Revisionsutskott. - Tänkbar nytta för mindre noterade bolag - Audit committee. - Conceivable usability for small listed companies -

Transkript

1 ISRN-nr: Revisionsutskott - Tänkbar nytta för mindre noterade bolag - Audit committee - Conceivable usability for small listed companies - Författare: Evelina Karlvidd Maria Willberg Linköpings Universitet Vårterminen 2008 Handledare: Stefan Schiller Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

2 SAMMANFATTNING Titel: Revisionsutskott Tänkbar nytta för mindre noterade bolag Författare: Evelina Karlvidd och Maria Willberg Handledare: Stefan Schiller Bakgrund: Sveriges inträde i Europeiska unionen 1995 medförde anpassningar till regler och lagar enligt EU:s bestämmelser. EU har tagit fram ett nytt åttonde bolagsdirektiv och det inkluderar regler kring revisionsutskott. Direktivet säger att alla noterade bolag skall inrätta ett revisionsutskott. I Sverige har större noterade bolag sedan tidigare inrättat revisionsutskott till följd av svensk kod för bolagsstyrning. På grund av direktivet måste nu även de mindre noterade bolagen inrätta revisionsutskott. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilken nytta bolag på Small Cap listan kan uppleva av ett revisionsutskott och vilka faktorer som är påverkande. Syftet är även att förklara vilka problem som införandet av revisionsutskott i bolag på Small Cap listan kan leda till och vad som kan ligga bakom de problemen. Slutligen syftar studien att redogöra för revisorernas erfarenhet och uppfattning angående revisionsutskott. Genomförande: Empirin består av intervjuer som har genomförts med tre revisorer, två bolag med revisionsutskott och två bolag utan utskott på Small Cap. Empirin analyseras på djupet med hjälp av valda teorier, åttonde bolagsdirektivet samt svensk kod för bolagsstyrning. Resultat: Nyttan av ett revisionsutskott består i att ägarna ökar möjligheten att kontrollera ledningen, att det blir högre kvalité på de finansiella rapporterna, att möjligheterna att diskutera och kontrollera revisorernas arbete ökar och att den asymmetriska informationen minskar. Faktorer som påverkar nyttan av ett revisionsutskott är till exempel graden av komplexitet i bolaget, storleken på spridningen av ägandet, behov av fördelning av arbetsuppgifter och ledamöternas kompetens. Problem som finns är att det saknas tillräckligt med kunskap hos bolagen samt att det tar tid i anspråk. Problemen leder till att kostnaderna ökar för bolaget och det kan bero på en tidsbrist vid förberedelserna att införa utskott. Krav från allmänheten att inrätta utskott kan leda till att de endast införs för syns skull samt skadad legitimitet på grund av dåligt fungerande utskott. Problemen anses dock inte vara omfattande. Nyckelord: Revisionsutskott, Nytta, Åttonde bolagsdirektivet, Svensk kod för bolagsstyrning, Harmonisering

3 ABSTRACT Title: Audit committee - Conceivable usability for small listed companies Authors: Evelina Karlvidd and Maria Willberg Advisor: Stefan Schiller Background: When Sweden entered the European Union in 1995 it conveyed several adjustments to rules and laws according to the regulation of EU. The new 8 th directive produced by EU includes rules about audit committees. The directive intend that all listed compaines shall establish an audit committee. In Sweden all large listed companies have allready established audit committees according to the Swedish Corporate Governance Code. As a result of the 8 th directive, small listed compaines also have to establish audit committees. Purpose: The purpose of the study is to explain the usability companies on the Small Cap list may experience of a audit committee and what factors that are affecting. The purpose is also to explain which problems that may arise beacuse of the audit committee in companies on the Small Cap list and what factors that are affecting the problems. The study also focus the experience and opinion of auditors about audit committees. Performance: The empirics consist of interviews with three auditors, two companies with audit committees and two companies without audit committees. The empirics are analysed in depth with the assistance of chosen theories, the 8 th directive and the Swedish Corporate Governance Code. Results: The usability of audit committees consists of the owners opportunity to control the management, higher quality of the financial reports, the possibility to discuss and control the auditors work and the decrease of the asymmetric information. Factors that affect the usability are for example the degree of complexity in the company, the size of the spread of the stock possession, the need of allocation of job assignments and the competence of the members of the committee. Problems that arise are the lack of knowledge and time in the companies. The problems are resulting in higher costs which can be due to shortage of time to preparation. Demands from the public may result in establishment committees for appearences sake and a damaged legitimacy due to a malfunctioned committee. Key Words: Audit Committee, Usability, 8th Directive, Swedish Corporate Governance Code, Harmonization

4 FÖRORD Vi vill tacka de personer som har varit till hjälp och stöd under framställandet av den här magisteruppsatsen. Först och främst vill vi tacka våra respondenter Micael Schultze, Per Gustavsson, Henrik Nilsson, Johan Vaxberg, Bo Niveman samt de två som valt att vara anonyma för att de besvarade de frågor vi hade gällande revisionsutskott och bidrog med värdefulla kunskaper och synpunkter. Vi vill även tacka de opponentgrupper vi haft under studiens process som gett oss förslag som har hjälpt oss att förbättra studien. Slutligen vill vi tacka vår handledare Stefan Schiller för hans vägledning och hjälp. Linköping, maj 2008 Evelina Karlvidd Maria Willberg

5 FÖRKORTNINGSORDLISTA CFO EU FAR SRS IAS Koden Kollegiet Kommissionen VD Chief Financial Officer Europeiska Unionen Branschorganisationen för revisorer och rådgivare International Accounting Standards Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Europiska Gemenskapernas kommission Verkställande Direktör

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR MÅLGRUPP STUDIENS DISPOSITION METOD METODVAL DATAINSAMLING Sekundärdata Primärdata URVAL AV RESPONDENTER INTERVJUER TOLKNING OCH ANALYS KÄLLKRITIK METODKRITIK FÖRKLARANDE REFERENSRAM BEGREPPET NYTTA SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING ÅTTONDE BOLAGSDIREKTIVET Sveriges tillämpning av åttonde bolagsdirektivet TEORETISK REFERENSRAM AGENTTEORIN INTRESSENTTEORIN INSTITUTIONELLA TEORIN EMPIRI INTERVJUER MED REVISORER Erfarenhet av revisionsutskott Uppfattning om revisionsutskott Nytta med revisionsutskott Problem med revisionsutskott INTERVJUER MED BOLAG UTAN REVISIONSUTSKOTT Kunskap om revisionsutskott Nytta med och uppfattning av revisionsutskott Problem med revisionsutskott INTERVJUER MED BOLAG MED REVISIONSUTSKOTT Bakgrund till införandet av revisionsutskott Erfarenhet av revisionsutskott Nytta med revisionsutskott Problem med revisionsutskott Uppfattning om revisionsutskott ANALYS ANALYS AV NYTTAN MED REVISIONSUTSKOTT Nytta ur agentteorins perspektiv Nytta ur intressentteorins perspektiv Nytta ur institutionella teorins perspektiv ANALYS AV PROBLEMEN MED REVISIONSUTSKOTT Problem ur agentteorins perspektiv Problem ur intressentteorins perspektiv

7 6.2.3 Problem ur institutionella teorins perspektiv ANALYS AV REVISORERNAS ERFARENHET AV OCH UPPFATTNING OM REVISIONSUTSKOTT Erfarenheter/uppfattning ur agentteorins perspektiv Erfarenheter/uppfattning ur intressentteorins perspektiv Erfarenheter/uppfattning ur institutionella teorins perspektiv ANALYSENS SAMBAND MELLAN TEORIERNA SLUTSATS STUDIENS SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING SLUTSATS OM NYTTAN SLUTSATS OM PROBLEM SLUTSATS OM REVISORERNAS UPPFATTNING FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR ELEKTRONISKA KÄLLOR BILAGA BILAGA FIGURFÖRTECKNING FIGUR 1: STUDIENS DISPOSITION FIGUR 2: SAMMANKOPPLING AV STUDIENS VALDA TEORIER FIGUR 3: STUDIENS TOLKNING AV AGENTTEORIN ENLIGT ADAMS (1994) FIGUR 4: STUDIENS TOLKNING AV AGENTTEORIN MED REVISORN SOM AGENT FIGUR 5: FAKTORER SOM ENLIGT STUDIEN PÅVERKAR NYTTAN AV ETT UTSKOTT POSITIVT

8 1. Inledning 1. INLEDNING Det inledande kapitlet beskriver först den historiska bakgrunden till harmoniseringen inom bolagsrätt och revision i Europeiska Unionen. Därefter presenteras en problemdiskussion som behandlar vad revisionsutskott är, vilka som tillämpar dem i dagsläget samt vilka som kommer att behöva införa revisionsutskott till följd av det åttonde bolagsdirektivet. Problemdiskussionen följs av studiens problemformulering och syfte. Slutligen presenteras studiens avgränsningar, målgrupp samt disposition. 1.1 BAKGRUND Redan på 1960-talet började nuvarande Europeiska Unionen (EU) med harmoniseringsarbetet av medlemsländernas bolagsrättsliga lagstiftning enligt Europeiska Gemenskapernas kommission (Kommissionen) (2003). Arbetet med att uppnå en gemensam marknad med etableringsfrihet för näringsidkare startades. Arbetet var framgångsrikt under 70- och 80-talet men under 90-talet var framgången inte lika stor. Det medförde att Kommissionen år 2003 fastställde en handlingsplan för arbetet med att harmonisera bolagsrätten inom EU. Det fanns då ett behov av omprövning av vissa äldre direktiv (Ibid.). EU har presenterat flera olika grundläggande bolagsdirektiv som på något vis påverkar revisorerna och revisionen, vilka har blivit ändrade ett flertal gånger i och med att direktiven omprövats. Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU) 2007:56, som är ett delbetänkande vilket behandlar hur Sverige bör implementera det åttonde direktivet, avser direktiven bland annat att ge likartade regler kring revisionen i de olika medlemsländerna, det vill säga harmonisera revisionsområdet. Direktiven skall även generera en minsta standard för revisionen för att värna om dess intressenter (Ibid.). Processen att harmonisera revisionsområdet inom EU startades år 1995 (Ibid.). En övergripande analys utfördes av kommissionen året därpå som behandlade behovet av åtgärder beträffande lagstadgad revision inom EU (Europeiska Gemenskapernas kommission 2003). Resultatet av analysen visade att det fanns ett stort behov av en reformering av det dåvarande åttonde direktivet från 1984 som behandlade revision

9 1. Inledning Redovisningsskandalerna kring bland andra Enron, WorldCom och Parmalat var enligt Europeiska Gemenskapernas kommission (2003) ytterligare en anledning till att det behövdes en genomgång av regleringen kring revision och redovisning. Skandalerna medförde att investerarnas förtroende för revisionen sjönk (Ibid.). Det betraktas enligt SOU 2007:56 som en av de bakomliggande orsakerna till framtagandet av det nya åttonde bolagsdirektivet 1 (Vidare hänvisning till direktivet syftar till det nya åttonde bolagsdirektivet). Avsikten med direktivet är att medlemsländerna skall ha liknande krav på utbildning och kvalifikationer hos revisorer. Med hjälp av direktivet skall investeringssäkerheten förbättras, aktieägarnas rättigheter förstärkas, konkurrenskraften för bolagen i Europa ökas samt den inre marknadens förmåner förbättras (Ibid.). Med direktivet följer vissa ändringar av de så kallade fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Även bank- och försäkringsdirektiven påverkas i och med ändringar i det åttonde direktivet. Tanken bakom det här är att det skall finnas ett samlat regelverk (Ibid.). Enligt Diamant et al. (2006) vill EU med direktivet skapa en förbättrad harmonisering av regler kring revision och revisorer jämfört med tidigare bestämmelser på området. De menar att det dock är tillåtet för medlemsländer att i vissa fall ha strängare regler än de som finns i direktivet. Direktivet skall ses som en undre gräns för regleringen. Målet är att skapa en modern europeisk reglering kring revisionsfrågorna och direktivet är ett första steg mot det målet. Harmoniseringen av revision är viktig för att återbygga förtroendet för såväl kapitalmarknaden som revisionsbranschen (Ibid.). I och med att EU moderniserar sina direktiv har Sverige som medlemsstat i EU, enligt SOU 2007:56, tvingats anpassa sina lagar och regler kring revision. Det har inneburit en rad lagändringar sedan inträdet i EU I och med inträdet ersattes förordningen om auktorisation och godkännande av revisorer från 1973 och kammarkollegiets revisorskungörelse av lagen om revisorer och förordningen om revisorer. Vid samma tid grundades även Revisorsnämnden. Lagen om revisorer upphävdes redan efter sex år då 2001 års revisorslag trädde i kraft. Lagen behandlar bland annat revisorns opartiskhet och självständighet samt Revisorsnämndens rättighet att granska revisorer och revisionsbolag. Sverige har även tvingats att ändra flera lagar för att anpassa sig efter det så kallade 1 Direktiv 2006/43/EG - 2 -

10 1. Inledning moderniseringsdirektivet 2 som uppkom år 2003 (Ibid.). Med det här direktivet avsåg EU enligt Finansinspektionen (2005) att anpassa sina redovisningsdirektiv, dels till International Accounting Standards (IAS) som hade börjat praktiseras vid den här tidpunkten och dels till övriga utvecklingar inom området. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning (2004) har förutom lagstadgade regler även koder för bolagsstyrning tagits fram i ett stort antal länder de senaste åren, delvis på grund av de bolagsskandaler som nämnts ovan. Den svenska koden för bolagsstyrning (koden) är framtagen för att på ett självreglerande sätt förbättra den svenska bolagsstyrningen (Ibid.). Framtagningen av koden utfördes, enligt Kollegiet för svensk bolagsstyrning (kollegiet) (2008a), genom ett gemensamt arbete mellan näringslivet och en statlig förtroendekommission. Samarbetet utfördes i kodgruppen vilket är namnet på den grupp som tog fram koden. Arbetet med koden pågick mellan oktober 2003 och december Mycket arbete ägde rum i kodgruppen men även en bred remissbehandling utfördes av det förslag som togs fram (Ibid.). Svensk kod för bolagsstyrning (2004) vänder sig främst till noterade bolag och dess syfte är att göra styrningen bättre. En annan avsikt med koden är att höja utländska investerares förtroende för och kunskap om bolagsstyrningen i svenska aktiebolag. På senare tid har frågor kring bolagsstyrning utvecklats mycket och många länder har utvecklat koder liknande Sveriges kod för bolagsstyrning. Koden bygger på självreglering och följer principen följ eller förklara. Principen innebär att koden kan följas trots avvikelser från vissa regler utan att det ses som att kodens regler bryts, förutsatt att en förklaring ges till varför avvikelsen görs. Den svenska koden började gälla från 1 juli 2005 och skall tillämpas av de bolag som har ett marknadsvärde som överstiger tre miljarder SEK och är noterade på Stockholmsbörsen enligt noteringsavtalet (Ibid.). Det innebär att drygt hundra bolag skall följa koden i dagens läge. Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2008b) anser dock att det är dags att alla noterade bolag skall tillämpa koden. Till följd av det planeras att en reviderad kod skall börja tillämpas från 1 juli Beslutet att alla bolag skall inkluderas att följa koden grundas på att god bolagsstyrning är lika viktig i små som stora noterade bolag. Kollegiet menar att det inte finns 2 Direktiv2003/51/EG - 3 -

11 1. Inledning något som tyder på att förhållandena i de mindre bolagen ger skäl för att det skall ställas lägre krav på dem. Kollegiet tar även upp en internationell aspekt i form av att Sverige skiljer sig från övriga EU-länder då koden endast tillämpas av en del av de noterade bolagen vilket kan påverka bilden av den svenska bolagsstyrningen negativt (Ibid.). 1.2 PROBLEMDISKUSSION EU:s medlemsländer skall enligt direktiv 2006/43/EG tillämpa det åttonde direktivet senast den 29 juni Artikel 41 i direktivet behandlar regler kring revisionsutskott vilket är ett utskott i bolagens styrelser som skall behandla revisionsfrågor och fungera som en förlängning av styrelsen i kontakten med bolags externa revisorer. Enligt Wennberg (2004) är revisionsutskott ett arbetsutskott till styrelsen som har uppgiften att öka förtroendet för och kvaliteten på bolagens offentliga redovisning. Revisionsutskott i sig inte är något nytt påfund. Redan på 40-talet fanns det idéer om revisionsutskott i USA, dock fanns det inget större intresse i Sverige. Det främsta motivet för revisionsutskott i andra länder var att begränsa bolagsledningens inflytande över revisorsvalet. Från 1970-talet och framåt pågick en debatt om utskottens vara eller icke vara i Sverige. De första bolagen med ett revisionsutskott uppkom i mitten på 1990-talet i Sverige, exempelvis Pharmacia och SE-banken (Ibid.). De kallades då för revisionskommittéer vilket är ett begrepp som lever kvar än idag. Meningarna är delade kring om det skall heta revisionskommitté eller revisionsutskott. I studien används begreppet revisionsutskott då det begreppet förespråkas i SOU 2007:56. Anledningen till att införa ett utskott enligt direktiv 2006/43/EG är att det, tillsammans med ett effektivt internt kontrollsystem, bidrar till att minimera finansiella och driftsmässiga risker. Även risker som beror på bristande regelefterlevnad anses minimeras med hjälp av utskottet. En annan anledning är att den ekonomiska rapporteringens kvalitet anses höjas (Ibid.). Ytterligare en positiv effekt som utskottet medför enligt SOU 2007:56 är att revisorns opartiskhet och självständighet mot ledningen ökar genom att revisorn inte bara kommunicerar med finansdirektören eller motsvarande utan även med utskottet. I SOU 2007:56 har en allmän utgångspunkt varit att inte införa strängare regler än vad som följer av direktivet. Ett mål har varit att så långt som möjligt undvika att belasta mindre bolag med nya regler. Enligt direktiv 2006/43/EG skall bolag av allmänt intresse ha ett revisionsutskott. Det innebär enligt Diamant et al. (2006) att definitionen av vilka bolag som - 4 -

12 1. Inledning är av allmänt intresse är av stor vikt. I SOU 2007:56 har den tolkningen gjorts att bolag av allmänt intresse som huvudregel är bolag som är noterade på en reglerad marknad. Direktiv 2006/43/EG ger medlemsstaterna möjligheten att välja vad gäller regleringsmodell. Alternativen är lagstiftning eller en bolagsstyrningskod som då måste vara baserad på synsättet följ eller förklara som beskrivits ovan. Eftersom koden i dagsläget inte är tillämplig på samtliga av de bolag som träffas av direktivet bör bestämmelser om revisionsutskott tills vidare regleras i lag enligt SOU 2007:56. Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2007) anser det viktigt att revisionsutskott även i fortsättningen hanteras med hjälp av koden och därigenom självreglering, inte genom tvingande lagstiftning. Kollegiet avser därför att utforma de regler i koden som berör utskott så att de stämmer överens med utredningens förslag i delbetänkandet SOU 2007:56. Det finns en del bolag som ligger under Stockholmsbörsens gränsvärde på tre miljarder SEK i börsvärde som har valt att införa revisionsutskott trots att det inte krävts av dem. Collier och Gregory (1999) påpekar att det finns ett samband mellan ett frivilligt införande av revisionsutskott och storleken och utformningen av styrelsen. De menar att ett incitament att frivilligt införa ett revisionsutskott kan vara att minska agentkostnaden och att reducera informationsasymmetrin mellan de styrelseledamöter som är med i ledningen och de som är oberoende mot ledningen (se avsnitt 4.1 om Agentteorin). Bradbury (1990) menar däremot att det är beslutet i sig att införa ett revisionsutskott som har ökat styrelsens storlek och antalet styrelseledamöter som inte är del av ledningen eftersom utskottet kräver minst en oberoende ledamot. Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (FAR SRS) har genom tiderna varit negativa till revisionsutskott enligt Wennberg (2004) då de inte ansågs passa de svenska förhållandena, men de har ändrat sin inställning i och med koden. FAR SRS är dock inte positivt inställda till att alla noterade bolag skall ha revisionsutskott enligt Bergman (2007). De menar att det är ett stort ingrepp som skulle kunna skada utvecklingen av den svenska koden. Dan Brännström, generalsekreterare i FAR SRS, menar enligt Bergman (2007) att självreglering är en effektivare metod än lagstiftning inom det här området. Han säger även att självreglering fungerar bättre än lagstiftning i arbetet med att förhindra nya redovisningsskandaler. Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2008b) anser inte att det bör - 5 -

13 1. Inledning lagstiftas om bestämmelser angående utskott utan det bör regleras i koden. I frågan om alla noterade bolag skall följa koden och därmed inrätta utskott, anser kollegiet att det inte finns något som tyder på att förhållandena i de mindre bolagen motiverar att det skall ställas lägre krav på dem. Frågan om det skall lagstiftas eller inte angående revisionsutskott är något som i dagsläget ännu inte är klart. Det är dock klart att de mindre bolagen på börsen som tidigare inte omfattats av koden, och därmed reglerna om utskott, genom lag eller bolagskod skall tillämpa regler om utskott till följd av implementeringen av det åttonde bolagsdirektivet. Tankar kring om det verkligen är nödvändigt med revisionsutskott i mindre noterade bolag, samt vilken nytta de skulle bidra med för de mindre noterade bolagen är en anledning till att studien behandlar revisionsutskott. Eftersom det är de mindre noterade bolagen som direkt berörs av reglerna om revisionsutskott i direktivet så riktar studien in sig på bolagen på Stockholmsbörsens Small Cap lista. 1.3 PROBLEMFORMULERING Ovanstående problemdiskussion leder fram till studiens problemformulering. Huvudfrågan nedan besvaras i studien med hjälp av de följande underfrågorna. Hur uppfattas revisionsutskott av revisorer och av bolag på Stockholmsbörsens Small Cap lista? - Vilken är den tänkbara nyttan som revisionsutskott kan bidra med för bolag på Small Cap listan och vilka tänkbara förklaringsvariabler ligger bakom nyttan? - Vilka tänkbara problem kan uppstå för bolagen på Small Cap listan i och med införandet av revisionsutskott och vilka tänkbara förklaringsvariabler ligger bakom de här problemen? - Vad har revisorerna för erfarenhet från de bolag som redan infört revisionsutskott och vad är deras uppfattning om revisionsutskott? 1.4 SYFTE Syftet med studien är att förklara hur revisionsutskott uppfattas av revisorer och av bolag på Stockholmsbörsens Small Cap lista. Studien fokuserar på att förklara vilken nytta och vilka problem som införandet av revisionsutskott kan leda till för bolag på Small Cap listan

14 1. Inledning Studien syftar även att förklara de bakomliggande förklaringsvariablerna till nyttan och problemen. Vidare fokuserar studien på revisorernas erfarenhet och uppfattning av revisionsutskott i de bolag som redan infört utskott. Studien genomförs utifrån ett revisorsperspektiv och ett bolagsperspektiv där bolagsperspektivet delas in i bolag som redan infört revisionsutskott och bolag som står inför att införa ett revisionsutskott. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Studien begränsas geografiskt till Sverige då det är de svenska bolagen på Small Cap listan som fokuseras i studien. Då studiens framställande är tidsbegränsat baseras studien på den information som samlas in under våren MÅLGRUPP Studien riktar sig främst till de bolag som berörs av de nya reglerna om revisionsutskott som direktivet medför men även de bolag som redan idag infört ett revisionsutskott. Övriga tänkbara intressenter är de som arbetar med redovisning eller revision samt ekonomistuderande. Med tanke på att studien riktar sig till individer med förkunskaper inom ekonomi kommer vissa grundläggande ekonomiska begrepp inte förklaras. 1.7 STUDIENS DISPOSITION Nedanstående modell över dispositionen beskriver studiens upplägg. Pilarna mellan kapitlen beskriver arbetsgången och hur studiens olika kapitel hör samman

15 1. Inledning Det inledande kapitlet tar upp den historiska bakgrunden som följs av problemdiskussionen. Kapitlet mynnar ut i en presentation av studiens problemformulering och syfte. I metodkapitlet beskrivs studiens tillvägagångssätt. Referensramen syftar till att ge en teoretisk bakgrund kring ämnet, där även relevanta teorier introduceras. Empirikapitlet presenterar de data som genererats genom intervjuer. I analyskapitlet kopplas empiri och teori samman för att besvara studiens problemformulering och syfte. I det sista och avslutande kapitlet presenteras återigen studiens syfte och därefter följer de slutsatser som studien har resulterat i. Kapitlet avslutas med förslag på vidare studier. Figur 1: Studiens disposition - 8 -

16 2. Metod 2. METOD Det här kapitlet inleds med en redogörelse för de val som gjorts i studien. Därefter presenteras studiens tillvägagångssätt vid datainsamling, urval av respondenter och intervjuer. Kapitlet avslutas med käll- och metodkritik samt ett avsnitt om studiens tolkning och analys. Syftet med kapitlet är att läsaren skall kunna följa studiens tillvägagångssätt och kritiskt kunna granska de val som gjorts. 2.1 METODVAL Enligt Jacobsen (2006) är det, vid valet av studiens metod, viktigt att beakta vad för slags frågeställning som skall besvaras. Syftet med den här studien bidrar till att det lämpar sig bättre att gå in på djupet snarare än bredden. För att kunna gå in på djupet används en kvalitativ metod för att besvara studiens frågeställningar. Både empiri och teori används som utgångspunkt vid processen att färdigställa studien. Den främsta informationskällan för studien är intervjuer med ett selektivt urval av aktörer på marknaden som påverkas av revisionsutskott. En nackdel med att använda kvalitativ metod är enligt Jacobsen (2006) att den är resurskrävande. Det bidrar till att antalet respondenter har begränsats på grund av den tidsbegränsning som följer av studien. Däremot upplevs en mättnad av intervjuerna, så även om mer tid hade funnits för att intervjua fler respondenter hade troligtvis inte så mycket ny information kunnat inhämtats. Att antalet respondenter begränsas leder till en annan nackdel, enligt Jacobsen (2006), som handlar om att studien inte kan uppnå en generaliserbarhet. Studiens avsikt är dock inte att generalisera till alla bolag. Styrkan med kvalitativ forskning är enligt Mason (2002) möjligheten att bidra med en välgrundad allmängiltighet genom att på djupet studera problematiken. Även om avsikten med studien alltså inte är att generalisera till andra bolag så kan studien bidra med en större förståelse för ämnet. 2.2 DATAINSAMLING Enligt Svenning (2003) handlar skillnaden mellan primär- och sekundärdata om i vilket sammanhang informationen samlats in. Data som samlas in till den specifika studien är primärdata, medan data som redan samlats in av andra är sekundärdata. Vilken metod som bör användas vid insamling av primärdata och vilken kvantitet av data som behövs beror enligt - 9 -

17 2. Metod Hair et al. (2007) på studiens natur och dess syfte. Då studien är utforskande menar Hair et. al (2007) att de lämpliga metoderna för att samla in primärdata är observationer eller intervjuer. Studiens syfte klargör att intervjuer är den metod som är mest lämplig. För att inhämta information om ämnet utförs först en litteraturstudie av sekundärdata inom studiens område Sekundärdata De sekundärdata som används i studien resulterar dels i studiens inledande kapitel, dels i studiens referensram. De data som samlas in kritiseras noga för att se till att källan håller en hög standard och sanningsenlighet. I största möjliga mån används ursprungskällan för att höja studiens reliabilitet. De sekundärdata som används i studien består av facklitteratur, vetenskapliga artiklar, offentliga utredningar samt direktiv från EU. Till det inledande kapitlet används även artiklar från tidskriften Balans Primärdata De primärdata som används i studien är intervjuer med revisorer och bolag. I det inledande skedet av studien bestäms inte hur många intervjuer som skall genomföras, utan vart efter intervjuerna är avklarade avgörs om det är nödvändigt med ytterligare intervjuer. Om det bedöms att ytterligare en intervju kan tillföra ny information bokas en till intervju, annars anses en mättnad uppnådd. Studiens primärdatainsamling inleds med tre intervjuer med revisorer från tre större revisionsbyråer. Efter att de slutförs anses att ytterligare intervjuer med revisorer inte är nödvändigt på grund av mättnad. Därefter intervjuas två bolag som står inför att inrätta ett revisionsutskott. En viss mättnad uppnås efter de här intervjuerna men beslutet tas att även intervjua två bolag som redan infört revisionsutskott för att inte gå miste om ytterligare aspekter inom området. 2.3 URVAL AV RESPONDENTER Kvalitativa studier används i exemplifierande syfte enligt Svenning (2003). Därför menar han att urvalet alltid skall göras selektivt i en kvalitativ studie. Respondenterna till studien väljs noga ut och ett viktigt kriterium är att respondenten i fråga har relevant kunskap och erfarenhet för att kunna besvara intervjufrågorna på ett relevant sätt. De respondenter i de bolag som väljs ut är alla ekonomichefer eller motsvarande vilket innebär att de har en god överblick över verksamheten och kunskap om dess eventuella revisionsutskott. Som nämnts tidigare avgränsas urvalet till bolag på Stockholmsbörsens

18 2. Metod Small Cap lista. Första urvalet består av de bolag som har ett börsvärde under tre miljarder SEK. Antalet bolag över den här gränsen är få men väljs bort då de inte tillhör målgruppen av respondenter eftersom de följer koden på grund av Stockholmsbörsens noteringsavtal. Efter att de bolagen plockas bort undersöks huruvida de återstående bolagen infört revisionsutskott eller inte genom att söka information från bolagens hemsidor och årsredovisningar. Ytterligare en grund för urvalet är huruvida bolaget gjort ett medvetet val att införa eller avstå att införa ett revisionsutskott. Informationen hämtas från bolagens hemsidor och anses viktig för att intervjuerna skall bidra med så mycket som möjligt. Genom det här urvalskriteriet reduceras risken för att välja ut bolag som inte alls är medvetna om revisionsutskott, eller har kunskap därom. De bolag som inte uttryckligen har gjort ett aktivt val att inte inrätta utskott väljs alltså här bort av den anledningen att en intervju med ett bolag utan kunskap om revisionsutskott inte skulle bidra med lika mycket som en intervju med ett bolag som är mer insatt i ämnet. Fokus ligger först på de bolag som inte infört revisionsutskott vilket medför att två av dem väljs ut. Efter att de intervjuerna genomförs väljs även två bolag ut som redan infört revisionsutskott eftersom synen på revisionsutskott antas avvika jämfört med de bolag som avstått från att införa revisionsutskott. Valet av respondenter i de revisionsbyråer som väljs ut till studien grundar sig på deras kunskap om, erfarenhet av och intresse för revisionsutskott. En förfrågan skickas ut till de fem största revisionsbyråerna där revisorer med stor kunskap om revisionsutskott efterfrågas. De revisorer som besvarar förfrågan är alla auktoriserade revisorer och delägare i deras respektive revisionsbyrå. På grund av deras erfarenhet och deras visade intresse för ämnet anses de vara kvalificerade som respondenter till studien. 2.4 INTERVJUER När frågeformulär för respektive respondentgrupp tas fram framställs även ett diskussionsunderlag som baseras på frågeformuläret. Några dagar innan intervjuerna skickas ett underlag ut till respondenterna för att öppna möjligheten för respondenterna att förbereda sig för vad som kommer att diskuteras under intervjun. Det medför att de flesta av intervjupersonerna är väl förberedda och kan svara på frågorna på ett tillfredsställande sätt. Två av intervjupersonerna anger vid intervjuns inledning att de inte hunnit förbereda sig. Det är dock inget som märks under intervjuerna då intervjupersonerna har stor kunskap inom området. Bristen på förberedelse bör alltså inte påverka studien märkbart

19 2. Metod För att respondenterna inte skall känna sig låsta vid färdigformulerade intervjufrågor som frågeformuläret är baserat på skickas därför de ovan beskrivna underlagen ut till respondenterna istället för det färdiga frågeformuläret. Det är ett medvetet val för att få möjlighet till att fånga respondenternas spontana svar och för att kunna följa upp de svar som ges. De här underlagen återfinns i Bilaga 1. Svenning (2003) menar att en intervju kan vara allt från informell till strukturell, där informell innebär att respondenten kan svara helt fritt på de frågor som ställs medan den strukturella innehåller färdiga svarsalternativ. Intervjuerna i studien är informella på så sätt att respondenterna uppmuntras till att föra en öppen dialog. Vid intervjuerna fungerar de frågeformulär med förutbestämda frågor som utgångspunkt. De återfinns i Bilaga 2. Det finns dock utrymme för att ställa följdfrågor beroende på vilka svar som framkommer. Det medför att intervjupersonerna medverkar till vad som behandlas under intervjun vilket är positivt för studien eftersom det medför ett djup som annars inte hade uppkommit. Då det är respondenterna som har kunskapen är det relevant att följa upp de sidospår som uppkommer under intervjun. Dock är det nödvändigt att göra en avvägning om var gränsen skall dras för vilken information som är relevant för studiens syfte. Intervjuerna inleds med några enkla frågor om respondenten och det bolag som respondenten representerar. Det är ett medvetet val att inleda intervjun med enklare frågor då intervjupersonen lättsamt kommer in i rollen som intervjuperson innan intervjun behandlar de mer komplicerade frågorna. Lantz (2007) menar att den inledande fasen av intervjun är väldigt viktig för intervjuprocessen eftersom den är grunden för arbetsrelationen. Eftersom det, för de flesta, är svårt att samtidigt ställa frågor, lyssna och anteckna så görs ljudupptagning under intervjuerna efter medgivande av respondenterna. Det minskar enligt Lantz (2007) risken för att data skall reduceras på ett osystematiskt sätt då intervjuaren inte hinner skriva ner allting som intervjupersonen säger. Genom det här förfarandet reduceras risken att filtrera bort information från intervjupersonerna på grund av intervjuarnas förförståelse. Möjligheten finns att under studiens gång gå tillbaka till inspelningen av intervjuerna när något är oklart. För att undvika att intervjuerna genomförs under stress

20 2. Metod avsätts en timme till varje intervju vilket säkerställer att tillräckligt med tid skall finnas. Det medför att tid till eftertanke finns och risken för att möjlig information skall förbises minskas. Respondenterna tillfrågas om de önskar vara anonyma i studien. Två av bolagen svarar jakande medan resterande medger att deras namn och bolag namnges i studien. Nedanstående respondenter har intervjuats: Micael Schultze, BDO, 10 mars 2008 Per Gustavsson, KPMG, 11 mars Henrik Nilsson, Deloitte, 11 mars 2008 Johan Vaxberg, Thalamus, Bolag utan revisionsutskott, 10 mars 2008 Respondent X, Bolag utan revisionsutskott, 31 mars 2008 Respondent Y, Bolag med revisionsutskott, 4 april 2008 Bo Niveman, Duroc, Bolag med revisionsutskott, 4 april En sammanställning av intervjuerna görs efter att de transkriberas. Sammanställningen delas upp efter de tre olika respondentgrupperna: revisorer, bolag med utskott och bolag utan utskott. Den här sammanställningen är ett urval av den information som framkommer under intervjuerna och utgörs av det som anses bidra till studien. Sammanställningen framställs i studiens empirikapitel. 2.5 TOLKNING OCH ANALYS För att studiens analys skall leda till en slutsats krävs att den insamlade empirin tolkas. Enligt Svenning (2003) går all analys ut på att hitta mönster och att sortera. Han menar att eftersom varje forskare har sin egen förförståelse så är tolkningen av verkligheten en kontinuerlig kunskapstillväxt. Förförståelsen är därför något som präglar studien men för att reducera risken för att analysen präglas för mycket av forskarnas förförståelse har den funnits i åtanke under analysens gång. Studiens empiri består av respondenternas subjektiva verklighet och det är den som tolkas och kopplas samman med studiens referensram. Analysen resulterar i studiens slutsats. 2.6 KÄLLKRITIK Både primära och sekundära källor bör granskas kritiskt, enligt Hair et al. (2007), för att säkerställa studiens kvalitet. Källans aktualitet beaktas och de källor som är av äldre art

21 2. Metod används för att de är av stor vikt inom området. En vetenskaplig artikel från 1976 av Jensen och Meckling som behandlar agentteorin används trots källans ålder. Källan anses relevant och trovärdig på grund av att artikeln citeras av väldigt många vilket innebär att författarna och artikeln har ett stort inflytande. De artiklar som används som inte är vetenskapliga hämtas från tidskriften Balans som ges ut av FAR SRS. Artiklarna i Balans är ofta av det debatterande slaget och är därför lämpliga till studiens inledande kapitel för att väcka intresse. De elektroniska källor som används är hemsidor tillhörande Finansinspektionen och Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning som är organisationer som anses tillförlitliga. Studiens primära källor, som består av intervjuer, ifrågasätts med tanke på tillförlitlighet. Det är viktigt att säkerställa att respondenterna i studien har möjlighet att svara sanningsenligt för att tillförlitligheten skall vara hög. Dock så finns det i analysen en åtanke om att respondenterna kan svara på frågorna efter deras eget intresse. Med det menas inte att respondenterna inte har svarat sanningsenligt utan att de kan vinkla svaren till deras fördel för att deras bolag skall framstå i bättre dager. 2.7 METODKRITIK Mycket tid läggs ned på att formulera intervjufrågorna på rätt sätt för att öka möjligheten att generera relevant data vid intervjuerna och därmed uppfylla studiens syfte. I vissa fall, när risk finns att respondenten styrs åt något håll beroende på frågans formulering, formuleras frågan så att ett ja eller nej kan erhållas som svar. De här frågorna har istället följdfrågor för att få ett mer uttömmande svar. Intervjufrågorna formuleras så tydligt som möjligt för att undvika att respondenterna missuppfattar frågorna. Enligt Lundahl et al. (1999) är en studie valid när den inte innehåller några systematiska mätfel, det vill säga att studien mäter det som är avsett att mätas. Han menar även att det i princip inte är möjligt att utföra en undersökning med fullständig validitet. För att studien skall få så hög validitet som möjligt är den så kallade intervjuareffekten i åtanke under intervjuerna. Svenning (2003) menar att intervjuareffekten innebär att intervjuaren och intervjupersonen påverkar varandra genom att till exempel med inlägg och minspel styra intervjun i en viss riktning. Intervjuarna undviker efter sin bästa förmåga att styra eller påverka intervjupersonerna för att öka validiteten i de data som samlas in genom intervjuerna

22 2. Metod Vid de tillfällen under intervjuerna som respondenterna tycks missuppfatta frågan ställs följdfrågor för att säkerställa att respondenten förstår vad som efterfrågas. Svenning (2003) menar dock att eftersom tolkning är något personligt är det högst troligt att intervjuaren och intervjupersonen gör olika tolkningar. En medvetenhet om att respondenternas tolkningar kan skilja sig åt från intervjuarnas tolkning finns därför under intervjuernas gång. Enligt Hair et al. (2007) kan validitet hos en studie bedömas genom att jämföra forskarens resultat med det resultat som var prognostiserat för studien. Stämmer resultaten relativt bra överens är det ett tecken på validitet i studien. Vid upprättandet av den här studien förväntas det att få ett resultat som pekar på bland annat okunnighet hos bolagen angående regler och arbetsuppgifter i samband med utskott samt en uppfattning om att utskott är onödiga i mindre bolag. De här förväntningarna stämmer i vissa fall överens med det faktiska utfallet. Revisorerna motsvarar förväntningarna beträffande negativitet till inrättandet av utskott i samtliga noterade bolag. Bolagens uppfattning om utskott är däremot positivare än förväntat. Bolagens kunnighet angående regler och dess förändringar är som väntat låg, dock så är kunskapen angående utskottets arbetsuppgifter något högre än väntat. Med avsikt på faktiska resultatets överensstämmelse med det förväntade anses validiteten i studien vara tämligen god. Att en studie är reliabel innebär att den inte innehåller slumpmässiga mätfel, det vill säga att undersökningen inte påverkas av omständigheter eller tillfälligheter vid utförandet eller av utföraren själv enligt Lundahl et al. (1999). En yttre omständighet är valet av plats för intervjuerna. Samtliga intervjuer genomförs på respondentens arbetsplats i antingen respondentens arbetsrum eller konferensrum. Som nämnts tidigare avsätts en timme för varje intervju vilket medför att det inte uppstår några tidsmässiga problem. Enligt Smith (2003) kan en studies tillvägagångssätt fastställas vara reliabelt genom att det resultat som framkommer är oförändrat om studien görs vid ett ytterligare tillfälle under liknande förhållanden. Med tanke på att intervjuerna i studien är semistrukturerade och att det uppmuntras att följa upp sidospår så är det inte säkert att samma resultat skulle uppnås om studien genomfördes igen. Då generaliserbarhet inte är studiens syfte är det här kriteriet av reliabilitet inte relevant för studien

23 3. Referensram 3. FÖRKLARANDE REFERENSRAM Studiens referensram består av två kapitel. I det här inledande kapitlet av referensramen ges först en beskrivning av studiens nyckelbegrepp nytta. Därefter följer en redogörelse för den nu tillämpliga versionen av Svensk kod för bolagsstyrning från 2005 följt av en framställning av det åttonde direktivet samt det delbetänkande som anger hur Sverige bör implementera det åttonde direktivet. Den förklarande referensramen syftar till att ge läsaren information om de normer och lagar som ligger till grund för att bolagen på Small Cap listan har infört eller inom kort kommer att införa revisionsutskott. 3.1 BEGREPPET NYTTA Uppfattningarna om varför revisionsutskott införs frivilligt och därmed vad nyttan med revisionsutskott är skiljer sig åt. Enligt Nielsen (1993) handlar nytta om att nå det önskade målet. För att nytta skall uppstå av revisionsutskott krävs alltså att det finns ett mål med utskottet och att det uppnås. Enligt Gavatin och Bergstrand (1975) innebär den neoklassiska nyttoteorin att anledningen till att varor konsumeras är att de tillför någon slags nytta för konsumenterna. Det anses att nyttan är mätbar och att konsumenten väger nyttan av varan mot nyttan av pengar. Teorins tidiga version baserades på att en kvotskala användes för att mäta nyttan (Ibid.). Det är inget i den tidigare versionen av teorin som säger att en individ kommer att välja det val som är bäst för sig själv (Read 2007). När teorin sedan utvecklades, menar Gavatin och Bergstrand (1975), att en rangordning av olika kombinationer av varor låg till grund för konsumentens val och att det är den kombination av varor som genererar störst nytta som slutligen väljs. Frank (2006) anger att de två vanligaste faktorerna som påverkar beslutsfattade är tillgången på tid och pengar. Vidare anser han att ett beslut skall baseras på en jämförelse mellan kostnaden och nyttan för aktiviteten i fråga. Appliceras det på revisionsutskott bör ett utskott införas om nyttan upplevs större än kostnaden. För att kunna jämföra kostnaden med nyttan menar Frank (2006) att de måste kunna definieras och mätas. Ett vanligt och användbart mätningssätt är att använda monetära värden, även om aktiviteten inte direkt kan omsättas i pengar. En bedömning för att sätta ett värde på kostnaden och nyttan måste alltså göras vilket inte alltid är helt enkelt (Ibid.)

24 3. Referensram Nationalencyklopedins definiering av nytta är den behovstillfredsställelse som konsumtionen av en viss kombination av varor och tjänster ger (Nationalencyklopedin 2008). Definitionen av nytta enligt den här studien baseras på ovanstående definitioner. I den här studien innebär det att nytta, till följd av revisionsutskott, uppstår då utskottet bidrar med en behovstillfredsställelse för bolaget eller då bolaget uppnått önskad effekt eller målsättning med utskottet. 3.2 SVENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING Svensk kod för bolagsstyrning (2004) är baserad på aktiebolagslagen och ligger relativt långt fram i utvecklingen i internationella sammanhang. Hur de börsnoterade bolagen sköts är enligt koden en viktig fråga. Näringslivet har befolkningens förtroende och många privatpersoner sparar i aktier. Sköts inte bolagen på ett bra sätt får det således konsekvenser för många människor. Bolagsstyrning innebär att styra bolaget på ett sådant sätt att det ger så mycket avkastning som ägarna kräver och på det viset medverka till effektivitet och tillväxt i samhällsekonomin (Ibid.). I Svensk kod för bolagsstyrning (2004) anges att den främst riktar sig till aktiebolag som är noterade på börs eller auktoriserad marknadsplats då den framförallt är viktig för bolag med många aktieägare. Det tas även upp att det vore lämpligt om koden kunde appliceras på andra bolag av allmänintresse. Det kan dock bli resurskrävande för mindre noterade bolag att följa koden och därför har det lämnats möjlighet till vissa förenklingar i de fall det anses finnas grund för det. Det finns till exempel en möjlighet för hela styrelsen att uträtta revisionsutskottets arbetsuppgifter i bolag med mindre styrelser, det fordras dock att styrelseledamöter som är en del av bolagsledningen inte medverkar i utförandet av arbetsuppgifterna (Ibid.). Vad som menas med mindre styrelser anges inte i koden. Kollegiet för Svensk bolagsstyrning (2006) har dock förklarat att det är upp till det enskilda bolagets styrelse att avgöra om de anser att styrelsens storlek är för liten för att ett utskott skulle vara ändamålsenligt. I Svensk kod för bolagsstyrning (2004) anges att målet när koden infördes var att den skulle följas av bolag på dåvarande A-listan och större bolag på O-listan. När mer praktisk erfarenhet av koden erhållits var målet att den skulle tillämpas på alla bolag på

25 3. Referensram Stockholmsbörsen. Tanken med det var att den erfarenhet som erhållits i de större bolagen skulle medföra eventuella förändringar av koden innan den skulle tillämpas av ett större antal bolag. Meningen var alltså att när tiden var inne för de lite mindre bolagen att tillämpa koden så skulle de kunna använda de kostnadseffektiva rutiner och system som utvecklats hos de större bolagen. Genom det här förfarandet blir det i första hand de större bolagen på börsen som får bära den tyngsta kostnaden för implementeringen av den svenska koden (Ibid.). Kollegiet för Svensk bolagsstyrning (2008b) anser nu att det är dags att samtliga bolag på börsen skall tillämpa koden och avsikten med den kommande reviderade koden är att den skall gälla alla noterade bolag. Som nämnts tidigare baseras den svenska koden på principen följ eller förklara. Även många utländska koder är enligt Svensk kod för bolagsstyrning (2004) baserade på den här principen. I koden anges att en utmärkt bolagsstyrning för ett bolag kan ske även om vissa regler i koden inte följs på grund av att de helt enkelt inte passar bolaget. Koden är genom det flexibel och möjlig att anpassa till många bolag. Följ eller förklara principen har gjort det möjligt att ha en kod med en relativt hög ambitionsnivå. Hade reglerna varit tvingande skulle koden behövt vara mer anpassad till en nivå som var möjlig för alla bolag att efterfölja (Ibid.). Enligt Svensk kod för bolagsstyrning (2004) har styrelsen i ett bolag ansvar för att bolagets finansiella rapporter och dess interna kontroll överensstämmer med existerande principer. Ansvaret att ha en god funktionell relation med bolagets revisorer ligger också hos styrelsen. I koden punkt anges att styrelsen även skall inrätta ett revisionsutskott. Utskottet skall innehålla minst tre styrelseledamöter vilka inte samtidigt får ingå i bolagsledningen. Flertalet av de ledamöter som ingår i utskottet skall vara oberoende i relation till bolaget och dess ledning och minst en ledamot skall vara oberoende i relation till bolagets större ägare. Några speciella krav på kompetens hos utskottets ledamöter finns inte i koden (Ibid.). I koden avsnitt anges vad revisionsutskottet skall utföra för arbetsuppgifter. Utskottet skall svara för beredningen av arbetet med att kvalitetssäkra de finansiella rapporterna från bolaget som uträttas av styrelsen. Normalt behandlar utskottet de svåra redovisningsfrågor som kommit upp och de finansiella rapporterna från bolaget. Utskottet antas enligt koden hantera frågor om efterlevnad av regler, osäkerhet i redovisade värden, icke justerade felaktigheter, händelser som skett efter balansdagen, förändringar i uppskattningar och

26 3. Referensram bedömningar. De skall även hantera frågor angående konstaterade oegentligheter, den interna kontrollen och även övriga omständigheter vilka inverkar på kvaliteten av rapporterna. Utskottet har också till uppgift att kontinuerligt hålla sig informerad om revisionens inriktning och diskutera integreringen mellan intern och extern revision samt synen på risker i bolaget. Det skall göras genom att möta bolagets revisor. Vidare skall anvisningar bestämmas angående vilka tjänster utöver revisionen som bolaget får anlita revisorn till. En bedömning av resultatet av revisionen skall göras och delges till valberedningen. Även att hjälpa valberedningen med att ta fram förslag på revisorer och dess arvode är utskottets uppgift. I koden avsnitt anges att utskott som är inrättade av styrelsen skall föra protokoll vid mötena vilka skall överlämnas till styrelsen (Ibid.). Som nämnts tidigare avser Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2007) att anpassa den reviderade kodens bestämmelser om revisionsutskott efter direktivet. Skillnaderna dem mellan är marginella men Kollegiet ämnar anamma direktivets struktur och språk. Kollegiet vill att bestämmelserna angående revisionsutskott även i fortsättningen skall regleras i koden och därmed inte lagstiftas. På grund av det är de villiga att utforma de regler i koden som berör utskott så att de stämmer överens med utredningens förslag i SOU 2007: ÅTTONDE BOLAGSDIREKTIVET Det åttonde bolagsdirektivet (2006/43/EG) syftar till att åstadkomma en harmonisering av kraven på lagstadgad revision. Direktivets 41 artikel handlar om revisionsutskott och det är den delen som studien riktar in sig på. I direktivet framförs det att alla bolag av allmänt intresse skall ha ett revisionsutskott. Det är upp till medlemsstaterna att besluta om utskottet skall bestå av icke-arbetande ledamöter i styrelsen, vilket skulle innebära att till exempel verkställande direktören (VD) och andra anställda i bolaget som finns med i styrelsen inte också kan utses till ledamöter i utskottet. Det är brukligt att ledamöterna till utskottet utses bland styrelseledamöterna, men direktivet ger en möjlighet att även utse ledamöter som inte finns med i styrelsen. Det anges även i direktivet att minst en av utskottets ledamöter skall vara oberoende och skall ha redovisnings- och/eller revisionskompetens. Det finns en möjlighet för små och medelstora bolag att låta revisionskommittén bestå av styrelsen i sin helhet förutsatt att vissa kriterier uppfylls (Ibid). Mer om det återfinns nedan i avsnitt