Organisation & Kompetens

Transkript

1 Årsrapport

2 Innehållsförteckning Organisation & Kompetens 3 Förändrad organisation 3 Personal 4 Rekrytering 4 Sjukfrånvaro 4 Åldersfördelning 4 Övergripande projekt 5 Vattenförsörjningsplan 5 Säkerhetsprojekt 6 Implementering av projektstyrningsmodell 7 Digitala vattenmätare 7 Större händelser under Drift av anläggningar 8 Sommaren Kommunikationsåtgärder 9 Uppföljning av debitering 9 Framtida utmaningar 10 Säkerhetsaspekter 10 Finansiering av Mittskåne Vatten 10 Utredningar och projekt Ordförande har ordet 12 Utveckling nyckeltal Mittskåne Vatten Hörby kommun 13 Utveckling nyckeltal Mittskåne Vatten Höörs kommun 14 Måluppföljning 15 Mittskåne Vatten Hörby 19 Förvaltningsberättelse 19 Verksamheten 19 Betydande händelser under året 19 Ekonomi 20 Investeringar 21 Taxor 23 Verksamhetsmått 23 Nyckeltalsutveckling Mittskåne Vatten Hörby kommun 24 Utblick mot kommande år 25 Finansiella rapporter 26 Mittskåne Vatten Höör 30 Förvaltningsberättelse 30 Verksamheten 30 Betydande händelser under året 30 Ekonomi 31 Investeringar 32 Taxor 34 Verksamhetsmått 34 Nyckeltalsutveckling Mittskåne Vatten Höörs kommun 35 Utblick mot kommande år 36 Finansiella rapporter 37 Redovisningsprinciper 42 Fastställelsebeslut och tillgänglighet 45 Bilaga A 46

3 Organisation & Kompetens Mittskåne Vatten är en sammanslagning av Vatten- och avloppsverksamheterna i Höör och Hörby och är en kommunal organisation med huvudkontor i Höör. Mittskåne Vatten ansvarar för driften av den allmänna vattenproduktionen, avloppsreningen och ledningsnätet. VA/GIS-nämnden Höör-Hörby samordnar via Mittskåne Vatten förvaltning, underhåll och utveckling av kommunernas allmänna VA-anläggningar. De ser till att alla kunder har ett högkvalitativt dricksvatten och en välfungerande avloppsrening. Samverkan mellan kommunerna sker genom VA/GIS-nämnden där politiker från båda kommunerna finns representerade. Kommunfullmäktige i Höör respektive Hörby är fortfarande huvudansvariga för respektive VA-verksamhet och beslutar om VA-taxa, ABVA (regler för användning) och verksamhetsområden. Förändrad organisation Den 1 januari 2018 gjorde Mittskåne Vatten organisationsförändringar genom att ändra arbetssätt och flöde av projekt och ärenden. Verksamheten bedrivs i grupperna; Utredning, Projekt, Drift och Kundservice. Bakgrunden till förändringen är stora utmaningar som ett växande investeringsbehov och finansiering av verksamheten samtidigt som befolkning och VA-behov förändras. Dessa utmaningar kräver ett helhetstänk och tid och resurser måste planeras smartare och mer effektivt. VA-chef Drift Utredning Projekt Kundservice ORGANISATION & KOMPETENS 3

4 Personal Vid 2018 års utgång var 31 personer sysselsatta inom Mittskåne Vatten, vilket motsvarar 28,9 heltidstjänster. 1,5 av dessa heltidstjänster består av tillfälligt inhyrd personal. Medelåldern i organisationen är 46 år och könsfördelningen är ganska jämn. Sjukfrånvaron har varit 5,37 % mot Höörs kommuns 7,77 %. Under året har en medarbetare varit långtidssjukskriven i 10 månader vilket haft stor påverkan på den totala sjukfrånvaron. Sjukskrivningen är inte kopplad till arbetet. Sjukfrånvaro Totalt Kvinnor Män 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Mittskåne Vatten Höörs kommun Rekrytering Det bedöms som fortsatt utmanande att anställa främst projektledare men även andra nyckelkompetenser. Över hälften av personalgruppen är över 50 år vilket innebär att vi står inför ett stort rekryteringsbehov på relativt kort sikt. Under 2018 har tre medarbetare (VAhandläggare, projektledare och projektchef) valt att lämna Mittskåne Vatten. Åldersfördelning 15% > 60år 37% 50-59år 22% 40-49år 15% 30-39år 11% < 29år Detta ger en personalomsättning på 11,1 % jämfört med Höörs kommuns 15,82 %. Ersättningsrekrytering för de vakanta tjänsterna pågår. Samtidigt har fyra medarbetare, en projektledare, en VAingenjör samt två utredningsingenjörer, rekryterats för att utöka kapaciteten efter beslut om investeringsplan, strategi för tillskottsvatten samt utbyggnad av vatten och spillvatten till nya områden. 4 ORGANISATION & KOMPETENS

5 Övergripande projekt Både större och mindre projekt pågår inom Mittskåne Vatten för att förbättra och framtidssäkra verksamheten. Några av dem presenteras här: Vattenförsörjningsplan För att säkerställa den framtida vattenförsörjningen i Höör och Hörby har Mittskåne Vatten under 2018 arbetat med en vattenförsörjningsplan efter beslut från VA/GIS-nämnden. Arbetet har gått ut på att beskriva befintlig vattenförsörjning samt utreda risker och sårbarhet för denna. Resultaten av arbetet har sammanställts i en nulägesbeskrivning. Utifrån denna har ett måldokument tagits fram som anger vilken inriktning framtida vattenförsörjning ska ha samt vilken ambitionsnivå som Mittskåne Vatten ska ha. Med utgångspunkt från måldokumentet har sedan olika alternativ för framtida vattenförsörjning tagits fram och översiktligt kostnadsbedömt. Alternativet att bli en del av Sydvatten och få vattenleverans från Ringsjöverket framstår i jämförelse med egen vattenproduktion som ett kostnadseffektivt alternativ men det behöver utredas ytterligare. En förstudie kommer därför att genomföras i samarbete med Sydvatten. I arbetet med nulägesbeskrivningen har det kommit fram att det för Höörs del förekommer sjunkande grundvattennivåer. Det kan på sikt leda till otillräcklig tillgång till råvatten om inte åtgärder vidtas. Även kvalitén på vattnet i Höör är skiftande vilket kan medföra störningar i vattenproduktionen. För Hörby är kvalitén och tillgången i nuläget god, men med ett växande samhälle behövs ytterliga vattentillgångar för att säkerställa vattenproduktionen på lång sikt. Att säkerställa en reservvattentäkt för båda kommunerna är också angeläget då detta i nuläget saknas. ÖVERGRIPANDE PROJEKT 5

6 Säkerhetsprojekt Inom vattenförsörjningsverksamheten produceras och hanteras uppgifter som inte får spridas offentligt. I orätta händer kan dessa uppgifter allvarligt påverka dricksvattenförsörjningen och därigenom ge upphov till stor skada i samhället. Säkerhetsskyddet inom Mittskåne Vatten ska främst, i enlighet med säkerhetsskyddslagen, säkra att det finns ett säkerhetsskydd för att motverka spioneri, sabotage och andra brott i de verksamheter där information som rör rikets säkerhet hanteras. Skyddsvärda uppgifter definieras primärt utifrån Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 2009:400. Styrande är också Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar LIVSFS 2008:13 samt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. För att säkerställa att Mittskåne Vatten lever upp till nuvarande och kommande lagkrav, beslutade VA/GIS-nämnden att Säkerhetsprojekt Mittskåne Vatten skulle påbörjas i maj Projektet kommer att avslutas i juni Syftet med projektet är att: Ge organisationen en tydligare säkerhetsorganisation med utbildade medarbetare. Medarbetarna ska med gemensam kraft göra det möjligt att möta samhällets säkerhetskrav här och nu men också på längre sikt. Hänsyn ska tas till både nuvarande och kommande lagkrav. Generera processer som säkerställer att det i framtiden bedrivs ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete utifrån genomförda risk- och sårbarhetsanalyser. Följa tillsynsmyndigheternas rekommendationer i kombination med best practice från branschen vid införandet av tekniska lösningar och rutiner. Höörs kommun har under året fattat beslut om att inrätta en dokumenthanteringsplan för samtliga verksamheter. Som ett led i säkerhetsprojektet har planen för Mittskåne Vatten utökats till att även inkludera informationssäkerhet. Rutiner, mallar, lathundar och dokumentstrukturer kommer tas fram under kommande år för att uppnå gällande lagstiftning. 6 ÖVERGRIPANDE PROJEKT

7 Implementering av projektstyrningsmodell För att möta framtidens VA-utmaningar med ett ökat investeringsbehov så kommer en projektstyrningsmodell att införas. Projektstyrningsmodellen går kortfattat ut på att säkra resurser och kostnader för Mittskåne Vattens projekt. På det sättet ska organisationen få en högre kvalitet i både utförande och utfall. Projektstyrningsmodellen innebär en utvecklad arbetsmetodik för kommande projekt. I samband med detta kommer också en IT-plattform att implementeras där respektive projekt kan följas på ett överskådligt sätt, från start till slutbesiktning. Digitala vattenmätare Mittskåne Vatten kommer under en fyraårsperiod att byta ut samtliga vattenmätare till digitala vattenmätare. Under 2018 har samtliga 300 vattenmätare i Tjörnarp bytts ut till den nya tekniken i ett pilotprojekt. Under 2019 kommer fokus att läggas på infrastrukturen i Tjörnarp för att kunna fjärravläsa vattenmätarna regelbundet. Med fjärravläsning blir det möjligt att fakturera faktisk förbrukad mängd. Vi kan också tillhandahålla en utökad service till våra kunder. En ovanligt hög förbrukning kan bero på ett läckage i fastigheten. Efter att Tjörnarpsområdet är i drift med digitala vattenmätare med automatiska avläsningar kommer utbyggnaden att fortsätta i hela Mittskåne Vattens område. Under tiden fortsätter vi montera digitala vattenmätare vid alla kommande vattenmätarbyten. ÖVERGRIPANDE PROJEKT 7

8 Större händelser under 2018 Drift av anläggningar Under 2018 har, tillsammans med tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen, periodiska besiktningar genomförts på Ormanäs och Lyby avloppsreningsverk. Vid besiktningarna har inga större avvikelser konstaterats och ärendena är avslutade. Generellt så fortsätter våra kostnader för reparation och underhåll att vara höga. Detta beror på att anläggningarna är gamla där ett uppdämt investeringsbehov påverkar kostnaderna. Mycket av maskinparken på anläggningarna måste förnyas då reparationskostnader i många fall överstiger nya maskindelar på anläggningarna. Vissa anläggningar är komplexa och kräver ett helhetsgrepp för att investera rätt inför framtiden. Sommaren 2018 Klimatförändringen påverkar vår verksamhet. Vi står inför viktiga och långsiktiga beslut för att möta temperaturhöjning med varma och torra somrar. Hittills har vi klarat oss ifrån att gå ut med bevattningsförbud men det kan komma att bli aktuellt framöver. Grundvattennivåerna i Höör och Hörby har trots 2018 års torra sommar klarat sig bra men det är ingen garanti för framtiden. Grundvattentäkterna är beroende av nederbörd för att fyllas på. Om det fortsätter att vara nederbördsfattigt kan det få allvarliga konsekvenser för vattenleveransen till kunderna. Under 2018 gick vi ut med information om att använda vattnet smart. Detta resulterade i en balanserad vattenförbrukning i båda kommunerna. 8 STÖRRE HÄNDELSER UNDER 2018 STÖRRE HÄNDELSER UNDER

9 Kommunikationsåtgärder Kommunikationsplanen ligger till grund för hur Mittskåne Vatten ska ha kommunicerat under Planen innehåller information om vad vi ska säga och till vem, vilken kommunikationskanal vi ska använda och när aktiviteten är planerad. Med utgångspunkt från vårt nya manifest med tillhörande slogan Vi vågar ta ansvar! har fokus i kommunikationen under 2018 legat på följande: Byte till digitala vattenmätare Förändrade VA-taxor i Höör och Hörby EU-projektet om slamanläggning Utfasning av fossila bränslen i vår fordonsflotta Tillskottsvatten har också varit en viktig punkt, men kommer kommuniceras ut bredare från och med Vi har främst kommunicerat via webbplats, annonsserier och infoblad. Manifestet - Vi vågar ta ansvar! Mittskåne Vatten tar ansvar för dig som lever nu men även för kommande generationer. Allt vi gör syftar till en hållbar utveckling med vattnet i fokus. Vi utvecklar och förbättrar vår produktion av dricksvatten, rening av avloppsvatten och hantering av dagvatten. Vi vågar vara obekväma om det är vad som behövs för att säkerställa ett fortsatt friskt dricksvatten. Vi vågar ta ansvar helt enkelt. Uppföljning av debitering Mittskåne Vatten startade 2015 en genomgång av de kunder som finns inom beslutade verksamhetsområden i Höör och Hörby kommun. Syftet med genomgången är att säkerställa att alla fastigheter debiteras på ett likvärdigt sätt enligt beslutad VAtaxa för respektive kommun. Totalt har 911 fastigheter blivit utredda varav 367 i Höörs kommun och 544 i Hörby kommun. Sju ärenden har drivits till Mark- och miljödomstolen för avgörande. Av dessa är två inte avgjorda, i ett av ärendena har domstolen avgjort till Mittskåne Vattens fördel och fyra har avgjorts till fastighetsägarens fördel. Dessa fyra ärenden får dock samma konsekvens efter ny handläggning av ärendena. Genomgången har inneburit ökade intäkter. De brukningsavgifter som genereras efter att anläggningsavgift betalats tillsammans med den periodiserade anläggningsavgiften har gett intäktsökningar med 788 tkr per år till Höörs kommuns VA-kollektiv och 377 tkr per år till Hörby kommuns VA-kollektiv. Vi vågar ta ansvar! STÖRRE HÄNDELSER UNDER

10 Framtida utmaningar Säkerhetsaspekter Vårt samhälle måste fungera även vid störningar, kriser och krig. Det moderna samhället innebär nya utmaningar och präglas bland annat av privatisering, teknikutveckling och ökad internationalisering. Skydd av samhällsviktig verksamhet handlar om att säkerställa förmågorna att förebygga, hantera och återhämta sig från allvarliga störningar. Detta för att skydda de verksamheter och funktioner som är av betydelse för befolkningens liv och hälsa och samhällets funktionalitet. Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsverksamhet som måste fungera vid en kris. Som ett led i att förstärka skyddet i Höör och Hörby kommer Mittskåne Vatten samarbeta med kommun och räddningstjänst för att se över befintlig krisberedskap. Mittskåne Vatten kommer även ta fram en investeringsplan för skalskydd, övervakning och informationssäkerhet för att upprätthålla de krav och regelverk organisationen är förpliktigade att följa. Finansiering av Mittskåne Vatten VA-verksamheterna i Höör och Hörby har, precis som övriga Sverige, ett stort investeringsbehov i äldre anläggningar och ledningsnät för att bibehålla driftoch leveranssäkerhet. Mycket är byggt under 1970-talet vilket gör att många återinvesteringar behöver göras under en kort tidsperiod samtidigt som samhällets behov ökar med en växande befolkning. För att bekosta detta och driften av verksamheten tas avgifter ut genom VAtaxan. Avgifterna för att finansiera VAverksamheten är uppdelade i anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgiften syftar till att täcka kostnader för att förse fastigheten med allmänt VA. Brukningsavgiften ska täcka löpande kostnader som drift och underhåll, personalkostnader, administrativa kostnader och kapitalkostnader. För att få en bild av hur kostnadsökningar påverkar avgiftsnivåerna simuleras avgifter och intäkter på flera års sikt. Respektive kommun har en egen avgiftsnivå för att täcka de kostnader som uppstår för VA-verksamheten i kommunen. Brukningsavgifter Typhus A Typhus A = enbostadshus med 150 kvm boyta, 800 kvm tomt och vattenförbrukning på 150 kbm/år. Ansluten till vatten, spillvatten och dagvatten Prognos Hörby kommun Förändring (%) 0% 3,9% 24,0% 6,0% 3,0% Avgift/månad 513 kr 533 kr 662 kr 702 kr 723 kr Prognos Höörs kommun Förändring (%) 0% 12,9% 0% 7,9% 3,1% Avgift/månad 451 kr 508 kr 509 kr 549 kr 566 kr 10 FRAMTIDA UTMANINGAR

11 Utredningar och projekt 2019 Ett antal utredningar och projekt kommer att startas eller avslutas under Dessa kommer att ligga till grund för de beslut som behöver fattas för framtiden och som kommer att påverka kunderna för lång tid framåt Gemensamma: Nödvattenplan Plan ska tas fram för att klargöra vilka verksamheter som ska ha nödvatten om något inträffar som gör att vi inte kan tillhandahålla vatten via daglig drift. Skyfallsplan Arbetet kommer att göras tillsammans med kommunerna och syftar till att skapa plats för vattnet genom tätorterna. Vattenförsörjningsplan Beslutsunderlag för den framtida vattenförsörjningen. Beslut fattas under våren Höör Karlsviks vattenverk Behoven av modernisering av Karlsviks vattenverk ska utredas och en förstudie ska tas fram. Omfattning avgörs av utfallet av vattenförsörjningsplanen. Avloppsrening Tjörnarp Beslutsunderlag för var spillvattnet från orten ska renas. Beslut fattas under våren Hörby Södra Hörby I södra delarna av Hörby finns Askeröd och Östraby som var och en har separat dricksvattenförsörjning och spillvattenrening. En utredning ska ta ett helhetsgrepp kring VA-frågor i dessa byar och ge svar på vilket sätt de bör hanteras för att vara mest ekonomiskt hållbara. Samverkan med VA SYD kommer att utredas. Inmätning av ledningsnätet kommer att göras för att säkerställa att rätt information finns i GIS (Geografiskt informationssystem). Detta finns upptaget i åtgärdsplanen som är en del av VA-planen för kommunen. FRAMTIDA UTMANINGAR 11

12 Ordförande har ordet Den 1 januari 2014 bildades den gemensamma VA/GIS-nämnden. Samtidigt bildades driftsorganisationerna Mittskåne Vatten och Geoinfo Mittskåne. Med stor energi tog politiker och tjänstemän sig an den nya utmaning som det innebär att förvalta och utveckla ett samarbete mellan två kommuner. Uppdraget var tydligt: att förvalta, utveckla och underhålla VA-anläggningarna, kartorna och det geografiska systemet i Höör och Hörby. Mål och visioner liksom formalia och nya arbetsformer skulle bestämmas. Politiker och tjänstemän har arbetat målmedvetet för att samarbetet skall leda till effektivisering och modernisering av VA- och GIS-tjänsterna. Inte minst viktigt har det varit att öka organisationens attraktivitet som arbetsgivare för att säkerställa framtidens infrastruktur och göra det möjligt för våra kommuner att växa utan att äventyra miljö eller hälsa. Utmaningarna har varit många under dessa 5 år och mycket återstår ännu att genomföra. Kommunikation med abonnenter och medborgare har varit ett område som ständigt stått på dagordningen i nämndens arbete. I skuggan av det stora och mest omtalade projektet, att bygga ut VA-nätet i Höörs kommun, har många andra viktiga och spännande förändringar kommit till stånd. 12 ORDFÖRANDE HAR ORDET Några av dessa är ett ekonomisystem med uppdaterade taxor och tydliga kvartals- och årsrapporter, inventering av VA- anläggningarnas status, en långsiktig investeringsplan som ligger till grund för taxeberäkning, system för viktigt meddelande till abonnenter via SMS, internkontroll baserad på riskanalys, VA-planer i Höör och Hörby. Dessutom har arbetet med den livsviktiga framtida dricksvattenförsörjningen i Höör och Hörby startats. Under de närmaste åren kommer frågan om kommunernas vattenförsörjning, VA-utbyggnad i utbyggnads- och tillväxtområden, sanering av det gamla reningsverket i Norra Rörum och förnyelse av reningsverket i Tjörnarp att leda till tuffa och svåra beslut om bland annat taxehöjningar. En av de största och viktigaste uppgifterna blir därför att behålla och locka till sig medarbetare med rätt kompetens. Jag är stolt och glad över att ha fått äran att leda denna nämnd från start till mål. Arbetet hade varit omöjligt utan våra duktiga och ambitiösa tjänstepersoner och en god stämning mellan nämndens politiker från olika partier och olika kommuner. Under dessa 5 år har samarbetet mellan Höör och Hörby utvecklats och förfinats och nu lämnas stafettpinnen över till den nya VA/räddningsnämnden. Det finns naturligtvis nya utmaningar att möta men jag är trygg med att VA-organisationen är väl rustad för att hantera dessa. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla som bidragit till 5 positiva och utvecklande år! Camilla Källström (M) Ordförande VA/GIS nämnden Höör och Hörby

13 Utveckling nyckeltal Mittskåne Vatten Hörby kommun År/typ av nyckeltal Genomsnitt 5 år Antal kunder Brukningstaxa Typhus A kr kr kr kr kr kr Total intäkt per kund kr kr kr kr kr kr Total kostnad per kund kr kr kr kr kr kr Investeringar per kund kr kr kr kr kr 744 kr Ledningsnätets förnyelsetakt, år Antal vattenläckor per 10 km vattenledning 0,33 0,56 0,36 0,31 0,26 0,15 Antal avloppsstopp per 10 km spillvattenledning 0,46 0,29 0,81 0,35 0,46 0,41 Andel tillskottsvatten till reningsverk 45 % 41 % 50 % 43 % 49 % 44 % Utspädningsgrad inkommande till reningsverk 188 % 169 % 200 % 176 % 197 % 178 % Andel läckage från vattenledningsnätet 13 % 21 % 7 % 8 % 15 % 13 % UTVECKLING NYCKELTAL 13

14 Utveckling nyckeltal Mittskåne Vatten Höörs kommun År/typ av nyckeltal Genomsnitt 5 år Antal kunder Brukningstaxa Typhus A kr kr kr kr kr kr Total intäkt per kund kr kr kr kr kr kr Total kostnad per kund kr kr kr kr kr kr Investeringar per kund kr kr kr kr kr kr Ledningsnätets förnyelsetakt, år * 540 Antal vattenläckor per 10 km vattenledning 0,41 0,67 0,50 0,23 0,32 0,32 Antal avloppsstopp per 10 km spillvattenledning 0,34 0,24 0,59 0,30 0,30 0,25 Andel tillskottsvatten till reningsverk 53 % 46 % 56 % 51 % 58 % 52 % Utspädningsgrad inkommande till reningsverk 213 % 185 % 225 % 205 % 240 % 210 % Andel läckage från vattenledningsnätet 14 % 14 % 11 % 14 % 15 % 18 % *Ingen förnyelse är genomförd vilket gör att takten inte kan beräknas. 14 UTVECKLING NYCKELTAL

15 Måluppföljning God livsmiljö och boende för alla Nämndsmål: Långsiktigt hållbar drift och slamhantering. Uppföljning: Minst 4 proaktiv uppströmsaktiviter per år. Effektiv övervakning av anläggningar. Kommentar: Sex uppströmsaktiviteter har genomförts under perioden. T ex information via fakturautskick, världsvattendagen och annonskampanj. Arbete med att ta fram standardiserad kommunikation mellan anläggningar är inne i slutskedet. Nämndsmål: Förnyelsetakt av ledningsnätet (>0,7% förnyelsetakt). Uppföljning: Långsiktig investeringsplan för ledningsnätet. Kommentar: Förnyelsetakten har ökat jämfört med tidigare år, men når inte målet. Statusbedömning av ledningsnätet pågår och kombineras med strategi för tillskottsvatten samt den allmänna förnyelseplaneringen. Investeringsplanen för ledningsnätet är inte klar då nya medarbetare kommit in senare under året än planerat. Målet är uppfyllt under året. Målet är inte uppfyllt under året. MÅLUPPFÖLJNING 15

16 Måluppföljning Innovativa och ansvarsfulla / Hållbar utveckling och klimathänsyn Nämndsmål: Ökad kundnöjdhet. Uppföljning: Årlig enkätundersökning. Smart vattenmätning. Kommentar: I Höörs kommun är medborgarna 2018 mest nöjda med kommunens vatten och avloppshantering (SCB medborgarundersökning) med ett index på 77 av 100, kommunens medelindex för alla verksamheter är 56. Undersökning genomförs i Hörby kommun Digitala vattenmätare är installerade i Tjörnarp. Inkoppling av system för automatisk avläsning pågår. Nämndsmål: Minskad energianvändning Uppföljning: Användningen ska minska med minst 5 % jmf. med snitt för 5 föregående år. Kommentar: Energiförbrukningen har ökat med 3 %. Främst pga hög vattenproduktion och då vi numera har UV-ljus i drift på alla vattenanläggningar. Efterhand som investeringar från godkänd plan genomförs kommer energieffektiviseringen särskilt prioriteras. Processerna är därmed långa och därmed är målet inte uppfyllt under Nämndsmål: Minskad användning av fossilt bränsle. Uppföljning: Användningen ska minska med minst 5 % jmf. med snitt för 5 föregående år. Kommentar: Fossilt bränsle används i huvudsak för fordon. Bränsle till reservkraft och uppvärmning är utbytt mot fossilfritt bränsle. Fossila bränsle till fordon har ökat med 24% jämfört med åren , vilket kan förklaras med mer personal och annat arbetssätt. Fordonsflottan kommer över några år att bytas ut mot gas- eller eldrivna fordon. Målet är uppfyllt under året. Målet är inte uppfyllt under året. Målet är inte uppfyllt under året. 16 MÅLUPPFÖLJNING

17 Måluppföljning Tillgängliga och professionella Nämndsmål: Säkerställd kompetensnivå. Uppföljning: Uppföljning av antalet kompetensutvecklingsdagar per medarbetare. Kommentar: Under året har i genomsnitt 4,5 kompetensutvecklingsdagar per medarbetare genomförts. Målet har bedömts vara uppnått vid i genomsnitt 5 dagar per medarbetare. Att målet inte nåtts kan förklaras bland annat av vakanta tjänster. Nämndsmål: Årlig ökning av medarbetarnas uppfattning av oss som attraktiv arbetsgivare. Uppföljning: Årlig arbetsmiljö- och hälsoanalys. Korttidsfrånvaro redovisas 3 gånger årligen. Andel personal delaktig i månatlig friskvårds-/trivselaktivitet. Kommentar: Arbetsmiljö- och hälsoanalys genomförd i september. Korttidsfrånvaro har redovisats för nämnden i maj, september och december. Under året har deltagandet i friskvårds-/trivselaktivitet legat på i genomsnitt 92 %. Målet är inte uppfyllt under året. Målet är uppfyllt under året. MÅLUPPFÖLJNING 17

18 Måluppföljning Långsiktigt hållbar ekonomi Nämndsmål: Långsiktig planering av nya investeringar och driftkostnader. Uppföljning: Långsiktig investeringsplan för anläggningar. Kommentar: Investeringsplan för Ormanäs reningsverk är beslutad, personal är rekryterad samt arbete med upphandling påbörjad. Plan för Hörby vattenverk är pausad i väntan på beslut av vattenförsörjningsplan, våren Standard för förnyelse av pumpstationer är framtagen. Tidsatt förnyelseplan för pumpstationer är framtagen, prioritering kommer att förändras löpande. Nämndsmål: Ekonomi i balans. Uppföljning: Årlig revidering av VAtaxa för Hörby och Höörs kommun. Beredskapskostnad ska minska med 10% jämfört med året före. Kommentar: Indexjustering av VA-taxan beslutad för båda kommunerna från 1 jan Förändring från 1 jan 2020 samt prognos för kommande år beslutades av nämnden i december Beredskapskostnaden har minskat med 2,9 % jämfört med Åtgärder genomförs för att sänka kostnaden, te x genom utökad övervakning. Målet är inte uppfyllt under året. Målet är inte uppfyllt under året. 18 MÅLUPPFÖLJNING

19 Mittskåne Vatten Hörby Förvaltningsberättelse Enligt vattentjänstlagens 50 skall alla kommunala VA-huvudmän, minst årligen, upprätta en särredovisning (separat resultatoch balansräkning) för sin verksamhet. Vidare ska särredovisningen fastställas av huvudmannen, kommunfullmäktige, och göras tillgänglig för fastighetsägarna. Årsrapporten är upprättad mot denna bakgrund. Verksamheten Mittskåne Vatten har till uppgift att leverera ett högkvalitativt dricksvatten och en välfungerande avledning av dagvatten samt avledning och rening av spillvatten inom de områden som kommunfullmäktige i respektive kommun beslutat. Vi är en kommunal organisation som sedan 1 januari 2014 styrs av en politisk nämnd (VA/GIS-nämnden) med förtroendevalda från både Hörby och Höörs kommun. Personalen är anställd i Höörs kommun som är värdkommun. I Hörby kommun distribuerar vi dricksvatten och renar avloppsvatten från cirka kunder. Dricksvattnet består av grundvatten som vi efter behandling i våra 6 vattenverk distribuerar till våra kunder. Spillvattnet renas i 6 reningsverk där Lyby reningsverk är det största som renar spillvattnet från Hörby tätort och Ludvigsborg. VA-systemet sammanbinds av ca 196 km vattenledningar, 175 km spillvattensledningar och 95 km dagvattenledningar samt ett trettiotal pumpstationer. VA-verksamheten ska uppfylla de krav och villkor som ställs enligt Lagen om allmänna vattentjänster, Miljöbalken samt de domar och tillstånd som reglerar driften av våra anläggningar. Betydande händelser under året 46 fastigheter har debiterats anläggningsavgift för anslutning till den allmänna VAanläggningen. 37 av dessa är en följd av vår uppföljning av beslut angående verksamhetsområde och VA-taxa som fattats av kommunfullmäktige. Under perioden har 11 vattenläckor och 5 avloppsstopp åtgärdats på den allmänna delen av ledningsnätet i Hörby kommun. 5 AVLOPPS- STOPP VATTEN- LÄCKOR 11 MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 19

20 Ekonomi VA-verksamhetens avgiftsintäkter uppgick till 27,2 mkr (28,2 mkr, 2017). En av anledningarna är att anläggningsavgifterna periodiseras över 50 år. Under 2017 följdes inte redovisningsprinciperna fullt ut vilket ledde till högre intäkter för anläggningsavgifter. Årets kostnader uppgick till 27,3 mkr (28,5 mkr, 2017). Under året har kostnaderna varit lägre då Mittskåne Vattens redovisningsprinciper tillämpats fullt ut dvs investeringar har fullt ut belastat investeringsbudgeten. Ekonomisk utveckling År/mkr Omsättning 27,2 28,2 27,5 27,3 26,8 Drift -19,3-19,5-20,2-19,0-15,5 Avskrivningar -5,3-6,4-5,6-5,6-5,7 Finansnetto -2,7-2,6-2,8-2,8-3,3 Totala kostnader -27,3-28,5-28,6-27,4-24,5 Eftersom årets intäkter har varit 0,1 mkr lägre än kostnaderna behöver intäkterna öka på sikt för att matcha kostnaderna. Arbete med att förändra taxan från 2019 pågår. Dock har underskottet kunnat regleras mot tidigare överskott. Det finns fortfarande kvar 0,1 mkr i tidigare upparbetat överskott. Överskottet kommer att regleras i taxearbetet Resultatavstämning i förhållande till självkostnadsprincipen År/mkr Överuttag/underskott 0,1 0,2 1,1 0,1-2,3 Eget kapital Skuld till abonnentkollektivet 0,1 0,2 0,5 1,6 1,7 20 MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY EKONOMI

21 Investeringar Totalt uppgick årets investeringar till 5,7 mkr (5,2 mkr, 2017) Totalt sett har 9,4 mkr lagt på investeringar under året. Då årets anläggningsavgifter är med i summeringen som en intäkt redovisas investeringsnettot nedan. Investeringar, utfall 2017 samt budget och utfall 2018 År/investeringskonto (tkr) Utfall 2017 Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse Anläggningsavgifter Nya serviser VSD Ledningsförnyelse VSD Utbyggnad VA-ytterområden Förnyelse av fastigheter & lokaler Förnyelse ARV & PST Förnyelse VV & Täkter Ej beslutade projektmedel Investeringar, totalt INVESTERINGAR MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 21

22 Större investeringsprojekt (över 1 mkr) 2018, budget och utfall samt ackumulerad budget och utfall År/investeringskonto (tkr) Vattenledning Lågehallarna Relining Hörby 2018:1 Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse 2018 Ack. budget Ack. utfall Ack, avvikelse De kommande åren kommer investeringarna att öka, dels beroende på renoveringsbehov, tillskottsvatten och utökning av kapaciteten på anläggningar och ledningsnät. Den ökade investeringsnivån kommer innebära ökade kapitalkostnader, vilket måste beaktas inför framtiden. Summa investeringsprojekt År mkr -9,4-5,2-4,9-6,5-2,7 Vid anslutning av nya fastigheter faktureras anläggningsavgifter, vilka periodiseras och intäktsförs normalt över 50 år. Inbetalda anläggningsavgifter är också viktiga för att finansiera delar av investeringsverksamheten. I tabellen nedan framgår utvecklingen av erhållna anläggningsavgifter. Summa anläggningsavgifter År mkr 3,7 1,3 0,4 0,8 0,5 22 MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY INVESTERINGAR

23 Taxor Brukningsavgifterna i VA-taxan består av en fast avgift per fastighet, en avgift per bostadsenhet (alternativt per påbörjade 150 m²) samt en avgift för varje förbrukad m3 dricksvatten. Intentionen i vattentjänstlagen är att de fasta avgifterna ska spegla de fasta kostnaderna för verksamheten. De fasta avgifterna ligger nära 80 % av den totala kostnaden. Taxeutveckling avseende brukningsavgifter Kr per år/typhus Typhus A Fördelning fast/rörlig avgift Avgift per m³ (vatten och spillvatten) kr 36%/64% kr 36%/64% kr 36%/64% kr 36%/64% 26,21 kr 26,21 kr 26,21 kr 26,21 kr Typhus B kr kr kr kr Typhus A är ett enfamiljshus med en vattenförbrukning på 150 m³/år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter och en vattenförbrukning på m³/år. Avgifterna är fördelade på tjänsterna vatten, spillvatten och dagvatten (fastighet och gata). Nedan sker en avstämning av avgiftsuttaget i förhållande till kostnaderna. För åren 2014 och 2015 har ej intäkterna redovisats per vattentjänst och därmed inte medtagna i tabellen nedan. Avgiftsuttag i förhållande till tjänst Avgifter och kostnader per tjänst Avgifter vatten 8,2 9,2 9,2 Kostnader vatten -8,2-9,6-7,6 Netto 0,0-0,4 1,6 Avgifter spillvatten 18,9 17,3 16,6 Kostnader spillvatten -17,3-17,5-19,8 Netto 1,7-0,2-3,2 Avgifter dagvatten 0,0* 1,7 1,7 Kostnader dagvatten -1,8-1,4-1,2 Netto -1,8 0,3 0,5 *Uppgifterna har inte kunnat levereras från Hörby kommun och intäkterna ligger därmed under spillvatten. Förslag till nya avgiftsnivåer för år 2020 är beslutat i VA/GIS-nämnden i december Under året har indexjustering av brukningsavgifter med 3,9% samt höjning av anläggningsavgifterna med 68% beslutats från 1 januari TAXOR MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 23

24 Verksamhetsmått Årets förnyelsetakt blev 448 år vilket är en förbättring jämfört med 2017, då förnyelsetakten låg på 1155 år. Det är dock fortfarande långt ifrån vårt långsiktiga mål på minst 0,7 % av ledningsnätet per år dvs. 143 år. Antalet vattenläckor har ökat medan antalet avloppsstopp minskat jämfört med Den producerade vattenmängden är 100 tm3 högre än tidigare år, vilket kan förklaras med den torra och långvariga sommaren Däremot har renad mängd avloppsvatten minskat med 13% som är direkt kopplad till mindre nederbörd och lägre grundvattennivåer under året. Att minska mängden tillskottsvatten är dock fortfarande prioriterat, då årets minskning är helt kopplad till väderleken. Utläckaget från vattenledningsnätet har trefaldigats, till 21%, vilket delvis kan förklaras med fler vattenläckor. Nyckeltalsutveckling Mittskåne Vatten Hörby kommun År/typ av nyckeltal Antal kunder Vattenledningar, km Spillvattenledningar, km Dagvattenledningar, km Nylagda ledningar, m Omlagda/renoverade ledningar, m Ledningsnätets förnyelsetakt, år Antal vattenläckor Antal avloppsstopp Producerad mängd vatten, tm Renad mängd avloppsvatten, tm Andel tillskottsvatten till reningsverk, % Utspädningsgrad inkommande till reningsverk, % Andel läckage från vattenledningsnätet, % MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY NYCKELTALSUTVECKLING

25 Utblick mot kommande år Generellt sett har vi ett stort investeringsoch reinvesteringsbehov i kommunens VA-anläggningar och ledningsnät. Mycket är byggt under och 1970-talet vilket ställer krav på renovering, ombyggnader och investeringar. Samtidigt ökar kommunens befolkning och utbyggnad sker till främst tidigare fritidshusområden. Ludvigsborg kommer enligt kommunens ambition att växa en del närmsta åren. Detta ställer krav på VA-ledningsnätet framförallt i kombination med utbyggnad till befintlig bebyggelse utan allmän VA-försörjning. Idag har vi mycket tillskottsvatten (det vill säga vatten som är felkopplat alternativt läcker in i ledningsnätet) som kommer till reningsverket och begränsar kapaciteten. Detta påverkar te x överföringsledningen från Ludvigsborg till Hörby och Lyby reningsverk. En strategi för minskat tillskott av ovidkommande vatten är beslutad under Arbetet är angeläget då det ovidkommande vattnet begränsar den hydrauliska kapaciteten (flödet) till reningsverket. Vi har ett högt investeringsbehov i våra anläggningar och samtidigt är vår förnyelsetakt på ledningsnätet 737 år i genomsnitt sen Samtidigt har 20 mkr godkänts av kommunfullmäktige istället för de äskade 28 mkr till investeringar i VA-verksamheten under 2019, vilket gör att investeringarna även fortsatt skjuts på framtiden. Branschorganisationen, Svenskt Vatten, gör bedömningen att VA-taxorna i Sverige generellt behöver dubbleras inom en 20 årsperiod. Hörby kommun ligger under medel i Sverige med sin VA-taxa på kr/ år för Typhus A (villa som förbrukar 150 kbm vatten per år). Det är troligt att VA-taxan för Hörby kommun behöver mer än dubbleras i ett 20 års perspektiv då vårt utgångsläge ligger under medel för Sverige samtidigt är investeringsbehovet stort och det är få kunder som ska dela på kostnaderna. MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 25

26 Mittskåne Vatten Hörby Finansiella rapporter Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående ny-, till- och ombyggnad Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kundfordringar Övriga fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 9 Eget kapital Årets resultat Avsättningar 10 Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder 11 Lån av kommunen Förutbetalda anläggningsavgifter Investeringsfond 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0 0 Övriga skulder 0 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY FINANSIELLA RAPPORTER

27 Not 1 Verksamhetens intäkter (tkr) Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Periodisering anläggningsavgifter avgår med Periodiserad intäkt anslutningsavgifter från tidigare år Avsättning investeringsfond 0 0 Upplösning investeringsfond 0 0 Överuttag/ökning skuld till VA-kollektivet Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader (tkr) Material och reparation Drift anläggning Energi Personalkostnader Förvaltningsgemensamma* Kommungemensamma* Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader *se redovisningsprinciper för en beskrivning av fördelningsprinciperna Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa verksamhetens kostnader Not 4 Finansiella intäkter (tkr) Tillgodoräknad ränta på likviditet 0 0 Räntesats 0 % 0 % FINANSIELLA RAPPORTER MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 27

28 Not 5 Finansiella kostnader (tkr) Ränta på långfristiga skulder (via kommunen) Räntesats 2,50% 2,75% Not 6 Resultatavstämning i förhållande till självkostnadsprincipen (tkr) Överuttag/underskott Eget kapital Förutbetalda avgifter (skuld till VA-kollektivet) *För år 2018 översteg kostnaderna inkomsterna med 101 tkr, vilket innebär ett underskott. Överuttaget bokförs som skuld till VA-kollektivet (förutbetald intäkt). Inga överuttag eller underskott att återställa vid ingången till Not 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar (tkr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar 0 0 Nedskrivningar Återförda nedskrivningar 0 0 Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY FINANSIELLA RAPPORTER

29 Not 8 Maskiner och inventarier (tkr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Not 9 Eget kapital (tkr) Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 10 Avsättningar (tkr) Avsättningar pensioner 0 0 *Pensionsavsättningar redovisas i Höörs redovisning, personalen är från anställda i Höörs kommun. Not 11 Långfristiga skulder (tkr) Lån av kommunen Förutbetalda anläggningsavgifter Återstående antal år (vägt snitt) ** ** Investeringsfond* 0 0 *Avseende investeringsfond, se redovisningsprinciper **Har ej kunnat beräknas. Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (tkr) Förutbetalda intäkter (skuld till VA-kollektivet) Upplupna löner 0 0 Övriga interimsskulder FINANSIELLA RAPPORTER MITTSKÅNE VATTEN HÖRBY 29

30 Mittskåne Vatten Höör Förvaltningsberättelse Enligt vattentjänstlagens 50 skall alla kommunala VA-huvudmän, minst årligen, upprätta en särredovisning (separat resultatoch balansräkning) för sin verksamhet. Vidare ska särredovisningen fastställas av huvudmannen, kommunfullmäktige, och göras tillgänglig för fastighetsägarna. Årsrapporten är upprättad mot denna bakgrund. Verksamheten Mittskåne Vatten har till uppgift att leverera ett högkvalitativt dricksvatten och en välfungerande avledning av dagvatten samt avledning och rening av spillvatten inom de områden som kommunfullmäktige i respektive kommun beslutat. Vi är en kommunal organisation som sedan 1 januari 2014 styrs av en politisk nämnd (VA/GIS-nämnden) med förtroendevalda från både Hörby och Höörs kommun. Personalen är anställd i Höörs kommun som är värdkommun. I Höörs kommun distribuerar vi dricksvatten och renar avloppsvatten från cirka kunder. Dricksvattnet består av grundvatten som vi efter behandling i våra 3 vattenverk distribuerar till våra kunder. Spillvattnet renas i 4 reningsverk där Ormanäs reningsverk är det största som renar spillvattnet från Höörs tätort. VA-systemet sammanbinds av 223 km vattenledningar, 206 km spillvattensledningar och 123 km dagvattenledningar samt ett trettiotal pumpstationer. VA-verksamheten ska uppfylla de krav och villkor som ställs enligt Lagen om allmänna vattentjänster, Miljöbalken samt de domar och tillstånd som reglerar driften av våra anläggningar. Betydande händelser under året 71 fastigheter har debiterats anläggningsavgift för anslutning till den allmänna VAanläggningen. 11 av dessa är en följd av vår uppföljning av beslut angående verksamhetsområde och VA-taxa som fattats av kommunfullmäktige. 12 fastigheter har debiterats efter att allmän VA-försörjning byggts ut enligt beslutad utbyggnadsplan. Under perioden har 15 vattenläckor och 5 avloppsstopp åtgärdats på den allmänna delen av ledningsnätet i Höörs kommun. Framtagning av VA-plan för Höörs kommun har genomförts, kommer upp för beslut under våren Planen innehåller bland annat statusbedömning av ledningsnät och anläggningar samt GIS-analys som pekar ut områden där enskilda avlopp riskera att försämra statusen på vattendragen. Utredning har genomförts angående avloppsrening för Tjörnarp. Två alternativ har utretts. Nytt reningsverk i Tjörnarp eller överföringsledning till Sösdala reningsverk i Hässleholms kommun. VA/GIS-nämnden har beslutat att ett avtalsförslag med Hässleholm Vatten AB ska tas fram för eventuellt beslut om att sammankoppla orterna. 5 AVLOPPS- STOPP VATTEN- 15 LÄCKOR 30 MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

31 Ekonomi VA-verksamhetens avgiftsintäkter uppgick till 27,2 mkr (27,3 mkr, 2017). Årets kostnader uppgick till 27,2 mkr (29,8 mkr, 2017). Kostnaderna har varit lägre då Mittskåne Vattens redovisningsprinciper tillämpats fullt ut dvs investeringar har fullt ut belastat investeringsbudgeten. Under 2017 fanns det engångskostnader i form av skadeersättning samt saneringsåtgärder vid reningsverket i Norra Rörum vilket belastade resultatet Ekonomisk utveckling År/mkr Omsättning 27,2 27,3 26,5 26,9 26,1 Drift -22,2-24,5-21,4-20,7-17,5 Avskrivningar -4,0-4,1-3,7-6,1-4,8 Finansnetto -1,0-1,2-1,4-2,7-2,3 Totala kostnader -27,2-29,8-26,5-29,5-24,7 Eftersom årets intäkter har varit 37 tkr lägre än kostnaderna behöver intäkterna öka på sikt för att matcha kostnaderna. Arbete med att förändra taxan från 2019 pågår. Dock har underskottet kunnat regleras mot tidigare överskott. Det finns fortfarande kvar 0,7 mkr i tidigare upparbetat överskott. Överskottet kommer att regleras i taxearbetet. Resultatavstämning i förhållande till självkostnadsprincipen År/mkr Överuttag/underskott 0,0 2,6 0 2,6-1,4 Eget kapital Skuld till abonnentkollektivet 0,7 0,7 3,3 3,4 5,9 EKONOMI MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 31

32 Investeringar Totalt uppgick årets nettoinvesteringar till 14,7 mkr (12,5 mkr, 2017), vilket var 34,5 mkr mindre än budgeterat. Totalt sett har 20,5 mkr lagts på investeringar under året. Då årets anläggningsavgifter är med i summeringen som en intäkt redovisas investeringsnettot nedan. Avvikelsen beror i huvudsak på förskjutningar i genomförandet av utbyggnadsprojekten. Investeringar, utfall 2017 samt budget och utfall 2018 År/investeringskonto (tkr) Utfall 2017 Budget 2018 Utfall 2018 Avvikelse Anläggningsavgifter* Nya serviser VSD Ledningsförnyelse VSD Utbyggnad VA-ytterområden Förnyelse av fastigheter & lokaler Förnyelse ARV & PST Förnyelse VV & Täkter Spillvattenledningsnät Norra Rörum Digitala vattenmätare Investeringar, totalt *Observera att anläggningsavgifter inkluderas i summeringen men fanns inte med i investeringsbudgeten. 32 MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR INVESTERINGAR

33 Större investeringsprojekt (över 1 mkr) 2018, budget och utfall samt ackumulerad budget och utfall År/investerings-konto (tkr) I samband med utbyggnaden av vatten och spillvatten i Sätofta Hed under 2017 har en tvist uppstått mellan Mittskåne Vatten och den för utbyggnaden anlitade entreprenören. Denna tvist genererar fortfarande kostnader. Summa investeringar Budget 2018 De kommande åren kommer investeringarna att öka, dels beroende på renoveringsbehov, tillskottsvatten och utökning av kapaciteten på anläggningar och ledningsnät. Den ökade investeringsnivån kommer innebära ökade kapitalkostnader, vilket måste beaktas inför framtiden. Summa anläggningsavgifter Utfall 2018 Avvikelse 2018 Ack. budget Ack. utfall Ack, avvikelse Nya serviser Ledningsförnyelse, Relining Höör Utbyggnad, Överföringsledning Utbyggnad, Sätofta Hed Utbyggnad, Maglasäte m.fl Utbyggnad Ormanäs 1B Utbyggnad Malakiten Ormanäs reningsverk Karlsviks vattenverk Tjörnarp ny lågreservoar/byte av rörgaller År mkr -20,5-23,8-27,4-10,9-13,1 År mkr 5,8 11,3 10,5 4,7 5,1 Vid anslutning av nya fastigheter faktureras anläggningsavgifter, vilka periodiseras och intäktsförs normalt över 50 år. Inbetalda anläggningsavgifter är också viktiga för att finansiera delar av investeringsverksamheten. I tabellen nedan visa utvecklingen av erhållna anläggningsavgifter. INVESTERINGAR MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 33

34 Taxor Brukningsavgifterna i VA-taxan består av en fast avgift per fastighet, en avgift per bostadsenhet (alternativt per påbörjade 150 m²) samt en avgift för varje förbrukad m3 dricksvatten. Intentionen i vattentjänstlagen är att de fasta avgifterna ska spegla de fasta kostnaderna för verksamheten. De fasta avgifterna ligger nära 80 % av den totala kostnaden. Taxeutveckling avseende brukningsavgifter Kr per år/typhus Typhus A Fördelning fast/rörlig avgift Avgift per m³ (vatten och spillvatten) kr 36%/64% kr 36%/64% kr 36%/64% kr 36%/64% 26,21 kr 26,21 kr 26,21 kr 26,21 kr Typhus B kr kr kr kr Typhus A är ett enfamiljshus med en vattenförbrukning på 150 m³/år. Fastigheten är ansluten till vatten, spill- och dagvatten. Avgiftsuttag i förhållande till tjänst Avgifter och kostnader per tjänst Avgifter vatten 9,5 9,4 9,2 9,1 8,7 Kostnader vatten -9,0-7,8-5,6-10,5-6,5 Netto 0,5 1,6 3,5-1,5 2,2 Avgifter spillvatten 16,6 16,9 16,4 17,0 16,5 Kostnader spillvatten -17,5-21,4-20,3-18,4-17,6 Netto -0,9-4,5-3,9-1,4-1,1 Avgifter dagvatten 1,1 0,9 0,9 0,9 0,9 Kostnader dagvatten -0,8-0,6-0,6-0,6-0,6 Netto 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Förslag till nya avgiftsnivåer för år 2020 är beslutat i VA/GIS-nämnden i december Under året har indexjustering av anläggnings- och brukningsavgifter med 12,9% beslutats från 1 januari Typhus B är ett flerbostadshus som är anslutet till vatten, spill- och dagvatten. Huset har 15 lägenheter och en vattenförbrukning på m3/år. Avgifterna är fördelade på tjänsterna vatten, spillvatten och dagvatten (fastighet och gata). Nedan sker en avstämning av avgiftsuttaget i förhållande till kostnaderna. 34 MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR TAXOR

35 Verksamhetsmått Årets förnyelsetakt blev 238 år vilket är en förbättring jämfört med Det är dock fortfarande långt ifrån vårt långsiktiga mål på minst 0,7 % av ledningsnätet per år dvs. 143 år. Antalet vattenläckor har ökat medan antalet avloppsstopp minskat jämfört med Den producerade vattenmängden ligger på samma nivå som tidigare år. Däremot har renad mängd avloppsvatten minskat med 18% som är direkt kopplad till mindre nederbörd och lägre grundvattennivåer under året. Att minska mängden tillskottsvatten är dock fortfarande prioriterat, då årets minskning är helt kopplad till väderleken. Utläckaget från vattenledningsnätet är högre än tidigare år vilket delvis kan förklaras med fler vattenläckor. Nyckeltalsutveckling Mittskåne Vatten Höörs kommun År/typ av nyckeltal Antal kunder Vattenledningar, km Spillvattenledningar, km Dagvattenledningar, km Nylagda ledningar, m Omlagda/renoverade ledningar, m Ledningsnätets förnyelsetakt, år * 540 Antal vattenläckor Antal avloppsstopp Producerad mängd vatten, tm Renad mängd avloppsvatten, tm Andel tillskottsvatten till reningsverk, % Utspädningsgrad inkommande till reningsverk, % Andel läckage från vattenledningsnätet, % NYCKELTALSUTVECKLING MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 35

36 Utblick mot kommande år Generellt sett har vi ett stort investerings- och reinvesteringsbehov i kommunens VA-anläggningar och ledningsnät. Mycket är byggt under och 1970-talet vilket ställer krav på renovering, ombyggnader och investeringar. Samtidigt ökar kommunens befolkning och utbyggnad sker till tidigare fritidshusområden. Ormanäs reningsverk tar idag emot trekammarbrunnslammet från dessa områden. När områdena blir anslutna till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen ökar flödet till reningsverket, med vattenfasen som infiltreras i enskilda avloppsanläggningar. Idag har vi redan mycket tillskottsvatten (det vill säga vatten som är felkopplat alternativt läcker in i ledningsnätet) som kommer till reningsverket och begränsar kapaciteten. En strategi för minskat tillskott av ovidkommande vatten är beslutad under Arbetet är angeläget då det ovidkommande vattnet inte bara begränsar den hydrauliska kapaciteten (flödet) till reningsverket utan även kyler ner processen i verket vilket på sikt kan påverka möjligheten att klara våra utsläppsvillkor. Vi har ett högt investeringsbehov i våra anläggningar och samtidigt som vi ökat vår förnyelsetakt för ledningsnätet till 238 år, är vi ändå längt ifrån vårt mål på 143 år. Branschorganisationen, Svenskt Vatten, gör bedömningen att VA-taxorna i Sverige generellt behöver dubbleras inom en 20 årsperiod. Höörs kommun ligger i ett Sverigeperspektiv på en låg VA-taxa kr/år för Typhus A (villa som förbrukar 150 kbm vatten per år). Det är tänkbart att VA-taxan för Höörs kommun behöver mer än dubbleras i ett 20 års perspektiv då vårt utgångsläge ligger under medel för Sverige samtidigt är investeringsbehovet stort och det är få kunder som ska dela på kostnaderna. 36 MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR

37 Mittskåne Vatten Höör Finansiella rapporter Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående ny-, till- och ombyggnad* Summa materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kundfordringar Övriga fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 9 Eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Avsättningar 10 Avsättningar Skulder Långfristiga skulder 11 Lån av kommunen Förutbetalda anläggningsavgifter Investeringsfond 0 0 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 0 0 Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital, avsättningar och skulder FINANSIELLA RAPPORTER MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 37

38 Not 1 Verksamhetens intäkter (tkr) Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Periodisering anläggningsavgifter avgår med Periodiserad intäkt anslutningsavgifter från tidigare år Avsättning investeringsfond 0 0 Upplösning investeringsfond 0 0 Överuttag/ökning skuld till VA-kollektivet Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader (tkr) Material och reparation Drift anläggning Energi Personalkostnader Förvaltningsgemensamma* Kommungemensamma* Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader *se redovisningsprinciper för en beskrivning av fördelningsprinciperna Not 3 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa verksamhetens kostnader Not 4 Finansiella intäkter (tkr) Tillgodoräknad ränta på likviditet Räntesats 1,7% 2,5 % 38 MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR FINANSIELLA RAPPORTER

39 Not 5 Finansiella kostnader (tkr) Ränta på långfristiga skulder (via kommunen) Räntesats 1,7%* 2,5 % *Höörs kommun har valt att inkludera ett definierat lån för Björkvikshallen med hög ränta i genomsnittsräntan från kommunen. Att detta är felaktigt har vid flera tillfällen påtalats från Mittskåne Vatten, dock utan att korrigering genomförts (Dnr VA/GIS 2018/560). Not 6 Resultatavstämning i förhållande till självkostnadsprincipen (tkr) Överuttag/underskott Eget kapital Förutbetalda avgifter (skuld till VA-kollektivet) * För år 2018 översteg kostnaderna inkomsterna med 37 tkr, vilket innebär ett underskott. Överuttaget bokförs som skuld till VA-kollektivet (förutbetald intäkt). Inga överuttag eller underskott att återställa vid ingången till Not 7 Mark, byggnader, tekniska anläggningar (tkr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut FINANSIELLA RAPPORTER MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 39

40 Not 8 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 0 0 Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Redovisat värde av avyttringar/utrangeringar 0 0 Nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Not 9 Eget kapital Ingående eget kapital 0 0 Årets resultat 0 0 Utgående eget kapital MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR FINANSIELLA RAPPORTER

41 Not 10 Avsättningar Avsättningar pensioner *Avseende pensionsavsättning, se redovisningsprinciper Not 11 Långfristiga skulder Lån av kommunen Förutbetalda anläggningsavgifter Återstående antal år (vägt snitt) Investeringsfond* 0 0 *Avseende investeringsfond, se redovisningsprinciper Not 12 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda intäkter (skuld till VA-kollektivet) Upplupna löner Övriga interimsskulder FINANSIELLA RAPPORTER MITTSKÅNE VATTEN HÖÖR 41

42 Redovisningsprinciper Kommunal vatten- och avloppsverksamhet ska enligt vattentjänstlagen (50 ) särredovisas genom en separat resultat och balansräkning, där upplysningar om principerna för fördelning av gemensamma kostnader ska framgå. Redovisningen ska upprättas enligt god redovisningssed för kommuners externa redovisning. Det innebär att verksamhetens resultat- och balansräkning ska upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt med beaktande av Lagen om allmänna vattentjänster. Nedan beskrivs väsentliga redovisningsprinciper för vatten- och avloppsverksamheten. Principerna är fastställda av kommunstyrelsen i Hörby kommun (KS 238) och kommunstyrelsen i Höörs kommun (KS 163). I övrigt tillämpas kommunens generella redovisningsprinciper. Eftersom beslutet om redovisningsprinciper är taget under 2017 har i vissa förekommande fall tidigare redovisningsprinciper tillämpats i respektive kommun. Undantagen beskrivs i kursiv stil under respektive rubrik. Intäkter från VA-taxan, överuttag och 3-års principen Intäkter redovisas i den omfattning som inkomsterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och när det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna som är förenliga med transaktionen kommer att tillfalla VA-verksamheten (RKR 18.1). Prissättningen av VA-verksamhetens tjänster regleras av självkostnadsprincipen (vattentjänstlagen, 30). Självkostnadsprincipen innebär att överuttag (inkomster från avgifter som överstiger kostnaderna) i normalfallet inte kan betraktas som en intäkt, utan en skuld till abonnentkollektivet. När avgiftsinkomsterna överstiger kostnaderna särredovisas dessa som en skuld till abonnentkollektivet under skuldposten Förutbetalda avgifter/skuld till abonnentkollektivet (RKR 18.1). Är differensen tillfällig återförs medlen till resultaträkningen de närmaste tre åren genom taxesänkning eller nödvändiga kostnadsökningar. Vid underskott och det inte finns något historiskt överuttag att reglera minskar underskottet eget kapital. Uppstådda underskott (negativt eget kapital) kan återställas de närmast kommande tre åren genom överuttag (Prop.2005/06:78 Allmänna vattentjänster). Anläggningsavgifter Vid anslutning av nya abonnenter faktureras en anläggningsavgift. Då anläggningsavgiften avser att finansiera anslutningsinvesteringar bokförs inkomsten initialt som en långfristig skuld: Förutbetalda anslutningsavgifter. I enlighet med matchningsprincipen intäktsförs sedan inkomsten successivt i takt med att investeringsobjekten skrivs av över sina respektive nyttjandeperioder (RKR 18.1). Hela anläggningsavgiften periodiseras och i normalfallet intäktsförs anläggningsavgifter succesivt över 50 år. 42 REDOVISNINGSPRINCIPER

43 Investeringsfond Enligt vattentjänstlagens 30 får medel avsättas till en fond för specifika framtida nyinvesteringar om investeringen finns i en fastställd investeringsplan, den är kalkylerad och att det framgår när medlen är avsedda att tas i anspråk samt att planen innehåller de upplysningar som i övrigt behövs för att bedöma behovet av fondens storlek. Ett krav är också att aktuell investering ska komma hela kollektivet tillgodo. En förutsättning för att skapa en investeringsfond, vilket är en typ av långfristig skuld, är att ett överuttag har skett. Fonden löses succesivt upp mot den specifika investeringens avskrivningar. Om investeringen inte genomförs återförs fonden i sin helhet till resultaträkningen (Prop.2005/06:78 Allmänna vattentjänster). Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar i form av ledningar, vatten- och avloppsverk, pumpstationer m.m. redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Komponentavskrivningar tillämpas på anläggningar med tydliga komponenter som förväntas ha väsentlig skillnad i nyttjandeperiod. (RKR 11.4). Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett halvt prisbasbelopp. Komponentavskrivningar tillämpas på alla anläggningar med ett anskaffningsvärde på minst 0,5 mkr, där varje enskild komponent skall ha ett värde på 10 % av det totala anskaffningsvärdet eller som minst 50 tkr. Komponentens nyttjandeperiod skall också avvika med minst 5 år från huvudkomponenten med längst nyttjandeperiod. I enlighet med RKR 11.4 görs individuella bedömningar av nyttjandeperioder (avskrivningstider) och komponentindelningar. I bilaga A framgår beslutade avskrivningstider för olika anläggningstyper och komponenter. Dessa används som riktvärden. Finansnetto Kostnaden för VA-verksamhetens upplåning, som sker vi kommunens centrala avtal, beräknas kvartalsvis på VA-verksamhetens låneskuld. Räntekostnaden baseras på kommunens genomsnittliga långfristiga upplåningsränta. Saknas långfristiga lån används SKL:s referensränta det aktuella året. Finansiella intäkter avser intäktsränta på VA:s likvidkonto. Referensränta Höör, 1,7 % under 2018* Referensränta Hörby, 2,5 % under * Höörs kommun har valt att inkludera ett definierat lån för Björkvikshallen med hög ränta i genomsnittsräntan från kommunen. Att detta är felaktigt har vid flera tillfällen påtalats från Mittskåne Vatten, dock utan att korrigering genomförts (Dnr VA/GIS 2018/560). Avsättning pensioner Avsättning av pensionsskuld är inte upptagen i balansräkningen. Pensionskostnaderna belastar resultatet genom personalomkostnadspålägg. REDOVISNINGSPRINCIPER 43

44 Gemensamma kostnader till Mittskåne Vatten från respektive kommun, 2018 Fördelning av gemensamma kostnader För att redovisa ett rättvisande resultat för verksamheten fördelas gemensamma kostnader till VA-verksamheten. Enligt vattentjänstlagen ( 50) ska principerna för denna fördelning framgå av särredovisningen. Nedan beskrivs fördelningen av gemensamma kostnader. Vid fördelning av kostnader mellan VA-kollektiven (Höör och Hörby) inom VA/GIS-nämnden och Mittskåne Vatten tillämpas tidsredovisning för personal och kostnaderna för själva nämnden fördelas, enligt avtal, med 50/50. **OH-kostnader har under 2018 inte debiterats enligt av kommunstyrelserna godkända modell för Höörs kommun. Detta har fått till följd att kr för mycket tagits ut i OH-kostnad för ekonom och Samhällsbyggnadschef i Höörs kommun. Kostnaden fördelas med hälften på respektive kommun och påverkar därför båda kommunernas resultat. Korrigering har begärts av ekonomikontoret i Höörs kommun. Höörs kommun Hörby kommun Politik Kommunfullmäktige 0 kr kr Kommunstyrelsen 0 kr kr Revisionen 0 kr kr Kansli/Stab Kommundirektör kr kr Kanslichef kr 0 Nämndssekreterare kr kr Ekonomi Ekonomichef kr kr Redovisning kr kr Budget kr kr Ekonom kr** kr Utbetalningar kr kr Personal Personalchef kr 0 kr HR-konsult kr 0 kr Löneassistent kr 0 kr Företagshälsovård/ Fackliga kostnader kr 0 kr Förvaltningsgemensam Samhällsbyggnadschef kr** kr Övriga kostnader Inkassotjänster 0 kr 0 kr Banktjänster 707 kr 0 kr Ekonomisystem kr kr Scanning fakturor kr 0 kr Lönesystem kr 0 kr Upphandlingsstöd 0 kr 0 kr Kreditkontrollsystem 602 kr 0 kr Avtalshanteringssystem 200 kr 0 kr SUMMA kr kr 44 REDOVISNINGSPRINCIPER

45 Fastställelsebeslut och tillgänglighet Enligt vattentjänstlagen ( 50) skall särredovisningen årligen fastställas av huvudmannen och göras tillgänglig för kunderna. Vid sitt sammanträde den XXX 2019 godkände kommunfullmäktige i Hörby kommun särredovisningen för VAverksamheten avseende år 2018 (se X, 2019-xx-xx, Dnr KF 2019/xx). XXX 2019 godkände kommunfullmäktige i Höörs kommun särredovisningen för VAverksamheten avseende år 2018 (se X, 2019-xx-xx, Dnr KF 2019/xx). Särredovisningen görs tillgänglig genom publicering på kommunernas webbplatser samt Mittskåne Vattens hemsida ( FASTSTÄLLELSEBESLUT OCH TILLGÄNGLIGHET 45

46 Bilaga A Objekt, komponenter och avskrivningstider Objekt Komponenter Avskrivningstid (år) VA-ledningar VA-ledningar (överföringsledningar) 50 Anläggningar 46 BILAGA A LTA-station (pumpar) 25 Ledningsnät (utbyggnadsområde) 50 Damm 25 Utredningar etc VA-ledningar 50 Pumpstationer Byggnad 25 Tryckstegringsstationer och vattentäkter Styr- och el 10 Maskiner och övrigt 10 Utredningar pumpstationer 25 Byggnad 30 Styr- och el 10 Maskiner och övrigt 10 Utredningar tryckstegringsstationer 30 Vattenverk Byggnad 30 Styr- och el 10 Maskiner och övrigt 10 Utredningar vattenverk 30 Avloppsreningsverk Byggnad 25 Styr- och el 10 Maskiner och övrigt 10 Utredningar avloppsreningsverk 25 Markarbeten Markarbeten 20 Utredningar etc markarbeten 20 Övrigt Programvarulicenser 5 Inventarier 5-15