SAMMANFATTNING AV DELÅRSBOKSLUT...

Transkript

1 DELÅRSRAPPORT P 4, Bilaga 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV DELÅRSBOKSLUT UPPFÖLJNING AV HUVUDMÅL TILLGÄNGLIGHET EKONOMI I BALANS NÄMNDENS KVALITETSMÅL VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH INNEHÅLL VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR VERKSAMHET PRODUKTIONSREDOVISNING Patientärenden Statistik Förebyggande arbete Patientsäkerhet Stödpersoner VERKSAMHETENS EKONOMISKA RESULTAT DELÅRETS RESULTAT OCH PROGNOS Avvikelse mot periodiserad budget Prognosavvikelse mot årsbudget RESULTAT PER VERKSAMHETSGREN Personal Övriga kostnadsslag INVESTERINGAR BALANSRÄKNING ANALYS OCH EVENTUELLA RISKFAKTORER LEDNINGENS ÅTGÄRDER SPECIFIKA ÄGARDIREKTIV LANDSTINGETS FINANSPOLICY FÖLJSAMHET POLICY FÖR INTERN KONTROLL PERSONAL MILJÖ ÖVRIGT STYRELSEBEHANDLING... 21

2 Nämnd: Patientnämnden Verksamhet: Patientnämndsverksamhet 1 Sammanfattning av delårsbokslut 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Resultat förvaltning/bolag (Mkr) 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack utfall Ack utfall 2010 Periodiserad budget Månadens prognos Resultat tom juni är plus 0,3 mkr (plus 254 tkr) jämfört med plus 0,2 mkr (plus 150 tkr) föregående år vid samma period. Prognos för helåret enligt budget plus 0,1 mkr. 2 Uppföljning av huvudmål Patientnämnden fullgör landstingets lagstadgade skyldighet att bedriva patientnämndsverksamhet. Nämndens mål utgörs av fullmäktiges huvudmål, miljömål samt inriktningsmål som fastställts av landstingsfullmäktige 2004 och egna mål som årligen fastställs av nämnden. SLL huvudmål Dimension/parameter Utfall 06 Utfall Prognos Mål Tillgänglighet Avser ej patientnämnden Kvalitet Avser ej patientnämnden Ekonomi i balans Nämndens resultat 0,3 0,2 0,1 0,1 SLL:s huvudmål rörande tillgänglighet och kvalitet avser inte patientnämnden. Nämnden har dock egna mål rörande detta, vilka redovisas nedan. 1

3 2.1 Tillgänglighet Tillgängligheten vid patientnämndens förvaltning redovisas nedan under nämndens kvalitetsmål. 2.2 Ekonomi i balans Nämndens ekonomi är, såvitt kan bedömas utifrån befintlig rapportering, i balans. Ägardirektiven följs. 2.3 Nämndens kvalitetsmål Patientnämnden ska prioritera följande inriktningsmål fastställda av landstingsfullmäktige 2004: - Kunskapen om patientnämnden bland befolkningen ska öka. - Klagomålen ska följas upp. - Det förebyggande arbetet ska intensifieras. Dessa mål ligger till grund för nämndens kvalitetsmål. Dessa utgår från de fem verksamhetsområdena patientärenden, stödpersonsverksamhet, förebyggande verksamheter, öka kunskap hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter. De mål som avser patientärenden följs upp genom patientenkäter minst vart tredje år. Dessa har satts till 90 procent i de fall målet endast berör nämndens verksamhet. I de fall nämnden inte självständigt kan påverka att målet uppnås har det satts till 80 procent. Målen följs upp genom en patientenkät minst vart tredje år. Den senaste enkäten genomfördes under våren. Resultaten av denna är dock inte sammanställt. Därför redovisas resultatet av den föregående undersökningen som genomfördes 2009 i anslutning till beskrivningen av respektive mål nedan. Följande kvalitetsmål avser : Patientärenden Information om Patientnämnden och dess förvaltning Minst 80 procent av dem som söker kontakt med patientnämndens förvaltning ska anse att informationen om verksamheten var lätt att finna och lätt att förstå. Information ska finnas tillgänglig i telefonkatalogen, på Internet och i broschyrer hos vårdgivare. Patientenkät minst vart tredje år. Vid uppföljning av detta mål i juni 2009 framkom att 88 procent av dem som sökt information om nämnden ansåg att den var mycket eller ganska lätt att finna. Det är en förbättring med tre procentenheter och målet är därmed uppnått. Tillgänglighet Det ska vara lätt att få kontakt med patientnämndens förvaltning. De som skriver brev eller skickar e-post till nämnden får inom ett par dagar skriftlig bekräftelse på att förvaltningen mottagit deras skrivelse. Därefter ska de snarast, dock senast inom tolv arbetsdagar, få kontakt med en handläggare. De som ringer till förvaltningen under kontorstid ska i normalfallet få 2

4 kontakt vid sitt första försök. Om personalen inte kan ta emot samtal ska den uppringande få besked av telefonväxeln eller telefonsvarare när personalen kan nås. Minst 90 procent av dem som kontaktar förvaltningen ska vara nöjda med tillgängligheten. Rutiner för tillgänglighet. Patientenkät minst vart tredje år. Telefontillgängligheten i skriftliga ärenden följs därutöver upp genom nämndens egen dokumentation i ett urval av ärenden. Informell uppföljning av telefonärenden kan göras genom samtal med telefonväxeln och förvaltningens expedition. Vid uppföljning av detta mål våren 2009 framkom att 96 procent av dem som ringt till förvaltningen ansåg att det var mycket eller ganska lätt att få kontakt på telefon. Målet är därmed uppnått. Under 2010 genomfördes en särskild uppföljning av förvaltningens telefontillgänglighet i 100 skriftliga ärenden. Denna visade att anmälarna i samtliga fall kontaktades inom tolv arbetsdagar. Information Information och råd ska ges sakligt och korrekt. Det ska framgå vad förvaltningen kan hjälpa till med och vad andra klagomålsinstanser kan göra. Minst 90 procent av dem som har kontakt med förvaltningen ska vara nöjda med den inledande informationen. Rutiner för den information som ges vid den första kontakten med en anmälare. Patientenkät minst vart tredje år. Vid uppföljning av detta mål våren 2009 framkom att 82 procent var mycket eller ganska nöjda med den inledande informationen om vad nämnden kan hjälpa till med. Målet är därmed inte uppnått. Då tidigare undersökningar visat liknande resultat vidtogs under 2008 åtgärder för att se över och aktualisera befintliga rutiner för den inledande information som ska lämnas vid alla kontakter med anmälare. För att få mer detaljerad information uppmanade förvaltningen i enkäten 2009 till positiva och negativa kommentarer i denna, och ytterligare tre frågor. De negativa kommentarerna var dock få och gav ingen tydlig vägledning om vad som kan göras för att förbättra anmälarnas nöjdhet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med kommunikationsfrågor och kommer som tidigare att följa att information lämnas enligt befintliga riktlinjer. Bemötande Enskilda ska med förtroende kunna vända sig till förvaltningen och bemötas med vänlighet och respekt samt känna att deras frågor och problem tas på allvar. Minst 90 procent av dem som har kontakt med förvaltningen ska vara nöjda med personalens bemötande. 3

5 Handledning, utbildning och falldiskussioner. Patientenkät minst vart tredje år. Vid uppföljning av detta mål våren 2009 framkom att 100 procent var mycket eller ganska nöjda med personalens bemötande, vilket är en ökning med sex procentenheter. Målet är därmed uppnått. Handläggning av ärenden Ärenden ska handläggas snabbt och på ett opartiskt sätt. Den enskildes önskemål utgör, inom ramen för verksamhetens uppdrag, bas för de insatser som genomförs. Minst 80 procent av dem som har kontakt med förvaltningen ska vara nöjda med handläggningen av deras ärende. Rutiner för handläggning av ärenden. Patientenkät minst vart tredje år. Vid uppföljning av detta mål våren 2009 framkom att 92 procent var mycket eller ganska nöjda med handläggningen, vilket är en ökning med nio procentenheter. Målet är därmed uppnått. Stödpersonsverksamhet Förordnande av stödpersoner Samtliga som tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, och som ansöker om stödperson, ska i normalfallet få en passande sådan förordnad senast inom tre arbetsdagar efter att ansökan inkommit till förvaltningen. För personer som isoleras enligt smittskyddslagen ska detta ske inom sju arbetsdagar. För tvångsvårdade enligt lagen om rättspsykiatrisk vård ska det i normalfallet ske senast inom sju arbetsdagar efter att domen vunnit laga kraft. Rutiner för handläggning av inkomna önskemål om att få en stödperson. Genom förvaltningens egen dokumentation i samband med årsskifte. Uppföljning avseende år 2010 har visat att målet uppnåtts. Stöd till stödpersoner De som förordnas som stödpersoner ska få utförlig information samt den utbildning och det stöd som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppdrag. Samtliga stödpersoner ska vara nöjda med den information och utbildning samt det stöd förvaltningen ger. Utbildnings för nyrekryterade stödpersoner samt två uppföljningsträffar årligen. Kontinuerligt i slutrapporter efter avslutat uppdrag. Analys av orsaker till avbrutna uppdrag. Analys av slutrapporter avseende år 2010 har visat att målet uppnåtts. 4

6 Förebyggande arbete Återföring av data till vården Senast den 28/2 varje år överlämnas en redogörelse över föregående års verksamhet till Socialstyrelsen. Motsvarande lokala rapporter skickas till vården såväl rutinmässigt som på begäran. Uppföljningsmöten med vården enligt verksamhetsplan. Rutiner för framtagande och sammanställning av data. Antal utsända rapporter samt antal genomförda uppföljningsmöten enligt separat verksamhetsplan. Effekten av detta mål är enligt verksamhetens bedömning svår att mäta på annat sätt. Uppföljningen avseende år 2010 har visat att målet uppnåtts. Rapporten avseende år 2010 har planenligt lämnats till Socialstyrelsen. Den har även anmälts i landstingsfullmäktige samt till andra nämnder och utskott. I samband med överlämnandet till Socialstyrelsen hölls en presskonferens då nämndens statistik presenterades för media. Uppföljningsmöte har hållits med chefläkargruppen och Socialstyrelsen. Lokala rapporter har sammanställts och sänts till ett stort antal vårdgivare. Inkomna önskemål om statistik utöver detta har expedierats omgående eller efter högst någon dag. Återföring av enskilda ärenden till vården Samtliga skriftliga ärenden där yttrande begärts återrapporteras till vården med avslutsskrivelse där frågeställning, handläggning och resultat framgår. Användning av framtagna mallar för avslutsskrivelser till vården. I samband med att patientärendesamordnaren undertecknar avslutsskrivelser till vården. De skrivelser som inte innehåller fullständig information återlämnas till handläggaren för komplettering, varvid målet uppnås till fullo. Uppföljning och återföring av förbättringsåtgärder Samtliga förbättringsåtgärder som vidtagits i vården återförs till nämndens ledamöter. Rutiner för handläggning. Förbättringsåtgärder registreras i förvaltningens statistikprogram. Kontinuerlig återföring till nämndens ledamöter. Förbättringsåtgärder registreras i nämndens statistikprogram och återförs kontinuerligt till nämndens ledamöter genom nämndsekreterarens försorg, varvid målet uppnås till fullo. Därutöver redovisas ärenden som lett till förbättringsåtgärder i ett särskilt avsnitt i årsrapporten. Årlig analys av problemområden Varje år genomförs fördjupad analys av ett eller flera problemområden som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga. 5

7 Val av relevanta problemområden samt val av metodik för analys. Redovisning av resultat i rapport till Socialstyrelsen, till patientnämndens ledamöter m fl. Beslut om fördjupningsområden fattas årligen. Dessa fördelas till lämpliga handläggare. Målet är därmed uppnått. Årligen görs fördjupade analyser av ärenden som avser patientsäkerhet, läkemedelsrelaterade problem samt vård för barn och ungdomar. För 2010 kompletterades dessa med kvinnosjukvård, hot och trakasserier, tillgänglighet, valfrihet och blandade salar i slutenvård. Ett särskilt avsnitt ägnades de yttranden som inkommer till förvaltningen i samband med utredning av patientärenden. Ändringar i lag om patientnämndsverksamhet m.m. ålägger nämnden att göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Med anledning av detta genomförs varje kvartal en särskild sökning i förvaltningens ärendedatabas i syfte att snabbt kunna identifiera eventuella ökningar av problem i vården. Öka kunskap om patientnämnden och dess förvaltning Öka kunskapen hos vårdpersonal Spridning av information till vårdpersonal enligt verksamhetsplanen. Distribution av trycksaker, annonser/marknadsföring, föreläsningar, artiklar i media samt deltagande i mässor. Antal genomförda aktiviteter enligt separat verksamhetsplan. Effekten av detta mål är enligt nämndens bedömning svår att mäta på annat sätt. Uppföljning avseende år 2010 har visat att målet uppnåtts. Informations- och samverkansmöten har hållits med vårdgivare och beställare. Informationsmaterial har skickats till berörda, såväl rutinmässigt som på begäran. Förvaltningen har därutöver informerat vid vårdutbildningar m m. Den nya patientsäkerhetslagen och ändringar i lag om patientnämndsverksamhet ställer ökade krav på informationsinsatser från förvaltningen gentemot såväl allmänhet som hälso- och sjukvårdens personal. Under det första halvåret har förvaltningen kraftigt utökat sitt utåtriktade informationsarbete. Insatser för verksamheter för äldre (kommunal och geriatrisk vård) och psykiatri samt vid vårdutbildningar har särskilt prioriterats. Förvaltningens plan för informationsinsatser biläggs. Öka kunskapen hos patienter och allmänhet Spridning av information till patienter och allmänhet enligt verksamhetsplanen. Uppgifter i telefonkatalogen, uppdaterad hemsida, distribution av trycksaker till patient- och intresseorganisationer, föreläsningar samt deltagande i mässor. Antal genomförda aktiviteter enligt separat verksamhetsplan. Effekten av detta mål är enligt verksamhetens bedömning svår att mäta på annat sätt. Uppföljning avseende år 2010 har visat att målet uppnåtts. Informations- och samverkansmöten 6

8 har hållits med patient- och intresseorganisationer. Informationsmaterial har skickats till berörda, såväl rutinmässigt som på begäran. Förvaltningen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra allmänhetens möjligheter att ta del av information om nämndens verksamhet. Som första förvaltning i landstinget tillhandahåller patientnämnden teckentolk på hemsidan. Därutöver har informationsbroschyrer tryckts på 15 olika språk, inklusive de fem minoritetsspråken. Planering pågår för att under tredje kvartalet genomföra ett utskick av informationsbroschyrer till vårdgivare/enheter. Främja kontakter Att verka för god kontakt, kontinuitet och förståelse mellan patienter och vårdpersonal ingår som en stor och angelägen komponent i hela verksamheten. Då effekten av detta är mycket svår att mäta har inga specifika mål formulerats. Övriga mål Utöver ovan beskrivna kvalitetsmål finns ett stort antal mål med annan inriktning. Dessa specificeras i separata dokument som verksamhetsplan, intern kontrollplan, jämställdhets- och mångfaldsplan, miljöledningssystem med flera. Nämndens miljömål redovisas i avsnitt 10. Vårdgivarnas synpunkter på patientnämndens verksamhet Under våren har en enkätundersökning rörande vårdgivarnas synpunkter på patientnämndens verksamhet genomförts. Urvalet utgjordes av de 260 mottagningar/enheter som hade två eller flera skriftliga ärenden hos förvaltningen under Enkäterna sändes till verksamhetschef, enhetschef eller chefläkare i de aktuella verksamheterna samt i kommunerna till medicinskt ansvarig sjuksköterska. Resultatet av enkäten visar att majoriteten av de svarande på samtliga punkter är mycket eller ganska nöjda med förvaltningens verksamhet. I öppna frågor har en del synpunkter framförts som kommer att medföra förändringar av vissa rutiner. Undersökningen och dess resultat beskrivs närmare i en separat rapport. 3 Verksamhetens omfattning och innehåll 3.1 Verksamhetsförändringar Som tidigare nämnts medför såväl patientsäkerhetslag (2010:659) som de ändringar i lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. som båda trädde i kraft nya krav på arbetsinsatser från patientnämndernas förvaltningar. Det rör sig bland annat om utökade och riktade informationsinsatser mot såväl allmänheten som hälso- och sjukvårdens personal. Detta arbete har systematiserats och utökats från och med första halvåret. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har enligt patientsäkerhetslagen fått förändrat uppdrag, vilket på sikt förväntas medföra ett ökat antal ärenden hos patientnämndens förvaltning. Ändringarna i lag om patientnämndsverksamhet m.m. förtydligar att nämnderna ska bidra till hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården samt göra Socialstyrelsen uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Här krävs ett omfattande utvecklingsarbete i samverkan med såväl övriga patientnämnder som Socialstyrelsen. Detta har under det första halvåret inletts med ett nationellt läkemedelsprojekt där samtliga patientnämnder syste- 7

9 matiskt registrerat och granskat alla inkommande ärenden som berör läkemedelsanvändning. Resultatet kommer att presenteras under hösten. För närvarande utreds huruvida patientnämndernas förvaltningar ska handlägga ärenden som avser klagomål på skolhälsovård, vilket hittills inte varit fallet. Frågan har lyfts till Socialdepartementet för avgörande. Sannolikheten för att detta ska genomföras kan bedömas som hög. Ett utökat uppdrag skulle innebära att ett stort antal mottagningar, och därmed ärenden, tillförs verksamheten. För att hantera dessa behöver ytterligare handläggarresurser tillföras. 3.2 Verksamhet produktionsredovisning Nämndens förvaltning ska fungera som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter samt annan information förvaltningen får görs utredningar och framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet. De brister som utreds av förvaltningen utgör underlag för kvalitetsförbättringar hos såväl berörda vårdgivare som vården i helhet. Då nämnden lägger särskild vikt vid ärenden som rör patientsäkerhet identifieras brister inom detta område varvid vården ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. De personer som kontaktar förvaltningen har på olika sätt råkat illa ut och tappat förtroendet för vården. Det är därför angeläget att återställa detta genom ett professionellt bemötande och högkvalitativ handläggning av deras ärenden. Därigenom kan i många fall en kostbar rundgång i vården förebyggas. Att förvaltningen erbjuder god tillgänglighet och gott omhändertagande är således kostnadseffektivt då det leder till nöjda anmälare med återupprättat förtroende för vården som känner att deras problem tagits på allvar, vilket sammantaget torde innebära en besparing för vården som helhet. Det kan även antas att förvaltningens ärendehantering i sig innebär en tidsbesparing för vården som för närvarande är hårt trängd med väntetider som ofta är långa. Flertalet av de händelser som kommer till förvaltningens kännedom kan smidigt lösas genom telefonkontakter, varvid vården avlastas egna åtgärder för att hantera dessa problem Patientärenden Under det första halvåret inkom ärenden till förvaltningen, vilket var tolv färre än motsvarande period föregående år. Av ärendena avsåg fem procent rådgivning, information och hänvisning, vilket var 26 procent färre än föregående år. I dessa fall har anmälaren kontaktat förvaltningen för att få information utan att något klagomål framförts. I en del fall kan ett problem ligga bakom kontakten, men anmälaren har önskat information om vilka rättigheter man som patient har i en specifik fråga eller hur hon/han själv kan gå tillväga för att lösa problemet. Baserat på erfarenheterna under det första halvåret förväntas antalet ärenden uppgå till cirka för helåret. Ärenden kan inkomma som skrivelser, telefonsamtal, e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är av allvarligare karaktär och kräver större utredningsresurser än övriga ärenden, har ökat kontinuerligt under de senaste åren, med 83 procent sedan Under perioden januari till och med juni uppgick de till 878, vilket var 12 procent fler än föregående år. Ökningen av de skriftliga ärendena var särskilt tydlig för primärvård, där den uppgick till 27 procent. 8

10 Ärenden som hanterades enbart med e-post ökade med 16 procent medan ärenden som hanterades enbart via telefon minskade med 9 procent. Till båda dessa ärendetyper kan läggas ett mindre antal ärenden som inkom med e-post respektive via telefon men som senare ändrades till skriftliga då förvaltningen behövde en skrivelse som underlag för utredning och inhämtande av yttrande. För telefonärenden sågs en minskning med 22 procent avseende enklare former av telefonrådgivning. Sannolikt kan detta förklaras med att landstinget i övrigt varit tydligt i sin information till invånarna och att ett stort antal informationsärenden tagits om hand av andra instanser. Ärendenas fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan. Där redovisas även de väsentligaste förändringarna rörande ärenden som inkommit till nämnden skriftligen respektive per telefon. Ärenden per vårdtyp 2010 Jan - jun Jan - jun Jan - jun förändring, % Vårdtyp Antal Antal Samtliga ärenden Skriftliga ärenden Telefonärenden Akutsjukhus Primärvård Psykiatrisk vård Specialistvård* Tandvård Kommunal vård Geriatrik Habilitering & Hälsa 8 3 Övrig vård Utom SLL, avtal 3 10 Totalt * utanför akutsjukhus I nämndens statistikprogram kan två klagomål/synpunkter registreras i samma ärende, vilket varit fallet i 12 procent av ärendena under det första halvåret. Dessa avser vanligen en och samma vårdgivare. Ärenden av detta slag är mer komplicerade och kräver mer utredningsresurser än ärenden som endast innehåller ett klagomål. Jämfört med 2010 sågs endast en marginell skillnad i antal. Av förvaltningens ärenden under det första halvåret avsåg 62 procent kvinnor vilket är 1 procent fler än föregående år. Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan problemområdena. Behandlingsrelaterade klagomål var vanligast för båda könen och uppgick till 45 procent för kvinnorna och 44 för männen. Som tidigare år klagade kvinnor något oftare på bemötande, medan män oftare klagade på tillgänglighet. Akutsjukhus 32 procent av samtliga ärenden avsåg vård vid akutsjukhus, vilket var 8 procent fler än motsvarande period föregående år. Klagomål avseende behandling ökade med 7 procent och uppgick till 48 procent av samtliga ärenden som avsåg akutsjukhus. 14 procent av ärendena avsåg tillgänglighet, vilket var 24 procent fler än föregående år. 9

11 Primärvård Totalt 27 procent av ärendena avsåg primärvård. Dessa minskade successivt under en följd av år, men ökar nu sedan För det första halvåret sågs en fortsatt ökning med 15 procent jämfört med De största förändringarna utgjordes av ökning av ärenden rörande bemötande med 31 procent och behandling med 29 procent. För bemötandeärendena ökade synpunkter på ovänligt, nonchalant bemötande eller brist på empati med 30 procent. För behandlingsärendena ökade problem relaterade till medicinering (ingen, fel, fel dosering, biverkningar) med 45 procent. Psykiatrisk vård 17 procent av ärendena avsåg psykiatrisk vård. Dessa minskade med 21 procent jämfört med första halvåret Någon enskild förklaring till detta har förvaltningen inte kunnat se. Minskningar sågs för samtliga problemområden, men var tydligast för ärenden rörande behandling med 24 procent, tillgänglighet med 23, juridik med 21 och bemötande med 20 procent. För behandlingsärendena sågs en minskning med 25 procent rörande delproblemet nekad, ingen, ofullständig eller felaktig behandling och med 16 procent för läkemedelsrelaterade problem. Ärenden rörande ovänlig, nonchalant bemötande eller brist på empati minskade med 40 procent. För de ärenden som avsåg tillgänglighet och juridiska frågeställningar fördelade sig minskningarna tämligen jämnt mellan delproblemen. Specialistvård utanför akutsjukhus Ärenden avseende specialistvård utanför akutsjukhusen utgjorde 11 procent av samtliga ärenden och ökade med 7 procent. Minskningar sågs för flertalet problemområden, undantaget behandling som ökade med 76 procent. Här ökade ärenden rörande delproblemen nekad, ingen, ofullständig eller felaktig behandling med 72 procent och komplikationer efter behandling med 115 procent. Tandvård Tandvårdsärendena utgjorde 6 procent av nämndens samtliga ärenden och minskade med 14 procent. 39 procent avsåg ekonomiska frågeställningar och 32 procent behandling. Jämfört med föregående år sågs en förskjutning mot en större andel ärenden som avsåg behandling. Övrig vård I 4 procent av ärendena framfördes klagomål på övrig vård. Dessa minskade med 13 procent jämfört med föregående år. Här registreras ärenden som avser landstingsövergripande frågor samt bland annat ambulanssjukvård, medicinsk fotvård, hjälpmedel, syncentraler och tolkverksamheten. Minskningen avsåg helt och hållet rådgivning, information och hänvisning Statistik Ett ökande antal av länets vårdgivare följer regelbundet sina ärenden hos förvaltningen och tillsänds rapporter över dessa enligt egna önskemål, vanligen månads-, kvartals- eller tertialvis. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av verksamhetens erfarenheter. Därutöver efterfrågas erfarenheterna av Hälso- 10

12 och sjukvårdsnämnden i samband med nyteckning och förlängning av avtal med vårdgivare. Dessa typer av datasammanställningar har ökat kraftigt under de senaste åren och uppgick under 2010 till drygt 600. Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering genererar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför landstinget. Data sammanställs rutinmässigt på årsbasis i en rapport som tillställs Socialstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnden, kommuner och stadsdelar, Folktandvården, Stockholms läns sjukvårdsområde, samtliga akutsjukhus samt privata husläkarmottagningar och ett urval specialistläkarmottagningar får på samma sätt ta del av de ärenden som avser deras egna verksamheter. Även dessa rapporter har ökat i antal under de senaste åren och förväntas fortsättningsvis uppgå till cirka 250 per år. För att förbättra servicen till vården och samtidigt frigöra de resurser som tas i anspråk för sammanställning och utskick av ovan nämnda rapporter arbetar förvaltningen för närvarande på en lösning som innebär att såväl den löpande rapporteringen som de årliga rapporterna till vårdgivare automatiskt sammanställs och sänds med e-post till respektive vårdgivare. Förutom framtagande och sammanställning av data enligt ovan har förvaltningens personal gjort besök hos vårdgivare, patient- och intresseföreningar samt vid vårdutbildningar för att informera om ärenden som varit aktuella Förebyggande arbete Genom sitt förebyggande arbete bidrar verksamheten till ökad kvalitet inom hälso- och sjukvården. Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden och sprider genom sina proaktiva ärenden information om ärenden där problem i kontakterna med vården lösts på ett sätt som bidragit till att förbättra patientsäkerheten och som andra vårdgivare bedöms kunna använda i sitt eget patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. Under det första halvåret behandlade nämnden ett proaktivt ärende rörande information vid ryggvätskeprov. En kvinna som genomgick provtagning skickades hem utan att informeras om att hon kunde få huvudvärk. Hon fick så svår värk att hon varken kunde stå eller gå. Hon var ensam och hade inte några smärtstillande tabletter hemma. Kvinnan ansåg att sjukhusets rutiner borde kompletteras med mer information till patienterna om att smärtorna kan bli så svåra att det inte är möjligt att klara sig själv. Med anledning av händelsen har man kompletterat den tidigare muntliga informationen med skriftlig information rörande varför provet tas och hur det går till samt risken att drabbas av huvudvärk i efterförloppet och vilka åtgärder som i så fall ska vidtas. Förvaltningen kan genom sitt statistikprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på missförhållanden. Sedan ett par år följer förvaltningen de förbättringsåtgärder som med anledning av inkomna klagomål vidtagits i vården. Dessa redovisas i ett särskilt avsnitt i den årliga rapporten till Socialstyrelsen. I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. 11

13 3.2.4 Patientsäkerhet De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en värdefull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. Från och med den 1 januari följer förvaltningen, när patienten så önskar, upp skriftliga ärenden där det bedöms kunna föreligga en vårdskada eller risk för sådan. I dessa fall sänds en särskilt blankett till vården när förvaltningen begär yttrande i ärendet. Av ifylld blankett framgår om vården bedömt att en vårdskada eller risk för sådan förelegat och i så fall vilka åtgärder som vidtagits med anledning av detta. En sammanställning av samtliga dessa ärenden kommer att redovisas i nämndens årsrapport för samt i årsbokslutet. Under det första halvåret utsändes blanketter i 128 ärenden, vilket var 15 procent av samtliga skriftliga ärenden. 39 procent avsåg akutsjukvård, 29 procent primärvård och 18 procent psykiatrisk vård. Där fanns även enstaka ärenden avseende övriga vårdtyper. Majoriteten av ärendena, 78 procent, gällde behandling. Av dessa avsåg 30 procent komplikationer efter behandling, 29 procent medicinering och 23 procent nekad, ingen, ofullständig eller felaktig behandling. Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara har nämnden knutits till landstingets centrala patientsäkerhetskommitté. Sedan ett antal år deltar nämnden i de årliga internationella konferenser som anordnas av IHI (Institute for Health Care Improvement). Vid den senaste konferensen, International Forum on Quality and Safety in Health Care i Amsterdam i april, representerades nämnden av en handläggare och deltog på ett internationellt plan i diskussioner om patientsäkerhet. Därutöver deltog två handläggare i Patient Safety Congress i Birmingham i maj Stödpersoner Vid sidan av arbetet med vårdrelaterade problem har patientnämnden en uppgift av myndighetskaraktär, att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Denna verksamhet regleras i rättighetslagar och är därmed omöjlig att styra, såväl vad gäller volym som fördelning över tid. Då tillgång till stödperson är en rättighet för tvångsvårdade patienter är förvaltningen skyldig att tillhandahålla dessa och behöver således ha en beredskap att snabbt kunna förordna lämpliga stödpersoner. Totalt förfogar förvaltningen över cirka 200 stödpersoner. Eftersom dessa av olika anledningar ibland slutar sina uppdrag och allt fler nya patienter tillkommer behöver nya stödpersoner rekryteras och utbildas varje år. Antalet ansökningar om stödperson har ökat under de senaste åren, samtidigt som en stor andel tidigare förordnanden kvarstått på grund av långa vårdtider. Dock sågs en kraftig nedgång i antalet ansökningar under första kvartalet. Med anledning av detta tillskrevs samtliga enheter som bedriver tvångsvård med begäran om en redovisning över hur man uppfyller gällande tvångslagstiftning rörande stödpersonsverksamheten. Därutöver planerades och genomfördes ett flertal besök i verksamheter som bedriver tvångsvård. 12

14 Detta ledde till en remarkabel ökning av antalet ansökningar, vilket framgår av diagrammet nedan. Under juni månad inkom mer än dubbelt så många ansökningar som under samma period föregående år. Under det första halvåret förordnades sammanlagt 100 stödpersoner, vilket var 27 procent fler än motsvarande period föregående år. Vid halvårsskiftet hade 169 patienter stödperson, vilket var 10 procent fler än föregående år. Antal stödpersonsförordnanden 2010 och För att minska förvaltningens sårbarhet har samtliga handläggare utbildats för att kunna förordna stödpersoner. Befintliga rutiner rörande stödpersonsverksamheten har reviderats och förbättrats. 4 Verksamhetens ekonomiska resultat Resultaträkning (Mkr) Ack utfall 1106 Periodens budget Avv mkr Ack utfall 1006 Förändr % Prognos Fsg av övr tjänster 0,7 0,6 0,1 0,7 0% 1,3 1,3 1,3 Landstingsbidrag 8,9 8,9 8,5 5% 17,8 17,8 17,1 Övriga intäkter 0,1 0,1 0,1 0% 0,3 0,3 0,3 Verksamhetens intäkter 9,7 9,5 0,2 9,3 4% 19,4 19,1 0,3 18,7 Pers kostnader -7,9-7,7-0,2-7,7 3% -16,0-15,7-0,3-15,0 Lokal o fast kostnader,övr hyror -0,8-0,8-0,8 0% -1,6-1,6-1,6 Övr verks kostnader -0,7-0,7-0,5 40% -1,6-1,6-1,1 Verksamhetens kostnader -9,4-9,2-0,2-9,0 4% -19,2-18,9-0,3-17,7 Avskrivningar -0,1 0,1-0,1-100% -0,1-0,1-0,1 Finansnetto Resultat 0,3 0,2 0,1 0,2 0,1 0,1 0,9 Budget Avvik mkr Bokslut

15 4.1 Delårets resultat och prognos Utfall t o m juni innebär ett överskott på 0,3 mkr (plus 254 tkr) jämfört med plus 0,2 mkr (plus 150 tkr) vid samma tid föregående år. Resultatet överensstämmer ganska väl med den periodiserade budgeten på plus 0,2 mkr. Prognos för året är ett resultat på plus 0,1 mkr enligt det resultatkrav som är fastställt enligt budget Avvikelse mot periodiserad budget Intäkt Avvikelse Ack utfallperiodbudget Kostnad Avvikelse Ack utfallperiodbudget Resultat Avvikelse Ack utfallperiodbudget Beslut av LF/LS/ HSN (Belopp) Textkommentar övriga intäkter, löneersättnig 0,2 0,2 pers kostnader -0,2-0,2 övriga kostnader 0,1 0,1 Ev ej analyserad restpost S:a avvikelse 0,2-0,1 0, Prognosavvikelse mot årsbudget Intäkt Avvikelse prognosbudget Kostnad Avvikelse prognos- budget Resultat Avvikelse prognosbudget Beslut av LF/LS/ HSN (Belopp) Textkommentar övriga intäkter 0,3 0,3 pers kostnader -0,3-0,3 Ev ej analyserad restpost S:a avvikelse 0,3-0,3 Mindre överskott beräknas för intäkter genom ersättning för fackligt arbete, närmare 300 tkr. Intäkterna beräknas motsvaras av högre personalkostnader. 4.2 Resultat per verksamhetsgren Inte aktuellt för patientnämnden. 14

16 4.2.1 Personal Bemanningskostnader (Mkr) Ack utfall 1106 Ack utfall 1006 Förändr % Periodens budget Avvik % Prognos Summa personalkostnader 7,9 7,7 3% 7,7 3% 16,1 15,8 2% varav förändring sem.skuld 0,3 0,2 50% 0,2 50% varav lönekostnad 7,6 7,5 1% 7,5 1% 16,1 15,8 2% varav pensionskostnad Inhyrd personal varav valfritt varav valfritt varav övrig personal Summa bemanningskostnad 7,9 7,7 3% 7,7 3% 16,1 15,8 2% Sjukfrånvaromått Ack utfall 1106 Ack utfall 1006 Förändr % Prognos Procentuell sjukfrånvaro 7,4 3,8 95% Personalkostnaderna t o m juni uppgår till 7,9 mkr vilket är 0,2 mkr högre än periodiserad budget på 7,7 mkr. Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas öka med 7 procent, d v s 1,1 mkr jämfört med årsbokslut 2010 från 15 till 16,1 mkr. Den förväntade lönekostnadsökningen består av en volymförändring motsvarande 5 procent och en löneökning på 2 procent. Som tidigare nämnts medför den nya lagstiftningen krav på ytterligare arbetsinsatser från patientnämndens förvaltning. Detta har kompenserats genom att nämnden tillförts 700 tkr för att rekrytera ytterligare en handläggare. Denna tillträdde sin tjänst Ingen inhyrd personal förekommer. Budget Budget Avvik % Avvik % Diagram helårsarbete Extratid ingår inte i ett budgeterat helårsarbete. 15

17 ,2 1,2 3,3 3,3 16 2, ,98 16,7 16,7 15,6 15, Ack utfall -03 Ack budget -06 Ack utfall Ack prognos Ack budget Närvaro Frånvaro Helåarsarb närvaro/frånvaro budget Extratid Patientnämnden har i juni 18,9 årsarbetare jämfört med budgeterat 18,9. Prognos på 18,9 årsarbetare beräknas överensstämma med budget. Helårsarbete närvaro/frånvaro exkl extratid Ack utfall 1106 Ack utfall 1006 Förändr % Prognos Budget LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) Bokslut 2010 Totalt helårsarbete 18,9 17,9 6% 18,9 18,9 17,9 Förändring X ex avslutat uppdrag Förändring Y ex nya vpl. X-avd Förändring Z ex ny avdelning Förändring pga ny lagstiftning 1 Förändring ZZ 16

18 Helårsarbete (Närvarotid inkl. extratid samt frånvarotid under en mätperiod dividerat med arbetstid för heltidsanställd motsvarande period) Ack utfall 1106 Ack utfall 1006 Förändr % Närvaro helårsarbete % Frånvaro helårsarbete % Total tid % Närvarotiden har minskat med 3 procent för perioden januari - juni innevarande år jämfört med föregående år och frånvarotiden har ökat med 48 procent Övriga kostnadsslag Övriga kostnader uppgår till ca 1,6 mkr varav hälften ca 0,8 mkr, avser lokal- och fastighetskostnader. Avskrivningarna uppgår till 36 tkr jämfört med 59 tkr föregående år medan finansnettot ökat från minus 1 tkr till plus 14 tkr. 4.3 Investeringar Investeringar (Mkr) Ack utfall 1106 Nuvarande status Prognos Budget LF Objekt 1 Objekt 2 etc. Övriga ospecificerade ojbekt Totalt investeringar Två datorer har inköpts för ca 8 tkr. 4.4 Balansräkning Balansräkning (Mkr) Juni December Förändring Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar 0,2 0,2 Omsättningstillgångar 4,7 3,3 1,4 varav kassa och bank 2,3 2,6-0,3 Summa tillgångar 4,9 3,5 1,4 Eget kapital 0,7 1,3-0,6 Avsättningar (samt ev Minoritetsintresse) Skulder Långsfristiga skulder Kortfristiga skulder 4,2 2,2 2,0 Summa skulder och eget kapital 4,9 3,5 1,4 Tillgångarna har ökat med 1,4 mkr sedan årsskiftet. Saldo på koncernkontot har minskat med 0,3 mkr. Skuldsättningen har ökat med 1,4 mkr. Det egna kapitalet har minskat med 1,3 mkr till 0,7 mkr beroende på lägre resultat i juni jämfört med årsskiftet. De kortfristiga skulderna har ökat med 2 mkr beroende på ökad semesterskuld med 0,4 mkr, förutbetalda intäkter avseende länets kommuner samt tillfälligt högre leverantörsskuld. 17

19 4.5 Analys och eventuella riskfaktorer För närvarande ser nämnden inga riskfaktorer. Riskfaktorer Förklarande kommentar Skattat belopp Mkr Ingår i prognos? Ja/Nej/Delvis Efterfrågan på nämndens statistik har ökat kontinuerligt under de senaste åren, varför allt större resurser måst avsättas för denna del av verksamheten. Då förvaltningen nu arbetar på att utveckla ett system med automatisk sammanställning och utskick av statistiska rapporter bedöms denna risk bortfalla inom en inte alltför avlägsen framtid. Övriga riskfaktorer beskrivs i nämndens interna kontrollplan för. Dessa förväntas dock inte ha nämnvärd effekt på verksamheten under året. Riskfaktorer Ex. inflation Förklarande kommentar Vad består risken i? Ex. medtagen inflation i PR 3 %, om högre så underskott Skattat belopp Mkr Ingår i prognos? Ja/Nej/Delvis 5 Ledningens åtgärder Då inga negativa avvikelser mellan helårsbudget och prognos förväntas har nämnden inget att anföra. 6 Specifika ägardirektiv Ägardirektiven följs. 7 Landstingets finanspolicy Inga avsteg från landstingets finanspolicy förekommer. 8 Följsamhet policy för intern kontroll Förvaltningens interna kontrollplan revideras årligen. Planen avseende fastställdes vid nämndsammanträde i december Personal Förvaltningen har 19 personer i tjänst, varav flertalet är kvalificerade handläggare med social, ekonomisk, juridisk eller samhällsvetenskaplig kompetens samt legitimerad vårdpersonal inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Personalen arbetar huvudsakligen med patientärenden och utredningar samt information och utbildning riktad till allmänhet och vårdpersonal. En annan uppgift är rekrytering, utbildning och administration kring stödpersonsverksamheten för personer som tvångsvårdas inom psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Tjänster för personal och kamerala frågor köps av Karolinska Universitetssjukhuset och landstingsstyrelsens förvaltning. 18

20 Förvaltningen har en platt organisation med en förvaltningschef, 15 handläggare och 3 administratörer. Personalomsättningen är relativt liten och orsakas huvudsakligen av pensionsavgångar. Under har en handläggare nyanställts. En medarbetare har avgått med pension, varvid ytterligare en handläggare rekryterats. Förvaltningen har inte upplevt någon svårighet vid dessa eller tidigare rekryteringar. Förvaltningen har en övergripande kompetensutvecklingsplan. Därutöver finns individuella planer för varje enskild medarbetare. Samtliga följs upp och revideras årligen. Medarbetarnas genomsnittsålder är relativt hög, drygt 50 år, vilket är en följd av att arbetets karaktär kräver yrkes- och livserfarenhet. Av de 19 anställda är 5 män. Förvaltningen har rutiner för rekrytering och anställning. Vid lika meriter ges företräde till män, yngre och personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under vården har gemensam kompetensutveckling skett vad gäller språk och kommunikation respektive patientförsäkringen. Flera medarbetare har deltagit i konferenser för att utveckla sin egen profession samt arbets- och ansvarsområden, till exempel rörande juridik, kvalitet, miljö och patientsäkerhet. I samband med nämndens sammanträden inbjuds ofta föreläsare som tillför kunskap inom aktuella områden. Sjukfrånvaron uppgick under det första halvåret till i genomsnitt 13,2 dagar per person, vilket var 9,4 dagar högre än under motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron för män uppgick i genomsnitt till 21 dagar per person och för kvinnor till 10,4 dagar. 10 Miljö Patientnämnden arbetar aktivt med miljöfrågor genom att följa Miljösteg 5 och verkar på så sätt för en ekologiskt hållbar utveckling. Patientnämndens förvaltning har ett miljöledningssystem och är sedan år 2004 miljöcertifierad enligt ISO Uppföljande revisioner genomförs årligen. Miljöhänsyn tas i varje handling och beslut vilket bland annat innebär att upphandla, köpa in och beställa tjänster som medför minsta möjliga miljöbelastning. Med Miljö Steg 5 som utgångspunkt lämnas följande redogörelse för hur Patientnämndens förvaltning arbetar för att vid utgången av år ha uppnått landstingets delmål när det gäller: Transporter: Patientnämndens personal reser huvudsakligen med kollektiva transportmedel. Personalens fåtaliga taxiresor görs företrädesvis med bilar som använder förnybara bränslen. Tåg är alltid ett förstahandsalternativ vid inrikesresor. En tidigare parkeringsplats har sagts upp. Förvaltningen har inga bilar och berörs därför inte av transportmålet i Miljösteg 5. Energi: Patientnämndens förvaltning har införskaffat avstängningsbara kopplingsdosor där samtliga elektroniska apparater stängs av vid arbetsdagens slut. På så sätt minskas strömförbrukning vid eventuellt stand-by läge eller adaptrar som drar ström trots att armaturen/apparaten är avstängd. Mätningar av personalens användning av kopplingsdosan görs. Tidigare har jämförelsetal för 2009 tagits fram för förvaltningens uppskattade elförbrukning. Vid nyinköp strävar förvaltningen efter att anskaffa elektroniska apparater med bästa miljöprestanda. Förvaltningen kan inte påverka om den el som tillhandahålls är producerad av förnybara energikällor och berörs därför inte av miljömålet. 19

21 Läkemedel: Patientnämndens förvaltning använder varken lustgas eller läkemedel i sin verksamhet och berörs därför ej av miljömålet avseende läkemedel. Kemikalier: Förvaltningen använder inte kemikalier i sin kärnverksamhet. Dock används maskindiskmedel samt medel vid städning. Maskindiskmedel inhandlas vanligtvis via Landstingets inköpscentral. Hyresvärden, KLF Fastighets AB som är miljöcertifierad, ansvarar för upphandling av städtjänst. Verksamheten berörs ej av uppsatta miljömål enligt Miljösteg 5. Produkter och upphandling: Förvaltningen gör till övervägande delen sina inköp med hjälp av de upphandlingar som landstinget gjort och beställer alla sina produkter för såväl kontor som kök av MediCarrier. Vid förvaltningen tillhandahålls endast ekologiskt te och kaffe samt mjölk ur kaffeautomat till personalen. På detta sätt förväntas förvaltningen uppnå landstingets miljömål om att 25 procent av landstingets måltider ska baseras på ekologiskt framställda produkter. Miljöledning: Patientnämnden är miljöcertifierad enligt ISO och arbetar med ständiga förbättringar för att behålla certifikatet samt för att integrera miljöarbetet i den ordinarie verksamheten. Uppföljande revisioner genomförs årligen. Hänsyn tas till resultatet av de eventuella miljökonsekvensbedömningar som görs vid ombyggnationer eller större investeringar. Särskild rutin för miljökonsekvensbedömning finns. Tidigare har miljökonsekvensbedömning gjorts för rörelsestyrd belysning i toalettutrymme. Arbetet har påbörjats med att ytterligare integrera miljöarbetet med övriga processer inom förvaltningen. Sedan tidigare är miljöarbetet kopplat till budgetprocessen. Upphandling: Patientnämndens förvaltning gör inga egna upphandlingar. Kommunikation: En handlingsplan för kommunikation är utarbetad. Alla anställda känner till hur Miljösteg 5 påverkar deras arbete. De som får e-post från förvaltningen uppmanas att tänka efter om utskrift av dokumentet är nödvändig med tanken på miljön. Utbildning: Under året har 16 av förvaltningens 18 medarbetare genomfört den grundläggande elektroniska miljöutbildningen. Miljösamordnaren har under våren gått en utbildning om integrerade ledningssystem. 11 Övrigt Samma redovisningsprinciper har använts som i senaste årsredovisning. Delårsrapporten har upprättats i överensstämmelse med Bokföringsnämndens allmänna råd om frivillig delårsrapportering/bfnar 2007:1/. 20

22 Bilaga Förvaltningens plan för informationsinsatser 12 Styrelsebehandling Delårsrapporten är nämndbehandlad den 9 augusti. Stockholm Staffan Blom Förvaltningschef 21