Vem vill ha ett mångkulturellt samhälle?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vem vill ha ett mångkulturellt samhälle?"

Transkript

1 Arne Rasmusson Vem vill ha ett mångkulturellt samhälle? I läroplanen för den svenska skolan kan vi läsa att skolan ska bedriva en demokratisk fostran, att den skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar. 1 Vad kan det betyda? Pedagogikprofessorn Gunilla Svingby diskuterar denna fråga i inledningen till rapporten Vad är rätt och rättvist? 2 som hon har skrivit på uppdrag av Skolverket. Svingby börja med att hävda att skolan just ska fostra barn och ungdomar i de demokratiska värdena. Ett fungerande samhälle måste ha gemensamma grundläggande värden. Men hon fortsätter med att säga att i demokratins idé ligger att alla, som individer, själva ska finna mening och själva forma sina normer. Det finns inte längre den typ av moralformande institutioner och traditioner, som religionen tidigare utgjort, därför måste vi själva skapa våra normer. Men, för att komplicera det hela, är hon också positiv till mångkulturalism. Den svenska kulturen måste vara öppen för andra kulturer och låta sig ifrågasättas av dem och vi måste acceptera andra kulturers självständighet. Så skolan ska fostra till gemensamma värden, eleverna ska själva som individer skapa sin värden och normer (men de ska vara gemensamma), och vi vill ha ett mångkulturellt samhälle. Jag skulle väl tro att detta är en ganska hygglig beskrivning av några grunddrag i den liberala kultur vi lever i, speciellt i den typ av elitkultur som bland annat universiteten representerar. Men hur kan man förena dessa tre ideal? Svingby verkar överhuvudtaget inte se några större motsättningar. Skolan ska fostra till demokrati och individerna ska själva forma sina normer, men samtidigt är det viktigt att de, när de själva formar sina normer, kommer fram till de demokratiska värdena. Dessutom betonar hon att värden och normer måste vara gemensamma, eftersom normer är regler för det gemensamma livet, d.v.s. man måste komma fram till några grundläggande gemensamma värden. Hur kan detta förenas med att individerna själva måste skapa sina normer? Hennes lösning verkar vara att ungdomarna spontant och självständigt kommer fram till de demokratiska värdena. Varför behövs då fostran? Den empiriska delen av hennes studie ger dessutom inget entydigt stöd 18 Föreningen lärare i religionskunskap

2 för hennes förhoppning. Och hur förenas dessa perspektiv med ett mångkulturalistiskt perspektiv? Vad gör vi om olika subkulturer kommer i konflikt med de gemensamma värden som den svenska skolan ska hävda? Dessutom är ju kulturer kollektiva fenomen och kommer därför lätt i konflikt med den moraliska individualism Svingby också bejakar. Varför är mångkulturalism något positivt? Ofta får man känslan att man tänker på att vi får nya maträtter, exotiska sedvänjor, annan musik. Dessutom finns ju grundtanken att vi ska respektera den andre. Men nämner man religiösa friskolor då blir reaktionerna, från många av dem som annars hyllar det mångkulturella samhället, betydligt mindre positiva. De leder, säger man, till segregering. De religiösa barnen blir inte integrerade i det svenska samhället. De utsätts för otillbörlig påverkan och får inte samma chans som andra barn att forma sitt eget liv. De kanske underkastas en auktoritär religiös fostran som står i motsättning till läroplanens demokratiska fostran. Problemet är alltså att sådana friskolor kan betyda att muslimer eller kristna inte assimileras in i det svenska samhället och dess grundvärderingar. Men ett viktigt motiv till att en del muslimer och kristna vill ha egna skolor är ju just att man vill uppehålla och utveckla den egna identiteten, d.v.s. man vill inte restlöst assimileras, även om detta aldrig är en strikt antingen-ellerfråga. En del vill man ta upp, annat inte. Kritiken mot dessa skolors brist på demokratisk fostran antyder också en spänning mellan ett liberalt samhälles (kollektiva) individualistiska ideal och ett mångkulturellt samhälles accepterande av sociala grupper som, som grupp, är bärare av övertygelser, värden och praktiker som är annorlunda än de som den liberala majoritetskulturen hävdar. Det kan till exempel röra sig om en annan familjesyn och olika sätt att se på individens förhållande till familjen. Men ett centralt drag i vår liberala kultur har just varit att hävda individens primat i förhållande till de grupper hon tillhör. Kan staten gynna icke-liberala kulturers liv? Ska de ens accepteras? Innebär inte skolans demokratiska fostran att icke-liberala förhållningssätt bör motarbetas? Men för att komplicera det hela används inte sällan viljan att forma ett mångkulturellt samhälle som ett argument mot religiösa friskolor. Det är i den allmänna skolan som olika kulturer möts. Man kan även säga att ett mångkulturellt samhälle behöver en gemensam värdegrund utifrån vilken olika kulturer kan mötas och leva tillsammans. Om det som djupast angår... 19

3 Exemplet med religiösa friskolor leder in på det jag egentligen vill ta upp i denna artikel. Mitt intresse här är inte etnisk mångfald, utan den moralisk-politiska mångfald som är relaterad till samhällelig pluralism och då speciellt i förhållande till religion, och konkreta religioner som kristendom, islam och buddhism. Den moderna västerländska förståelsen av religion tenderar att se religion som en specifik dimension av livet som är skild ifrån politik och kunskap och ibland moral. Detta är dock en relativt modern förståelse som växte fram i västerlandet i samband med den politiska sfärens kamp för befrielse från kyrkan och den framväxande moderna statens anspråk på absolut suveränitet. Alternativa lojaliteter, speciellt kyrkan, måste då marginaliseras. Resultatet blev en långsam individualisering och privatisering av religionen. Notera hur denna betoning på individens frihet gick hand i hand med, och var ett redskap för, den moderna statens framväxt och ökade makt. Själva religionsbegreppet är ett resultat av denna utveckling. Ordet religion användes sällan under medeltiden, och när det användes var det oftast om liv i klosterordnar. De religiösa var de som tillhörde en orden. Med tiden kom ordet dock att syfta på en slags universell mänsklig impuls. I och med att religion blir något universellt skildes det från sin konkreta existens i kyrkan och gjordes till något inre, ibland till en känsla, ibland till en uppsättning trosövertygelser. Under den tidigare delen av denna historia var det dock viktigt med religiös uniformitet, men underordnad staten. Religionen sågs som ett sammanbindande kitt. Men när väl staten fått överhöghet över kyrkan och förståelsen av religion som en inre och privat erfarenhet och övertygelse som är separat från politiken blivit befäst, då kan man också acceptera religiös pluralism. Numera är det för många en självklarhet att religion tillhör en inre och privat sfär, som inte har något att göra med det gemensamma livet, med politik, ekonomi, vetenskap. Därför blir det mycket svårt att förstå t.ex. islam, som inte har accepterat den västerländska förståelsen av religion. Man kan inte vara muslim rent privat. Det är inte bara ett religiöst tillägg till ens sekulära identitet, utan det genomsyrar alla aspekter av livet. Det betyder inte att islam är en statisk storhet. Islam utvecklas och det finns olika möjligheter för hur man ska relatera till andra sociala gemenskaper. Men det betyder att frågan om islams förhållande till en sekulär liberal stat aldrig kan vara helt okomplicerad. Men i grunden gäller det också kristendomen. Under en lång tid doldes detta, eftersom de dominerande kyrkorna så starkt identifierade sig med västerlandet 20 Föreningen lärare i religionskunskap

4 och med den politiska ordningen. Dessutom har ju stora delar av den protestantiska liberalismen hävdat och utvecklat det moderna religionsbegreppet, som också i dess efterföljd format mycket av den religionsvetenskap som bedrivits vid universiteten. Religion i allmänhet har förståtts utifrån protestantisk liberalism som grundmönster. Alternativen beskrivs ofta som sekteristiska och fundamentalistiska. Hans-Ingvar Roth, som har skrivit mycket och intressant om mångkulturalismens problem, definierar i en av sina böcker all religion som inte accepterar religionens privatisering som fundamentalism. 3 Men i den grad västerlandet blir mer kulturellt pluralistiskt, kristendomen marginaliseras och någon form av sekulär kultur dominerar offentligheten, då blir frågorna om kristendomens natur mer akuta. Det finns inom kyrkorna och teologin många olika uppfattningar om hur man ska beskriva och handskas med denna situation. Jag ska i det följande ta upp ett exempel som sätter problematiken på sin spets, nämligen den amerikanske filosofen och bioetikern Tristram Engelhardt som är Ortodox kristen. Han skriver i sin bok The Foundations of Christian Bioethics att hans bioetik utifrån modern definition är fundamentalistisk. Fundamentalister är alla de vars religiösa övertygelser inte är i harmoni med den dominerande, globala, sekulära etiken. 4 Det finns fortfarande heresi. Speciellt finns det bioetisk heresi.... Termer som sekt, kult och fundamentalism äger en strategisk retorisk styrka. De tjänar till att marginalisera och reducera grupper som konstituerar ett hot mot en bred moralisk enighet. De är politiska termer för att fördöma och kontrollera avvikelse. De identifierar grupper som utmanar det liberala kosmopolitiska etosets hegemoni. 5 De flesta kristna bioetiker försöker visa den grundläggande harmoni som finns mellan kristen och sekulär bioetik. Från Engelhardts synsätt visar det bara hur djupt sekulariserad den dominerande kristna bioetiken blivit. Men Engelhardt är intressant också för att han, så att säga, representerar båda sidorna. Av det jag sagt skulle man kunna tänka sig att Engelhardt är en ganska marginaliserad intellektuell. I verkligheten tillhör han de allra mest kända och inflytelserika amerikanska bioetikerna, en av dem som betytt mest för formandet av den bioetiska disciplinen och vars böcker översatts till många språk, en briljant, oerhört lärd, originell och provokativ filosof. Han har inte (åtminstone inte ännu) främst blivit känd för sin kristna bioetik, utan för sitt försvar för en möjlig sekulär bioetik. Bokmässigt finns detta i böckerna The Foundations of Bioethics, som har kommit i två mycket olika upplagor, Om det som djupast angår... 21

5 och i Bioethics and Secular Humanism. 6 I dessa böcker hävdar han att i ett sekulärt och pluralistisk samhälle finns det inte något sätt att formulera en innehållsfylld gemensam etik. Upplysningens projekt att formulera en sekulär och universell etik har misslyckats. Men hur ska vi då i ett pluralistiskt samhälle kunna leva tillsammans, t.ex. utforma någon form av gemensam hälsovård? Som svar försöker Engelhardt hitta en princip som vi alla skulle kunna utgå ifrån. Vi kan inte utifrån ett allmänt förnuft formulera en innehållslig etik. Men vi kan istället utveckla regler där vi, med olika etiska visioner, kan leva ihop, utan att tvinga varandra till något. Grundprincipen är den följande: Allt är tillåtet som sker mellan samtyckande kompetenta vuxna. Sälja heroin, hyra ut sin livmoder, erbjuda eutanasitjänster för betalning, för att ta några exempel, kan därför inte förbjudas. Engelhardt försvarar inte detta som en positiv moralisk hållning, utan som en slags samhällelig minimimoral som gör det möjligt för oss att leva fredligt tillsammans i ett mångkulturellt samhälle och där olika moraliska och religiösa hållningar ges utrymme. Samtidigt menar han att den dominerande sekulära kulturen i västerlandet, som han beskriver som en form av liberal kosmopolitanism, gör ett sådant perspektiv som han beskriver rimligt för allt fler och ger det en social bas. 7 En sådan sekulär kosmopolitanism blir alltmer det dominerande moraliska språket i våra typer av samhällen speciellt bland de yngre eliterna. Allt färre vill identifiera sig med starka och innehållsmättade traditioner. Istället väljer och vrakar man bland det utbud av moraliska och religiösa varor man möter. Många har intuitiv motvilja mot t.ex. handel med organ, eller användandet av kommersiella surrogatmödrar, men man har svårt att ge ett mer systematiskt försvar för dessa intuitioner. Man lever med ganska friflytande och osammanhängande moraliska intuitioner, som en gång var delar av välargumenterade och sammanhängande etiska synsätt. De mest sekulära grupperna upplever inte detta som något större problem. De är ganska nöjda med att leva i en i grunden meningslös värld. Istället vill man skapa mening själv, liksom man skapar sitt eget liv själv. Man har en inomvärldslig orientering inga transcendenta värden; istället står denna världens nyttigheter och njutningar i centrum. Mänskligt välbefinnande likställs med preferensmaximering. Engelhardt beskriver det som ett slags förverkligande av Nietzsches övermänniska man skapar sitt eget liv och sina egna värden, utan Gud, utan Förnuftet I ett samhälle där tongivande eliter har en sådan hållning blir, enligt Engelhardt, den typ av minimimoral han försvarar både rimlig för dessa eliter och 22 Föreningen lärare i religionskunskap

6 samtidigt ett försvar för andra, mer substantiella moraliska hållningar, inte minst de som representeras av mer ortodoxa varianter av religiösa traditioner. Men han hävdar också att människor inte formas moraliskt av den typ av minimimoral han försvarar som samhällelig moral, utan att vi är beroende av tätare och mer innehållsfyllda moraliska traditioner. Den liberala kosmopolitanismen fungerar ju själv som en sådan. Den är inte bara en tillåtande moral, utan den beskriver sin livssyn som ett positivt moraliskt ideal, där just autonomin, förmågan och friheten att skapa sitt eget liv står i centrum, kopplat till föreställningar om att vi måste skapa de materiella villkor som gör detta till lika möjligheter för alla. Därför är också jämlikhet och social rättvisa ofta centrala ideal, även om man inte är speciellt eniga om vad de innebär. Men det finns ju också sociala gemenskaper, speciellt religiösa traditioner, som inte alls sätter autonomin högst, som många former av judendom, kristendom, islam och buddhism. I ett liberalt samhälle tenderar den liberala kosmopolitiska kulturen att mer eller mindre aggressivt försöka göra om också dessa till delar av sig själv. Och man får ofta benäget bistånd av dessa traditioners teologer och intellektuella. Men i Engelhardts mer libertarianska samhälle lever människor istället på två moraliska nivåer. Å ena sidan accepterar man på ett samhälleligt plan den minimimoral jag har beskrivit, å andra sidan formar man sina egna liv utifrån mer partikulära innehållsfyllda moraliska traditioner, i Engelhardts eget fall Ortodox kristendom. Och Engelhardt menar att samhället måste ge socialt och politiskt utrymme för dessa alternativa gemenskaper. Det kan innebära t.ex. alternativa skolsystem och alternativa hälso- och sjukvårdssystem. Och han verkar tänka sig att olika lagar kan stiftas för dessa olika system. En läkare inom det Ortodoxt kristna sjukvårdssystemet som medverkar vid en abort eller utövar aktiv eutanasi ska kunna dömas för det. Å andra sidan kan sekulära grupper starta självmordsoch infanticidkliniker. I boken Foundations of Christian Bioethics diskuterar Engelhardt hur en (Ortodoxt) kristen bioetik kan se ut. En sådan etik är både till form och innehåll helt annorlunda än en sekulär bioetik. Basen är den gudstjänstfirande församlingen och den Tradition som den finns i, ledd av den heliga Anden. Teologen ska vara en som lever ett heligt liv och är nära Gud. Han kontrasterar detta med upplysningens försök att, vad gäller moralisk kunskap, ersätta moraliska dygder med enbart intellektuella dygder. Vi får etiska experter, som utifrån i sig amoralisk Om det som djupast angår... 23

7 expertkunskap (fakta och moraliska principer) kan visa vad som är rätt. Den kristna etiken är däremot enligt Engelhardt inbäddad i ett helt sätt att leva format av tillbedjan. Den centrala frågan är hur man ska leva sitt liv för att ära Gud hur man ska leva ett heligt liv. I centrum står viljan att asketiskt vända sig bort från sig själv till att älska Gud av hela sitt hjärta och hela sitt förstånd. Därför är teologin, och bioetiken, praktisk i sin utgångspunkt; det handlar om en inbjudan till att bli helig. I fokus finns inte moraliska dilemman, utan frågan om hur man ska bli helig. Det stora problemet är inte moralisk olikhet, utan frestelse. Man är placerad i en kosmisk berättelse på väg mot, eller bort, från Gud. Också innehållsmässigt är förstås en etik som sätter viljan till helighet i centrum mycket annorlunda än en sekulär bioetik som sätter autonomin i centrum. Som exempel kan man ta frågan om självmord och eutanasi, frågor som kommer att bli allt viktigare i framtiden och där vi också ser en ganska snabb attitydförändring. Men fortfarande är traditionellt kristet (som i det här fallet är lika med t.ex. muslimskt och buddhistiskt) motstånd mot aktiv dödshjälp kulturellt accepterat och ännu stödd av svensk lag. Men det blir allt svårare att i en sekulär kultur försvara en sådan hållning. Det finns vanligen två dominerande skäl bakom argumenten för rätt till självmord och dödshjälp. Det första betonar min rätt att bestämma över mitt eget liv. Det är jag själv och ingen annan som till slut kan avgöra dess värde och om jag ska fortsätta att leva eller inte. Det andra ser lidandet som något absolut ont, som något som tar bort livsmening. Bakom båda dessa argument ligger vanligen den typ av sekulär livssyn som Engelhardt skisserade ovan (men som religiösa människor kan ha tagit över). De två argumenten kan förstås kombineras på olika sätt, men de är logiskt oberoende av varandra. Självbestämmandet behöver inte kopplas samman med stort lidande. Enligt en traditionell kristen övertygelse däremot är mitt liv aldrig mitt eget. Det är en gåva av Gud att förvalta och andra människor är beroende av mig. Därför kan jag inte göra vad jag vill med det. Dessutom är inte lidandet något absolut ont. Det är ont, men Gud kan vända också det onda till något gott (utan att det onda trivialiseras eller att man säger att det finns en mening i allt som sker). De kristna tillber trots allt en korsfäst Gud. Därför blir den kristnes kall inte bara att minimera lidandet (genom att låta döda den lidande), utan att maximera omsorgen. 8 För en buddhist är barmhärtighet och omsorg om allt levande en grund- 24 Föreningen lärare i religionskunskap

8 hållning detta gör självmord och åtminstone aktiv eutanasi uteslutet för de flesta buddhister som vill vara trogna den buddhistiska traditionen. Dessutom är döden den mest avgörande livskrisen och hur man handskas med den påverkar nästa liv. Idealet är att dö utan ångest. Dödshjälp förstör processen och visar att man själv eller de som utför handlingen känner avsmak och ångest för lidandet. Att förespråka eutanasi utifrån barmhärtighet är därför ett tecken på självbedrägeri. Till det kommer att alla levande varelser är beroende av varandra därför kan man inte se frågan om att sluta sitt liv som ett beslut som bara angår individen. Men även om man gör det så kanske avslutandet av en människas lidande genom dödshjälp inte alls leder till mindre lidande i det liv man återföds till. Om en sjukdom är resultat av dåligt karma, d.v.s. konsekvenser av dåliga handlingar, så kommer karmaeffekten hur som helst att fortsätta efter att personen har dött. Det är därför bättre att handskas med lidandet när man lever ett mänskligt liv, än i en livsform där man inte kan göra något åt sin situation. Därför har buddhister, likt kristna, en mycket positiv syn på hospicevård. 9 Denna framställning av olika moraliska hållningar visar att det inte finns någon neutral beskrivning som man sedan ger en moralisk och/eller religiös tolkning av. Man förstår det vi talar om som självmord och eutanasi på olika sätt därför att man har olika förståelse av livet och den verklighet man lever i. Det är alltså inte så att man först på ett moraliskt neutralt sätt beskriver dilemmat och därefter relaterar detta till olika moraliska principer. Utan själva beskrivningen av situationen är moralisk i sig. Dessutom, den beskrivning man ger bestämmer i långa stycken vad man ska göra, eftersom man lever i den värld man ser. Hur handskas man i ett sekulärt samhälle med detta? Ett sekulärt perspektiv som sätter autonomi i centrum är ju inte mer neutralt än de kristna och buddhistiska. En viss moralisk praktik, i det här fallet kring döden, hänger intimt samman med ett sätt att se på ens eget liv och verklighetens natur. Religiösa livsförståelser är, åtminstone för traditionell kristendom, buddhism och islam, inte tillägg till en förment neutral sekulär samhälls- och livsförståelse och praktik. Men så behandlas ofta religion, inte minst i skolan. Religion förstås som en viss typ av avgränsade erfarenheter och praktiker skilda ifrån andra livssfärer. Man kan tycka att det borde vara så, att genuin religion inte inkräktar på andra områden, men det är då en teologisk, moralisk och politisk hållning som inte alla, t.ex. Engelhardt, accepterar. Inte ens en normal välintegrerad svenskkyrklig kristendom accepterar en strikt begränsning av religionens sfär. Man får dock Om det som djupast angår... 25

9 ofta intrycket att religionsundervisning, både i skola och på universitet, handlar om att forma religiösa hållningar som står i överensstämmelse med den dominerande överideologin i samhället. De religionsformer som överskrider de gränser som den sekulära kulturen satt upp kategoriseras som fundamentalistisk eller sekteristisk, vilket då också drabbar religiösa elever. Men det handlar inte bara om hur man undervisar om religion, utan hur man undervisar allt annat. Bara det faktum att religion hålls borta från andra områden har konsekvenser. Man behöver aldrig tala om död och döende men ändå tala om det mänskliga livet på ett sätt som bidrar till att den typ av sekulär hållning som jag beskrev ovan blir nästan oundviklig. Det som för vissa religiösa elever handlar om deras djupaste identitet blir osynliggjort. En liberal kan säga att det är upp till varje individ att välja hur man ska leva, hur man ska handskas med dödshjälp, liksom med genetisk information, droger, osv. Mot detta kan man säga att resultatet inte på något sätt är neutralt. När dödshjälp blir legaliserad och institutionaliserad förändras också den kultur vi alla lever i. Attityder om vad som är ett värdigt liv och vad som är ett normalt döende kan komma att förändras. När dödshjälp blir mycket vanligt kan man tänka sig att det skapas ett kulturellt tryck mot människor att begära dödshjälp för att inte vara en börda för anhöriga och för sjukvården. Attityder mot handikappade och utvecklingsstörda kan också förändras. Invändningarna från handikapprörelsens sida handlar just om de bieffekter ett accepterande av aktiv dödshjälp kan få. Föreställningar om vilket liv som är värt att leva kan, tänker man sig, på sikt förändra attityderna mot handikappade och utvecklingsstörda. Ett drogliberalt samhälle skapar en annan kultur än ett drogrestriktivt, med stora konsekvenser för enskilda individer. Och det är inget man själv väljer. Det kan också få konsekvenser för yrkeslivet. Hur ska en traditionell kristen eller buddhist bemöta en framtida läkarutbildning där dödshjälpsutbildning ingår och där läkare kanske förväntas skriva remiss till en dödshjälpsklinik? Engelhardts svar har vi mött. I denna nyhedniska kultur kommer traditionella kristna att överleva såsom ortodoxa judar och ortodoxa kristna har lärt sig överleva genom seklerna trots alla förföljelser: de måste vara annorlunda rakt igenom och de måste vara strikt praktiserande. 10 De inser att de kommer att uppfattas som heretiker (sekterister och fundamentalister) av den dominerande kulturen. Det de uppfattar som kärlek kommer av den omgivande kulturen uppfattas som kärlekslöshet, t.ex. avståndstagande från dödshjälp. 26 Föreningen lärare i religionskunskap

10 Eftersom kristna, enligt Engelhardt, inte kan förändra världen genom tvångsmakt, utan bara genom det vittnesbörd ett heligt liv kan ge, kan man på det rent juridiska och politiska planet bara, som vi sett, försvara en långtgående libertarianism. Samtidigt ger det utrymme för den sorts alternativa sociala gemenskaper han själv försvarar. Man försöker alltså inte juridiskt hindra dödshjälpskliniker, men man försöker utveckla den sorts omsorg för lidande och döende att frestelsen till självmord inte kommer. Denna hållning skulle kunna beskrivas som en form av libertariansk mångkulturalism. Många har dock svårt att acceptera den mycket tunna offentliga moral som blir resultatet. Dessutom finns svåra teoretiska problem med den minimimoral som Engelhardt hävdar. Om allt ska vara tillåtet som sker mellan samtyckande komptetenta vuxna, blir ju frågan hur man definierar en kompetent vuxen. Det är inte lätt att svara på. Men om man vill finna ett sätt att formulera mer långtgående gemensamma moraliska hållningar hur gör man då? Hur kan en sådan diskussion föras i ett pluralistiskt samhälle? Ett vanligt svar är att man måste hitta någon gemensam offentlig moralisk plattform där vi använder argument som är tillgängliga för alla. Resultatet blir vanligen att man tar för givet att så kallade religiösa argument måste lämnas utanför. En variant är att man, som den liberale filosofen John Rawls, erkänner att det finns en oundviklig pluralism, att det finns ett flertal meningsfulla och rimliga perspektiv på livets goda, och därmed på hur det enskilda och gemensamma livet kan eller bör levas. Att i politik eller skola ge ett enda perspektiv företräde skulle därför fungera diskriminerande mot de andra. 11 Och om moraliska principer ska vara neutrala i förhållande till substantiella moraliska föreställningar måste religiösa argument hållas utanför det offentliga samtalet, men också andra föreställningar om det goda livet inklusive tanken på autonomi, så långt de inte kan direkt översättas till giltiga offentliga argument. Han beskriver religiösa traditioner som inifrån sin egen tradition stöder tanken på ett demokratiskt offentligt förnuft som rimliga. De som inte gör det beskrivs som orimliga och fundamentalistiska. Engelhardt är mycket kritisk och menar att Rawls förståelse förutsätter en modern privatiserad religionsutövning där det krävs att religionen är så omformad att frihet och rättvisa i en sekulär liberal eller socialdemokratisk tolkning har företräde framför allt annat, inklusive Gud. 12 Men även många som inte accepterar en teori av Rawls typ, tar för givet att religiösa argument måste hållas utanför den offentliga sfären. Det är dock inte Om det som djupast angår... 27

11 lätt för en kristen eller en buddhist att göra denna typ av distinktion, eftersom hennes identitet, hennes sätt att se och beskriva världen inte kan separeras från hennes religiösa övertygelse och praktik, och därmed från hennes förståelse av det goda livet. Att kräva att religiösa människor ska sätta sina religiösa övertygelser inom parentes när de deltar i ett offentligt samtal, är att kräva att de delar sin personlighet, vilket i praktiken är att förneka sin personlighet. Och det stärker ytterligare föreställningen, om det inte bygger på den, att religiösa övertygelser är en ganska oviktig och godtycklig del av ens personlighet, vilket inte är adekvat beskrivning av många religiösa människor och religiösa gemenskaper. Andra skulle säga att det inte finns någon lösning på problemet inom ramen för den moderna nationalstaten. Så säger Alasdair MacIntyre, en annan av de mest inflytelserika filosoferna. Han är inte alls moralisk relativist eller subjektivist. Tvärtom. Men han menar att den moderna nationalstaten är omöjlig som en koherent moralisk gemenskap och att detta reflekteras i en stor del av den moderna moralfilosofins oförmåga att handskas med den faktiskt existerande moraliska fragmenteringen. 13 Om MacIntyre har rätt, eller för den delen Engelhardt, kommer också ett offentligt skolsystem att lida av samma moraliska inkoherens som samhället i stort. En viktig skillnad mellan Engelhardt och MacIntyre är dock att medan Engelhardt accepterar det rådande samhällets grundstrukturer, åtminstone som en praktisk oundviklighet, är MacIntyre mycket mer kritiskt mot rådande samhällsstrukturer, och skulle vilja förändra dem, även om han inte utvecklar något utarbetat alternativ. Religiösa eller sekulära dissidentgemenskaper behöver ingen övergripande filosofi för sin egen skull och inte heller för att vara aktiv i samhället. Ens egen interna moraliska diskussion, ofta konfliktfylld, kan vara koherent. För att en moralisk diskussion ska kunna föras med andra, med moraliska främlingar, behöver man ingen gemensam teoretisk bas, utan man kan starta där man befinner sig. Man kan använda alla de argument som man finner relevanta och som skulle kunna vara övertygande för dem man diskuterar med. I vad mån man övertygar, blir övertygad, eller når någon form av enighet kan man bara få veta under processens gång. Övertygar vi så övertygar vi,... Ofta handlar ju inte samtal och debatter om hela religiösa och moraliska traditioner, om kristendomen eller buddhismen är meningsfull och sann i allmänhet. Diskussionen handlar istället oftast om mer avgränsade frågor. Ska eutanasi vara tillåten och ska den offentliga vården utöva eutanasi? Är ett progres- 28 Föreningen lärare i religionskunskap

12 sivt skattesystem rättvist eller inte? Ibland kan man nå en hygglig enhet, ibland inte. I eutanasifrågan finns det ju ingen anledning att tro att den typ av kristen och buddhistisk syn jag beskrev någonsin ska komma överens med säg Torbjörn Tännsjös eller Peter Singers strikt sekulära hållningar, för bakom dessa alternativ ligger radikalt olika hållningar till livet och en meningsfull diskussion kan inte undvika att gå in på dem. På ett politiskt plan kan man ju inte vänta tills enighet nås. Vissa vill ju då på ett konsekvent sätt driva igenom någon variant av en liberal grundhållning, som tvingar dissidentgemenskaper att assimileras. Andra menar att vi alltid måste kompromissa, d.v.s. finna vägar att leva tillsammans, som också ger öppenhet för dissidenter. Även om det kan vara frustrerande för filosofer har vi knappast något alternativ till den typ av offentligt handlande som ekonomen Charles Lindblom i en berömd artikel kallade the science of muddling through. 14 Vi kan inte skapa ett filosofiskt konsekvent system, utan vi får kompromissa oss fram och hitta olika tillfälliga politiska och institutionella lösningar som kan ta tillvara skilda intressen, praktiker och övertygelser och kan finna en någorlunda bred relativ legitimitet. Detta kan ju också beskrivas som en liberal hållning. Och om det är sant för samhället i stort så lär det också vara sant för den offentliga skolan. Våra typer av samhällen formas ju inte bara, eller ens främst, av intellektuell argumentation, utan de är ofta burna av sociala rörelser, och många av de sociala rörelser som har format det moderna västerländska samhället var i hög utsträckning religiöst motiverade, såsom anti-slaverikampen i USA, den svarta medborgarrättsrörelsen i USA, motståndet mot nazismen i Tyskland, anti-apartheidrörelsen i Sydafrika. Det fanns naturligtvis religiösa rörelser också på de andra sidorna. Men dessa rörelser missförstås om man inte också ser till deras religiösa motivation. Själva tanken på religions- och föreningsfrihet har för övrigt en del av sina rötter i den tidiga frikyrkligheten i England på 1600-talet och i anabaptismen på kontinenten på 1500-talet. Jag har inte gett några filosofiska lösningar på de problem som fanns i Svingbys text, som jag inledde med. Jag tror inte det i först hand beror på min brist på idéer och fantasi, utan på att det inte finns någon enkel lösning på dessa frågor i den typ av samhälle vi lever i. Vi måste leva med den sortens sociala enhet som växer fram ur dialogen och konflikterna mellan personer och sociala gemenskaper som talar utifrån olika övertygelsetraditioner. Från mitt perspektiv behöver vi i Sverige mer av pluralistiska strukturer. Men vi behöver inte en mångkulturalism Om det som djupast angår... 29

13 som, utifrån retoriskt tal om respekt för den andre, i praktiken försöker tysta de obekväma minoriteterna. Social integration skapas inte genom att utesluta minoriteterna och deras perspektiv på tillvaron, inte heller genom att assimilera dem, utan genom att ge dem plats. Detta kan ta sig många olika institutionella former. Jag har ingen allmän teoretisk modell för hur det ska se ut. Jag inser riskerna med en sådan samhällelig strategi, men riskerna med alternativen är inte mindre. Noter 1. Läroplan för den obligatoriska skolan. Lpo 94, Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1994, s Svingby, Vad är rätt och rättvist? Ungdomars val i etiska situationer som uttryck för demokratisk kompetens (Skolverkets rapport nr 125), Stockholm Roth, Mångfaldens gränser, Stockholm 1996, s Engelhardt, The Foundations of Christian Bioethics, Exton 2000, xv. 5. Ibid., s Engelhardt, The Foundations of Bioethics (2nd ed.), Oxford 1996, och Bioethics and Secular Humanism, London Engelhardt, Bioethics and Secular Humanism, s Om kontrasten mellan traditionellt kristna och strikt sekulära perspektiv på självmord och eutanasi, beskrivet från kristet håll, se Engelhardt, The Foundations of Christian Bioethics, , och Gilbert Meilander, Bioethics: A Primer for Christians, Grand Rapids 1996, s Damien Keown, Buddhism and Bioethics, Basingstoke 2001, s Engelhardt, The Foundations of Christian Bioethics, s Rawls, Folkens rätt, Göteborg Engelhardt, The Foundations of Christian Bioethics, s Se t.ex. MacIntyre, After Virtue: A Study in Moral Theory, London 1981, och Politics, Philosophy and the Common Good, i The MacIntyre Reader (red. Kelvin Knight), Cambridge 1998, s Charles Lindblom, The Science of Muddling Through, Public Administration Review 19:2 (1959), s Föreningen lärare i religionskunskap

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Religioner och andra livsåskådningar

Religioner och andra livsåskådningar Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det?

En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? En Sudburyskola i Sverige vad innebär det? Nedan presenteras en del vanliga frågor och vi ger våra svar utifrån hur vi ser på Sudburymodellen. Avslutningsvis kommer en till förklaring till varför vi tycker

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte 3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

diskussionsunderlag Hallelujabröllop

diskussionsunderlag Hallelujabröllop diskussionsunderlag Hallelujabröllop Religion Vad är religion? Vad innebär det att vara religiös? Är du religiös? Om ja, vad innebär religionen för dig? Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder,

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012) Innehåll 1. SKR:s programråd för kyrka-skola 2. Föreläsningserbjudanen! 3. Kyrkornas globala vecka 4. Skolforum i Skövde 5. En liten sammanfattning

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015

Etiskt program för Synskadades Riksförbund. Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 Etiskt program för Synskadades Riksförbund Antaget av kongressen 2014 Giltigt från 2015 1 2 Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma mänskliga rättigheter och samma

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Värdigt liv och välbefinnande

Värdigt liv och välbefinnande Värdigt liv och välbefinnande Om värdegrunden för äldreomsorgen Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Något om värdegrundens kulturella sammanhang Värderingsförändringar

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)

Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2013 årgång 17 Bokförlaget thales recension johan wennström: Dygdens glädje, Stockholm: Atlantis, 2012 utgångspunkten för Dygdens glädje är en»svårbestämd känsla»,

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

vad är buddhismen? MEMENTO

vad är buddhismen? MEMENTO Vad är buddhismen? För cirka 2500 år sedan i Indien nådde Siddharta Gautama under djup meditation upplysning och blev en Buddha. Det var grunden för buddhismen. Till skillnad från andra världsreligioner

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Andligheten blir allt mer likriktad

Andligheten blir allt mer likriktad Andligheten blir allt mer likriktad En ny antologi tar upp mystik och andlighet i vår tid från 1800 talets intresse för teosofi till samtida idéer om människans andliga utveckling. Dit hör också modern

Läs mer

Global definition av professionen socialt arbete

Global definition av professionen socialt arbete Global definition av professionen socialt arbete Global definition av socialt arbete Definitionen antogs av IFSW:s General Meeting och IASSW:s General Assembly i juli 2014. Global definition av professionen

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet DEN RÄTTA KÄNSLAN Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet ut. Attityder och värderingar som

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS

ETISKA RIKTLINJER FÖRETAG I NORDIC CRANE GROUP AS KS/HMS Styrsystem Nordic Crane Group Dokumenttitel Etiske retningslinjer Utarbetat av/datum Cecilie Sandvik/10.10.11 Dokumenttyp Dokument Dok.nr 2-NCG-D80 Företagsnamn Nordic Crane Group AS Godkänt av

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb

Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen, lä xä till fredäg 6 feb Buddhismen är den viktigaste religionen i Sydostasien, på Sri Lanka och i Tibet. Det finns också många buddhister i Kina och Japan. Hindusimen och buddhismen har mycket

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Individer som jämlikar

Individer som jämlikar Linköpings universitet Politisk teori 2 Ht 2013 Individer som jämlikar Föds alla människor med samma förutsättningar? Elisabeth Kindeland Grupp B 9/25/2013 Individer som jämlikar - Föds alla människor

Läs mer