Patientnämndens förvaltning. DELÅRSRAPPORT Augusti 2017

Transkript

1 Patientnämndens förvaltning DELÅRSRAPPORT Augusti

2 2 (21) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Styrning Styrning av verksamheten... 5 Lagar... 6 Reglemente... 6 Landstingsfullmäktiges inriktningsmål Uppdrag... 7 Uppdrag i budget... 7 Uppdrag under löpande år Efterlevnad av styrande dokument... 7 Specifika ägardirektiv... 7 Landstingets finanspolicy Intern styrning och kontroll Mål Ekonomi i balans Landstingsfullmäktiges beslutade mål... 8 Medborgare och kund... 8 Verksamhet/förnyelse... 8 Medarbetare... 8 Ekonomi Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål Verksamhet Produktion... 9 Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården Stödpersonsverksamheten Återföring till verksamheterna Övrig statistik Kommunikation och marknadsföring Förebyggande arbete Ärenden som leder till förbättringsåtgärder i vården Förvaltningens bidrag till ökad patientsäkerhet i vården Övrigt Verksamhetsförändringar... 16

3 3 (21) Utveckling helårsarbeten Sjukfrånvaro Personal och utbildning Ekonomi Resultatutveckling och prognos Bemanningskostnader elser periodens utfall elser prognostiserat resultat Externa intäkter och kostnader Övriga kostnader Avskrivningar och finansnetto Investeringar Balansräkning Analys och eventuella riskfaktorer Ledningens åtgärder Nämnd-/styrelsebehandling... 20

4 4 (21) 1. Sammanfattning Resultatutveckling 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2016 Budget Nuvarande prognos Fg mån prognos Kostnadsutveckling 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% -6,8% -8,1% -5,8% -5,1% 3,9% -3,7% 8,1% 0,1% -1,7% -0,2% PR -2,0% -1,5% -8,2% 2,5%2,5% BU Kostnadsutveckling per månad Prognos Budget Kostnadsutvecklingen till och med 31 augusti fortsätter att vara positiv. Till stor del beror detta på ett par tjänster varit vakanta under varierande tid, däribland förvaltningschefstjänsten som var obesatt under januari och februari, samt att skatteverket meddelat att nämnden inte kommer att eftertaxeras gällande arbetsgivaravgifter på stödpersonernas omkostnadsersättning, vilka reserverats men inte inbetalats till skattemyndigheten i väntan på besked i frågan. Därutöver har vissa effektiviseringar gjorts inom administrationen.

5 5 (21) Till detta kommer även att kostnaderna för IT minimerats under perioden eftersom ett nytt ärendehanteringssystem, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska kunna drivas med fortsatt hög kvalitet trots de senaste årens markanta ökningar av antalet klagomålsärenden, är under utveckling. Förvaltningen bedriver ett intensivt utvecklingsarbete och utreder för närvarande hur administrationen av såväl klagomåls- som stödpersons- och övriga ärenden kan förenklas. Detta kräver dels ett förstärkt it-stöd vid handläggning, dels att kommunikationen med såväl anmälare som vård kan ske digitalt. Denna typ av kommunikation är att föredra ur miljösynpunkt och även ur ett ekonomiskt perspektiv; förvaltningen kan ta emot och hantera ett större antal ärenden till en mindre kostnad. Förvaltningens nuvarande ärendehanteringssystem, som togs i bruk 2002, är för gammalt och kan inte utvecklas vidare för att möjliggöra detta. Under har arbete pågått för att utreda hur detta kan lösas och ett nytt system kommer att utvecklas under hösten och beräknas kunna tas i bruk vid årsskiftet /2018. Förvaltningen kommer att redovisa ett mindre överskott vid årets slut. 2. Styrning 2.1 Styrning av verksamheten Patientnämnden fullgör landstingets skyldighet att bedriva patientnämndsverksamhet och fungerar som en objektiv instans för kontakt med både patienter och personal. Utifrån inkomna klagomål och synpunkter samt annan information förvaltningen får, görs utredningar och framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ. I förebyggande syfte gör nämnden uttalanden när det gäller generella iakttagelser och tendenser som kräver vårdpersonalens uppmärksamhet. De brister som utreds av förvaltningen utgör underlag för kvalitetsförbättringar hos såväl berörda vårdenheter som vården i helhet. Då nämnden lägger särskilt stor vikt vid ärenden som rör patientsäkerhet identifieras brister inom detta område, varvid vården ges möjlighet att vidta lämpliga åtgärder. Enligt lag om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnden rapporter iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Enligt landstingsstyrelsens reglemente åligger det nämnden att bland annat uppmärksamma ansvariga nämnder och förvaltningar på risker eller otillfredsställande vård och behandling samt att verka för kvalitetssäkring och hög patientsäkerhet i länets hälso- och sjukvård. Detta fullgör förvaltningen bland annat genom ett mycket stort antal statistiska rapporter som sänds till vården på månads- respektive årsbasis. Nämnden har också en uppgift av myndighetskaraktär, att förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas i psykiatrin eller isoleras enligt smittskyddslagen. Denna verksamhet regleras i rättighetslagar och är därmed omöjlig att styra, såväl vad gäller volym som fördelning över tid.

6 6 (21) Lagar Patientnämndens uppdrag utgår främst från lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m., lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, smittskyddslagen (2004:168), förvaltningslagen (1968:223), personuppgiftslagen (1998:204) samt offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Därtill kommer gällande reglemente och landstingsfullmäktiges inriktningsmål. Reglemente Enligt det reglemente som landstingsfullmäktige fastställt åligger det verksamheten 1. att verka för att patienternas intressen tas tillvara och att deras integritet skyddas samt att verka för att dessa frågor förankras i den löpande verksamheten 2. att verka för att en god kontakt och kontinuitet upprätthålls mellan vårdpersonalen och patienterna, bland annat genom information och utbildning 3. att hjälpa och stödja patienter och anhöriga samt att ta emot och vid behov förmedla förslag, idéer och synpunkter rörande landstingets hälsooch sjukvård 4. att informera patienter och deras anhöriga om de möjligheter och rättigheter som patientförsäkringen, läkemedelsförsäkringen och rättshjälpen innefattar 5. att informera klagande om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, riksdagens ombudsmän och andra prövningsinstanser och myndigheter samt vid behov förmedla kontakter med dessa 6. att informera personalen inom landstingets hälso- och sjukvård om dels möjligheten att vända sig till nämnden för att lämna förslag till förbättringar i vården, dels genom nämnden få hjälp och stöd i patientarbetet 7. att informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet 8. att med anledning av hänvändelser, framställda klagomål och annan information som nämnden får göra de utredningar och de framställningar till ansvariga nämnder inom landstinget och till andra berörda organ vilka är påkallade 9. att i förebyggande syfte verka för att sådana förhållanden vilka kan innefatta risker för felaktig eller otillfredsställande vård eller behandling uppmärksammas av ansvariga nämnder och förvaltningar samt att i övrigt verka för kvalitetssäkring och hög patientsäkerhet inom landstingets hälso- och sjukvård 10. att vidareutveckla analyserna av inkomna klagomål och intensifiera det förebyggande arbetet

7 7 (21) 11. att årligen återföra nämndens ärenden till respektive sjukhus och berörda nämnder och styrelser som ett underlag för kvalitetsutvecklingsarbete i vården 12. att senast den sista februari varje år till Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten under föregående år 13. att göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn 14. att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin eller tvångsisoleras med stöd av smittskyddslagen. Landstingsfullmäktiges inriktningsmål Verksamheten ska prioritera följande inriktningsmål fastställda av landstingsfullmäktige: Kunskapen om patientnämnden bland allmänhet och personal ska öka. Klagomålen ska analyseras och följas upp. Det förebyggande arbetet ska intensifieras. 2.2 Uppdrag Förvaltningen har under 2016 utarbetat styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer under 2016, vilket fastställts vid nämndsammanträde den 31 januari. Uppdrag i budget Förvaltningen har, i och med det pågående utvecklingsarbetet avseende administrativ hantering av ärenden och möjlighet till digital kontakt med såväl anmälare som vård, avsatt medel inom den egna budgetramen för att aktivt stödja utveckling, innovation och förnyelse som bidrar till en högkvalitativ och kostnadseffektiv verksamhet och en god arbetsmiljö. Uppdrag under löpande år Inga nämndspecifika uppdrag har givits. 2.3 Efterlevnad av styrande dokument Specifika ägardirektiv Inte aktuellt för patientnämnden. Landstingets finanspolicy Nämnden följer landstingets finanspolicy.

8 8 (21) 2.4 Intern styrning och kontroll Nämnden har en internkontrollplan med kompletterande rutin för intern kontroll som följs upp årligen. I planen för identifieras 14 riskområden, samtliga gröna enligt trafikljusmodellen. Den uppföljning som hittills genomförts under redovisas i bilaga F9 och visar att den interna kontrollen varit god. För närvarande finns inga risker som behöver åtgärdas. 3. Mål 3.1 Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS Finansiell stabilitet Resultat: Ett positivt resultat före omställningskostnader, mkr 1) aug 1) För förvaltningar/bolag avses att det av fullmäktige beslutade resultatkravet uppnås. Uppfyllt aug 2016 aug Prognos Mål 3,4 Ja 1,8 Uppfylls 0 mkr 3.2 Landstingsfullmäktiges beslutade mål Landstingets övergripande mål avseende medborgare och kund, verksamhet/förnyelse, medarbetare respektive ekonomi har brutits ned och anpassats till den lokala verksamheten. Nedanstående mål har i ett första steg definierats för och därefter formulerats i styrkort för såväl grupper som enskilda medarbetare. Medborgare och kund Förvaltningen ska: lämna individanpassad information till allmänheten ha hög tillgänglighet med god kvalitet synas externt. Verksamhet/förnyelse Förvaltningen ska: fortsätta den inledda digitaliseringsprocessen ha/följa standardiserade processer värna om medborgares sekretess och integritet. Medarbetare Förvaltningen ska: arbeta systematiskt med KOLL ha en god arbetsmiljö möjliggöra kollegialt lärande.

9 9 (21) Ekonomi Förvaltningen ska: ha en budget i balans arbeta med styrkort. Planering och arbete enligt ovanstående har skett under perioden januari till och med augusti. 3.3 Tillgänglighet och kvalitet samt övriga lokala mål Verksamheten styrs av lagar samt reglemente och mål som fastställts av landstingsfullmäktige. Dessa definierar fem verksamhetsområden; patientklagomål, stödpersonsverksamhet, förebyggande arbete, öka kunskap om verksamheten hos vårdpersonal och patienter/allmänhet samt främja kontakter. Med utgångspunkt i ovanstående fastställde nämnden 2012 en övergripande kvalitetspolicy som uppdaterades 2015, se bilaga 1. Denna kompletteras av planer avseende mål och aktiviteter. Den senaste fastställdes i januari, se bilaga 2. Planen anger mål samt strategier och rutiner för att nå dessa och även uppföljningsmetoder. De rutindokument som anknyter till målen revideras kontinuerligt. Målen utgår från de fem identifierade verksamhetsområden som beskrivits ovan. De mål som rör patientklagomål avser såväl anmälarnas nöjdhet som vårdens nytta av förvaltningens handläggning av ärenden. För de mål som endast berör förvaltningens verksamhet har angetts att 90 procent av anmälarna/vårdgivarna ska vara nöjda. I de fall förvaltningen inte självständigt kan påverka att målet uppnås har angetts att 80 procent ska vara nöjda. De mål som anges i nämndens mål och handlingsplan följs upp bland annat genom enkätundersökningar minst vart tredje år. Resultatet av den undersökning som genomfördes under våren 2016 och riktade sig till 330 anmälare som haft skriftliga ärenden hos förvaltningen redovisas i bilaga 3. Under våren genomfördes en undersökning riktad till 358 vårdenheter som hade två eller fler skriftliga ärenden under Resultatet av denna redovisas i bilaga 4. Utöver ovanstående finns mål relaterade till miljö, intern kontroll, informationssäkerhet med mera. 4. Verksamhet 4.1 Produktion Produktionen inom nämndens olika verksamhetsområden beskrivs nedan.

10 10 (21) Patientärenden - klagomål på hälso- och sjukvården Under perioden januari till och med augusti inkom ärenden till förvaltningen, vilket var 2 procent färre än samma period föregående år och indikerar att det totala antalet ärenden för helåret kan bli något färre än föregående år. Antal ärenden per kontakttyp och år Möjlig utveckling Telefon Skrivelse E-post Ärenden kan inkomma i form av skrivelser, telefonsamtal eller e-postbrev samt vid personliga besök. De skriftliga ärendena, som vanligtvis är mer komplexa än övriga, har ökat kontinuerligt. Under 2016 ökade de med 13 procent jämfört med Under januari till och men augusti uppgick de till 1 571, vilket var 5 procent färre än samma period föregående år. Under de senaste åren har antalet ärenden som hanteras enbart per telefon ökat kraftigt. För kan ett något mindre antal förväntas. Under januari till och med augusti uppgick de till 2638, vilket var 11 procent färre än samma period föregående år. Ärenden per kvinnor och män Under perioden avsåg 62 procent av ärendena kvinnor. Andelen har de senast åren varierat mellan 61 och 63 procent. Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig tämligen likartat mellan problemområdena. Vård- och behandlingsrelaterade problem var som tidigare vanligast för båda könen. Männens andel var här något större än kvinnornas. Kvinnor klagade oftare på kommunikationsbrister än män, meden männen i något större utsträckning än kvinnor klagade på organisation och tillgänglighet. I övrigt var skillnaderna små, vilket framgår av nedanstående diagram.

11 11 (21) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel av kvinnors respektive mäns klagomål per problemområde Kvinnor Män Kvinnors och mäns klagomål fördelade sig något olika mellan vårdtyperna. Kvinnorna klagade i lite större utsträckning än män på primärvård och specialistvård utanför akutsjukhusen, medan förhållandet var omvänt för akutsjukhus och psykiatrisk vård, vilket framgår av diagrammet nedan. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel av kvinnors respektive mäns klagomål per vårdtyp Kvinnor Män

12 12 (21) Samtliga ärendens fördelning mellan olika vårdtyper framgår av tabellen nedan. Ärenden per vårdtyp januari-augusti Vårdtyp Antal Förändring, % Primärvård Akutsjukhus* Psykiatrisk vård Specialistvård** Tandvård Geriatrik 65 - Kommunal vård 58 - Habilitering Övrig vård Totalt * exklusive geriatrik ** utanför akutsjukhus Primärvård I 31 procent av periodens ärenden framfördes synpunkter på primärvård. Synpunkter på vård och behandling framkom i 41 procent av ärendena. Klagomålen avsåg främst behandling med och utan läkemedel, undersökning/utredning samt diagnos. I 19 procent av ärendena framfördes synpunkter på kommunikation, huvudsakligen bristande bemötande. I 18 procent av ärendena framfördes synpunkter på organisation och tillgänglighet. Dessa avsåg i stor utsträckning tillgänglighet (oftast per telefon), lång väntetid på besökstid och nekad besökstid. Akutsjukhus I 28 procent av periodens ärenden framfördes klagomål på akutsjukhus, exklusive geriatriska kliniker. Drygt hälften av klagomålen avsåg vård och behandling, huvudsakligen behandling, resultat och undersökning/utredning. I 18 procent av ärendena framfördes klagomål på kommunikation. Dessa ärenden avsåg i stor utsträckning brister i bemötande och information till patient eller närstående. Psykiatrisk vård I 15 procent av periodens ärenden framfördes synpunkter på psykiatrisk vård. Drygt hälften av klagomålen avsåg vård och behandling, huvudsakligen behandling med och utan läkemedel.

13 13 (21) Specialistvård utanför akutsjukhus I 12 procent av periodens ärenden framfördes synpunkter på specialistvård utanför akutsjukhusen. Vartannat klagomål avsåg vård och behandling, huvudsakligen resultat, behandling och undersökning/utredning. I 526 av de totalt 601 ärendena var specialiteten känd. I 25 procent av dessa hade anmälarna synpunkter på ortopedisk vård, vilket i likhet med tidigare år var den vanligaste specialiteten. Därefter följde obstetrik-gynekologi med 14 och kirurgi med 11 procent. Tandvård Antalet ärenden som avsåg tandvård uppgick till 185, vilket var 4 procent av samtliga periodens ärenden. Majoriteten av klagomålen avsåg vård och behandling. Stödpersonsverksamheten Patientnämndens förvaltning har enlig 30 och 31 lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) en skyldighet att förordna stödpersoner för patienter som tvångsvårdas inom psykiatrin. Det gäller även patienter som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller isoleras enligt smittskyddslagen (2004:168). Antalet stödpersonsförordnanden ökade under 2013 och 2014, men minskade under 2015 för att sedan öka något under Under perioden januari till och med augusti förordnades 187 stödpersoner, vilket indikerar att antalet kommer att minska jämfört med samma period föregående år Antal stödpersonsförordnanden per år Möjlig utv Under perioden genomfördes 187 nya förordnanden. Den sista augusti hade 189 patienter stödperson, vilket var 24 fler än vid samma tidpunkt föregående år. Under hösten 2016 genomfördes en enkät riktad till patienter i rättspsykiatrisk vård avseende deras nöjdhet med sina stödpersoner. Studien som redovisades för nämnden i mars visade bland annat att 91 procent av de svarande var mycket nöjda eller nöjda med sin stödperson. Återföring till verksamheterna Patientnämnden ska enligt lagar och landstingsfullmäktiges reglemente återföra sina klagomålsärenden och erfarenheterna av dessa till vårdgivarna som underlag för deras patientsäkerhets- och kvalitetsarbete. Ett ökande antal av länets vårdgivare följer regelbundet sina ärenden hos förvaltningen och tillsänds rapporter över dessa varje månad respektive år. Inte minst när det gäller det ökande intresset för patientsäkerhet har vårdgivarna stor nytta av att ta del av förvaltningens erfarenheter. Därutöver efterfrågas

14 14 (21) erfarenheterna av Hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med uppföljning, nyteckning och förlängning av avtal med vårdgivare samt av de tre sjukvårdsstyrelserna. Dessa rapporter sammanställs och skickas automatiskt med e-post. Månadsrapporterna har för närvarande drygt mottagare och årsrapporterna något fler. Övrig statistik Den kunskap om vården i länet som förvaltningens ärendehantering genererar efterfrågas även av andra enheter, såväl inom som utanför landstinget. Under januari till och med augusti expedierades 108 sådana beställningar, vilket var en tydlig ökning jämfört med samma period föregående år då 71 beställningar inkom och expedierades. Förvaltningen har under perioden sammanställt den årliga rapporten rörande föregående års verksamhet som tillställts Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Socialstyrelsen. Den planeras att anmälas i landstingsfullmäktige i september. Förutom den årliga rapporten ska förvaltningen även göra IVO uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Förvaltningen följer regelbundet upp inkomna ärenden och kan följa utvecklingen för enskilda vårdgivare/-enheter. När så bedöms relevant, vanligen på grund av en kraftig ärendeökning eller ärendenas allvarlighetsgrad, överlämnas information på aggregerad nivå till IVO för ställningstagande till eventuell åtgärd. Den första uppföljningen under, som avsåg perioden januari till och med april visade att ett flertal verksamheter i primärvård har fått ett markant ökat antal klagomål. Efter nästkommande uppföljning, som görs per den 31 augusti, kommer förvaltningen att ta ställning till utredningar av eventuella kvarstående ökningar. Kommunikation och marknadsföring Enligt lagstiftning och landstingets reglemente ska förvaltningen informera vården, patienter och allmänhet om sin verksamhet och om ärenden som varit aktuella. Under januari till och med augusti har en strategisk marknads- och kommunikationsplan förberetts. Medarbetare har besökt vårdgivare samt patient- och intresseorganisationer för att informera om såväl verksamheten som ärenden som varit aktuella. Därutöver har föreläsningar genomförts vid utbildningstillfällen för till exempel utländska läkare och tandläkare, vid grundutbildningar för blivande tandläkare samt för sjuksköterskestudenter och vid vidareutbildning för sjuksköterskor. Förebyggande arbete Genom sitt förebyggande arbete bidrar patientnämnden till ökad patientsäkerhet och kvalitet i hälso- och sjukvården. Förvaltningen kan genom sitt ärendehanteringsprogram enkelt följa olika typer av problem som bedöms vara av speciellt intresse eller särskilt allvarliga och vidta lämpliga åtgärder för att uppmärksamma vården på missförhållanden.

15 15 (21) Nämnden föreslår förbättringsåtgärder i så kallade principärenden. Detta är ärenden av allvarlig karaktär eller sådana som får allvarliga följder. Det kan också vara ärenden rörande ett vanligt förekommande eller aktuellt problem. Under perioden har inga principärenden behandlats i nämnden. Däremot har återföring i fyra tidigare principärenden inkommit och godkänts av nämnden. Dessa har avsett: succesiv ökning av klagomål på brister i vårdgarantin bristfällig information och ej inhämtat samtycke i samband med smärtsam behandling avsaknad av rutiner för informationsöverföring mellan ambulanssjukvård och hemtjänst. remiss skickad till privat vårdgivare som inte debiterar enligt offentlig taxa. Ärenden som leder till förbättringsåtgärder i vården Förvaltningen följer kontinuerligt de förbättringsåtgärder som dokumenteras i yttranden från vårdgivare. Åtgärderna kan avse en övergripande nivå eller endast det enskilda ärendet. Förbättringsåtgärder hade vidtagits i 315 skriftliga ärenden som avslutades under perioden, vilket var 24 procent av samtlig avslutade ärenden där yttrande inhämtats från vården. I 221 ärenden hade åtgärder vidtagits på en övergripande nivå och 136 hade föranlett åtgärder för att rätta till misstag i det enskilda ärendet. Då båda typerna av åtgärder kan förekomma samtidigt var antalet åtgärder större än antalet ärenden. Förvaltningens bidrag till ökad patientsäkerhet i vården De ärenden som inkommer till patientnämndens förvaltning utgör en värdefull kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i vårdens patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsaspekter finns med i många av nämndens ärenden avseende alla former av hälso- och sjukvård och på alla nivåer. I förvaltningens utredningar av ärenden uppmärksammas bakomliggande problem och faktorer. Förvaltningen har i många fall kunnat bidra till att rutiner i vården förbättrats, vilket i sin tur lett till ökad patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting har utarbetat åtta åtgärdspaket omfattande vanliga vårdskador. Dessa innehåller information till vården bland annat om vilka rutiner som ska följas och beskrivningar av dessa. Förvaltningen följer ärenden avseende: läkemedelsrelaterade problem vårdrelaterade infektioner fall och fallskador (omvårdnadsrelaterade tillbud/olyckor) trycksår undernäring.

16 16 (21) Under perioden hanterade förvaltningen 705 ärenden avseende läkemedelsrelaterade problem, vilket var 8 procent fler än motsvarande period Ärendena avsåg huvudsakligen primärvård, psykiatrisk vård och akutsjukhus. Synpunkter på vårdrelaterade infektioner förekom i 73 ärenden under perioden, vilket var 18 fler än samma tid föregående år. Ärendena avsåg huvudsakligen akutsjukhus, men även specialistvård utanför akutsjukhusen. Av 13 ärenden under perioden framkommer att patienter fallit och skadat sig under vårdvistelser. Fyra av dessa avsåg kommunal vård, tre psykiatri och 2 vardera akutsjukhus och specialistvård utanför akutsjukhus. Fyra klagomål avser att patienten fått trycksår och i åtta fall avsåg synpunkterna kost. I endast ett fall kunde slutsatsen att patienten var undernärd dras, övriga fall avsåg lång väntan på mat, brist på specialkost, osmaklig mat. Övrigt Efterfrågan på förvaltningens erfarenheter har successivt ökat. Personalen deltar ofta vid utbildningar och konferenser rörande patientsäkerhet som anordnas inom länets sjukvård. För att ytterligare möjliggöra att erfarenheterna tas tillvara är förvaltningen knuten till landstingets centrala patientsäkerhetskommitté. 4.2 Verksamhetsförändringar Inga förändringar avseende verksamhetens innehåll eller uppdrag har skett inför eller under. Dock har stora resurser lagts, och kommer även under slutskedet av året att läggas, på det pågående utvecklingsarbetet rörande digitalisering som kommer att leda till ett utökat handläggningsstöd och digital kommunikation med såväl anmälare som vård. Utveckling helårsarbeten Personalvolym/helårsarbeten Antal Budget AC-BU 1608 Föränd % Progn Budget PR-BU Boksl 2016 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) ,0 % Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått 1608 Procentuell sjukfrånvaro 2,3 3,1 Progn Föränd %-enh Budget %-enh - 80,0% 0,0% 4.4 Personal och utbildning

17 17 (21) Den sista augusti hade förvaltningen 21 anställda. Förvaltningschefen och två handläggare har anställts under. Ytterligare rekryteringar kan bli aktuella under senare delen av. Förvaltningen har vid tidigare rekryteringar inte haft svårigheter att anställa personal med behövd kompetens. Sommarperioden har inte medfört några bemanningsproblem. 5. Ekonomi Förvaltningen hade per den 31 augusti ett ekonomiskt överskott. Till stor del beror detta på ett par tjänster varit vakanta under varierande tid, däribland förvaltningschefstjänsten som var obesatt under januari och februari, samt att skatteverket meddelat att nämnden inte kommer att eftertaxeras gällande arbetsgivaravgifter på stödpersonernas omkostnadsersättning, vilka reserverats men inte inbetalats till skattemyndigheten i väntan på besked i frågan. Därutöver har vissa effektiviseringar gjorts inom administrationen. Till detta kommer även att kostnaderna för IT minimerats under perioden eftersom ett nytt ärendehanteringssystem, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska kunna drivas med en fortsatt hög kvalitet trots de senaste årens markanta ökningar av antalet klagomålsärenden, är under utveckling. Förvaltningen kommer att redovisa ett mindre överskott vid årets slut. 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr Budget AC-BU 1608 Föränd % Progn Budget PR-BU Boksl 2016 Försäljning övriga tjänster 0,9 1,0-0,1 1,0-10,0 % 1,5 1,5 0,0 1,6 Landstingsbidrag 15,5 15,5 0,0 15,0 3,3 % 23,3 23,3 0,0 22,5 Övriga intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Verksamhetens intäkter 16,4 16,5-0,1 16,0 2,5 % 24,8 24,8 0,0 24,1 Bemanningskostnader -10,4-12,8 2,4-12,2-14,8 % -19,3-19,3 0,0-20,7 Verks ankn tjänster 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1 0,0 0,0 Lokal- och fastigh kostnader -1,2-1,3 0,1-1,2 0,0 % -1,9-1,9 0,0-1,8 Övriga kostnader -1,4-2,4 1,0-0,8 75,0 % -3,5-3,5 0,0-1,8 Verksamhetens kostnader -13,0-16,5 3,5-14,2-8,5 % -24,8-24,8 0,0-24,3 Avskrivningar 0,0 0,0 Nettokostnad ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### ####### Finansnetto 0,0 0,0 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 3,4 0,0 3,4 1,8 0,0 0,0 0,0-0,2 Koncernbidrag 0,0 0,0 Justerat resultat 3,4 0,0 3,4 1,8 0,0 0,0 0,0-0,2 Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 3,4 0,0 3,4 1,8 0,0 0,0 0,0-0,2

18 18 (21) Resultatet till och med augusti är plus 3,4 mkr jämfört med plus 1,8 mkr vid samma tidpunkt föregående år. Överskottet beror främst på att de reserverade arbetsgivaravgifterna på stödpersonernas omkostnadsersättningar inte behöver inbetalas till Skattemyndigheten. Bemanningskostnader Mkr Bemanningskostnader Budget AC-BU 1608 Föränd % Progn Budget PR-BU Boksl 2016 Summa personalkostnader -10,4-12,8 2,4-12,2-19,3-19,3 0,0-20,7 varav förändring sem- och löneskuld 0,1-12,8 12,9 0,1 0% 0,0 0,0 0,0 0,0 varav lönekostnad -10,4-10,4-12,2-15% -19,3-19,3 0,0-20,6 varav sjuklönekostnad -0,1-0,1-0,1 0% 0,0 0,0 0,0-0,1 Inhyrd personal 0,0 0,0 0,0 0,0 0% 0,0 0,0 0,0 0,0 varav läkare 0,0 0,0 varav sjuksköterskor 0,0 0,0 varav övrig personal 0,0 0,0 Summa bemanningskostnad -10,4-12,8-0,2-12,2-15% -19,3-19,3 0% -20,7 Bemanningskostnaderna har minskat med 1,8 mkr i jämförelse med föregående år vilket beror på tillfällig minskning av personal. Orsak, Mkr textkommentar elser periodens utfall Intäkt AC-BU Kostnad AC-BU Resultat AC-BU Intäkter -0,1-0,1 Personalkostnader 2,4 2,4 Lokalkostnader 0,1 0,1 Övriga kostnader 1,0 1,0 Ev ej analyserad restpost 0,0 Summa avvikelse -0,1 3,5 3,4 Bemanningskostnaderna har minskat med 2,4 mkr i jämförelse med den periodiserande budgeten vilket beror på vakanta tjänster och senarelagd rekrytering av ny personal. elser prognostiserat resultat Förnärvarande beräknas ingen avvikelse mellan prognos och budget.

19 19 (21) Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr 1608 Förändr % Prognos Budget PR-BU Bokslut 2016 Verksamhetens intäkter 0,9 1,0-10,0 % 1,5 1,5 0,0 1,6 Verksamhetens kostnader -2,6-2,0 30,0 % -5,4-5,4 0,0-3,5 Avskrivningar 0,0 Finansnetto 0,0 Resultat -1,7-1,0 70,0 % -3,9-3,9 0,0-1,9 Externa kostnader har ökat med 0,6 mkr i jämförelse med samma tidpunkt föregående år. Detta beror på ökade kostnader för externa IT kostnader. Övriga kostnader Avskrivningar och finansnetto 5.2 Investeringar Förvaltningen har investerat i 3 st Ipad och 3 st datorer under året. 5.3 Balansräkning Balansräkning Mkr Tillgångar Förändring Anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Omsättningstillgångar 6,7 4,2 2,5 varav kassa och bank 6,4 4,0 2,4 SUMMA TILLGÅNGAR 6,7 4,2 2,5 Eget kapital 3,9 2,3 1,6 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0,0 Skulder 2,8 1,9 0,9 Långfristiga skulder 0,0 Kortfristiga skulder 2,8 1,9 0,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 6,7 4,2 2,5 5.4 Analys och eventuella riskfaktorer Patientnämnden har inget att anföra.

20 20 (21) 6. Ledningens åtgärder Det finns inga möjligheter att påverka verksamhetens omfattning. De som har synpunkter på vården, ansöker om stödperson eller önskar statistiska sammanställningar kontaktar förvaltningen utifrån egna behov och önskemål. Antalet klagomålsärenden har ökat tydligt föregående år. Förvaltningen har därför effektiviserat handläggningsprocesser, förtydligat mål och upprättat personliga styrkort med prioriteringar och förtydligande av uppdraget. Då det totala antalet klagomålsärenden som inleds med ett telefonsamtal, ökat kraftigt till och med 2016, har förvaltningen förbättrat sin telefontillgänglighet genom att mångdubbla antalet ingående linjer. För att leva upp till landstingets uttalade intention att utveckla digitaliseringen har nämnden inlett ett arbete för att utveckla ett system som kan hantera digital kommunikation med anmälare/patienter, stödpersoner och vården med bibehållen sekretess. Kontakterna med medborgarna skulle underlättas genom att såväl klagomålsärenden som ansökningar om stödperson kan lämnas elektroniskt. Ett ytterligare skäl till fortsatt digitalisering är att den sammanlagda arbetsbördan för varje anställd har ökat, och därmed riskerna för negativ stress. Handläggning av både klagomåls- och stödpersonsärenden medför en omfattande administration som skulle kunna förenklas, till exempel genom ett förstärkt IT-stöd vid handläggningen. Dessa åtgärder bedöms nödvändiga när verksamheten expanderat. Till detta kommer att den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården som träder i kraft den 1 januari 2018 och en begränsning av IVO:s utredningsskyldighet medför att ett relativt stort antal ärenden som tidigare hanterats av IVO kommer att hänvisas till patientnämnderna. Därutöver tillkommer även en utökad analysskyldighet, vilket sammantaget ställer tydliga krav på ett bättre anpassat ärendehanteringsprogram. 7. Nämnd-/styrelsebehandling Delårsrapporten per augusti är behandlad/behandlas i patientnämnden den 26 september. Bilagor A2. Återrapportering av uppdrag C. Investeringar E. Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister F4. Försäkran intern kontroll F8. Åtgärdsprogram F9. Uppföljning av intern kontrollplan

21 21 (21) G1. Uttalande från förvaltningsledningen 1. Kvalitetspolicy 2. Kvalitet mål och aktiviteter 3. Rapport patientenkät Rapport vårdgivarenkät