Västerbo ens län behöver en rik g innova onsstrategi som möjliggör interna onell konkurrenskra 26 november Nils-Olof Forsgren, VD

Transkript

1 1 v Västerbo ens län behöver en rik g innova onsstrategi som möjliggör interna onell konkurrenskra 26 november 2012 Nils-Olof Forsgren, VD

2 2 1. Inledning Uminova Innovation AB (UI) är regionens motor för affärsutveckling och kommersialisering av affärsidéer från akademi, forskningsinstitut och näringsliv. Fokus ligger på affärsidéer från forskare, anställda och studenter vid universitet och sjukhus i Umeå samt på innovativa idéer från företag i regionen. Uminova Innovation ägs av Umeå universitet (Uminova Holding) huvudägare 50,3 %, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Holding) 8,5 %, Umeå kommun (Umeå kommunföretag) 25,2 %, Västerbottens läns landsting 8 % och Region Västerbotten via ALMI Företagspartner Nord 8 %. UI har sedan 2003 bedrivit en framgångsrik inkubatorverksamhet och under de senaste åren ett antal större regionala utvecklingssatsningar, bland andra Biotech Umeå, Infotech Umeå och Enterprise Europe Network. Det innebär att UI under åren har jobbat med kommersialiseringen av ett stort antal affärsidéer och därmed bidragit till utvecklingen av många tillväxtbolag. Varje år utvärderas 150 idéer som ska resultera i 5 licenser/ samarbetsavtal och 20 startade aktiebolag med ambitionen att växa. UI har under årens lopp utvecklats till en kunskapsbas om innovationsarbetet i Västerbottens län. Det är en viktig uppgift för UI att dela med sig av de erfarenheter som byggts upp och därigenom bidrar till att innovationsarbetet i länet utvecklas positivt. Det sker genom att UI deltar i paneler, arbetsgrupper och styrgrupper för att diskutera och planera tillväxtfrågor. Västerbottens län har under pågående strukturfondsperiod högprioriterat utveckling av innovationssystemet. Med den erfarenhet som byggts upp finns under kommande period förutsättningar att ta nästa steg med bredare och vassare satsningar på innovationsutveckling. Det gäller att stärka konkurrenskraften hos våra små och medelstora (SME) tillväxtbolag. SME-innovationer blir allt viktigare för svenskt, europeiskt och globalt välstånd. Den viktigaste uppgiften som aktörerna i Västerbottens län har just nu är därför att ta fram en regional utvecklingsstrategi (RUS) och regional innovationsstrategi (RIS) för Västerbottens län. De kommer att ligga till grund för nya strukturfondsprogram som tas fram under Strategierna måste ha fokus på våra största framtidsutmaningar; att öka tillväxten i befintliga avknoppningar, öka tillgången på riskkapital i intervallet 2-10 Mkr, lösa kompetensförsörjningen när det gäller företagsledare och affärskompetens, utveckla Uminova Science Park och stärka vår förmåga/våra resurser att delta i större utlysningar genom att öka tillgången på context managers som kan rigga projekt, sätta samman partners och leda sektorsövergripande satsningar.

3 3 Våra största framtidsut m aningar Öka tillväxten i befintliga avknoppningar. Tillgång till riskkapital i intervallet 2-10 Mkr Tillgång till kompetenta företagsledare/ affärskompetens som kan ta bolagen internationellt. Utveckling av Uminova Science Park Utveckling av förmågan/resurserna för att initiera och samordna innovations-styrkan i sektorövergripande Quad helix-satsningar, som skapar nya idéer och nya bolag. Personer som kan driva och rigga nya satsningar från utlysningar etc. T ex Open Innovation i Science Park. Vi har en undernyttjad potential för utveckling av SME innovationer som måste tillvaratas. Det handlar bland annat om att 1) bygga team, stärka tillgången på företagsledare och utveckla affärsmannaskapet i bolagen, 2) utveckla förmågan/resurserna att delta i större utlysningar genom att öka tillgången på context managers samt 3) stärka tillgången på riskkapital i intervallet 2-10 Mkr. SME I nnovationsprocessen Underutny jad Poten al: FOKUS SME innova oner!. bygga 2 Samverkans & Innova ons Koncept SME expansionsprocess SME Innova ons Värdekedjan Idé => Customer Dev. Kund(er) => Bolag & Team => Prod. Utv. => Ma Segment Bolag => Regionalt med skalbara produkt(er) => GLOBALT Innova ons Stöd System Affärsänglar Kapital & Kompetens (K 2) av olika slag- Affärscoacher STÖD i.. - Affärsutveckling - Nätverk/Struktur - Juridik/Avtal - PR & MaFö - Bolagsbildning -..Lokaler Regionala Offentliga K 2 medel 1 Regionala Privata & Offentliga K 2 medel Inkuba onsprocessen UMINOVA Na onella Privata & Offentliga K 2 medel Na onella & Interna onella Privata K 2 medel ACCELERATIONS processen 3

4 4 En nyckelfråga är att göra strukturfondsprogrammen till finansieringsverktyg som tar utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin och omsätter den drivkraft och det innehåll som finns i den regionala innovationsstrategin i konkreta strukturutvecklande projekt och kapitalförsörjande program. Det regionala innovationsarbetet är nyckeln till framtida konkurrenskraft för Västerbottens län. Som VD för Uminova Innovation har jag därför prioriterat att delta och bidra i arbetet med att Västerbottens län ska ha den VASSASTE, SMARTASTE INNOVATIONSSTRATEGIN. Nils-Olof Forsgren VD Uminova Innovation AB

5 5 2. Det akademinära innovationssystemet Innovationssystemet i Umeå består av flera organisationer som arbetar i olika skeden av en affärsidés utveckling till växande företag. Organisationerna samarbetar och kompletterar varandra på ett bra sätt. Uminovasfären Innovationskontor norr Umeå Universitet SLU Norrlands Universitetssjukhus Forskningsinstitut Näringsliv Uminova Innovation Uminova Invest Inkubator konstnärligt campus Umeå Biotech Incubator Huvudaktörer är bolagen inom Uminovasfären; Uminova Innovation, dess dotterbolag Umeå Biotech Incubator, Uminova expression ett nytt inkubatorbolag som bildas på Konstnärligt Campus, och riskkapitalbolaget Uminova Invest. Uminovasfären arbetar främst med kommersialisering av idéer från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Norrlands universitetssjukhus, forskningsinstitut och näringsliv. Det akademinära innovationssystemet omfattar flera aktörer med olika roller men där de flesta finns i en och samma miljö, i närheten av Uminova Science Park. I det följande sker en kort genomgång av hur det akademinära innovationssystemet fungerar.

6 6 En idébärare besöker Uminova Innovation eller Umeå Biotech Incubator när de vill diskutera hur de ska utveckla en affärsidé. Umeå Biotech Incubator har fokus på idéer från forskare inom bioteknik, i huvudsak biomedicin och diagnostik, som har behov av labbmiljö. Uminova Innovation arbetar med alla typer av idéer från forskare, studenter och näringslivet i regionen. Alla affärsidéer som kommer till Uminova Innovation eller Umeå Biotech Incubator utvärderas, och idéer/entreprenörer med kommersiell potential och personlig drivkraft antas till inkubatorn. Entreprenören arbetar sedan igenom en strukturerad affärsutvecklingsprocess för att utveckla affärsidén till ett växande företag eller en licens. De mest lovande bolagen, i Uminova Innovations eller Umeå Biotech Incubators miljö, har möjlighet till tidig såddfinansiering via ägarkapital hos Uminova Invest och Innovationsbron. Dessa investeringar genomförs ofta i samarbete med andra aktörer. Innovationskontor Norr har resurser att stödja verifiering och innovationsutveckling i tidiga skeden, ofta innan verifieringsmedel från Innovationsbron och Vinnova kan bli aktuellt. Dessutom ger Innovationskontoret stöd inom patent, avtal och affärsjuridik, vilket ofta ger en naturlig första kontakt med forskare. Innovationskontoret ska även serva övriga lärosäten som inte har ett eget Innovationskontor, i vårt fall främst Sveriges lantbruksuniversitet och Luleå tekniska universitet. Innovationskontor Norr har inlett ett försök med forskarambassadörer för innovation. Innovationskontoret har ett nära samarbete med Uminova Innovation.

7 7 Att Västerbottens läns landsting är en av våra ägare och dessutom beviljats resurser från Vinnova för en Innovationssluss skapar intressanta samordningsfördelar, då affärsidéer som bygger på avancerad teknik eller kunskap kan slussas till Uminova Innovation. Innovationsslussen ska även verka för att landstinget blir bättre på att ta emot och använda lösningar från nystartade bolag. Detta ger inkubatorföretagen bättre förutsättningar att få landstinget som kund. Uminova Innovation har en representant i Innovationsslussens utvärderingspanel. Det finns forskarbolag där forskare upplåtit sina IP-rättigheter till ett gemensamt forskarbolag. Det mest uppmärksammade exemplet i Umeå är SweTree Technologies AB som är inriktat på växtbioteknik. Nyligen har även medicinteknikföretaget CMTF Affärsutveckling AB etablerats. Innovationsbron arbetar med utveckling av inkubatormiljön via sitt nationella inkubatorprogram, i Umeå Uminova Innovation och Umeå Biotech Incubator. Innovationsbron har även finansieringsprodukter för verifiering i tidiga skeden. Urvalet görs i samarbete med Uminova Innovation och Umeå Biotech Incubator. Hos Innovationsbron finns även bidrag med royalty och ägarkapital för bolag i tidiga skeden. Connect arbetar framförallt med s k språngbrädor, där entreprenörer i tidiga skeden presenterar sin affärsidé inför en panel av entreprenörer och affärsfolk. Detta är en nyttig träning innan man besöker riskkapitalbolag och för att få feedback på sin affärsplan. Arbetet sker i nära samarbete med övriga aktörer i innovationssystemet. Venture Cup arrangerar årligen en affärsplanstävling. De arbetar nära övriga aktörer i innovationssystemet och deltar kontinuerligt i möten hos Uminova Innovation. Venture Cup lockar fram många nya affärsidéer ur akademi och näringsliv samt skapar ett momentum för att sätta samman sin affärsplan. Utöver ovan beskrivna delar av innovationssystemet kraftsamlar Umeå universitetet tillsammans med näringslivet och Umeå kommun för att skapa en ny kreativ miljö med inkubatorverksamhet, Uminova expression, i nuvarande Konsthögskolans lokaler. Syftet med verksamheten är omsätta kreativ kunskap vid konstnärligt campus till nya innovationer och företag som skapar tillväxt och arbetstillfällen i regionen. Samtidigt förbättras studenternas konkurrenskraft och anställningsbarhet.

8 8 3. Stärkt fokus på innovation under kommande EU-programperiod Innovationsutveckling betonas alltmer i tillväxtarbetet. Det gäller globalt med OECD som 2010 antog en innovationsstrategi, på EU-nivå där beslutet om innovationsunionen fattades 2010, i den svenska nationella innovationsstrategin som beslutades i oktober 2012 och i arbetet med den regionala innovationsstrategin för Västerbottens län som pågår. Skälen till ökat fokus på innovation är dess betydelse för att lösa globala samhällsutmaningar, bidra till tillväxt och konkurrenskraft och leverera samhällstjänster. EU:s innovationspolit ik skapar bra förutsättningar Europa 2020 smart llväxt a utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innova on Flaggskeppsini a vet Innova onsunionen Smart specialisering Strukturfonder Horisont 2020 Cosme Europa 2020 Europa 2020 är EU:s strategi för perioden Den inriktas på smart tillväxt att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, hållbar tillväxt att främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, tillväxt för alla att stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Europa 2020 genomförs genom sju flaggskeppsinitiativ. Innovationsunionen är ett av dem.

9 9 EU:s innovationsunion Syftet med innovationsunionen är att förbättra innovationsklimatet i Europa och tillgången till finansiering för forskning och innovation. Fokus ligger på utmaningar som klimatförändring, energi- och livsmedelstrygghet, hälsa och åldrande befolkning. Varje länk i innovationsvärdekedjan ska stärkas, från grundforskning till marknadsföring. Innovationsunionen omfattar fler än trettio handlingspunkter, som syftar till att göra Europa till en forskningsaktör i världsklass, ta bort hinder för innovation och utveckla privata och offentliga parters samarbete. Smart specialisering EU:s satsning på smart specialisering är en del av innovationsunionen som syftar till bättre och mer strategisk användning av strukturfondsmedel, prioritering av kunskapsutveckling och innovation och samarbete mellan offentliga aktörer, akademi och näringsliv. EU-kommissionen har föreslagit att regioner ska ha en strategi för smart specialisering som krav för att finansiera forsknings- och innovationssatsningar från EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF) under nästa programperiod. Det innebär bland annat att varje region ska lyfta fram och satsa på spetsområden där man har komparativa fördelar. EU har utvecklat en plattform för smart specialisering som syftar till att främja EU:s medlemsstater och regioner att göra det mesta av sina individuella tillgångar och förbättra sina resultat. Västerbottens län har anslutit sig till plattformen för smart specialisering. EU-finansiering genom strukturfonder, Horisont 2020 och Cosme EU:s innovationsunion genomförs med de finansieringskällor som EU förfogar över. Det innebär att fokus för strukturfonderna, särskilt den regionala utvecklingsfonden, under perioden i hög grad kommer att ligga på innovation och utveckling av små och medelstora företag. Frågorna kommer också att ha hög prioritet i EU:s framtida forskningsoch innovationsprogram Horisont 2020 och Cosme. EU:s finansiering kommer under kommande programperiod dels att inriktas på strategiska projekt som stärker och utvecklar innovationssystemet, dels på finansiella instrument som stärker kapitalförsörjningen till företag. Det kommer att finnas initiativ som förstärker tillgången till riskkapital och garantier till bolag inom strukturfonderna, Horisont 2020 och Cosme. Kommande strukturfondsprogram ska visa på varje regions kapitalförsörjningsbehov och den användning som programmen ska ha när det gäller kapitalförsörjning.

10 10 Sveriges nationella innovationsstrategi Sverige antog en nationell innovationsstrategi i oktober En central utgångspunkt för den nationella innovationsstrategin är att vi är en del av det globala samhället. Att lära av vad andra länder gör och politikutvecklingen inom hela EU blir därmed viktiga grundvalar i arbetet. Därför tar det svenska nationella innovationsarbetet avstamp i bland annat slutsatserna i OECD:s innovationsstrategi och EU:s innovationsunion. Detta är också utgångspunkten för regionerna som stärker sitt innovationsarbete och arbetar fram regionala innovationsstrategier. Den nationella innovationsstrategin betonar att kommande strukturfonder ska fokusera på insatser som skapar goda förutsättningar för och främjar forskning och innovation, grön ekonomi och entreprenörskap. Eftersom EU-prioriteringarna står i samklang med nationella och regionala prioriteringar kommer stora möjligheter att skapas när det gäller finansiering av satsningar på innovation i vid bemärkelse.

11 11 4. Satsa på verkstan - Inkubatorer och Science parks Inkubatorbolag (nystartade bolag som får affärsstöd av en företagsinkubator) och alumnibolag (bolag som tidigare fått affärsstöd av en företagsinkubator och som tagit nästa steg) är numera av stor betydelse för tillväxten i Sverige och i Västerbottens län. Inkubatorer och Science parks är verkstan där inkubatorbolag och alumnibolag utvecklas. Inkubatorer och Science parks definitioner En inkubator erbjuder en dynamisk process för utveckling av människor, affärer och företag. Inkubatorn bistår entreprenörer med aktiv och anpassad managementsupport, finansiella, tekniska och kommersiella nätverk samt en kreativ tillväxtmiljö med tillhörande kontorsservice. Den är designad att stödja en entreprenör i dennes utveckling av affärskunnande i en miljö som främjar företagsutveckling. Även om inkubatorer varierar i omfattning angående erbjuden assistans, finns det några allmänna beståndsdelar som bör ingå i en inkubators koncept. Sammantaget stödjer en inkubator unga företag att förbereda sig för att klara de hinder som ofta ligger till grund för misslyckanden, utveckla entreprenörens förmåga att driva ett företag samt att fungera som guide till extern finansiering. Inkubatorn kan vara ett verktyg att skapa nya starka företag som utvecklar nya idéer och ny teknologi. Det medför att den kan bidra till att skapa nya jobb, verka som grund för företag som befinner sig i branscher med hög tillväxt vilket i framtiden genererar arbetstillfällen och näringslivsförnyelse. Affärscoacher har en nyckelroll när det gäller stöd för affärsutveckling och kommersialisering. Ett populärt begrepp just nu är "acceleratorer" vars betydelse används allt ifrån kortare idéutvecklingsevent till storföretags såddverksamhet. I den mening att acceleratorer är kortare affärsutvecklings- och finansieringsprocesser för affärsmodeller med kort väg till marknaden (oftast internetbaserade) så inkluderas detta i vad vi i Sverige menar är inkubatorer, dvs flexibla affärsutvecklingsprocesser för olika typer av affärsidéer från olika ursprung. Det gemensamma är att företagen ska ha stor tillväxtpotential. En science park erbjuder en stimulerande och utvecklande miljö för kunskapsintensiva tillväxtföretag. Parken kan beskrivas som en mötesplats mellan människor, idéer, kunskap och kreativitet samt utgör ofta en plattform för större utvecklingsprojekt. En science park, på svenska ibland kallad teknik- eller forskningspark, har ofta en nära anknytning till ett närliggande universitet eller högskola samt forskningsinstitut. Här utvecklas och växer innovations- och kunskapsbaserade företag. Science park-företags storlek varierar från nystartade företag till multinationella koncerner men vanligast är etablerade SME-företag. Företagen erbjuds en kreativ och utvecklande miljö med tillgång till mötesplatser, konferensmöjligheter samt servicefaciliteter. Många svenska science parks erbjuder även olika typer av affärsnätverk, utvecklingsprojekt, klusterverksamhet samt utvecklingsmiljöer såsom laboratorier, test- och demonstrationsmiljöer. Ofta erbjuds också tjänster inom affärsutveckling, finansiering eller stöd för att nå en internationell marknad. Målgruppen för dessa tjänster varierar men innefattar generellt alltifrån nya innovationsbolag, SMEföretag till multinationella företag. Science parken är en dynamisk och föränderlig miljö, liksom företagen de hyser eller har i sina nätverk. Förutsättningarna för dagens näringsliv förändras snabbt och alla insatser företagens intressegrupper, samhället samt lärosäten gemensamt gör för att stimulera företagsutveckling måste naturligtvis vara proaktiva. Noden i

12 12 sådana regionala innovationssystem är ofta en science park och parkens verksamhet ska ses som en öppen plattform för större projekt för näringslivsutveckling, regional attraktivitet och bidrag till tillväxt och välstånd. Följaktligen är både personer och företag i och utanför parken lika välkomna att utnyttja dess tjänster. Swedish Incubators & Science Parks (SI SP) roll i det svenska innovationssystemet Rikstäckande branschförening 43 inkubatorer 33 science parks Ca 5000 företag med över sysselsatta 12 regionala såddkapitalfonder 70-tal regionalt förankrade innovationsmiljöer som bidrar till konkurrenskraftig tillväxt Utgör central del av Sveriges infrastruktur för innovation och näringslivsförnyelse Swedish Incubators and Science Parks (SISP) är den medlemsbaserade branschföreningen för Sveriges inkubatorer och science parks. SISPs 65 medlemmar driver närmare 80 innovationsmiljöer över hela Sverige som tillsammans har över 5000 företag med cirka sysselsatta. Ökat politiskt och strategiskt fokus på science parks Inkubatorer och science parks betydelse har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren och det pågår en snabb utveckling av inkubatorer och science parks både i Sverige och internationellt. Betydelsen av inkubatorer och science parks har fått en ökad politisk uppmärksamhet genom det strategiska arbetet för att skapa stärkta förutsättningar för innovationsutveckling och konkurrenskraft som sker på olika politiska nivåer. Det gäller på EU-nivå med innovationsunionen, på nationell nivå med Sveriges nationella innovationsstrategi och på regional nivå med regionala innovationsstrategier. Inkubatorer och science parks lyfts fram i deras betydelse som katalysatorer för innovationsutveckling i städer och regioner och därmed som en betydelsefull och grundläggande del av innovationsstödssystemet.

13 13 Sveriges näringsminister Annie Lööf har vid flera tillfällen framhållit betydelsen av inkubatorer och science parks för den svenska innovationsutvecklingen och de insatser som görs för att tillvarata svenska science parks utvecklingspotential. Den nationella innovationsstrategin lyfter förtjänstfullt fram betydelsen av ökade satsningar på inkubatorer och science parks; insatser som på olika sätt möjliggör innovation och främjar entreprenörskap och omvandling genom exempelvis inkubatorer, rådgivning, testbäddar, demonstrationsanläggningar eller nätverksbyggande.

14 14 Ett annat exempel är att Finansdepartementet i rapporten Forskning och innovation statens styrning av högskolans samverkan och nyttiggörande lyfter fram inkubatorer och science parks betydelse som plattformar i de regionala innovationssystemen. Trots den högt ställda ambitionen i den nationella innovationsstrategin är de nationella satsningar på några hundra miljoner kronor som görs på innovation fortfarande små, jämfört med de miljardsatsningar som görs på exempelvis forskning. Ökade satsningar på inkubatorer och science parks ( verkstan ) är nödvändiga för att få ut full effekt när det gäller nya akademinära tillväxtbolag och kommersialisering av affärsidéer. Nationella och regionala satsningar på inkubatorer och science parks Flera svenska regioner har regionala strategier för utvecklingen av inkubatorer och science parks som samverkansplattformar. Det kanske mest framträdande exemplet är Västra Götalandsregionen där aktörerna kommit överens om en strategi att satsa på några miljöer med olika typer av inriktning. En motsvarande gemensam satsning skulle med fördel kunna genomföras i norra Sverige.

15 15 De nationella satsningar som görs för att stärka inkubatorer och science parks, främst i Vinnovas, Innovationsbrons och Swedish Incubators & Science Parks regi, skapar nya möjligheter som aktörerna i Västerbottens län kan och bör dra nytta av. VINNOVA stödjer ett nationellt pilotprojekt, Innovationsexcellens, för att utveckla Sveriges science parks som regionala noder i landets innovationssystem. Projektet bidrar till en jämn och hög professionell nivå på affärsutvecklingsprocesserna i de svenska science parkmiljöerna. Projektägare är Swedish Incubators & Science Parks. Uminova Innovation har ambitionen att, tillsammans med andra aktörer i Sverige, utveckla Uminova Science Park som regional nod i det nationella innovationssystemet. Utveckling av Uminova Science Park tillsammans med Uminova Innovation och resten av Sverige Kunskapsuppbyggnad (Per park resp. erfa) Erfa-utbyte/medlemsak viteter Benchlearning Strukturkapital (Kunskapspla orm) Peer-review (EFQM-pilot) Resultat Utvärdera/ utveckla Planera Göra Resultat Utvärdera/ utveckla Planera Göra Resultat Utvärdera/ utveckla Planera Göra SISP Q Regional nodutveckling (System-pilot) Regionalt innova onssystem Regionalt innova onssystem

16 16 Innovationsbrons inkubationsprogram BIG Sweden riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av nystartade företag med fokus på tillväxt och export. Innovationsbron väljer ut Sveriges ledande inkubatorer och erbjuder dem resultatbaserad finansiering. Motkravet är att de kan leverera affärscoachning i toppklass till blivande tillväxtföretag. Inkubationsprogrammet består av: Kompetensutveckling Resultatbaserad finansiering till utvalda inkubatorer som påvisat bäst resultat Finansiering av nydanande utvecklingsprojekt inom inkubation I inkubationsprogrammet ingår 46 inkubatorer, varav 24 får en resultatbaserad finansiering. Under 2011 finansierade Innovationsbron inkubatorer runt om i landet med 56, 4 miljoner kronor samt tilldelade ytterligare 3,2 miljoner kronor till projekt knutna till inkubation.

17 17 Omsä ning Sysselsä ning Innovationsbron har en regelbunden uppföljning av omsättning och sysselsättning i inkubatoroch alumnibolag. De senaste resultaten visar att inkubator- och alumnibolag från 46 inkubatorer omsätter 4 mdr kronor och sysselsätter personer. Innovationsbron satsade miljoner extra på landets sex främsta företagsinkubatorer. Dessa får en särskild satsning för snabbare utveckling av unga tillväxtbolag. Åtgärden ingår som en del i den internationella satsning som Innovationsbron lanserat för att skapa snabb tillväxt och tidig internationell etablering. Innovationsbrons satsning baseras på Näringsdepartementets anslag där 100 miljoner kronor öronmärkts för att stimulera en snabb tillväxt och tidig internationell etablering av unga svenska tillväxtföretag. Följande inkubatorer har utsetts att ingå i spetssatsningen: Minc, LEAD Incubator, Chalmers Innovation, STING, Uppsala Innovation Centre och Uminova Innovation. Dessa inkubatorer uppfyller de höga krav som Innovationsbron har fastställt. Innovationsbron har bedömt hur väl inkubatorerna tidigare lyckats med sin uppgift och deras möjligheter att utveckla företag. I programmet ingår bland annat en utbildningsresa till Silicon Valley där de utvalda svenska inkubatorerna får chans att möta amerikanska branschkollegor och riskkapitalister och intensivt arbeta med utvecklingsprocesser.

18 18 BI G 6 - Spetssatsning Uminova Innova on Chalmers Innova on Uppsala Innova on Centre STING MINC LEAD 19 Uminova Innovation är en av sex svenska inkubatorer som visat bäst resultat och som därför ingår i Innovationsbrons spetssatsning. Där Västerbotten ska vara med ÄNNU MER! Inkubatorer och Science parks har som verkstad en nyckelroll när det gäller framväxten av kunskapsintensiva företag och därmed också när det gäller Sveriges framtida ekonomiska och sysselsättningstillväxt. Det är här grunden läggs för de framtida Ericson, Astra och Atlas Copco. Inkubatorbolag och alumnibolag får också, i takt med ökad betydelse, en allt större uppmärksamhet. Företag från Västerbottens län har uppmärksammats i flera sammanhang, men målsättningen måste vara att fler ska uppmärksammas för ökad framgång. I det följande presenteras exempel DÄR VÄSTERBOTTEN SKA VARA MED ÄNNU MER

19 19 I nkubatorbolag dom inerar 3 3 -listan Ett exempel som visar på betydelsen av inkubatorer och satsningar på nya, innovativa bolag är listan "Sveriges 33 hetaste unga teknikföretag" som sammanställs gemensamt av Ny Teknik och Affärsvärlden varje år kommer 18 av 33 bolag på listan från de inkubatorer som är medlemmar i Swedish Incubators and Science Parks (SISP). Ett av bolagen är Algoryx Simulations från Umeå. Sverige som är ett av världens mest innovativa länder satsar på gemensamma engagemang för att visa upp företag och innovationer i omvärlden. Ett exempel är Svenska Institutets satsning på att visa upp Sveriges 20 hetaste innovationer från unga företag i utställningen Innovative Sweden. Utställningen som genomfördes på University of Stanford i Kalifornien följdes sedan av en världsomspännande turné. Även här tillhörde Algoryx Simulations de utvalda. ce.

20 20 Ett annat sätt att uppmärksammas är de rankinglistor av tillväxtbolag som görs. Deloitte har genom Technology Fast 500, Sweden Technology Fast 50 och Rising Stars ett väl utvecklat rankingsystem. Technology Fast 500 är en årlig rankning av de 500 snabbast växande teknologiföretagen i USA, Kanada, Asia Pacific och EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika). Rankningen tar utgångspunkt i omsättningsökning under de senaste fem räkenskapsåren och inkluderar all slags teknologi och såväl privata som publika företag. Sweden Technology Fast 50 är den enda utmärkelsen som riktar sig specifikt till teknologiföretag i Sverige. Rankingen inkluderar såväl publika som privata bolag och omfattar all typ av teknik, från internet, datorutrustning och media till bioteknik. Rising Stars är en objektiv ranking av de 25 snabbast växande teknologiföretagen i Sverige som haft verksamhet i minst tre år och mindre än fem år. Företag nomineras enligt samma kriterier som för Fast 50-företagen förutom att slutårets nettoomsättning kan vara mindre än EUR. Rising Stars-företagen är tillväxtföretag vid horisonten som förhoppningsvis utvecklas till Fast 50-företag. Många av de bolag som kommer högt på rankingen av tillväxtbolag kommer från inkubatorer och science parks. Ett trendbrott är att alltfler företag utanför storstadsregionerna rankas allt högre uppmärksammades Västerbottensföretagen Algoryx Simulations på Technology Fast 500 och Sweden Technology Fast 50 och Bioendev och Nordic Biomarker som Rising Stars.

21 21 I nkubatorer och Science Parks utgör redan idag den verkst ad som eft erlyses i den nationella innovationsstragein Slutsats Förstärk Inkubatorer och Science Parks

22 22 5. Vi behöver en riktig regional innovationsstrategi som gör skillnad - utgångspunkter och struktur! I det följande presenteras förslag om hur en regional innovationsstrategi för Västerbottens län ska utformas för att bli en riktig, verkningsfull innovationsstrategi som gör skillnad. Det vore bäst för aktörerna i Västerbot tens län om innovationsstrategin blir en skarp handlingsplan för innovationsarbetet som tar upp mål, åtgärder, milstolpar, uppföljning, lärande, ansvariga processägare och aktörer. Skapar tillväxt Inte koordinera, samverka, samordna där det ej tillför värde Hur mobilisera regionen kring utlysning för t ex utmaningsdriven innovation. Behövs NYA Projektledare/Contextmanagers som sätter ihop konsortier från regionen. har prioriteringar som blir vägledande i RUS och kommande strukturfondsprogram. lägger grunden för en smart region som både knyter ihop länet och som stärker möjligheterna i Umeåregionen, Skellefteåregionen och Region 8. gör det tydligt att regional finansiering kan stödja projekt och verksamheter i en eller flera kommuner. 1. Den regionala innovationsstrategin måste utvecklas till en skarp handlingsplan för innovationsarbetet i Västerbottens län genom att - vara tydlig och innehålla analys, metodfrågor, mål, åtgärder, milstolpar, uppföljning, lärande samt ansvariga processägare och aktörer. - inriktas på att skapa tillväxt. - inte koordinera, samverka, samordna där det ej tillför värde. - mobilisera regionen kring utlysningar för t ex Utmaningsdriven innovation. Det behövs NYA projektledare/context managers som sätter ihop konsortier från regionen. 2. Den innovationsstrategins prioriteringar måste vara vägledande i den regionala utvecklingsstrategin och kommande strukturfondsprogram. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) för Västerbottens län pekar ut länets övergripande inriktning och prioriteringar för smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. De prioriteringar som görs i den regionala innovationsstrategin utgör också prioriteringar i den regionala utvecklingsstrategin. Det säkerställs genom att arbetsgruppen Innovationskraft är identisk med den grupp som ansvarar för framtagandet av den regionala

23 23 innovationsstrategin. Förslag till RUS ska avges den 15 februari. Det innebär att den arbetsgrupp som arbetar med innovation avger ett förslag till RUS och därefter fortsätter sitt arbete med konkretisering av den regionala innovationsstrategin. Nya strukturfondsprogram kommer att tas fram under En nyckelfråga är att vi kan göra strukturfondsprogrammen till finansieringsverktyg som tar utgångspunkt i den regionala utvecklingsstrategin men främst omsätter den drivkraft och det innehåll som finns i den regionala innovationsstrategin i konkreta strukturutvecklande projekt och kapitalförsörjande program. Strategi RUS Handlingsplan RIS Finansiering strukturfondsprogram m m Genomförande Strukturomvandlande projekt Kapitalförsörjande program 3. Innovationsstrategin måste ta ställning till frågan om hur den bäst skapar förutsättningar för innovationsutveckling i olika delar av länet. Strategin måste lägga grunden för en smart region som både knyter ihop länet och som stärker möjligheterna i Umeåregionen, Skellefteåregionen och Region 8 (åtta kommuner i inlandet). Det kan ske genom: a) en strategi för det som är länsgemensamt, t ex utveckling av digital innovation och samverkan som stärker e-hälsa och e-lärande b) tre del-strategier som utifrån respektive länsdels förutsättningar stärker möjligheterna i Umeåregionen, Skellefteåregionen och Region 8. Det måste vara tydligt att regional finansiering kan stödja projekt och verksamheter i en eller flera kommuner.

24 24 Vi behöver en regional innovationsstrategi som Stöttar tillväxt och ökad konkurrenskraft hos våra små och medelstora (SME) tillväxtbolag. Görs bl a via Science Parks och Open Innovation. Eller ex. Välj ut 50 bästa SME (5+ anställda). Satsa på dem med affärsstöd etc. Fokuserar på innovationer och nyttiggörande av dessa, i samverkan mellan privata och publika aktörer. Stärker innovationssystemet genom att tillvarata och bygga vidare på befintliga inkubatorer och starka fysiska utvecklingsmiljöer att göra tydliga prioriteringar med excellensområden som led i en smart specialiseringsstrategi att samordna innovationsstyrkan i Quad Helixsatsningar och kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ att fokusera kapital- och kompetensförsörjningen till små och medelstora tillväxtbolag med ambitioner och potential för att utveckla globalt relevanta kommersiella produkter & tjänster. 4. Det övergripande målet måste vara att stötta tillväxt och ökad konkurrenskraft hos våra små och medelstora (SME) tillväxtbolag. Det sker bland annat via inkubatorer, science parks och open innovation. Fokusera på innovationer och nyttiggörande av dessa, i samverkan mellan privata och publika aktörer. Ett exempel är att välja ut de 50 bästa SME i länet och satsa på deras utveckling med affärsstöd m m. 5. Huvudpunkterna i strategin måste vara att stärka innovationssystemet genom att tillvarata och bygga vidare på befintliga inkubatorer och starka fysiska utvecklingsmiljöer att göra tydliga prioriteringar med excellensområden som led i en smart specialisationstrategi att samordna innovationstyrkan i regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar och kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ) att fokusera kapital- och kompetensförsörjningen till små och medelstora tillväxtbolag med ambitioner och potential för att utveckla globalt relevanta kommersiella produkter & tjänster.

25 25 6. Smart specialisation, RIS 3-strategier och excellensområden EU-kommissionen vill att medlemsstater och regioner tar fram innovationsstrategier för smart specialisering, så att EU:s strukturfonder kan användas effektivare och synergieffekter mellan olika program på EU-nivå, nationell och regional nivå samt offentliga och privata investeringar kan stärkas. Som en del av EU:s sammanhållningspolitik under föreslår EUkommissionen därför att göra smart specialisering till en förutsättning för investeringsstöd för åtgärderna forskning, teknisk utveckling och innovation samt att maximera tillgången till och användningen av IKT. Nationella/regionala forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3- strategier) är integrerade, platsbaserade strategier som fokuserar det politiska stödet och investeringarna på de viktigaste nationella/regionala prioriteringarna, utmaningarna och behoven av kunskapsbaserad utveckling. De flesta regioner kan bara skaffa sig verkliga konkurrensfördelar genom att hitta nischer eller integrera ny teknik i traditionella branscher och utnyttja deras smarta, regionala potential. Smart specialisering innebär att identifiera unika egenskaper och resurser för varje land och region, där varje regions konkurrensfördelar lyfts fram, samt att samla de regionala intressenterna och resurserna runt en spetskompetensstyrd vision av framtiden. Det innebär även att stärka regionala innovationssystem, maximera kunskapsflöden och sprida fördelarna med innovationer i hela den regionala ekonomin. Genom att fokusera på vad som ger en region dess största konkurrenspotential bidrar smart specialisering till att synliggöra regionen på specifika globala marknader/nischer och i internationella värdekedjor. Vägen m ot sm art specialisation, excellensområden med komparativa fördelar RIS 3 Det Smarta måste generellt se bli mycket specifikare, tydligare och relevantare för e antal nyckelaktörer (Samhälle, Akademi, Företag och övriga talanger/org.) för a vi ska komma från Slogans ll handling/innova oner! The RIS3-process is smart when it mobilises the whole triple helix (Quad Helix) of the regional innova on system. The RIS3 KEY thus invites three lead groups that each focus competences and interests, and also carry par cular responsibili es for regional growth. Regional policy makers should ini ate an informal assessment process and invite representa ves from selected leading enterprises and lead ins tu ons to go through the ques ons and report their results. Their co-opera on is essen al to iden fy a limited set of regional specialisa ons and develop a shared (and hence smart) vision and priori es: RIS 3 kräver att EU:s medlemsstater och regioner identifierar kunskapsspecialiseringarna som bäst passar deras innovationspotential, baserat på resurser och kunskaper. Detta måste göras genom en process som inbegriper viktiga innovationsintressenter och företag. Nationer eller regioner måste därefter ta fram ett dokument som beskriver den föreslagna strategin för landet eller regionen och i synnerhet de planerade offentliga och privata investeringarna, inklusive dem från strukturfonderna, inom forskning, teknisk utveckling och innovation.

26 26 RIS3 uppmuntrar alla intressenter att arbeta mot ett gemensamt mål. Processen måste vara interaktiv, regionalt styrd och baseras på samförstånd. Den exakta sammansättningen av organisationer som medverkar beror på regionala sammanhang, men det är viktigt att alla samarbetsparter deltar fullt ut i att utveckla, genomföra och följa upp strategier för smart specialisering. För att stödja arbetet med strategier har RIS3-guiden med följande sex steg tagits fram: 1. Analys av regionala förutsättningar. 2. Regional ledning (governance). 3. Framtidsvision. 4. Prioriteringar. 5. Policy mix. 6. Uppföljning och utvärdering. Västerbottens län har möjligheter att i det fortsatta arbetet med den regionala innovationsstrategin tillämpa delar av RIS 3 och lyfta fram ett antal excellensområden med komparativa fördelar i ett europeiskt och globalt perspektiv. Det primära är att den smarta specialiseringen blir 1. fokuserad till ett fåtal övergripande långsiktiga satsningsområden, med stor innovations potential. 2. verklighetsförankrad, dvs. att det finns identifierade komparativa fördelar 3. brett aktörsförankrad, dvs. att både Industri, Akademi, Offentliga aktörer och Civila samhället mobiliseras bakom satsningarna 4. innovationsprocess-orienterad dvs. att den styrs av gemensamma visioner, strategier och handlingsplaner i sk. Quad Helix samverkan. I en annan svensk region kommer man att försöka fokusera på 2-3 områden på högsta nivån i den Prioriterings triangel med tre nivåer som kommer att styra var man lägger fokus i ett innovationsperspektiv. De högst prioriterade områdena kommer att få mest finansiering, andra former av innovationsstöd och kommer även i den interna och externa kommunikationen att positioneras som regionens innovativa styrkeområden. De övergripande strategiska områdena kan möjligen byggas upp av ett antal samverkande områden som enas om ett starkare övergripande koncept och varumärke. Områdena i den näst översta del-triangeln kommer att utgöras av satsningsområden som har potential, bubblare som aspirerar på att bli regionala fokusområden på högsta nivån. I basen av pyramiden kommer det att finnas andra, mer taktiska, innovationssatsningar. Utan att för den skull föregå en strukturerad RIS3 process i Västerbotten så kan man anta att Umeå Universitets starka forskningsområden kombinerat med universitetets ambitioner/förmåga att medverka som regional tillväxtmotor bör ges en stor vikt vid värderingen av vilka områden som skall väljas som primära regionala innovationsområden. Sannolikt så vore det dessutom önskvärt att både Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet i viss mån kunde samordna sina strategiska satsningar i linje med den regionala utvecklingsplanen för både Norrbotten och Västerbotten och tvärtom att regionerna gemensamt kunde enas om några profilerade satsningsområden där universitetens samlade styrkor lyfts fram.

27 27 Inom det Vinnova finansierade DARE projektet pågår f.n. gemensamma aktiviteter mellan universiteten som söker utveckla synergier och strategisk samverkan bl.a. med målet att skapa starkare strategiska kontakter med globala näringslivsaktörer. Det globala näringslivet står för merparten av världens forskningsinvesteringar och det FOU kapitalet satsas bara där det har största potentialen att ge positiva effekter så det är av stor vikt att den regionala smarta specialiseringen även tar sikte på att attrahera den typen av investeringar i regionen. Det är det samtidigt av stor vikt att Umeå Universitet strategiskt satsar på att maximera nyttiggörandet (Innovationer i ett bredare perspektiv) av den forskning som bedrivs inom de fokuserade områdena, så att den svenska/europeiska paradoxen på sikt elimineras. Det finns på Umeå Universitet i dag ledande forskare som bevisat att det går att kombinera världsledande forskning med ett intresse för och parallella försök att nyttiggöra /kommersialisera forskningsresultaten. Ett exempel på en sådan forskare och förebild är Erik Elmroth, prefekt på Datavetenskap institutionen på Umeå Universitet och tillika forskningsledare för ett av Europas största forskargrupper inom Cloud Computing, ett FOU område som håller på att helt förändra IT världen. Erik och hans team fick nyligen ett nytt stort forskningsanslag, den här gången från Vetenskapsrådet. Det behövs många sådana förebilder för att värderingsgrunderna och meriteringssystemen i forskarvärlden skall förskjutas mot mer innovations fokus. Detta Cloud Computing område, eller på svenska ungefär moln tjänster är ett bra exempel på en möjlig viktig komponent i en regional smart specialiserings strategi! Dock inte som teknik utan det behövs även tydlig koppling till större områden med lösningar/tillämpningar som har signifikant strategisk samhällsnytta- och kommersialisering potential. De fokuserade satsningsområdena som emanerar ur en kommande RIS3 process i Västerbotten bör sannolikt uppfylla ett antal grundläggande krav för att ge maximal effekt i ett regionalt innovations och uthålligt tillväxtperspektiv.

28 28 De bör.. ha stor relevans som samhällsutmaningar/möjligheter inom regionen och (helst) även globalt. Detta ger internationell kommersialiseringspotential av utvecklade nya lösningar. vara industriellt heta som investeringsområden, vilket delvis ges av ovanstående men kan även handla om rent industriella omställningar, hype och nya marknads/teknik trender. Cloud Computing är ett sådant område. nå tillräckligt stor kritisk massa i det regionala perspektivet dvs. beröra/involvera tillräckligt många företag, forskare, offentliga aktörer och andra organisationer & individer för att kunna drivas med.... kraftfull (Quad Helix ) process ledning samt långsiktig finansiering. Ovanstående gör att det är av största vikt att samordna så många pågående satsningar med synergipotential som möjligt. Det kommer inte att gå att fälla några Smart Specialiserings byten med hagelbössa i EU2020 perspektivet. Det kommer att krävas älgstudsare eller elefant bössa! Eventuellt så måste nya koncept skapas som inrymmer tillräckligt mycket av ovanstående, utan att det blir urvattnat och att det saknar synergier mellan ingående delar. Några möjliga koncept nedan, på en mer abstraherad nivå! Exem pel på sm art specialisation, excellensområden med komparativa fördelar Smart region med samverkan mellan större orter och glesbyggd avseende offentliga samhällsstjänster (Vård, utbildning etc. ), kulturevenemang, kulturdriven llväxt etc. - Mycket baserat på en världsledande IT/komm. Infrastruktur - Kulturhuvudstadsåret 2014 kan bli en språngbäda och e fönster mot världen Smart mining som tar avstamp i regionens gruvindustri, de stora investeringar som planeras men även de personal/kompetensutmaningar som finns Smart Cloud infrastructure som utgår ifrån en global IT trend, llgång på kyla, billig el som kan förädlas och värdsledande forskning vid Umeå Universitet. Smart Telemedicin som utgår ifrån norra Sveriges unika behov av kostnadseffek vare vårdlösningar på distans och därmed unika testbädd karaktär Smart TEST verksamhet som börjar med framgångsrik biltest verksamhet och utvecklar service utbud, innova oner, testområden och samhällen runt de a Osv... osv.

29 29 Digitala Västerbotten-eVästerbotten: För Västerbotten och för hela norra Sverige så är den digitala infrastrukturen fundamentalt viktig för att de långa avstånden i de glest befolkade områdena skall kunna överbryggas med hjälp av nya digitala tjänsteutbud för alla behovs områden (utbildning, hälsa, underhållning, företagande/produktivitet etc. ) och för alla skeden i livet. Västerbottens tidiga ledning i fysisk infrastruktur (Fiber etc.) behöver nu kompletteras med sammanhängande tjänsteutbud inom olika områden, med länsövergripande lösningar mellan de större centralorterna, till små orter och enstaka hus på landsbyggden. De regionala tjänsterna behöver dessutom i många fall kopplas ihop med nationella och internationella tjänsteutbud för att ge den kvalitet som medborgare har rätt att kräva, t.ex. i samband med ehälso tjänster och för att ge de utbud som man förväntar sig då det gäller t.ex. kultur etc. Utmaningen med avfolkningen i glesbygden och inflyttningen till städerna kan göras till en möjlighet innovationsstrategimässigt. Nya elösningar, som har distansöverbryggande effekt, på ett användarcentrerat sätt, kan bidra till att vända trenden, skapa förutsättningar för långsiktigt och uthålligt kvarboende för de som redan bor i glesbygden samt skapa ny attraktivitet för de i andra delar av Sverige och globalt som söker en annan livsstil än den som gäller i de större städerna. Ger även potentialen att lösa de stora personal/kompetensproblem som delar av den viktiga basnäringen brottas med. Västerbotten har behoven att lösa problemen och kan förhoppningsvis mobilisera förmågan att etablera sig som globalt relevanta innovationsledare och testbäddar inom strategisk utvalda utvecklingsområden. Västerbotten kommer aldrig att bli en viktig marknad för stora företag men har potentialen att bli innovations & test centra för nya elösningar för en smart landsbygd i effektiv samverkan med regionens större centralorter som Umeå & Skellefteå, en Smart Sustainable Region. Detta kan i sin tur attrahera internationellt kapital & industri samt stärka tillväxten av regionala tillväxtbolag sprungna ur ledande spetsforskning och/eller behovsdrivna innovationsprocesser i regionen. För att lyckas ta tillvara den potential som finns här behövs sannolikt kraftfulla regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar) och klusterbildningar i linje med en regional Smart Specialisation Strategy.

30 30 6. Vi behöver en riktig regional innovationsstrategi som gör skillnad - Prioriteringar som stärker Västerbottens-aktörernas internationella konkurrenskraft! I det följande presenteras förslag till prioriteringar och innehåll i den regionala innovationsstrategin som stärker förutsättningarna för internationell konkurrenskraft. Prioriteringarna har en övergripande indelning i PRIO A-F och under prioritering A-E presenteras åtgärdsförslag. PRIO A. att vidareutveckla och stärka befintliga regionala samverkanssatsningar (quad helixsatsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ) PRIO B. att satsa på några nya vinnande koncept/plattformar PRIO C. att satsa på starka fysiska utvecklingsmiljöer PRIO D. att stärka inkubationsprocessen genom att vidareutveckla befintliga inkubatorer och möjliggöra för dem att tillhandahålla rätt kapital och kompetens för att stärka SME PRIO E. att stärka förutsättningarna för SME att ta nästa steg i expansionsprocessen PRIO F. att stärka innovationssystemets och företagens möjligheter att ta steget mot Västerbotten som mest digitaliserad region. För att på ett pedagogiskt sätt visa hur de olika prioriteringarna främjar och stödjer bolag i olika skeden utgår vi från innovationsvärdekedjan. Innovationsprocessen är en värdekedja från forskning till nyttiggörande. En kedja där alla länkar måste fungera! Nationell-Regional-I nternationell Innovationsprocess Hela innova ons värdekedjan : Innova ons Värdekedjan - Övergripande - Forskning, & IPR utveckling Kompetens utveckling Samverkans & Innova ons Koncept Regionala samverkans satsningar Ny ggörande Innova ons Stöd System (Strukturer) Universitet Stora Företag Kommuner, Regioner, Länsstyrelser, Vinnova, Tillväxtverket Publika verksamheter Etablerade företag (Större, Medelstore & Mindre) & SME Inkuba ons värdekedjan Övergripande Mål: Skapa Kunskap av pengar Skapa gränsöverskridande möten PRIMÄRT Skapa pengar av kunskap (skapa nya & spara) Triple Helix => Quad Helix

31 31 Forskning, IPR-utveckling Innovationssystemet när det gäller forskning, IPR-utveckling och kompetensutveckling är mycket viktigt men tas inte upp i detta underlag som koncentrerar sig till övriga delar. Det tål dock att ånyo poängtera vikten av t.ex. Umeå Universitet som engagerad nyckelaktör i regionens innovations och tillväxt strategi. Regionala samverkanssatsningar För utveckling och positionering av våra starka regionala samverkanssatsningar (quad helixsatsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ inom våra prioriterade områden) gäller det att fortsätta stödja framgångsrika utvecklingssatsningar och väl fungerande miljöer och strukturer, och att samtidigt satsa på några nya vinnande koncept. PRIO A. Vidareutveckla och stärk befintliga regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ) Ett antal regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ) har utvecklats positivt under innevarande strukturfondsperiod. Strategin måste vara att säkerställa och bygga vidare på de satsningar som har gett önskvärda resultat. Vissa av dem kan stärkas genom gemensamma ansatser och draghjälp från de mer utvecklade till de svagare. Prio A. Vidareut veckla och st ärk befintliga Quad helix-satsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ Exem pel på kunskapsintensiva klust erinit iativ: Infotech Umeå, Biotech Umeå, IGIS/Gistech, Skogstekniska klustret Exem pel på Quad helix-satsningar: Georange, Process IT, Framtidens bioraffinaderi, CMTF, MedTech testbäddar etc. Utvecklingssatsningar med långa ledtider störs av att ha kort finansiering och ibland hamnar mellan programperioder då man tappar fart, förlorar värdefull kompetens osv. Det är därför av största vikt att de offentliga aktörerna skapar förutsättningar att överbrygga finansieringsglapp mellan programperioderna. Det kan ske genom att inför kommande strukturfondsperiod tidigt prioritera fortsatta satsningar och med särskilda medel överbrygga finansieringsglappet och möjliggöra planering av nästa steg.

32 32 Den ansökningsomgång i strukturfondsprogrammet Övre Norrland som utlysts av Tillväxtverket i december 2012 skapar förutsättningar att gemensamt komma överens om satsningar som har siktet inställt på kommande programperiod. Daglig nyhetsrapportering Utbildning & Inspira on Teknik, krea vitet, affärsutveckling & företagande PR Skapa förutsä ningar för a lyckas Kapital & kompetens Event Marknadsföring & kommunika on Innova ons- & affärsutveckling Strategiska samarbeten Andra IT-kluster i Sverige och världen. Na onella och interna onella storbolag Personliga möten TV Affärscoaching Stöd på resan från idé ll framgångsrikt företag Några exempel på starka quad helix-satsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ är Georange, Process-IT, Framtidens bioraffinaderi, Centrum för medicinsk teknik och fysik (CMTF), Infotech Umeå, Biotech Umeå, Gistech/IGIS och Skogstekniska klustret. PRIO B. Satsa på några nya vinnande koncept/plattformar Förutom satsningar på att vidareutveckla och stärka befintliga regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar, kunskapsintensiva kluster och klusterinitiativ) behöver vi satsa på några nya utvecklingsområden. Det kan ske genom att inför kommande programperiod tidigt prioritera fortsatta satsningar och besluta om medel för att kunna påbörja arbetet och få tid för att planera nästa steg. Den ansökningsomgång i strukturfondsprogrammet Övre Norrland som utlysts av Tillväxtverket i december 2012 skapar förutsättning att gemensamt komma överens om nya satsningar som har siktet inställt på kommande programperiod, och kan betraktas som ett första steg i en tvåstegslösning där ett andra steg kan tas i nästa programperiod.

33 33 Prio B. Satsa på några nya vinnande koncept / plattform ar Uminova expression Uminova Infotech Biotech Uminova Uminova Cleantech Uminova Sports and Health Uminovasfären har under nuvarande programperiod framgångsrikt drivit två regionala samverkanssatsningar Biotech Umeå och Infotech Umeå. Exempel på möjliga nya satsningar inom Uminova-sfären är Cleantech (cleanertech/clean growth), Sports and Health (sport och hälsa) samt Uminova Expression (kulturella och kreativa näringar). CleanerTech*+ Innova/ oner+för+fram/ den+ Återvinnings*+och+kretslopps*+ processer+ Bioråvaror+*+produk/ on+ Biomassa,+Sol,+Vind+ Logis/ k++ transporter+ Rening+ Processteg,+ förädling+ Bioenergi:+El,+värme,+ drivmedel+ Hållbart+byggande:+ Energihus+ Pappersmassaindustrin+ Rening,+ Återvinning+ Bioraffinaderi,+gröna+ kemikalier+och+produkter+ Sanering+ Hållbara+effek/ viseringar+från+bioråvara+/ ll+vardagsbruk+ Den finns goda förutsättningar för företags- och innovationsutveckling inom områdena Sports and Health (exemplifierat av företaget KriMag Technology AB) och Cleantech.

34 34 PRIO C. Satsa på starka fysiska utvecklingsmiljöer Det är högprioriterat att utveckla miljöer som attraherar talang och kompetens. Den regionala innovationsstrategin måste därför ha som prioritering att satsa på utveckling och positionering av våra starka fysiska utvecklingsmiljöer som mötesplatser och noder för klusterutveckling. Hela universitetsstaden med Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus har givetvis i sig en enorm potential som utvecklingsmiljö. Den brukar kallas norra Sveriges hotspot Prio C. Satsa på st arka fysiska utvecklingsm ilj öer ( Science Parks) Här ligger vi efter resten av Sverige! Uminova Science Park kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av kunskapsföretag i Umeå kommun och även i ett vidare regionalt perspektiv. En science park är en infrastruktur för tillväxt och en regional samverkanssatsning på Uminova Science Park 3.0 är en av de absolut viktigaste satsningarna under den kommande 20-årsperioden. Den är lika viktig som utbyggnaden av flygplatser. För att tillvarata potentialen sker för närvarande en långsiktig satsning på parkens utveckling. Den inkubatorverksamhet som bedrivs av Uminova Innovation AB är väl fungerade och redovisar i nationell jämförelse mycket bra resultat. Det skapar förutsättningar för bra resultat när det gäller avknoppningar.

35 35 VISIONSSKISS Vision Uminova Science Park by boetter Uminova Science Park har en branschsammansättning som skapar bra utvecklingsförutsättningar med hög representation av företag inom några branscher/områden, främst infotech (IT), biotech och medtech, och med några utvecklingsbara branscher/områden med anknytning till universitetets, stadens och länets prioriteringar, t ex cleantech och sport/hälsa. Parken kan dels fungera som nod för klusterutveckling inom prioriterade områden, dvs främst infotech, biotech, medtech, cleantech och sport/hälsa, dels stödja utvecklingen av kreativa näringar som tar sin utgångspunkt i satsningen på konstnärligt campus. Den kan komma att ha en nyckelroll som dynamisk plattform för möten och samverkan mellan SME och större företag. Konstnärligt campus är en satsning med samlokalisering av utbildning, forskning, företagande och konstnärligt utvecklingsarbete inom arkitektur, design och fri konst. Arkitekthögskolan inrymmer den arkitektutbildning som startades Universitetets eget museum, Bildmuseet, har flyttats till området 2012, liksom en filial till Humlab (Humlab X) en experimentverkstad inom digital kultur. Konsthögskolan har flyttat till nybyggda lokaler inom området. En stor utställningshall är en öppning mot allmänheten och ett spännande besöksmål. Målet är att Konstnärligt campus ska fungera som en arena för utbildning, forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och digital kultur en kreativ miljö som kan bli unik för Sverige, Europa och kanske hela världen. En inkubator för företag inom kreativa näringar, Uminova expression AB, kommer att etableras inom området. Den ska stödja entreprenörer och främja företagande inom de kulturella och kreativa näringarna genom att bistå med en kreativ miljö, anpassat affärsstöd, kontorsservice och tekniska och kommersiella nätverk.

36 36 SME innovationsprocessen Sveriges och Europas innovationskultur är idag inte optimala för att SME Innovationer ska nå sin fulla potential. Det blir tydligt om vi jämför oss med andra regioner och platser. För alla som har bott och verkat under längre tid i Silicon Valley är det påtagligt att man där har en bra innovationskultur och väldigt lite fokus på innovationssystem. I Sverige och Europa är det tvärtom. Innovationskulturen kan i sin enklaste beskrivning sägas vara balansen mellan risken med att göra fel och belöningen med att göra rätt! (The entrepreneurial cultural comfort zone). I Sverige har vi alltså inte en optimal innovationskultur och det kommer att ta generationer att komma dit, även med ett målmedvetet arbete. Det handlar främst om att förändra attityder. Ett exempel är parters restriktiva inställning till riskdelning, där det är viktigt att utveckla incitament för att aktörer som tillför kompetens också delar risk vid innovationsutveckling. I detta perspektiv blir innovationssystemet så mycket viktigare! Vi har ett väl utvecklat innovationssystem i norra Sverige. Det omfattar inkubatorer som tillhandahåller lokaler och kompetent affärsstöd till start-ups, offentliga aktörer som erbjuder rådgivning och finansiering till nya och/eller etablerade bolag och regionala samverkanssatsningar (quad helix-satsningar och satsningar på kluster och klusterinitiativ). Systemet måste utifrån företagens behov kunna Nationell-Regional-I nternationell tillhandahålla anpassat stöd genom kapital och kompetens i olika skeden. I nnovationsprocess. Hela bygga innova ons värdekedjan : FOKUS SME innova oner! Innova ons Värdekedjan - SME inova oner- - Innova ons Stöd System (Strukturer) Forskning & IPR Universitet Stora Företag (Små företag) Samverkans & Innova ons Koncept Regionala Triple Helix / Quad Helix satsningar Kommuner, Regioner, Länsstyrelser, Vinnova, Tillväxtverket SME innova onsprocess SME relaterade Innova onsvärdekedjan SMEs Inkubatorer Acceleratorer Kapital & Kompetens källor (I FYRA STEG -Nästa Bild) Medel ll Innova oner & innova ons Stöd System & Poli ken FOU stöd Vetenskapsrådet, SSF EU medel, Mål FÖRETAGS FOU => Interna onellt Utlysningar / Reg. Utv. Medel (Mål2) Utmaningsdriven Innova on, Testbäddar Innova onsupphandlingar - LOU - Innova onsbron/almi, Affärsänglar, VC fonder, Länsstyrelsen Inkubator dri stöd (Regionalt) Projek inanisiering (komplext Bolagsstödsregler Ska eregler (Företag & privat) (I FYRA STEG - Nästa Bild) För att på ett pedagogiskt sätt visa vilka prioriteringar som innovationsstrategin måste stödja för utveckling av innovativa, kunskapsintensiva företag utgår vi från innovationsvärdekedjan som tar sin utgångspunkt i att tillföra rätt kompetens och kapital till olika företag utifrån sina förutsättningar och vid rätt tidpunkt. SME innovationsprocess omfattar de insatser som riktar sig direkt till små och medelstora företag, dvs inkubatorer, acceleratorer, science parks, kapital och kompetenskällor. Den omfattar Inkubationsprocessen med förinkubationsfas (att pröva affärsidéer) och

37 37 inkubationsfas (att utveckla affärsidéer och bolag) och Accelerationsprocessen (=expansionsprocessen) omfattar arbete nationellt och globalt i syfte att skapa förutsättningar för expansion. PRIO D. Stärk inkubationsprocessen genom att vidareutveckla befintliga inkubatorer och möjliggöra för dem att tillhandahålla rätt kapital och kompetens för att stärka SME Prio D. Stärka inkubationsprocessen genom att vidareutveckla befintliga inkubatorer och möjliggöra för dem att tillhandahålla rätt kapital och kompetens för att stärka SME Prioåtgärder när det gäller inkubatorer bör vara: a) att säkerställa en god basfinansiering till inkubatorerna. b) att möjliggöra för dem att med sitt affärsstöd aktivt även nå företag på andra orter. c) att den finansiering som riktas mot företag i inkubationsprocessen i så stor utsträckning som möjligt hanteras av eller i anslutning till inkubatorerna. Det innebär en förenkling avseende företagsnära medel och ökar attraktionskraften för inkubatorerna ( sockerbiten ). d) att stärka kompetensförsörjning och processtöd till inkubatorföretagen genom att arbeta med anpassade team riktade mot varje företag. Företag i norra Sverige har genom innovationssystemet tillgång till kompetens och finansiering för utveckling av nya produkter och tjänster och för att starta upp och utveckla bolag. Det finns ett brett utbud av finansieringsaktörer och finansieringskällor som riktar sig till företag som befinner sig i olika utvecklingsskeden, i olika branscher och som kommer från olika miljöer. De inkubatorer som finns i Västerbottens län har idag en hög kvalitet. Det gäller exempelvis Uminova Innovation AB, Umeå Biotech Incubator, Arctic Business Incubator, Innovation Västerbottens inkubator, BIC Factory, Krenova och Innovationsslussen. Inom kort etableras Uminova expression AB en inkubator på konstnärligt campus i Umeå. Fler av inkubatorerna stödjer företag inte bara på den ort de är lokaliserade utan även på andra orter. Finansieringen till företag i inkubationsprocessen inriktas å ena sidan på strukturprojekt för att utveckla innovationssystemet, å andra sidan på företagsfinansiering i form av lån, kreditgarantier och bidrag företag i olika former. Följande former av företagsfinansiering är aktuella: Exempel lån - Banker - ALMI: företagslån, mikrolån, innovationslån, exportlån - Norrlandsfonden: topplån, konvertibla skuldebrev

38 38 Exempel garantier - Övre Norrlands kreditgarantiförening - Norrlandsfondens Garantier och borgensåtaganden Exempel innovationsstöd till företag - Acceleratorfond, nyavknoppade akademinära företag, SEK. Lön för att utveckla företaget. - Innovationsbidrag. Konsultkostnader, verifiering. Max 1,2 MSEK. 35 % - Innovationscheck. Marknadsanalyser, patentansökan. Max SEK. 50% - Innovationslån - Innovationsbrons Insats mot Royalty. Inkubatorföretag i skede innan ägarkapital. Max kronor. Bidrag mot royalty. - Verifiering för tillväxt. Verifiera forskningsbaserade affärskoncept och fastställa strategi för fortsatt kommersialisering av konceptet. Exempel företagsstöd - Investeringsbidrag - Konsultcheck - Forskarcheck - Regionalt investeringsstöd - Mikrobidrag till nystartade företag - Samverkansprojekt Prioriterade åtgärder för vidareutveckling av inkubatorer: a) att säkerställa en god basfinansiering till inkubatorerna b) att möjliggöra för dem att med sitt affärsstöd aktivt även nå företag på andra orter. c) att den finansiering som riktas mot företag i inkubationsprocessen i så stor utsträckning som möjligt hanteras av eller i anslutning till inkubatorerna. Det innebär en förenkling avseende företagsnära medel och ökar attraktionskraften för inkubatorerna. Finansiering som bör hanteras av eller i anslutning t ill inkubatorerna Forskarcheckar Konsultcheckar Innova onsbidrag Mikrobidrag Innova onscheckar Acceleratorfond Verifiering för llväxt Inkubator Insats mot royalty

39 39 d) att stärka kompetensförsörjning och processtöd till inkubatorföretagen genom att arbeta med anpassade team riktade mot varje företag. Ett bra exempel är A perfect match. PRIO E. Stärk förutsättningarna för SME att ta nästa steg i expansionsprocessen När det gäller tillväxtbolag med globalt skalbara produkter måste en särskild satsning ske för att ta nästa steg genom att fokusera på två specifika och mycket viktiga delar av det innovationssystemet - Kapital och Kompetensförsörjningen till små och medelstora tillväxtbolag med ambitioner och potential för att utveckla globalt relevanta kommersiella produkter & tjänster, kallat K 2 konceptet. Anpassade K2-koncept kan och bör utvecklas för olika typer av företag inom olika branscher. Ett exempel på en sådan satsning är Framtidsföretag i Östergötland med målet fördubblad omsättning, stärkt konkurrenskraft och förstärkt lönsamhet inom bara några år hos ett 50-tal utvalda företag. Projektet riktar sig till etablerade företag som vill och har möjlighet att växa - de som vill bli eller fortsätta vara länets stjärnor. Företagen kommer att erbjudas individuell konsulthjälp och bjudas in till seminarier och utbildningar. Motsvarande satsning kan och bör övervägas i Västerbottens län.

40 40 Prio E. Stärk förut sättningarna för SME för att ta nästa steg i expansionsprocessen Prioåtgärder - kapitalförsörjning till SME i expansionsfas: a) att stärka finansieringen i tidiga expansionsskeden med 2-10 mkr kapitalbehov. b) att stärka tillgången på privat riskkapital genom etablering av samordnade (objektflöde, metodik, syndikeringar etc.) affärsängelbolag i hela norra Sverige. c) att etablera regionala expansionsfonder, helst kopplat till (a och b) inom olika fokusområden. d) att möjliggöra för Inlandsinnovation att finansiera företagsutveckling i hela Norra Sverige. Finansiering till företag i accelerationsprocessen inriktas å ena sidan på strukturprojekt för att utveckla innovationssystemet, å andra sidan på företagsfinansiering i form av ägarkapital, lån, kreditgarantier och bidrag företag i olika former. Följande former av företagsfinansiering är aktuella: Exempel på riskkapital (ägarkapital) - Innovationsbron. Innovativa tillväxtbolag, Max 2,5 MSEK %. - Partnerinvest Norr. Tillväxtbolag. Max 10 MSEK, varav initialt 2-4 MSEK. Max 50%. - Inlandsinnovation. Företag som bidrar till tillväxt i norra Sveriges inland. - Uminova Invest. Forskningsnära företag i VB. 1-3 MSEK. - Ackra Invest. Tillväxtföretag i Norrland MSEK %. Exempel på EU:s finansiella instrument - SME Guarantees (SMEG) - Riskkapital: High Growth and Innovation (GIF) - Risk-Sharing Finance Facility (RSFF) - European Progress Microfinance Facility (EPMF)

41 41 Prioriterade åtgärder för kapitalförsörjning till SME i expansionsfas: a) att stärka finansieringen i tidiga skeden 2-10 mkr. b) att möjliggöra för Inlandsinnovation att finansiera företagsutveckling i hela norra Sverige. c) att stärka tillgången på privat riskkapital genom etablering av affärsängelbolag. Det finns idag en påtaglig brist på privat ägarkapital inom kunskapsintensiva näringar i norra Sverige. Traditioner, avsaknad av samordning och svag dealflow inom nya näringar innebär svag kritisk massa. Etablering av Affärsängelbolag Nord prövas under 2012 och Affärsängelbolag Nord är ett initiativ som omfattar Västernorrlands län, Västerbottens län och Norrbottens län för att uppnå tillräcklig deal flow. Bolaget organiseras enligt särskild metodik och har flera fokusområden, t ex infotech, medtech och cleantech för att uppnå kritisk massa. Nationell samverkan sker med övriga Affärsängelbolag (bland andra STOAF, ROAF, Västkusten, Dalarna). Deal Flow och K2 matchning med kompetensfokus sker. Gemensamma internationella Business Bridges (skalfördelar) är möjliga. d) att etablera regionala expansionsfonder inom olika fokusområden. Regionala riskkapitalfonder som arbetar mer generellt har prövats i norra Sverige, bland annat genom Partnerinvest. Universitetsnära riskkapitalfonder planerades för några år sedan inom IT och cleantech, men de genomfördes inte pga det dåvarande svaga konjunkturläget. För infotechområdet och eventuellt andra områden ser vi behovet av att förstärka tillgången till kapital genom en riktad tematisk innovationssystemsnära fond som är starkt kopplad till affärsängelbolag Nord. En förstudie genomförs under hösten 2012 som syftar till att ta fram ett upplägg för regional expansionfond.

42 42 Prioåtgärder - kom petensförsörj ning till SME i expansionsfas: a) att stärka kompetensmatchning. A Perfect Match-koncept stärks genom ett nationellt & internationellt nätverk av individer, sammanhållna av Metodik, Möten och Deal Flow. b) att utveckla ett expanderat affärscoachkoncept c) att stärka managementkompetens genom utbildnings-koncept, t ex CEO Network Prioåtgärder internationalisering av SME i expansionsfas: a) att fortsätta satsa på noden Entreprise Europe Network och andra internationaliseringsplattformar b) att utveckla och nyttja internationella affärsbryggor, soft landing etc. Prioriterade åtgärder för kompetensförsörjning till SME i expansionsfas: a) att stärka kompetensmatchning. A Perfect Match-koncept stärks genom ett nationellt och internationellt nätverk av individer sammanhållet av metodik, möten och deal flow. b) att utveckla ett expanderat affärscoachkoncept. c) att stärka managementkompetens genom utbildningskoncept, t ex CEO Network.

43 43 Västerbotten, EU & globala konkurrensen Europe is facing a moment of transforma on. The crises has wiped out years of economic and social progress and exposed structural weaknesses in Europe s economy. In the mean me, the world is moving fast and long-term challenges such as globalisa on, pressure on resources, popula on ageing, are intensifying. - Quote from Europe 2020 Strategy Prioriterade åtgärder för internationalisering av SME i expansionsfas: a) att fortsätta satsa på noden Entreprise Europe Network och andra internationaliseringsplattformar. b) att utveckla och nyttja internationella affärsbryggor.

44 44 Västerbotten, TI LLSAMMANS fixar vi det! VI BEHÖVER GÅ - ALL IN! OCH HA DEN VASSASTE, SMARTASTE INNOVATIONS- STRATEGIN!