PAN P12. Patientnämnden

Transkript

1

2 PAN P12 DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Patientnämnden DELÅRSRAPPORT Augusti 2015

3 2 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Styrning Verksamhet Lagar Reglemente Landstingsfullmäktiges inriktningsmål Uppdrag Lokala mål Uppdrag Uppdrag givna i budget Uppdrag givna under Internkontroll Specifika ägardirektiv Landstingets finanspolicy Mål Mål och indikatorer Ekonomi i balans Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Tillgänglighet/Kvalitet/Punktlighet Konsumtion/Produktion Genomförd verksamhet Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården Stödpersonsverksamhet Återföring till verksamheterna Övrig statistik Informationsinsatser Förebyggande arbete Patientsäkerhet Verksamhetsförändringar Patientärenden Stödpersonsverksamheten Ekonomi Resultatutveckling och prognos... 22

4 3 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Avvikelser periodens utfall Avvikelser prognostiserat resultat Externa intäkter och kostnader Personal Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto Investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktor Förvaltning/bolag som arbetsgivare Sjukfrånvaro Ledningens åtgärder Pågående rättsprocesser (tvister) Nämnd-/styrelsebehandling... 28

5 4 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Sammanfattning 0,8 0,6 0,4 0,2 0-0,2-0,4-0,6-0,8 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall 2014 Utfall 2015 Budget 2015 Nuvarande PR Fg mån PR Resultatet till och med augusti är plus 0,3 mkr jämfört med plus 0,5 mkr föregående år vid samma tidpunkt. Resultatet är sämre än periodiserad budget på plus 0,4 mkr. Prognosen beräknas till minus 0,2 mkr, vilket förklaras nedan. Antalet ärenden fortsätter att öka. Under perioden januari till och med augusti inkom ärenden, vilket var en ökning med 14 procent jämfört med samma period Antalet inkommande klagomålsärenden respektive ansökningar om stödperson kan varken förutsägas eller påverkas. Därmed kan kostnaderna för stödpersonsverksamheten inte beräknas med precision. Därtill kommer även andra kostnader som nämnden inte kan påverka och som gör det svårt för förvaltningen att uppnå en ekonomi i balans under innevarande år: 1. Förvaltningen har genom en så kallad verksamhetsövergång tillförts en kommunikatör, varvid även lönemedel överfördes till nämnden. Då befintliga lokaler redan tidigare var maximalt utnyttjade har förvaltningen måst hyra ett extra kontor i fastigheten, vilket medför en ökad kostnad om cirka 140 tkr per år. Detta kommer dock att sägas upp under hösten eftersom en tjänst är vakant och samtlig personal ryms i ordinarie lokaler. 2. Förvaltningen kommer eventuellt under innevarande år att påläggas utgifter för obligatorisk elektronisk arkvering, vilket sker i samverkan med Landstingsarkivet. Detta kommer i så fall att belasta förvaltningen med cirka 200 tkr.

6 5 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Rekrytering av en ny förvaltningschef som tillträtt i mitten av augusti har genererat en kostnad om 167 tkr. 4. Planerad och pågående utveckling av förvaltningens ärendehanteringssystem Vårdsynpunkter i syfte att underlätta handläggning av ärenden som beslutats av nämnden har förts över från föregående år och har genererat en kostnad om cirka tkr. 5. Antalet nämndledamöter har utökats från tio till tolv, vilket medför ökade kostnader för sammanträden, deltagande i konferenser etc. 2. Styrning 2.1 Verksamhet Lagar Patientnämndens uppdrag utgår främst från lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), förvaltningslagen (1968:223), personuppgiftslagen (1998:204) samt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Reglemente Enligt det reglemente som landstingsfullmäktige fastställt åligger det verksamheten 1. att verka för att patienternas intressen tas tillvara och att deras integritet skyddas samt att verka för att dessa frågor förankras i den löpande verksamheten 2. att verka för att en god kontakt och kontinuitet upprätthålls mellan vårdpersonalen och patienterna, bland annat genom information och utbildning 3. att hjälpa och stödja patienter och anhöriga samt att ta emot och vid behov förmedla förslag, idéer och synpunkter rörande landstingets hälso- och sjukvård 4. att informera patienter och deras anhöriga om de möjligheter och rättigheter som patientförsäkringen, läkemedelsförsäkringen och rättshjälpen innefattar 5. att informera klagande om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, riksdagens ombudsmän och andra prövningsinstanser och myndigheter samt vid behov förmedla kontakter med dessa 6. att informera personalen inom landstingets hälso- och sjukvård om dels möjligheten att vända sig till nämnden för att lämna förslag till förbättringar i vården, dels genom nämnden få hjälp och stöd i patientarbetet 7. att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet

7 6 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A att med anledning av hänvändelser, framställda klagomål och annan information som nämnden får göra de utredningar och de framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ vilka är påkallade 9. att i förebyggande syfte verka för att sådana förhållanden vilka kan innefatta risker för felaktig eller otillfredsställande vård eller behandling uppmärksammas av ansvariga nämnder och förvaltningar samt att i övrigt verka för kvalitetssäkring och hög patientsäkerhet inom landstingets hälso- och sjukvård 10. att vidareutveckla analyserna av inkomna klagomål och intensifiera det förebyggande arbetet 11. att årligen återföra nämndens ärenden till respektive sjukhus och berörda nämnder och styrelser som ett underlag för kvalitetsutvecklingsarbete i vården 12. att senast den sista februari varje år till Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten under föregående år 13. att göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn 14. att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller tvångsisoleras med stöd av smittskyddslagen Landstingsfullmäktiges inriktningsmål Verksamheten ska prioritera följande inriktningsmål fastställda av landstingsfullmäktige: Kunskapen om patientnämnden bland allmänhet och personal ska öka. Klagomålen ska analyseras och följas upp. Det förebyggande arbetet ska intensifieras. Ovan nämnda lagar, reglemente och inriktningsmål definierar fem verksamhetsområden: patientärenden, stödpersonsverksamhet, förebyggande arbete, öka kunskap hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter Uppdrag Nämndens uppdrag kan sammanfattas och konkretiseras i två punkter: Med utgångspunkt i de klagomål, synpunkter och frågeställningar som inkommer ska förvaltningen, på ett opartiskt sätt och oavsett huvudman, utreda enskilda patientärenden samt bidra till utveckling av kvalitet och patientsäkerhet genom att återföra de slutsatser som kan dras till vården. När så erfordras ska förvaltningen lämna information om och hänvisa till andra instanser. De som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen ska, om de så önskar, erbjudas hjälp och stöd genom en stödperson. Dessa rekryteras, utbildas och förordnas av förvaltningen.

8 7 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Patientnämnden fullgör landstingets skyldighet att bedriva patientnämndsverksamhet och fungerar som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter samt annan information förvaltningen får görs utredningar och framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet. De brister som utreds av förvaltningen utgör underlag för kvalitetsförbättringar hos såväl berörda vårdenheter som vården i helhet. Då nämnden lägger särskilt stor vikt vid ärenden som rör patientsäkerhet identifieras brister inom detta område, varvid vården ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. Enligt lag om patientnämndsverksamhet m m ska nämnden rapporter iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Enligt landstingsstyrelsens reglemente åligger det nämnden bland annat att uppmärksamma ansvariga nämnden och förvaltningar på risker eller otillfredsställande vård och behandling samt att verka för kvalitetssäkring och hög patientsäkerhet i länets hälso- och sjukvård. Förvaltningen sammanställer ett mycket stort antal statistiska rapporter som sänds till vården på månads- respektive årsbasis. Nämnden har också en uppgift av myndighetskaraktär, att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Denna verksamhet regleras i rättighetslagar och är därmed omöjlig att styra, såväl vad gäller volym som fördelning över tid Lokala mål Med utgångspunkt i vad som beskrivits ovan fastställde nämnden 2012 en övergripande kvalitetspolicy (bilaga H1) som kompletteras av treåriga planer avseende mål och aktiviteter (bilaga H2) samt en årlig aktivitetsplan (bilaga H3). Den nuvarande planen avser och anger mål samt strategier och rutiner för att nå dessa och även uppföljningsmetoder. De rutindokument som anknyter till målen revideras kontinuerligt. Målen utgår från de fem identifierade verksamhetsområden som beskrivits under ovan. De mål som rör patientärenden avser såväl anmälarnas nöjdhet som vårdens nytta av förvaltningens handläggning av ärenden. För de mål som endast berör förvaltningens verksamhet har angetts att 90 procent av anmälarna/vårdgivarna ska vara nöjda. I de fall förvaltningen inte självständigt kan påverka att målet uppnås har angetts att 80 procent ska vara nöjda. Utöver ovanstående finns även mål relaterade till miljö, intern kontroll, informationssäkerhet med mera. 2.2 Uppdrag Uppdrag givna i budget Inga nämndspecifika uppdrag har givits.

9 8 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Uppdrag givna under 2015 Inga nämndspecifika uppdrag har givits. 2.3 Internkontroll Nämnden har en intern kontrollplan som följs upp och uppdateras årligen (bilaga F). Uppföljningen har visat att den interna kontrollen varit god. Samtliga identifierade risker har följts upp och kontrollerats enligt planen. För närvarande finns inga risker som behöver åtgärdas, det vill säga som är gula eller röda enligt trafikljusmodellen. 2.4 Specifika ägardirektiv Patientnämnden följer ägardirektiven. 2.5 Landstingets finanspolicy Patientnämnden följer SLL:S finanspolicy. 3. Mål 3.1 Mål och indikatorer Ekonomi i balans Mål och indikator Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos 2015 EKONOMI I BALANS 0,3 0,5 0 0 Mål 2015 Utfall per den 31 augusti 2015 visar på ett mindre överskott. Även om antalet förordnanden om stödperson minskat något så är kostnaderna fortfarande något större än föregående år då antalet pågående förordnanden är något fler Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos 2015 Mål 2015 Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) 2 Kan ej anges, se nedan Andel ekologiska livsmedel 30 % Klimatpåverkan från medicinska gaser: kg CO 2-ekvivalenter per invånare Patientnämndens förvaltning har ett miljöledningssystem och är sedan 2004 miljöcertifierad enligt ISO Sedan slutet av 2013 ingår förvaltningen i ett gemensamt miljöledningssystem (GemMLS) tillsammans med LSF, Stockholm Care, Kulturförvaltningen och AB SLL Intern Finans. Ledningssystemet kommer under året att utökas med ytterligare två förvaltningar.

10 9 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Uppföljande revisioner genomförs regelbundet. En gemensam utvidgad certifiering genomfördes i slutet av februari med syfte att erhålla ett gemensamt certifikat för alla enheter som ingår i GemMLS. Miljödialog kommer att hållas med miljöstrategen för det gemensamma miljöledningssystemet för att konstatera status för förvaltningens miljöarbete. Miljöutmaning 2016 Förvaltningen har lokala och gemensamma miljömål tillsammans med de andra enheterna som ingår i GemMLS och arbetar aktivt med miljöfrågor genom att följa Miljöutmaning 2016 och uppfylla de krav som är relevanta för verksamheten. Uppföljande interna och externa revisioner genomförs regelbundet. För att minimera eventuell miljöbelastning och verka för en ekologisk hållbar utveckling tas miljöhänsyn i varje handling och beslut. Enligt landstingets miljöpolitiska program Miljöutmaning 2016 som gäller för tidsperioden lämnas nedanstående redovisning för förvaltningens miljöarbete. Klimatneutrala tjänster Personalen reser med kollektiva transportmedel. De fåtaliga taxiresorna görs företrädesvis med bilar som använder förnybara bränslen. Tåg är alltid ett förstahandsalternativ vid inrikesresor. Enligt den gemensamma mål- och handlingsplanen för GemMLS ska förvaltningar och bolag minska resandet med flyg till Malmö, Göteborg och Sundsvall och i stället använda mera klimatneutrala färdmedel. Under 2013 gjorde förvaltningen åtta flygresor till eller från Göteborg. Under 2014 har det inte gjorts några flygresor till eller från Malmö, Göteborg eller Sundsvall. Förvaltningen har nått målet avseende minskning av klimatpåverkande resor. Målet följs upp vid utgången av Ekologiska livsmedel Vid patientnämndens förvaltning tillhandahålls endast te och kaffe ur automat till personalen. I denna används ekologiskt kaffe och ekologisk mjölk. Någon fruktkorg finns inte. Förvaltningen uppnår målet om att 30 procent av måltiderna som serveras inom landstinget ska vara ekologiska. Ledningssystem Förvaltningens miljöarbete integreras i den ordinarie verksamheten genom att knyta an till kvalitetsarbetet och budgetprocessen. Särskild rutin för miljökonsekvensbedömning finns. Vid ombyggnad eller större investeringar tas hänsyn till resultatet av de eventuella miljökonsekvensbedömningar som görs. Detta har tidigare gjorts vid ombyggnad av kontorsutrymmen, anskaffning av rörelsestyrd belysning i våtutrymmen och en tidigare måloch handlingsplan. Förvaltningen har börjat integrera alla processer för att ytterligare knyta ihop sambandet mellan miljö, ekonomi och kvalitet. Arbetet kommer att fortskrida som en ständigt pågående process, inte minst då den kommande omarbetade ISO-standarden kräver detta. Förvaltningens miljösamordnare är diplomerad internrevisor för integrerade ledningssystem. GemMLS har miljömålshierarki. Överst gäller landstingets miljöpolitiska program. Fokusområden från miljöpolitiska programmet har brutits ner i en övergripande, gemensam mål- och handlingsplan samt en lokal mål- och handlingsplan för respektive förvaltning. Under våren 2015 utsattes pati-

11 10 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A entnämndens förvaltning för extern revision som renderade en lokal avvikelse då en brandsläckares bäst-före-datum passerats. Denna avvikelse är åtgärdad. Energi Förvaltningen har införskaffat avstängningsbara kopplingsdosor för att säkerställa att alla elektroniska apparater är avstängda och att eventuella adaptrar inte drar ström när de är i viloläge. I dagsläget går det inte få fram uppgifter för den egna elförbrukningen, då förvaltningen inte har separat elmätare. Dessutom ingår kostnad för el och uppvärmning i månadshyran. Förvaltningen har en annan hyresvärd än Locum. Under 2014 installerades rörelsestyrd belysning i förvaltningens toalettutrymmen. Läkemedel Patientnämndens förvaltning använder varken lustgas eller läkemedel i sin verksamhet, men uppmärksammar om det i inkommande ärenden finns frågor som berör läkemedel och miljö. Förvaltningen registrerar patientärenden som handlar om vårdrelaterade infektioner som lett till onödigt ökad antibiotikaförbrukning. Sedan hösten 2013 följer förvaltningen ärenden där patienter ådragit sig vårdrelaterade infektioner som vården hade kunnat undvika och som lett till ökad antibiotikaförbrukning och längre vårdtider. Under perioden registrerades 64 ärenden, varav 63 procent rörde akutsjukhus och 17 procent specialistvård utanför akutsjukhus. Kemikalier/farligt avfall Förvaltningen använder inte kemikalier i sin kärnverksamhet. De kemikalier som används är maskindiskmedel samt de medel som används vid städning. Hyresvärden, KLF Fastighets AB, som är miljöcertifierad ansvarar för upphandling av städtjänst. Förvaltningen har införskaffat laddningsbara batterier för att få ner antalet förbrukade batterier. Som utgångsvärde används antal förbrukade batterier under Batteriförbrukningen har minskat med 36 procent jämför med utgångsvärdet, vilket medfört en minskad miljöbelastning med bland annat mindre kadmiumutsläpp. Förvaltningen har uppnått uppsatt lokalt miljömål och fortsätter att bevaka användningen av batterier. Avstämning görs vid årsskiftet. Matavfall Förvaltningen har ännu inte påbörjat att avskilja komposterbart matavfall. Detta kommer att införas under Produkter Förvaltningen gör till övervägande delen sina inköp med hjälp av landstingets upphandlingar, huvudsakligen genom Medicarrier. Miljökonsekvensbedömning görs vid behov. Resurssnålhet och kretsloppstänkande beaktas så långt det är möjligt. I dagsläget är det inte realistiskt att målsätta pappersförbrukningen. Såväl förvaltningens stödpersonsverksamhet som handlingar till nämndens sammanträden kräver mycket administration med stor pappersåtgång. Åtta nämndledamöter använder sedan årsskiftet läsplatta för nämndhandlingarna, vilket innebär att det lokala miljömålet delvis uppnåtts. För att helt och hållet lyckas med målet krävs politisk styrning.

12 11 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Förvaltningen bevakar dock pappersförbrukningen, då detta är den enskilt största miljöaspekten, för att se om det är möjligt att vidta åtgärder för att hålla den nere. Det kan åter konstateras att pappersförbrukningen gått upp vilket beror på ökningar av såväl patientärenden Pappersförbrukning som handläggning av stödpersonsärenden. Diagrammet till höger visar de gånga årens förbrukning. Det är troligt att den ökande trenden fortsätter även 2015 då ärendeinströmningen fortsatt öka Förvaltningen kommer att undersöka om det är möjligt utifrån sekretessynpunkt att kommunicera via e-post med sina anmälare via kanalen Mina vårdkontakter, vilket skulle kunna innebära en minskning av pappersförbrukningen. Kopiatorerna är förinställda på dubbelsidig kopiering av kvalitetsskäl för att säkerställa att alla sidor av en skrivelse blir kopierade. Kommunikation En handlingsplan för kommunikation finns. Alla tjänstemäns e-postsignaturer har kompletterats med en uppmaning att tänka på miljön innan man skriver ut ett meddelande. Miljöfrågorna kommuniceras vid APT samt med e-post och på intranätet. Alla nämndens tjänsteutlåtanden konsekvensbedöms utifrån miljö, patientsäkerhet och jämnställd vård. Åtta anställda gick under 2014 en grundläggande miljöutbildning. Förvaltningens miljösamordnare har deltagit i miljöfrukostar och möten för det gemensamma miljöledningssystemet GemMLS. De anställda som är i behov av miljökunskap erbjuds fortlöpande att gå lärarledd utbildning. Under våren har förvaltningens miljösamordnare deltagit i utbildning hos SIS för att ta del av nyheter rörande den omarbetade miljöstandarden som kommer under hösten. Dessutom har miljösamordnaren deltagit i en workshop inför ett nytt miljöpolitiskt program som håller på att utarbetas. Förvaltningens anställda har inte hunnit med att göra den elektroniska miljöutbildningen, vilket är ett uppsatt lokalt miljömål. Utbildningen kommer att genomföras under hösten Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Förvaltningen arbetar för att vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Som framgår av nedanstående sammanställning av medarbetarenkäten 2014 har försämringar skett inom samtliga områden. I två fall, avseende Företag respektive Situation, ligger dock resultaten fortfarande på respektive över 70, vilket indikerar att medarbetarna i stor utsträckning är nöjda. Förvaltningen kommer att vidta särskilda åtgärder för att förbättra index för Grupp.

13 12 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Tillgänglighet/Kvalitet/Punktlighet Målen rörande tillgänglighet och kvalitet avser inte patientnämnden. Nämnden har, som framgår i avsnitt och bilagorna H1-H3 formulerat egna mål rörande bland annat detta. Målen följs upp genom enkäter till anmälare i skriftliga ärenden minst vart tredje år. Därutöver görs minst vartannat år uppföljning av uppringandes nöjdhet med telefontillgängligheten och kontroller av den inledande telefonkontakten med anmälare i skriftliga ärenden. Målen har i samtliga fall uppfyllts. 4. Konsumtion/Produktion 4.1 Genomförd verksamhet Nämndens verksamhet kan grovt indelas i följande delområden: Patientärenden, stödpersonsverksamhet, återföring till verksamheterna, övrig statistik, informationsinsatser, förebyggande arbete och patientsäkerhet. Dessa redovisas nedan Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården Under perioden januari till och med augusti 2015 inkom ärenden till förvaltningen, vilket var 14 procent fler än samma period föregående år. För helåret 2015 förväntas uppemot ärenden. I förvaltningens statistikprogram kan två klagomål/synpunkter registreras i samma ärende, vilket var fallet i 21 procent av periodens ärenden. Klagomålen i dessa ärenden avser alltid samma vårdgivare. Ärenden av detta slag är vanligtvis mer komplicerade och kräver mer utredningsresurser än ärenden

14 13 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A som endast innehåller ett klagomål. Jämfört med samma period 2014 sågs en ökning av antalet ärenden med två klagomål/synpunkter med 6 procent. Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e- postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt och mer än fördubblats sedan Under perioden januari till och med augusti 2015 sågs en fortsatt ökning med 4 procent jämfört med samma period föregående år, vilket tyder på en fortsatt ökning för helåret Antal skriftliga ärenden per år I 54 procent av de skriftliga ärendena hade kontakten med förvaltningen inletts med ett telefonsamtal eller ett e-postbrev. Ärenden som hanterades enbart med e-post ökade med 15 procent och ärenden som hanterades enbart per telefon ökade med 20 procent. Samtliga ärendens fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan. Ärenden per vårdtyp under perioden januari-augusti Vårdtyp Antal Förändring, % Akutsjukhus* Primärvård Psykiatrisk vård Specialistvård** Tandvård Geriatrik Kommunal vård Habilitering 12 - Övrig vård Totalt * exklusive geriatrik ** utanför akutsjukhus Ärenden per kvinnor och män Under perioden avsåg 38 procent av ärendena män. Andelen män har de senast åren varierat mellan 37 och 39 procent. Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan problemområdena. Vård- och behandlingsrelaterade problem var vanligast för båda könen. Kvinnornas andel var här något större än männens. Män klagade något mer än kvinnor på organisation och tillgänglighet medan kvinnor klagade något mer på kommunikation.

15 14 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A I övrigt var skillnaderna små, vilket framgår av nedanstående diagram. 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av kvinnors respektive mäns klagomål Kvinnor Män Även vad gällde kvinnors och mäns klagomål på vårdtyper var skillnaderna små. Synpunkter på akutsjukhus och psykiatrisk vård var något vanligare bland män medan kvinnor oftare klagade på primärvård och specialistvård utanför akutsjukhus. Akutsjukhus I ärenden framfördes klagomål på akutsjukhus, exklusive geriatriska kliniker. De utgjorde 30 procent av samtliga ärenden och ökade med 2 procent jämfört med samma period föregående år. Drygt hälften av klagomålen avsåg vård och behandling. De ökade med 7 procent jämfört med samma period föregående år. De avsåg huvudsakligen brister i samt resultat av behandling. I övrigt sågs endast små skillnader jämfört med samma period föregående år. Primärvård I ärenden framfördes klagomål på primärvård. De utgjorde 27 procent av periodens ärenden. Klagomål på primärvård minskade successivt under en följd av år, men har, med undantag av en liten minskning 2013, ökat sedan Under perioden januari till augusti 2015 ökade ärendena med 26 procent jämfört med samma period föregående år Ökningen skulle kunna förklaras med att många nya mottagningar tillkommit under de senaste åren samt att länets befolkning ökat. 0 Antal ärenden avseende primärvård Prognos 2015

16 15 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Synpunkter på vård och behandling framkom i 45 procent av ärendena. Jämfört med föregående år sågs en ökning av dessa klagomål med 30 procent. Ärendena avsåg huvudsakligen undersökning/utredning, problem relaterade till läkemedelsbehandling samt bristande behandling i övrigt. I 16 procent av ärendena framfördes synpunkter på kommunikation. Antalet var i stort det samma som föregående år. I 14 procent av ärendena framfördes synpunkter på organisation och tillgänglighet. Jämfört med föregående år ökade dessa ärenden med 55 procent. De avsåg huvudsakligen synpunkter på tillgänglighet, nekad besökstid och lång väntetid. De största ökningarna jämfört med 2014 sågs för tillgänglighet och nekad besökstid. Psykiatrisk vård I 727 ärenden framfördes synpunkter på psykiatrisk vård. De utgjorde 16 procent av periodens samtliga ärenden och ökade med 21 procent jämfört med samma period föregående år. Efter ett par år med ett något minskat antal ärenden ses ökningar från och med I 45 procent av ärendena framfördes klagomål på vård och behandling. De ökade med 24 procent jämfört med samma period 2014 och handlade huvudsakligen om behandling med och utan läkemedel samt undersökning/utredning Antal ärenden avseende psykiatrisk vård I 20 procent av ärendena framfördes synpunkter på kommunikation. Även dessa ökade med 24 procent. De avsåg i stor utsträckning bemötande och dialog/delaktighet med patient eller anhörig. Den största ökningen, 63 procent, sågs för klagomål på organisation och tillgänglighet. De utgjorde 14 procent av samtliga klagomål på psykiatrisk vård och avsåg i stor utsträckning bristande tillgänglighet, lång väntetid och bristande valfrihet. Den största ökningen sågs för tillgänglighet där ärendena mer än fördubblades. Specialistvård utanför akutsjukhus I 511 ärenden framfördes synpunkter på specialistvård utanför akutsjukhusen. Denna omfattar ett stort antal större och mindre mottagningar med olika inriktning. De utgjorde 11 procent av samtliga ärenden och ökade med 16 procent jämfört med samma period föregående år. Vartannat klagomål avsåg vård och behandling, vilka ökade med 19 procent jämfört med föregående år. Klagomålen avsåg främst brister i behandlingen och dess resultat. I 20 procent av ärendena hade anmälarna synpunkter på ortopedisk vård, vilket i likhet med tidigare år var den vanligaste specialiteten. Därefter följde obstetrik-gynekologi med 11 procent samt kirurgi och öron-, näsa- hals med 9 procent vardera.

17 16 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Tandvård Antalet ärenden som avsåg tandvård uppgick till 245 och ökade med 14 procent jämfört med samma period föregående år. De utgjorde 6 procent av periodens samtliga ärenden. 35 procent vardera avsåg ekonomiska frågeställningar respektive vård och behandling. De ökade med 6 respektive 10 procent. Övrig vård I 8 procent av ärendena framfördes klagomål på övrig vård. Här registreras ärenden som avser landstingsövergripande frågor samt bland annat ambulanssjukvård, medicinsk fotvård samt hjälpmedels- och syncentraler. Ärendena minskade marginellt jämfört med samma period föregående år Stödpersonsverksamhet Patientnämndens förvaltning har enligt 30 och 31 lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Det gäller även patienter som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller isoleras enligt smittskyddslagen (2004:168) Antal stödpersonsförordnanden per år Antalet ansökningar om att få en stödperson har ökat dramatiskt de senaste åren. Antalet förordnanden ökade med 43 procent under 2013 och ytterligare 25 procent året därpå. Det kan förväntas att ökningen nu avstannat. Under perioden januari till och med augusti genomfördes 207 nya förordnanden, vilket var en minskning med 22 procent jämfört med samma period Antalet befintliga förordnanden har dock ökat. Den sista augusti hade 182 patienter stödperson, vilket var 12 procent fler än vid samma tidpunkt Återföring till verksamheterna Patientnämnden ska enligt lagar och landstingsfullmäktiges reglemente återföra sina klagomålsärenden och erfarenheterna av dessa till vårdgivarna som underlag för deras kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Ett ökande antal av länets vårdgivare följer kontinuerligt sina ärenden hos förvaltningen och tillsänds rapporter över dessa varje månad respektive år. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av förvaltningens erfarenheter. Därutöver efterfrågas erfarenheterna av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med nyteckning och förlängning av avtal med vårdgivare samt av de tre sjukvårdsstyrelserna. Sedan våren 2012 sammanställs dessa rapporter och skickas automatiskt med e-post. Månadsrapporterna har för närvarande cirka 900 mottagare och årsrapporterna något fler.

18 17 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Övrig statistik Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering genererar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför landstinget. Under perioden expedierades cirka 75 manuellt framtagna sammanställningar. Nämnden rapporterar, i likhet med landets övriga patientnämnder, senast den sista februari varje år statistik över föregående års ärenden till IVO. Därutöver sammanställer förvaltningen en årlig rapport över föregående års verksamhet som tillställs Inspektionen för vård och omsorg (IVO)/Socialstyrelsen och övriga som är intresserade. Den anmäls också i landstingsfullmäktige. Patientnämnden ska även göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Förvaltningen följer regelbundet upp inkomna ärenden och kan följa utvecklingen för enskilda vårdgivare och vårdenheter. När så bedöms relevant, vanligen på grund av en kraftig ärendeökning eller ärendenas allvarlighetsgrad, överlämnas information på aggregerad nivå till IVO för ställningstagande till eventuell åtgärd. En sådan överföring var aktuell under våren. I ett första steg inhämtas synpunkter från vården rörande den uppmärksammade utvecklingen. I det aktuella fallet bedömdes att den information som verksamheten lämnade rörande ärendeökningen var tillfredsställande, varför det inte för närvarande fanns skäl att överlämna dessa ärenden till IVO. Verksamhetens ledning informerades om att förvaltningen avser att följa ärendeutvecklingen. I skrivande stund pågår handläggning av ytterligare två verksamheter med kraftiga ärendeökningar Informationsinsatser Förvaltningen ska informera vården, patienter och allmänhet om sin verksamhet och om ärenden som varit aktuella. Medarbetare gör därför besök hos ett stort antal vårdgivare samt patient- och intresseföreningar. Personalen föreläser även vid utbildningstillfällen för utländska läkare, kuratorer, undersköterskor, medicinska sekreterare och vid grundutbildningar för blivande tandläkare, arbetsterapeuter och sjuksköterskor. På grund av det ökande inflödet av klagomåls- och stödpersonsärenden har antalet informationsinsatser måst minskas de senaste åren. Under perioden genomfördes 26 sådana informationstillfällen, vilket var färre än samma period 2013 och 2014 då de uppgick till 51 respektive 35. I rådande arbetsläge behöver strikta prioriteringar göras beträffande fortsatta informationsinsatser. Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. I mars månad deltog förvaltningen med ett seminarium rörande förbättringsåtgärder i vården samt en monter vid SLL:s patientsäkerhetsdag. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara är förvaltningen knuten till landstingets centrala patientsäkerhetskommitté. Därutöver deltog nämnden och förvaltningen med en poster rörande ärenden som medfört förbättringsåtgärder i vården vid den internationella pati-

19 18 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A entsäkerhetskonferensen, International Forum on Quality and Safety in Health Care, i London i april Förebyggande arbete Genom sitt förebyggande arbete bidrar patientnämnden till ökad patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förvaltningen kan genom sitt ärendehanteringsprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på dessa. Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden. Detta är ärenden av allvarlig karaktär eller sådana som får allvarliga följder. Det kan också vara ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem. Under perioden har nämnden behandlat fyra principärenden. Dessa avsåg: patientförsäkringsvillkor, som inte är exakt lika i landstings- respektive privatdrivna verksamheter bristande följsamhet till patientdatalagen patient som glömdes bort på en akutmottagning vård av patienter med cancersjukdom. Därutöver har återföring rörande vidtagna eller planerade förbättringsåtgärder inkommit i tre principärenden. Dessa avsåg bristande samverkan i vården av ett flerfunktionshindrat barn, ofullständigt adresserade försändelser från landstingsenheter och problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem. Förvaltningen följer kontinuerligt de förbättringsåtgärder som dokumenteras i yttranden från vårdgivare. Åtgärderna kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Förbättringsåtgärder hade vidtagits i 357 skriftliga ärenden som avslutades under perioden, vilket var 26 procent av samtliga och 55 procent fler än samma period föregående år då de uppgick till 230. I 235 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 159 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden Patientsäkerhet De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en värdefull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet.

20 19 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Sveriges kommuner och landsting har utarbetat åtta åtgärdspaket omfattande vanliga vårdskador. Dessa innehåller information till vården bland annat om vilka rutiner som ska följas och beskrivningar av dessa. Förvaltningen följer ärenden avseende: läkemedelsrelaterade problem vårdrelaterade infektioner fall och fallskador (omvårdnadsrelaterade tillbud/olyckor) trycksår undernäring. Under perioden hanterade förvaltningen 560 ärenden avseende läkemedelsrelaterade problem. Detta var en ökning med 31 procent jämfört med motsvarande period Den kraftiga ökningen kan sannolikt delvis förklaras med att förvaltningen från och med sommaren 2014 har förbättrat uppföljningen av ärenden med denna problematik. Ärendena avsåg huvudsakligen primärvård, psykiatrisk vård och akutsjukhus. Under perioden inkom 64 ärenden där patienten fått en vårdrelaterad infektion, ofta i samband med en operation. Detta var en kraftig ökning jämfört med samma period föregående år, då 24 ärenden inkom. För övriga patientsäkerhetsområden var antalet ärenden litet. 4.2 Verksamhetsförändringar Inga förändringar avseende verksamhetens innehåll eller uppdrag har skett inför Dock har de olika verksamhetsområdena expanderat kraftigt de senaste åren, vilket varit särskilt tydligt under 2014 och, vad gäller klagomålsärenden, även fortsatt under inledningen av Förvaltningens möjligheter att påverka omfattningen av de olika verksamhetsdelarna är i princip obefintliga - de som har synpunkter på vården, ansöker om stödperson eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Antalet ledamöter i patientnämnden har ökat från tio till tolv, vilket medför en kostnadsökning gällande arvode, deltagande i konferenser etc Patientärenden Antalet klagomålsärenden har ökat kraftigt de senaste åren, under 2014 med 11 procent. Ökningen kvarstår under januari till och med augusti 2015, då den uppgick till 14 procent. För helåret 2015 förväntas närmare ärenden, vilket vida överstiger samtliga tidigare år. Därtill kommer att antalet skriftliga ärenden ökat kontinuerligt och mer än fördubblats sedan utan att handläggarresurserna ökat i motsvarande grad, vilket framgår av diagrammet nedan som visar antalet inkomna skriftliga ärenden samt antalet handläggartjänster som är tillgängliga för klagomålsärenden. Handläggarna anges som andelar av heltidstjänster, till exempel drygt procent, det vill säga drygt 12 heltidstjänster den 31 augusti 2015.

21 20 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Antal skriftliga ärenden samt handläggarresurser per år Skriftliga ärenden Handläggare I antalet tillgängliga handläggartjänster har inräknats två tjänster där innehavarna är föräldralediga och beräknas återkomma i tjänst i mars I det ena fallet har handläggaren ersatts av en administratör. Den andra tjänsten är vakant. I realiteten har således antalet tillgängliga handläggarresurser minskat jämfört med 2014, vilket innebär en utökning av antal ärenden för varje befintlig handläggare. Dessutom har ytterligare handläggarresurser måst avsättas för stödpersonsverksamheten. Denna regleras av rättighetslagar och förvaltningen är skyldig att snarast förordna stödpersoner till de patienter som inkommer med ansökan. Antalet nya förordnanden har minskat under 2015, dock kvarstår ett stort antal tidigare förordnanden, vilket medför att administrationen av detta inte beräknas minska. Det ökande antalet ärenden som hanteras per telefon ställer krav på en hög telefontillgänglighet, varför förvaltningen tidigare förstärkt den dagliga telefonbemanningen. Med anledning av det ökande antalet skriftliga ärenden, vilka kräver mer handläggarresurser än övriga ärendetyper, har förvaltningen måst överväga att begränsa telefontiderna något för att frigöra tid för handläggning av övriga ärenden. Något beslut har dock inte fattats än. För att underlätta handläggningen har förvaltningens ärendehanteringssystem utvecklats betydligt under de senaste åren. Ytterligare åtgärder i samma syfte kan utredas, det är dock förenat med relativ höga kostnader. Under rådande omständigheter blir det svårt att leva upp till förvaltningens kvalitetsmål rörande handläggning. Dessa anger bland annat att en anmälare som inkommit med en skrivelse ska kontaktas inom tolv arbetsdagar. Tidigare skulle anmälaren kontakts inom sju arbetsdagar. Med anledning av det ökande antalet ärenden ändrades detta 2010 till tolv dagar. Förvaltningen följer utvecklingen och kan komma att behöva förlänga den aktuella tiden. Det är även sannolikt att den totala handläggningstiden av skriftliga ärenden kan komma att förlängas när det ökande antalet ärenden ska hanteras. Detta är olyckligt eftersom de som vänder sig till förvaltningen har råkat illa ut och tappat förtroendet för vården. Det är därför angeläget att återställa detta genom ett professionellt bemötande och högkvalitativ handläggning

22 21 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A av deras ärenden. Därigenom kan i många fall en kostbar rundgång i vården förebyggas. Att förvaltningen erbjuder god tillgänglighet och ett gott omhändertagande är således kostnadseffektivt då det leder till nöjda anmälare med återupprättat förtroende för vården, och som känner att deras problem tagits på allvar, vilket sammantaget torde innebära en besparing för vården som helhet. Här är det centralt för förvaltningen att ha korta handläggningstider. Det kan även antas att förvaltningens ärendehantering i sig kan innebära en tidsbesparing för vården, då många ärenden löses vid anmälarens kontakt med förvaltningen Stödpersonsverksamheten Rätten till stödperson regleras i rättighetslagar. Verksamheten är därmed omöjlig att styra, vad gäller såväl volym som fördelning över tid. Denna del av verksamheten måste alltid prioriteras, vilket från och med 2014 medfört att resurser måst överföras från övrig verksamhet, varvid resurserna för handläggning av ärenden som avser klagomål och synpunkter på hälso- och sjukvården minskat i motsvarande utsträckning. De senaste två åren har antalet förordnanden för stödpersoner nära nog fördubblats, varvid kostnaderna ökat kraftigt. Detta kan förvaltningen varken planera eller styra över. Verksamheten medför kostnader av olika slag: Arvode och kostnadsersättning till stödpersonerna. Varje förordnande medför en kostnad om minst kr per månad. Därutöver kan reseersättning i samband med besök hos patienterna tillkomma. Ökade handläggarresurser för att administrera den expanderande verksamheten. Åtgärder för att rekrytera fler stödpersoner, till exempel annonsering, informationsmaterial och -insatser. Förvaltningen behöver ha en beredskap att skyndsamt kunna tillhandahålla lämpliga stödpersoner. Utbildning för nya stödpersoner.

23 22 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1508 Budget 1508 Avvik AC- BU 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik PR- BU Boksl 2014 Fsg av övr tjänster 1,1 0,9 0,2 1,0 10,0% 1,5 1,5 0,0 1,5 Landstingsbidrag 14,5 14,5 0,0 13,2 9,8% 21,8 21,8 0,0 19,8 Övirga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 15,6 15,4 0,2 14,2 9,9% 23,3 23,3 0,0 21,3 Personalkostnder -12,8-12,7-0,1-11,5 11,3% -19,8-19,8 0,0-18,0 Kostn f verks ankn tj 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Lokal- och fastighetskostn -1,3-1,1-0,2-1,3 0,0% -1,8-1,7-0,1-1,8 Övriga kostnader -1,2-0,9-0,3-0,9 33,3% -1,9-1,8-0,1-1,3 Verksamhetens kostnader -15,3-14,7-0,6-13,7 11,7% -23,5-23,3-0,2-21,2 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 Finansnetto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,3 0,7-0,4 0,5-0,2 0,0-0,2 0,0 Erhållna koncernbidrag (komp) 0,0 0,0 Lämnade koncernbidrag (komp) 0,0 0,0 Justerat resultat 0,3 0,7-0,4 0,5-0,2 0,0-0,2 0,0 Lämnade koncernbidrag (skatt) 0,0 0,0 Överavskrivningar 0,0 0,0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 0,3 0,7-0,4 0,5-0,2 0,0-0,2 0,0 Resultatet t o m augusti är plus 0,3 mkr jämfört med plus 0,5 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet är ca 0,4 mkr sämre än periodiserad budget. Prognos beräknas till omkring minus 0,2 mkr p g a den ökade volymen för stödpersonsverksamheten och ökade kostnader för IT tjänster. Intäkterna är 0,2 mkr högre än periodiserad budget.

24 23 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Intäktsutveckling 10,1 9,8 10,1 Intäktsutveckling, procent 10,0 9,4 9,9 9,4 3,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,4-6,3 Landstingsbidrag 0 Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Jan-aug 2015 (Utf 1508/Utf 1408) Prognos 2015 (PR 2015/ÅR 2014) Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling, procent 7,1 11,3 9,4 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,4 12,914,3 11,8 10,0 11,4 2,9 Personalkostnader 0 Övriga kostnader Verksamhetens kostnader -16,2 Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Jan-aug 2015 (Utf 1508/Utf 1408) Prognos 2015 (PR 2015/ÅR 2014) Avvikelser periodens utfall Orsak, Mkr textkommentar Intäkt Avvik AC-BU 1508 Kostnad Avvik AC-BU 1508 Resultat Avvik AC-BU 1508 Intäkter 0,2 0,0 0,2 Pers kostnader -0,1-0,1 Lokalhyra -0,2-0,2 Övriga kostnaderr -0,3-0,3 Ev ej analyserad restpost 0,0 Summa avvikelse 0,2-0,6-0,4

25 24 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A De främsta orsakerna till resultatets avvikelse mot periodiserad budget med minus 0,4 mkr är ökade kostnader för stödpersonsverksamheten, ökad lokalhyra och ökade kostnader för IT Avvikelser prognostiserat resultat Orsak, Mkr textkommentar Intäkt Avvik PR-BU Kostnad Avvik PR-BU Resultat Avvik PR-BU Intäkter 0,0 0,0 Personalkostnader 0,0 0,0 Lokalhyra -0,1-0,1 Övriga kostnader -0,1-0,1 Avskrivningar 0,0 0,0 Ev ej analyserad restpost 0,0 Summa avvikelse 0,0-0,2-0,2 Prognos för helåret 2015 beräknas på omkring minus 0,2 mkr beroende på kostnader för rekrytering av ny förvaltningschef samt att förvaltningen måste hyra rum på annan våning än man tidigare disponerat Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr SLL-externt Ack utfall 1508 SLL-externt Ack utfall 1408 Förändr % SLL-externt Prognos 2015 SLL-externt Budget 2015 Avvik PR-BU SLL-externt Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 1,1 1,0 10,0% 1,5 1,5 0,0 1,5 Verksamhetens kostnader -11,5-11,7-1,7% -18,2-17,9-0,3-16,3 Avskrivningar 0,0-0,1-100,0% 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansnetto 0,0 0,0 0,0 Resultat -10,4-10,8-3,7% -16,7-16,4-0,3-14,8 Inga större avvikelser mellan utfall och prognos.

26 25 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Personal Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1508 Budget 1508 Avvik AC-BU 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik PR- BU Boksl 2014 Summa personalkostnader 12,8 12,7 11,5 19,8 19,7 18,0 varav förändring sem- och löneskuld -0,2-0,2-0,2 0,0% 0,0 0,0 varav lönekostnad 13,0 12,7 0,3 11,7 11,1% 0,0 18,0 varav pensionskostnad 0,0 0,0 Inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav läkare 0,0 0,0 varav sjuksköterskor 0,0 0,0 varav övrig personal 0,0 0,0 Summa bemanningskostnad 12,8 12,7 0,1 11,5 11,3% 19,8 19,7 0,0 18,0 Sjukfrånvaromått Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd %-enh Progn 2015 Budget 2015 Avvik %- enh Procentuell sjukfrånvaro 3,1 4,3-33,0% 0,0% Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas öka med 10 procent, det vill säga 1,8 mkr i jämförelse med årsbokslut Den förväntade lönekostnadsökningen består av en volymförändring motsvarande 8 procent och en löneökning på 2 procent. Sjukfrånvaron har minskat från 4,3 till 3,1 procent. Inhyrd personal har inte förekommit. Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1508 Budget 1508 Avvik AC- BU 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik PR- BU LF/LS/HSN beslut (Ja/Nej) Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,0% Förändrad verksamhet 1 Totalt förändring Boksl 2014 Patientnämnden har ett ökat antal medarbetare genom att en tjänst som kommunikatör överförts från Landstingsstyrelsens förvaltning. Övrig ökning av antal helårsarbeten beror på vikariat, innebär ingen reell ökning av antal anställda.

27 26 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto Lokalkostnaderna förväntas öka med 140 tkr på grund av att kontorsrum hyrts på ett annat våningsplan i fastigheten. Avskrivningarna förväntas minska väsentligt, från 116 tkr i årsbokslutet 2014 till 45 tkr Investeringar Investeringar Mkr Ack utfall 1508 Status* Prognos 2015 Budget LF 2015 Avvik PR-BU Objekt 1 0 Objekt 2 etc. 0 Övriga ospecificerade ojbekt 0 Totalt investeringar *) Välj mellan status bereds för beslut, utredning, planering, driftstart eller pågår Förvaltningen har köpt 3 läsplattor och 1 dator. 5.3 Balansräkning Balansräkning Mkr aug dec Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 0,1 0,1 0 Omsättningstillgångar 2,6 2,1 1 varav kassa och bank 2,1 1,4 1 SUMMA TILLGÅNGAR 2,7 2,2 1 Eget kapital 0,8 0,5 0 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 Skulder 1,9 1,7 0 Långfristiga skulder 0,0 0,0 0 Kortfristiga skulder 1,9 1,7 0 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2,7 2,2 1 Ingen större skillnad finns i tillgångarna. Ökningen förklaras av ökat banksaldo, medan anläggningstillgångarna minskat. Skuldsättningen kan hänföras till eget kapital och kortfristiga skulder. Egna kapitalets förändring förklaras av högre positivt resultat i delåret än vid årbokslut.

28 27 (28) DELÅRSRAPPORT 2015 PaN A Analys och eventuella riskfaktor Riskfaktorer Förklarande kommentar Skattat belopp Mkr Ingår i prognos? Ja/Nej/Delvis Ex. inflation Vad består risken i? Ex. medtagen inflation i PR 3 %, om högre så underskott Summa 6. Förvaltning/bolag som arbetsgivare Förvaltningen utgjordes under perioden av 21 personer, varav en förvaltningschef, 18 kvalificerade handläggare med social, juridisk eller samhällsvetenskaplig kompetens samt legitimerad vårdpersonal inom hälso- och sjukvård respektive tandvård, en kommunikatör samt två, från och med slutet av maj tre, administratörer. Inhyrd personal har inte förekommit. Förvaltningen har inte haft några svårigheter med bemanningen under sommaren. Förvaltningen har såväl en övergripande kompetensutvecklingsplan som individuella planer för samtliga medarbetare. Arbetet med dessa sker enligt KOLL-modellens årscykel. Då förvaltningen är liten, med totalt 21 anställda, bedöms detta vara tillfyllest. Personalomsättningen är relativt liten och orsakas huvudsakligen av pensionsavgångar. Förvaltningen har inte upplevt några svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Under perioden har två handläggare varit föräldralediga. Förvaltningen har rutiner för rekrytering och anställning. Enligt personaloch kompetensförsörjningsplanen för 2014 ska, vid lika meriter, företräde ges till manliga sökande, personer med annan etnisk bakgrund än svensk samt personer med funktionsnedsättning. Majoriteten av sökande till ledigförklarade tjänster är dock kvinnor. 6.1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron är generellt låg och några könsskillnader kan inte ses. Åtgärder för att sänka densamma är inte aktuella. 7. Ledningens åtgärder Det finns inga möjligheter att vidta åtgärder för att begränsa den pågående expansionen av verksamheten. De som har synpunkter på vården, ansöker om stödperson eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Då stödpersonsverksamheten styrs av rättighetslagar har resurser måst överföras från handläggningen av klagomålsärenden. Följden av detta har blivit att det ökande antalet klagomålsärenden fördelas på färre handläggare som redan tidigare är hårt belastade. Detta medför att handläggnings-