Uppföljning och prognos augusti 2019

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ Therese Allansson Till kommunfullmäktige Uppföljning och prognos augusti 2019 Förslag till beslut Förvaltningen lämnar ärendet utan förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Utfallet för perioden uppgår till 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 68,2 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för helåret är 57,1 mnkr, vilket är 27,3 mnkr bättre än budgeterade 29,8 mnkr och 1,5 mnkr bättre än aprilprognosen. Den enskilt största posten som förklarar överskottet avser försäljning av exploateringsfastigheter, 23 mnkr. Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 36,2 mnkr. Prognosen är en försämring med 2,7 mnkr jämför med den som presenterades i april. Detta trots att sektorerna i augusti månad blivit tilldelade 6,1 mnkr från välfärdsmiljarderna. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 99,6 mnkr för perioden. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsram. Avvikelsen beror på projekt som blivit förskjutna i tid. Av de av kommunfullmäktige fastställda målen bedöms 93 % bli uppfyllda eller delvis uppfyllda vid årets slut. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Barnkonsekvensanalys Med anledning av ärendets administrativa karaktär medför inte beslutet i sig några konsekvenser för barn. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Delårsbokslut Stenungsunds kommun aug 2019 Bilaga 1. Verksamhetsplan måluppföljning Bilaga 2. Åtgärder för budget i balans (utsänds senare)

2 Tjänsteskrivelse Dnr KS 2019/ STENUNGSUNDS KOMMUN Sektor stödfunktioner Kicki Nordberg Kommunchef Erica Bjärsved Ekonomichef

3 t Delårsbokslut 2019 Stenungsunds kommun

4 Innehåll Periodens resultat och helårsprognos... 1 Resultaträkning... 2 Balanskravsresultat... 3 Balansräkning... 4 Finansuppföljning... 5 Driftbudgetavräkning... 6 Kommentarer till augustiresultatet och prognos Augustiresultat samt prognos för bolagen Investeringsuppföljning Personal Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Resultat finansiella mål Resultatprognos av inriktningsmål per augusti

5 Uppföljning augusti 2019 Budget 29,8 mnkr, prognos 57,1 mnkr Periodens resultat och helårsprognos Utfallet för perioden uppgår till 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 68,2 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för helåret är 57,1 mnkr, vilket är 27,3 mnkr bättre än budgeterade 29,8 mnkr och 1,5 mnkr bättre än aprilprognosen. Den enskilt största posten som förklarar överskottet avser försäljning av exploateringsfastigheter, 23 mnkr. Exkluderas försäljning av exploateringsfastigheter är prognosen 34,1 mnkr. Exkluderas även årets förändring av ansvarsförbindelsen är prognosen 21,6 mnkr. Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag är 8,8 mnkr bättre än budget. Finansnettot prognostiseras bli 1,8 mnkr sämre än budget och härrör till den finansiella delen av pensionsskulden. Ett överskott för pensioner och arbetsgivaravgifter beräknas till 11,8 mnkr och beror på avsättningen till pensioner och årets pensionsutbetalningar. Samtliga sektorer prognostiserar ett underskott och den sammantagna prognosen för sektorerna är ett underskott om 36,2 mnkr. Prognosen är en försämring med 2,7 mnkr jämför med den som presenterades i april. Detta trots att sektorerna i augusti månad blivit tilldelade 6,1 mnkr från välfärdsmiljarderna. Sektor utbildning prognostiserar ett underskott om 10,0 mnkr, vilket främst återfinns inom grundskolan, sektorsövergripande och kompetens och utveckling. Sektor socialtjänst prognostiserar ett underskott om 18,0 mnkr. Störst avvikelse finns inom vård och omsorg som haft ökade personalkostnader till följd av högre sysselsättningsgrad samt höga kostnader för inhyrd personal. Vidare har verksamheten haft lägre statsbidrag än budgeterat. Sektorn prognostiserar även ett underskott inom IFO, där den största avvikelsen förklaras med högre placeringskostnader för barn, unga och vuxna. Sektor samhällsbyggnad prognostiserat ett underskott på 1,4 mnkr och den största avvikelsen kopplas till vinterväghållningen. Sektor stödfunktioner prognostiserar ett underskott om 6,2 mnkr. Detta består i ett underskott om 11,5 mnkr för Soltak. Underskottet dämpas av försäljning av Tvetenskolan. Försäljning av exploateringsfastigheter inom områdena Munkeröds industriområde, Stora Höga industriområde, Solgårdsterassen och på Gullvivevägen prognostiseras uppgå till 23,0 mnkr. Antalet månadsavlönade anställda den 31 juli var 2 373, en ökning med 55 anställningar jämfört med motsvarande period föregående år. Under samma period har sjukfrånvaron har gått ner från 6,9 % till 6,7 %. Kommunens nettoinvesteringar uppgår till 99,6 mnkr för perioden. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsram. Avvikelsen beror på projekt som blivit förskjutna i tid. Stenungsundshem och Stenungsunds Energi redovisar positiva resultat för perioden, 25,2 mnkr respektive 3,4 mnkr. Prognosen för helåret för Stenungsundshem uppgår till 32,8 mnkr och för Stenungsunds Energi till 3,7 mnkr. Av de av kommunfullmäktige fastställda målen bedöms 93 % bli uppfyllda eller delvis uppfyllda vid årets slut. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. 1

6 Resultaträkning Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget (mnkr) Verksamhetens intäkter 449,0 298,8 305,0 453,4 Verksamhetens kostnader , , , ,7 Avskrivningar -82,7-51,3-52,7-84,8-82,7 Verksamhetens nettokostnader ,2-935,6-992, , ,7 Skatteintäkter 1 374,4 919,8 953, , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 139,8 92,0 97,3 151,1 137,2 Verksamhetens resultat 79,0 76,2 57,6 81,0 57,4 Finansiella intäkter 7,5 7,0 4,8 5,4 3,0 Finansiella kostnader -18,2-16,4-21,5-29,3-30,6 Resultat efter finansiella poster 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Extraordinära poster Årets resultat 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Kommunen redovisar ett utfall per augusti om 40,9 mnkr, vilket kan jämföras med 66,8 mnkr vid samma period föregående år. Prognosen för året pekar på ett överskott om 57,1 mnkr. Intäkterna uppgår till 305,0 mnkr och har ökat med 6,2 mnkr jämfört med samma period föregående år, vilket motsvarar en ökning med 2,1 %. Statsbidragen uppgår till 92,7 mnkr, vilket är 4,8 mnkr lägre än föregående år. Bidragen från Migrationsverket har minskat med 12,7 mnkr och påverkar flera verksamheter väsentligt. Bidragen från Skolverket uppgår till 34,0 mnkr att jämföra med 28,7 mnkr vid samma period föregående år. Bidragen från Skolverket har ökat väsentligt sedan 2016 och beror till stor del på lärarlönelyftet. Bidragen från arbetsförmedlingen uppgår till 13,0 mnkr, vilket är en ökning med 3,2 mnkr. Bidragen från övriga statliga myndigheter har ökat med 1,2 mnkr kan bland annat hänföras till bidrag för yrkeshögskolan. Försäljning av verksamhet uppgår till 65,5 mnkr, vilket är en blygsam ökning med 0,1 mnkr jämfört med föregående år. Taxor och avgifter har ökat från 85,0 mnkr till 90,4 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 6,4 %. Ökningen består främst av intäkter kopplade till avfall och bygglov. Verksamhetens kostnader för perioden uppgår till 1 245,0 mnkr, vilket är 21,3 mnkr högre än vid samma period föregående år och motsvarar 5,2 %. Lönekostnaderna uppgår till 795,5 mnkr, vilket är 38,1 mnkr högre än föregående år. Ökningen motsvarar 5,0 %. Ökningen beror på lönerevisionen men också att antalet anställda blivit fler till följd av ökade volymer inom sektor utbildning. Inom sektor socialtjänst har lönekostnaderna ökat väsentligt, mycket på grund av en ökning i sysselsättningsgrad främst inom sär- 2

7 skilt boende. Sektor samhällsbyggnad har också ökat antal anställda där förändringen är störst inom anläggningsverksamheten. Kostnaderna för pensioner uppgår till 33,6 mnkr vilket är 3,6 mnkr lägre än föregående år. Pensionsutbetalningar och förändringen av pensionsavsättningen är 2,3 mnkr respektive 1,7 mnkr högre, men avsättningen för ansvarsförbindelsen har en större positiv resultatpåverkan än föregående år. Köp av huvudverksamhet uppgår till 138,2 mnkr att jämföra med 130,5 mnkr föregående år. Ökningen motsvarar 5,9 %. Köpta platser inom gymnasiet, särskolan samt inom barn- och familjeomsorgen står för merparten av ökningen och beror på både volym- och prisökning. Kostnaderna för fastigheter och fastighetsentreprenader har minskat med 8,5 mnkr och är en effekt av att kommunen gått över till komponentavskrivning, vilket fått till följd att fler inköp redovisas som en investeringsutgift och färre som en driftskostnad. Skatteintäkter, generella statsbidrag och finansiella intäkter och kostnader kommenteras på sidan 11 under Kommentarer till augustiresultat samt prognos. Balanskravsresultat Balanskravet innebär att kommunen ska bedriva verksamheten så att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Vid avstämning av balanskravet ska balanskravsjustering i form av realisationsvinster/förluster som uppkommit vid försäljning och orealiserade vinster/förluster i värdepapper och återföring av orealiserade vinster/förluster i värdepapper räknas bort. Kommunen har inga balanskravsjusteringar. Däremot redovisar kommunen de pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 i balansräkningen. Den förändring som skett under året ska räknas bort från balanskravsresultatet. Balanskravsresultatet för augusti månad uppgår till 35,2 mnkr och prognosen för helåret är 44,6 mnkr. Avstämning av balanskrav, mnkr augusti Prognos Budget - 19 Årets resultat enligt resultaträkningen 75,4 68,2 40,9 57,1 29,8 Balanskravsjusteringar Årets resultat efter balanskravsjusteringar 75,4 68,2 40,9 57,1 29,8 Pensionsförpliktelser före ,6-13,8-5,7-12,5-19,1 Balanskravsresultat 63,8 54,4 35,2 44,6 10,7 3

8 Balansräkning Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar 1 396, , , , ,4 Finansiella anläggningstillgångar 138,1 138,5 136,6 139,0 149,9 Anläggningstillgångar 1 535, , , , ,3 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar 122,3 152,1 112,1 115,0 Kassa o bank 17,1 16,1 35,7 30,0 Exploateringsområden 72,7 62,6 76,9 72,0 Summa omsättningstillgångar 212,1 230,8 224,7 217,0 353,4 SUMMA TILLGÅNGAR 1 747, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 185,6 185,8 253,8 253,8 202,1 Årets resultat 68,2 66,8 40,9 57,1 29,8 Summa eget kapital 253,8 252,6 294,7 310,9 231,9 Avsättningar och skulder Avsättning pensioner inkl löneskatt 549,7 558,4 552,4 544,0 547,8 Avsättning deponi 4,4 4,0 4,2 4,1 4,0 Kortfristiga skulder 360,9 324,5 290,9 311,4 179,0 Långfristiga skulder 578,5 583,5 671,2 682, ,1 Summa skulder 1 493, , , , ,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPI- TAL 1 747, , , , ,8 Soliditet 14,5% 14,7% 16,3% 16,8% 9,8% 4

9 Finansuppföljning Kommunens totala låneskuld uppgår per den 31 augusti till 570 mnkr, vilket innebär en ökning med 90 mnkr jämfört med årsskiftet. Det pågår flera stora investeringar vilket medfört ett ökat upplåningsbehov. Ett nytt lån har upptagits under perioden och två lån har omsatts och utökats. Sannolikt kommer ytterligare upplåning behöva ske under hösten till följd av den höga investeringsnivån. Till följd av det fortsatt låga ränteläget samt att ett lån med relativt hög ränta har löpt ut har snitträntan per sjunkit med 29 punkter jämfört med bokslut Saldot på checkkontot uppgick per 31 augusti till 27,0 mnkr. Löptid och ränta förfall Rta i % Bokslut 2018 Rta i % Aug -19 Lånebelopp i mnkr Andel <1 år 0,97 % 1,04 % <2 år 1,31 % 2,63 % <3 år 3,26 % 1,70 % <4 år 2,71 % 0,59 % <5 år 0,59 % 0,01 % <6 år S:A 1,36 % 1,07 % Portföljen omfattar Kommunens och Fjärrvärmens lån. i % Snittränta vid vald tidpunkt på kommunens låneportfölj 31/ Aug 2019 procent 1,79 1,59 1,53 1,36 1,07 Kommunkoncernens samlade skulder (mnkr) aug-19 Kommunen Fjärrvärmen Stenungsundshem AB Summa

10 Driftbudgetavräkning Bokslut Utfall tom Budget Prognos Avvikelse Avvikelse tkr 2018 aug i aug i april Politisk verksamhet Kommunövergripande Sektor utbildning Sektorsövergripande Förskola Grundskola Gymnasieverksamhet Särskolan Staben Kompetens och utveckling Kultur / Fritid Sektor socialtjänst Sektorsövergripande IFO Funktionshinder Vård och omsorg Sektor samhällsbyggnad Samhällsbyggnad Avfall (avgiftsfinansierad) VA-enheten (avgiftsfinansierad) Sektor stödfunktioner Stödfunktioner Måltid (ramfinansierad from 2019) Fastighet (intäktsfinansierad) Kalkylerad kapitalkostnad Avskrivningar Nettokostnad Skatter och finansiella poster Finansverksamheten Resultat före jämförelsestörande poster Exploatering Årets resultat

11 Kommentarer till augustiresultatet och prognos 2019 Politisk verksamhet Resultatet per augusti är positivt och uppgår till 460 tkr. Kostnader för revision och politiska arvoden förväntas på helårsbasis följa budget och prognosen är ett nollresultat, Kommunövergripande De kommunövergripande medlen omfattar bland annat centrala medel avsatta för löneökningar, volymförändringar, ökade driftskostnader till följd av investeringar och medlemsavgift till Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund (SBRF). Prognosen för helår pekar på ett överskott om tkr. Största enskilda prognostiserade avvikelsen beror på lägre investeringsvolym än budgeterat. Vidare förväntas de budgeterade medlen för volymökningar samt de kommunövergripande personalrelaterade kostnaderna generera ett överskott. Kostnaderna för SBRF är 1495 tkr högre än budget och beror på det underskott förbundet redovisade Förbundet har aviserat att de väntar göra ett negativt resultat även Detta är dock inte beaktat i kommunens prognos. Sektor utbildning Sektor utbildning redovisar ett underskott om tkr per augusti. Sektorn prognostiserar ett underskott om tkr för Sektorn har tidigare under året aviserat ett antal åtgärder för att komma tillrätta med budgetunderskottet. Av dessa åtgärder har de allra flesta som varit möjliga att genomföra också genomförts. Sektorsövergripande Det redovisade resultatet för det sektorsövergripande ansvaret är ett underskott om tkr. Underskottet beror dels på ökade kostnader för skolskjutsar, framför allt bussar avseende grundskolan, dels på minskade intäkter från statsbidraget för maxtaxa i förskola och fritidshem. Prognosen för 2019 är ett underskott om tkr. Förskola Verksamheten förskola redovisar ett överskott om tkr. Överskottet kommer från de kommunala förskolenheterna och från intäkter av barnomsorgstaxor. Under den första halvan av året har de kommunala förskolorna haft en överinskrivning av barn vilket gett taxor utöver budget samtidigt som det gett enheterna barnpeng över budgeterad nivå. Antalet barn i verksamheten är lägre under hösten och förskolan kommer då att ta en del av överskottet i anspråk. Prognosen för 2019 ör ett överskott med tkr. Verksamheten upplever fortsatta svårigheter att rekrytera behörig personal, vilket påverkar kostnaderna nedåt. Grundskola Grundskolan redovisar ett underskott om tkr för perioden januari till augusti. Grundskolan har under året aviserat ett stort antal åtgärder för att komma tillrätta med sitt budgetunderskott. De flesta av dessa åtgärder har vidtagits. Den största delen av underskottet ligger på Kristinedalskolan 7-9, Ucklumskolan och Nyborg men även andra skolor har svårt att få sin budget i balans. Det prognostiserade resultatet för 2019 är ett underskott om tkr. Fler skolenheter än vid tidigare uppföljningar ser ut att få sin budget i balans nästkommande år. Gymnasium Gymnasiet redovisar ett underskott om tkr per augusti. Gymnasiet har under de senaste åren haft höga intäkter från migrationsverket avseende gymnasieutbildning för asylsökande. De intäkterna har under året sjunkit snabbare än vad som var beräknat vilket ställer stora krav på gymnasiet att ställa om verksamheten. Vidare har antalet elever som är skrivna i Stenungsund ökat snabbare än vad som 7

12 prognostiserats både under innevarande år och föregående år och gymnasiet kommer därför ta del av de centrala pengar som finns avsatta för volymförändringar. Av de åtgärder som gymnasiet aviserat för att få budgeten i balans har de flesta genomförts. Prognosen för 2019 är ett underskott om 450 tkr. Särskola Resultatet för grund- och gymnasiesärskolan är ett underskott om 322 tkr. Särskolan har tilldelats utökade medel i budget 2019 avseende ökat antal elever och ingen avvikelse från gällande budget prognostiseras för Staben Staben redovisar ett underskott om 157 tkr och prognosen pekar på ett underskott om 300 tkr för Underskottet kommer till största del från administrationen där de åtgärder som aviserats för att få budgeten i balans ännu inte genomförts. Åtgärderna ska genomföras under hösten. Kultur och fritid Kultur och fritids redovisade resultat är ett överskott om 495 tkr. Överskottet beror på att verksamhetens kostnader inte är jämnt fördelade över året. Kultur och fritid prognostiserar en budget i balans vid årets slut. Kompetens och utveckling Kompetens och utveckling redovisar ett underskott om 952 tkr för årets första åtta månader. Prognosen för 2019 är ett underskott om tkr. Prognosen omfattar kostnader för hyror avseende de hus som tidigare använts för boende för ensamkommande flyktingbarn. Dessa hus hyrs idag ut men den hyra som kommunen kan ta in motsvarar inte kostnaden för inhyrningen. Tidigare har den merkostnaden täckts av intäkter från etableringsschablonen men det är inte längre möjligt. Den överskjutande hyrans del av prognosen är tkr. Således prognostiserar vuxenutbildningen tillsammans med Arbetsmarknadsenheten ett underskott om 700 tkr. Stor del beror på minskade intäkter från GR till följd av färre utbildningar och färre elever. Sektor socialtjänst Sektor socialtjänst redovisar ett negativt resultat om tkr. Prognosen för sektorn är ett underskott om tkr för Skillnaden mellan utfall per augusti och prognosen beror på högre lönekostnader under sommarmånaderna som förväntas hämtas hem under hösten. Åtgärder pågår fortsatt för att få budget i balans år Vård och omsorg Resultatet per augusti är negativt och uppgår till tkr. Underskottet per augusti förklaras av högre personalkostnader än vad som budgeterats samt minskade intäkter från statsbidrag. De höga personalkostnaderna förklaras av att personalen erbjudits högre sysselsättningsgrad vilket dock inte lett till minskade kostnader i form av övertids- och vikariekostnader. Vidare har verksamheten höga kostnader för inhyrda sjuksköterskor i hemsjukvården vilket genererar ett underskott om tkr. Under 2018 utgick ett statligt bidrag i form av stimulansmedel om tkr till verksamheten uppgår det endast till tkr. Prognosen för helåret är ett underskott om tkr. IFO/ funktionshinder Verksamheten redovisar ett underskott per augusti om tkr. Prognosen på helår är ett underskott om tkr. Underskottet per augusti förklaras av högre placeringskostnader inom IFO både av barn, unga och vuxna. De ökade placeringskostnaderna beror dels på förlängda placeringar, dels på en ökning av antalet placeringar. Underskottet förklaras också av högre kostnader för försörjningsstöd med flera 8

13 nya ärenden. Underskottet vägs delvis upp av att funktionshinder har en positiv prognos om tkr. Vidare prognostiserats ett överskott för sektorledningen om 600 tkr som härrör från vakanta tjänster och oanvända utbildningsmedel. Sektor samhällsbyggnad Sektor samhällsbyggnad exklusive avgiftsfinansierad verksamhet redovisar i stort sett en budget i balans per augusti med bara ett litet överskott om 133 tkr. Prognos för 2019 är ett underskott om tkr. Under våren genomfördes ett arbete med syfte att identifiera åtgärder för att nå en budget i balans för sektorn. Ett antal åtgärder blev beslutade och samtliga åtgärder har genomförts eller påbörjats. Ledning Under ledning redovisas ett överskott om 412 tkr. Överskottet beror på lägre kostnader för personal under perioden. Med anledning av några större förväntade kostnader under hösten är prognosen för helåret ett överskott om 200 tkr. Mark exploatering Verksamheten redovisar ett överskott om 611 tkr per augusti. En del av överskottet beror på vakanser som under hösten kommer att tillsättas. Inom Kart & Mät har man arbetat aktivt med att öka intäkterna vilket gett effekt och bidrar till överskottet. Prognosen påverkas negativt av förväntade ombudskostnader i samband med en tvist. Storleken på dessa kostnader är svåra att bedöma och gör prognosen osäker. Prognosen för helåret visar på ett överskott om 200 tkr. Plan Plan redovisar ett underskott om 317 tkr per augusti. Inom planverksamheten kan underskottet härledas till vikande intäkter. Inom trafik har kostnaderna för parkeringsövervakning och övervakning av järnvägsövergångar ökat. Kostnaderna för flytt av övergivna fordon har också ökat genom en effektivare hantering med ett bättre resultat som följd. Prognosen för 2019 är ett underskott om 400 tkr. Bygglov Bygglov redovisar ett överskott om tkr per augusti. Ett aktivt arbete med tillsyn har genererat intäkter i form av sanktionsavgifter. Intäkterna för bygglovsärenden har ökat jämfört med samma period föregående år. De besparingsåtgärder som aviserats under våren, bland annat avseende minskade kostnader för konsulter har genomförts. Prognosen för 2019 är ett överskott om tkr. Miljö Hälsoskydd Miljö och hälsoskydd redovisar ett överskott om 200 tkr för perioden och prognosen för året är en budget i balans. Gata Gata redovisar ett överskott på 199 tkr för perioden och prognosen för året är en budget i balans. Teknik Teknik består av flera delar varav gatuspecialistfunktionen är den skattefinansierade delen. Här ligger budgeten för vinterväghållning, beläggningsunderhåll och gatubelysning. Resultatet för perioden är negativt och uppgår till tkr. Prognosen visar på ett underskott om tkr. Orsaken till underskottet är kostnaden för vinterväghållning. Anläggning Verksamheten består av anläggning, park samt hamnen. Inom verksamhetsdelen anläggning finns en osäkerhet kring intäkterna både från simhallen och uthyrning av idrottshallar. En åtgärd för att öka intäkterna är att sälja in fler arrangemang till Arenan men det får inte full effekt förrän ti- 9

14 digast Nya hyresgäster i Arenan har ökat intäkterna men också inneburit ökade personalkostnader. En åtgärd för att minska kostnaderna har varit att ta bort hallvärdarna i de större idrottshallarna. Prognosen för 2019 är ett underskott med 200 tkr. Hamnverksamheten som är självfinansierad via avgifter visar på en budget i balans. Färdtjänst Verksamheten redovisar ett underskott om 445 tkr. Prognos för helår är ett underskott om 600 tkr. Underskottet beror dels på ökade priser men även på ett ökat antal resande jämfört med föregående år. Bostadsanpassning Bostadsanpassning redovisar ett underskott om 75 tkr. Prognos för helåret visar på en budget i balans. VA-enheten, avgiftsfinansierad Vatten och avlopp redovisar för perioden ett underskott om tkr. Resultatet ligger i linje med ett planerat underskott som uppskattas till tkr på helåret. Ett omfattande underhåll på ledningsnätet är nödvändigt och pågår. Bemanningssituationen har avsevärt förbättrats och underhållsarbetet har tagit fart. I prognosen har hänsyn tagits till att underhållet av ledningsnätet är eftersatt och att det är troligt att det även fortsättningsvis kommer att behöva utföras akuta åtgärder vid vattenläckor. Avfall, avgiftsfinansierad Avfall inklusive slam redovisar en budget i balans med bara ett litet underskott för perioden om 86 tkr. Prognosen för året är en budget i balans. Exploateringsintäkter Försäljning av exploateringsfastigheter förväntas uppgå till tkr. Utfallet för perioden är tkr vilket bland annat omfattar tomtmark i Munkeröds industriområde om tkr, försäljning av Solgårdsterassen, tomt på Gullvivevägen och i Stora Höga industriområde. Försäljning pågår av ytterligare några tomter inom Stora Höga industriområde. Sektor Stödfunktioner Sektorn totalt redovisar ett underskott i förhållande till budget per augusti om 807 tkr. Prognos för helår beräknas till ett underskott om tkr, vilket är en förbättring i förhållande till uppföljningen per april då sektorn prognostiserade ett underskott om tkr. Underskottet kan uteslutande hänföras till kostnader för Soltak. Viktigt att notera är att stödfunktioner exklusive kostnader för Soltak redovisar en positiv prognos om tkr. Anledningen till den förbättrade prognosen är förbättrade eller oförändrade prognoser för sektorns samtliga funktioner samt en fastighetsförsäljning. Stödfunktioner exklusive fastighet Resultatet per augusti är negativt och uppgår till kr. Prognosen för helåret visar på ett underskott och tkr. Det prognostiserade underskottet beror i sin helhet på kostnader hänförliga till Soltak. Den främsta anledningen till den stora avvikelsen i resultat och prognos gällande Soltak är att Soltaks och kommunens budgetprocesser inte är i fas med varandra. Kommunen fastställer budget tidigare än Soltak vilket har skapat en diskrepans. Det är viktigt att framhålla att kostnadsnivån för kommunen hade varit densamma även vid synkroniserade budgetprocesser. Sektorn följer kostnaderna för Soltak noggrant och arbetar aktivt med att minska dem. Dessutom har allmänna utskottet gett förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på hur kommunens kostnader för Soltak kan sänkas. Sektorn arbetar främst med åtgärder för att minska ärendemängden inom löneområdet, där kommunen debiteras per ärende. Bedömningen är att kostnaderna inte kommer att sänkas innevarande år, men att arbetet skapar förutsättningar för lägre kostnader på sikt. 10

15 Fastighet Fastighet redovisar för perioden ett positivt resultat om tkr. Det beror bland annat på kapitalkostnader för ej aktiverade projekt samt ett överskott för lokalvård och vaktmästeri. Prognos för helår beräknas till ett överskott om tkr. En bidragande orsak är försäljning av Tvetenskolan. Prognosen påverkas negativt på grund av ökade kostnader för el och vinterväghållning under hösten samt en högre kostnad för förvaltningsavtalet med Stenungsundshem. Finansverksamheten Årets skatteintäkter och statsbidrag prognostiseras till tkr och är baserad på SKL:s augustiprognos. Prognosen innebär en positiv budgetavvikelse om tkr, där skatteintäkterna står för en positiv avvikelse om tkr. Resterande avvikelse avser de generella statsbidrag där regleringsbidraget och inkomstutjämningen står för den största avvikelsen. Det tillfälliga statsbidraget med anledning av flyktingsituationen uppgår till tkr. Dessa medel är fördelade till verksamheten efter beslut i KF och finns inte med i finansverksamhetens utfall. Inför kommande räkenskapsår ser skatteintäkterna emellertid ut att vika till följd av bland annat färre arbetade timmar och lägre sysselsättning. Dessutom beräknas regeringens förslag om ny kostnadsutjämning för kommuner innebära en ökad kostnad för Stenungsunds kommun med ca 8,2 mnkr för 2020, vilket ställer ytterligare krav på effektivisering inför Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot för perioden uppgår till tkr och prognosen för helåret är tkr, vilket är tkr sämre än budget. De finansiella intäkterna pekar för helåret på ett överskott om tkr, främst tack vare överskottsutdelning om tkr från Kommuninvest. De finansiella kostnaderna prognostiseras generera ett underskott om tkr och beror främst på finansiella kostnader för pensionsskulden. Pensioner och arbetsgivaravgifter Den sammantagna prognosen för pensioner och arbetsgivaravgifter för helåret är ett överskott om tkr. Överskottet består i avsättningar till pensioner och årets utbetalning av pensioner som pekar på ett överskott om tkr. Överskottet återfinns inom såväl avsättningen som utbetalda pensioner. Prognosen är baserad på KPA:s beräkningar i augusti månad. Nettot av utbetalning av arbetsgivaravgifter och intäkter av PO-pålägg beräknas i stort följa budget. 11

16 Augustiresultat samt prognos för bolagen Stenungsundshem AB Stenungsunds Energi Stiftelsen Stds Fjärrvärme Utfall Prognos Utfall Prognos Utfall Prognos mnkr helår helår helår 2019 Intäkter 128,8 189,3 29,3 45,7 1,6 2,5 Kostnader -76,3-115,6-20,2-33,0-1,3-1,9 Avskrivningar -22,4-33,5-4,9-7,8-0,3-0,6 Periodens rörelseresultat 30,1 40,2 4,2 4,9 0,0 0,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader -4,9-7,4-0,8-1,2 0,0 0,0 Periodens resultat efter finansiella poster 25,2 32,8 3,4 3,7 0,0 0,0 Stenungsundshem Resultatet före skatt per augusti uppgår till 25,2 mnkr. Intäkterna är 5,5 mnkr högre än budget beroende på tre genomförda försäljningar, en fastighet och två bostadsrätter, något lägre vakansgrad samt ersättning från hyresgäster. Driftkostnaderna är ca 1,1 mnkr högre än budget. Kapitalkostnader är 1,4 mnkr lägre beroende på lägre marknadsräntor. Prognosen för nettoomsättning förväntas bli 4,5 mnkr högre pga försäljning av en fastighet, två bostadsrätter samt maskiner och inventarier om 3,0 mnkr, lägre vakansgrad, försäkringsersättning och ersättning från hyresgäster. Driftkostnader beräknas bli 2,1 mnkr högre beroende på planerat underhåll, reparationer och köpta tjänster. Kapitalkostnader förväntas bli 2,2 mnkr lägre än budgeterat beroende på det låga ränteläget. Stenungsunds Energi och Miljö AB Försäljningen av energi och andel restvärme i produktionen är lägre än budget och prognos för helåret är ett resultat på 3,7 mnkr, vilket är lägre än budgeterat. Planerade underhållsarbeten pågår och kostnaderna förväntas hamna något över budget. Stiftelsen Stenungsunds Fjärrvärme Intäkter och kostnader beräknas följa budget. Soliditet Sett över en treårs period har soliditeten för bolagen inom kommunkoncernen haft en positiv utveckling. Detta skapar förutsättningar för en finansiell stabilitet för kommande år. Soliditet aug-19 Kommunen 10,7% 14,5% 16,3% Stenungsunds energi 30,3% 31,1% 33,8% Stenungsundshem AB 33,0% 39,0% 42,9% 12

17 Investeringsredovisning 2019 Budget Utfall Prognos Budgettkr 2019 tom aug 2019 avvikelse Större investeringar - Friskvårdsanläggning Std Arena Gruppboende LSS Svenshögen Brudhammar förskola Spekeröds förskola, utbyggnad Hallerna idrottshall och skola IT-investeringar Spontning muddring kaj Resecentrum Markinköp Investeringsreserv Sektor utbildning - Förskola Grundskola Gymnasium Kompetens och utveckling Kultur Fritid Sektor socialtjänst - IFO och Funktionshinder Vård och omsorg Sektor samhällsbyggnad - Samhällsbyggnad Vatten och Avlopp Avfall Sektor stödfunktioner - Stödfunktioner Fastighet Måltid SUMMA UTGIFTER Exploatering VA netto Gata netto SUMMA INKOMSTER NETTOINVESTERINGAR

18 Investeringsuppföljning Kommunens nettoinvesteringar uppgår för perioden till 99,6 mnkr. Prognosen är 229,1 mnkr, vilket är 77,1 mnkr lägre än årets investeringsbudget. I tabellen redovisas endast den del av investeringarna som bokförts tom augusti Flera av objekten i redovisningen löper över flera år och totalkostnaden är inte den som redovisas i tabellen. Det pågår flera såväl större som mindre investeringsprojekt i flera olika faser. Vissa förbereds för upphandling, andra är snart klara och andra är avslutade. Bland kommunens större investeringar ingår Stenungsund Arena.Budgeten för projektet är fördelad över flera år och uppgår totalt till 220 mnkr. Prognosen är beräknad till 236 mnkr vilket sammantaget kommer resultera i en negativ avvikelse på 16 mnkr avseende hela projektet. Avvikelsen mot budget kan förklaras av oförutsedda kostnader i form av större betongarbeten, asbestsanering samt att grundfastigheten var i sämre skick än beräknas. Den sista etappen består av en friskvårdsanläggning som invigdes i april Markarbeten för LSS-boende i Svenshögen är i full gång och boendet beräknas stå klart för inflytt under hösten Projektet ligger före tidplan men beräknas totalt hållas inom ram. Byggnation av Brudhammar förskola pågår och ligger före tidplan. Detta innebär att årets utgifter beräknas överskrida budget och att delar av budget 2020 kommer behöva tas i anspråk redan Förskolan beräknas vara inflyttningsklar hösten Totalt beräknas projektet hållas inom ram. Avseende utbyggnad av Spekeröds förskola pågår just nu markarbeten i form av pålning och förberedelse för platta. Utbyggd förskola beräknas stå klar till sommaren Det pågår en bygghandlingsprojektering för Hallerna skola och idrottshall. Markarbeten inför bottenplattan pågår också. Skolan och hallen beräknas kunna börja nyttjas i oktober IT-investeringar omfattar digitaliseringsprojekt och e-strategi. Bland dessa kan nämnas digital in- och ut-checkning inom fritids, e-tjänster samt digitalt vägnät. Projekten har en positiv budgetavvikelse på grund av mindre kostsamma lösningar men också att förvaltningen bedömt att vissa inte ska genomföras då de inte skulle innebära en effektivisering. Spontning muddring kaj har en positiv prognos på grund av att det pågår en utredning kring kajens status. Först efter att utredningen är klar kan muddringen ske. Investeringen avseende resecentrum är uppskjutet två år beroende på avtal med Trafikverket. Markinköp som gjorts under perioden avser markreserv på Södra vägen kopplat till resecentrum. Inga ytterligare markinköp är planerade för perioden. Inom sektorerna utbildning och sektor socialtjänst följer investeringar i allt väsentligt budget. Sektor utbildning har främst investerat i möbler till grundskolor och gymnasiet. Sektor socialtjänst större investeringar avser sängar och takliftar till kommunens särskilda boenden. Sektor samhällsbyggnad har en positiv budgetavvikelse, vilket i huvudsak är avvikelser i tid. Sektorn har under året arbetat med planerat beläggningsunderhåll och omskyltning enligt beslutad hastighetsplan. Sektorn har också arbetat med att rusta upp kommunens lekplatser. Den planerade GCvägen till Svenshögen är uppskjuten i tid och kommer att samordnas med VAutbyggnaden i området de kommande åren. Inom VA-området är ledningsnätet i behov av underhåll och där pågår ett arbete som kommer att fortsätta under året. Underhåll och utbyte av pumpstationer är ett pågående arbete sedan tidigare och som under året fortgår enligt plan. Den största 14

19 avvikelsen jämfört med budget är slamhanteringen på Strävliden som kommer att genomföras kommande år. Sektor stödfunktioner där fastighet ingår har gjort investeringar och underhållsarbeten på kommunens fastigheteter. Ett omfattande underhållsarbete på Nösnäsgymnasiet har genomförts. Inom grundskolan har upprustning av klassrum och utemiljön prioriterats. Investeringar för en effektivare energianvändning har gjorts och omfattas bland annat av byte till LED-belysning. 15

20 Personal Tillsvidare- och visstidsanställda Antalet månadsavlönade anställda den 31 juli var 2 373, en ökning med 55 anställningar jämfört med samma mätdatum Antalet tillsvidareanställda i kommunen var vid mättillfället 2 193, en ökning med 66 anställda jämfört med mätningen Antalet visstidsanställda den 31 juli var 181, vilket är 11 färre än vid samma tillfälle Antalet årsarbetare (ÅA) har ökat från i juli 2018 till i juli Inom sektor stödfunktioner har antalet ÅA ökat med 23, vilket bland annat kan härledas till bemanningsenheten. Sektor utbildning har ökat antal ÅA med 10 och beror på ökade volymer i främst grundskolan. Sektor socialtjänst har ökat antal ÅA med 37, vilket bland annat beror på högre sysselsättningsgrad inom äldreomsorgen. Sektor samhällsbyggnad har ökat antal ÅA med sex och ökningen finns främst inom anläggningsverksamheten. Anställda per sektor 31/ / Sektor Antal Åa Andel Antal Åa Andel Utbildning % % Socialtjänst % % Samhällsbyggnad % % Stödfunktioner* % % Kommun totalt % % *I stödfunktioner ingår tre personer med kommunövergripande uppdrag Sysselsättningsgrad Av de tillsvidareanställda har personer heltidstjänster, 159 fler än vid mätningen Av de tillsvidareanställda har 89 personer en sysselsättningsgrad som är lägre än 70 %, vilket är 4 personer färre än vid samma mättillfälle föregående år. Av dem är 74 kvinnor och 15 män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för perioden januari till juli bland de tillsvidareanställda har ökat marginellt, 94,0 % att jämföra med 93, 4 % som gäller för samma period Personalomsättning Andelen tillsvidareanställda som har slutat i Stenungsund kommun har minskat vilket är positivt. Den största skillnaden är inom sektor utbildning där andelen tillsvidare som slutade var 4,5 % till skillnad från 2018 då andelen var 6,9 %. Antalet chefer som slutat i Stenungsunds kommun är oförändrat jämfört med samma period 2018 (5st). 16

21 Omvärldsanalys GR-kommunerna befinner sig i en geografiskt stark tillväxtregion. Regionen omfattar 13 kommuner som tillsammans med ytterligare kommuner utanför GR-området utgör en gemensam lokal arbetsmarknadsregion. 10 av de 13 GR-kommunerna har en arbetslöshet lägre än 5 % och sex av dem har 3,3 % eller lägre (Arbetsförmedlingens statistik, juli 2019). Arbetslösheten i Stenungsund kommun är 3,4 %, vilket är lågt om man jämför med Göteborg som ligger på 7,1 % eller hela Sverige 6,9 %. Utmaningen kring kompetensförsörjning är central och kommunerna konstaterar att det tar allt längre tid att finna rätt kompetens. En begränsad restid mellan de olika GR-kommunerna möjliggör att personal kan välja mellan de olika kommunala arbetsgivarna, det sker också en ökad personalgenomströmning mellan de olika huvudmännen, och det har även under senaste åren etablerats en privat sektor för personalgrupper som tidigare i huvudsak arbetat inom offentlig verksamhet. Sammantaget medför detta att kommunerna fått en ökad personalomsättning, som i sin tur påverkar stabiliteten och kontinuiteten på arbetsplatserna. Detta sker samtidigt som kommunerna står inför stora omställningar. Det handlar både om ökad digitalisering, en åldrande befolkning och om ett kraftigt ökat mottagande av nyanlända som ska ta del av samhällsservice i form av till exempel barnomsorg och utbildning. Således kan konstateras att de kommunala arbetsgivarna står inför stora utmaningar som dessutom sker parallellt och påverkar varandra. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under jan juli 2019 var 6,7 % (6,9 % under samma period 2018). Sjukfrånvaron som redovisas avser alla anställningsformer, det vill säga tillsvidareanställda, anställda med tidsbegränsad anställning samt timavlönade. Sjukfrånvaro per åldersgrupp Sjukfrånvaro per kön jan-juli (2018) jan-juli (2019) jan-juli (2018) janjuli (2019) 29 år och yngre 4,7% 5,8% Kvinnor 7,5% 7,2 % år 6,6% 6,0% Män 3,8% 4,4 % 50 år och äldre 7,9% 7,8% Totalt 6,9% 6,7 % Totalt 6,9% 6,7% Sjukfrånvaron bland kvinnor var 2,8 procentenheter högre än bland män Mätningar bakåt i tiden visar att sjukfrånvaron alltid varit högre bland kvinnor än bland män, men sjukfrånvaroskillnaden mellan könen, har minskat senaste åren. Av den totala sjukfrånvaron under jan juli 2019 består 44,4%, (41,4% år 2018) av långtidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro från sjukdag 60). Långtidssjukfrånvaron har ökat med tre procentenheter från samma period

22 För att motverka de ökande sjuktalen deltar Stenungsunds kommun tillsammans med GRkommunerna i ett ESF-projekt, HälsoGReppet. Målet med projektet är att stärka individers ställning på arbetsmarknaden genom att förhindra sjukskrivningar som orsakas av psykisk ohälsa.. De kommunala verksamhetsområden som identifierats som relevanta är vårdoch omsorgssektorn (äldreomsorg, socialtjänst, IFO), samt utbildningssektorn. Projektet har fyra övergripande delmål: 1) Utveckla bättre rehabiliteringsprocesser i GR kommunerna 2) Stärka samverkan mellan aktörer som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering 3) Öka chefers kunskap om ledarskapets betydelse för hälsa. Arbete med detta påbörjades i kommunen under hösten 2018 inom verksamheten vård och omsorg, sektor socialtjänst. 4) Öka medvetenheten hos medarbetare och chefer kring den egna hälsan och vikten av insatser på arbetsmiljöområdet Genom den styrkebaserade metoden får medarbetare verktyg för att arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det ger ökad kunskap kring betydelsen av att fokusera på de arbetsrutiner, lösningar och samarbeten personal emellan som leder till framgång i arbetet. Därmed skapas större förutsättningar för trivsel och god arbetsmiljö. Utbildningens upplägg var att cheferna inom Vård och omsorg gick en utbildning i den styrkebaserade metoden under en och en halv dag. Samtliga medarbetare erbjöds en tvåtimmars föreläsning i styrkebaserat förhållningssätt. Skyddsombud och hälsoinspiratörer erbjöds utöver den allmänna föreläsningen ytterligare en halvdagsutbildning tillsammans med cheferna inom verksamheten. Under hösten 2018 genomfördes medarbetarenkäten i kommunen. För verksamheten vård och omsorg presenterades tidigt idén om att Hälsogreppets satsning skulle användas för att understödja det arbete som chefer och medarbetare gör ute på arbetsplatserna kring medarbetarenkätens handlingsplaner. Detta arbete med medarbetarenkäten under 2019 förväntas i sin tur bidra till förbättrad arbetsmiljö och sänkta sjuktal. 18

23 Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Kommunen ska i enlighet med detta ange både finansiella mål och verksamhetsmål för att god ekonomisk hushållning ska uppnås. Kommunfullmäktige i Stenungsund har i Strategisk plan , Budget 2019 angivit mål som beskriver den politiska viljan. Målen ska stämmas av både i heloch delårsbokslut. I Stenungsunds kommun uppnås god ekonomisk hushållning genom att 70 % av de finansiella målen samt inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. I uppföljning tom augusti 2019 görs prognosen att alla fyra finansiella mål och 90% av inriktningsmålen är uppfyllda eller delvis uppfyllda. Med hänvisning till detta görs också prognosen att Stenungsunds kommun under 2019 kommer att bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning. Resultat finansiella mål Nettokostnadsandelen, inkl finansnetto och hela pensionsskuldens förändring, ska inte överstiga 99,5 % i genomsnitt över rullande femårsperioder. Prognosen för nettokostnadsandelen uppgår till 94,8 % för Sett över den senaste femårsperioden så uppgår nettokostnadsandelen till 94,4 % och målet beräknas därmed bli uppfyllt. Självfinansieringsgraden av investeringarna, i skattefinansierad verksamhet, ska uppgå till minst 70 % sett över rullande femårsperioder. Prognosen för självfinansieringsgraden uppgår till 65,5 % för Sett över den senaste femårsperioden så uppgår självfinansieringsgraden till 94,3 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt. Soliditeten ska förbättras eller hållas oförändrad. Soliditeten förväntas uppgå till 16,8 % vid årets slut. Vid bokslutet 2018 uppgick den till 14,5 %. Målet beräknas därmed bli uppfyllt. Kommunens skattesats ska vara oförändrad under mandatperioden Kommunen skattesats har inte förändrats, målet är därmed uppfyllt. 19

24 Resultatprognos av inriktningsmål per augusti 2019 De tio inriktningsmålen är grupperade efter kommunvisionens två avgörande inriktningar vilka är Attraktiv och välkomnande och Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Till varje inriktningsmål finns indikatorer som anger det sätt varpå måluppfyllelse mäts. Prognosen för 2019 anger huruvida målet förväntas uppfyllas eller ej vid årsskiftet. Detta görs på skalan Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt. Bedömningen uppfylld får ett mål när ansvarig sektor bedömer att målet kommer att nås i slutet av året. I fall när ett mål spänner över flera sektorer och där flertalet av sektorerna, men inte nödvändigtvis alla, bedömer att målet kommer att nås blir prognosen för året uppfyllt. Delvis uppfylld blir ett mål när en förändring sker i positiv inriktning men ännu inte uppnått det uppsatta målet och när målet av sin natur kan antas vara mer långsiktigt. Det kan också vara så att målet har flera indikatorer och där vissa indikatorer är uppfyllda medan andra inte är det. Bedömningen i augusti är att vid årets slut kommer tre mål att uppfyllas, sex mål kommer delvis att uppfyllas och ett mål kommer ej att uppfyllas. De inriktningsmål som bedöms bli uppfyllda är: Nr. 4. Bostadsbeståndet ska öka med 170 bostäder per år över en femårsperiod. Nr. 6. Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Nr. 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. De inriktningsmål som bedöms bli delvis uppfyllda är: Nr. 1. Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Nr. 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. Nr. 5. Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamheten ska öka. Nr. 8. Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande. Nr. 9. Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Nr. 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. De inriktningsmål som inte bedöms bli uppfyllda är: Nr. 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. 10% 30% Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 60% En mer ingående beskrivning av uppföljning av inriktningsmålen, dess indikatorer samt vilka aktiviteter som sektorerna och verksamheterna arbetar med återfinns i bilaga 1. 20

25 Visionens inriktning Attraktiv och välkomnande Inriktningsmål och indikatorer (mått) Mål Resultat 2017 Resultat Fler elever ska klara kunskapsmålen i grundskolan och därmed få behörighet till gymnasiet. Andelen behöriga elever till något nationellt program. KKiK. > 85,4% 81,4% 85,4% - Resultaten på de nationella proven i årskurs 3. KKiK. > 75,0% 77,0% 75,0% - Andelen elever i årskurs 6 som klarat kunskapsmålen i samtliga ämnen. KKiK. > 80,2% 82,5% 80,2% - Andelen elever i grundskolan som upplever trygghet i skolan ska öka. (Vartannat år GR:s elevenkät och vartannat år Skolinspektionen ) Andelen vårdnadshavare som upplever att förskolan är rolig, trygg och lärorik (GRs föräldraenkät) 2. Fler ungdomar ska fullfölja sin gymnasieutbildning. > 84,0% ingen mätning Halvår ,0% - >56,0% 60,0% 56,0% - Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år. (KKiK). > 75,3% 72,0% 75,3% - Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor (Öppna jämförelser) >81,3% 78,2% 81,3% - 3. Stenungsund ska förbättra sitt företagsklimat. Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat. (Svenskt Näringsliv) < Omdöme i SKLs undersökning Insikt. (KKiK) > Bostadsbeståndet ska öka med minst 170 bostäder per år över en femårsperiod. Förändring i bostadsbeståndet. (Egen mätning) Antagna detaljplaner, sett över en femårsperiod. (Egen mätning) > Andel barn och unga som tar del av kultur- och fritidsverksamheten ska öka. Andel barn som tar del av kulturskolans verksamhet. (Egen mätning) > Andel barn som tar del av idrottsskolans verksamhet. (Egen mätning) > Stenungsunds kommun ska vara en attraktiv och hälsosam arbetsplats/arbetsgivare. Minska sjukfrånvaron från föregående kalenderår. (GRs mätning). < 6,7% 7,0% 6,7% 6,9% Prognos Hållbar utveckling Öka andelen anställda i kommunen som har heltid (GRs mätning) > 72,9% 69,3% 72,9% 75,7% Minska andelen anställda som har en sysselsättningsgrad under 70 %. (Egen mätning) 7. Stenungsunds kommun ska verka för en hållbar utveckling och därför minska sin påverkan på miljön och klimatet. < 6,1% 6,6% 6,1% 4,9% Energiförbrukning i kommunala anläggningar. (KWh/m2) (Egen mätning) < Utläckage av producerat dricksvatten. (Egen mätning). < 24% 26% 24% - Användningen av fossila bränslen. (Egen mätning) Matsvinnet på kommunens förskolor, skolor och äldreboenden (gram/person) (Egen mätning) = skolor, 2018 = skolor och förskolor Svinn vid servering Svinn från "tallrik" < 54, Insamlade förpackningar och returpapper, kg/person.(avfall Sverige) >57% 57, Stenungsund ska verka för ett tryggt åldrande. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde. (KKIK) < Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende. (KKiK) < Fallskador (vårdats på sjukhus) bland personer 80+. (Socialstyrelsen patientreg.) < Förutsättningar för god och jämlik hälsa ska öka. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel %. (Folkhälsomyndigheten - nationell enkät "Hälsa på lika villkor") Självskattade bra hälsa för barn och unga år. (Egen mätning via Elevhälsan i stenungsund men elevhälsoenkät i regionen på gång.) 10. Andelen nyanlända som är självförsörjande efter två år ska öka. > 74% 72% 74% 74% > 84% 86% 84% - Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) andel %. (SCB) 66% 39% 63% - 21

26 Bilaga 1 Verksamhetsplan - måluppföljning :44 1