ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

Transkript

1 Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis Så bev hon sveriges insamingsdrottning gåvan som gör nytta Hitta presenten på webaidshop Fokus: barn som tvingas kriga

2 Johan Stengård & medemmar ur radiokören En Skön BanDning SvEnSkt En Skön Bandning Svenskt är några av de fantastiska meodier och texter som är värdefua för många av oss. Musik som skänker värme och gädje och som kanske också väcker fina minnen. Det är ju en kombination av fantastiskt väkomponerade meodier och oerhört snygga harmonier som tisammans med texterna gör att de är tidösa. Finns som i din skivbutik eer direkt från och Box med 2 cd och 1 DVD Nis F Nygren box I HIMagorIa och SMokINg VIt Nis F Nygren I HIMLAGLORIA OCH SMOKING VIT Samingsbox med Nis F Nygrens äskadesånger och dikter. På den medföjande DVD:n finns att återuppeva Nis från b a Nygammat och Minns du sången. Boxen innehåer även3 nyinspeningar av hans kassiska sånger med dottern Sara Högind. Finns som i din skivbutik eer direkt från och Isabea eder ovsång i Fiadefi akyrkan i Hesingfors och har under det senaste året speat in egna sånger och två psamer, med musiker från Sverige, Finand och Estand. Hennes debut innehåer nya ovsånger på svenska och engeska av Isabea och 2 psamer At ti Jesus vi jag ämna och En iten stund med Jesus. Finns som i din skivbutik eer direkt från och

3 innehå Kattis Ahström Jag tycker om idén med mikroån.vi kan ge pengar, men ansvaret för hur de fördeas måste biståndstagarna ha... 4 foto: rickard eriksson februari Värdefu resa Linda Modin Kemner, fotograf och mässarrangör, har besökt norra Bangadesh och soptippsbarnen. Dit ska pengar från nästa Barnmässa gå. 14 Tack för hjäpen, Sverige På fem år har ivet för fem förädraösa pojkar i Kenya förändrats totat. Tack vare engagemang från en svensk meanstadieärare och Läkarmissionen. 20 Ger sjävkänsa Många ger gåvor via webaidshop.se och fera äsare berättar varför de vat att ge just mikrokrediter. Det är ett fantastiskt instrument ti sjävkänsa, menar en av dem. En annan tycker det är viktigt att det är så många kvinnoprojekt som får de av ånen. 22 Fokus: Utbidning Den fruktade LRA-gerian, The Lord s Resistance Army, har rövat bort tusentas barn i Uganda. Pojkarna bev barnsodater och fickorna sexsavar. I dag studerar Pauine Akeo, en av dem, vid en skoa som får stöd av Läkarmissionen foto: johanna kratz foto:hans-jörgen ramstedt foto: toreif svensson Svenska ournaen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor och ansvarig utgivare: Johan Lija Information: Eva Nordenstam Insaming: Conny Sjöberg Biståndsprojekt: John Bäcknäs Medems- och givarservice: minformation@akarmissionen.se Postadress: Läkarmissionen, Väingby, teefon: växe e-postadress: förnamn.efternamn@akarmissionen.se hemsida: Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Beatrice Smedman Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Rickard L Eriksson Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: svenskajournaen@swedmedia.se teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: isa.jadas@dispay-umea.se Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Hopp om en bättre framtid Första gången jag träffade barn i Chidheaded househods, var i Rwanda några år efter fokmordet. Chidheaded househods kaas hem där förädraösa barn bor ensamma och försöker kara sig så gott de kan. Iband räcker det ganska ångt, iband är det kaotiskt. I Kenya har jag träffat många sådana famijer. Då har det inte varit ett fokmord som varit anedningen ti att förädrarna varit borta, utan aids. Jag frågade några förädraösa barn en gång, vid viken åder som de tyckte att det var acceptabet att kara sig sjäv. Från 12 år ska det kunna gå, men ara bäst är om man hinner fya 20 innan förädrarna dör, kom de överens om. Nu vet vi ju aa hur åder förskjuts med tiden, och det som verkar gammat bir ungt at eftersom vi sjäva bir ädre, Eva Nordenstam Informatör på Läkarmissionen men jag tänker på den ia famijen iband och att vår värd kan vara en mycket tuff pats. I denna tidning kan du äsa om ett chidheaded househod i Kenya, där de ädsta pojkarna nu är vuxna. De har fått hjäp från Sverige men också gjort medvetna va som inneburit att ivet fungerar. Dessutom har de hopp om att framtiden ska bi bättre. För mig bir det en påminnese om att vi adrig ska underskatta kraften hos människor, varken barn eer vuxna. Svenska Journaen 3

4 Jag är stot över så mycket pengar 4 Svenska Journaen

5 att ha samat in ti bistånd Vi har sett henne eda insamingsgaor, starta eget ivsstismagasin, jobba åt FN. Ändå säger hon, Kattis Ahström, att hon inte riktigt hittat sin ro i ivet. Engagemang handar inte bara om pengar. Det handar om något mer. Något djupare. Det är där hon gräver nu. Text: Majken Öst-Söderund Foto: Rickard L Eriksson Första gången vi får kontakt åter hon som hon sprungit ett maratonopp. Hon konstaterar att det är en hektisk tid. När vi vä möts är hon ugnet sjäv. Konstaterar att hon i höst varit arbetsös. Magasinet Kattis & Co ades ner i somras och sedan dess har hon inte haft något jobb. För henne innebär det att hon samar inspiration för något som eventuet kan bi en bok, spear in en tv-dokumentär, är engagerad i minst fyra oika ideea föreningar, jobbar för P4, boggar, är mamma ti två egna tonårsbarn och fyra bonusbarn. q Kattis Ahström Bor: I sekeskiftesvia i Nacka. Yrke: Redaktör och programedare. Född: I Göteborg 1966, är meansyster av tre barn. Uppvuxen i Lund. Famij: Sambon och barnkirurgen Magnus Larsson, barnen Ebba, 15 år och Love, 14 år, fyra bonusbarn. Föreningsengagemang: Ambassadör för Ersta Diakoni och Lia barnens fond och RFSU. Engagerad i Bris och FN:s befokningsfond UNFPA. Aktue just nu: I P4: s Saongen ett samtasprogram om vad som har hänt i Stockhom under veckan. Många förknippar Kattis med vägörenhetsgaor på tv. Med sin humor, naturighet och snabba tunga har hon förgyt många tv-kväar. I ena stunden festigt uppkädd rapporterande om hur mijonerna ruar in, i nästa sekund ikädd shorts och inne ätt svettig från ett biståndsand. Hon har varit på pats, sett var kväens insamade mede ska komma ti nytta. Det är två sidor. Jag är stot över att jag fått vara med och sama in så mycket pengar ti bistånd. Jag tror också att människor påverkats av de bider vi visat av hiv, fattigdom och utsatthet i biståndsänder. Men jag har svårt att tro att jag kommer att eda någon mer tv-gaa. Det är bra att ge pengar. Värden styrs av ekonomi. Men engagemanget måste gå djupare för att vi verkigen ska få ti en förändring. Hon väger orden. Det är besvärigt att trampa rätt på minerad mark. Nyss hade Expressen krigsrubriker om att Kattis och Magnus var satta i konkurs för att de hamnat i strid med en hantverkare som skue renovera badrummet. Löpseden var en ögn förstås, så går inte konkurser ti. Nu fortsätter >> Svenska Journaen 5

6 programedare. 1. Kattis Ahström med Christer Björkman som programedare för Aa tiders Meodifestiva Caes Efsberg och Kattis efter Insamingskvä Kattis Ahström med Magnus Sunde och Tomas Sjödin på kyrkoturné Kattis tisammans med Hans Wikund och Pernia Wahgren i Tv4:s Dansfeber. 5. Kristaen vann Kattis som årets kvinniga programedare foto:scanpix och André De Loisted >> renoveringsarbetet med ryska hantverkare som spear popmusik adees för högt medan de renoverar köket. Vi ever i västvärden. Vi är vana vid en viss standard. Det anses normat att ha mat ti barnen, att kunna väja en bra skoa för dem. Dessutom förväntas vi ha moderna kök och badrum, ha möjighet ti semester och att kunna förverkiga våra drömmar. När mitt yngsta barn var nyfött åkte jag ti Zambia och träffade mammor som förorat sina barn, som inte hade mat ti sina barn, som begravde barn som dött i enka sjukdomar som vi kan bota här i västvärden. Händesen har påverkat mig vädigt starkt. Iband måste vi få se, möta människan, se att sorgen hos en zambiansk kvinna som mister sitt sjunde At detta med sjävutvecking står mig upp i hasen. Att få finnas ti för andra kan vara viktigare än att gå kurser i hur du förverkigar dig sjäv. barn är ika stark som hos en svensk kvinna som mister sitt första barn. Det som började gnaga med vägörenhetsgaorna var tv-teamen som åkte ut och gjorde vacker tv av fattigdom och utsatthet. Vi får adrig trampa på människors värdighet. Ingen vi se sig som offer. Jag tycker om idén med mikroån. Vi kan ge pengar, men ansvaret för hur de fördeas måste biståndstagarna ha, vi ska ge dem det förtroendet. Kattis berättar hur hon och Caes Efsberg edde en tv-gaa år 2005 strax efter tsunami, som särskit drabbade Acehprovinsen, Indien, Sri Lanka och Thaiand. Vi samade in rekordsummor. Pengarna fuständigt väde in trots att insatserna från tv-teamen var betydigt mindre än vanigt. Det handade om identifikation. Många

7 på besök. Kattis Ahström åkte med Unicef ti östra Kongo för att spea in ett reportage som visades i insamingsprogrammet Humorgaan för varenda unge i TV4. FOTO: Meker Dahstrand hade grannar eer vänner som varit i Thaiand. När vi verkigen känner igen oss är vi viiga ti uppoffringar. Att jobba med identifikation och att hitta modeer som ger ekonomisk vinst på sikt är biståndsorganisationernas utmaning. I våras åkte Kattis runt och förde samta med pingstpastorn Tomas Sjödin. En otippad kombination. Det började med att Kattis yssnade på en bok som Tomas gett ut och sedan fortsatte samtaet på mej. Jag tror att vi behöver samta. Mitt manus, som igger i datorn, handar om hur vi ska samtaa med barn. Just nu försöker hon formuera tio budord för förädrar. Hon är vä medveten om att de kan användas emot henne. Med sex barn i huset kan var och en av dem så henne med budorden i huvudet, ifa hon någon Kattis Ahström Jag har en hemig dröm om att bi präst, fast det är nog svårt att bi det när man tror så ite som jag gör. gång skue gömt att tiämpa sina teoretiska kunskaper i praktiken. Men än så änge finns at det där bara i huvudet. Det verkar vara så hon fungerar. Hon har tusen idéer på gång men ti skinad från många andra förverkigar hon också sina idéer. När Kattis & Co ade ner fick hon ite tid över och någon månad senare var hon ute på samtasturné. Jag är ättentusiasmerad och har hög arbetskapacitet. Men en ungdomsdröm fick hon definitivt ge upp. Som barn speade hon både ceo och piano. Tanken var att hon skue bi musiker. En skada i handen tvingade henne att suta. Vem vet, kanske yrkeskarriären ännu kan få en oväntad vändning. Jag har en hemig dröm om att bi präst, fast det är nog svårt att bi det när man tror så ite som jag gör. Jag tycker om att prata med människor och att kyrkan är en fin mijö för möten som man använder adees för ite. Jag tycker också om den föråtande stämning som kan uppstå i kyrkan. Nyigen prövade hon i aa fa och hö en andakt i Hövikens kyrka. Jag var vädigt nervös, men det var het magiskt. Jag taade om det som fyer mig just nu, mötet med svårt sjuka barn på Ersta barnhospice. Jag undrar vad det är som identifierar iv egentigen? Är ett iv mer värt än ett annat? s Svenska Journaen 7

8 krönika Vem gör vä för vem? En iten vattenkammad pojke sitter tisammans med sin mamma i bönhuset. Sången kingar och det börjar bi dags för en gåva ti behövande. Han känner igen iturgin, tittar på sin mamma som etar efter portmonnän i väskan, och väntar på ögonbicket. Så trycker hon en bänkande tvåkrona i hans hand och böjer sig ner för att viska Kom ihåg att kupa handen så att ingen ser vad du ger. Pojken är stor nu, har egna barn och barnbarn - och man kan säga att det har gått mycket bra för honom i ivet. Han är en respekterad författare och hans ord i debatten väger tungt. Det är roigt att taa med honom om tidens frågor. Den här gången taar vi om begreppet vägörenhet. Det är inget entydigt begrepp, enas vi om. Frågan är vem som gör vä för vem - och på vika vikor? Det har just varit en av dessa påkostade gaor i tv. Gittrande programedare med höga röster uppmanar oss att skänka pengar ti fattiga barn som inte har mat för dagen. Bider ruar förbi av barn med uppsväda magar och sorgsna ansikten. Din gåva gör skinad, upprepar programedarna och förkunnar att den som skänker mer än kronor får sitt namn utagt i tv-rutan. Företag kan få sin ogga utagd, sägs det. Och det ara bästa, får vi veta, är att man är med och tävar om en ny Mercedes om man skänker en gåva över en viss summa. Resor ti Thaiand och spa-heger på kurorter utovas också. Medan biderna på barnen ruat förbi och berört mig starkt har också en annan känsa uppstått, känsan av att något är fe om man måste ockas att få för att ge. Vi som är uppvuxna på 1950-, och 1970-taen då at ti synes bara gick framåt har ite svårt för vägörenhetsbegreppet. Vi ärde oss att samhäets uppgift var att fördea rikedomarna så att ingen enda iten varese kom i käm. Vägörenhet var något de rika fredade sina samveten med. Det var då det. Men det sitter djupt i många oss. I mitt arbete som tv-journaist ute i värden har jag fått se många exempe på att stora organisationer och enskida människor sannerigen kan göra skinad i fattiga människors vardag. Ja, rentav ge människor ett nytt iv. Läkemede och äroböcker kan betyda början ti en förändring som adrig kunnat ske utan hjäp utifrån. Ändå, när jag nu taar med min vän författaren om vägörenhetsbegreppet visar det sig att vi uppfattar probemen ikartat. Något skorrar i oss när vi hör om kraven på att företag och enskida här hemma ska kunna göra avdrag i dekarationen för gåvor ti vägörenhet. Varför ska de som har resurser sippa undan skatt ti våra gemensamma utgifter för att de skänker gåvor ti andra behövande? Jag erinrar mig vad vi i redaktionen för Rikets affärer på TV2 en gång på 1970-taet hade för motto för våra undersökande reportage. Betaar inte du skatt får någon annan göra det i ditt stäe. Min vän och jag enas om att vi är mycket gammamodiga i vår uppfattning. Het omoderna. Vi har kanske haft en övertro på samhäets förmåga och därför inte sett att enskida människors insatser behövs vid sidan av vad samhäet kan erbjuda. Tiderna har förändrats. Pojkens mamma som gav sin son en tvåkrona där i kyrkbänken fick eva ett rikt iv. Riktigt hur hon fick pensionen att räcka ti är inte karagt. När hon dog, eer gick för att möta Herren som hon sa, gjorde sonen märkiga upptäckter i hennes kvaråtenskap. Varje månad betaade hon in en sant ti Rädda Barnen, Fräsningsarmén, Djurens rätt, Livets Ord, Läkarmissionen och fem andra organisationer... Ingen hade vetat. Hon hade håit sin kupade hand över gåvorna i aa år. Annika Hagström journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och Masskommunikation, JMG, i Göteborg. 8 Svenska Journaen

9 Uppev Finnåker 2.0 Finnåkers Kursgård. Läger- och konferensgård i södra Bergsagen Vi kan erbjuda ett varierat utbud av både äger och konferens. Nytt innehå - Samma sköna mijö! Nytt kök - Samma goda mat! Ny mobimast - Samma givanade samta! Ny AV utrustning - Samma rika innehå! Nya rum - Samma fina hus! Mycket nytt - Samma åga priser! Mobi och datatrafik Sedan årsskiftet har vi fu mobi- och datatäckning via egen 3G mast Väkommen ti oss! Kontakt: te e-post. info@finnaker.se Hemsida: Facebook:

10 bangadesh I Lindas stora famij finns pats för fer Soptippsbarnen får stöd av Barnmässans skapare Linda Modin Kemner, 37, bor på en gård utanför Ki med sin man Johan, tre hästar, fem katter, 25 höns, tio ankor, två kaniner och två minigrisar. Och sex barn. text: johanna kratz foto: inda modin kemner Hon är fascinerad av at som ever. Ara mest fascinerar henne barn, hennes egna är i ådrarna 1-15 år. Men som så många gånger tidigare har hon ändå ämnat de egna för att spendera några dagar med utsatta barn, den här gången på andra sidan jorden hos soptippsbarnen i Mymensingh i norra Bangadesh. I Mymensingh finns det hjäpcenter där de här barnen får skogång och mat och därmed en chans att komma ikapp i den vaniga skoan. Det är hit pengarna från Barnmässan 2012 ska gå. Vi ska spendera några dagar tisammans med barnen här. Lindas uppdrag är att fotografera och skaffa sig en uppfattning om hur pengarna gör nytta. Hon ska även skriva artikar för Nya Värmandstidningen. Linda är ite av en oka kändis i Värmand. Med barnen, djuren, karriären som modefotograf och dessutom som mässarrangör, har hon bivit ett ockande intervjuobjekt för tidningar. Sjäv har hon börjat tröttna på frågorna om hur hon orkar. För henne är det naturigt. Hon arbetar med det hon äskar och hämtar kraft hos dem hon äskar. - Jag bir inspirerad av barn. Om jag inte haft aa mina egna barn så hade jag inte haft det iv jag har i dag. Det är de som fått mig att starta företagen och projekten. Det är de som gett mig inspiration ti Barnmässan, ti exempe. Jag ämnar frågan om orken, men det är svårt att inte förundras över den energi, tid och omsorg Linda ger ti barnen på hjäpcentret i Mymensingh. Den första dagen är vi trötta efter fyg och trafikkaos. Smutsen och svetten har bitit sig fast på våra kroppar, men inget av detta verkar påverka Linda. Så snart vi kiver ut ur jeepen tar hon upp kameran och fokuserar kamerainsen på ett syskonpar vid vägkanten. Vä inne på centret fortsätter hon fotograferandet. Däremean dansar, skrattar och eker hon med barnen och förundras över mängden mat de äter efter ektionen. q Bangadesh w Huvudstad: Dhaka. Anta invånare: 162 mijoner. Statsskick: Paramentarisk repubik. Medeivsängd: 66,6 år (2009). Språk: Bengai, engeska. Reigion: Isam 89,7 procent och hinduism 9,2 procent. Dacca Linda Modin Kemner Deras förädrar har svårt att ta dem från arbetet på sophögarna eftersom de behöver en inkomst. Inte förrän senare brister det för henne, under kväen försvinner eendet en stund. Att möta barnen på centret var tufft. - De var så gada. Samtidigt vet man hur svårt de har det utanför centret. Det är inte förrän nu man förstår viket arbete Barnmässan egentigen stöder och viken nytta det kommer göra att skänka pengar hit, säger hon. Idén ti Barnmässan kom från en vän och Linda var inte sen att hoppa på tåget. De vie göra något gott för förädrar och barn och något som kunde underätta förädraskapet. Men band tusentas besökare, hundratas utstäare, produkter, seminarier och barnprogramkändisar är det viktigt för Linda att mässan har ett annat fokus. Ett perspektiv på att aa inte har det ika bra. Vi bestämde oss för att skänka pengar från Barnmässan i ett tidigt skede. Det är viktigt att hjäpa ti med det man kan och i dag är insamingen Barnmässans kärna, säger hon. Under åren har pengar från Barnmässan gått ti att göra ivet ite roigare för utsatta barn i Värmand och ti att stödja barn som drabbats av cancer. Inför mässan 2012 kände Linda >> 10 Svenska Journaen

11 XXXXXXXX 2011 Svenska Journaen 11

12 q Barnmässsan I mars 2012 går den åttonde Barnmässan i rad i Karstad. Linda Modin Kemner, fotograf och grundare ti modeagenturen Kemner Studio, är arrangör och initiativtagare. Mässan har växt för varje år och sog 2011 rekord med över besökare. Mässan vänder sig ti gravida, förädrar och barn och erbjuder råd och tips, underhåning och besök hos utstäare och mycket mer. Varje år stöds en organisation som hjäper barn och tre gånger har Barnmässan nu vat att stödja Läkarmissionens projekt. I år går stödet ti hjäpcentret för soptippsbarnen i Mymensingh, Bangadesh. Information om bijetter ti mässan finns på barnmassan.se >> att hon vie arbeta tisammans med Läkarmissionen igen. Eftersom Läkarmissionen jobbar med okaa projekt på pats så vet man att pengarna kommer fram och gör nytta, säger hon. Andra dagen på resan i Mymensingh går vi upp tidigt för att hinna besöka barnen när de arbetar ute på soptipparna. För barnen gäer det att vara ute i god tid. Då hinner de sama det bästa skräpet, det som ger mest pengar, innan någon annan gör det. Vi andra tvekar först ite vid sidan av men Linda kiver rakt ut i de stinkande sophögarna. Hon tittar i barnens säckar, frågar dem vad de yckats sama in i dag och hur mycket de kommer att få för pappret och pasten de har. Hennes eende är på pats, för barnens sku, men det darrar ite när några barn ger oss ett knippe bommor de pockat band soporna. Gud, de går här utan handskar eer skor band det vassa skräpet. Det känns fruktansvärt att se dem här, säger hon. Det är en omskakad Linda som ämnar Bangadesh. Då har vi sett barnen återvända från sophögarna ti hjäpcentret för att börja sina ektioner, besökt den statiga skoan där fera av barnen yckats komma in och även häsat på ute hos barnen och deras förädrar i summen. Linda menar att resan väckt många frågor och kanske varit tuffare än hon hade trott. Men framför at har hon en gång för aa förstått hur viktig utbidning är. Deras förädrar har svårt att ta dem från arbetet på sophögarna eftersom de behöver en inkomst. Men kan man arbeta med barnen och ge dem skogång så kanske man kan göra något på ång sikt. Det är i denna generation man måste börja. Jag är vädigt gad att Barnmässan vade att stödja detta, säger hon. Under resans gång har Linda startat en direktinsaming för dem som äst hennes artikar och föjt hennes kommentarer på internetforumet Facebook. Engagemanget har bivit stort och många har diskuterat och kommenterat. Vad Barnmässan än kommer ge så har Lindas resa ti soptippsbarnen i Mymensingh redan väckt engagemang i Sverige. Det känns enormt viktigt och bra att så många har engagerat sig, då känns det som det jag gör är värdefut, även resan hit. Nu hoppas jag att aa bir mer medvetna om att de hjäper barnen i Bangadesh när de besöker mässan, och så kart att det kommer många besökare. s 12 Svenska Journaen

13 kortom... Skoa på hög höjd n Fickor och pojkar från nomadfoket gujarerna får möjighet ti grundutbidning tack vare de mobia skoorna i norra Pakistan som Läkarmissionen stöder. Barnen är sig äsa och skriva, först på modersmået gojri, sedan övergår undervisningen ti att ära ut nationaspråket urdu och grundäggande matematik, häsovård och hygien. Läkarmissionens partner, Team Pakistan, har startat 28 mobia skoor. De driver också en stationär skoa, Sam Academy, där barnen kan gå under vinterhavåret. Läropanen har utveckats och motsvarar nu en fuvärdig grundskoeutbidning med examination. besök. Läkarmissionen stöder ett projekt i Modavien som riktar sig ti mammor i fängese. Barn får möta sina mammor n I Modavien stöder Läkarmissionen ett projekt som riktar sig ti mammor i fängese. Fram ti tre års åder får barnen bo hos sina mammor men sedan fyttas de ti barnhem. Arbetet i Modavien går ut på att förbättra fängesemijön för de yngsta barnen, Tifäena när barnen besöker sina mammor i fängeset betyder mycket. men också uppmuntra kontakten mean mammorna och de ädre barnen. Under vissa speciea dagar har fängeset öppet hus och projektet hjäper barn som bor ångt från fängeset med pengar ti resan. Dessa tifäen betyder oerhört mycket både för mammorna och barnen. spargrupp. Leonie står i mitten, trea från höger. Leonie fick hjäp med ån n Leonie är en fattig åttabarnsmamma i Burundi som ingen bank vi åna ut pengar ti. Därför har hon gått fem timmar enke väg, en gång i veckan, för att kunna vara med i en spargrupp som Läkarmissionen stöder. Jag har inte råd att ha barnen i skoan och jag tror att spargruppen är min bästa chans att förbättra mitt iv, säger hon. När Leonie fick sitt första ån på sju doar köpte hon sat, och kunde säja det ti grannarna som behövde det i matagningen. Satförsäjningen gick bättre och bättre och nu får Leonies barn gå i skoan har webaidshop såt för under 2011 Skatterabatt på gåvor ti Läkarmissionen n Från och med i år kan privat personer få sin inkomstskatt minskad med upp ti kronor genom en särskid skattereduktion för gåvor ti organisationer som är godkända av Skattemyndigheten. Läkarmissionen är en godkänd organisation. En privatperson måste skänka minst kronor under året och varje enskid gåva måste vara på minst 200 kronor för att berättiga ti avdrag på skatten. Skattereduktionen är inte koppad ti årsinkomsten, utan den är 25procent av det sammanagda gåvobeoppet upp ti kronor per år. Läkarmissionen skickar kontrouppgifter för aa givares räkning ti Skattemyndigheten och avdraget kommer att vara förtryckt på sjävdekarationen för Detta kräver naturigtvis att Läkarmissionen har personnummer ti den som ger gåvan. Läs mer på Läkarmissionens hemsida eer ring Givarservice på om du har frågor. saong. Gatubarnet Murigande har nu öppnat sin egen frisörsaong. Gatubarnet som bev frisör n Murigande i Kigai är ett förädraöst barn som inte har några kända säktingar i ivet. När han var 11 år kom han i kontakt med Läkarmissionens samarbetspartner Garuka i Rwanda. Då var Murigande ett gatubarn. Han fick hjäp ti skogång och så småningom en yrkesutbiding och nu har Murigande kunnat öppna en frisörsaong. Lite starthjäp i form av utrustning fick han, men redan efter två månader började saongen ge vinst. Nu har Murigande kunnat öppna sitt första egna bankkonto. Svenska Journaen 13

14 kenya Livet förändrades

15 tack vare Barbro Då och nu. För sex år sedan var de fem pojkarna osäkra på hur framtiden skue bi. Nu har ivet förändrats tack vare meanstadieäraren Barbro. Hon är starkt imponerad över det arbete som Adra gör tisammans med Läkarmissionen. För drygt sex år sedan berättade Svenska Journaen om fem unga pojkar två brödragrupper i Kenya som bivit förädraösa. De hade evt på gatan i fera år och fått hjäp att återvända hem. I dag är deras situation förändrad devis tack vare en medkännande meanstadieärare i Gnarp i Häsingand. Text: Berthi Åkerund Foto: Toreif Svensson Det är tidig morgon när Caeb Matoke öppnar sin skrädderikiosk i utkanten av staden Kisii i västra Kenya. Han sätter sig vid sin Singer trampmaskin och färdigstäer ett par gröna byxor med sag. Maskinen är skinande ny. Han har drivit sin ia verksamhet i två månader och börjar få en kundkrets. Jag har fem eer sex bestäningar varje vecka, berättar han. Men det är inte tiräckigt, jag behöver fer. Månadsförtjänsten hittis är motsvarar 270 kronor. Av dem går en fjärdede ti hyran för skjuet han har inrättat skrädderiet i. Caeb är 20 år och famijeförsörjare. Famijens sammansättning är inte ovanig i denna de av Kenya. Den består av honom sjäv och de yngre bröderna Dennis och Dougas. Probemet är att få pengarna att räcka ti inköp av nya tyger, säger han. Mina kunder måste ha något att väja på. Det är över sex år sedan vi träffade bröderna Matoke första gången. Då var de byga och fåordiga, kanske främst för att de inte pratade engeska. Med hjäp av en tok fick vi veta att de sett sin mamma tyna bort och dö i sjukdom. Fadern var aviden sedan tidigare. Syskonen togs om hand av säktingar men pojkarna städes ensamma och sog sig samman med grannpojkarna Jackson och Evans Ongori, som även de bivit förädraösa. För att övereva utförde pojkarna stödraider i grannskapet. Men de ertappades, drevs bort från sina hem och hamnade på gatan. De skue bi kvar där i tre år. De sov på trottoarerna, vittjade sopcontainrar i jakten på något ätbart och sniffade im och rökte mira (kat) för att håa de värsta hungerkänsorna borta. Men de var ångt ifrån ensamma. Det vimade av gatubarn i Kisii, ti stor de som en föjd av hiv- och aidsepidemin i regionen, den värst drabbade i hea andet. De sta och hade poisen hea tiden i hasorna. De hade dessutom svårt att hävda sig mot de ädre gängen på gatan och fick ofta stryk. Fera hjäporganisationer försökte återföra gatubarnen ti sina hem eer ordna så att säktingar tog hand om dem. Men ofta med ett missyckat resutat. Livet på gatan hade prägat barnen, många var skadade av imsniffandet och drogerna och de var snart spridda för vinden igen. Men en av organisationerna, sjundedagsadventisternas hjäporganisation Adra skapade med stöd av Läkarmissionen ett program för att förhindra återfa ti gatan. De yckades återföra pojkarna ti sina hem och undervisade dem i att kara hushået sjäva. At som deras mödrar gjort var nu upp ti pojkarna att sköta att oda i shamban (panteringen), hämta vatten, tvätta och aga mat. Det krävde discipin och det skue dröja innan de ens var hjäpigt sjävförsörjande. Berättesen om pojkarna pubicerades inte bara i Svenska Journaen, utan >> Svenska Journaen 15

16 Dougas och Dennis Matoke gick ut som andra och tredje bästa eev i sin kass i grundskoan. 2.Trots att det går framåt för pojkarna, så ever d de får trängas på. 3. Dennis Matoke börjar dagen med att sopa utanför huset. 4. Evans Ongori på sin och brodern Jacksons ia teoding. 5. Caeb 4 5 >> även i en stor rikstidning, och en som intresserat äste artiken var Barbro Rigardt, meanstadieärare i Gnarp i Häsingand. Hon var just på väg ti Kenya med en grupp koeger för att besöka ett trädpanteringsprojekt nära Victoriasjön, någon timmes bifärd från där pojkarna bodde. Hon tog med sig artiken och fick kontakt med organisationen som hjäpt pojkarna från gatan. Hon häsade på hos dem och det råkade ske samma dag som hon fyde 60 år. Hon hade äst om hur pojkarna kämpade men när hon fick se det med egna ögon väcktes aa hennes moderinstinkter. Det fanns ingenting i hushået och de hade bara en skitig påtburk att aga mat i, berättar hon. Hon frågade projektedaren i Adra om det var okej att hon handade vissa basmatvaror, som sat och oja, och några kastruer. Det var okej men inte för mycket och inte för fina saker, eftersom det kunde väcka avundsjuka i omgivningarna och orsaka bekymmer. Sedan berättade projektedaren att pojkarna gick i skoan, men att de nästan inte ärde sig någonting. Det var över femtio eever i kassen och ärarna var undermåiga, så jag frågade vad det skue kosta om de fick gå i en bättre skoa, fortsätter Barbro. q Kenya w Huvudstad: Nairobi. Anta invånare: 38 mijoner. Statsskick: Repubik. Medeivsängd: 66,6 år (2009). Språk: Engeska och swahii. Nairobi När Barbro kommit hem insåg hon att en fråga i Afrika gärna tas för ett öfte. Hon fick ett mej som berättade att Adra ordnat pats för pojkarna i en annan skoa där de också skue få mat. De hade tre år kvar i grundskoan och det skue bi en kostnad på kronor per år, pus utgifter för böcker och övrigt skomateria. Det var inget jag skue kara sjäv, så jag ringde runt ti vänner och bekanta och de vie gärna hjäpa ti. Även banken vie vara med och ovade att inte att ta ut utgifter för överföringen av pengarna. Det var uppsutning över hea injen. När vi nu möter pojkarna är de översvaande tacksamma över hjäpen de har fått från Sverige. De tre åren på skoan har påtagigt förändrat ivet. Två av dem, Dougas och Dennis, var äsbegåvade och gick ut som andra och tredje bästa eev i sin kass. De går nu 16 Svenska Journaen

17 q Förädraösa barn Det finns 2,5 mijoner förädraösa barn i Kenya. Sedan 2003 driver organisationen Adra ett program för att hjäpa 500 förädraösa hushå. De undervisar barnen i sjävhushåning, betaar för skoavgifter och bekostar skomåtider. Idén är att ge barnen stöttning så att de kan fuföja skogången och få en utbidning som kan ge en försörjning. Det är ett omfattande projekt och har sedan starten finansierats av Läkarmissionen i Sverige. hea tiden på marginaen. Här visar Dougas den aktuea ista över vad som behövs i hushået madrasser band annat. De har bara en som atoke med kunden Margaret Ontita som bestäer en bus ti sig sjäv och par byxor ti en av sina söner. tredje året i motsvarande gymnasiet och siktar på att få så bra betyg att de kan komma in på universitetet i Nairobi. Jag ska bi äkare, säger Dougas på tydig engeska och med sjävförtroende i rösten. Och jag tänker bi ärare, säger Dennis ika kart. De andra pojkarna har vat en annan inriktning. Caeb och grannen Evans har båda gått en ettårig yrkesutbidning i skrädderi och symaskinen har Caeb fått inom ramen för det stödprogram som Adra har för förädraösa. Nu väntar också Evans på att få en symaskin och hoppas kunna öppna en egen skrädderikiosk. Vi frågar varför han inte sår sig ihop med Caeb. Det är atid bra med konkurrens, svarar han kort. Den femte pojken i gruppen, Jackson, går även han i skoan men är inte kar över sina framtidspaner. Men han har uttryckt en dröm om att ta körkort och försörja sig som astbischaufför. För fem år sedan bodde pojkarna i husen som deras fäder hade byggt. I dag är husen rivna och ersatta med nya, som pojkarna har fått hjäp med att uppföra. De har odingar av majs, bananer och te på tomten och de karar matförsörjningen i någon mån. Men inomhus är det synnerigen återhået och det är inte bara madrasser som saknas. Den aktuea önskeistan innehåer at från matoja och skor ti busspengar och en iten reservkassa ifa någon skue insjukna och behöva mediciner eer vård. Mitt på en annars ka vägg hänger en affisch som uppmanar ti försiktighet när det gäer sexuea reationer. En överiad handing kan betyda döden. Det är kart att vi tänker på våra förädrar iband, särskit när vi är hungriga, säger Dougas. Då önskar vi att de fanns här och kunde ge oss något att äta. Även om pojkarna siter hårt för varje framsteg har de adrig haft en tanke på att återvända ti gatan. Det har varit kamrater här och försökt ocka oss tibaka, berättar Dougas. Men nej, inget kan vara värre än det. Vi har ett iv nu och paner för vår framtid, och åren på gatan känns vädigt ångt borta. Vi ämnar pojkarna och har med oss en inspead häsning ti Sverige. När den når Barbro Rigardt i Gnarp uttrycker hon beåtenhet med vad hon hör. De hade det verkigen eändigt när jag var där. Det var nästan omöjigt att förestäa sig att de skue gå ut med toppbetyg i skoan eer driva egen verksamhet. Och så har de ju ärt sig engeska! s Svenska Journaen 17

18 bangadesh banga- Från soptippen ti skoan Ashamoni bor i Mymensingh i Bangadesh och Läkarmissionen har nyigen varit tibaka och häsat på henne. Hon är ett av de barn som etar efter saker att säja på soptippen och som - tack vare Läkarmissionen har kunnat börja i den vaniga skoan. text: johanna kratz foto: mats danson och hans-jörgen ramstedt Du kan ha sett Ashamoni på tv i höstas. Det är hon som är huvudperson i Läkarmissionens rekamfim och vi skrev om fimen i ett tidigare nummer av Svenska Journaen. Ashamonis bästa ämne är engeska. Om hon fortsätter att studera fitigt har hon god chans att börja med högre studier, säger Rani, Ashamonis ärare. Ashamoni har hunnit bi tio år och går nu i den vaniga skoan. Att börja skoan är ett stort steg för barnen som arbetar på soptippen. Läkarmissionen stöder ett center i Mymensingh dit barnen som arbetar med att sama skräp får komma på förmiddagen eer eftermiddagen, för ett riktigt må mat och för att få enkare undervisning. Ashamoni karade inträdesprovet ti den vaniga skoan, tack vare detta. Många barn från centret är duktiga och att de får en chans att studera kan hjäpa dem ut ur fattigdomen, säger Rani. Ashamoni är duktig, och det händer att hon ti och med hjäper sina kasskamrater med äxorna. Sjäv kan hon få hjäp på Läkarmissionens center. Dit går hon fortfarande på eftermiddagarna. Hemma finns ingen som kan hjäpa henne med skouppgifterna. Ashamonis mamma kan sjäv inte NU HAR ASHAMONI 10 år, fått nya vänner äsa och skriva, men hon är gad att Ashamoni får chans ti ett annat sags iv än det som hon sjäv har haft. Det är många reger i skoan och ganska strängt. Men jag tycker om skoan och skue sjäv vija bi ärare, säger Ashamoni. Hösten 2011 fanns 155 barn på centret som stöds av Läkarmissionen och av de barnen har 91 kunna börja i den vaniga skoan och ett tjugota har fått sina förädrars medgivande att sippa det fariga arbetet på sophögarna. Ashamoni hoppas att hennes bästa kompis Sumi ska bi nästa person som karar inträdesproven. Jag har fått många nya vänner i skoan, men jag tycker det är tråkigt att inte Sumi är där, säger Ashamoni. s Fotnot: Läs mer om arbetet i Bangadesh och Barnmässan på sid Svenska Journaen Ashamoni, fickan med röd känning, har under hösten varit huvudperson i Läkarmissionens rekamfim, högra biden. Fimen går att se på akarmissionen.se..

19 f o t o : p e r n i e t o f t e Bå bär ger bå ögon. Mina ögon har varit med om en he de genom åren. Och då pratar vi inte om vad jag råkat bi åsyn ti i showbizens märkiga värd. Som när jag var beroende av de där dropparna som får röda ögon att bi vita. Inför en fotografering hade jag brått och tog faskan med ösnagekister istäet. Borde inte kisterfaskor ha knaröd hatt? Nej, nu pratar vi om något annat. Något bått kanske? Båbären i min trädgård hemma i Järvsö brukar hamna i muffins, som konsumeras av turister som besöker mitt café en bit härifrån (tag vänster vid campingen). Men när jag köper båbär är de i extraktform med sexton tabetter per karta. Och de är svenska i grunden. Och de är vida. Extrakt från svenska båbär som vuxit i Norrand när soen skiner dygnet runt skijer sig från extrakt av inomhusodade Ljus Lins Gua fäcken Lutein amerikanska kusiner. Haten av antioxidanter bir betydigt högre, har jag fått ära mig. Och antioxidanter är för ögonen vad båbär är för muffins. Därför äter jag regebundet extrakt av svenska båbär. För mina ögons sku. Mitt favoritfabrikat innehåer fest båbär per tabett på marknaden. En he kopp ti och med. Och mest utein, fem gånger mer än något annat kosttiskott. Och resutatet? Jag är inte mer bevandrad än andra svenska kvinnor (eer män) rörande gua fäckens mysterier. Men så mycket vet jag att tabetterna bidrar ti min synförmåga. Mina ögon är kara, känns rent ut sagt unga. Om jag känner mig åderstigen i övrigt? Jag säger som en av mammas väninnor i Järvsö som bev 102 år: Nej, jag är inte gamma. Men jag har evat rätt änge. Vetenskapiga studier visar att ett tiskott av minst 6 14 mg utein/dag kan vara gynnsamt mot ådersförändringar i gua fäcken.* Genom kosten får vi endast i oss ca 2,2 mg utein/dag. Lutein finns i växter och bär och ansamas i gua fäcken. Gua fäckens funktion är att bevara synskärpan och skydda ögat mot datorns stråning och soens skadiga UV-stråar. Gua fäcken är avgörande för synförmågan, exempevis vid äsning. Med ådern avtar mängden utein och därmed synförmågan. Därmed kan ett tiskott av utein vara av nytta. FAKTA OM BLUE EYE Lutein bevarar synskärpan och skyddar ögats näthinna/gua fäcken mot skadig UV-stråning. Bue Eye innehåer båbärsextrakt, utein, zink, zeaxanthin och andra antioxidanter. Bue Eye är Sveriges mest köpta båbärs-/uteinprodukt för ansträngda och ådrande ögon. EN TABLETT PER DAG RÄCKER Motsvarar en he kopp färska svenska skogsbåbär. Innehåer 25 mg ekoogiskt utein. Innehåer 5 gånger mer utein än någon annan båbärs-/uteinprodukt. Innehåer 11 gånger mer utein än vad den dagiga kosten ger. Bue Eye tiverkas i Norden under stränga kvaitetskrav. Finns i häsobutiker samt vissa apotek, kan dessutom bestäas fraktfritt på teefon: eer på direkt hem i din brevåda inom 1 2 vardagar. Inga avgifter tikommer. Pris 239 kr för 32 tabetter, 329 kr för 64 tabetter. * På kan du äsa mer om de vetenskapiga studier som nämns ovan i texten (b.a. från Optometry, apri 2004). Har du frågor om Bue Eye, kontakta: Eexir pharma AB. Teefon Eexir pharma är ett svenskt företag som utveckar naturiga och ekoogiska egenvårdsprodukter för den nordiska marknaden. De högkvaitativa produkterna tiverkas utesutande i Norden och finns att köpa i Sverige, Finand och Norge. moderna kosttiskott för moderna människor

20 webaidshop Köp presenter som gör verkig nytta En present som gör verkig nytta kan du köpa via webaidshop.se. Här finns bra och nyttiga gåvor ti den som redan har at. Eer ti den som gärna hjäper någon som har det svårt. Webaidshop är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här kan man köpa det mesta. Gåvorna är baserade på verkiga behov som Läkarmissionen och dess partner i oika änder räknat fram. Ett getpaket kan bi starten på ett nytt iv och möjighet ti sjävförsörjning för någon i Nepa. En buffe kan ge en indisk famij möjighet att bruka sin egen jord. För en kvinna i Burkina Faso kan ett grispaket förbättra ivsvikoren betydigt. Mikroån är en annan fantastisk gåva som ger hjäp ti sjävhjäp. Med utbidning kommer man en bra bit på vägen, och kombinerar man det med mikroån kan det bi en oerhört viktig insats i fattigdomsbekämpningen. Mikrofinansieringen i Uganda fokuserar främst på att stärka kvinnornas stäning i samhäet och främja deras möjigheter ti sjävförsörjning. I paketet ingår även att träna dem i hantverk och hjäpa dem med marknadsföring av sina produkter. SÅ HÄR GÖR DU Gå in på webaidshop.se 1. Väj det du vi köpa. 2. Väj anta. 3. Nu kommer du ti en sida som innehåer ett gåvobevis. Där kan du sjäv fya i namnet på mottagaren, ditt eget namn och skriva in en häsning. Sedan skriver du ut gåvobeviset. Aternativt kan du åta Läkarmissionen skriva ut gåvobeviset och skicka det ti mottagaren för en kostnad av 30 kronor. Gåvobevis. 4. Gå ti kassan, väj betaningssätt. 5. Du har nu varit med och gett en gåva som gäder minst två mottagare. Mikrokrediter på webaidshop.se 1) Varför vade du att köpa just mikrokrediter? 2) Viken respons brukar gåvorna få? Nicoe Österberg 1) Jag har adrig gett bort denna gåva tidigare och vade mikrokrediter därför att jag tror att det gör stor skinad för många och är ett viktigt och effektivt mede att bekämpa fattigdom med. 2) Den som får presenten dear min åsikt. Gunne Wahquist: 1) Jag tycker det är fantastiskt med hjäp ti sjävhjäp och så giar jag att stödja kvinnors företagsamhet. 2) Gåvan mottages atid mycket positivt. Maud Peters: 1) Jag tycker det verkar tiföritigt. 2) Mycket gädje och tacksamhet, mottagarna är gada över att kunna stödja arbetet. 1) Varför vade du att köpa just mikrokrediter? 2) Hur kom det sig att du vade att göra det via Webaid? Anna Svensson: 1) Mikrokreditprojektet vade jag eftersom jag vet att satsningar på utprägade kvinnoprojekt förefaer vara en bättre investering än projekt i vika män är inbandade. Kvinnor tar större ansvar för sina famijer och är mindre korrupta. Dessutom är kvinnor så förtryckta i stora dear av värden att det känns viktigt enbart av den anedningen att satsa på dem! 2. Rekam. Har sett annonser i Göteborgs spårvagnar hea hösten. Kim Perup: 1) Mikrokrediter är ett fantastiskt instrument för att ge människor sjävkänsa och möjigheter ti ett bättre iv. 2) Webaid arbetar aktivt mot kvinnig omskärese. Därför vade jag Webaid. 20 Svenska Journaen