättigheterna tillämpas på de elva bussar som går mellan Hammarö och Karlstad. De bussarna körs på biodiesel, gjord av rapsolja. Produktionen av rapsolja är inte helt fri från fossil koldioxid. Men med minskningsrätterna blir utsläppen från Hammaröbussarna minus 0,5 kilo koldioxid per kilometer, jämfört med plus 0,5 kilo per kilometer utan minskningsrätter. Kostnaderna för oss inklusive biodieseln ökar med mellan fem och femton procent eller 2,9 miljoner kronor per år, säger Värmlandstrafiks vd Lars Bull. Vi gör det här också för att ge politikerna ett exempel på ny hållbar miljöteknik. Ur artikel i Ur Nya Wermlands-Tidningen (m) Örebro län Företag vill bryta torv i mosse Företaget Torv och Maskinentreprenad AB, med fabrik i Mullhyttan, har planer på att utvinna torv ur Stora Gåssjömossen och har haft samrådsmöte med länsstyrelsen om planerna. Vi har riktat in oss på den del som är dikad sen tidigare, kanske på eller 60-talet, säger miljökonsulten Oskar Karlsson. För att kunna skörda torv måste skogen på mossen avverkas och där måste dräneras, genom dikning. Torvuttag på 5,3 miljoner kubikmeter är ganska mycket och det på grund av att mossen är väldigt stor och dessutom djup. Verksamhetsområdet tillhör Sveaskog och företaget har deras tillstånd att söka om täkttillstånd på en avgränsad del av mossen på cirka hundra hektar. Ari Alanen, Torv och maskinentreprenad, säger att om de skulle få tillstånd att ta ut mer på några täkter skulle han kunna få ihop hundratalet arbetstillfällen ganska snabbt. Det är otrolig efterfrågan, inte minst i Europa som exempelvis på tulpanodlingarna i Holland. Alanen startade företaget med inriktning på energitorv, då eldning med det tog fart i mitten av 1980-talet. I dag omsätter de runt 35 miljoner kronor om året. Ur artikel i Karlskoga Tidning De förser Lekeborg med fjärrvärme Tolv lantbrukarfamiljer i Västernärke slog sina kloka huvuden och entreprenörsanda ihop i mitten av 1990-talet. Sjutton år senare förser företaget Lekebergs Bioenergi AB större delen av kommunens centralort med fjärrvärme. Planer fanns på att börja odla energiskog eller andra energigrödor, eller bärga halm, som kunde eldas och ge värme. Med tiden konstaterade de ändå att det mest lönsamma var flis från skogen bröt sig Lekeberg ut från Örebro kommun och bildade en helt ny kommun, med cirka invånare. Kommunen ville att ett fjärrvärmeverk skulle etablera sig i tätorten Fjugesta, för att förse bland annat de kommunala fastighetsbolagen med värme. De hade dyra oljepannor som de ville bli av med. Alla tolv familjerna satsade kronor var och bildade ett aktiebolag, vilket gjorde att både banken och kommunen trodde på dem. Gruppen byggde en fastbränslepanna och grävde tre kilometer värme kulvert. Kommunens verksamheter och fastighetsbolag var huvudkund. Men fler och fler kunder tillkom, och nätet byggdes ut. I dag består det av tolv kilometer kulvert. Från 30 leveranspunkter i början, till 180 stycken i dag. I dag finns bara ett par områden i Fjugesta där fjärrvärmenätet inte är utbyggt. Vi tror på förnyelsebar energi, annars skulle vi inte göra det här, säger Gunnar Carlsson. Företaget går bra och aktieägarna får utdelning varje år. Det är fortfarande samma tolv familjer i trakten som äger företaget. Ur artikel i Jordbruksaktuellt

15 Uppsala län Minus för Mellanskog Lägre priser på rundvirke och minskade volymer av biobränsle gör att resultatet för Mellanskog hamnat på minus. Marginalerna i virkesaffärerna har minskat och värdet på rotstående lager skrivs ner, det gör också att skogsägareföreningen Mellanskogs rörelseresultat försämrats. Att marginalerna minskat beror bland annat på ökade transport- och hanteringskostnader för stormfällt virke och på prisnedgångar på marknaden som påverkar de lager som finns på rot. Lägre volymer biobränsle i början av året och lägre priser på rundvirke har fått omsättningen att minska med 5,9 procent jämfört med samma period förra året och den hamnade på miljoner kronor (2 821). Positivt är dock att en högre andel direktleveranser av biobränsle till kunder samt lägre hanterings- och logistikkostnader än förra året gör att biobränslet ger ett bättre resultat. Ur artikel i Enköpings-Posten Södermanlands län Sveriges första EkoTravbana På lördag blev Sundbyholmstravet landets första miljödiplomerade travbana inom konceptet EkoTrav. Bakom konceptet står Eskilstuna Energi och Miljö, som har skräddarsytt miljövänliga lösningar för el, värme och avfallshantering för travbanan. En biobränsleeldad närvärmeanläggning har byggts, så att olja och direktverkande el har kunnat ersättas med miljövänlig pellets. Travet sänker både sina energikostnader och utsläppen radikalt. Bland annat minskar koldioxidutsläppet med ungefär 200 ton per år, säger Kari Potkonen. Miljödiplomeringen EkoTrav är utvecklad av Eskilstuna Energi och Miljö och kommer att erbjudas till travbanor över hela landet. För travet är hästgödsel både en utmaning och en möjlighet. Vi tittar bland annat på hur hästgödsel kan användas till förnyelsebar energiproduktion, säger Kari Potkonen. Ur artikel i Ur Zitiz Eskilstuna Stockholms län Sverige först med minusutsläpp IT-företaget Inrego i Täby är först i världen med den nya metoden att städa upp sina koldioxidutsläpp så att koldioxidhalten i atmosfären minskar. Det kallas minusutsläpp och lanseras av det svenska miljöteknikföretaget Biorecro. Tekniken heter Bio-Energy with Carbon Capture and Storage och förkortas BECCS. Den första forskningsanläggningen ligger i jordbruksstaten Illinois. Där har man utvecklat tekniken att ha hand om koldioxiden från etanolframställning och därefter pumpa ned den i nedlagda oljekällor. Det svenska startupföretaget Biorecro, grundat av de förra KTH:arna Henrik Karlsson och Lennart Byström, har lanserat utsläppsrätter för minusutsläpp. Genom samarbete med bland annat det amerikanska forskningsprojektet i Illinois kan Biorecro garantera att koldioxid tas ur atmosfären. För det får intresserade företag betala ungefär det dubbla mot vad vanlig klimatkompensation kostar. Det svenska IT-företaget Inrego köper in begagnade datorer, rustar upp dem och säljer dem vidare till skolor, kommuner och andra verksamheter som inte vill lägga ut lika mycket pengar som nya datorer kostar. Redan där har Inrego en tydlig miljöprofil. Ur artikel i Ny Teknik Stockholms Bulkhamn får ny chef Milan Tomic tar över efter Lennart Sandström som hamnchef vid Stockholms Bulkhamn. Milan har 16 års erfarenhet från bioenergisektorn och har under många år haft ledande befattningar vid Råsjö Torv, Neova och VAPO. Privatägda Stockholms Bulkhamn är en hamn för införsel av bulkvaror och projektlaster till Stockholmsområdet. Hamnens nyrenoverade kajanläggning och kan ta emot fartyg upp till ton med upp till 6,4 meter djupgående. Ur artikel i Ur Svensk Åkeritidning Sågen i Forssjö ska komma igång i år Pelletstillverkningen har återupptagits i Forssjö, och sågen kan komma igång före årsskiftet, enligt den nya ägaren Peter Gyllengahm. 22 av de anställda i BooForssjö erbjuds återanställning i det nya bolaget. De anställda ska sköta både pelletstillverkningen och så småningom också sågverket, om än till en början i mindre skala. Pellets är den del som vi startat upp först med, det är den del som är lättast med stabil efterfrågan och tillgänglig råvara, säger Peter Gyllengahm. Ur artikel i Katrineholms-Kuriren (lib) Miljardsatsning på kraftvärmeverk i Kjula Eskilstuna kommun planerar för ett nytt kraftvärmeverk, biobränsleterminal och en kombiterminal i den södra delen av Eskilstuna logistikpark i Kjula. Det är en satsning i miljardklassen, enligt vd för Eskilstuna Energi och Miljö. Det nuvarande kraftvärmeverket börjar bli gammalt och ett nytt behöver stå på plats om ungefär tio år. På Eskilstuna Energi och Miljö utreder man nu var ett sådant kan placeras, och Stadsbyggnadskontoret har föreslagit Kjula logistikpark som en lämplig plats. Det skulle innebära att vi hamnar nära våra transporter eftersom vi har en bränsleterminal där. Man skulle kunna köra med tåg ända fram och ha nära mellan var flisen ligger och där den används. Nyheter P4 Sörmland

16 Östergötlands län Rötslam - nytt steg mot ett fossilfritt jordbruk De närmaste två-tre åren kommer rötslammet från Karlshults reningsverk i Motala att spridas på tre gårdar som kommit långt på vägen mot ett fossilfritt jordbruk. Erik Jacobsson på gården Kastad, söder om Vadstena, vann upphandlingen tillsammans med Johan Mattsson på Jolstad och familjen Varverud i Smedberga, båda öster om Motala. Arbetet med inriktning på ett fossilfritt jordbruk tog för de tre gårdarna sin början Första steget var att byta ut drivmedel mot biodiesel (tillverkad av rapsolja) eller gas. Andra steget att torka spannmål med flis, pellets eller liknande. Tredje steget att ställa krav på att transporter till och från gårdarna sker fossilfritt, något som först mötte motstånd. Rötslammet utgör ytterligare en pusselbit. Omställningen har gått fortare och lättare än vi trott, säger Erik Jacobsson som så fantiserar om den dag när kunder ska vilja ha fossilfritt mjöl i påsen. Tillsammans driver de tre lantbruken också Energifabriken AB. Företaget jobbar med att hjälpa transportintensiva företag att gå över till miljövänligt bränsle. Ur artikel i Östgöta Correspondenten (ober borgerlig) Neova startar pelletsfabriken Den 1 december startar Neova upp sin produktion av pellets igen vid fabriken i Forsnäs som haft produktionen i malpåse sedan den 30 april på grund av dålig lönsamhet. Marknaden ser mer gynnsam ut nu, säger Ulf Strandell som är produktionsområdeschef för Neovas pelletstillverkning. Vi har haft en dialog med våra tidigare anställda under resans gång och i nuläget ser det ut som åtta, nio av dem kommer att kunna börja jobba åt oss från 1 december igen, berättar Ulf. Han berättar också att när man startar pelletsproduktionen i Forsnäs igen så sker det i ett samarbete med skogsbolaget Vida som kommer att stå för leveransen av spån till fabriken. Ur artikel i Tranås Tidning (ober lib) Pelletsfabriken i Forsnäs nystartar För ett år sedan beslutade Neova i Hudiksvall att slå igen pelletsfabriken i Forsnäs i Ydre. I slutet på april i år gick de sista anställda hem och fabriken las i malpåse. Men nu har marknaden vänt och produktionen drar i gång igen om några veckor. Marknaden ser mer gynnsam ut nu. Därför har vi beslutat att starta vår pelletsproduktion i Forsnäs igen, säger Neova pelletstillverknings produktionsområdeschef Ulf Strandell. Vi har tagit beslut om att produktionen ska dras igång den 1 december och vara igång till 1 mars nästa år, säger Ulf Strandell. Det ser ut som att nära ett tiotal av de tidigare anställda kan börja jobba den 1 december. Totalt handlar det om 14 arbetstillfällen, säger Ulf Strandell. Trots att marknaden ser något gynnsammare ut nu än den gjorde för ett år sedan så är det fortsatt hård konkurrens om marknadsandelarna. Ur artikel i Vimmerby Tidning Från skog till åker på under ett år En av Sveriges största ekoprodu center har skaffat sig ännu mer åkerareal genom att på bara tio månader ställa om skogsmark till åker. Under hösten och vintern 2011 avverkades 53 hektar skog hos Emil Olsson på Slätte gård, utanför Töreboda. Från den avverkade ytan kunde 30 hektar eko logisk spannmål skördas i augusti Med mer än hektar ekologisk spannmåls odling är Emil en av Sveriges största odlare av ekologisk spannmål. Skogen avverkades i augusti och under oktober genomfördes stubbrytning, som var klar till nyår. Sedan följde täck dikning och fräsning under februari/mars och i maj kunde marken sås. Samtidigt kalkade man och gödslade rejält. Vi körde på två ton NPKS per hektar. Det går åt mycket kväve när det finns så mycket organiskt material som ska brytas ner i marken, säger Emil. Hektarpriset på åkermark i de här trakterna ligger på cirka kr och nu kunde Emil få mer åker till ett betydligt lägre pris. Kostnadsberäkningen från hygge till sådd ligger på ungefär kronor per hektar. Då har jag räknat med att vi får intäkter för stubbarna, som går till bioenergi. Ur artikel i Jordbruksaktuellt Soporna slår ut skogsbränslet Det luktar illa på Händelöverket utanför Norrköping. Stanken kommer från lagrade balade sopor, importerade från Norge med lastbil. Bredvid soporna ligger visserligen stora högar med flis. Men inte skogsflis från skogen, utan flis av däck, rivningsvirke och kreosotimpregnerade stolpar. Vi eldar det mesta, allt från grot och stamved till gummidäck och avfall, säger Peter Lundbäck som leder rundvandringen på Eons värmekraftverk byggdes den första avfallsanläggningen och 2010 kom ytterligare en panna för krossat avfall. De senaste 10 åren har RT-flis och sopor tagit över allt mer, och står nu för över två tredjedelar av energimixen. Ur artikel i ATL Strö och bränsle från skiten i stallet Att elda med gödsel är en sak, men att strö med den låter kanske lite konstigt. Företaget Retreck har lösningar både för att tillverka stallströ och bränsle av gödsel. På mässan Energi i öst visade företaget Retreck upp utrustning för gödselseparation och torkning. Retreck är ett företag som ingår i en så kallad inkubator, ett centrum för nystartade företag runt Linköpings Universitet. Bland annat finns maskiner som kan processa gödsel från hästar, djupströbädd, svämgödsel och rent flytgödsel. Genom att separera ur vätska får man en flytande fraktion och en torr, fiberrik fraktion. Med våra utrustningar kan man göra en fraktion som påminner om torvströ och pellets, eller briketter. Både pellets och briketter fungerar som bränsle. Det går också att använda produkten som strö. Det finns dessutom en inbyggd hygienisering i större anläggningar. Retreck håller på att installera den första anläggningen på en mjölkgård utanför Linköping. Ur artikel i Läns-Posten

17 Bohuslän Investeringar har minskat utsläpp på Orust De satsningar som Orust kommun gjort på förnybar energi har minskat utsläppen av koldioxid med 964 ton per år. Det visar beräkningar från Naturvårdsverket. De senaste åren har Orust kommun satsat på småskalig närvärme, bioeldade pannor och solfångare. Den största satsningen har gjorts i Ellös där det byggts en närvärmeanläggning som drivs med biobränsle från Orust och där ett antal solfångare satts upp på ett närbeläget fält. Flera företag och fastigheter får i dag värme från Ellös närvärmeverk. Ur artikel i Bohusläningen (ober lib) Västra Götalands län Oljeanvändningen minskat med 90 procent Lagerhuset minskade oljeanvändningen med 90 procent och värmeverket kunde köra på full kapacitet under skördetid, som annars är en lågsäsong. Både Varaslättens lagerhus och Vara värme är nöjda med sitt samarbete. När Lagerhuset ställdes inför alternativet att investera i en ny panna framstod fjärrvärmen som ett betydligt bättre alterntiv. En ny panna skulle kosta uppåt 30 miljoner men den skulle inte förändra vår energianvändningen speciellt mycket, konstaterar Fredrik Blad, vd för Lagerhuset. I våras började man gräva för kulverten från värmeverket till lagerhuset och innan skörd hade man hunnit provköra det hela. Tidigare säsonger har Lagerhuset använt ungefär 600 kubikmeter olja. I år var siffran 60 kubikmeter. Fjärrvärmeverket eldas med flis från Levene såg, en förnybar och lokal resurs alltså. Men för vår del är motiven i första hand ekonomiska. Miljöeffekten är en bonus, säger Fredrik Blad. För Vara värmes del är den stora fördelen att man nu kan köra sin anläggning för fullt även under augusti och september som normalt är lågsäsong. Ur artikel i Nya Lidköpings-Tidningen (ober lib) Kommunägd skogsgas Brist på långsiktiga styrmedel för biodrivmedel hotar eller försenar flera stora privata satsningar på biogas från skogsråvara. Den första större anläggningen byggs nu i stället av kommunägda Göteborgs energi. Anläggningen byggs för fullt i Ryahamnen i Göteborg. Förgasaren är på plats och om ett år ska anläggningen börja producera gas. I första etappen kommer Gobigas varje vecka att förbruka kubikmeter flisad grot torkad ned till 20 procents fukthalt. Gobigas är Göteborg energis satsning på produktion av biogas genom förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. När anläggningen är i full produktion 2020 ska leveransen uppgå till GWh, vilket motsvarar drivmedel till cirka bilar. Etapp 1 är en demonstrationsanläggning på 20 MW som delfinansieras av Energimyndigheten med 222 miljoner kronor, och som står klar Etapp 2 blir en kommersiell anläggning på MW. I Gobigas utvinns gas genom termisk förgasning av skogsråvara som grenar och toppar, grot. Biobränslet omvandlas till en brännbar gas, syntesgas, som renas och uppgraderas till biogas med kvalitet som är jämförbar med naturgas. Ur artikel i ATL Biobränsleprojekt får bidrag En person i Trädet får 1,3 miljoner av Jordbruksverket för ett projekt om biobränsle. Resultatet kan sedan komma att användas nationellt. Projektet ska utveckla lokal terminalhantering av nya biobränslematerial, som blandningar av till exempel stubbar och halm, och ska utveckla hela kedjan från produktion av materialet, till användning i värmeverk. Tanken med projektet är att värmeverken ska kunna se möjligheterna i att använda produkter i värmetillverkningen som inte används i dag. Ur artikel i Borås Tidning (ober m) Opcon säljer SEM i Åmål Energi- och miljöteknikkoncernen Opcon har träffat avtal om försäljning av dotterbolaget SEM i Åmål och SEMs dotterbolag SEM Technology Suzhou i Kina som tillsammans utgör affärsområdet Engine Efficiency. Köpeskillingen uppgår till 218,3 miljoner kronor på skuldfri bas samt en prestationsbaserad komponent som kan höja eller sänka den slutliga köpeskillingen med max 10 mkr. Köpare är Private Equity-aktören Perusa Partner Fund. SEM arbetar i huvudsak med energieffektiv solenoidteknik och tändsystem för förbränningsmotorer inklusive etanol-, naturgasoch biogasmotorer. Omsättningen första halvåret 2012 uppgick till 132 miljoner med ett rörelseresultat på 16 miljoner. Vi trimmar nu organisationen ytterligare för att öka fokus på energi- och miljöteknik inom vårt affärsområde Renewable Energy. Ur artikel i Drift & Underhåll Jord renades med salix Intresset för salixodling blev inte så stort som Jordbruksverket hoppades på när odlingen av energigrödor tog fart med 1990-talet. Men i Steneby på Karls gärde provades salix för att rena jord från gifter ur lakvatten som läckte från Nolänges soptipp. Det var efter år av debatt och kritik mot läckande lakvatten som kommunen valde att prova salix på ett mindre markområde. Anledningen var att grödan tar upp och binder den farliga tungmetallen kadmium. Uppgiften gick till den då relativt nybildade Steneby bygdegårdsföreningen som under en lördag samlade ihop en grupp medlemmar och tog hand om planteringen mot en ersättning till föreningen. Ur artikel i Dalslänningen (pol obunden) Värme från rökgas ska bli energi Investeringarna skall ersätta en betydande del av den produktion som används för att täcka tillfälliga toppar i nätet. Anläggningen som skall byggas på Ryaverket skall ta till vara den värme som finns i rökgaserna från avfallspannorna. Det är bra om man kan utnyttja pannorna maximalt och suga ut värmen ur rökgasen. Anläggningen på Ryaverket beräknas kosta 71,5 miljoner kronor medan hetvattenpannan, som skall eldas med pellets, beräknas kosta 61,5 miljoner kronor. Borås energi och miljös styrelse har tagit beslut att man vill göra investeringen och går nu vidare till kommunledningen för att få utöka sin investeringsplan. Ur artikel i Borås Tidning (ober m)

18 Jönköpings län Miljövänlig biogödsel innehåller mer än bara matavfall Uppgifter som har kommit till Jönköpings-Postens kännedom visar att innehållet i den biogödsel som hamnar ute på odlingsmarkerna inte alltid är vad den borde vara. Det är plasten som ställer till problem, uppger Niklas Pettersson, en av driftsteknikerna vid biogasanläggningen i Torsvik. Det mesta som kommer i hela förpackningar kan först pressas innan det hamnar i produktionen. Det gäller framför allt mejeriprodukter, som alltid pressas. Men vi har inte kapacitet att köra igenom allt, säger Niklas Pettersson. Skräpet som inte maskineriet kommer åt, mals och hamnar i rötkamrarna. Därefter bland gödseln ute på åkrarna. Sedan den nya rötkammaren togs i bruk vid Simsholmen har trycket ökat på produktionen av slurry, den sörja som görs av matavfallet och rötas till biogas och biogödsel. Det finns en del kvar att göra, och då är vi trots allt bland de bästa i Sverige, säger Niklas. Ur artikel i Jönköpings-Posten (ober) Tankställe för Biogas på g Det mesta pekar på att Sävsjö får ett tankställe för biogas inom kort. Tack vare snabbt agerande från alla inblandade parter kan gasbilar tankas i Sävsjö i början av nästa år. Redan när tanken på att tillverka biogas i Sävsjö kom upp fanns ett tankställe med i planerna. Det handlar om ett Moment 22 som det är nu med tillverkare av biogas, men ingenstans att tank. Finns det ingen gas att tanka köper ingen gasbil och finns det inga gasbilar vill ingen satsa på att bygga ett tankställe. I Sävsjö är ändå förutsättningarna goda med tillverkning av biogas. Medan FordonsGas svarar för pumpön, regnskydd med mera ser kommunen till att asfaltera och skylta upp. För kommunens del till en beräknad kostnad av cirka kronor. Ur artikel i Smålands-Tidningen (ober lib) Värmeverk låter höra om sig Sista veckan i november, närmare bestämt vecka 48, är planen för Vetab att börja elda med biobränsle i kraftvärmeverk på Tändsticksområdet i Vetlanda. Innan dess måste åtgärder tas till som kommer lära höra om sig. I slutet av denna vecka kommer vi börja med så kallad ångblåsning. Innan ångblåsningen håller arbetare på med betning med syra invändigt av rören. Det är också en åtgärd för att det ska bli absolut rent i rören, säger Nilsson. I mitten av december beräknas anläggningen vara i full drift och därmed också kunna producera el. Tidsplanen är precis i enlighet med vad vi har gjort upp med entreprenören KMW i kontrakt. Ur artikel i Vetlanda-Posten (ober lib) Kalmar län Hett ämne i kalla tider Det är nog inte så många som känner till Långemåla Energileveranser AB om man inte är i branschen. Jag tror på det här med biobränsle på sikt, vi är fortsatt optimistiska även om marknaden stagnerat lite just nu, säger Peter Thormalm som äger Långemåla Energileveranser AB. Företaget har på tre år nått en omsättning på närmare 180 miljoner kronor. Vi samarbetar med sågverksindustrin och tar hand om biprodukter som sågspån och bark och vi köper också toppar och grenar efter avverkningar som vi flisar, berättar Peter Thormalm som startade företaget Vårt arbete handlar väldigt mycket om logistik och kommunikation, det är mycket små marginaler och det är lätt att bränna en eventuell liten vinst på för dyra transporter,säger Peter Thormalm. Nyligen har man förvärvat hälften av Bergkvara hamn och genom det förvärvet räknar man med att kunna utvidga verksamheten mot Mälardalen. På sikt tror han att intresset för biobränsle kommer att fortsätta öka, bland annat är flera nya värmeverk på gång i regionen. Ur artikel i Oskarshamns-Tidningen (m) Blekinge län Fjärrvärme lockar utländsk delegation Svensk fjärrvärmeteknik och förnybara energibränslen stod i går i fokus när en delegation från elbolag i Polen och Litauen besökte Blekinge. Under tre dagar tittar delegationen på Karlskronahems energilösningar som drar nytta av sjövärme och solpaneler för uppvärmning av fastigheterna, på Alfa Laval i Ronneby och på det nyinvigda kraftvärmeverket i Karlskrona, där det energieffektiva biobränslet är av stort intresse. Ur artikel i Blekinge Läns Tidning (ober lib) Hallands län Biogasanläggningen ska få utökad kapacitet Södra Hallands Kraft tog över ansvaret för Laholms Biogas, och tillverkningsanläggningen vid halvårsskiftet Nu har Södra Hallands Krafts styrelse klubbat beslutet att investera i en ny efterrötkammare på kubikmeter vid biogasanläggningen i Hov. Tack vare denna ska man kunna få ut 15 procent mera gas ur det material som rötas i biogasanläggningen. Ur artikel i Laholms Tidning Derome investerar i bättre pellets Sågverkskoncernen Derome investerar två miljoner kronor för att förbättra kvaliteten i sin pellets. Man investerar i en sikt som ska sila bort damm och pellets som inte hållit formen. En pellets med jämn och god kvalitet ger högre driftsäkerhet och när hushållen väljer bränsle till pannan är kvaliteten viktig, enligt en undersökning bland privatpersoner och företag som gjorts på uppdrag av Pelletsförbundet. Ur artikel i Varbergs Posten

19 Växten som är ett stjärnskott på julhimlen Lars Johansson, nestor på Tönnersjö trädgård utanför Halmstad, kan minnas hur julstjärnorna började göra sitt intåg i Sverige på 1960-talet. Thomas Johansson, är vd på Tönnersjö trädgård och kan visa runt i växthusen där bortåt julstjärnor just nu står som allra vackrast. Från att ha krävt högre temperaturer vid framdrivningen har man successivt lyckats skära ned på värmeförbrukningen till gagn för såväl ekonomi som miljö: - På 1970-talet fick man hålla grader varmt i växthusen och nu är vi nere i grader, de vita vill ha det något varmare, berättar Thomas Johansson. Växthusen värms i dag med gasol men på företaget pågår en övergång till uppvärmning med hjälp av en pelletspanna. Ur artikel i Hallandsposten Grundare av Simris Alg vinner miljöpris Region Skånes Miljöpris 2012 går till Fredrika Gullfot, grundare och vd av Simris Alg AB. Fredrika Gullfot fick ta emot priset för att hon har skapat en ny och viktig näring i Skåne startade Fredrika Simris Alg AB som idag är den första svenska storskaliga odlingen av mikroalger i fotobioreaktorer på Österlen i Skåne. Idag är de 7 anställda och verkar i Hammenhög Österlen, Malmö och i Stockholm. Jag brukar säga att Sverige ligger tio år efter i algbranschen, men här i Skåne börjar vi komma i fas tycker jag, säger Fredrika Gullfot. Ur mikroalger kan man utvinna omega 3 fetter som används i livsmedel och som kosttillskott. Simris Algs fokuserar främst på att använda alger för att utveckla bland annat kost- och fodertillskott till både människor och djur. Men även på sikt för att utveckla biobränsle, oljan från mikroalgerna är mycket lik fossilråolja och går därför att använda i vanliga förbränningsmotorer. Ur artikel i Hallandsposten Skåne län Tre nya salixsorter på ett år På bara drygt ett år har uppstickaren European Willow Breeding tagit fram tre nya salixsorter och utmanar marknadsledande Lantmännen SW Seeds. Våra kloner är det ledande programmet i Europa, det är inget snack, säger Per Åsheim på Salixenergi i Europa som säljer SW Seeds sorter. Han är just hemkommen från ett test där SW Seeds sort Inger var i topp och två andra kom trea och fyra. I Svalöv har nu SW Seed utvecklat en ny sort, Linnea, som tycks växa 20 procent bättre än Inger. SW Seeds sorter säljs av Salix Energi Europa, som har 80 procent av marknaden i Europa. I Billeberga har SW Seeds förre växtförädlare Stig Larsson i rekordfart tagit fram tre sorter åt uppstickaren European Willow Breeding, EWB, som konkurrerar med Salix Energi Europa. Det är ett konkurrensförhållande, vi säljer ju till samma kunder, säger Stig Larsson. Ur artikel i ATL Bonde får bidrag till pelletspanna En bonde i Kristianstads kommun får kronor i EU-stöd för att bygga en pelletspanna med förråd. Bonden har sökt bidrag från landsbygdsprogrammet. Stödet ges till bönder i syfte att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn. Ur artikel i Kristianstadsbladet (lib) Geoenergi i Revingehed Fortifikationsverket har anlitat Skånska Energi för att på totalentreprenad utföra en geoenergianläggning med säsongslagrad energi i Revingehed P7. Anläggningen består av två borrade brunnar från vilka man vintertid pumpar vatten från ena brunnen in i värmepumpen som lånar några grader. Idag använder man gas och pellets för uppvärmning. Investeringen kommer att minska nuvarande utsläpp av koldioxid med ca 70 %. Ordersumman är ca 3 Mkr och installationerna skall vara färdigställda i början på Ur artikel i Energikanalen Spektakulär leverans till pappersbruk i Tyskland Ekström & Son i Kristianstad har gjort en ny spektakulär leverans. I förra veckan skickades två så kallade Hot liquor impregnation heaters till ett pappersbruk i Tyskland. Apparaterna är tio meter långa och väger tio ton. Pappersbruket producerar pappersmassa och tillverkar även bränsle åt Tysklands största biomassakraftverk med en kapacitet på över 100 megawatt. Ur artikel i Kristianstadsbladet (lib) Swedish biogas söker bygglov Den första gasen från Jordberga ska levereras till årsskiftet 2013/2014. Nu söker Swedish biogas bygglov för biogasanläggningen på det gamla sockerbruket. Vi kommer att leverera gas då, men kanske är inte hela anläggningen i drift till årsskiftet, säger Peter Sigefjord från Swedish Biogas International AB (SBI). SBI är en av deltagarna i projektet, med ett 55 procentigt ägande. Övriga delägare är Eon som står för 20 procent, Skånska biobränslebolaget som äger 20 procent samt Nordic Sugar med 5 procent. Meningen är att anläggningen ska leverera gas till Skånetrafikens biogasbussar, men även kopplas in på det svenska stamnätet för gas, som hittills bara använts för naturgas. SBI driver idag i Sverige anläggningar i Örebro, Lidköping, Gävle och Katrineholm samt två mindre lantbruksanläggningar. I planerna för 2012 finns byggstart för ytterligare fem större verk, inklusive Jordberga, samt tre lantbruksanläggningar. Ur artikel i Trelleborgs Allehanda (lib)