TTkanalen 2/2019. Så gick det årets löneökningar följer positiv trend sid 6 Sommartid är semestertid sid 12

Transkript

1 Så gick det årets löneökningar följer positiv trend sid 6 Sommartid är semestertid sid 12 2/2019 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN

2 Styrelse och kansli 2019 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 2/2019 Ordförande Chaim Zlotnik Vice ordförande Gunilla Carlsson Kanslichef Björn Petri Susanna Magnusson ombudsman Ledare...3 Chaim Zlotnik driver tandläkarnas frågor dubbelt upp...4 Så gick det årets löneökningar följer positiv trend...6 Eva förtroendevald med rätt att påverka...9 Sommartid är semestertid...12 Fråga Ombudsmannen...15 Förhandling om bättre tjänstepension Urban Alsenmyr Mats Olson ombudsman Carina Bergman Jenny Petri Medlemsregister och medlemsförmåner Så gick det årets löneökningar följer positiv trend sid 6 Sommartid är semestertid sid 12 2/2019 TTkanalen Isabel Brundin isabel.brundin@regionuppsala.se Eva Dovresjö informatör, tjänstledig eva@tjanstetandlakarna.se Sommarnummer. FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Omslagsfoto: Colourbox Lena Rignell lena.rignell@vgregion.se Foto: Lasse Mellquist 2

3 Ledare Chaim Zlotnik TT-KANALEN TT-kanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Lasse Mellquist Tryck Rätt Grafiska AB Bredgränd Stockholm Tel kansliet@tjanstetandlakarna.se Oroväckande kraftlöshet i marknadskrafterna SOM FACKLIG ORGANISATION är frågan om lön en av våra mest självklara och prioriterade områden som vi kontinuerligt arbetar med. Därför samlas företrädare från landets lokalavdelningar regelbundet för att utbilda och förbereda sig för lokala löneöversyner. FÖR NÅGRA VECKOR SEDAN genomförde vi en sådan konferens där vi hade tillfälle att dryfta frågor om bemanning och lönelägen i nutid men även strategier för framtiden. Ifrån strängt taget hela landet rapporteras om oroande svårigheter att rekrytera och behålla såväl tandläkare som andra personalgrupper inom välfärdssektorn. Personalomsättningen är åtminstone i mina ögon enorm när jag hör siffror som 15 till 20 procent. Konsekvenserna är uppenbara, färre tandläkare får orimligt mycket mer att göra med allt vad det innebär. Samtidigt medför det även att patienterna får svårare att boka in sig på en tandläkartid. Det är med förvåning som jag noterar hur arbetsgivarna abdikerar från sin roll i lönebildningsprocessen och avvisar möjligheten att använda löneverktyget som ett medel för att skapa efterfrågad attraktionskraft till sina verksamheter. Mycket annat verkar acceptabelt som att anlita konsulter eller att rekrytera utomlands med tämligen stora kostnader. Men lön, NEJ! I vart fall inte i någon mer betydande mening. Visst finns det exempel på lönetillägg med några tusenlappar men det är ändå ganska långt ifrån att påverka marknaden i någon mer märkbar mening. För det är just marknaden som vårt löneavtal syftar till att möta. När det är svårt att bemanna eller behålla personal, får man helt enkelt bjuda till lite mer. Det är det som är marknadskraft. Självklart är lönen ett av de viktigaste medlen för att säkerställa kompetensförsörjning. Den arbetsgivare som idag bortser från att ta hänsyn till att marknadsfaktorer även styr tillgång och efterfrågan i relation till goda villkor kommer få svårt att attrahera medarbetare. Om man dessutom ger uttryck för att inte vilja använda sig av lönepolitiska förmåner som ett konkurrensmedel för att säkerställa tillgång till tandläkare är risken överhängande att inte kunna upprätthålla en god och varaktig vårdnivå. I DET KORTA PERSPEKTI- VET handlar det om att arbetsgivaren måste inse att det är dags att förankra nödvändiga satsningar för att minska den höga personalomsättning som råder i stora delar av landet idag. I det långa perspektivet handlar det om att skapa incitament som gör att unga kompetenta människor ser tandvården som en framtidssektor för just dem. 3

4 TT-kanalen 1/2019 2/2019 Chaim Zlotnik driver tandlä Chaim Zlotnik är ordförande i Tjänstetandläkarna sedan Från och med i år är han också förbundsordförande i Tandläkarförbundet. Han ser ingen konflikt mellan rollerna, utan tvärtom flera möjliga fördelar. Det öppnar för nya kontaktytor och möjlighet att vara med i fler sammanhang, säger han och konstaterar att det är viktigt eftersom tandläkarna står inför många utmaningar den närmaste tiden. TJÄNSTETANDLÄKARNA ÄR EN AV de föreningar som ingår i yrkesförbundet Sveriges Tandläkarförbund. När Chaim Zlotnik blev vald till ordförande i Tandläkarförbundet, samtidigt som han är engagerad i Tjänstetandläkarna, dök frågan om dubbla roller upp. Jag kan förstå att det fanns funderingar, men jag tycker att den oron har mer historiska skäl än verkliga skäl. Jag är tydlig med att jag representerar olika organisationer i olika sammanhang, säger han. Jag tror att många känner igen att man har olika roller i olika sammanhang. En privattandläkare är både egenföretagare och tandläkare. Jag har en roll som skyddsombud, och en annan roll som ordförande, för att nämna några exempel. Det handlar om att hålla isär rollerna. DET FINNS OCKSÅ EN ANNAN bakgrundsfaktor som är relevant i sammanhanget, enligt Chaim Zlotnik; hur sammansättningen av medlemmar i Tandläkarförbundet ser ut. Ungefär 70 procent av de anslutna tandläkarna har en bakgrund i tjänstetandläkarsfären, säger han. Finns det sammanhang där det ändå kan bli känsligt med balansen mellan de två rollerna? Jag kan inte se det. Det finns inga stora olikheter i synen på hur Tandläkarförbundet ska göra sin röst hörd. Tandläkarförbundet har bland annat fokus på opinionsbildning när det gäller allt som Vi behöver öka attraktionskraften i yrket säger Chaim Zlotnik. rör tandvård, regelverk och remisser, och att arbeta för att behålla legitimationens värde. Möjligheten till forskning är en annan viktig fråga, säger han. Sen är det klart att det kan finnas enskilda personer som har olika åsikter, så måste det vara annars vore det konstigt, säger han. I rollen som Tjänstetandläkarnas ordförande handlar det om att driva fackliga frågor om arbetsvillkoren, exempelvis bra arbetsmiljö och rimlig lön. Chaim Zlotnik jobbar själv kliniskt på Folk- 4

5 TT-kanalen 1/2019 2/2019 karnas frågor dubbelt upp Foto: Susanna Magnusson tandvården i Stockholm. Det är också bakgrunden till hans fackliga engagemang. Jag är tandläkare och tycker att vi ska ha goda villkor, min vardag bygger på att det finns välfungerande strukturer, säger han. I ROLLEN SOM FÖRBUNDSORDFÖRANDE för hela Tandläkarförbundet är det flera av frågorna inom professionen som driver honom. Jag vill jobba för att vi ska fortsätta ha ett gott renommé, att legitimationen fortsätter att vara en kvalitetsstämpel. Möjligheten till forskning och ett internationellt samarbete är också viktiga frågor, säger han. Antalet medlemmar är också en viktig fråga. Självklart vill jag arbeta för att Tandläkarförbundet ökar antalet medlemmar även bland privattandläkarna. Förbundets roll är central när det gäller Det handlar om att hålla isär rollerna. Fakta Tjänstetandläkarna Tjänstetandläkarna är organisationen för alla anställda tandläkare. Majoriteten av medlemmarna är verksamma inom Folktandvården, men det finns också medlemmar som är verksamma i privata tandvårdsföretag, hos myndigheter och läkemedelsföretag. Föreningen företräder medlemmar i: frågor som rör tandvården avtals- och förhandlingsfrågor frågor som rör förhållandet mellan medlem och arbetsgivare Källa: Tjanstetandlakarna.se att påverka politiska beslut om tandvård, och även för att driva frågor om utbildningen, säger han. Han ser att det finns många avgörande frågor som berör både Tjänstetandläkarna och Tandläkarförbundet den närmaste framtiden. Jämlik tandvård är en sådan fråga. EN ANNAN AKTUELL FRAMTIDSFRÅGA är bristen på tandläkare, som kommer att öka i takt med kommande pensionsavgångar. Där pekar Chaim Zlotnik på det fackliga arbetet som en väg framåt. Vi behöver öka attraktionskraften i yrket, med justa arbetsvillkor och lön och se till att vi kan behålla de tandläkare vi redan har. Jag tror tyvärr att vi har en tuff tid framför oss. Frågan går inte att lösa på något enkelt sätt, säger han. Utmaningen berör hela samhället. Vi som samhälle måste välja väg och se att tandläkares jobb gör skillnad. Men på kort sikt är jag bekymrad, eftersom jag inte riktigt ser att man är beredd att betala för det man får. Fakta Sveriges Tandläkarförbund Tandläkarförbundet har enskilda medlemmar i fyra medlemsföreningar, en av dessa föreningar är Tjänstetandläkarna. Susanne Rydell Det har gör Tandläkarförbundet: påverkar tandläkarens och tandvårdens utveckling erbjuder fortbildning för tandläkare och övriga tandvårdsteamet ger ut Tandläkartidningen ger sina medlemmar stöd i olika situationer anordnar genom Svenska Tandläkare-Sällskapet den årliga Odontologiska Riksstämman och delar ut stipendier till odontologisk forskning Källa: Tandlakarforbundet.se 5

6 TT-kanalen 1/2019 2/2019 Så gick det årets löneökningar följer positiv trend Snart är det dags att dra igång lönediskussionerna inför nästa år. Men hur summeras egentligen årets resultat? Vi har en positiv trend, och den behöver fortsätta även framöver så att tandläkare får relativt sett höga löneökningar, säger Mats Olson, ombudsman på Tjänstetandläkarna. ÅRETS LÖNEÖKNING MÄRKS i lönekuvertet någon gång under våren eller försommaren. Hur stora ökningarna blev skiljer sig åt över landet. Men generellt var resultatet för tandläkarna strax över genomsnittet för alla branscher, enligt Mats Olson som följer förbundets lönestatistik. Det så kallade märket som medlingsinstitutet hade för löneökningar i alla branscher var 2,3 procent. Alla regioner utom en, Norrbotten, har nått upp till det när det gäller tandläkarnas löneökningar, säger han. I Norrbotten blev utfallet 2 procent. Stockholm Blekinge ligger i topp och har haft högst löneökning. 6

7 TT-kanalen 1/2019 2/2019 Ingångslöner 2019 Tjänstetandläkarna rekommenderar lägst kr Arbetsgivare Allmäntandläkare Specialist Västernorrland kr kr Norrbotten kr (inkl. ortstillägg) Individuellt, lägst kr Sörmland kr kr (lägsta lön) Gotland kr Östergötland kr kr + erfarenhet atdv. Jönköping kr Uppsala kr kr, ny i maj 2018 Halland kr Individuellt Västerbotten kr Örebro kr Individuellt Kronoberg kr Individuellt Jämtland kr Individuellt Gävleborg kr + lördagstillägg (3.600kr) Individuellt Skåne kr lägst kr Stockholm kr lägst kr Dalarna kr Individuellt Kalmar kr kr Värmland kr Individuellt Västmanland kr + ev ortstillägg* Individuellt VG region kr kr Blekinge kr *Västmanlands ortstillägg: 2000, 3000 och 5000 kr/mån beroende på avstånd från Västerås (svårrekryterade kliniker) kom nätt och jämnt upp i nivå med märket, alltså 2,3 procent. Det var svårt att komma överens i förhandlingarna där, och en grupp tandläkare som går introduktionsåret fick inte del av löneökningarna eftersom deras löner justerades i samband med att ingångslönerna höjdes med 500 kronor vid årsskiftet. Med andra ord tjänar en tandläkare med ett års erfarenhet lika mycket som en nyanställd i Stockholm, säger Mats Olson om utfallet i Stockholm. Resultatet för hela landet i genomsnitt blev en löneökning på ungefär 2,8 procent. Men det finns ett stort spann mellan regionerna de enskilda regionernas utfall ligger mellan 2 och 5 procent. I topp ligger Blekinge med hela 5 procents löneökning. I år har Blekinge haft bäst utfall. Förklaringen är framförallt att man har sett att man måste höja ingångslönerna eftersom man har svårt att rekrytera, säger Mats Olson. Ingångslönen i Blekinge är nu (läs mer om ingångslönerna i separat ruta). Årets ökning är ingen överraskning, enligt Mats Olson. När jag började med lönestatistik i mitten av 90-talet så låg Kronoberg, Blekinge och Kalmar lägst. Nu ligger de bland de regioner som har högst ingångslöner. Orsaken är att man har förstått att det är svårt att rekrytera och därför har agerat, säger han. Höga ingångslöner är alltså en nödvändighet, enligt Mats Olson. 7

8 TT-kanalen 1/2019 2/2019 Det är ett sätt att se till att ha bemannade kliniker och undvika hög personalomsättning, säger han. Men det är alltså inte bara i enstaka regioner som löneutvecklingen varit positiv under en tid, samma sak gäller för hela landet. Vi har haft en jämn och bra löneutveckling under en längre period, där enskilda arbetsgivare också gjort stora investeringar för att komma ikapp, säger han. Ingångslönerna är naturligtvis en central fråga. Vi ser att ingångslönerna har satt fart, de flesta ligger nu på eller mer. En positiv utveckling finns också för specialisttandläkarna som har ingångslöner som ofta ligger på och uppåt. Det är värt att notera att utbildning lönar sig, säger han. MATS OLSON SER INGEN STÖRRE RISK för bakslag de närmaste åren trots flera års positiv trend. Vi har en god löneutveckling med all rätt, eftersom vi haft för låga löner tidigare. Det är nödvändigt att vi ligger bra till i löneutvecklingen om vi ska ha en bra arbetsmiljö. Om klinikerna inte kan bemannas leder det till orimlig arbetsbelastning för de som måste täcka upp, säger han. Bristsituationen leder också till fortsatta regionala skillnader. Om man tar ett jobb utanför Stockholm och väljer att jobba för en region där det är en större bristsituation kan man tjäna upp till kanske mer om året i ingångslön, säger han. Den allmänna positiva trenden beror enligt Mats Olson i hög grad på det lokala styrelsearbetet. Diskussionerna och förberedelserna inför löneförhandlingarna pågår i stort sett hela året. De lokala TT-styrelserna gör ett otroligt bra jobb för sina kollegor, säger han. Den slutliga lönesättningen som görs av arbets- Vi har en god löneutveckling med all rätt, eftersom vi haft för låga löner tidigare. 8 Mats Olson. givarna fungerar också för det mesta, anser han. Arbetsgivarna tar generellt väldigt seriöst på lönebildningen och lägger ner ordentligt med tid utifrån förutsättningarna för att göra en rättvis och välmotiverad löneökning för varje tandläkare, säger han. I maj samlades representanter för de lokala TTstyrelserna för en gemensam genomgång om resultaten av årets förhandlingar. Samtidigt började också förberedelserna för nästa års förhandlingar. Senare i höst påbörjas de lokala förberedande diskussionerna med arbetsgivarna. Vilka förhoppningar eller farhågor har du inför nästa års förhandlingar? Det är klart att det alltid finns en liten oro. Om det ska vara en dräglig arbetsmiljö på klinikerna måste vi ha en högre löneutveckling än övriga samhället, annars blir rekryteringen omöjlig, säger Mats Olson. Susanne Rydell

9 TT-kanalen 2/2019 Eva förtroendevald med rätt att påverka Väldigt många av oss har en tämligen bestämd uppfattning om vad som är bra respektive mindre bra på arbetsplatsen, vad som kan utvecklas och vad som kanske inte har någon framtid alls. Ett sätt att kunna påverka det hela är att engagera sig fackligt. Möt Eva Klintström, radiolog i Region Östergötland, som tycker att det är både roligt och givande att vara lokalfackligt aktiv. EVA, SOM BLEV KLAR med sin tandläkarutbildning 1981, har sedan 1982 arbetat inom Folktandvården i Östergötland. I dag är Eva specialist sedan många år tillbaka men var innan dess i flera år allmäntandläkare. Jag har alltid tyckt att allmäntandvård är väldigt roligt så jag hade aldrig några planer på att bli specialist men efter många år i yrket kände jag ändå så småningom att jag behövde en utmaning. Det var då planerna på att bli specialist började att ta form. Att det var just radiologin som blev Evas kommande verksamhetsfält var ingen slump. Jag har alltid tyckt om fysik och diagnostik och med de två intressena så föll det sig naturligt att välja radiologi. Jag började på specialistutbildningen 2000 och blev klar Att helt släppa allmäntandvården var Eva ändå inte helt redo för trots att hon nu hade blivit specialist. I början kombinerade jag arbetet som radiolog med att arbeta som allmäntandläkare en dag i veckan. Så småningom behövdes hon på heltid som radiolog och fick då lämna allmäntandvården. Genom alla åren har Eva varit medlem i facket. Det personliga engagemanget bestod i att gå på möten som facket anordnade och att också vara fackligt ombud på kliniken. Uppdraget som klinikombud hade Eva under flera år både på allmäntandvården och inom specialisttandvården. Men vad var det då som fick Eva att ta steget till att bli engagerad i den lokala Tjänstetandläkarstyrelsen? Tjänstetandläkarna i Östergötland hade årsmöte och under det mötet informerades om att den dåvarande ordföranden som hade lång facklig erfarenhet skulle gå i pension. Styrelsen var då väldigt angelägna om att få in ytterligare folk i styrelsen, annars skulle dom helt enkelt bli för få. Eftersom jag tycker att det är väldigt viktigt med det fackliga arbetet, både generellt och också det fackliga stödet man kan få när man som enskild behöver hjälp så hörde jag mig själv säga att jag är intresserad av att 9

10 TT-kanalen 2/2019 Den totala avkopplingen finner Eva vid stugan på Gotland. ta mig an nya uppgifter. Det var för ett år sedan och sedan dess har jag haft uppdraget som sekreterare i styrelsen. För mig kändes det väldigt viktigt att vi har en bra facklig organisation fortsätter Eva och jag har också privat erfarit hur viktigt facket är. INOM TANDVÅRDEN FINNS STÄNDIGT många angelägna frågor att diskutera. Vad har varit viktigt under det här första året och vad är viktigt att fokusera på inför framtiden? För mig kändes det väldigt viktigt att vi har en bra facklig organisation fortsätter Eva och jag har också privat erfarit hur viktigt facket är. Nu har vi det senaste året satsat på att bygga upp en ny organisation med kontaktombud på klinikerna eftersom vi sett att det varit en verksamhet som minskat. Ett skäl till den minskningen beror nog delvis på att det är en viss omsättning på tandläkare, när någon slutar på kliniken ersätts det ombudet helt enkelt inte med något nytt. Klinikombuden har en otroligt viktig uppgift i att ha kontakt med styrelsen så att styrelsen vet vad som händer på klinikerna och vad medlemmarna tycker och tänker. Det är ju grundläggande för oss i styrelsen så vi vet vad medlemmarna anser att det är viktigt att vi arbetar med. Eva berättar också att styrelsen nyligen genomförde en utbildning med klinkombuden och tanken är att det ska vara regelbundna utbildningar framöver. Det är viktigt att klinikombuden känner sig säkra i sin roll och att de vet vad de har för rättigheter och skyldigheter. En fungerande samverkan på kliniknivå har en stor betydelse för att få en bra arbetsmiljö och bra verksamhet. Är det något man på kliniknivå tycker behöver behandlas högre upp i organisationen ska klinikombudet ta kontakt med oss i styrelsen så att vi kan se till att frågan tas upp i folktandvårdens övergripande samverkansgrupp. Vi har en arbetsgivare som har en positiv inställning till oss som facklig organisation och det är naturligtvis väldigt gynnsamt att arbeta under sådana former

11 TT-kanalen 2/2019 Vad är då på agendan nu? En sak vi tagit upp är vikten av fortbildning och utveckling. Lön är ju naturligtvis en viktig fråga men det är också väldigt viktigt att våra medlemmar känner att de får utvecklas som tandläkare. Frågan om kompetensutveckling är därför något vi arbetar mycket med. En del i kompetensutvecklingen är att följa upp sina egna patientbehandlingar och i den delen är det viktigt att tandläkaren trivs på sin arbetsplats så att hen stannar kvar och på så sätt kan följa upp sina egna behandlingar. Det är ju naturligtvis också till fördel för hela verksamheten att det inte är för stor personalrörlighet så det är ju ett gemensamt mål med arbetsgivaren att de anställda ska trivas och stanna. Sedan behöver ju inte alla stanna så länge som jag har gjort hos samma arbetsgivare skrattar Eva men positiv personal som sprider positiva omdömen om arbetsgivaren kan ju även ge många synergieffekter. Det är också viktigt att inte de trogna medarbetarna glöms bort när man arbetar mycket med nyrekrytering, alla ska känna att de kan utvecklas och ha bra villkor. Min förhoppning är att fler vill engagera sig, det är inte bara viktigt, det är också både roligt och givande. DET FACKLIGA ARBETET i en lokalavdelningsstyrelse brukar innebära många nya arbetsuppgifter och inte helt sällan innebär det också att man kommer in i nya sammanhang. Eva ägnar nu 10 procent av sin arbetstid åt det fackliga arbetet men vad har hon då mer ägnat sig åt under det här första året? Löneförhandlingen har naturligtvis upptagit en stor del av tiden och här känns det ju tryggt och bra att arbeta med två erfarna fackliga kolleger. Jag sitter också med i en lönevärderingsgrupp. Visserligen har vi en individuell lönesättning men det ska inte vara några omotiverade könsskillnader mellan löner i olika yrken utan det ska vara jämställt. Det är väldigt intressant att arbeta med den frågan. Det berör hela regionen och här representerar jag inte bara Tjänstetandläkarna utan alla SACO-förbund. Det är inte helt lätt att värdera olika yrken och fack och arbetsgivare värderar var för sig men hittills har bägge parter ändå tyckt tämligen lika. Det har sedan varit ett givande och tagande mellan parterna i värderingen och det har sammantagit varit ett väldigt positivt arbete. Några nationella fackliga konferenser med representanter från de andra Tjänstetandläkaravdelningarna har Eva också hunnit med under det här året. Att träffa andra fackliga kolleger är inte bara roligt utan ger även mycket värdefull information och kunskap. Det innebär dels en utökning av de egna kontaktytorna vilket är väldigt bra i det fackliga arbetet men dels lär man sig också mycket på erfarenhetsutbyte mellan avdelningarna samtidigt som konferenserna också är ren utbildning för det lokalfackliga arbetet. Betydelsen av facket är ju något som ofta diskuteras generellt i samhället och flera fackliga organisationer uppger att anslutningsgraden har minskat. Är det till att arbeta i motvind idag? Det är viktigt både ur en övergripande men också på individuell nivå att det finns ett fack. Jag arbetar fackligt för att jag tror på den verksamheten. Det många tar för självklart i anställningen kan snabbt raseras och därför måste vi ständigt arbeta med de frågor som är viktiga för oss. Särskilt nylegitimerade kollegor tror jag att det är viktigt att vi informerar om vad vi gör. Min förhoppning är att fler vill engagera sig, det är inte bara viktigt, det är också både roligt och givande. Tillsammans kan vi åstadkomma mer än vad en enskild individ kan. Vad får då Eva att koppla av mellan all klinisk och facklig verksamhet? Jag sjunger i kör och så älskar jag att vandra men den totala avkopplingen finns i stugan på Gotland. Det enda ansträngande man kan ägna sig åt där är att plocka bär och svamp och att lyssna på vågorna avslutar Eva. Susanna Magnusson 11

12 TT-kanalen 2/2019 Sommartid är Nu är sommaren här och för de flesta är det dags att ta ut sin huvudsemester. För oss på föreningskansliet betyder det en tillströmning av funderingar och frågor omkring semesterregler. Här följer några av de vanligaste frågorna. DEN FÖRSTA LAGEN OM SEMESTER ÄR FRÅN Då reglerades att alla fick rätt till 12 dagars semester vilket betyder två veckor eftersom man arbetade sexdagarsveckor då. Bakgrunden till att det då lagstiftades om semester hänger samman med att arbetstagarna ansågs behöva tid för återhämtning inför det kommande arbetsåret. Numera är vi kanske mer vana att tänka på semestern som en rättighet och i många stycken är det också det. Exempelvis har Tjänstetandläkarna genom kollektivavtal förhandlat fram längre semester och även större möjligheter att spara semester. Många av reglerna kring semester har ändå sitt ursprung i omsorgen om arbetstagarnas behov av att kunna vara ifrån arbetet. I princip kan man därför inte avstå semester och det är arbetsgivaren som bestämmer när semestern ska läggas ut. På de flesta arbetsplatser finns det också välordnade system för semesterplanering så i de allra flesta fall löser sig semesterplaneringarna på ett bra sätt. TILL OSS PÅ KANSLIET FÅR VI ändå en del frågor så här års rörande semester. Nedan kommer några typiska frågor. Måste jag ta ut obetald semester? Semesterreglerna syftar till att ge utrymme för ledighet. Ledigheten kan dock vara betald eller obetald. För att den ska vara betald måste rätten vara intjänad vilket sker på lite olika sätt på olika arbetsplatser. Ofta tillämpas förskottssemester vilket innebär att man tjänar in semester samma år som man tar ut den. Så är det t ex inom folktandvården. Antag att man börjar sin anställning första maj. Då har man i normalfallet rätt till 25 dagars se- 12

13 TT-kanalen 2/2019 semestertid Foto: Colourbox mester det året, men bara 17 av dem är betalda. De åtta obetalda dagarna kan man ta ut, men man måste inte. Om arbetsplatsen har sommarstängt i fyra veckor kan frågan uppstå om man måste ta fyra veckors semester då, men svaret är att det bara är de betalda dagarna som man kan bli skyldig att ta ut. Kan arbetsgivaren avbryta min semester Det är arbetsgivaren som slutligen fastställer när semestern ska läggas ut. Det beslutet ska meddelas Många av reglerna kring semester har ändå sitt ursprung i omsorgen om arbetstagarnas behov av att kunna vara ifrån arbetet. arbetstagarna normalt sett minst två månader innan semestern börjar. Om arbetsgivaren sedan vill ändra det beslutet eller begär att arbetstagaren ska avbryta sin semester för att återgå i arbete fordras synnerliga skäl. Det är alltså möjligt för arbetsgivaren att göra det, men skälen måste vara mycket starka. Om det sker, får arbetsgivaren ersätta de extrakostnader som uppstår för arbetstagaren. Man kan inte heller vägra att återgå men det kan bli aktuellt med skadestånd om arbetsgivarens motiv är för svaga. Telefon och mejl Frågan om tillgänglighet under semestern har blivit mer aktuell under senare år, framför allt genom tillgången till mobiltelefoner och mejl. Många gånger är datorer eller mobiltelefoner tillhandahållna i tjänsten och det kan finnas en förväntan att den anställde ska svara i telefon eller läsa sina mejl. Återigen är syftet med semesterreglerna att skapa utrymme för vila och återhämtning. I det ligger att arbetstagaren ska kunna vara fri från arbetet och 13

14 TT-kanalen 2/2019 det är arbetsgivarens skyldighet att se till att så kan ske. Man behöver alltså inte vara tillgänglig under semestern, inte ens om man får använda arbetsgivarens dator eller telefon. Kan jag spara semester? Det finns regler i både semesterlagen och i kollektivavtal om hur semester kan sparas. Grundidén är att man ska kunna samla ihop semester från flera år för att senare ta ut en längre sammanhängande semester. På arbetsplatser där semesterlagen gäller, har man rätt att spara sådana betalda semesterdagar som överstiger 20 i upp till fem år. I normalfallet är det alltså möjligt att samla ihop till fem veckors extra semester efter fem år. Inom folktandvården gäller i stället att man har en tank av sparade semesterdagar. Tanken fylls på med betalda semesterdagar som överstiger 20 per år. Den som har 32 semesterdagar kan alltså fylla på tanken med 12 dagar ett enskilt år. Tanken med semesterdagar får dock inte överstiga 30 dagar. Sjuk under semestern Det händer att man råkar ut för något under semestern som om man hade varit på arbetet Man behöver alltså inte vara tillgänglig under semestern, skulle ha räknats som arbetsoförmåga, t ex bli sjuk. Om det händer, ska dagen inte räknas som semesterdag utan som arbetsdag. Då får man i stället sjuklön den tiden och har semestern kvar. En förutsättning är att anmälan sker till arbetsgivaren utan dröjsmål. Man kan alltså inte vänta till efter semestern och då meddela att man varit sjuk under en period. Semestern kunde inte tas ut Ibland kan semestern inte tas ut som det var tänkt. Det kan exempelvis hända om man blir sjuk under semestern. När året då är slut har man för många semesterdagar kvar. I folktandvården används då de dagarna till att fylla tanken med sparade dagar. Om tanken då skulle överstiga taket på 30 dagar, betalas överskottet ut i pengar. Björn Petri Följ oss på Facebook Följ oss på LinkedIn Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på Sök på Tjänstetandläkarna på LinkedIn eller gå in direkt på tjänstetandläkarna/ Har du flyttat eller bytt arbetsgivare? För att du ska få så bra hjälp och service som möjligt är det viktigt att vi har korrekta uppgifter om dig i vårt medlemsregister. Meddela oss så snart som möjligt om du flyttat, bytt namn, arbetsgivare eller dylikt. Enklast gör du det genom att maila till medlemsservice@tjanstetandlakarna.se. 14

15 TT-kanalen 2/2019 Fråga ombudsmannen FRÅGA: Min klinikchef har klagat på mina behandlingar och anser att jag har vissa odontologiska brister. Jag förstår inte detta. Jag anser att jag arbetar enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och alla mina patienter är nöjda. Det är aldrig någon som har klagat tidigare. Nu säger klinikchefen att jag inte får göra vissa typer av behandlingar innan jag uppnått det hon kalllar hygglig standard på den typen av behandlingar. Jag har nu fått det hon kallar en handlingsplan och där framgår bland annat att jag ska gå parallellt med en kollega vid vissa behandlingar för att se och lära. Min kollega ska också besiktiga och godkänna mina behandlingar. Jag tycker det här är ytterst kränkande. Jag har min legitimation, kan klinikchefen verkligen få styra över mig på det här sättet? SVAR: Att ha en tandläkarlegitimation innebär att ha ansvar för sin egen legitimation med allt vad det innebär. För den tandläkare som har en anställning innebär det att man trots sin egen legitimation även måste förhålla sig till sin arbetsgivare. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet. Det innebär att arbetsgivaren som vårdgivare kan ställa krav på sin personal om att hålla en viss kvalitet och också vidta förbättringsåtgärder via t ex en handlingsplan om arbetsgivaren tycker att det är nödvändigt. Man kan uttrycka det som så att arbetsgivaren både har en rättighet men också en skyldighet att se till att den anställde som arbetsgivaren anser behöver stöttning inom ramen för sin anställning faktiskt också får det. Som anställd kan man tycka att detta är en jobbig situation och då kan det vara bra att kontakta sin fackliga företrädare som kan vara med i samtal med arbetsgivaren. Förhandling om bättre tjänstepension INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET förutspås det att bli svår brist på personal om några år och redan nu är det svårt med bemanning inom många av välfärdens områden. Flera åtgärder krävs naturligtvis för att lösa detta problem men i det ligger även att det måste vara goda villkor för personalen. En viktig del i det är tjänstepensionen som kan liknas vid en framskjuten lön som sparas in under arbetslivet. Samtliga fackliga parter inom kommuner, regioner och regionägda bolag yrkar nu på bättre tjänstepension som ska gälla intjänanden från och med 2020 för samtliga tjänstepensionsavtal som innehåller avgiftsbestämd del inom denna sektor. En förhandlingsframställan lämnades till arbetsgivaren SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och Sobona (företräder de kommunoch regionägda bolagen) den 20 maj. Vi vill att anställda ska känna sig trygga med sin Helena Larsson. Kalle Assbring Susanna Magnusson tjänstepension och vi har därför överlämnat likalydande förhandlingsframställningar till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona om förbättrad tjänstepension säger Helena Larsson som förhandlar pensioner för flera av Sacoförbunden. Kommun- och landstingssektorn är den enda stora sektor där den avgiftsbestämda* tjänstepensionen inte har förbättrats. Förbättringar har under senare tid införts på bred front inom andra sektorer, vilket gjort att anställda inom kommuner och landsting halkat efter. Nuvarande tjänstepension är inte konkurrenskraftig och gör sektorn mindre attraktiv för anställda i en tid där rekryteringsbehovet är mycket stort för lång tid framåt. De facklig parternas yrkande är att avsättningen till den avgiftsbestämda pensionen ska öka med 2,5 procentenheter. * Med avgiftsbestämd tjänstepension menas att arbetsgivaren betalar ett belopp till en tjänstepensionsförsäkring. Den anställde kan välja placering i någon av de försäkringar som erbjuds hos utvalda försäkringsgivare. Susanna Magnusson 15

16 TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala fackliga ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, alexandra.ioannidis@regionblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Petronella Stam petronella.stam@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Sandra Sandström-Lapukins, sandra.sandstrom-lapukins@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Ashraf Qatanani, ashraf.qatanani@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Astrid Karlsson, astrid.nina.solvig.karlsson@regionkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Kerstin Gyllensvärd, kerstin.gyllensvard@gmail.com Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Ida Nilsson, ida.nilsson@norrbotten.se Skånes TT-avdelning Lars Hagerström, lars.hagerstrom@folktandvardenskane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, ulrika.rebhan@sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, urban.alsenmyr@regionsormland.se TT-VG Söder Cecilia Johansson, cecilia.n.johanson@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, isabel.brundin@regionuppsala.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Emma Danvind, emma.danvind@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, tord.bjorkman@regionvastmanland.se Örebro läns TT-avdelning Sara Fransson, sara.fransson@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Anita Mortensson, anita.mortensson@regionostergotland.se