ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ournalen claras jul Underbara MINNET AV EN JULSÅNG RENA RAMA PANNKAKAN PYGMÉERNAS NYA LIV TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER"

Transkript

1 Svenska ournaen december 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen MINNET AV EN JULSÅNG Annika Hagström om traditioner som sätter spår RENA RAMA PANNKAKAN Johanna testagar etiopisk mat PYGMÉERNAS NYA LIV Så ska jägarna bi odare 4 recept ti jubordet Underbara caras ju HEMMA HOS TRENDSKAPAREN ÄR HUSET FULLT AV MAT OCH DOFTER

2 ANNONS Li-Babs har funnit en ivskamrat Bue Eye innehåer Zink, vitamin A och vitamin B2 ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Lutein finns i gua fäcken I gua fäcken finns ett ämne som heter utein. Lutein kan kroppen inte tiverka sjäv, det måste tiföras via kosten. Lutein finns i växter och bär. Gua fäcken är avgörande för synförmågan vid exempevis äsning. Haten utein kan med stigande åder foto: Linda Modin Kemner 10 Det bev pannkaka Läkarmissionens Johanna Kratz testar den etiopiska surdegspannkakan injera wat. Det bir kärek vid första ögonkastet, men oj så kaddigt det bir på käderna. 10 De visste inget om utbidning. Människor såg dem som mystiska och ingen vie hjäpa dem. Då kom Néhémie och nu får pygméerna i östra DR Kongo nytt iv. 18 Den bästa jukappen 20 När pappan fick ett jukappsbevis från Webaid bev han överyckig och sa att det var den bästa jukapp han någonsin fått. Det har sporrat mig att fortsätta, säger sjuksköterskan Inger Hedbad. 20 Ständigt resande Svenska 4 foto: emi nyström ournaen Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ges ut av Läkarmissionen och är en organisations- och medemstidning Direktor: Johan Lija ansvarig utgivare: Conny Sjöberg Information: Eva Nordenstam von Dewig Biståndsprojekt: Ove Gustafsson Medems- och givarservice: Postadress: Läkarmissionen, Väingby teefon: växe hemsida: oxidativ stress. C-vitamin kan kroppen inte bida sjäv, det måste vi tiföra utifrån. Sveriges mest såda Räcker i två månader Bue Eye, som är Sveriges mest såda båbär- och uteinprodukt, innehåer en kopp svenska skogsbåbär per tabett. Ett paket Bue Eye räcker i två månader och finns att köpa på Apotek och i Häsokostbutiker. Bue Eye kan bestäas fraktfritt på te, eer på Produkten kommer hem i din brevåda inom 1-2 vardagar. Pris: 329 kr för 64 tabetter. Bue Eye innehåer också C- och E-vitamin som skyddar ceerna mot Siktar på framtiden reduceras i gua fäcken och därmed synförmågan. Bue Eye innehåer utein från ekoogisk ringbomma. Skyddar mot oxidativ stress Jag såg yxen och summen. Samtidigt. Det väckte ett engagemang. foto: pressbid Nu kan jag se normat igen I dag ser hon normat igen och hon behöver inte oroa sig för bikörning i mörkret. För några år sedan började nämigen LiBabs äta ett kosttiskott som heter Bue Eye och nu ser hon ika bra som hon gjorde på 1990-taet Det är het fantastiskt det här med mina ögon. Genom att tiföra Bue Eye som en naturig de av en sund kost har jag yckas normaisera min synförmåga, berättar Barbro. Bue Eye är nämigen ett kosttiskott som är speciadesignat för ögonen. De innehåer band annat Zink, vitamin A- och B2, ämnen som bidrar ti att bibehåa norma synförmåga. Nästa år firar Li-Babs 60 år som artist och hon är fortfarande en av Sveriges mest anitade. Hon hade adrig kunnat ta aa dessa uppdrag om hon inte hade sett normat igen. Jag är så hima gad över mina tabetter och jag behöver bara en om dagen. Det är både biigt och enket. Bue Eye är en trogen föjesagare, ungefär som en ivskamrat. Den finns med mig överat. Norma synförmåga december Cara Lidström Produktion: Swedmedia Redaktör: Kerstin Doye redigering: Peter Wickberg Kartor: Oa Gustafsson Omsagsfoto: Emi Nyström Postadress: Swedmedia/Svenska Journaen, Stockhom e-postadress: teefon: Annonser: Dispay i Umeå Annonsbokning: Postadress: Dispay/Svenska Journaen, Box 3042, Umeå teefon: tryckeri: V-TAB, Vimmerby gåvor ti Läkarmissionen på Pusgiro Kungshoms strand 179 Stockhom Aexandra Engen vardagsturistar när hon tävar och tränar mountainbike. Det bir inga museer men hon ser naturen, möter människorna, testar maten och åter sig utmanas av nya sätt att eva bra. 14 Tack ti aa jukappshjätar! N u är tusentas jukappar från svenska barn på väg ti Modavien, Rumänien och Ukraina.Varje höst detar skoor och famijer från hea Sverige i Aktion Jukappen. I sutet av november ska aa jukappar finnas på något av uppsamingsstäena och sen bär det iväg ti skoor, barnhem, sjukhus och fattiga famijer i Östeuropa. Biden på sidan 9 visar ett syskonpar som fick paket förra året. För vissa barn bir detta årets bästa jukapp. Ändå är innehået inte märkvärdigt: kritor, ritbock, tandborste, en häsning från den som ger paketet mm. De svenska barnen brukar säga att de sjäva inte skue bi så gada över innehået. Det ska ti ite mer än tandkräm och byertspenna. Och det är vä precis så det är. Iband tycker jag ite synd om oss här hemma.vi som har vant oss vid att få så mycket. Det krävs en he de innan våra ögon börjar gittra och det bir ett sådant där sor omkring oss, som uppstår i en skoa på den modaviska andsbygden, när barnen öppnar sina paket. Nu är Aktion Jukappen avsutad för i år och vi vi passa på att tacka aa jukappshjätar som varit med! Men det finns fortfarande möjigheter att köpa goda jukappar på Läkarmissionens Webaid.se. Bakta som du kan äsa om på sidan 19 fick en get, tack vare detta, som inneburit ett yft i en tivaro som är tuff pga sjukdom. Eva Nordenstam von Dewig Informationsansvarig på Läkarmissionen foto: toreif svensson Li-Babs är en av Sveriges mest fokkära artister. Hon äskar sitt jobb och har svårt att tacka nej ti uppdrag. För tio-tov år sedan hade hon probem att ta sig ti de oika jobben. Hennes syn försämrades och det var svårt att köra bi i mörkret. Min bi fungerar som turnébuss. Det är jag som kör grabbarna som spear med mig. Under den tiden min syn bev sämre var jag riktigt oroig för vad som skue hända med mig, säger Barbro. Förutom det dåiga mörkerseendet kändes ögonen ofta trötta. Men sen så var jag ivrädd för gua fäcken-sjukan. Jag hade hört taas om att man ser krokigt och vint när man får gua fäcken. Det ät förfärigt. Om det hände mig, ja, då så skue jag ju inte kunna köra bi och inte heer jobba ika mycket som jag vi. innehå

3 Här är juen aas ansvar Boggaren Underbara Cara Cara Lidström äskar ju på Buerbyvis, huset fut med fok, mat, dofter och pynt. Men hon vägrar vara husmor, stå ensam vid spisen eer diskbänken. Jumaten ska inte bara ätas gemensamt, den ska också tiagas och pockas bort tisammans. >> Text: Majken Öst-Söderund Foto: Emi Nyström Svenska Journaen 5

4 >> Det är jukänsa i Cara Lidströms kök med nejikor i apesiner, grankvistar, hembakade saffransbuar och rödrutig duk på köksbordet. Innanför dörren står Bertis ia barnspis, men han är inte så intresserad av den ängre, han vi hest använda samma spis som mamma och pappa. Cara säger att hon vägrar åta sig dras med i justressen, jukappar ti de vuxna har famijen vat bort, de har heer inga överdådiga matorgier. Var och en bidrar med några rätter och sedan får aa hjäpas åt. Cara Lidström har yckats fånga trendkänsiga, unga kvinnor i sociaa medier med gammadags husmorskunskap. Hon kaar sig fokskygg exhibitionist. Hon är värdekonservativ så det stänker kristen, nykterist, gifte sig som 22-åring och fick barn något år därefter. Samtidigt är hon feminist och matades med sociaistiska värderingar ångt innan hon kunde taa. Hon päderar för antikommersiaism och håbarhet samtidigt som hon ever på annonsintäkter. Hon fotar sig sjäv ur de vackraste vinkarna och visar upp hemmets finaste vrår, samtidigt som hon öppet berättar om det svåraste i sitt iv, depressionen och panikångesten. Hon säger att hon vi att famijen ska ha så mycket fritid som möjigt, just nu jobbar hon mer än hetid och maken studerar ti sjukgymnast och går en havtidsutbidning ti yogaärare samtidigt. Uttrycket det är kompicerat bir säan så tydigt som i mötet med Cara Lidström. Ingens iv består av antingen eer, aas består av både och. Även Underbara Cara hakar av förstavesen Under och bir Bara Cara. Hon försörjer både sig och famijen på feminismens gama sagord det privata är offentigt. Boggarna har vridit sagorden ett varv ti, tjänar pengar på det som av hävd sorterats in i privativet käder, mat, heminredning och förädraskap. Cara är en av de skickigaste, hon skriver, fotar och är en driven företagare som kan aväsa samtiden och vara med och skapa nya trender. Cara är ingen nykoming i branschen. Hon har boggat i sju år, hon vet både var rosorna och taggarna finns. I takt med att hon bivit mer känd har också hatet bivit synigare. Vem tror hon att hon är? Men Cara är inte särskit skärrad över den sortens kommentarer. Visst är det obehagigt att bi påhoppad, men i hennes iv har redan det värsta hänt. Det karade hon, därför kommer hon också att kara det som igger framför. Vad det än bir. Jag giar att provocera, att vara en underdog, varje gång jag skriver något om jämstädhet bir jag påhoppad. Men det som provocerar ara mest är min kristna tro. Jag skriver at mer säan om tron, den är svår att förkara. Det märktes så tydigt när q Cara Lidström (Känd som Underbara Cara) Åder: 27 år. Famij: Maken Jakob, sonen Berti, syster och pappa. Bor: I via på andet utanför Umeå. Gör: Boggar, medverkar i Go kvä som nyhetsspanare, skriver krönikor och föreäser om boggande och entreprenörskap. Aktue: Reser ti Teneriffa i tvprogrammet Två på resa i SVT. Har gett ut böckerna Vintagepimp & Hemmafix som kom ut i USA i våras samt Underbara- Caras garderob: pimpa, sy och fixa tisammans med sin syster, designern Anna Lidström. Då får jag justämning: I november då judofterna börjar sprida sig, jag tycker att juen handar mycket om dofter. Pynt, som adrig kommer in i mitt hem: Jag är mer förtjust i Buerbyju än i gittriga och överdådiga prydnader. >> 6 Svenska Journaen Svenska Journaen 7

5 biden >> Eisabeth Svantesson bev utnämnd ti minister. Det var inte hennes kompetens som arbetsmarknadsminister som debatterades, utan hennes kristna tro. Cara bev kristen när hon gick i gymnasiet, av hennes tre bästa kompisar var två pastorsdöttrar och den tredje hade en pappa som var officer i Fräsningsarmén. Hon minns inte att de försökte påverka henne med ord. Det behövdes inte. Hon var avundsjuk på deras strågans, på det där ugnet som de verkade besitta. Hon var inte främmande för Bibens berätteser. Som iten hade hon gått i miniorer i EFS. Barn i sju, åtta års åder är vädigt påverkbara, det är kart att det hade betydese att jag mötte troende kristna redan som barn. I mitt förädrahem stod kristen tro inte högt i kurs, båda förädrarna hade mött atför mycket moraism och atför ite nåd och generositet. Att jag bev kristen, gifte mig tidigt och fick barn var mitt sätt att tonårsrevotera. Att dea med sig av sin tid, sitt hem och sina pengar är något som är viktigt i frikyrkan. Jag giar den tanken. Jag tror att girighet är den största synden. Den handar om att vara rädd för att bi utan, då tar man mer än man behöver. Det handar inte om behov utan om begär, att atid få mer. Att utöka famijen med fadderbarn var het naturigt för Jakob och Cara. Egentigen är det ingenting att taa om, det är inga stora pengar för oss, det räcker absout inte som aibi för att sippa vara generös mot andra som behöver oss. Cara giar det koektiva, egentigen vi hon ha en inneboende i huset. Vintern när svärfar bodde hos dem minns hon med gädje. Det fanns en vuxen ti som kunde hjäpa ti med Berti och dessutom skärpte hon och Jakob sig. De hö inne med de där sura kommentarerna som ätt kan 8 Svenska Journaen Cara Lidström Att dea med sig av sin tid, sitt hem och sina pengar är något som är viktigt i frikyrkan. sinka ut när tröttheten, hungern och irritationen hakat av anständighetsspärren. Just nu är Cara ensam famijeförsörjare. Hon är gad över att hon, sedan februari i år, känner hur kraften och energin återvänder. Det tog tio år. När hon var nästan sjutton kom beskedet som gjorde att hon på en enda sekund vaknade upp ur den där trygga ombonade mamma, pappa, barn-värden. Hennes mamma hade fått en knö i bröstet, som måste opereras bort. Hon visste vad hon taade om, hon var sjäv sjuksköterska och jobbade med cancerpatienter. Cara och hennes storasyster, som var mitt uppe i arbetet att skapa sig egena identiteter och göra vingarna fygberedda, försökte skaka av sig budskapet. Cancer är vä inte så farigt. Det går att bota. Men tryggheten var sönderriven och på våren strax innan Cara skue stå på studentfaket och sjunga den häriga framtid är vår kom beskedet som aa bröstcancerpatienter och deras anhöriga fasar för. De positiva besked som håit famijen uppe under behandingen hade bytts mot det kiniska ordet: recidiv. Cancern var tibaka, den här gången för att stanna, den var spridd i både skeettet och evern. Hade inte mamman varit bara strax över 50 år och i god fysisk form hade det antagigen endast handat om månader, nu yckades hon övereva tre år ti. Men Cara fö ner i ett stort svart hå. Sorgen var för stor för att tas in, den kapsade in sig och kom ut som panikångest, iska och depression. Hon berättar om skammen och skuden som föjde då hon cykade havvägs ti jobbet, men var tvungen att vända för att hon fick ångest. I fera år gick hon i terapi för att ära sig hur hon skue hantera sorgen och dess oika skepnader. Ti sut bev jag instäd på att jag var en sådan som inte orkade jobba hetid, dagarna efter att jag speat in husmorsskoan i P1 fick jag igga i sängen två dagar och ta igen mig. Jakob tog hand om at här hemma. Jag måste atid tänka mig för innan jag sa ja ti för många engagemang. Men i våras kom en förändring, pötsigt kände Cara igen sig som den person hon var innan mamman bev sjuk. Hon förväntade sig inte ängre nya stora katastrofer, hon insåg att den faktiskt redan hade hänt och att hon hade överevt. Hon har en son, ett jobb hon trivs med, hon bor på andet, får vara ensam och utvecka sina idéer och samtidigt ha möjighet att föreäsa och möta omgivningen fitrerad genom boggen och dess kommentarsfät. s Svenska jukappar spred gädje s Vaentina och Kostoino är ett syskonpar som fotograf Jörgen Bodesand och jag mötte under en jukappsutdening för Aktion Jukappen i Rumäniens huvudstad Bukarest. Vi hade med oss ett stort anta paket från svenska barn som vi skue dea ut. Vi hade fimat en jukappsutdening hemma hos syskonens grannar och det hade hunnit bi mörkt ute innan vi kom hem ti famijen. De hade ingen eektricitet den kväen och vi satte oss inne i famijens mörka vardagsrum för att prata. Barnen som får kapparna kommer ofta från fattiga famijer där skomateria som pennor och skrivbock är en bra hjäp. Kostoino och Vaentina bev jättegada för sina kappar. Kosteino, 7 år, berättade att han giar skoan, ara mest att ära sig skriva på rumänska. Svenska Journaen 9 Johanna Kratz

6 nedsaget Pannkaka á a Etiopien Hemigheten med injera wat är att kunna äta med händerna, säger Zene Eyasu. Hon är Läkarmissionens reporter Johanna Kratz att både göra och äta nationarätten i Etiopien: surdegspannkakan. Text: Johanna Kratz Foto: Linda Modin Kemner Zene Eyasu tar min hand och hjäper mig att häa ut smeten på järnet. Hon gjorde det sjäv för bara några minuter sedan och nu är det min tur att försöka. Enigt Zenes anvisningar ska jag ta en fu skopa smet och ringa den från ytterkanterna av järnet inåt mitten. Hennes injera bev perfekt rund, min, trots hennes assistans, bir det inte. Zene skrattar. Min mamma ärde mig hur man gör med seven för att häa smeten i en cirke, så att pannkakan bir rund och fin. Men det är svårt när man inte är van, säger hon något tröstande. injera är en surdegspannkaka som serveras med wat; oika kött-och grönsaksgrytor, både varma och kaa. Många etiopier äter injera wat nästan jämt; både ti unch och middag varje dag. Etiopier på besök i Sverige kan ha med sin egen injera. Även om vissa restauranger i Sverige serverar injera så smakar det inte ika gott berättar de. Sjäv fick jag höra att: Man äskar injera eer kan inte äta den as. Zene gjorde sin första injera wat när hon var femton år och det märks att hon har vanan inne. Hon hackar snabbt upp öken, häer i fett och kryddbandning, är noga med hur hårt röran får koka på kokkäret med öppen ed under. Jag ska bi bjuden på en injera shiro wat, en surdegspannkaka med stark insröra. Den agas av de festa famijer ti vardags här. Smeten ska via i tre dagar så att den bir ordentigt sur innan man kan grädda pannkakan, säger hon. Zene sparar en de smet ti nästa omgång. Det är som surdegsbröd men ti skinad från svenskt surdegsbröd är injeran gutenfri, den görs på vatten och sädessaget teff, som används i vissa gutenfria produkter även i Europa. Zene bor i utkanten av Addis Abebas större sumområde, Entoto. Här finns också den skoa Läkarmissionen stöder i arbetet att befria barnsavar. Barn kommer från andsbygden för att tjäna pengar men tvingas istäet många gånger utstå arbete under hårda förhåanden. Fickorna, vissa inte mer än 8 år gama, går så ångt som 10 kiometer upp på Entotoberget för att sama ris och kvistar ti bränse. Bördorna kan väga kio och sitet att bära ner dem från berget förstör fickornas kroppar. Det är ett arbete även Zene gjort under sex års tid. Jag önskar att det funnits hjäp bort från det där arbetet när jag var iten. Det är ett vädigt tungt arbete och i dag har jag fortfarande stora smärtor i ryggen och under graviditeterna har det gjort vädigt ont, säger Zene. I dag jobbar Zene sjäv som friviig på skoan, Freedom schoo, och hjäper ti där det bäst behövs. Famijen har inga stora inkomster från makens jobb som vävare och de egna barnen går också på skoan, utan den hade de inte haft chans ti en ordentig utbidning. Jag bir så gad när jag ser att savfickorna får hjäp och kan befrias. När det gäer min egen dotter är jag noga med att hon sköter skoan och i framtiden kan skaffa sig ett bra iv, säger Zene. Endast två av Zenes fyra barn är hemma när jag är på besök. De är hungriga och vi nog gärna ta en bit av injeran. Men först vi Zene att jag smakar. Vi bär ut pannkakan i sojuset utanför huset, mest för att vi vi kunna fota i dagsjus. Jag får sköja mina händer i vatten, och sedan smaka. Detta är prövningen inser jag. Här använder man endast högerhanden ti att äta, viket inte är het ätt och jag spier ut hava röran på mina käder innan jag yckas få maten i munnen. Zene skrattar igen och jag konstaterar att jag tihör gruppen som äskar injera wat. Synd bara att det ska vara så svårt att få den i sig... s 10 Svenska Journaen

7 krönika En jusång kan få oanad betydese Bästa service och fygpris! För dig som arbetar för utvecking, mission och bistånd. Mitt i justöket, när stjärnan yser i fönstret, när saffransbuarna doftar på bakbordet och när jukorten triar ner i brevådan nås jag av en berättese som stannar kvar i sinnet. Det är Martin Schibbye som berättar. Han som tisammans med Johan Persson satt fången i ett etiopiskt fängese i 438 dagar fråntagen aa sina ägodear. Ensam, med bara en iten råtta som säskap, funderade han på vika sånger han hade i sitt inre, vika texter han hade ärt sig som barn. Och han sogs av att de var vädigt få. Generationen före honom ärde sig sånger och psamer utanti. Fick dem i hemäxa. Men den unga generationen har ärt sig att hitta texterna på internet. Utan Spotify är man het såd, sa han. Martins Schibbyes berättese förfyttar mig tibaka ti Huvudsta skoa i Sona. Jag har en pats band atarna i kören och vi sjunger Det stråar en stjärna, förunderigt bid, i öster på himen hon står... Sjävkart har texten stannat kvar, iksom en he rad andra sånger och psamer som vi ärde oss i skoan på 50-taet. Utantiäxorna, som inte atid var så popuära, har nu förvandats ti en inre skatt. Men berättesen från den torftiga ceen Kaityfängeset i Etiopien där den svenske fången försöker återkaa minnet av jusångerna säger mig något annat också. Den säger något om vad som är viktigt i ivet. Jusakerna har varit med änge. Tomten i porsin har gått i arv i generationer. Honom pockar jag försiktigt fram i advent. Och den ia juängen med de sköra vingarna, hon ska hänga högt upp i granen i år igen. Längst in i garderoben står en gammadags väska som inte får öppnas. Den har en tjock rem runt magen som är svår att få upp. Och konstigt nog har ingen försökt heer, eftersom det sagts att det är förbjudet. Inte ens på den tiden då huset var fut av barn som gärna vie hitta något att kä ut sig i, vågade någon sig på att öppna den. Väskan tihör den riktiga tomten. Han som kommer ti vårt hus varje år, oavsett hur många som finns hemma på juafton. Han frågar atid på samma sätt: Finns det några snäa barn här? och om så bara en enda person är hemma får han svaret: Ja, tomten. Här finns ett snät barn... Traditioner är inte att eka med. Min barndoms juar då vi fem barn tryckte våra näsor mot fönstret för att få en gimt av tomten på väg därute i snön med sin svängande ykta har satt sina spår. Precis så vi tomten bi väkomnad varje juafton. Jag återvänder ti den svenske journaisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson som satt fångna i Kaityfängeset orättfärdigt ankagade för terrorism. Hur karade de det outhärdiga? Vad hjäper dig att håa modet uppe när hea tivaron rasat samman? Så här skriver de i boken 438 dagar: Vardagen bev en kamp för överevnad i det ökända Kaityfängeset. På ett cementgov bakom korrugerad påt - i en värd av dödiga sjukdomar, misshande och förtryck skapade vi en vardag med hjäp av stenhårda rutiner. Fråntagna våra skosnören och vår yttrandefrihet försökte vi bevara det mest värdefua som man har. Friheten att sjäv bestämma vem man är. Kanske är det så att tanken på en iten juänge i granens topp kan betyda något när ivet gör oss ia. Kanske en jusång vi ärde oss som barn kan få oanad betydese ängre fram i ivet. Och tro det eer ej, men för mig har en inspead videosnutt med mitt ia havjapanska barnbarn, som fyer tre år på juafton, betytt mer jugädje än något annat. Vad han sjunger? Bereden väg för Herran! Kockrent framförd. Annika Hagström Journaist, programedare och författare. Hon har varit gästprofessor vid Institutionen för journaistik och masskommunikation, JMG, i Göteborg. Enket, tryggt och säkert! Vi är Sveriges edande resebyrå på biståndsresor! Teefon: Har du svårt att sova för dina oroiga ben? 175:- Prova LithoMax Aguamin! För mer info: Ag-Börje AB Te RAPTIM SPECIALPRIS BARA HOS OSS! TRÖTT OCH HÄNGIG? Rena, baansera och stärk din kropp med ishavsager. 30 års erfarenhet! På den här ytan kan DU nå ut med ditt budskap! Kontakta Jessy Fastevik Te Svenska Journaen

8 dr kongo Pygméer betraktas ofta som överevnadskonstnärer. De ever isoerat ångt inne i djungen och fäer sina byten med pi och båge. Det är vår bid - men det är dags att ändra på den nu. I östra DR Kongo överger de bågen och byter övhyddorna mot rejäa hus. Text: Berthi Åkerund Foto: Toreif Svensson Med siktet instät på framtiden Den unge mannen vid ratten drar Mitt under arbetet passerar människor ett djupt andetag och pressar foten i båda riktningarna, antingen ti hårt på pedaen. Det har regnat på fots eer på cyke. En av dem stannar Pygméprojektet morgonen och körbanan är en erväing. och föjer spänt arbetet med spaden. s Pygméprojektet i Den smaa vägen går genom Det är en man kädd i färggrann Beniregionen i östra DR en tät och snårig skog och vi har hawaiiskjorta och kortbyxor. Han är Kongo har funnits sedan 2003 och finansieras hittis karat att manövrera oss fram kortväxt och har ett karakteristiskt het av Läkarmissionen. i den såphaa gyttjan. Men nu har vi utseende. Han är en av de cirka Projektet arbetar i kommit ti ett parti där vägen har pygméer som ever i östra ett 40-ta byar och koapsat och omvandats ti en brun Kongo nära gränsen ti Uganda och äger och har program i oding, häsa, utbidning och byggande. kastar samtidigt med ratten för att Leran sår upp i kaskader bakom poo. Chauffören ger fu gas och det är ti hans by vi är på väg. Projektgruppen driver söka fäste vid gropens kanter. Det går fordonet när vi efter att ha suttit dessutom en kinik som ett itet tag, sedan rutschar vi ner i fast i en dryg havtimme kan åka är öppen för aa och vars intäkter gör det sörjan och ju mer hjuen snurrar, desto vidare. Efter femton minuter på vägen möjigt att ge gratis vård djupare sjunker vi. Det är bara att öppnar sig skogen och vi är framme i åt pygméerna. Man har konstatera att vi sitter fast i djungen byn Mboutoba. Det första vi ser är de också samarbete med och det enda aternativet är att med vävda övhyddorna och det är precis fera kiniker, som ger behanding åt pygméer en spade försöka bottägga hjuen. som det åter de är gjorda av grenar vid behov. Våra edsagare har varit med förut, de och öv och är pygméernas traditionea Arbetet har ti syfte att sussa in pygméerna är vana och går metodiskt tiväga. bostad. i samhäet, så att de så Ådermannen och byhövdingen Michee Angea småningom ska kunna 14 Svenska Journaen Kiobo visar att de gama jägartakterna sitter i. Svenska Journaen kara sig på egen hand. 15 q >>

9 dr kongo Byhövdningen Jean Maembe med sina barn framför sitt nybyggda hus i byn Tokoo. Fazia Kamangayi med dotter framför en traditione pygméhydda i byn Upende. Har ärt sig oda. Pygmékvinnor på väg ti marknaden för att säja. Debora och Stea i pygmébyn Upende har en oding att vara stota över. >> Väkommen, säger byhövdingen och ådermannen Michee Angea Kiobo när vi kiver ur bien. Han är kädd i en grön sportjacka och det står Gisaved på ryggen. Han är mycket entusiastisk ti vårt besök och visar oss runt i den ia byn. Hyddorna dominerar men här finns också något enstaka hus och det är meningen att det ska bi fer. Kom, säger hövdingen och pekar in mot skogen. Vi går på en stig genom en dunge och kommer fram ti en odingspats. Där sitter en kvinna på huk och hackar, den vänstra handen är kupad och hon droppar frön i håen. Vi går vidare och föjer en ringande stig nedför en sänt. Längst ner finns en iordningstäd käa och vattnet rinner ymnigt ur ett stårör. Vad hövdingen vi visa är att byn är i utvecking. Inte as för änge sedan evde de här människorna i skogen utan någon som hest kontakt med omvärden. Men idag är at förändrat, de väpnade konfikterna i östra Kongo har ett ti att många av andsdeens cirka pygméer har drivits från sina ursprungiga bopatser. Även agar som skyddar växtighet och skog har tvingat dem att överge det traditionea ivet som jägare. Nu håer de på att omskoas ti en annan q DR Kongo w Kinshasa. Vi har besökt byn Mboutoba utanför Beni i nordöstra DR Kongo för att träffa pygméer. Beni ivsföring med måsättningen att bi accepterade i samhäet. Det är ingen ätt väg att gå, men absout nödvändig. Det är den enda chansen för pygméerna att övereva på sikt. För tio år sedan visste inte många i trakten vika de var, eftersom de evt isoerat djupt inne i skogarna så änge. När strider tvingade dem på fykt bev de sittande ängs vägarna, svätande och hågösa. Befokningen såg med förakt på dem eftersom de uppenbarigen saknade a kännedom om det civia samhäet. De visste inget om utbidning och var föjaktigen anafabeter. Människor betraktade dem som mystiska främingar och ingen verkade vija hjäpa dem, de ämnades vind för våg. Men i det skedet kom Néhémie Ndambara i deras väg. Han kommer ursprungigen från Kivubergen, det treriksröse där Rwanda, Kongo och Burundi möts. Han har dubbe utbidning och är både sjuksköterska och tandäkare och ingick i det team som 1999 startade det numera värdsberömda Panzisjukhuset i Bukavu. När sjukhusets ika berömda chef, dr Denis Mukwege, fick höra taas om den enorma fyktingvåg som hade utösts 40 mi norrut skickade han Néhémie för att överbicka hjäpbehoven. Han fick se något som skakade honom djupt aa dessa grupper av pygméer som satt utmärgade och apatiska, het oförmögna att ta sig något för och förbisedda av aa. Han återvände ti Bukavu och berättade vad han hade sett. Här finns något för oss att göra, sa han och föresog Néhémie Det är många som fortfarande ser ner på pygméerna. att Cepac, den församingsrörese som äger Panzisjukhuset, skue ansvara för ett projekt med syfte att integrera pygméerna i civisamhäet. Det resuterade i att en ansökan om pengar skickades ti Läkarmissionen i Sverige, som uppfattade behovet och gav bifa. I dag är projektet vä utveckat och har program i 43 byar och särskida äger. Néhémie är fortfarande chef för arbetet och eder ett team på femton personer, aa med god utbidning och vä bestämda uppgifter. Och det är Néhémie som har tagit oss ti byn Mboutoba. Han vi visa hur projektet arbetar, men också peka på de utmaningar som uppdraget för med sig. Det handar om att få människor att ge upp mönster och traditioner som funnits sedan urminnes tider. Jägare ska bi odare och ska kunna försörja sig på det. Men de kan inte åstadkomma något om de inte bir accepterade av sin omgivning. Det är många som fortfarande ser ner på pygméerna och det beror främst på deras åga eer obefintiga utbidning, säger Néhémie. De uppfattas som primitiva och det är därför oerhört viktigt att den uppväxande generationen får gå i skoan. Vi har yckats upprätta samarbete med en rad skoor som ger barn ti pygméer pats och det kommer med a säkerhet att innebära en stor förändring när det gäer attityderna. Men det igger en bit fram i tiden. Projektet arbetar paraet med fera oika program och häsa är ett av dem. Budskapet är att renighet ger ett friskare iv och vattenkäan som iordningstäts i Mboutoba är ett ed i det arbetet. Man vi också att pygméerna överger sina övhyddor eftersom de är opraktiska och skadiga för häsan. De drar ti sig oppor, små maskar och andra smittbärande kryp som tränger in under hud och nagar och åstadkommer efterhängsna infektioner. Vi har ett program i småhusbyggande och det innebär att vi hjäper byar att sätta upp funktionea hus. Vi finansierar tak, virke och fönster, fasaden är av era och iband av cement om den går att få tag i biigt. Den som ska ha huset får bygga det sjäv men med handedning av en person i projektgruppen. Det står tydigt att projektet gör at för att pygméerna ska kunna se tiden an med tiförsikt. Frågan är om denna civiisering av ett naturfok ämnar något av deras ursprungiga kutur kvar. De har seder och bruk de praktiserar och det ska de fortsätta med, säger Néhémie. Att byta ivssti behöver inte betyda att man bir någon annan. Byhövdingen Michee håer upp sin pi och båge, som för att visa att han inte har gömt. Sedan visar han sina färdigheter mot en fiktiv fåge högt i ett träd. Ja, de gama takterna sitter kvar. Pien går som ett spjut. Michee er förnöjt och bottar ett stråk av ängtan i bicken. Han är jägare, inte odare trots at. s 16 Svenska Journaen Svenska Journaen 17

10 webaid Högt tryck på Webaid i december s Webaid är Läkarmissionens biståndsbutik på nätet. Här går det att köpa saker som räddar iv, hjäper fattiga ti en värdig tivaro eer ger vård ti den som annars inte skue få den möjigheten. Även om Webaid är öppet året runt, är december den månad när Webaid används mest. Gemensamt för aa gåvorna i Webaid är att de hjäper utsatta människor att förändra sina ivsvikor, oftast genom hjäp ti sjävhjäp. Eftersom varje gåva når fram ti en utvad mottagare finns de i ett begränsat anta och kan atså ta sut. Det har hänt med grisarna vissa juar. Det köps jukappar över hea andet i Webaid, men fitigast förra juen var västerbottningarna. Sjuksköterskan Inger Hedbad från Bergsbyn, Skeefteå, är en av dem som ofta gör shoppingturer i Webaid. Text: Majken öst söderund Foto: Hans-jörgen ramstedt I juas fick min ädsta syster en get i jukapp. Det är bara mina tre barn och två barnbarn som får saker Besök webaid.se Det bästa med Webaid är att vara med och ge hjäp ti sjävhjäp, säger sjuksköterskan Inger Hedbad från Skeefteå. Den bästa jukappen pappa fick i present, aa andra får ett gåvobevis, berättar Inger. Hon har också fått bra respons och uppskattning för sina gåvor. När min far, för fera år sedan, fick sin ara första jukapp från Webaid bev han överyckig. Han sa att det var den bästa jukapp han någonsin fått. Det har sporrat mig att fortsätta. När han dog uppmanade vi fok att skänka en sant som vi sedan omvandade ti får åt änkor i Burkina Faso. Det stämde bra överens med det iv han hade evt, som en sista häsning fick Inger Hedbad När min far, för fera år sedan, fick sin ara första jukapp från Webaid bev han överyckig. vi fortsätta att verka i hans anda. Pappa hade atid stort hjärta och speciet för änkor. Att just västerbottningarna hittar ti Webaid tror Inger kan ha med historien att göra. Att det är en trakt där EFS och missionen har starka rötter och många har gått i söndagsskoa som barn. Det här är de gama bönehusens bygd. Jag tror att många, ikt mig, hörde taas om missionärer som jobbade med utbidning, vård och fattigdomsbekämpning i Afrika, Asien och Indien redan när vi var små. Sjäv hittade jag Webaid för många år sedan och har rekommenderat den ti andra, som haft bekymmer med vad de ska ge i present. Vi kanske är många i Västerbotten som tipsat varandra. s Webaid popuärast i Västerbotten s Jukappsigan är en sammanstäning av hur många gåvor invånarna i andets aa än har köpt i Webaid, Läkarmissionens biståndsbutik på nätet, under december månad i reation ti fokmängden i änet. Västerbotten vann jukappsigan under juen Daarna kom på andra pats och Stockhom bev trea. 3hetaste produkterna på Webaid juen 2012: s Skomat ti barn i Rwanda s Får ti kvinnor i Burkina Faso s Oxe ti famij i Uganda Aa djur är popuära i Läkarmissionens Webaid. Speciet ti ju köper många getter, grisar och får som jukappar och får ett gåvobevis att ge bort. Djuren hamnar i andra dear av värden. Bakta Tomota är 27 år och bor i Nepa och är en av dem som har fått getter, tack vare Webaid. Tack vare getterna kan Tomota få en utbidning Det började med hög feber. Bakta var 22 år och studerade i Nepa men febern gav sig inte och ti sut åkte han ti sjukhus och fick diagnosen tbc. Ett år senare åkte han ti Indien för att jobba som servitör på ett hote och även för att få tigång ti bättre äkarvård. Men jag började få smärtor över bröstet och i ena sidan av ryggen. Det spred sig ti benen. Läkaren sa att jag behövde en operation, men jag hade inte råd, säger Bakta. Istäet kom han tibaka ti Nepa men trots att medicinen hjäpte något, var röreseförmågan i benen dåig och han bev sängiggande och fick iggsår. Jag var nära döden och genomgick två operationer. Då kom han i kontakt med det sjukhus som Läkarmissionen stöder och som har speciaiserat sig på att hjäpa människor med epra och tbc. På sjukhuset fick jag sjukgymnastik och träning. De trodde att jag skue kunna gå med käpp efter operationen, men så har det inte bivit. I projektet i Nepa ingår Bakta Tomota hade ingen inkomst, men tack vare getterna kan han försörja sig. foto: Monica Neuman Bergenwa hjäp ti sjävförsörjning för att sjukhusets patienter ska få möjighet att kara sig sjäva igen, även om de inte kan fortsätta med samma saker som de gjorde innan de bev sjuka. Bakta fick vara med i ett getprojekt. I dag har jag sex getter, tre vuxna djur och tre kiingar. När getterna är sex månader kan jag säja dem och få en god förtjänst. Ett vuxet djur ger Bakta INR ( SEK). Hans rehabiitering fortskrider. Bakta har fått tibaka ite av känsen och röreseförmågan och kan gå på toaetten sjäv. Jag drömmer om att få fortsätta utbida mig eer få en yrkesträning i sömnad, berättar han. s 18 Svenska Journaen Svenska Journaen 19

11 utbick Det går som på hju för Engen Aexandra Engen är fu av energi och kastar sig gärna in i äventyr. Redan när hon prövade mountainbike för första gången bev hon fast, tov år gamma. Hon äskar farten, eran och smärtan i benen när hon når bergstoppen. I dag är småandstjejen en av värdens bästa mountainbikecykister. Text: Kerstin Doye Foto: Andreas Joakimson Äventyr, fart och nya ärdomar. Det är vad som ockar denna supersociaa tjej. Hon fyttade ti Tyskand från Bankeryd för fyra år sedan, när det bev ite för bökigt att inte ha något proffsteam i Sverige, och stråade samman med ett mountainbiketeam i södra Tyskand. Då kunde hon i stort sett bara säga hej på tyska. Hon hade vat bort tyska studier i gymnasiet för att hon tyckte språket var fut. Det har jag fått äta upp nu, säger hon och skrattar. Men hon ärde sig snabbt, envetet och nyfiket pratade hon med aa för att få träning och efter en intensivkurs i grammatik fyter språket. Hennes team heter Ghost Factory Racing Team och är okaiserat i Wadsassen medan hon sjäv bor i Freiburg. De andra åkarna bor i Österrike, Itaien och Schweiz. Det är ett professionet team. Basaa saker fungerar, resor bir bokade, det finns massör på pats och jag får min ön. Det gör att jag kan koncentrera mig på det som är mitt jobb. Sen finns det en famijär stämning i teamet, och det giar jag. Vi gäds med varandra när det går bra, och stöttar varandra om det går dåigt, utan någon inbördes konkurrens. Nu går det för det mesta bra för Aexandra. Hon har tre VM-segrar i bagaget, och kom sexa under OS i London i somras, något hon känner sig riktigt, riktigt nöjd med. Viken som är min största seger är dock inte så ätt att svara på, det beror på perspektivet. Känsomässigt var det starkt att vinna mitt första SM. Jag trodde inte riktigt att jag skue nå dit och gjorde det ändå! Det känns ara bäst när jag gör något för första gången, eer när jag övervinner mig sjäv. Som när hon vurpade tre veckor före OS och åkte ti London med kryckor. Hon kunde inte böja sitt knä på en vecka men kom igång i tid och körde bättre än hon vågat hoppas på. Det var ett fantastiskt opp, säger hon. Något iknande hände också i värdscupsfinaen i sprint i norska Hafje när hon hoppade kort i ett hopp och bet av en tand. Då hade det varit ätt att ge upp, men hon övervann sig sjäv eftersom segern var så viktig. Sporten är inte het ofarig. Fera cykister som tränat på vaniga vägar har nyigen bivit ihjäkörda, men Aexandra grubbar inte över sådant. De festa biister visar hänsyn, menar hon. På ett sätt måste man kanske vara en cykedåre för att göra det jag gör, men den som bara tjusas av farten karar sig inte så änge. De bästa mountainbikecykisterna är anaytiska och vet sina gränser, baansen mean Aexandra Engen Jag giar att se hur fok ever, höra andra språk och testa oika rätter. att kunna ta i och ändå ha kontro är ite av tjusningen med sporten. Aexandra Engen tränar på ett eer annat sätt sex dagar i veckan under hea året. Under cykesäsongen, från mars ti oktober, tävar hon dessutom så gott som varje heg. Det bir mycket resande, hon har tävat och tränat i ett tjugofemta änder. Jag giar att se hur fok ever, höra andra språk och testa oika rätter. Att se att man kan eva bra på fer sätt än mitt ger vidgade vyer. Jag träffar ju fok som inte as gör som jag skue ha gjort, men det funkar ändå! Maten då? Bjuds du adrig på sådant du inte kan tänka dig att äta? Jag vi oftast testa, men när vi bev bjudna på insekter i Kina kändes det ite så där. Ungefär som kineser känner när de ser oss äta kräftor, skue jag tro. Men när vi fick haggis med rotmos och whiskysås i Skottand häpnade vi över hur gott det var trots att haggis är inävsmat. Hinner du se något annat än cykebanorna? Det bir vardagsturism. Jag hinner inte gå på museer och sådant som turister ofta gör, men jag ser naturen, träffar människor, äter maten. När vi var på Cypern i tre, fyra veckor ärde jag känna 2013 bev en fantastisk säsong för Aexandra Engen. den cypriotiska mästarinnan och bev bjuden att fira första dagen på fastan med hennes famij. Det var ku! Vad är viktigast för dig i ivet? Tron, så kart. Sen mina reationer ti människor jag äskar, det är grunden i ivet. Du är ovanigt rättfram med din tro, har du adrig tyckt det varit jobbigt att säga att du är kristen? Nej, adrig. Jag vade ju inte en reigion utan jag träffade Jesus. Det var vädigt tydigt och det vore konstigt att inte få prata om det, som om jag adrig skue få prata om min cyke. Sen får jag oika respons, många tycker det är intressant, andra tycker att jag är en idiot. Jag bir rätt fascinerad av att tron är så addad, att fok atid känner att de måste reagera, för eer emot. s foto: pressbid 20 Svenska Journaen Svenska Journaen 21

12 nedsaget Tigers Cub jobbar med fotbo för att få bort barnen från gatan s Fotbosfarsa är en popuär farsdagspresent. I Uganda arbetar Tigers Cub för att gatubarn ska kunna ämna gatan, få skogång och en famij att bo hos. Men det är inte bara ti Fars dag som Tigers Cub är aktuet. I mitten av september samade Fredrik Ljungberg ihop sina gama kompisar från gudåren i Hamstad och speade en match mot ett A Star Team, som bestod av storheter som Patrik Bjärred Andersson, Håkan Mid och ite oväntat på gräs kanske: Mats Sundin. Matchen speades i häande regn inför en pubik på över personer. På den påföjande banketten hös auktioner på speartröjorna och överskottet gick ti Tigers Här får ivet andra må Jerry da Siva är edare för CMA och initiativtagare ti fotbossatsningen för fickor som Läkarmissionen stöder i Moçambique. Här är fickors fotbosspeande mycket mer än bara idrott. Text: conny sjöberg Foto: hans-jörgen ramstedt upp trots att det redan är nästan 30 grader i skuggan. Det ska speas semifinaer och fina i en regiona skoturnering för fickor i ådern år och dagen ti ära har agen fått åna riktiga matchtröjor. Däremot spear aa barfota, måen har inget nät och injedomarna har avbrutna grenar istäet för faggor. Under uppvärmningen märks det tydigt att här ska det speas fotbo på riktigt. Fickorna är djupt kon- Det är tidig ördagsmorgon i kuststaden Viancuos i södra deen av Cub. Matchen sutade 1-1. Mozambiçue. Runt en stor sandpan centrerade och åter sig inte störas av håer några fickag på att värma omgivningens uppmärksamhet. Den >>

13 nedsaget kort om... >> ganska stora pubiken består mest av pojkar och vuxna män. Eftersom panen är täckt av ett tjockt ager finkornig sand är det svårt att få boen att rua. Tjejernas fötter sjunker djupt ner hea tiden, viket kräver en specie teknik när de ska såvä springa, passa, dribba som skjuta. Men tempot är högt och spekvaitén imponerande, med tanke på hur svårspeat det måste vara. När domaren båser sutsignaen för finamatchen utbryter gädjescener som får det mesta som jag har uppevt i den vägen att bekna. Det jubas, sjungs och dansas på ett sätt som får at att kännas mycket stort och mäktigt. 15-åriga Esa Machohe, vars ag förorade finaen, utses ändå ti bästa speare och får en kocka som pris. Det märks att hon är både förägen och stot över uppmärksamheten. Eftersom hon bor adees i närheten, ber vi att få föja med henne hem. Esa har bara speat fotbo i två år viket känns ofattbart när man har sett hur bra hon är. Vindsnabb och teknisk. Fotboen har gett mig ett het nytt sjävförtroende och många nya vänner, svarar hon när jag frågar vad fotboen betyder för henne. Hennes svar visar sig vara typiskt för aa tjejer jag möter under mitt besök. I ett samhäe där män och pojkar atid går först, bir fickornas fotbosspeande mycket mer än bara en personig hobby. Även kiarna i skoan behandar mig på ett het annat sätt, eftersom jag är bra på fotbo, berättar Esa och er ite bygt. Esa Machohe Fotboen har gett mig ett het nytt sjävförtroende. q Fakta CMA (Church Mission Action) CMA:s hjäpinsatser bedrivs i nära samarbete med skoor i Viancuos med omnejd. Tre exempe: På aa åg- och meanstadieskoor har skoträdgårdar anagts. Pantor deas sedan ut ti aa barn, för att förbättra famijernas mathåning. Ett sjukvårdsteam besöker regebundet skoorna för att behanda eever som ider av ti exempe jordoppor eer skabb. Seminarier för fickor i ådrarna år för att undervisa dem om band annat hiv-aids. I staden Viancuos med omnejd är det Läkarmissionens partner CMA, som igger bakom den exposionsartade framväxten av fickfotbo. Eftersom det är mycket vanigt att fickor hoppar av skoan i förtid, för att de har bivit gravida eer för att deras famij tycker att det är onödigt och vi att de ska hjäpa ti med hushåssyssor hemma istäet, anordnar CMA regebundna weekend-äger för fickor. Vårt syfte är att stärka fickornas sjävförtroende och få dem att förstå att de också har rätt att drömma om ett bra iv. Men då krävs det att de satsar på sin skogång och så småningom en utbidning som eder ti ett avönat jobb, förkarar Jerry och tiägger: Eftersom det inte var sjävkart för tjejerna att vija sitta inne i en sa och deta i våra kurser, besöt vi att hyra en fotbospan och ta dit en riktig tränare, som ärde dem fotboens grunder och sedan fick de spea matcher mot varandra. Ryktet spred sig och pötsigt vie många fer deta än man hade pats för. Och för att fortsätta kontakten med fickorna bev organiserade träningar på riktiga fotbospaner nu en regebunden aktivitet. Liksom små turneringar dit oika skoor kunde anmäa fickag. Om jag då hade fattat vad vi hade satt igång, vet jag inte om jag hade vågat, säger Jerry med en bandning av skämt och avar. Snart började man nämigen ringa och meja från andra dear av Mozambiçue. De vie skicka sina fickag ti våra turneringar eer att vi skue starta upp verksamhet hos dem. Ti sut hö fotboen, på grund av det enorma intresset, att bi den aktivitet som tog a tid och aa resurser. Därför har vi besutat att gå ner i ådrarna med merparten av våra fotbosaktiviteter. De som vi fortsätta spea fotbo, får istäet gå med i riktiga kubbar, säger Jerry. Esa Machohe tränar tre gånger i veckan och spear med skoaget. Min dröm är att komma med i regionaget och att bi äkare!, säger hon. Hennes mamma var i början tveksam ti dotterns fotbosintresse. Men hon har bivit gadare och presterar mycket bättre i skoan nu, så jag har ändrat mig, säger hon. När Esa visar upp kockan hon har fått i pris, märks det att mamman bir både stot och förundrad. Även CMA dear ut priser i sina turneringar. I samråd med agens edare ger vi några speare i varje ag, som inte nödvändigtvis är de bästa rent fotbosmässigt, ett särskit dokument som behövs för att bi uppfyttad ti nästa årskurs i skoan. Många fickor tvingas nämigen suta skoan bara för att deras förädrar inte bryr sig om att ordna dessa papper och betaa den ia avgift som krävs, förkarar Jerry. s En ny butik är invigd s Den 26 oktober invigdes en ny second hand-butik i Uppsaa. Det är Bengt Andersson och hans företag, Socia ekonomi Uppsaa som driver butiken och 25 procent av deras överskott kommer att gå ti Läkarmissionen. Butiken igger på Björkgatan 4. Invigningen bev ite mer dramatisk än väntat, eftersom en brand härjade i fastigheten under natten. Second hand-butiken karade sig dock. Marene Agemo från Läkarmissionen var med och gratuerade Bengt ti den fina butiken. Haå där Kje Lönnå, som har skrivit boken Sången är min om ett omväxande iv där musiken stått i centrum. Varför har du skrivit boken? Jag vie berätta om det som sker runt omkring en köredares iv. Vad som finns av tankar bakom en körkonsert. Och jag vie skidra en epok i körivet som, mycket tack vare mitt arbete inom media, ändå satt sin präge i fokhemmet. Och jag vie berätta om min uppväxt och hur det kom sig att jag bev den jag är. Roand Lundgren firade 50 år som sångare, musiker och evangeist. En man med mycket att fira s En av Läkarmissionens trognaste medarbetare när det kommer ti sång och musik är Roand Lundgren. I oktober firade han 50 år som friansande evangeist, sångare och musiker och samtidigt 20 år som Läkarmissionens språkrör. Firandet ägde rum i Faköping med en stor konsert och festigheter. Är det några kapite som varit extra roiga att skriva? Jag har ett kapite som heter Mina misstag. Det är vä, hoppas jag, ite humor där. Ett annat kapite När uften vibrerar. Där berättar jag om unika och säregna händeser som satt sin präge på mitt iv som sångare och musikant. Och så förstås kapitet Käreken. Det var viktigt och skönt att få berätta om. foto: gustav hugosson Du är en mycket omtyckt köredare. Vad utmärker en sådan? Jag tror att en köredare bör ha ett sinne för den sociaa samvaron som är en stor de av körsångens attraktion. Skapa en harmoni både musikaiskt såvä som sociat. Tror också att jag haft gädje av att fungerat som programedare i många teveprogram. Att forma en konsert så den kan bi intressantare än att bara sjunga sång på sång. Kanske också att invovera pubiken ite mer i konserten. Av varje köpt bok går 80 kronor ti Läkarmissionens arbete för att hjäpa förädraösa barn i Sydafrika. Varför har du vat att göra så? Det känns fint att Mukwege fick aternativt nobepris s I sutet av september utsågs årets Right Liveihood Award-pristagare. Det var fyra personer som fick utmärkesen i det som brukar kaas det aternativa nobepriset. En av pristagarna var DR Dennis Mukwege. Han fick priset för sitt modiga arbete med att kurera kvinnor som överevt konfiktreaterat sexuet våd samt för att uppmärksamma övergreppens bakomiggande orsaker. Pristutdeningen sker i december i Stockhom. stödja Läkarmissionens arbete. Inte minst för att de tar hand om så många barn som behöver stöd och hjäp för att kara sig i ivet. Jag och mina körer samarbetar ofta med Läkarmissionen. När jag nu skrivit en bok känns det fint att en summa går ti något riktigt bra projekt som jag hört mycket gott om. Eva Nordenstam von Dewig Vi du ha boken? s Betaa in 249 kronor på Svenska Journaens pusgiro Ange ditt namn och adress + sången är min. Boken skickas fraktfritt hem ti dig. Då har du också bidragit med 80 kronor ti Pace of Restoration i Sydafrika. foto: toreif svensson 24 Svenska Journaen Svenska Journaen 25

14 din sida Här kan du stäa frågor eer kommentera det Väkommen! som du har äst i Journaen eer annat som rör Läkarmissionens arbete. Skriv ti: eer ti Svenska Journaen/Läkarmissionen, Eva Nordenstam, Väingby Läkarmissionen får en hav mijon från Adressotteriet! s Läkarmissionen har tagit emot den första större utdeningen från Adressotteriet på kronor. Lotteriet var vid starten våren 2012 en ny form av otteri där detagarna prenumererar på en ott och vinner på sin hemadress. Nordic Lottery administrerar otteriet och tar aa kostnader och risker för dess drift och utvecking. Läkarmissionen är enbart förmånstagare och är den som formet innehar otteritiståndet för Adressotteriet. Vi hade verkigen inte räknat med att Adressotteriet så snart skue kunna generera överskott ti Läkarmissionen, men det ovar gott inför framtiden, säger Johan Lija direktor på Läkarmissionen. Psst! Har du gömt att bestäa boken om Denis Mukwege, så finns ännu chansen. Betaa in 275 kr på Svenska Journaens pusgiro Ange ditt namn och adress + Denis Mukwege en evnadsberättese Boken skickas fraktfritt hem ti dig. Samtidigt öronmärks 100 kr av beoppet som en gåva ti Panzisjukhuset i Bukavu. Hänt sedan sist... Popuära brickor. Det är fera som har hört av sig om brickorna som vi skrev om i förra numret av Svenska Journaen. Brickorna är unika i sitt sag med tyger från Tanzania, som sedan formpressas med björkfanér och ett skyddande pastager. Brickorna säjs ti förmån för Nkingasjukhuset som Läkarmissionen stöder i Tanzania. Vi du bestäa en bricka kan du gå in på och äsa mer. Ännu en vinter för fyktingarna i Syrien s Förra vintern gjorde Läkarmissionen en nödinsats för fyktingar från Syrien. Då trodde och hoppades vi att aa snart skue kunna fytta hem igen, men nu väntar ännu en vinter. Läkarmissionens insats görs i Bekaa-daen i Libanon och är inriktad på famijer som inte har råd att hyra en riktig bostad utan tvingas bo i något av aa de små tätäger som har vuxit fram överat, eftersom formea fyktingäger inte tiåts här. Vår partner på pats är Medair och vi fick en kort intevju med Megan Frage, en av fätarbetarna i Bekaa-daen. Megan Frage, en av fätarbetarna i Bekaa-daen. Hur är situationen just nu? De stora probemen är att antaet fyktingar hea tiden ökar och risken för översvämningar eftersom de festa täten står på åkermark. Kommer det mycket regn, försämras den sanitära situationen snabbt. Därför prioriterar vi åtgärder som minskar det probemet. Hur reagerar okabefokningen på att det kommer så många fyktingar? Libaneserna har varit och är otroigt tåmodiga och generösa. Fok stäer verkigen upp och gör vad de kan. Men antaet fyktingar här är så många, i förhåande ti okabefokningen. Vad är din största oro just nu? Att denna vinter ska bi ika ka och snörik som sist. Och att det vi kan göra för att hjäpa bara ska räcka ti de mest behövande famijerna med många barn. Behovet av hjäp är enormt stort. q Soistkvartetten kortom... Kaendern Läkarmissionens event och konserter. Vocasis och Nisse Bergman 7 dec Lammhut, Pingstkyrkan k dec Sävsjö, Aianskyrkan k dec Stockhom, Hjorthagskyrkan k dec Hammar, Askersund, Hammars kyrka k dec Borensberg, Saemkyrkan k Roand Lundgren och Nisse Bergman 18 jan Åsarp, Faköping, Korskyrkan k jan Vara, Vara kyrka k Tänk på skatterabatten! s Det här med skatterabatt för gåvor ti ideea organisationer är nytt i Sverige och det är inte konstigt att det väcker många frågor. Det har märkts tydigt för Givarservice på Läkarmissionen, som periodvis pratar vädigt mycket skatterabatt med dem som ringer. Så här är det atså: Privatpersoner kan få sin inkomstskatt minskad med upp ti kronor genom en särskid skattereduktion för gåvor ti Läkarmissionen (eer andra godkända organisationer). En privatperson måste skänka minst kronor under året och varje enskid gåva måste vara på minst 200 kronor för att berättiga ti avdrag på skatten. Skattereduktionen är inte koppad ti årsinkomsten, utan den är 25 procent av det sammanagda gåvobeoppet upp ti kronor per år. Läkarmissionen skickar i början på nästa år kontrouppgifter för aa givares räkning ti Skattemyndigheten och avdraget kommer att vara förtryckt på sjävdekarationen för Läs mer på Läkarmissionens hemsida eer ring vår Givarservice på de är experter på detta. 71 Så många mijoner har samats in ti Värdens Barn! Bi vän med oss s Gun Lippe skickade ett meddeande på Läkarmissionens Facebook-sida som vi bev så gada för. Det jag giar med Läkarmissionen är att man inte visar upp at idande, utan istäet vad hjäpen har åstadkommit. Jag tror att det kan inspirera fer att dea med sig. Det är precis det vi försöker göra på vår Facebook-sida. Bi gärna vän med oss där! Minst 3,5 mijoner kommer att förmedas ti gatubarnen i Uganda och fer av Läkarmissionens projekt för att hjäpa utsatta barn. Seniormässan. Varje år detar Läkarmissionen på oika evenemang och mässor. I oktober var det dags för Seniormässan i Ävsjö utanför Stockhom. Montern var sprängfyd med varor från våra Second handbutiker och det var många som kom förbi för att fynda eer byta några ord. Läkarmissionen bidrog också med några seminarier från monterns café, band annat berättade vi om Skyddsängar, som är ett bra sätt att hjäpa utsatta barn via autogiro. Läs mer på vår hemsida: akarmissionen.se Vi du hjäpa fyktingarna från Syrien? s Läkarmissionen har ovat att bekosta vinter-kit som gör tätbostäder beboeiga även under de kommande månadernas regn, snö och kya. Det består ba av en vattentät pressenning, värmebevarande gov + govmatta samt utrustning för mindre reparationer/ förstärkning av täten. Du kan hjäpa fyktingarna från Syrien genom att sätta in en gåva på Skriv Syrien. Kryssösning oktober 2013 Det har kommit önskemå från äsare att få facit på korsordet. Så här kommer det rätta svaret på korsordet i oktobernumret. Vinnarna hittar du på sidan 28 i detta nummer. Ingemar Osson och Nisse Bergman 24 jan Mariestad, Korskyrkan k jan Faköping, Mössebergsgården k jan Skara, Missionskyrkan k Sånger För Livet med Sonja Adén 1 feb Jönköping, Kristine kyrka k feb Skövde, S:ta Heena kyrka k Övriga konserter och samingar 8 dec Stockhom, Fiadefiakyrkan k Samtaskvä med Dr Mukwege, Timbuktu, Marika Griehse m f. Bijetter köps hos Ticnet. Eina Wetterud och Nisse Bergman 9 dec Vaentuna, Pingstkyrkan k dec Botkyrka, Pingstkyrkan k För uppdaterad kaender: oka annonsering och Foto: K. Di Leva 26 Svenska Journaen Svenska Journaen 27

15 kryss Köp dina goda jukappar på webaid.se! Grattis! Karin Waander, Västra Fröunda, Per-Oof Daun, Mamö, Uno Ögren, Deje. Decemberkrysset. Du behöver inte skicka in Namn: Vinn en bok! s De tre först öppnade rätta ösningarna vinner Morgan Aings bok Kriget är sut. 28 S venska Journaen Adress: Postadress: Kipp ut tävings kupongen!! hea krysset! Fy bara i tävingskupongen här bredvid eer skriv meningarna i de färgade rutraderna på ett vykort. Skicka ti Journaen-krysset december 2013, Swedmedia, Stockhom. Senast den 19 december vi vi ha ditt svar.

16 recept Recepten är hämtade ur boken moberg firar ju, bonnier fakta. foto: martin Löf Kanderade äppen Det här behöver du: 10 små röda äppen 10 gripinnar kokosfingor (eer hackad sötmande) ti garnering Lag: 6 d strösocker 2 ½ d vatten ½ tsk ättiksprit (12 %) Så här gör du: s Stick en gripinne i varje äppe där skaftet suttit. s Banda ingredienserna ti agen i en kastru och hetta upp den ti 160 grader och jusbrun färg eer doppa en gripinne i agen och därefter i kat vatten. Om agen stenar direkt och bir hård är den kar. Sänk värmen. s Hä kokosfingor på ett fat. Doppa ett äppe i taget i den simmiga agen och rua det sedan snabbt i kokosfingorna. Lägg äppena på en bricka eer påt med bakpåtspapper vartefter de bir kara. s Låt kastruen stå på svag värme hea tiden så att sockeragen inte stenar innan aa äppen har doppats. Juskinka Det här behöver du: Kokning: 1 rimmad skinka, 3 4 kg 1 agerbad 8 vitpepparkorn 8 kryddpepparkorn Ugnsbakning: 1 rimmad skinka, 3 4 kg Grijering: 1 äggua 3 msk senap 1 msk tamarisoja 3 msk ströbröd 1 2 tsk honung ½ tsk sat kryddnejikor ti garnering Kokning: s Lägg skinkan i en stor kastru med kat vatten och åt den vattna ur i minst 12 timmar i kyen. Hä av vattnet och täck med nytt vatten. s Låt koka upp, ta upp skummet som bidas med en sev och tisätt agerbadet och pepparkornen. Sätt in en köttermometer och åt skinkan sjuda i cirka 50 minuter per kio, tis innertemperaturen är grader. Ineses chokadkoa Det här behöver du: 3 d vispgrädde 50 g smör 1 ½ d jus sirap 2 ½ d strösocker 2 d kakao 2 msk vanijsocker Så här gör du: s Banda aa ingredienser i en tjockbottnad kastru och koka upp under omrörning. Sänk värmen och fortsätt att koka utan att röra om. Rör om när smeten börjar sjunka ihop och har tjocknat, så att koan inte fastnar i botten. s Prova efter minuter om koasmeten är färdig genom att häa ite smet i ett gas kat vatten. Om smeten kan formas med fingrarna ti en agom hård kua är den kar. Se upp, smeten är het! s Ta upp skinkan ur spadet och åt den svana. Spadet kan användas ti dopp eer i brunkå. Ugnsbakning: s Lägg skinkan i en stor kastru eer bunke med kat vatten och åt den vattna ur i minst 12 timmar i kyen. s Värm ugnen ti 175 grader. Ta upp skinkan ur vattnet, torka av den, stick in en köttermometer och så in den i auminiumfoie. Lägg den på en påt och ugnsbaka den i cirka 1 timme per kio, tis innertemperaturen är grader. Ta ut skinkan ur ugnen och öppna foien. Låt svana. Grijering: s Värm ugnen ti 225 grader. Ta bort svåen på den kokta eer ugnsbakade skinkan, putsa bort en de fett och torka av. Lägg skinkan med den feta sidan uppåt på gaer i en ångpanna eer ugnsform. Rör ihop samtiga ingredienser ti grijeringen och bred den på skinkan runtom. Grijera skinkan i cirka 15 minuter eer tis den fått fin färg. Garnera med nejikor. Om du vi ha hårdare koa åter du smeten koka ite ängre. s Hä koasmeten i en form som är smord eer kädd med bakpåtspapper och åt kana. Skär i bitar och inda in koorna i bakpåtspapper. Pers jusaad Ti 4 6 personer Det här behöver du: fina bandade saadsbad 10 cm purjoök 1 morot 1 iten rödök 1 stjäk badseeri 2 tomater 1 rött äppe 1 apesin 50 g vanötskärnor 150 g grönmögeost ca 140 g bacon Dressing: saften av 1 apesin + ½ citron 2 tsk strösocker eer 1 msk honung 1 msk fransk senap 5 msk rapsoja 1 msk äppecidervinäger sat och nymaen peppar Så här gör du: s Sköj saadsbaden och purjoöken. Skaa moroten. s Skaa och skiva öken. s Skär purjoöken, moroten och seeristjäken i tunna strimor (juienne). Kärna ur och strima tomaterna. s Tärna äppet. Skaa och fiea apesinen. s Rosta vanötskärnorna i en het, torr stekpanna och hacka dem. s Banda aa grönsakerna med frukten och nötterna. s Smua ner grönmögeosten. s Mixa aa ingredienser ti dressingen. s Knaperstek baconet i torr stekpanna och åt det rinna av på hushåspapper. s Vänd ner dressingen i saaden strax före servering och toppa med det nystekta baconet. Under ytan Tårar. Rädsa. Maktöshet. Ingen finns kvar. At är mörkt. At är förstört. Jag står framför kvinnan som har förorat at av värde. Vad säger man? Finns det något som kan indra at det idande som hon har gått igenom? Först fykten ti ett annat and, och nu återkomsten ti det som en gång hade varit hennes hem. Då var det en grönskande by med skratt och iv. Nu är at det borta. Hon er. Ett eende som ger mig hopp. At det mörka och at det hemska som hon har gått igenom, har inte suddat bort hoppet. Hoppet som är kraften i att tro att det finns en bättre morgondag och en jusare tid, en tid som ger en möjighet att förverkiga någon av ivsdrömmarna. Varje gång jag möter dessa starka afrikanska kvinnor, den här gången i Uganda, så bir jag adees tagen, nästan häpen. Hur är det möjigt? Det bubbar också fram tacksamhet. Tacksamhet för den partner som vi jobbar med på pats. De människor som ger praktisk hjäp och förutsättningar för att dessa kvinnor ska kunna ta sig ut ur sin fattigdom och sin mycket svåra situation. Tacksamhet för att vi får vara med och stödja de ara svagaste, de ara mest utsatta. Att vi får komma under ytan och ge hjäp ti en ny framtid och ett värdigt iv. Du är faktiskt med och förändrar framtiden för utsatta människor. På riktigt. För mig är det att göra juens budskap, inte bara att fromt fira den. Med dessa ord vi jag önska dig en riktigt God Ju! Johan Lija Direktor på Läkarmissionen Sedan 1958 har Läkarmissionen arbetat för att förändra framtiden för utsatta människor. Vi förmedar cirka 90 mijoner kronor ti hjäpinsatser i fyra värdsdear med tyngdpunkt på Afrika. Vi samarbetar med okaa partner inom tre områden: socia omsorg, utbidning och sjävförsörjning. Vår vision är att genom effektiva metoder stödja utsatta människors vija och förmåga att förändra sina ivsvikor. Vårt uppdrag är att utifrån ett rättighetsperspektiv bekämpa fattigdom och bidra ti håbar utvecking inom våra huvudområden. Vi vi med information engagera fer för Läkarmissionens vision. 30 Svenska Journaen Svenska Journaen 31

17 Som visas på TV! Jag känner mig inte ste i kroppen! Heena Wihborg kunde iband känna sig ste och orörig efter ånga dagar på jobbet som undersköterska, viket bidrog ti att hon inte hade energi kvar ti sina intressen. Heena Wihborg bor i Oofström tisammans med sin son, hunden Esa och två katter. Hon arbetar som undersköterska på ett ädreboende och uppskattar att umgås och hitta på saker med sin famij. Att eva ett aktivt iv är viktigt för Heena, hon håer sig i form genom ånga promenader och cyking. I sitt arbete som undersköterska bir det en de arbete i obekväma arbetsstäningar och Heena kunde i perioder känna att kroppen var siten och ste. Jag såg en rekamfi m för VitaePro och tänkte att det var värt ett försök. Eftersom det är viktigt för mig att behåa min smidighet i såvä arbete som privativ provade jag VitaePro. I perioder hade jag inte den ork eer energi kvar på kväen som jag önskade. Med VitaePro bevarar jag den smidighet och styrka som jag behöver, det gör min vardag så mycket ättare. VitaePro innehåer ingredienser från 100 % naturiga käor: Astaxanthin, utein, omega 3, vitamin C, D och E, zeaxanthin. MUSKELFUNKTION D-vitamin bidrar ti att bibehåa norma muskefunktion. BROSK C-vitamin bidrar ti norma koagenbidning som har betydese för norma broskfunktion. OXIDATIV STRESS Antioxidanterna C- och E-vitamin bidrar ti att skydda ceerna mot oxidativ stress. HJÄRTAT DHA bidrar ti hjärtats normaa funktion* *Gynnsam effekt på hjärta erhås vid intag av 250 mg DHA dagigen. VitaeLab AB Norra Drottninggatan 5-7, Uddevaa Postadress: VitaeLab AB, Box 526, Uddevaa VitaeLab AB Västgötavägen 30, Uddevaa Kundservice te: Kundservice tf: Mån fre: 8:30-16:30 Mån fre: 8:30-16:30 Medem i branschorganisationen i Svensk Egenvård Svensk Egenvård 1/2 PRISET! 149 kr - 2 mån* Stig Strand, värdscupsegrare i saom BESTÄLL HÄR! NAMN: ADRESS: POSTNUMMER OCH ORT: TEL: Genom att äta VitaePro varje dag som en de av en sund kost kan jag bevara smidigheten i kroppen och känna att orken finns på pats i vardagen. SMS: Skriv LIV 134, sänd ti Du betaar endast eventue operatörsavgift UNDERSKRIFT: E-POST: (För person under 18 år behövs måsmans underskrift) Dina konsumenträttigheter skyddas av Distans- och hemförsäjningsagen. Med förbehå för eventuea prisjusteringar. TEXTA TYDLIGT 134 Annons Ring Bestä onine på: Du betaar endast okasamta Ja tack! Jag vi bestäa VitaePro för hava priset för endast 149 kr. Jag får nästa everans ti medemspris 299 kr för 2 månader direkt hem i brevådan. Ingen bindnings- eer uppsägningstid. Erbjudandet gäer endast nya kunder. *Porto på 39 kr tikommer. Med VitaePro behåer jag både smidighet och styrka. Heena Wihborg, VitaePro-kund Frankeras ej. VitaeLab AB betaar portot VitaeLab AB Svarspost Uddevaa

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång!

Tillsammans kan vi göra skillnad. Här är en guide som hjälper dig att komma igång! Tisammans kan vi göra skinad. Här är en guide som hjäper dig att komma igång! VAD ÄR NICKELODEONS TOGETHER FOR GOOD? VAD ÄR PLAN INTERNATIONAL? Nickeodeon tror att vi kan göra gott tisammans. Nickeodeons

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

------------------------- -------------------- ---------------------------------

------------------------- -------------------- --------------------------------- A.RaVBXBMPLAR Sida: 1 Anm.upptagande p -mynd : STOCKHOLMS LÄN Dnr: Bnhet: 80NC/H Myndighetskod: 0201 Dnr annan p-mynd: AnmAningsdatum: 2010-09-02 k: 20.30 Amnäningssitt: se fritext upptagen av: Pa Thomas

Läs mer

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs

hela rapporten: www.ls.aland.fi/utbildning_kultur/utbildningsbehov.pbs hea rapporten: www.s.aand.fi/utbidning_kutur/utbidningsbehov.pbs Utbidningsbehov vem vad hur var Nuvarande utbidningsnivå Kort sammanfattning Hur ser åänningarnas framtida utbidningsbehov ut? Vika har

Läs mer

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst

hotadhjälte och framtiden på panzisjukhuset Hazze blev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2015 Årgång 91 Hazze bev en av massajerna stannade kvar i barndomens tanzania Penny & Lennox tomtade i öst kappar från

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling

magdas liv Makrill på japanska Kloakbarnen 20 år senare Ett gilla på Facebook förändrar inte världen P-M och Ester startade egen Zlataninsamling SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 2 apri 2015 Årgång 91 Koakbarnen 20 år senare äkarmissionen var först på pats Vådtäkter som vapen Offren förenas av Mama London Ett

Läs mer

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt

ournalen Mat-Lina HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG TYGER BLIR FINA BRICKOR Italienska smaker på riktigt Svenska ournaen oktober 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HJÄLP GRAVIDA TILL SJUKHUS Många har inte råd att föda säkert SÅ SKA BARNEN DELA MED SIG Jukappar skickas ti Östeuropa

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR

tillbaka igen Julens söta saker SUCCÉ FÖR SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2014 Årgång 90 HYLLAR SIN DOKTOR Denis Mukwege har fått pris igen Först sås tänderna ut, sedan könsstympas man Lanoi fick

Läs mer

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län

Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. på sju högstadieskolor i Stockholms län LAFA 1:2005 Sex- och samevnadsundervisning i skoan En kartäggning av sex- och samevnadsundervisningen på sju högstadieskoor i Stockhoms än Landstinget förebygger aids (Lafa) är Stockhoms äns andstings

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika

LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika LEVI MAURITZSSON: Utrikeskrönika Utrikeskrönikan granskar i dag den brittiska tidningsbranschen, närmare bestämt utveckingen på och kring Londons ärevördiga tidningsgata Feet Street. Den nya tekniken gör

Läs mer

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans

ournalen Afrikas röst Räddad av Lek som terapi Carmen fixar tortillan som en dans Svenska ournaen augusti 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen Räddad av Dr Mukwege Tack vare operationen kunde Safi bi mamma Lek som terapi Så förbereds förädraösa för en ny

Läs mer

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN

NU SKA HON FÖRBÄTTRA VÄRLDEN Svenska ournaen december 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SPRID KLAPPAR ÖVER JORDEN GE EN GÅVA TILL ETT BARN I ETIOPIEN VÅLDTAGNAS BARN PÅ MAMA LONDONS DAGIS GRISARNAS

Läs mer

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen

ger.. ord åt kanslan Glutenfritt på menyn het soppa i kallt himalaya studier ger nytt liv johanna besöker byar i bergen SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 5 oktober 2014 Årgång 90 het soppa i kat himaaya johanna besöker byar i bergen Jag bev rädd när de dog Prince Musa vårdade de första

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre

ournalen stadling 4Afternoon SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Om adoption, solokarriär och att bli äldre Svenska ournaen februari 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen SASCHA, 10, FLYDDE FRÅN FÖRÄLDRARNA Levde på gatan som tjuv i dag studerar hon JOEL, 8, SKÅDIS I BISTÅNDSFILM

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar.

Vet du varför de norska hundarna har så platta nosar? Nej. Dom har jagat parkerade bilar. Vet du varför de norska hundarna har så patta nosar? Dom har jagat parkerade biar. Har du hört om den senaste norska uppfinningen? En vattentät tepåse. Vet du när norrmännen bränner fötterna? När dom stryker

Läs mer

Rent vatten skapar hopp i slummen

Rent vatten skapar hopp i slummen NICLAS LINDGREN: Aa barn är aas ansvar VILL DU HJÄLPA! SKÄNK 50 KR TILL PMU. SMS:A PMU 50 TILL 72 930 2011 #3 En tidning från PMU Rent vatten skapar hopp i summen 700 barn föramade efter poioepidemi 12

Läs mer

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan

ournalen Jenny GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enkla recept på kakor skriver om flickor i Afghanistan Svenska ournaen juni 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen 2 GÅNGER OM ÅRET TRÄFFAR LIOULA BARNEN gör svåra saker enka Hans Rosing äskar siffror Pappa ti nio pojkar Thabie

Läs mer

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr.

r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kallelse/underrättelse 2014-09-01 6. Svar på skolinspektionens riktade tillsyn i Uppvidinge./. kornmun Dnr. r+1 Uppvidinge \2:1 KOMMUN Kaese/underrättese 2014-09-01 Sammanträde med: Barn- och utbidningsnämnden Datum: 2014-09-17 Tid: 13.30 Pats: Astermoskoan Ärende. Upprop Biaga 2. Va av justerare 3. Godkännande

Läs mer

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar

ournalen margot JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE BARNSLAVARNA HAN BOR PÅ SJUKHUSET pröva nya smaker i sommar Och bidra ti att fattiga och vådtagna kvinnor får hjäp Svenska ournaen augusti 2013 årgång 89 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen JORKAS MC-CAFÉ FIXAR PENGAR TILL BEHÖVANDE MATTIAS BESÖKTE

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion

Mot. 1982/83 1435-1444 Motion Mot. 1982/83 1435-1444 Motion 1982183 : 1435 Lars Werner m. f. Inandsbanans upprustning Bakgrund Redan 1975 fattade riksdagen ett positivt besut om inandsbanans upprustning. Den första borgeriga regeringen

Läs mer

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l

l l l Motion till riksdagen 1988/89: So546 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) Förbättrad omvårdnad l l l l l Motion ti riksdagen 1988/89: av Bengt Westerberg m. f. (fp) Förbättrad omvårdnad Det kan tyckas att en utvecking av den medicinska vården skue medfora mindre krav på omvårdnaden. Så är det dock inte as.

Läs mer

Superi mot välfårdssamhället

Superi mot välfårdssamhället PER UNCKEL: Superi mot väfårdssamhäet Btror akohomissbruket på att det är for ätt att {a tag på sprit? Frågan stäs av riksdagsman Ptr Uncke. Han hävdar att det inte kjäper med atr /Orbud. Vi må~ te i stäet

Läs mer

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen

ournalen RESA PÅSKÄGG FÖRLÅTELSE 15 ÅR SENARE I RWANDA GE BORT ETT MED KYCKLINGAR TILL ÖVERGIVNA Medlems- och organisationstidning för Läkarmissionen Svenska ournaen apri 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen ALLA BEHÖVER FÖRLÅTELSE Prästen Leif Eiasson vet hur sjäen fungerar 15 ÅR SENARE I RWANDA Så gick det för de fyra

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER

Grådask. eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER Grådask eller Hur gick det sedan? en berättelse om hur det gick för Snövit efter att prinsen kysst henne ROLLER (före detta Snövit) (hennes man) (den åttonde, bortglömde, dvärgen) SÅNGER Min dröm, vart

Läs mer

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat

starka åsikter Somriga maträtter Krigar mot omskärelse hjälpen ger resultat SvJ svenska journaens Medems och organisationstidning, Läkarmissionen augusti 2014 Årgång 90 Krigar mot omskärese Mary räddar kvinnor i Kenya jag vie se med egna ögon Per Åkerström föjde med ti Uganda

Läs mer

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson

Emmy 5C Ht-15. Författare: Emmy jansson. Målade bilderna: Emmy Jansson Författare: Emmy jansson Målade bilderna: Emmy Jansson 1 Draken Kapitel:1 Drakägget Jag vaknar av att mamma smäller upp dörren och ropar till mig. - Julie det finns ingen ved! - Jag kan gå ut och fixa

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN

BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN .., '... ~ ~. ~-.. '... ~ - -!f>. BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN I SOVJETUNIONEN Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund DE UPPGIFTER om samhäsutveckingen, som kommit utandet tihanda från Sovjetunionen, ha för det

Läs mer

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET

IDEOLOGI OCH VERKLIGHET 489 IDEOLOGI OCH VERKLIGHET Av jur. kand. GUSTAF DELIN Högerpartiets programkommie har nu uppösts. Detta betyder ångt ifrån att programarbetet inom partiet kommer att avstanna. Tvärtom kommer man nu på

Läs mer

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX

ournalen vimmel mamman HANS FOTAR HELST BISTÅND ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA TVINGAD ATT SÄLJA SEX Svenska ournaen februari 2014 årgång 90 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen HANS FOTAR HELST BISTÅND Så orkar Journaens fotograf se a nöd ROSA, 70, LÄR ANDRA LÄSA Det handar om att övereva

Läs mer

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina

Indiskt på menyn. Kanapékurs i rios slum. Här lärde jag mig vad riktig kärlek är Sophia om sin tid på barncentret i Ukraina SvJ Indiskt på menyn recept av komikern david batra svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 1 februari 2015 Årgång 91 Här ärde jag mig vad riktig kärek är Sophia om sin tid

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

När tomtemor räddade julen

När tomtemor räddade julen När tomtemor räddade julen Roller: Tomtemor: Jultomten: Dr. Nisse: Maria: Mario: Tomtenisse 1: Tomtenisse 2: Tomtenisse 3: Tomtenisse 4: Tomtenisse 5: Tomtenisse 6: Tomtenisse 7: Statister: Berättare:

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning

ournalen kattis vilsna pojkar lindas familj Fokus: barn som tvingas kriga barbro i gnarp räddade dem Så blev hon sveriges insamlingsdrottning Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen visna pojkar barbro i gnarp räddade dem indas famij har barn från hea värden annika hagström ny krönikör i Journaen kattis

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer

NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ. MÅNGA GODA resultat 2009-2011. Projekt i Sri Lanka stärker familjer 2012 NUMMER 3 EN TIDNING FRÅN PMU MÅNGA GODA resutat 2009-2011 NYA INSATSER I TORKANS AFRKA NIMESH FÅR KOMMA HEM TILL MAMMA Barnens rätt- KAMPANJ Projekt i Sri Lanka stärker famijer TIMBuKTU SJÖNG FÖR

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting

tildes resa Jag såg fram emot att få rösta kom till sverige som flykting SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 6 december 2015 Årgång 91 En räddare i summen Yero Moctar är savbarnens hjäte Oroiga för vintern Kyan närmar sig Libanons tätäger

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar!

Er Nattvandrarpärm. Nu är den klar! Er Nattvandrarpärm Nu är den kar! Här är den nya Nattvandrarpärmen som vi hoppas ska vara ti hjäp i ert arbete med nattvandringen. Vissa uppgifter kommer Ni sjäva få fya i, så som teefonnummer ti akutmottagningar

Läs mer

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné

När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- Emilie utmanar sig själv i Indien. Dynamic Vocal på Barnens rätt-turné 2012 NUMMER 4 EN TIDNING FRÅN PMU Emiie utmanar sig sjäv i Indien Dynamic Voca på Barnens rätt-turné När min pappa dog försvann tryggheten Barnens rätt- KAMPANJ Nu får Thiwankas famij hjäp ur fattigdom

Läs mer

Rädda världen och krama mej

Rädda världen och krama mej Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Rädda världen och krama mej Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge Radda_varlden_Rosa6_INLAGA.indd

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne

Vannaktiviteter. Torsby och Sunne Vannaktiviteter Torsby och Sunne KANOT- OCH FLOTTFÄRD Kanottur Njut av en kanottur på Karäven - en fridfu uppevese för små och stora. Karäven är det perfekta vattendraget för turer på några timmar upp

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar

ournalen turist nöden bukarest sykursen gav kavesi Fokus: övergivna barn i afrika drömjobbet stolt HJälte bor i fattiga följde med farfar Svenska ournaen d Årgång 87 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen nöden bor i fattiga bukarest sykursen gav kavesi drömjobbet OFFER ELLER stot HJäte Karin Afredsson om gästarbetare biståndsrebecca

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid

livet rasade Laga mat med Doreen räddade liv i ebolans spår Francis offrade allt för att rädda andra sparar både fötter och tid SvJ svenska journaen, äkarmissionens Medems och organisationstidning nr 4 augusti 2015 Årgång 91 räddade iv i eboans spår Francis offrade at för att rädda andra sparar både fötter och tid byborna i Pogodji

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras

ournalen Miriam änglar svenska EMELIES TVÅ VÄRLDAR LAGA INDISK FESTMIDDAG Stöttar föräldralösa barn i Sydafrika Sexoffrens språkrör i Honduras Svenska ournaen oktober 2012 årgång 88 Medems- och organisationstidning för Läkarmissionen svenska ängar Stöttar förädraösa barn i Sydafrika EMELIES TVÅ VÄRLDAR Hemma i Örebro och Afrika LAGA INDISK FESTMIDDAG

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm

ournalen rongedal hit gick percy barneviks miljoner Fokus: MIKROKREDITER förändrar världen reser hem Ny symbol Majas dröm Svenska NYA ournaen februari nr 1 d 2011 d Årgång 87 Läkarmissionens organisations- och medemstidning hit gick percy barneviks mijoner reser hem Fyktingarna i Sudan återvänder Ny symbo Läkarmissionens

Läs mer

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem."

Dagens frågor. kontlikterna. Konflikter som leder till arbetsnedläggelse. äventyrar och undergräver vårt förhandlingssvstem. Dagens frågor Front mot vida strejker Det goda förhåandet mean parterna på den svenska arbetsmarknaden har varit en nästan egendarisk företeese. Respekten för givna utfästeser har gjort det möjigt att

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla

Dr.Hauschka. Hudvård från naturen för speciella behov. Med. För en behaglig känsla Dr.Hauschka Med Hudvård från naturen för speciea behov För en behagig känsa Aa produkter är fria från syntetiska doft-, färg- och konserveringsämnen Med Teeth Med Skin Med Lips Dr.Hauschka Med har tagit

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer