TTkanalen 3/2019. Utbildningskontrakt och konkurrensklausuler sid 6 Pension livets efterrätt sid 8

Transkript

1 3/2019 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Utbildningskontrakt och konkurrensklausuler sid 6 Pension livets efterrätt sid 8

2 Styrelse och kansli 2019 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 3/2019 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande Gunilla Carlsson Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Ledare...3 Kontrakt och konkurrensklausuler sitter jag fast?...4 Är du med i a-kassan?...7 Pension livets efterrätt...8 Planerat vintersemestern?...10 Fråga Ombudsmannen...11 Urban Alsenmyr urban.alsenmyr@regionsormland.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Carina Bergman carina.bergman@vgregion.se Jenny Petri jenny@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Isabel Brundin isabel.brundin@regionuppsala.se Eva Dovresjö informatör, tjänstledig eva@tjanstetandlakarna.se Höstnummer. Omslagsfoto: Colourbox Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Det måste få kosta också Layout Lasse Mellquist Tryck Rätt Grafiska AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se VI KAN KONSTATERA att tandvården har stora utmaningar med personalförsörjningen. Därom är de flesta överens. När det kommer till åtgärder råder det stora skillnader. Medan några satsar på rekrytering från utlandet, erbjuder andra kreativa anställningsvillkor. Vissa verkar ge upp och lägger ner kliniker på svårbemannade orter för att upprätthålla verksamhet i andra områden. Gemensamt för det vi ser är att åtgärderna ofta är av ad hoc karaktär vilket ibland kan vara nödvändigt. Det kan vara lättare att hantera komplexa system genom att se till de mindre beståndsdelarna och lösa dem bit för bit. En konsekvens av att ta i olika utmaningar utan att sätta in frågorna i en helhet blir gärna ett mindre lyckat slutresultat. Ett exempel på detta är att tandvården verkar ha fått två sorters arbetstid. En som brukar kallas klinisk tid och en som brukar kallas administrativ tid. Det finns väl ingen riktig definition på vad som är det ena eller det andra och ibland benämns de med andra ord. Så har det varit i tandvården länge och ska kanske så vara också. DEN TYDLIGASTE SKILLNADEN är att den ena tiden debiteras och genererar en intäkt. Den andra tiden är resten. Problemet är dock att det råder en obalans mellan de två tiderna. På senare år är upplevelsen att balanspunkten har förskjutits så att intresset för den inkomstbringande tiden ökat på bekostnad av den administrativa tiden. Vi ser till exempel att i olika arbetstidssystem uttrycks den debiterbara tiden som helig. Vi tandläkare ställer vår tid och kunskap till arbetsgivarens förfogande. Den vill vi ha betalt för oavsett vad tiden kallas. DET ÄR DAGS ATT DEN ADMINISTRA- TIVA tiden värderas högre. Många av de uppgifter som ligger där är lagstadgade och väsentliga från ett patientsäkerhetsperspektiv. Här finns även kvalitetsvinster att hämta, både för vårdgivaren och för den enskilda behandlaren. I realiteten faller det på oss som utför tandvården att varje dag kämpa för att vi får den tid vi behöver för det administrativa arbetet och i det sammanhanget peka på de vinster som ligger i att vara seriös i de delarna också. Att bedriva tandvård handlar inte bara om intäkter det måste få kosta också för att få en livskraftig och hållbar verksamhet. 3

4 TT-kanalen 1/2019 3/2019 Kontrakt och konkurrensklausuler På Tjänstetandläkarnas kansli hör alltfler medlemmar av sig rörande olika former av avtal de erbjudits av arbetsgivaren. Överenskommelserna i avtalen kan variera men det gemensamma med dem är att jag som anställd inte bara kan lämna arbetsgivaren när och hur jag vill. Jag har helt enkelt förpliktigat mig för något som påverkar den möjligheten. DET KAN VARA BÅDE inför ett eventuellt avtalsskrivande en medlem hör av sig för att diskutera villkoren eller så kan det vara efter att avtalet har skrivits på och vederbörande undrar vad man egentligen gått med på. Det sistnämnda kan ju innebära en viss problematik då ju avtalet faktiskt redan är signerat. Den som ingår ett sådant här avtal förpliktigar sig till något som påverkar anställningens upphörande. Till skillnad från det som är utgångspunkten när en anställning avslutas, nämligen att den anställde och arbetsgivaren inte längre har några åtaganden gentemot varandra, så innebär de här kontrakten att den anställde har förbundit sig till något. Det kan dels vara olika former av utbildningskontrakt där den anställde efter genomgången utbildning förbundit sig att stanna kvar ett visst antal år hos arbetsgivaren och det kan dels vara anställningskontrakt som innehåller konkurrensklausuler som innebär begränsningar för den anställde att fritt ta ett nytt arbete efter anställningens upphörande. Utbildningskontrakt är ett avtal som kan tecknas i samband med att en anställning påbörjas men det kan också vara ett avtal som ingås när som helst under anställningen. Arbetsgivaren förbinder sig i de fallen att betala för en utbildning för den anställde och även lön under utbildningstiden. I gengäld förbinder sig den anställde att stanna kvar under några år och arbeta hos arbetsgivaren efter att utbildningen avslutats. Lämnar den anställde sin anställning innan de överenskomna antal åren fullgjorts hos arbetsgivaren ska den anställde återbetala en del av utbildningskostnaden till arbetsgivaren. Konkurrensklausuler regleras i anställningsavtalet och gäller således från det att anställningen påbörjas. I vanliga fall när den anställde slutar sitt arbete och lämnar den gamla anställningen bakom sig är personen fri att ta vilket arbete som helst. Tjänstetandläkarna blir ofta kontaktade av medlemmar som ska börja arbeta i den privata sektorn och de vill då få sina anställningskontrakt granskade. Inte helt sällan upptäcks då att anställningsavtalen även inbegriper konkurrensklausuler. Det kan då regleras i avtalet att den anställde när den lämnar 4

5 TT-kanalen 1/2019 3/2019 sitter jag fast? arbetsgivaren till exempel inte får vara verksam som tandläkare inom ett visst geografiskt område och under en viss period. Vad innebär då den här typen av avtal och är de giltiga? Måste den som gått t ex en specialist- eller språkutbildning vara kvar i flera år hos arbetsgivaren för att inte behöva betala ersättning till arbetsgivaren? Är det rimligt att en tandläkare inte ska kunna lämna sin anställning för att ta arbete på en grannklinik? Ullika Dalén. DET ÄR I PRINCIP FRITT för arbetsgivare och arbetstagare att ingå olika avtal. Det råder avtalsfrihet. Utgångspunkten är därför att denna typ av avtal är giltiga och rättsligt bindande; säger Ullika Dalén förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd AB. Beroende på avtalets utformning och innehåll kan dock avtalet anses oskäligt och underkännas eller jämkas efter en domstolsprövning. Det finns inte någon omfattande praxis från Arbetsdomstolen när det gäller utbildningskontrakt och det är svårt att generellt ange när ett utbildningskontrakt är oskäligt. Det krävs en bedömning i det enskilda fallet. Det som kan få betydelse är bl.a. omständigheterna vid avtalets ingående, avtalets utformning och innehåll, längden på bindningstiden, nivån på ersättningen som ska återbetalas, typen av utbildning och arbetstagarens ställning. Att få gå en utbildning med lön från arbetsgivaren är för många en fantastisk möjlighet. Men när utbildningen är slut och det har gått en tid kan det ha hänt saker i livet som gör att jag inte längre anser mig kunna vara kvar hos arbetsgivaren alla de år jag förbundit mig att vara det. Kan jag då kanske 5

6 TT-kanalen 1/2019 3/2019 Ta kontakt med sitt fackförbund eller jurist innan man skriver under ett avtal med en konkurrensklausul. bara strunta i avtalet eftersom jag själv anser att det inte finns några ekonomiska möjligheter för mig att betala ersättningen till arbetsgivaren och tycker att avtalet är oskäligt? Nej, ett avtal är giltigt och bindande för parterna till dess annat har överenskommits eller en domstol gör en annan bedömning; betonar Ullika. Ett gott råd är därför att granska avtalet noga, konsultera sitt fackförbund eller en jurist och överväga om det är ett avtal man kan acceptera innan man skriver på framhåller Ullika. NÄR ETT ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE har upphört är utgångspunkten att en arbetstagare i princip fritt får bedriva konkurrerande verksamhet med sin tidigare arbetsgivare. Möjligheten för arbetstagaren att bedriva konkurrerande verksamhet eller ta anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet kan begränsas genom att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår avtal som innehåller en konkurrensklausul. Arbetsgivaren vill genom en konkurrensklausul skydda företaget mot att arbetstagaren tar med sig värdefull kunskap till en konkurrent. En konkurrensklausul begränsar individens möjlighet till nytt arbete. I vissa kollektivavtal finns tillåtligheten av konkurrensklausuler reglerat, men i kollektivtalen inom t ex tandvården finns inget sådant avtalat. Om parterna inte är bundna av något kollektivavtal om konkurrensklausuler prövas tillåtligheten av en konkurrensklausul enligt avtalslagen. Där framgår att en arbetstagare inte är bunden av en konkurrensklausul om den sträcker sig längre än vad som anses skäligt. När domstolen gör en skälighetsbedömning hämtar den ledning från överenskommelser om konkurrensklausuler som träffas i kollektivavtal. Dessa kollektivavtal tjänar som måttstock vid prövningen om konkurrensklausuler i anställningsavtal är oskäliga. Av den relativt omfattande praxis som finns från Arbetsdomstolen gällande konkurrensklausuler framgår hur domstolen gör sin bedömning, säger Ullika. Domstolen har en starkt restriktiv syn på konkurrensklausuler och gör en helhetsbedömning utifrån ett flertal omständigheter. Vid bedömningen beaktar domstolen bl.a. om arbetsgivaren har ett berättigat syfte med konkurrensbegränsningen, hur omfattande klausulen är, dvs i vilken utsträckning den begränsar arbetstagarens möjlighet att bedriva yrkesverksamhet och den geografiska tilllämpligheten, hur lång bindningstiden är, om arbetstagaren får någon ekonomisk kompensation under bindningstiden, om arbetstagarens lön eller anställningsvillkor i övrigt har bestämts med hänsyn till begränsningarna som klausulen innebär och arbetstagarens ställning, anställningstid och om klausulen förhandlats mellan parterna, fortsätter Ullika. Av praxis framgår att ett berättigat syfte med en konkurrensklausul kan vara arbetsgivarens behov av att skydda exempelvis speciellt tekniskt kunnande som företaget utvecklat, skydda bestående kundrelationer eller företagshemligheter. NÄR MAN KOMMIT ÖVERENS om en konkurrensklausul är klausulen giltig och bindande för parterna till dess annat har överenskommits eller en domstol gör en annan bedömning; framhåller Ullika. Det är därför alltid bra att ta kontakt med sitt fackförbund eller jurist innan man skriver under ett avtal med en konkurrensklausul. Då kan man diskutera kring avtalets utformning och vad det innebär. Att skriva på ett avtal snabbt och lättvindigt utan att tänka igenom eventuella konsekvenser är aldrig bra, avslutar Ullika. En konkurrensklausul gäller för tiden efter att anställningen har upphört. Under anställningen råder en ömsesidig lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten ingår i alla anställningsförhållanden även om parterna inte uttryckligen träffat något avtal om det. 6

7 TT-kanalen 1/2019 3/2019 Den innebär att arbetstagaren inte kan starta och bedriva konkurrerande verksamhet med arbetsgivaren under anställningen. Lojalitetsplikten består under hela anställningen och även under uppsägningstiden, avslutar Ullika. Pacta sunt servanda är latin och betyder avtal skall hållas. En utgångspunkt i alla former av ingångna avtal är således att samtliga parter ska hålla sig till det som överenskommits. Därför är det betydelsefullt att alltid tänka igenom vad det är för avtal som skrivs på. Det är helt enkelt viktigt att tycka att det är ett avtal man kan leva med i stunden och i framtiden. Susanna Magnusson Är du med i a-kassan? RBETSLÖSHETEN BLAND TANDLÄKARE i Sverige är låg, till och med väldigt låg. Trots det så kan det uppstå situationer i livet som innebär att även en tandläkare blir arbetslös vilket i sin tur kan vara under både kortare och längre tid. Det har i många år diskuterats kring att en stor grupp inte får 80 % av sin lön från akassan trots att taket för ersättningen höjdes Eftersom tandläkare är en förhållandevis högavlönad yrkesgrupp kan det lätt bli ett väldigt stort ekonomiskt avbräck vid en eventuell arbetslöshet. För några år sedan beslutade därför Tjänstetandläkarna att låta alla medlemmar omfattas av en kompletterade inkomstförsäkring som kan ersätta upp till 80 procent av den a-kassegrundande lönen upp till kronor/månad brutto i sammanlagt 120 ersättningsdagar vid ofrivilligt arbetslös. SOM ALLTID MED FÖRSÄKRINGAR så är det olika villkor som ska vara uppfyllda för att försäkringen ska gälla. Några viktiga förutsättningar för att omfattas av Tjänstetandläkarnas inkomstförsäkring är bland annat att ersättning betalas ut från Akademikernas arbetslöshetskassa (AEA), ordinarie medlemskap i minst 12 månader och att det har utförts förvärvsarbete minst 12 av de senaste 18 kalendermånaderna. PÅ TJÄNSTETANDLÄKARNA HAR VI NOTERAT att inte alla medlemmar är medvetna om ifall de har anslutit sig till Akademikernas a-kassa eller inte. För att ingen ska riskera att inte kunna utnyttja inkomstförsäkringen vid en eventuell arbetslöshet med anledning av att man av någon anledning inte gått med i a-kassan vill Tjänstetandläkarna uppmana alla att se över huruvida det finns ett medlemskap där eller inte. Det är viktigt att veta det ifall man vill ha möjlighet att utnyttja inkomstförsäkringen om ett sådant behov skulle uppstå. Se om du är medlem i a-kassan genom att gå in på och logga in med ditt bank-id eller se efter om du betalar en räkning dit på 110 kr/månad. Läs mer om inkomstförsäkringen på under fliken Förmåner. Susanna Magnusson 7

8 TT-kanalen 1/2019 3/2019 Pension livets efterrätt Pension är ett kärt ämne som vi ofta återkommer till här i TT kanalen, så också i detta nummer. Vare sig det är i slutet eller i början av yrkeskarriären är frågan om pension lika viktig och därför anordnar Tjänstetandläkarna regelbundet pensionsinformation. EN SOM NUMERA ÄR BEKANT för många av Tjänstetandläkarnas medlemmar är Eva Wistrand från KPA Pension som i många år rest land och rike runt för att informera om den kollektivavtalade tjänstepensionen inom kommun, region eller regionägda bolag. Eva har bland annat i flera år funnits på plats på Tandläkartorget under Riksstämman/Swedental för att svara på frågor. Även i år kommer Eva att finnas med där och håller även en föreläsning under fredagen. Eva har också under årens lopp deltagit på många medlemsmöten och är därför van vid många funderingar från tandläkare. När jag kommit en bit in i en föreläsning kommer det oftast många frågor vilket är väldigt roligt. Då har den som lyssnar antagligen börjat få lite mer inblick och förståelse kring själva systemet och det är då funderingarna kommer. Många gånger är det ju så att man måste veta något om ett ämne för att kunna fråga men vad är det då som en anställd vill veta i det här breda ämnet? Vanliga frågor är hur man tjänar in till pensionen och också om det blir någon konsekvens för tjänstepensionen vid ett byte till en annan arbetsgivare. Här är det väldigt viktigt att vara observant om man byter arbetsgivare några år före man börjar ta ut pensionen fortsätter Eva. Det är en av de stora skillnaderna i om man är i det gamla pensionssystemet eller i det nya. Alla födda 1986 eller senare är i det nya pensionssystemet (AKAP- KL) och i det pensionsavtalet är alla årens inkomster lika viktiga För de som är födda före 1986 och omfattas av det gamla systemet (KAP-KL) är de sista yrkesverksamma årens inkomster de viktigaste. EFTERSOM TANDVÅRDEN FÖRÄND- RAS och det blir alltfler tandläkare som anställs privat är det nu allt fler som gör sådana här byten mellan olika avtalsområden. Ett råd Eva alltid ger till den som vill byta sent i yrkeslivet är att alltid kontakta arbetsgivarens pensionshandläggare och be dem titta på vad ett byte skulle kunna innebära för den framtida tjänstepensionen. 8

9 TT-kanalen 3/2019 Eva Wistrand. Några andra saker Eva också alltid gärna pratar om är löneväxling och efterlevandeskydd. TANDLÄKARE ÄR EN GRUPP som har relativt höga inkomster och då kan det för vissa vara ett bra alternativ att löneväxla. Annat som är viktigt att tänka på och som påverkar pensionen är efterlevandeskydd. Löneväxling är något som vissa arbetsgivare väljer att erbjuda sina anställda medan efterlevandeskyddet är något som alla erbjuds i pensionsavtalet men som den anställde kan välja bort. Pension är ofta något som äldre arbetstagare brukar fundera på men eftersom pensionen tjänas in under hela livet är det en anställningsförmån som faktiskt är viktigt att bevaka hela yrkeslivet. För den som är anställd hos en arbetsgivare där det finns kollektivavtal sätts alltid av till tjänstepension. Är man anställd hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal är det viktigt att bevaka sina intressen inom pensionsområdet. Pension kan liknas vid en uppskjuten lön och har ett stort ekonomiskt värde eftersom den tjänas in under hela yrkeslivet. Det finns sålunda många saker att hålla reda på när det gäller pensioner. Eva som är en mycket uppskattad föreläsare i ämnet har alltid en strävan med sina föreläsningar. Jag vill att både gammal och ung ska känna att man fått ut något av föreläsningen när man går därifrån. Missa inte Eva Wistrand på årets Riksstämma. Fredagen den 15 november kl kan du lyssna till henne och tidigare under förmiddagen även träffa henne på Tandläkartorget. Passa på att få svar på allt du vill veta om din framtida tjänstepension. Susanna Magnusson 9

10 Planerat vintersemestern ännu? Hösten är här och det är dags att börja planera inför vinterns aktiviteter! Tjänstetandläkarna äger tre fjällägenheter och nu lottas högsäsongsveckorna i dessa ut. Intresset är stort och det gäller att vara med i lottningen om man ska ha chans till en vintervecka. Anmäl dig senast den 13 oktober om du vill åka till fjällen i vinter. Tjänstetandläkarna har lägenheter i Åre och Sälen, i några av Sveriges mest eftertraktade områden vintertid. Lägenheterna hyrs enbart ut till medlemmar, en populär förmån som utnyttjas av många. Gemensamt för lägenheterna är att de ligger i områden med lokal tillsyn och god service. Årelägenheterna Lägenheterna i Åre är belägna i Åre Fjällby och i Nya Lundsgården. Båda lägenheterna ligger nära liften VM8:an. Fjällbylägenheten, också kallad Rödkullen, ligger ca 700 m från Åre torg. Den är 50 m 2 stor och är indelad i två sovrum med plats för sammanlagt 4 5 personer, kök, allrum och badrum med bastu. Lägenheten i Nya Lundsgården ligger ca 900 m från Åre torg. Den är 98 m 2 fördelat på två plan och har tre sovrum med plats för totalt 8 personer, kök, allrum, två badrum och bastu. Sälenlägenheten Lägenheten ligger vid Högfjällshotellet, med direkt tillgång till liftsystemet i Lindvallen. I området finns ett skidbussystem för den som även vill nå andra backar i Sälenfjällen. Lägenheten är 77 m 2 och har tre sovrum med sammanlagt 8 sovplatser, kök, allrum och badrum. Läs mer om lägenheterna och kika på bilder på klicka på Förmåner. Bokning Lägenheterna hyrs endast ut till föreningens medlemmar. Högsäsongsveckorna, v 52 18, lottas ut bland dem som anmält intresse. Anmälan kan göras fram till den 13 oktober, varefter fördelning sker. För övrig tid tas bokningar emot kontinuerligt via kansliet. Anmälan görs på föreningens hemsida, Priser säsongen 2019/2020 Åre Nya Lundsgården Vecka Pris 7, 8, 9 & kr 6, 10, & kr 52, 1 & kr 2, 3, 4, 17, kr Övrig tid: kr första veckan,1.000 kr/ efterföljande vecka Rödkullen Vecka Pris 7, 8, 9 & kr 6, & kr 52, 1 & kr 2, 3, 4, 17 & kr Övrig tid: Sälen kr första veckan,1.000 kr/ efterföljande vecka Vecka Pris 1, 7, 8, 9 & kr 52, 6, kr 4, kr 2, 3, 16 & kr Övrig tid: kr första veckan,1.000 kr/ efterföljande vecka 10

11 TT-kanalen 3/2019 Fråga ombudsmannen FRÅGA: På min arbetsplats läggs det alltid ut en massa extrauppgifter på alla. Själv ska jag nu ta hand om introduktionen för nyanställda. Jag tycker att jag har fullt upp med att ta hand om mina patienter och jag anser också att det är det jag är anställd för. Eftersom det är en rätt så stor omsättning på personalen på kliniken, som dessutom består av tämligen många personer, misstänker jag att den här uppgiften kommer att ta mer tid än jag skulle önska från mitt patientarbete. Jag anser att det är en uppgift som t ex skulle kunna skötas av klinikens arbetsledare. Det här känns inte heller som ett effektivt resursutnyttjande av tandläkartid. Är jag verkligen tvungen att utföra den här arbetsuppgiften om jag inte vill? SVAR: I ett arbetsliv kan många situationer uppstå där jag som anställd känner att detta inte är mina varken ordinarie eller typiska arbetsuppgifter. Det är ändock så att arbetsgivaren har arbetsledningsrätten, det vill säga att arbetsgivaren är den som leder och fördelar arbetet och sålunda bestämmer vilka sysslor den anställde ska utföra. I just denna fråga handlar det om introduktion av nyanställda som vederbörande känner sig tveksam till att utföra. Som alltid är det bäst om parterna kan tala med varandra för att lösa uppkomna problem. Finns det någon annan på kliniken som kan utföra uppdraget? Introduktion av nyanställda är en viktig uppgift, det är ju framtida kollegor som man vill ska känna sig välkomna till kliniken, trivas och stanna. Kanske kan någon mer entusiastisk person ta sig an uppdraget? Anser arbetsgivaren ändå att det inte finns någon annan som kan ta hand om introduktionen så får du som anställd sålunda utföra uppdraget. Det finns anledning att vara tydlig med att arbetsgivarens arbetsledningsrätt är omfattande och det kan finnas många arbetsuppgifter som arbetsgivaren vill att jag som anställd ska utföra men som jag själv inte tycker är något som jag egentligen ska behöva göra. Kanske för att det inte är typiskt för min befattning. Så länge det enskilda anställningsavtalet inte har förändrats och att t ex den vanliga lönen utbetalas får man som anställd vara beredd på att ibland utföra även andra uppgifter än de vanliga. Skulle ändå tveksamheter kring skyldigheten att utföra vissa uppgifter man blivit ålagd att utföra uppstå gäller alltid att faktiskt utföra arbetsuppgifterna enligt arbetsgivarens instruktioner. Går det inte att själv lösa situationen bör man så snart som möjligt ta kontakt med Tjänstetandläkarna för att diskutera den uppkomna situationen. Så länge frågan inte är löst så är det viktigt att arbetsuppgifterna utförs eftersom arbetsvägran är ett allvarligt brott mot anställningsavtalet. Som facklig part har vi andra verktyg att tillgå än en enskild anställd om vi anser att det arbetsgivaren kräver ska utföras är felaktigt i förhållande till anställningsavtalet. Susanna Magnusson Möt oss på Tandläkartorget! Välkommen till Odontologisk Riksstämma & Swedental Stockholmsmässan November

12 TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@regionblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@regiondalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Ashraf Qatanani, ashraf.qatanani@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Astrid Karlsson, astrid.nina.solvig.karlsson@regionkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Kerstin Gyllensvärd, kerstin.gyllensvard@gmail.com Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Ida Nilsson, ida.nilsson@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Lars Hagerström, lars.hagerstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@regionsormland.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@regionvarmland.se Västerbottens TT-avdelning Emma Danvind, emma.danvind@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Sara Fransson, sara.fransson@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, anita.mortensson@regionostergotland.se