Vad gör man när tonåringar ber om alkohol? en enkätundersökning i Piteå om attityder till langning

Transkript

1 Vad gör man när tonåringar ber om alkohol? en enkätundersökning i Piteå om attityder till langning MHF Piteå/Älvsbyn 2012

2 BAKGRUND Langning är en beteckning för någon som illegalt förser personer med alkohol, vanligen genom försäljning. Det är olagligt att sälja eller annars lämna ut starköl, vin och sprit till personer under 20 år. Folköl får inte säljas till ungdomar under 18 år. På restaurang måste man ha fyllt 18 år för att få köpa alkohol. Det är också förbjudet att som ombud eller på därmed jämförbart sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt ovanstående inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Straffet för langning är böter eller fängelse i upp till två år, vid grova brott upp till fyra år. 1 Ungdomar får oftast tag på alkohol genom kompisar eller kompisars syskon, men det kan också vara föräldrar som ger sina tonåringar alkoholdrycker. Det finns goda skäl för att lagen ser allvarligt på langning. En ung och mindre kropp tar mer stryk av alkohol än en vuxens. Hjärnan slutar till exempel inte att utvecklas förrän en person är runt 20 år gammal, vilket har visats av flera forskningsstudier. Barn och ungdomars hjärnor skadas därför mer av alkohol än vuxnas. 2 Vi vet också att en restriktiv hållning till alkohol kan skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholproblemen i framtiden. Forskningsstudier visar att tidig alkoholdebut ökar risken för alkoholism i vuxen ålder. 3 Unga har svårare att märka när de blir berusade och blir ofta alldeles för fulla alldeles för fort. Det skapar lätt problem. I undersökningar uppger många tonåringar att de har hamnat i gräl med sina kompisar, haft sex fast de egentligen inte ville eller haft sex utan att använda skydd när de har varit berusade. 4 Vi vet också att riktigt unga förekommer i rattfylleristatistiken och i de alkoholrelaterade trafikolyckorna. Under år 2010 anmäldes i Sverige 1201 personer i åldrarna år misstänkta för rattfylleri. 5 Piteå kommun arbetar för att minska barn och ungas användande av alkohol, tobak och narkotika. Med detta syfte har personalutbildning i metoder för föräldrastöd skett, bl.a. Örebropreventionsprogrammet och Föräldrastegen. Motorförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, vill förebygga alkoholproblem och arbetar för att kunna erbjuda alkoholfria barn- och ungdomsmiljöer. 1 SFS 2010:1622. Alkohollag. Stockholm, Justitiedepartementet. 2 Kuhn, Cynthia, Swartzwelder, Scott, Wilson, Wilkie, Wilson, Leigh Heather & Foster, Jeremy, Buzzed: the straight facts about the most used and abused drugs from alcohol to ecstasy, 3., rev. and updated ed., W.W. Norton, New York, NY, 2008; Lagercrantz, Hugo, I barnets hjärna, Bonnier fakta, Stockholm, 2005; Klingberg, Torkel, Den lärande hjärnan: om barns minne och utveckling, Natur & Kultur, Stockholm, Pitkänen, Tuuli, Lyyra, Anna-Liisa & Pulkkinen, Lea, Age of onset of drinking and the use of alcohol in adulthood: a follow-up study from age 8-42 for females and males. I: Addiction May; 100(5): Tonårsparlören, Folkhälsoinstitutets webbplats, 5 Brottsförebyggande Rådet (BRÅ), Kriminalstatistik,

3 SYFTE Syftet med vår undersökning har varit att göra en enkel enkät om attityderna till langning i Piteå kommun. Utifrån resultaten vill MHF tillsammans med polis, kommun, skolor m.fl. aktörer arbeta förebyggande mot langning av alkohol. Vi hoppas också att frågeställningarna i enkäten och resultaten av undersökningen ska stimulera debatten om vuxnas ansvar för att inte barn och ungdomar på ett olagligt sätt ges tillgång till alkohol. METOD Som underlag för undersökningen har vi tagit fram en enkel enkät med fyra frågor om langning. Enkäterna har delats ut och samlats in slumpvis till personer i offentliga miljöer i Piteå stad. Detta arbete har i huvudsak utförts av våra funktionärer Irene Karlsson och Lis-Marie Hellrönn. Vi har således inte tillämpat någon speciell urvalsprincip för våra enkätbesvarare. Det har dock varit vår målsättning att rikta enkäten till både män och kvinnor och till personer i olika åldrar. Enkätundersökningen har genomförts under perioden maj-december Totalt har personer besvarat enkäten, 553 kvinnor och 474 män. Enkätsvaren har sammanställts statistiskt av Per Engman och Marianne Olofsson och denna rapport har utarbetats av MHFs trafiksäkerhetschef Lars Olov Sjöström i samverkan med MHF i Piteå/Älvsbyn. 3

4 RESULTAT Här följer en kort redovisning av resultaten från enkätundersökningen. Sist i rapporten finns en komplett sammanställning av enkäterna. FRÅGA ETT: ÄR DET OK ATT LANGA? En mycket hög andel av enkätbesvararna, 965 personer eller 94 procent, anser att det inte är OK att langa alkohol till ungdomar som är för unga för att själv köpa alkohol. Skillnaden mellan hur kvinnor och män har besvarat frågan är marginell och ligger inom en procent. Av de 33 personer (3,2 procent) av enkätbesvararna som svarat ja på frågan är också andelen män och kvinnor ungefär lika stora. Den liberalaste synen på langning återfinns bland män under 20 år av vilka 36 procent har svarat ja på frågan. I alla åldersgrupper över 20 år, d.v.s. i de grupper som själva har rätt att köpa alkohol på systembolaget, är dock en stor majoritet mot langning Ja Nej Vet ej Diagram 1. Svar på enkätfråga Är det OK att langa? 4

5 FRÅGA TVÅ: KÄNNER DU NÅGON SOM HAR LANGAT DET SISTA HALVÅRET? 167 personer eller 16,26 procent av enkätbesvararna har svarat ja på frågan. Det finns alltså en viss medvetenhet om att langning förekommer i Piteå Ja Nej Vet ej 0 1 Diagram 2. Känner du någon som har langat det sista halvåret? Män och kvinnor har totalt sett svarat ungefär lika på denna fråga. Däremot finns betydande skillnader mellan yngre och äldre enkätbesvarare. Detta förhållande framgår av följande diagram där andelen svar på respektive svarsalternativ har angetts i procent. Här kan vi se att de yngre enkätbesvararna upp till 29 år i mycket högre grad har kännedom om förekommande langning än enkätbesvarare i högre åldrar. 90,00% 80,00% 83,46% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 44,25% 42,98% upp till 29 år 30 år och äldre 20,00% 10,00% 7,95% 12,77% 8,59% 0,00% Ja Nej Vet ej Diagram 3. Känner du någon som har langat det sista halvåret?. Procentuell fördelning av andel svar i två åldersgrupper. 5

6 FRÅGA TRE: VAD SKULLE DITT SVAR BLI OM DU FICK FRÅGAN OM ATT LANGA? I efterhand måste vi medge att den här frågeformuleringen är problematisk, eftersom den kan trigga fram så kallade socialt önskvärda svar. 6 Att som enkätbesvarare medge att man är beredd att göra något som man vet är brottsligt är inte självklart, även om enkäten är anonym. Langning är dessutom ett ord med negativ laddning. En omformulering av enkätfrågan till en mjukare skrivning kunde därför ha gett ett något annorlunda svarsmönster. Med reservation för ovanstående kan vi dock konstatera att en stor majoritet, 91 procent, av enkätbesvararna har angett att de skulle svara nej Ja Nej Vet ej Diagram 4. Vad skulle ditt svar bli om du fick frågan om att langa? FRÅGA FYRA: DINA EGNA TANKAR OM LANGNING Denna enkätfråga har utformats utan färdiga svarsalternativ för att därmed möjliggöra fritt formulerade svar. Svaren kan därmed inte behandlas kvantitativt och statistiskt. Några tankegångar framträder särskilt tydligt i enkätsvaren, t.ex. Langning måste bekämpas Väldigt många av de som har besvarat frågan framför åsikter med just denna innebörd. Det kan tolkas som att det bland Piteåborna finns en stark acceptans för aktiva insatser mot langning enligt gällande lagstiftning. För låga straff En del av enkätbesvararna anser att straffpåföljderna för langning borde vara strängare, för att markera brottets allvar och att förhoppningsvis avskräcka vuxna från att langa. Ok att langa till ungdomar i sena tonåren Tanken att det är acceptabelt att förse de äldre tonåringarna återkommer i olika varianter i en del av enkätsvaren. De som har formulerat svar med denna innebörd menar att det inte är så farligt att åringar får tillgång till alkohol. 6 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, 2. [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005, s. 70 6

7 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Vår enkätundersökning visar att hela 94 procent av enkätbesvararna i Piteå inte tycker att det är OK att langa alkohol. 91 procent anger att de själva inte skulle langa alkohol om de fick frågan. Stödet för gällande lag är således starkt. Många uttrycker också åsikten att langning är något som måste bekämpas aktivt i samhället. Dessa resultat ligger i linje med motsvarande kartläggningar som har gjorts under de senaste åren. Ungefär nio av tio vuxna tycker att langning är ett allvarligt brott. 7 Av vår undersökning framgår också att drygt 16 procent känner någon som har langat under det sista halvåret. Här framträder dock en stor skillnad mellan yngre och äldre enkätbesvarare. Mer än 44 procent av respondenterna som ej har fyllt 30 år hävdar att de känner till konkreta fall av langning inom en tidsperiod av sex månader från det att enkäten har besvarats. Det är självfallet svårt att göra en tillförlitlig skattning av langningens omfattning i Piteå med hjälp en enkät. Tydligt är dock att langning av alkohol förekommer och är känd av en del Piteåbor, framförallt bland de yngre. Den nya alkohollag som gäller från den 1 januari 2011 har, enligt MHFs åsikt, många förtjänster. Vi ser dock en tydlig brist och inkonsekvens när det gäller förhållningssättet till ungas drickande. Det är formuleringen i alkohollagens tredje kapitel, 9:e paragrafen: Det är dock tillåtet att bjuda den som inte har uppnått föreskriven ålder på en mindre mängd alkoholdryck under förutsättning att förtäring sker på platsen och under ordnade förhållanden samt det med hänsyn till den unges ålder och utveckling och omständigheterna i övrigt framstår som försvarligt. Skrivningen innebär att föräldrar och andra vuxna fortfarande aktivt kan introducera alkoholvanor bland ungdomar under 20 år, vanor som kan skapa stora problem längre fram. Vuxna som köper ut eller bjuder sina barn och ungdomar på alkohol stödjer och håller den kultur levande som går ut på att alkohol är ett nödvändigt inslag på alla fester för att skapa feststämning. Denna del av gällande alkohollag står i bjärt kontrast till tillgänglig forskning om alkoholprevention. Generellt gäller att ungdomar som bjuds på alkohol hemma dricker mer än andra ungdomar och löper en ökad risk för framtida alkoholberoende. Forskaren Ulla Marklund har i två olika forskningsstudier med nästan två decenniers mellanrum visat att barn vars föräldrar då och då erbjudit dem alkohol i hemmet drack mer än andra. 8 Detta förhållande har ofta påtalats av expertmyndigheten Folkhälsoinstitutet, och de förordade också i sitt remissyttrande över förslaget till ny alkohollag att de ville se en skärpning av lagtexten så att det framgår att huvudregeln är att det inte är tillåtet att bjuda ungdomar på alkohol. 9 Detta viktiga påpekande hörsammades dock inte när den nya alkohollagen fastställdes. 7 Statens Folkhälsoinstitut, Fyllan är bara ett sms bort. Insatser mot langning av alkohol och tobak, Östersund 2009, s. 6 8 Marklund, Ulla, Droger och påverkan: elevanalys som utgångspunkt för drogundervisning = [Drugs and influence] : [pupil analysis as starting-point for drug education], Acta Universitatis Gothoburgensis, Diss. Göteborg : Univ.,Göteborg, 1983; Danielson, Mia & Marklund, Ulla, Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98: tabellrapport = Health behaviour in school-aged children : a WHO collaborative study, 1. uppl., Folkhälsoinstitutet, Stockholm, Folkhälsoinstitutets remissyttrande (Dnr VERK 2009/105) över En ny alkohollag Slutbetänkande av alkohollagsutredningen SOU 2009:22 7

8 Bjudregeln i nuvarande lagstiftning saknar följaktligen stöd av vetenskaplig evidens. Utgångspunkten förefaller dessutom vara att familjer alltid är välfungerande, vilket vi vet inte är fallet barn har enligt Folkhälsoinstitutet föräldrar som dricker för mycket alkohol. Dessa föräldrar kan med stöd av lagstiftningen under ordnade förhållanden servera barn och ungdomar alkohol. ETT STORT TACK vill vi rikta till alla som har medverkat i enkätundersökningen och till MHFs egna funktionärer. Ett varmt tack också till Piteå kommun som har varit samarbetspartner och bidragit till projektets genomförande. Vi vill till sist tacka alla som genom sitt arbete eller ideella engagemang arbetar för att ge barn och ungdomar i Piteå en alkoholfri uppväxt. MHF Piteå/Älvsbyn Prästgårdsgatan Piteå

9 Enkätsammandrag Enkät om langning Fråga 1 Är det ok att langa kvinnor män Totalt kvinnor -19 män -19 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 70- män 70- Ja Nej Vet ej Fråga 2 Känner du någon som langat det sista halvåret kvinnor män Totalt kvinnor -19 män -19 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 70- män 70- Ja Nej Vet ej Fråga 3 Vad skulle ditt svar bli om du fick frågan om att langa kvinnor män Totalt kvinnor -19 män -19 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 70- män 70- Ja Nej Vet ej Dina egna tankar om langning kvinnor män Totalt kvinnor -19 män -19 kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor 70- män 70- Ej svarat Ok att langa till de i sena tonåren Bättre veta vad de dricker För lågt straff Bör uppmärksammas mera Langning måste bekämpas Svårt att förhindra