Patientnämnden. Revisionsrapport. Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting. Mars 2010

Transkript

1 Revisionsrapport Patientnämnden Granskning av ansvarsutövandet 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Fredrik Markstedt, revisionskonsult Carina Olausson, certifierad kommunal revisor

2 Fredrik Markstedt, Projektledare Carina Olausson, Uppdragsledare

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Revisionsfråga Metod Vad ansvarar Patientnämnden för Definition av patientnämndsärende Resultat Ansvar för hantering och uppföljning av patientnämndsärenden Sekretess mellan Patientnämnden och annan verksamhet inom hälso- och sjukvården Uppföljning av Patientnämndens verksamhet Stödpersonsverksamheten Ekonomi Återrapportering av Patientnämndens verksamhet Revisionell bedömning...8

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Patientnämnden stödjer och hjälper enskilda patienter och anhöriga samt bidrar till kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården. Patientnämndens bidrag till kartläggning av patienters besvikelser, frågor och tankar kring vården är unik eftersom Patientnämnden tar emot patienters och anhörigas spontant framförda redogörelser. Nämnden är en instans till vilken patienter och anhöriga inte står i beroendeställning. Patienter och anhöriga kan ventilera situationen och få hjälp från Patientnämnden att hitta kanaler för att föra fram erfarenheterna. Strävan är att aktuella problem ska lösas i samverkan med vården, att förtroendet återskapas och erfarenheterna kommer andra patienter till nytta. Enligt nämndens verksamhetsplan för 2009 är dess mål i sammanfattning: Verka för att hjälpa patienter och anhöriga att tillvarata intressen i hälso- och sjukvård samt tandvård. Vara lättillgänglig och främja kontakter mellan patienter och vårdpersonal. Tillgodose patientens önskemål om stödperson under vårdtiden inom tvångspsykiatrin. I nämndens uppdrag ligger även att rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter inom såväl kommuner som landsting. Nämnden ska även verka för att stärka patientens ställning och öka kvaliteten genom att analysera tendenser i patientärenden. Nämnden ska i sitt arbete utgå från patientens rättighet att få och vårdgivarnas skyldighet att ge rätt vård. Varje patientärende ska även rapporteras till verksamheterna för deras interna kvalitetsarbete. Då ärendena från Patientnämnden syftar till att synliggöra, kartlägga och föra vidare patienternas besvikelser, frågor och tankar kring vården är det viktigt att kännedomen om och förståelsen för nämndens uppdrag är tydlig inom landstinget, men det är också viktigt att patienterna och/eller deras anhörigas känner till nämndens roll och uppdrag. Utan ovan nämnda förutsättningar är risken stor att Patientnämnden inte motsvarar vare sig sina egna, fullmäktiges eller patienternas förväntningar. 1.2 Revisionsfråga Landstingets revisorer har gett Komrev inom PricewaterhouseCoopers uppdraget att översiktligt granska Patientnämndens ansvarsutövande under Med ansvarsutövande avses nämndens aktiva åtgärder för att styra/leda, följa upp, kontrollera och rapportera om den verksamhet nämnden har ansvar för. Granskningens revisionsfråga är om Patientnämnden för 2009 på ett ändamålsenligt sätt utfört sitt arbete i enlighet med den inriktning som fullmäktige angett? 1

5 Årets ansvarsutövandegranskning avgränsas via följande kontrollfrågor: Finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan Patientnämnden och landstingsstyrelsen för hantering, uppföljning och återrapportering av patientnämndsärenden? Har uppföljning av Patientnämndens arbete genomförts i enlighet med fastställda rutiner? Har Patientnämnden återrapporterat till fullmäktige i enlighet med fastställda rutiner? 1.3 Metod Dokumentgranskningen omfattar landstingsplan , verksamhetsrapporter för 2008 och 2009, verksamhetsplan för 2009, reglementet samt granskning av Patientnämndens sammanträdesprotokoll för år En del i granskningsunderlaget har för 2009 års ansvarsutövandegranskning även utgjorts av en hearing, där landstingets förtroendevalda revisorer träffat Patientnämnden ( ). Ett utkast till revisionsrapport har faktakontrollerats av Patientnämndens utredare. 2 Vad ansvarar Patientnämnden för Enligt lagen om patientnämndsverksamhet (1998:1656) ska det i varje landsting och kommun finnas en Patientnämnd som har till uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: Den hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av landsting eller enligt avtal med landsting. Den tandvård enligt tandvårdslagen som bedrivs av landsting. Inom primärkommunernas verksamhet bedrivs även hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen och allmän omvårdnad enligt socialtjänstlagen som ges i samband med hälso- och sjukvård. Även dessa verksamheter omfattas av lagen om patientnämndsverksamhet. Patientnämnden ska även bistå patienter som är tvångsomhändertagna för psykiatrisk vård (LPT) eller rättspsykiatrisk vård (LRV) 1, med stödpersoner. Rätt till stödperson har även patient som bär på en allmänfarlig sjukdom och under tvång 1 Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lag (1991:1129) om rättpsykiatrisk vård. 2

6 isoleras enligt smittskyddslagen. En ny vårdform kallad öppen psykiatrisk tvångsvård (ÖPT) i lagen om psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård (ÖRV) i lagen om rättspsykiatrisk vård som trädde i kraft den 1 september Länets kommuner har avtal med landstinget om nyttjande av gemensam Patientnämnd. Ersättning från kommunerna till landstinget för detta grundas på antalet invånare i respektive kommun. Kalix kommun har egen Patientnämnd och handlägger sina egna patientnämndsärenden. Patientnämndens verksamhet regleras, förutom av lagstiftningen, även i reglemente för Patientnämnden som finns i landstingets gemensamma regler & riktlinjer Reglementet är fastställt av landstingsfullmäktige och beskriver Patientnämndens verksamhetsområde och arbetsformer. 3 Definition av patientnämndsärende Ett ärende i Patientnämnden ska omfatta iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienten. Problemen, frågorna eller synpunkternas art avgör om det blir ett ärende. Det ska även finnas en historia, händelse eller substans att föra fram till verksamheten. [ ]. Frågorna kan vara både individrelaterade och/eller generella. Vidare kan hjälp till patient, i kontakter med Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller Patientförsäkring, vara ett ärende om patienten ber om råd, vägledning, information, hjälp eller lämnar synpunkter i samband med detta. Vidare framgår även i nämndens definition att patienter som återkommer ofta och lyfter samma problem varje gång endast ska rendera ett ärende per år. Patientnämnden vill i sammanhanget betona att det inte ligger inom ramen för deras uppdrag att uttrycka sig i termer av rätt eller fel i vården. Nämndens arbete är inriktat på att bidra till problemlösning för patient och/eller anhörig samt återföring av erfarenheter till ansvarig för verksamheten. 4 Resultat 4.1 Ansvar för hantering och uppföljning av patientnämndsärenden Revisorerna har under år 2009 granskat hälso- och sjukvårdens handläggning av patientnämndsärenden 2. I granskningen uppmärksammades att oklarheter fanns mellan divisio- 2 Revisionsrapport Handläggning av patientnämndsärenden, oktober

7 nerna och Patientnämnden avseende roll-/ansvarsfördelning för handläggningen av patientnämndsärenden. Ett förhållande som bedömdes riskera att påverka handläggningen negativt. Exempelvis ska återkopplingen i form av ett yttrande från berörd verksamhet ske direkt till uppgiftslämnaren samt till Patientnämnden för kännedom. Granskningsresultatet indikerade att kännedomen om och tillämpningen av denna rutin inte var tillräcklig. Patientnämnden är medveten om problematiken, men anser samtidigt att nuvarande resurstilldelning inte ger utrymme för att följa upp hur lång tid det tar från det att berörd verksamhet tagit emot ärendet till dess att ett yttrande lämnats till uppgiftslämnaren. Det ingår inte heller i nämndens uppdrag att följa upp huruvida yttrande lämnats till uppgiftslämnaren. Förutom att enskilda ärenden översänds till berörd verksamhet för vidare handläggning, sker ändå viss löpande uppföljning och återkoppling mellan Patientnämnden och landstingets divisioner. Bland annat redovisar Patientnämndens utredare kvartalsvis till divisionerna förändrad ärendemängd per kategori. Dessutom redovisas föregående års helårsutfall. Därutöver presenterar utredarna vid ett årligt möte med respektive divisionschef tendenser inom de verksamheter vederbörande ansvarade för. Enligt Patientnämnden är den direkta dialogen med divisionerna ett led i att ytterligare stärka landstingets patientsäkerhetsarbete. Patientnämnden uppmärksammar även i sin verksamhetsrapport att landstingets verksamheter i större utsträckning än tidigare efterfrågar statistikunderlag från nämnden. 4.2 Sekretess mellan Patientnämnden och annan verksamhet inom hälso- och sjukvården Vid införandet av patientdatalagen (2008:355) den 1 juli 2008 ändrades dåvarande sekretesslagen varvid sekretessbrytande bestämmelser infördes i den paragrafen. Paragrafen utformades på ett sådant sätt att den i vissa situationer även bröt den sekretess som gällt för Patientnämnd i förhållande till annan verksamhet inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna bör därför ändras så att den inte bryter den sekretess som gäller i Patientnämndsverksamheten. Regeringen överlämnade med anledning av detta propositionen Patientnämnderna - begränsning av sekretessbrytande bestämmelse, till riksdagen den 22 december I lagrådsremiss anges att patienter och andra som vänder sig till en Patientnämnd måste vara säkra på att de uppgifter som de lämnar till nämnden inte förs vidare till annan del av hälso- och sjukvården, utan deras samtycke eller efter en sekretessprövning. Det är därför viktigt att det finns sekretess mellan Patientnämnd och t.ex. inrättningar inom hälso- och sjukvården för att inte patienternas förtroende till Patientnämnden ska skadas. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 maj

8 Enligt Patientnämndens rutiner inhämtas alltid patientens samtycke innan ärendet går vidare till berörd verksamhet. Information om vem som är uppgiftslämnaren framgår därför vid överlämnandet till verksamheten. Detta då berörd verksamhet är ansvarig för att återkoppling sker tillbaka till uppgiftslämnaren. I vissa fall vill uppgiftslämnaren vara anonym i förhållande till berörd verksamhet. I dessa fall sker heller ingen återkoppling. Nämnden bedömer inte att nuvarande rutiner behöver förändras med anledning av den kommande ändringen i offentlighets- och sekretesslagen. 4.3 Uppföljning av Patientnämndens verksamhet I verksamhetsrapporten för 2009 framgår att antalet ärenden till Patientnämnden ökade med 25 procent jämfört med föregående år till 735 ärenden, jfr tabell 1 nedan. Områden som står för ärendeökning under året är enligt nämnden främst bemötande/ kommunikation. Antalet ärenden har även ökat inom kategorin organisation/regler och resurser. Vård och behandlingsärenden har däremot minskat. Antalet ärenden under kategorin bemötande/kommunikation har i likhet med föregående år stått för den största procentuella ökningen. Årets resultat över antalet ärenden visar även att bemötandeärenden nu är den kategori som har flest antal ärenden totalt sett. Tabell 1 Ärendemängd , källa: Patientnämndens verksamhetsrapport 2009 (Bearbetad). År Bemötande/ kommunikation Organisation/ regler/resurser Vård och Behandling Ej rubr orsak TOTALT Årlig förändr, % , , , , , ,8 För , antal För , % 353,7 144,7 77,5-100,0 157,9 Även om antalet patientnämndsärenden ökar är Patientnämndens bedömning att de, på grund av den höga arbetsbelastningen på nämndens utredare, periodvis inte har en tillräckligt hög tillgänglighet för att ta emot nya ärenden. Av tabell 2 nedan framgår att ökningen i antalet ärenden är överlag jämt fördelat mellan divisionerna. Primärvården, division Opererande specialiteter och division Mediciniska specialiteter har i likhet med föregående år flest antal ärenden. Ökningen är även jämt fördelat per division och ärendekategori. Av sammanställningen framgår även att antalet vård och behandlingsärenden minskat under Det finns enligt Patientnämnden en rad förklaringar till varför ärendemängden ökat under året. En orsak som nämnden i sin verksamhetsrapport pekat på under de senaste 5

9 åren är att hälso- och sjukvårdspersonal i allt större utsträckning hänvisar patienter och anhöriga till Patientnämnden. Tabell 2 Antal ärenden per verksamhet 2009 (2008), källa: Patientnämndens verksamhetsrapport Verksamhet/Division Bemötande/ kommunikation Organisation/ regler/resurser Vård och behandling Totalt Div. Service 6 (1) 14 (5) 3 (0) 23 (6) Div. Diagnostik 1 (2) 6 (6) 3 (4) 10 (12) Div. Folktandvård 16 (5) 15 (5) 16 (11) 47 (21) Div. Opererande specialiteter 86 (55) 57 (37) 97 (104) 240 (196) Div. Medicinska specialiteter 47 (25) 23 (21) 37 (40) 107 (86) Div. Primärvård 95 (69) 33 ( 34) 55 (71) 183 (174) Div. Vuxenpsykiatri 39 (22) 33 (16) 21 (35) 93 (73) Kommuner 7 (5) 2 (4) 10 (5) 19 (14) Annat landsting/vårdgivare 7 (3) 3 (0) 3 (4) 13 (7) Övriga ej specificerade 0 (0) 0 (1) 0 (0) 0 (1) Totalt 304 (187) 186 (128) 245 (274) 735 (589) Stödpersonsverksamheten I nämndens uppdrag ligger, som tidigare nämnts, att utse stödpersoner till dem som har psykiatrisk tvångsvård och som vill ha stödperson (jfr kap. 2). I stödpersonernas uppdrag ligger att stödja patienten, men även bidra till att öka kunskapen i samhället om tvångsvårdens funktion. För år 2009 har nämnden haft tillgång till 54 aktiva stödpersoner i den aktuella banken i länet. Nämnden upplever inte att det är några större svårigheter att rekrytera samt behålla stödpersoner. Enligt sekretariatets uppgifter hade stödpersonsverksamheten 50 stycken pågående uppdrag per 31 december år Vid motsvarande tidpunkt år 2008 hade verksamheten 30 uppdrag. I Patientnämndens verksamhetsrapport framgår att 35 patienter önskat och fått stödpersoner under år 2009, vilket därmed innebär en minskning med en patient jämfört med föregående år Ekonomi I tabell 3 nedan framgår att Patientnämndens totala budget på ca 1,6 miljoner är uppdelad på dels förtroendemannaorganisationen ( kr), dels stödpersonsverksamheten ( kr). Nämnden fick år 2008 en utökad budget på ca 400 tkr. Den enskilt största anledningen till den utökade budgeten var att arvodet för stödpersoner fr.o.m. januari 2007 höjdes 6

10 från 295 kr till 350 kr per timme, motsvarande en ökning på ca 20 procent. Trots tidigare utökning av budgeten för stödpersonsverksamheten visar årets resultat på ett underskott på totalt kr. I verksamhetsrapporten förklaras resultatet med att verksamheten är svårprognostiserad då utfallet beror på hur många inom tvångsvården som önskar att ha stödperson. Tabell 3 Ekonomiskt utfall , kr källa: Patientnämndens verksamhetsrapport 2008 och År Kostnadsställe Utfall Årsbudget Avvikelse 2008 Patientnämnden Stödpersonsverksamheten Summa Patientnämnden Stödpersonsverksamheten Summa Av verksamhetsrapporten framgår att Patientnämnden för 2009 överskrider budgeten med totalt kr: Antalet förordnande stödpersoner uppgick under 2008 till 35, en minskning med en stödperson jämfört med 2008 (jfr kap 4.3.1). Enligt sekretariatets uppgifter hade stödpersonsverksamheten 50 stycken pågående uppdrag per 31 december år Vid motsvarande tidpunkt år 2008 hade verksamheten 30 uppdrag. Ökningen av uppdrag beror enligt sekretariatet på den lagändring som gör det möjligt att skriva ut patienter som är under tvångsvård på ÖPT och ÖRV med fortsatt rätt till stödperson. Baserat på sekretariatets uppgifter var snittkostnaden per förordnad stödperson år kr. Jämfört med år 2008 har snittkostnaden per stödperson minskat med kr under 2009, se tabell 4 nedan. Tabell 4 Genomsnittlig kostnad per förordnad stödperson , kr Förändring Genomsnittlig kostnad per stödperson Återrapportering av Patientnämndens verksamhet I enlighet med Patientnämndens reglemente har Årets samlade resultat redovisades i en verksamhetsrapport till Socialstyrelsen, kommunerna och landstinget. 7

11 Att Patientnämnden sedan 1 januari 2009 är direkt underställd landstingsfullmäktige har enligt nämndens ledamöter förbättrat deras möjligheter att lyfta patientnämndsfrågor i fullmäktige. Det har även bidragit till en tydligare gränsdragning mellan nämnden och landstingets övriga verksamhet. 5 Revisionell bedömning Vår bedömning är att Patientnämndens ansvarsutövande för 2009 i allt väsentligt skett på ett tillfredsställande sätt. Vår bedömning baseras på: - Att nämnden på ett tillfredställande sätt behandlat inkomna patientnämndsärenden. - Att nämnden i allt väsentligt informerat och verkat för att kännedomen om Patientnämndens uppdrag ska förbättras. Granskningsresultatet indikerar dock att kunskapen om Patientnämndens roll och uppdrag i förhållande till annan verksamhet inom hälso- och sjukvård fortfarande kan utvecklas. - Att nämnden arbetar i enlighet med de rutiner som finns för nämndens del i handläggningen av patientnämndsärenden. De indikationer revisionen fått från både verksamhet samt från nämnden visar dock på behov av att se över nuvarande ansvarsfördelning för de olika momenten i handläggningen. Detta för att framgent säkerställa och tydliggöra ansvaret för exempelvis uppföljningen av patientnämndsärendena, men även för att utveckla underlaget i det kontinuerliga förbättringsarbetet. - Att nämnden till stora delar hanterat sin ekonomi på ett tillfredsställande sätt. Vår bedömning är emellertid att nämnden i sin verksamhetsrapport bör tydliggöra sin redovisning av stödpersonsverksamheten. - Att Patientnämndens rapportering som den framgår av protokoll och verksamhetsrapport för året, genomförts på ett tillfredsställande sätt i enlighet till lagen om patientnämndsverksamhet, nämndens reglemente samt fastställd verksamhetsplan för