TTkanalen 2/2016. Klinikchefens dubbla roller Asyltandvården i Värmland Ny karaktär på arbetsmiljöfrågorna Intäkterna styr över kvalitén.

Transkript

1 2/2016 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare Klinikchefens dubbla roller Asyltandvården i Värmland Ny karaktär på arbetsmiljöfrågorna Intäkterna styr över kvalitén

2 Styrelse och kansli 2016 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2016 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande John Bratel Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Ledare s. 3 Asyltandvård nya arbetsmetoder i Värmland s. 4 Högt patienttryck och it-stress skyddsombud letar lösningar på aktuella problem s. 8 Signaler från vardagen s. 10 Fråga ombudsmannen s. 11 Urban Alsenmyr urban.alsenmyr@dll.se Mats Olson ombudsman mats@tjanstetandlakarna.se Gunilla Carlsson gunilla.carlsson@nll.se Aino Landes ekonomi aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner Andrea Gerner andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör, tjänstledig eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Klinikchefens dubbla roller Layout Lasse Mellquist Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se DET TALAS OFTA OM CHEFSKAP och om chefer. Och det från många olika perspektiv. Allt som oftast finns något att säga, något att tycka, något att dra sig till minnes kring, kort sagt har vi ett förhållande till denna person och funktion, som sällan lämnar oss oberörda. Det råder ingen tvekan om att klinikcheferna har en nyckelroll i verksamheten. Klinikchefernas förmåga att leda medarbetarna är fundamentalt viktig, då det är genom dem som arbetsgivarnas ambitioner och strategier kan omsättas i praktisk verksamhet. Men klinikcheferna är också vitala för klinikernas funktionssätt, bl a som stöd för personalen och som verksamhetsföreträdare. Således kan man lätt förstå att klinikcheferna kläms mellan sina olika roller. En central uppgift är givetvis att leva upp till ekonomiska mål. Det är såklart i sin ordning, men det är ändå värt att stanna upp ett ögonblick kring detta. Vi hämtar ju numera väldigt mycket intryck från andra verksamheter och områden där affärsmässighet är a och o. FÖR DEN SOM DRIVER ETT FÖRETAG i största allmänhet måste verksamheten gå ihop, intäkterna måste täcka kostnaderna. Detta kan ske genom effektivisering, kostnadskontroll och prisanpassning. Här märks dock en väsentlig skillnad jämfört med Folktandvården. Klinikerna har inga möjligheter att arbeta med prissättningen som en del av sitt uppträdande på marknaden. Ett viktigt verktyg för en sund ekonomi på kliniken saknas alltså. Andra åtgärder, exempelvis önskvärda förstärkningar grusas på grund av regleringar avsedda för annan landstingsverksamhet. Upplevelsen är dock att det blundas för denna skillnad och att resultaten istället måste uppnås genom ökade krav på personalen. På en utbildningskonferens vi hade nyligen med företrädare för TT-avdelningarna var arbetsmiljöfrågorna ett huvudämne där en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket om organisatorisk och social arbetsmiljö behandlades. Det råder ingen tvekan om att arbetssituationen nu är ordentligt pressad och det syns inga tecken på att ökningstakten av pressen skulle mattas av. Istället provas nya arbetstidsmodeller som frestar än hårdare på personalen i sådan grad att självklarheter som lagenliga raster och pauser trängs undan. Allt i enlighet med gemensamma riktlinjer och direktiv. DET ÄR HÄR klinikcheferna kommer in. Som företrädare för verksamheten på kliniknivå måste de vara beredda att sätta gränser för vilka krav som ställs på klinikerna. På samma sätt som de företräder arbetsgivaren på kliniken, skall de företräda verksamheten gentemot arbetsgivaren. 3

4 Asyltandvård Asyltandvård nya arbetsmetoder i Värmland Aldrig tidigare har så många människor sökt skydd i Sverige som under förra året. Över personer sökte asyl och Hagfors var en av de kommuner som fick många nya invånare och tandvårdspatienter. Det har varit tydligt att många vill hjälpa till. Vi har pensionerade tandläkare som kommer in och tandläkare från andra orter som reser in till oss, säger Patrik Jarestam, klinikchef i Hagfors. Från Hagfors i norra Värmland är det ungefär 9 mil till centralorten Karlstad. Glesbygdskommunen Hagfors har ungefär invånare och det blev ett tydligt befolkningstillskott förra året när nya privata asylboenden öppnades. Närmare nyanlända har under den senaste tiden bott i kommunen. I Hagfors finns både boenden för ensamkommande barn och vanliga asylboenden där många barnfamiljer bor. Vi har självklart samma behandlingsansvar för de nyanlända barnen som för de som bor här sedan tidigare och hittills har vi lyckats hålla väntetiderna för de prioriterade grupperna, säger Patrik Jarestam. Det innebär att tandvården i Hagfors nu möter många barn med skiftande erfarenheter av tandvård. Vi vet inte vilka tidigare upplevelser barnen kan ha. Vi försöker jobba väldigt försiktigt och fokusera på det förebyggande arbetet så att vi inte ökar traumatiseringen. Det är en fråga som alla pratar mycket om, säger Patrik Jarestam som också är ordförande för Tjänstetandläkarna i Värmland. Samtidigt är vår erfarenhet att de flesta barn är glada när vi träffar dem och att behandlingen fungerar bra, säger han. Men en utmaning i sammanhanget är att en del av de asylsökande inte har erfarenhet av profylaktiskt arbete tidigare eller är vana att diskutera kost. De signaler vi får från asylboendena är att det fortfarande finns en stor sockerkonsumtion. Det måste vi försöka vända, säger han. Folktandvården Värmland driver ett övergripande arbete på alla asylboenden och HVB-hem FOTO: LASSE MELLQUIST 4

5 5

6 Asyltandvård»Vi når de barn som bor på HVB-hem eller större anläggningsboenden på det här sättet.«för ensamkommande barn i länet. Ett team med tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister har sedan i januari rest runt i länet och genomfört screening. På plats på boendena görs en visuell screening av alla barns tandhälsa och barnen delas in i prioriteringsgrupper I, II eller III. Prio-grupp I ska få en undersökningstid på en klinik snarast möjligt. I gruppen ingår barn som har till exempel trauma, öppna kaviteter eller infektioner med allmänpåverkan. I den lägsta priogruppen, grupp III, finns barn som inte har öppna kaviteter eller infektioner och där allt ser bra ut vid en visuell inspektion. Screening ger resultat Resultaten av screeningen har varit överraskande positiva, enligt Camilla Andersson som är munhälsostrateg på Folktandvården Värmland och har varit med och drivit projektet från början. En majoritet av barnen hamnade i prio-grupp III och det var ett klart bättre resultat än vi hade förväntat oss, säger hon. Hittills har drygt barn nåtts av screeningen i Värmland. Ungefär 700 återstår. Vi når de barn som bor på HVB-hem eller större anläggningsboenden på det här sättet. De andra, ytterligare cirka barn, som bor i eget boende får vi kontakta via vanliga kallelser, säger Camilla Andersson. Folktandvården Värmland hade som mest tre team som var ute och besökte asylboenden. Nu har antalet nytillkomna asylsökande minskat och bara ett team är kvar. Teamet arbetar också med profylax och besöker barn i prio I-gruppen var tredje månad. Då borstar de tänder och lägger på Duraphat. Barn i prio II-gruppen får besök var sjätte månad. Vi arbetar också vidare på flera andra sätt. Vi har ett projekt på ett boende där vi testar fluorsköljning två gånger om dagen i samband med tandborstning. Om det faller väl ut kan det bli aktuellt att sprida vidare, säger Camilla Andersson. Patrik Jarestam tycker att initiativet med screening och information på asylboendena har fallit väl ut. Det är bra att vi kan få in vissa barn tidigare om de har stora behov. Det är också bra att informationen om oral hälsa, kost och fluor kan föras ut vid flera tillfällen, säger han. Kliniken tar också emot vuxna akutpatienter. Det har under det senaste året inneburit att antalet akuttider har behövt utökas. Men det blir nej till vuxna patienter som vill inleda större behandlingar. Det kan ibland kännas tufft, men vi har inte möjlighet att inleda några större behandlingar. Dels beroende på vår kö och dels beroende på att personerna kanske inte blir kvar i kommunen så länge, säger han. Svårt att rekrytera Patrik Jarestam är dock tydlig med att det hårda trycket på tandvården i Hagfors inte beror på antalet asylsökande. Utmaningen har varit att vi, liksom andra glesbygdskommuner, har haft svårt att rekrytera tandläkare. Istället för de cirka 4 tandläkare vi skulle behöva har vi haft cirka 1,5 på plats, säger han. En ljusning är dock i sikte. Vi har rekryterat i södra Europa och inom kort är dessa personer redo att gå in på ordinarie tjänster, säger han. Under det akuta läget i slutet av förra året byggde lösningarna på mottagningen både på att pensionerade tandläkare kom tillbaka och arbetade och på att tandläkare från andra delar av länet reste till mottagningen. Det var påtagligt att det finns ett stort intresse för att bidra. Det har verkligen varit positivt att så många vill hjälpa till, säger han. Susanne Rydell 6

7 Hemmet, bilen och Smulan fler försäkringar lönar sig! Förmånlig hemförsäkring för dig som är medlem Tillsammans med Tjänstetandläkarna har vi i Folksam sett till att du kan få en riktigt bra hemförsäkring. I hemförsäkringen ingår skydd vid inbrott och brand samt ett reseskydd om du blir sjuk, skadad eller bestulen när du är utomlands. Dessutom får du hjälp att förebygga och begränsa skadorna om du blir utsatt för ID-stöld. Du som har ditt hem försäkrat hos oss får även samlingsrabatt på många av våra andra försäkringar bilen och husdjuret till exempel. Medlemserbjudandet hittar du på: folksam.se/tt 7 A2793

8 Arbetsmiljö Högt patienttryck och it-stress skyddsombud letar lösningar på aktuella problem Arbetsmiljöfrågorna har ändrat karaktär. Diskussioner om vibrationsskador och belastningsskador har alltmer ersatts av en annan fråga: stress. Det kan handla exempelvis om högt patienttryck, korta behandlingstider och it-krångel. Lars Hagerström är huvudskyddsombud på Folktandvården Skåne. Strukturerat arbete och samarbete med arbetsgivaren är vägen framåt, anser han. Lars Hagerström är huvudskyddsombud i Skåne och har själv ansvar för ett 20-tal kliniker som skyddsombud. I Folktandvården Skåne finns fyra andra regionala skyddsombud för Tjänstetandläkarna som ansvarar för kliniker vardera. Ingen fungerar som skyddsombud på den klinik där man själv arbetar. Rollen som skyddsombud har Lars Hagerström haft sedan 2009 och rollen som huvudskyddsombud tog han över för fyra år sedan. Jag har alltid varit intresserad av arbetsmiljöfrågor, framförallt frågor om social och organisatorisk arbetsmiljö alltså det som tidigare kallades för psykosocial arbetsmiljö. Därför blev jag intresserad av att ta uppdraget som skyddsombud, säger han. Enkäter i förväg Vardagen rymmer nu både kliniskt arbete och en rad olika uppgifter i rollen som skyddsombud. Hur ser då en vanlig dag ut för ett skyddsombud? Väldigt varierande, konstaterar Lars Hagerström. Om det handlar om en dag när han har skyddsrond på en klinik så har arbetet börjat redan innan skyddsronden. I förväg får kollegerna på kliniken fylla i enkäter om olika aspekter av arbetsmiljön. Enkäterna ska sedan sammanställas och analyseras. I början av skyddsronden samlas man yrkesvis på arbetsplatsen för att prata med medarbetarna om vad man tycker om arbetsmiljön. Jag försöker också ha möjlighet att prata enskilt med var och en av tandläkarna för att stämma av, säger Lars Hagerström. Under besöket går han och klinikens chefer också igenom vilka åtgärder som gjorts sedan förra besöket, och om det finns några punkter som inte har följts upp. Varje skyddsrond resulterar i en konkret plan för åtgärder som behöver genomföras, och information om vem som är ansvarig för respektive punkt. En annan arbetsdag i rollen som skyddsombud kan innebära utbildningsdagar tillsammans med arbetsgivaren eller planeringsmöten. Det kan också handla om att vara arbetsmiljörepresentant i samband med arbetsgivarens upphandlingar. På det sättet kan vi bidra med våra synpunkter ur en arbetsmiljösynvinkel, och med lång praktisk erfarenhet av tandläkaryrket, säger Lars Hagerström. Årlig utbildning Det finns genomarbetade rutiner för hur skyddsombuden arbetar i Skåne. Några exempel på olika delar i strukturen: Sammanställning av olika skyddsrondsenkäter till skyddsombuden en vecka innan den årliga skyddsronden. Handlingsplanen efter skyddsronden redovisas på arbetsplatsträffen och sänds till HR. Uppföljning av förra årets punkter finns det något som inte blivit gjort? Årlig utbildning av nya skyddsombud och chefer tillsammans med arbetsgivarens representanter. Skyddsombuden ansvarar för flera olika kliniker så att goda exempel och kunskap kan spridas. De synpunkterna som kommer fram på en skyddsrond kan handla om allt från behov av nya 8

9 TTkanalen 2/2016 Styrs av föreskrifter Nya föreskrift styr hur arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö ska bedrivas (AFS 2015:4). Föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som gäller från och med den 31 mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Arbetsmiljöfrågor har alltid intresserat Lars Hagerström. FOTO: LASSE MELLQUIST persienner till ventilation eller frågor om organisationen. Arbetstider är en stor fråga just nu. Många kliniker planerar längre öppettider, vilket är naturligt för att öka tillgängligheten. Men i det sammanhanget är det viktigt att arbetet organiseras så att arbetstiderna blir hållbara för medarbetarna, säger Lars Hagerström. It-stress En annan stor fråga är it-krångel. Det skapar stor stress om it-systemen krånglar och det kan påverka patientsäkerheten, säger Lars Hagerström. Frågan om it-problemen drivs tillsammans med arbetsgivaren, Folktandvården Skåne AB. Ett fungerande samarbete med arbetsgivaren är tillsammans med tydliga och etablerade rutiner en förutsättning för ett bra arbetsmiljöarbete, enligt Lars Hagerström. Vi arbetar konstruktivt tillsammans. Båda parter vill ju att medarbetarna ska må bra och att verksamheten ska gå bra. Ibland har vi olika syn på hur vi ska nå dit men i grunden har vi samma mål, säger han. Ett exempel på det är att cheferna ofta kontaktar oss och frågar om hur de kan hantera olika arbetsmiljöfrågor, säger Lars Hagerström. Samarbetet är viktigt inte minst när det gäller en av de stora framtidsfrågorna: sjukskrivningstalen. En generell trend i Sverige är att sjukskrivningarna ökar inom offentlig sektor, särskilt i yrken där man arbetar med människor. Även på det området är han nöjd med den samverkan som sker med arbetsgivaren. Det finns all anledning för oss att arbeta förebyggande i den frågan. Vi planerar bland annat ett möte i höst för att se vad som kan göras, säger Lars Hagerström. Susanne Rydell 9

10 TT-kanalen 2/2016 Signaler från vardagen Tjänstetandläkarna träffar många medlemmar som gärna beskriver sin vardag. De flesta är stolta tandläkare som är glada över sin utbildning och har trivts i folktandvården, men i dagsläget känner de oro. Nu när det saknas tandläkare på många håll i Sverige och när verksamheten på vissa kliniker enbart upprätthålls av ambulerande tandläkare som lämnar sin hemklinik för att hjälpa till på svårbemannade ställen så skapar det en snöbollseffekt som gör att det hela tiden skapas nya vakanser. Frustationen är stor och patienterna får vänta länge på nästa besök, eftersom akuttandvården ökat. Massmedia lyfter fram att landstingen saknar personal inom vården för att klara alla asylsökande, men det är inte hela sanningen. Många förläggningar ligger på orter där landstingen under många år haft problem med bemanningen och det underlättas knappast av att kliniken helt plötsligt får nya patienter att behandla samtidigt som frisktandvårsabonnemangen ska säljas och följas upp. De trogna patienterna får allt som oftast vänta på sin revison betydligt längre än tidigare vilket påverkar arbetsklimatet negativt. Intäkterna styr Att bemanna alla kliniker i Sverige är förnärvarande omöjligt, men nog skulle det gå att locka fler om man lyssnade på personalen och tog till sig hur de ser på uppdraget. Många tandläkare är uppriktigt trötta på alla personalförsök som genomförs genom längre öppethållanden, lördagsöppet och skiftgång. Folktandvården har alltid lyckats locka till sig personal genom bra arbetstider och planerad fortbildning. Idag upplever tandläkarna att det som styr mest är intäkter som ska debiteras på rätt sätt. Kvalitetsaspekten känns inte som det viktigaste utan det är försäljning av frisktandvård och bra debiteringar som är viktigast. Stressmomentet gör att många medlemmar kän- 10

11 TTkanalen 2/2016?Fråga ombudsmannen Fråga: Jag har varit provanställd i sex månader men arbetsgivaren är fortfarande lite tveksam kring om jag ska få en tillsvidareanställning så de vill nu erbjuda mig ytterligare några månaders provanställning. Får de verkligen göra så? Svar: Nej, så får arbetsgivaren inte göra. En provanställning får enligt LAS (Lagen om anställningsskydd) pågå i högst sex månader och ska, om den inte avslutas innan prövotidens utgång, övergå i en tillsvidareanställning. En provanställning kan dock avbrytas när som helst under prövotiden. Däremot måsta arbetsgivaren om denne vill att provanställningen ska avbrytas i förtid eller avslutas utan att övergå i en tillsvidareanställning underrätta arbetstagaren om detta minst två veckor i förväg. Är den anställde medlem i facket ska även den fackliga organisationen få besked om arbetsgivarens avsikt. Både den anställde och den fackliga organisationen har rätt till överläggning i frågan. En sådan överläggning får dock anses ha en begränsad betydelse eftersom det inte är mycket som kan diskuteras ur ett rättsligt perspektiv. Om arbetsgivaren inte följer proceduren med att varsla två veckor innan provanställningens upphörande så innebär det i sig inte att anställningen övergått till en tillsvidareanställning utan enbart att arbetsgivaren inte fullgjort sina formella skyldigheter. Det skulle i sin tur kunna leda till skadestånd. Även den anställde kan avsluta en provanställning direkt och behöver inte ens underrätta arbetsgivaren om detta i förväg utan kan bara tydliggöra sin avsikt för arbetsgivaren och gå hem på dagen. För den som är anställd inom Folktandvården är det dock lite annorlunda reglerat med provanställning eftersom vissa av reglerna i LAS ersätts av det kollektivavtal som finns inom den landstingskommunala sektorn. Det ska till att börja med finnas ett prövobehov för att det ska finnas ett skäl för en provanställning, ett sådant skulle exempelvis kunna vara tveksamma referenser. En provanställning inom Folktandvården innebär också att det finns en ömsesidig uppsägningstid för både arbetsgivare och arbetstagare på en månad. Susanna Magnusson ner sig utarbetade och får svårt att koppla av vilket i sin tur skapar ohälsa och sjukskrivningar. Klinikerna får större arbetsbelastning och den sjukskrivna blir ännu mer stressad. I maj genomförde Tjänstetandläkarna en ordförandeutbildning för hela landet och signalerna från våra förtroendemän är tydliga, tandläkarna har svårt att påverka sin vardag, arbetsuppgifterna känns industrialiserade och fortbildning, remisshantering etc får göras på fritiden. Många klinikchefer delar upp dagen i klinisk tid och administrativ tid, men det som allt kretsar kring är tandläkartid, för vem kan lösa den odontologiska administrationen korrekt om inte en tandläkare. Att dela upp dagen i två olika moment kanske fungerar, men det är viktigt att det är tandläkartid vi pratar om. En bra remiss är också kvalificerad tandvård. När det gäller lönerna i landet kan vi konsta- tera att tandläkarnas löneutveckling är lite högre än för de flesta andra grupper och med tanke på hur det ser ut nu kommer lönerna öka framför allt för specialister som är redo att flytta på sig, men även erfarna allmäntandläkare har en bra möjlighet att bättra på ekonomin om man är redo att flytta till svårbemannade kliniker. Det är dock viktigt att poängtera att de flesta vi pratat med fortfarande är stolta och glada för att de valt tandläkaryrket och att jobbet ger mycket positivt, men de känner inte igen folktandvårdens attityd till personalen vilket skapat stor omsättning på tandläkare vilket i sin tur gör att vakanser uppstår och vissa kliniker får dåligt rykte trots att den personal som är på plats sköter sina uppgifter med beröm godkänt. Mats Olson 11

12 TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen - din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Maria Barmé, annamaria.barme@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Johan Lönnberg, johan.lonnberg@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, marianne.dahlberg@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Åsa Hasselblad Larsson, asa.hasselblad-larsson@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Edgardo Alfaro, edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulrika Håkansson, ulrika.hakansson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Marie Hollingworth, marie.hollingworth@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, kristina.hult@regionostergotland.se