Inkomna handlingar. Protokoll och protokollsutdrag. Protokoll Kommunala pensionärsrådet

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1 (2) FHN.0014 Handläggare Emmy Andersson Folkhälsonämnden Inkomna handlingar Sammanfattning Protokoll och protokollsutdrag Protokoll Kommunala pensionärsrådet Protokollsutdrag GN Politikerlunch Protokollsutdrag GN Politisk styrgrupp ung medborgardialog Protokollsutdrag KF Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2019 Protokollsutdrag KF Integrationspolitiskt program för Karlskoga kommunkoncern Protokollsutdrag KF Revidering av Lokala brottsförebyggande rådets reglemente Protokollsutdrag KF Kommunövergripande internkontroll 2015, kontanthantering Protokollsutdrag KS Motion om ombyggnaden av torget i Karlskoga Protokollsutdrag KS Ekonomisk rapport januarifebruari Protokollsutdrag KS Kommunens kvalitet i korthet 2015 Protokollsutdrag KS Svar på ansökan om förlängning av Folkhälsonämndens heltidsprojekt Protokollsutdrag KS AU Bedömning av måluppfyllelse för fullmäktigemålen Protokollsutdrag KS AU Löneöversyn - arbetsgivarens planerade åtgärder

2 Tjänsteskrivelse 2 (2) FHN.0014 Protokollsutdrag KS AU Riktlinje för pensionshandläggning

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Gymnasienämnden GN 25 GN.0031 Politikerlunch Sammanfattning Gymnasienämnden har att utse deltagare vid politikerluncher under. Luncherna beräknas pågå ca en timma. Nämnden rekommenderas att utse en representant till varje tillfälle. Datum och plats för politikerluncherna är: - Onsdag den 6 april, Österledsskolan - Onsdag den 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors - Torsdag den 22 september, Stora Vallaskolan - Tisdag den 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga - Tisdag den 8 november, Skrantaskolan - Torsdag den 8 december, Bregårdsskolan Deltagande berättigar den förtroendevalde i gymnasienämnden till ersättning, enligt kommunens gällande bestämmelser, om den förtroendevalde så begär. Återrapportering sker till nämnden. Beslutsunderlag Gymnasieförvaltningens tjänsteskrivelse den 15 februari Folkhälsonämndens protokollsutdrag FHN 164, Politikerlunch, inkom den 15 december 2015 Konsekvensbeskrivning Syftet med politikerluncherna är att skapa en möjlighet till dialog mellan politiker och unga genom ett naturligt möte. Metoden fungerar att använda för olika åldersgrupper. Eftersom mötet sker i skolan ger det barn och ungdomar bättre förutsättningar att delta. Dialogen ger barn och ungdomar möjlighet att vara med och påverka, vilket i sin tur kan ge en känsla av delaktighet. Genom denna dialog får politikerna en möjlighet till insyn i hur barn och unga upplever att det är i Karlskoga och Degerfors. Sociala/kulturella konsekvenser Genom politikens engagemang i exempelvis politikerluncher så ges ökad möjlighet till delaktighet för ungdomar i Karlskoga och Degerfors kommuner. Justerande Utdragsbestyrkande

14 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Gymnasienämnden Gymnasieförvaltningens förslag till beslut 1. Gymnasienämnden beslutar att utse en representant till varje tillfälle som deltagare vid politikerluncherna. 2. Deltagande vid politikerluncherna har rätt till arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt Karlskoga kommuns ersättningsreglemente. Yrkande Matz Ericson (S) yrkade att följande representerar nämnden vid politikerlunch: Simon Rahnasto (L), onsdag den 6 april, Österledsskolan Jeanette Rasko (S), onsdag den 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Josef Yazbek (M), torsdag den 22 september, Stora Vallaskolan Ida Edström (S), tisdag den 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga Agneta Wästbjörk (M), tisdag den 8 november, Skrantaskolan Ulf Rådesjö (S), torsdag den 8 december, Bregårdsskolan Beslutsgång Ordförande ställde yrkandet under proposition och fann att nämnden beslutade enligt yrkandet. Gymnasienämndens beslut 1. Gymnasienämnden beslutade att utse en representant till varje tillfälle som deltagare vid politikerluncherna. Simon Rahnasto (L), onsdag den 6 april, Österledsskolan Jeanette Rasko (S), onsdag den 25 maj, Möckelngymnasiet Degerfors Josef Yazbek (M), torsdag den 22 september, Stora Vallaskolan Ida Edström (S), tisdag den 18 oktober, Möckelngymnasiet Karlskoga Agneta Wästbjörk (M), tisdag den 8 november, Skrantaskolan Ulf Rådesjö (S), torsdag den 8 december, Bregårdsskolan 2. Deltagande vid politikerluncherna har rätt till arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst enligt Karlskoga kommuns ersättningsreglemente. Expedieras till Folkhälsonämnden Karlskoga och Degerfors kommuner Justerande Utdragsbestyrkande

15 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Gymnasienämnden GN 26 GN.0094 Politisk styrgrupp ung medborgardialog Sammanfattning Tvärsektoriellt nätverk i Karlskoga och Degerfors kommuner beslutade vid sammanträde den 23 oktober 2015 att en mindre grupp utses från nätverket för att agera styrgrupp. Förslaget är att styrgruppen består av den politiska representationen som redan finns i nätverket. Folkhälsonämnden föreslår därför att berörda nämnder beslutar att respektive ordförande representerar i den politiska styrgruppen. Styrgruppen ska ansvara för styrning och utveckling av ung medborgardialogsarbetet. Vidare ska gruppen verka för att utvecklingsarbetet genomförs på ett effektivt sätt och i enlighet med medborgardialogens intentioner. Beslutsunderlag Gymnasieförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 februari Folkhälsonämndens protokollsutdrag FHN 9 den 10 februari Gymnasieförvaltningens förslag till beslut Gymnasienämnden beslutar att ordförande utses som nämndens representant till styrgrupp för ung medborgardialog. Gymnasienämndens beslut Gymnasienämnden beslutade att ordförande utses som nämndens representant till styrgrupp för ung medborgardialog. Expedieras till Folkhälsonämnden Karlskoga Degerfors kommuner Justerande Utdragsbestyrkande

16 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 42 KS Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2019 Sammanfattning Befintlig samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott har setts över och reviderats för att gälla under perioden Samverkansöverenskommelsen utgör en gemensam plattform, samt tydliggör den övergripande viljeinriktningen och fokusområdena för det övergripande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Överenskommelsen vilar på Karlskogas vision och kommunövergripande mål samt på polismyndighetens verksamhetsplan för Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari 45 Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 22 december 2015 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2019 Medborgarlöften för Karlskoga Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige godkänna Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Yrkanden Christina Gustavsson (S) och Urban Jonsson (S) yrkade bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Beslutsgång Ordföranden ställde kommunstyrelsens förslag under proposition och fann att kommunfullmäktige biföll detta. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige godkände Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

17 Tjänsteskrivelse 1 (3) KS Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Sammanfattning Befintlig samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott har setts över och reviderats för att gälla under perioden Samverkansöverenskommelsen utgör en gemensam plattform, samt tydliggör den övergripande viljeinriktningen och fokusområdena för det övergripande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Överenskommelsen vilar på Karlskogas vision och kommunövergripande mål samt på polismyndighetens verksamhetsplan för Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Beslutsunderlag Kommunstyrelsens tjänsteskrivelse den 22 december Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Medborgarlöften för Karlskoga. Bakgrund Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga beslutade år 2013 om samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för åren Samverkan mellan polis och kommun, har genom denna överenskommelse, systematiseras och tydliggjorts för att tillsammans skapa förutsättningar för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott. Det brottsförebyggande arbetet för Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga bygger på brottspreventionsteorier av Per-Olof H Wikström. 1 Strategisk överenskommelse om samverkan för bekämpning och förebyggande av brott , KS

18 Tjänsteskrivelse 2 (3) KS Beskrivning av ärendet Befintlig överenskommelse för perioden har setts över och reviderats för att gälla under perioden Detta sammanfaller med polisens nya uppdrag att i större utsträckning utgå från lokala behov. Arbetet sker både genom långsiktiga och sociala åtgärder vilket tydliggörs i denna överenskommelse, som med mer situationella åtgärder som tydliggörs i gemensamma medborgarlöften. Medborgarlöften innebär en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun, med fokus på det som invånare i kommunen upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra. Överväganden Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga tar, genom denna samverkansöverenskommelse, ett gemensamt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Det handlar för Karlskoga kommuns del om en fokusering på fullmäktigemål 1 som innebär att Karlskoga ska vara en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Överenskommelsen ger en förstärkt styrsignal att Karlskoga kommun strävar mot en ökad måluppfyllelse för trygghet och säkerhet. Samarbetet mellan kommun och polis ska integreras och förankras i den ordinarie verksamheten. Konsekvensbeskrivning Framtagande av medborgarlöften har initierat en dialog med invånare i Karlskoga med utgångspunkt från att skapa en trygg och säker kommun genom att minska brottsligheten och öka tryggheten i Karlskoga. Invånarnas synpunkter har samlats genom enkäter och Medborgarundersökningen samt Liv och hälsa ung. Resultatet visar att det finns behov av att prioritera insatser för att öka tryggheten. Sociala/kulturella konsekvenser En gemensam överenskommelse mellan Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga för ökad trygghet innebär en tydlig prioritering av social hållbarhet där det sociala perspektivet är målet för samverkan och kommande insatser. Resultat från enkäter och undersökningar visar på att kvinnor och unga flickor upplever stor otrygghet, vilket gör överenskommelsen till en viktig fråga ur både jämställdhets och barnrättsperspektiv. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott Cecilia Ljung Folkhälsostrateg

19 Tjänsteskrivelse 3 (3) KS Expedieras till Kommunfullmäktige

20 Handläggare: Cecilia Ljung, KS Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2019 Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningsminskningen har bromsats upp under senare år, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunfullmäktigemål 1 innebär att Karlskoga ska vara en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. 1 Bakgrund Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga har fattat beslut om samverkan inom det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet. Samverkansöverenskommelsen utgör en gemensam plattform, samt tydliggör den övergripande viljeinriktningen och fokusområdena för det övergripande brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Med utgångspunkt från en gemensam nulägesbild (problembild) är det båda parters uppdrag att gentemot varandra tydliggöra roller och ansvar samt vilka åtagande som åvilar respektive myndighet i syfte att öka tryggheten och minska brottsligheten i Karlskoga. Arbetet sker både genom långsiktiga och sociala åtgärder som tydliggörs i denna överenskommelse, som med mer situationella åtgärder som tydliggörs i gemensamma medborgarlöften. Medborgarlöften innebär en utveckling och förstärkning av samverkansöverenskommelsen mellan polis och kommun, med fokus på det som invånare i kommunen upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra. Löftena är därmed en beskrivning av vad som polisen och kommunen lovar att åstadkomma 1 Karlskoga kommun, Kommunstyrelsen (2015), Mål och budget Karlskoga kommun, KS c:\temp\notese6f7da\cljga63bbh.docx

21 2 (5) tillsammans. Löftena ska omfatta prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie styr- och ledningssystem 2. Karlskoga kommun och lokalpolisområde Karlskoga tar, genom denna samverkansöverenskommelse, ett gemensamt ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Kommun och polis ska tillsammans skapa tillit mellan varandra, skapa en gemensam bild av arbetet och använda gemensamma begrepp. Samarbetet ska integreras och förankras i den ordinarie verksamheten. Övergripande mål och syfte De övergripande målen med denna överenskommelse är att skapa en trygg och säker kommun genom att minska brottsligheten och öka tryggheten i Karlskoga. Syftet med överenskommelsen är att tydliggöra de prioriterade fokusområden som Karlskoga kommun och polisen ska samverka kring. Med utgångspunkt i en gemensam problembild skall kommun och polis teckna en överenskommelse samt planera gemensamma insatser för att uppnå de övergripande målen. Gemensamma fokusområden Förutsättningen för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen enas om vilka fokusområden som finns lokalt med utgångspunkt från den lokala problembilden på kort och lång sikt. Under hösten 2015 har lokalpolisområde Karlskoga och Karlskoga kommun analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Underlag för detta har varit brottsstatistik, trygghetsundersökningar, medborgardialog, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit 3. Efter att ha analyserat problembilden har Karlskoga kommun och polisen Karlskoga enats om att följande fokusområden skall prioriteras under avtalstiden. - Grundläggande fri och rättigheter - Våld i nära relationer - Våld i offentlig miljö - Familjestöd - Skadegörelse/klotter - Alkohol, narkotika, dopning och tobak - Organiserad brottslighet I arbetet med fokusområdena är det viktigt att belysa problematiken ur ett flertal perspektiv, exempelvis tillgänglighets-, etniskt- och 2 För Karlskoga kommun är detta målstyrningen och för polisen verksamhetsplaner. 3 Händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem.

22 3 (5) jämställdhetsperspektiv för att bemöta olikheter i förutsättningar och beteenden. Beskrivning av fokusområdena Grundläggande fri och rättigheter Det fria ordet och den öppna debatten, liksom rätten att fritt uttrycka sin religiösa tro, visa sin sexuella identitet eller att accepteras oavsett etniskt ursprung är grundläggande för det demokratiska samhället. Brott mot dessa och andra grundläggande fri- och rättigheter riskerar att inskränka både på den enskildes möjligheter att fritt åtnjuta de fri- och rättigheter som förknippas med det öppna demokratiska samhället och det öppna samhället i sig. Det är särskilt viktigt att kunna bekämpa hatbrott och våldsbejakande extremism för att skydda grundläggande fri- och rättigheter. Våld i nära relationer Våld i nära relation omfattar allt fysiskt och psykiskt våld mot anhöriga barn och vuxna som utsätts för våld och förtryck. Risk- och missbruksproblematik är en stark riskfaktor för våld i nära relationer. Våldet leder till en social otrygghet, vilket är en stark riskfaktor för ohälsa. Dessa faktorer kan påverka hälsan hos individer, inte minst den psykiska hälsan. Våld i nära relation domineras av mäns våld mot kvinnor. Det är av stor vikt att förebygga och minska våld i nära relationer samt att synliggöra problematiken. Våld i offentlig miljö Syftet är att Karlskogaborna, oavsett kön, ålder, socioekonomisk status och etniskt ursprung ska känna sig trygga då de vistas i det offentliga rummet. Det ska gälla i det egna bostadsområdet såväl som i centrum med dess nöjesliv. Platsens utformning har betydelse för Karlskogabornas känsla av trygghet. En plats där folklivet är naturligt, upplevs ofta som trygg och trivsam med informell kontroll. Tryggheten i Karlskoga ska öka. Våldsbrott i offentliga miljöer är mest frekvent under helger och då vanligtvis i krogmiljöer. Ordningsstörningar förekommer vanligtvis i de centrala delarna av staden. Familjestöd Familjestöd är stöd och samverkan med familjer, föräldrar och barn, men föräldrastöd är en vanligare benämning. Definitionen av föräldrastöd är: "En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva samt sociala utveckling och/eller stärker föräldrars sociala nätverk." 4 Trygga och goda relationer inom familjen ökar barns möjlighet till god hälsa och gott liv, och därför är det viktigt att arbeta tillsammans med föräldrar så att de har möjlighet att skapa goda relationer inom familjen och till sina barn. 4 Regeringskansliet. "Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd - En vinst för alla."

23 4 (5) Skadegörelse/klotter Skadegörelse och klotter bidrar till en känsla av otrygghet. En nedklottrad miljö upplevs inte bara som otrivsam och ful, utan innebär också stora kostnader. Klotter kan vara en inkörsport till vidare brottslighet. Snabb sanering är en verkningsfull åtgärd. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Bruk av beroendeframkallande medel så som alkohol, narkotika, doping och tobak ökar risken för ohälsa och otrygghet. Konsumtionen är också nära kopplat till skador och våldsamt beteende. Tidig alkohol- och tobaksdebut har ett samband med högre konsumtion senare i livet. Alkohol- och tobaksanvändningen samvarierar även med andra riskbeteenden såsom drogmissbruk. Droger orsakar allvarliga och obotliga skador och sjukdomar samt leder ofta till en livsstil som innefattar kriminalitet och våld. Förebyggande ANDT-arbete är därför av stor vikt. Över tid har den liberala synen på droger ökat. Det förebyggande ANDT-arbetet bör därför prioriteras. Barn, unga och vuxna som anhöriga i familjer med risk- och missbruksproblematik löper stor risk för ohälsa samt fysiskt och psykiskt våld. Det finns risk att anhöriga blir medberoende och barnen riskerar att ärva det sociala beteendet. Organiserad brottslighet Organiserad brottslighet ställer ofta till stor skada och är på många sätt ett hot mot samhället. Den är nätverksbaserad, vinstinriktad och bedrivs i projektform. Medlemmarna har vilja och förmåga att skydda och underlätta brottslig verksamhet genom otillåten påverkan. Uppföljning och analys av överenskommelse och medborgarlöften Under hösten 2015 har polisen och Karlskoga kommun analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet med utgångspunkt från ett gemensamt orsaksanalysmöte. Underlag för detta har varit brottsstatistik, trygghetsundersökningar, medborgardialog, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit 5. Detta fungerar som nulägesbeskrivning till både överenskommelse och medborgarlöften. Situationell prevention Det kortsiktiga trygghetsskapandearbetet formuleras som medborgarlöften. Medborgarlöftena följs upp genom ordinarie styr- och ledningssystem inom respektive förvaltning/myndighet/bolag. En övergripande uppföljning av medborgarlöftena redovisas skriftligt i en tertialrapport och presenteras muntligt i samband med ordinarie sammanträde med brottsförebyggande rådet. Under hösten skall en ny kartläggning och analys av gemensamma fokusområden göras gemensamt av parterna. Resultatet av denna analys skall tillsammans med uppföljningen av överenskommelsen och 5 Händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem.

24 5 (5) medborgarlöftena vara grunden för prioritering av gemensamma åtaganden i kommande medborgarlöften. Social prevention Det långsiktiga trygghetsskapandearbetet följs upp genom ordinarie arbete med Karlskogas fullmäktigemål och styrmått, men även genom trygghetsmätningar och liknande. Överenskommelsens mål och fokusområden följs även upp genom prioriterade mätningar som tas fram i samband med orsaksanalysmöte. Uppföljning samt framtagande av förslag på ny överenskommelse sker i samverkan mellan polis och kommun. Ett förslag på ny överenskommelse skall vara klart innan Ansvar Varje nämnd/styrelse/bolag och lokalpolisområde ansvarar för att genomföra åtgärder och mätningar utifrån beslutade fokusområden. Ansvar för samordning av uppföljning inför det lokala brottsförebyggande rådet sköts av kommunens säkerhetssamordnare och kommunpolisen. Kommunikation Arbetet med överenskommelse och medborgarlöften ska vara transparant. Extern informationen sker tertialvis utifrån övergripande uppföljning av medborgarlöften i samband med brottsförebyggande rådets möten. Detta kommuniceras genom press samt via kommunens och polisens hemsidor. Ekonomi Om inget annat överenskommes svarar varje myndighet för sina respektive kostnader. Tidplan Denna överenskommelse avser tiden från och med till och med Karlskoga -XX-XX Thomas Jäderkvist Sven Olov Axelsson Lokal polisområdeschef Kommunstyrelsens ordförande

25 Handläggare: Cecilia Ljung, KS Medborgarlöften för Karlskoga Medborgarlöften innebär en utveckling och förstärkning av arbetet med den strategiska samverkansöverenskommelsen för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2019, med fokus på det som invånare i kommunen upplever som viktigast för att känna sig trygga och säkra. Löftena är därmed en beskrivning av vad som Polisen och Karlskoga kommun lovar att åstadkomma tillsammans. Löftena ska omfatta prioriterade åtgärder som harmonierar med parternas ordinarie styr- och ledningssystem 1. Process framtagande av medborgarlöften i Karlskoga Under hösten 2015 har Polisen och Karlskoga kommun analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Underlag för detta har varit brottsstatistik, trygghetsundersökningar, medborgardialoger, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit (händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem). Utifrån medborgarnas synpunkter och tillgänglig statistik vill Polisen och Karlskoga kommun utveckla följande områden under : 1. Förbättra dialogen mellan Polis och människor som drabbats av brott. När en förundersökning inletts, kommer kontakt att tas inom en vecka efter att en utredare tilldelats ärendet. 2. Genomföra inventeringar av den fysiska miljön med fokus på parkområden samt gång- och cykelvägar. 3. Intensifiera arbetet mot ordningsstörningar och missbruk i områden där invånarna känner sig mindre trygga. Förutom repressiva åtgärder ska även samtliga personer mötas med ett erbjudande om hjälp till vård från samhällets olika skyddsnät. 4. Genomföra trygghetsdialoger i samverkan med boende och näringsidkare i kommunens olika områden där invånarna känner sig mindre trygga. Dialogerna ska ligga till grund för framtida trygghetsskapande åtgärder. 1 För Karlskoga kommun är detta målstyrningen och för polisen verksamhetsplaner.

26 2 (2) Uppföljning 1. Förbättra dialogen mellan Polis och människor som drabbats av brott. När en förundersökning inletts, kommer kontakt att tas inom en vecka efter att en utredare tilldelats ärendet. Löfte 1 följs upp av Polisen genom: - Internredovisning inom Karlskogapolisens utredningsavdelning. 2. Genomföra inventeringar av den fysiska miljön med fokus på parkområden samt gång- och cykelvägar. Löfte 2 följs upp av Karlskoga kommun genom: - Antal genomförda inventeringar av den fysiska miljön. 3. Intensifiera arbetet mot ordningsstörningar och missbruk i områden där invånarna känner sig mindre trygga. Förutom repressiva åtgärder ska även samtliga personer mötas med ett erbjudande om hjälp till vård från samhällets olika skyddsnät. Löfte 3 följs upp av Polisen genom: - Antal LOB, särskild uppföljning unga under 18 (20) år - PL 13 (avvisade, stör ordningen) - Rapportering av urinering och drickning på allmän plats - Antal rapporterade för drograttfylleri - Antal rapporterade för rattfylleri - Antal rapporterade för narkotikabrott, särskild uppföljning unga under 18 (20) år - Antal vårderbjudande - Antal trafikkontroller 4. Genomföra trygghetsdialoger i samverkan med boende och näringsidkare i kommunens olika områden där invånarna känner sig mindre trygga. Dialogerna ska ligga till grund för framtida trygghetsskapande åtgärder. Löfte 4 följs upp gemensamt av Polisen och Karlskoga kommun genom: - Antal genomförda trygghetsdialoger

27 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 43 KS Integrationspolitiskt program för Karlskoga kommunkoncern Sammanfattning Den 24 mars beslutade kommunfullmäktige att en koncernövergripande strategi för integration ska tas fram under Beslutet var ett resultat av den omvärldsdag som genomfördes i januari 2015, med temat integration. Begreppet program valdes istället för strategi då det följer det beslut om styrdokument som kommunen antagit. Innehållet i ett program motsvarar innehållet i en strategi. För att skapa ett förbättrat integrationsarbete i Karlskoga krävs att intentionerna i programmet omsätts i insatser och åtgärder. Dessa ska utformas av varje nämnd/styrelse och bolag utifrån respektive verksamhets uppdrag. Arbetet ska inkluderas och redovisas årligen i den ordinarie styrmodellen för Karlskoga. Åtgärder och insatser ska styra mot fullmäktigemålen och bolagens affärsmål. Därför behöver varje styrelse/nämnd och bolag tydliggöra mål som kopplas till insatserna utifrån områdena i integrationsprogrammet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari 46 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 21 december 2015, reviderad den 20 januari Integrationspolitiskt program Karlskoga kommunkoncern Kommunstyrelsens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige godkänna förslag till integrationspolitiskt program för Karlskoga kommunkoncern Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige ge nämnderna och de kommunala bolagen i uppdrag att tydliggöra mål och handlingsplaner utifrån integrationsprogrammet och de synpunkter och idéer som framkom på omvärldsdagen Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige besluta att uppföljning sker i samband med ordinarie uppföljning av mål och styrmått. Yrkanden Pia Renman (M) yrkade på en återremiss för att komplettera programmet med en tydlig politisk utvecklingsdimension vad gäller programmets sex identifierade integrationsområden. Det är i sammanhanget nödvändigt att nämnderna involveras i arbetet och att det snarast påbörjas och verkställs. Kompletteringen av programmet behöver fokusera på det följande: Justerande Utdragsbestyrkande

28 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Vad behöver vi inrikta arbetet på (strategiskt) och vad behöver hända (handlingsplan) i praktiken för att: - skapa en effektiv mottagningsverksamhet - barnen ska få en god utbildning - vuxna ska få tillgång till utbildning och språk - Karlskoga kommun som arbetsgivare bidrar till att fler får ett arbete - Karlskoga kommun engagerar näringslivet i syfte att fler får ett arbete - behovet av bostäder och lokaler löses - nyanlända får del av kultur- och föreningsverksamheter - mötesplatser kan skapas - förtydliga den värdegrund som styr vårt handlande - samordna integrationsarbetet i koncernen. Alf Rosberg (M) yrkade bifall till Pia Renmans (M) återremissyrkande. Beslutsgång Ordföranden ställde yrkande om återremiss mot att ärendet skulle avgöras under dagens sammanträde och fann underlag för en minoritetsåterremiss. Kommunfullmäktiges beslut Ärendet återremitteras för att programmet ska kompletteras med en tydlig politisk utvecklingsdimension vad gäller programmets sex identifierade integrationsområden. Det är i sammanhanget nödvändigt att nämnderna involveras i arbetet och att det snarast påbörjas och verkställs. Kompletteringen av programmet behöver fokusera på det följande: Vad behöver vi inrikta arbetet på (strategiskt) och vad behöver hända (handlingsplan) i praktiken för att: - skapa en effektiv mottagningsverksamhet - barnen ska få en god utbildning - vuxna ska få tillgång till utbildning och språk - Karlskoga kommun som arbetsgivare bidrar till att fler får ett arbete - Karlskoga kommun engagerar näringslivet i syfte att fler får ett arbete - behovet av bostäder och lokaler löses - nyanlända får del av kultur- och föreningsverksamheter - mötesplatser kan skapas - förtydliga den värdegrund som styr vårt handlande - samordna integrationsarbetet i koncernen. Expedieras till Samtliga nämnder och styrelser i kommunkoncernen Justerande Utdragsbestyrkande

29 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 45 KS.0059 Revidering av Lokala brottsförebyggande rådets reglemente Sammanfattning Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors bildades efter beslut i kommunfullmäktige i Karlskoga och Degerfors Rådet är ett forum, där alla parter utgår från en gemensam problembild och grundsyn samt forskningsstöd. Rådet ska hålla frågan om brottsprevention levande. Rådet är inte ett beslutande organ utan ett forum för informationsöverlämnande mellan de representerade myndigheterna/-förvaltningarna. I rådet ingår politiker från kommunstyrelserna, kommunernas nämnder - ordföranden samt två oppositionspolitiker. De deltagande politikerna ska inte fatta politiska beslut utan få och ge information om det aktuella brottsförebyggande arbetet i kommunerna. De deltagande politikerna har sedan möjlighet att föra informationen vidare till övriga politiker i nämnderna. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari 48 Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 januari Reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet den 18 december 201 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutade att anta reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors. Expedieras till Degerfors kommun Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

30 Styrdokument 1 (3) SN Fastställt av KF Reglemente för Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors, Lok Brå 1 Grund Lokala brottsförebyggande rådet Karlskoga/Degerfors, Lok Brå, bildades Rådet är inrättat av kommunstyrelserna i respektive kommun. Det övergripande uppdraget för rådet är brottsprevention och att arbeta trygghetsfrämjande. Rådet är ett forum där alla parter utgår från en gemensam problembild och grundsyn samt forskningsstöd. Rådet administreras från socialförvaltningen i Karlskoga. Möjlighet finns att flytta administrationen till Degerfors vid mandatperiodens slut. Rådets utsedda ledamöter och ersättare löper över en mandatperiod. 2 Rådets uppgifter Lokala brottsförebyggande rådet är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och polisen. Rådet ska verka för att förebygga brottsligheten och öka tryggheten, både kort- och långsiktigt. Rådet har möjlighet att vara styrgrupp för olika projekt eller verksamheter, exempelvis samverkansöverenskommelse med polisen och medborgarlöften. Uppföljning/återkoppling av projekt eller verksamheter, exempelvis medborgarlöften, görs i rådet. Rådet ska följa upp och förebygga brottslighet genom att: Samarbeta och följa upp samverkansavtalet mellan kommunerna och polisen. Förmedla information om behov av insatser från olika förvaltningar/- organ.

31 Styrdokument 2 (3) SN Rådets sammansättning Politiker Karlskoga Rådet består av ordföranden i kommunstyrelsen, socialnämnden, barnoch utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden, myndighetsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Degerfors Rådet består av ordföranden i kommunstyrelsen, socialnämnden, kulturoch utbildningsnämnden, gymnasienämnden, folkhälsonämnden, och servicenämnden. Gemensamt En oppositionsledamot i vardera kommunstyrelse utses samt ersättare till dessa. Vid frånvaro av nämndordförande utser nämndordföranden en ersättare i respektive nämnd. Ordförande i rådet är Karlskoga socialnämnds ordförande. Som vice ordförande är Degerfors socialnämnds ordförande. Möjlighet ges att ändra vid mandatperiodens slut. Tjänstemän I rådet ingår alla förvaltningschefer i nämnder ovan, lokalpolisområdeschef, kommunpolis, säkerhetssamordnarna i kommunerna, folkhälsostrateg samt sekreterare. Ytterligare tjänstemän adjungeras vid behov. Om förvaltningscheferna inte kan delta utser de en tjänsteman som ersätter dem på sammanträdet. Vid behov kan representant från andra samhällsorgan, exempelvis primärvården, inbjudas för information och/eller samråd i vissa frågor. 4 Ersättning För tjänstgörande politiker gäller kommunernas arvodesreglementen. 5 Beredningsmöte Ordförande, kommunpolis och säkerhetssamordnarna, folkhälsostrateg samt sekreterare ingår i rådets beredning. Beredningens uppgift är att före rådets sammanträde bereda aktuella ärenden. Rådets ordförande är ordförande i beredningen.

32 Styrdokument 3 (3) SN Arbetsformer Lokala brottsförebyggande rådet sammanträder tre gånger per år januari, maj och september. Extra sammanträde kan hållas för behandling av en viss fråga om rådets ordförande eller vice ordförande så begär. Vid sammanträde förs protokoll som justeras av ordförande. Då rådet är ett referensorgan, och inte ett beslutande organ, används inte formuleringen beslut i protokollet. I protokollet kan antecknas ledamöternas synpunkter i form av Anteckning i protokollet. Protokoll ska skickas till ledamöterna via e-post samt vid behov andra berörda nämnder/organ samt publiceras på kommunernas hemsidor. Efter sammanträdena ska en medieinformation lämnas. Föredragningslista över ärenden som ska behandlas ska delges ledamöter och ersättare senast sju dagar före rådets sammanträde. 7 Revidering av reglemente Revideringar i detta reglemente kan initieras i Lokala brottsförebyggande rådet eller kommunstyrelserna, men fastställs genom beslut i kommunalfullmäktige i respektive kommun.

33 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige KF 46 KS Kommunövergripande internkontroll 2015, kontanthantering Sammanfattning Syftet med internkontrollen är att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vidare syfte är att rapportering om ekonomi och verksamhet är tillförlitlig samt att lagar och föreskrifter följs. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att kommunen har en god internkontroll. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2014 att som kommunövergripande internkontrollområde för 2015 granska kontanthanteringen i kommunens samtliga verksamheter. En granskning av kontanthantering har genomförts i kommunens samtliga verksamheter. Granskningen är genomförd utifrån den fastställda kommunövergripande riktlinjen tillsammans med en del nämndspecifika riktlinjer. Resultatet av granskningen för kontanthanteringen i kommunens verksamheter 2015 påvisar inga oegentligheter. Mindre brister i efterlevnad av upprättad rutin förekommer när det gäller tidsomfattningen över insättningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari 49 Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 januari Kultur- och föreningsnämndens protokoll den 18 november Folkhälsonämndens protokoll den 20 maj Socialnämndens protokoll den 16 november Barn- och utbildningsnämndens protokoll den 14 december Gymnasienämndens protokoll den 18 december Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutade att godkänna redovisning av kommunövergripande internkontroll avseende kontanthantering. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

34 Christian Westas, ekonomichef Tjänsteskrivelse 1 (1) KS Redovisning av kommunövergripande internkontroll avseende kontanthantering Sammanfattning Syftet med internkontrollen är att säkerställa att verksamheten är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Vidare syfte är att rapportering om ekonomi och verksamhet är tillförlitlig samt att lagar och föreskrifter följs. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att kommunen har en god internkontroll. Kommunfullmäktige beslutade 16 december 2014 att som kommunövergripande internkontrollområde för 2015 granska kontanthanteringen i kommunens samtliga verksamheter. En granskning av kontanthantering har genomförts i kommunens samtliga verksamheter. Granskningen är genomförd utifrån den fastställda kommunövergripande riktlinjen tillsammans med en del nämndspecifika riktlinjer. Resultatet av granskningen för kontanthanteringen i kommunens verksamheter 2015 påvisar inga oegentligheter. Mindre brister i efter levnad av upprättad rutin förekommer när det gäller tidsomfattningen över insättningar. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 januari Kultur- och föreningsnämndens protokoll den 18 november Folkhälsonämndens protokoll den 20 maj Socialnämndens protokoll den 16 november Barn- och utbildningsnämndens protokoll den 14 december Gymnasienämndens protokoll den 18 december Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna redovisning av kommunövergripande internkontroll avseende kontanthantering Christian Westas Ekonomichef Beslutet expedieras till: Samtliga nämnder

35

36 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 71 KS Motion om ombyggnaden av torget i Karlskoga Sammanfattning En motion från Leif Fredriksson (SPI Välfärden) och Mikael Hedström (-) har inkommit som väcktes i kommunfullmäktige den 24 mars I motionen yrkar motionärerna på att torget inte byggs om i nuläget, med undantag av iordningställande av en offentlig toalett. Motionärerna framför vidare att de medel som ombyggnaden av torget skulle kosta, enligt en kalkyl som är kopplad till ett utformningsförslag, istället bör läggas på renovering och tillbyggnad av Rävåsskolan. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen och föreslår att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detalj-planläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Kommunstyrelsen ledningskontor delar samhällsbyggnadsnämndens ståndpunkt. Eftersom frågan om torgets ombyggnad är under handläggning, vilket bl a inkluderar en medborgardialog, där alla delar i det ombyggnadsförslag som motionen refererar till är öppna för diskussion, föreslås att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Därutöver är Rävåsskolans om- och tillbyggnad numera beslutad och fullt ut finansierad. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 februari Protokollsutdrag från Samhällsbyggnadsnämnden den 17 december Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 december 2015 Motion om ombyggnad av torget i Karlskoga den 24 mars 2015 Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd, med hänvisning till att frågan om torgets ombyggnad är under handläggning, vilket bl a inkluderar en medborgardialog, där alla delar i det ombyggnadsförslag som motionen refererar till är öppna för diskussion. Yrkanden Sven-Olov Axelsson (S) yrkade att kommunstyrelsens beslutar enligt Samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att föreslå Kommunfullmäktige besluta att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detaljplanläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Justerande Utdragsbestyrkande

37 Protokollsutdrag 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Beslutsgång Ordförande ställde Sven-Olov Axelssons (S) yrkande mot kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut. Ordförande fann att kommunstyrelsen beslutade enligt Sven-Olov Axelssons (S) förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens beslutade att föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detalj-planläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Expedieras till Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande

38 Tjänsteskrivelse 1 (2) KS Handläggare Bosse Björk Svar på motion om ombyggnad av torget i Karlskoga Sammanfattning En motion från Leif Fredriksson (SPI Välfärden) och Mikael Hedström (SD) har inkommit som väcktes i kommunfullmäktige den 24 mars I motionen yrkar motionärerna på att torget inte byggs om i nuläget, med undantag av iordningställande av en offentlig toalett. Motionärerna framför vidare att de medel som ombyggnaden av torget skulle kosta, enligt en kalkyl som är kopplad till ett utformningsförslag, istället bör läggas på renovering och tillbyggnad av Rävåsskolan. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig över motionen och föreslår att att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detaljplanläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Kommunstyrelsen ledningskontor delar samhällsbyggnadsnämndens ståndpunkt. Eftersom frågan om torgets ombyggnad är under handläggning, vilket bl a inkluderar en medborgardialog, där alla delar i det ombyggnadsförslag som motionen refererar till är öppna för diskussion, föreslås att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Därutöver är Rävåsskolans om- och tillbyggnad numera beslutad och fullt ut finansierad. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 11 februari. Protokollsutdrag från Samhällsbyggnadsnämnden 176, den 17 december Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 december 2015 Motion om ombyggnad av torget i Karlskoga den 24 mars 2015

39 Tjänsteskrivelse 2 (2) KS Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd, med hänvisning till att frågan om torgets ombyggnad är under handläggning, vilket bl a inkluderar en medborgardialog, där alla delar i det ombyggnadsförslag som motionen refererar till är öppna för diskussion. Bosse Björk Samhällsplaneringschef Expedieras till Motionärerna Samhällsbyggnadsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Folkhälsonämnden Kommunstyrelsens ledningskontor

40 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden SBN 176 SBN Motion om ombyggnaden av torget i Karlskoga Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga kommun har beretts möjlighet att yttra sig över en motion angående Alfred Nobels Torg m.m. Motionärerna anser att Alfred Nobels Torg inte skall byggas om nu, främst av ekonomiska skäl, och att investeringar behövs i andra projekt. Motionärerna, Leif Fredriksson(SPI) och Mikael Hedström (SD), skriver SPI och SD yrkar på att Torget inte byggs om i nuläget, med undantag av iordningsställande av en offentlig toalett. I stället bör de 15 miljoner kr som skulle avsättas till torgets ombyggnad användas vid ev. kompletterande skolbyggnation vid Rävåsskolan. Enligt beslut ska 10 miljoner avsättas till renovering av Rävåsskolan. En omfördelning av pengarna enligt motionen skulle alltså innebära 25 miljoner till förbättring av skolmiljön för många av kommunens barn och skolpersonal. SPI och SD anser att det är viktigare att möjliggöra en bra skolmiljö och behålla en av de få kulturbyggnader som finns kvar i kommunen än att förändra torget. Det pågår ett detaljplanarbete för Torget varför Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionens synpunkter tas med i planarbetets samrådsfas. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 2 december 2015 Motion om ombyggnaden av torget i Karlskoga Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detaljplanläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att föreslå Kommunfullmäktige besluta att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detaljplanläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Justerande Utdragsbestyrkande

41 Tjänsteskrivelse 1 (2) SBN Handläggare Pål Anders Stensson Motion om ombyggnaden av torget i Karlskoga Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga kommun har beretts möjlighet att yttra sig över en motion angående Alfred Nobels Torg m.m. Motionärerna anser att Alfred Nobels Torg inte skall byggas om nu, främst av ekonomiska skäl, och att investeringar behövs i andra projekt. Det pågår ett detaljplanarbete för Torget varför Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att motionens synpunkter tas med i planarbetets samrådsfas. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadsförvaltningen, daterat Bakgrund Under 2013 genomförde Karlskogas politiker en medborgardialog angående eventuell ombyggnad av Alfred Nobels Torg (Torget) i Karlskoga Centrum. Samhällsbyggnadsförvaltningen har därefter under 2014 genomfört en utredning angående möjlig utformning av Torget vilken sammanfattas i en skiss under våren Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar nu med ett program för en ny detaljplan som skall styra en framtida utformning av Torget. Programmet är det första steget i en detaljplaneprocess enligt Plan- och Bygglagen. Beskrivning av ärendet Motionärerna, Leif Fredriksson och Mikael Hedström, skriver: SPI och SO yrkar på att Torget inte byggs om i nuläget, med undantag av iordningsställande av en offentlig toalett. I stället bör de 15 miljoner kr som skulle avsättas till torgets ombyggnad användas vid ev. kompletterande skolbyggnation vid Rävåsskolan. Enligt beslut ska 10 miljoner avsättas till renovering av Rävåsskolan. En omfördelning av pengarna enligt motionen skulle alltså innebära 25 miljoner till förbättring av skolmiljön för många av kommunens barn och skolpersonal. SPI och SO anser att det är viktigare att möjliggöra en bra skolmiljö och behålla en av de få kulturbyggnader som finns kvar i kommunen än att förändra torget.

42 Tjänsteskrivelse 2 (2) SBN Överväganden Under den detaljplanprocess som ovan beskrivits finns möjlighet för politiskt aktiva, myndigheter, sakägare och allmänheten att framföra synpunkter. Motionens synpunkter kommer att finnas med som underlag till det fortsatta planarbetet med Torget och Centrum. En eventuell investering i samband med detta beslutas av kommunstyrelsen. En hållbarhetsgranskning enligt checklista har inte gjorts i detta ärende, det kommer att göras genom hela plan- och byggprocessen. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att motionen, mot bakgrund av pågående programarbete inför detaljplanläggning, inte medför någon åtgärd utan hänvisar till att synpunkterna tas med i samrådet för detaljplanprogrammet. Pål Anders Stensson Stadsarkitekt Expedieras till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

43 "immun ",yre!;e~n Motion ställd till Kommunfullmäktige Motion angående ombyggnad av Torget i Karlskoga. SPI och SO yrkar på att Torget inte byggs om i nuläget, med undantag av iordningsställande aven offentlig toalett. f stället bör de 15 miljoner kr som skulle avsättas till torgets ombyggnad användas vid ev. kompletterande skolbyggnation vid Rävåsskolan. Enligt beslut ska 10 miljoner avsättas till renovering av Rävåsskolan. En omfördelning av pengarna enligt motionen skulle alltså innebära 25 miljoner till förbättring av skolmiljön för många av kommunens barn och skolpersonal. SPI och SO anser att det är viktigare att möjliggöra en bra skolmiljö och behålla en av de få kulturbyggnader som finns kvar i kommunen än att förändra torget. SPI Välfärden Mikael Hedström Partiföreträdare Partiföreträdare

44 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 81 KS.0016 Ekonomisk rapport januari-februari Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har upprättat en ekonomisk rapport för perioden januari februari. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse 9 mars Ekonomisk rapport för perioden januari februari Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkände upprättad ekonomisk rapport för perioden januari februari. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

45 Ekonomisk rapport januari februari Karlskoga kommun KS.0016

46 Innehåll Kommentarer ekonomisk rapport... 3 Driftredovisning kommunen totalt... 4 Sammanställning ekonomisk rapport... 5 Kommunfullmäktige... 6 Ekonomisk rapport kommunstyrelsen... 8 Ekonomisk rapport socialnämnden Ekonomisk rapport barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk rapport kultur- och föreningsnämnden Ekonomisk rapport samhällsbyggnadsnämnden Ekonomisk rapport myndighetsnämnden Ekonomisk rapport folkhälsonämnden Ekonomisk rapport gymnasienämnden Ekonomisk rapport överförmyndarnämnden Ekonomisk rapport administrativa nämnden... 27

47 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 3 (27) Datum Kommentarer ekonomisk rapport Februari Kommunen totalt För perioden januari-februari redovisar kommunen ett positivt resultat motsvarande +30,1 mnkr. Budgeterat resultat för hela var +32,3 mnkr vilket motsvarar +2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Helårsprognosen per 29 februari är att budgeten är i balans. Senaste skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), daterad 26 februari, visar en positiv förändring mot budget. Detta beror på att befolkningsutfallet per 1 november 2015 var , vilket innebar 135 personer bättre än budgeterad befolkning. Förbättringen av skatteunderlagsprognosen motvägs dock av negativ årsprognos för verksamheternas driftkostnader. Se nedan för mer detaljer. När man prognostiserar helårsresultat efter två månader föreligger alltid stor osäkerhet vilket är viktigt att påpeka. Driftredovisning/nämnder styrelser Verksamheternas driftredovisning per 29 februari uppvisar en helårsprognos för som är negativ i jämförelse med budget. För samtliga nämnder prognostiseras totalt en negativ avvikelse mot budget motsvarande -2,7 mnkr. De nämnder som har avvikelser är följande: Kommunstyrelsen prognostiserar -0,7 mnkr mot budget. Den negativa avvikelsen beror på obudgeterade sociala investeringar i form av bidrag till Svenska Migrationscentret. Samhällsbyggnadsnämnden prognostiserar -1,2 mnkr beroende på extra satsningar på lokalrenoveringar och IT-program. Gymnasienämnden prognostiserar -1,0 mnkr beroende på ökade förvaltningsgemensamma kostnader. Administrativ nämnden prognostiserar ett positivt resultat på 271 tkr jämfört med budget. Investeringar Budgeterade investeringsutgifter för var 54,3 mnkr, dock tillkommer ombudgeteringar från icke avslutade projekt från Per 29 februari är totala årsprognosen för investeringsutgifter 82,4 mnkr. 3

48 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 4 (27) Datum Driftredovisning kommunen totalt Kommunens driftkostnad, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Verksamhet, netto Finansförvaltning Summa nettokostnad

49 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 5 (27) Datum Sammanställning ekonomisk rapport Driftredovisning Nämnd Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kommunfullmäktige inkl revision Kommunstyrelsen (verksamhet) Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Överförmyndarnämnden Administrativa nämnden Summa Investeringar Nämnd Årsprognos Utfall jan-feb Årsprognos budgetavvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen (verksamhet) Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Summa

50 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 6 (27) Datum Kommunfullmäktige Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Kommunfullmäktige Revisionen Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Kommunfullmäktige redovisade i februari ett positivt resultat på 103 tkr vilket beror på att revisionens budget för konsulter ännu inte hade använts. Kommunfullmäktige, exklusive revisionen, låg precis i fas med sin budget men arvoden har dragit över periodens budget på grund av att inkomstbasbeloppet har ökat. På årsbasis resulterar detta i ökade arvodeskostnader men då kommunfullmäktiges sammanträde i mars ställs in resulterar det ändå i lägre arvodeskostnader för året och prognosen är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Den ingående balansen 2014 samt överskottet från 2014 täcker till viss del det underskott som kommunfullmäktige hade för Till har kommunfullmäktiges budget ökats och det täcker nästan helt de ökade arvodeskostnaderna och prognosen är ett nollresultat. Treårsperioden kommer således att resultera i ett negativt resultat på totalt 772 tkr. 6

51 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 7 (27) Datum Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb 597 tkr 619 tkr Kommentarer Anledningen till att arvodeskostnaderna har ökat med 3,7 % i jämförelse med samma period förra året beror på att inkomstbasbeloppet, som styr arvodesersättningen enligt arvodesbestämmelserna, har ökat. Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Från föregående år Voteringsutrustning Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Kommunfullmäktige har fört med sig den sedan tidigare ej använda investeringsbudgeten för en voteringsutrusning som är kopplad till ett eventuellt byte av sammanträdeslokal. 7

52 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 8 (27) Datum Ekonomisk rapport kommunstyrelsen Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Kommunstyrelsen som nämnd Kommunstyrelsens oförutsedda Kommundirektör Utvecklingsenheten IT-enheten Kansliet Ekonomiavdelningen Personalenheten Kommunikationsenheten Bemanningsenheten Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Kommunstyrelsens ledningskontor redovisade i februari ett positivt resultat på ca 1 mnkr. Det beror bland annat på att kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader inte är helt utnyttjad och att vi ännu inte haft några större kostnader för vissa projekt såsom Servicecenter, IT-guide och utvecklingsprojekt. I resultat ingår kostnader för obudgeterade sociala investeringar avseende bidrag till Svenska Migrationscentret på 117 tkr. Av kommunstyrelsens budget för oförutsedda kostnader har ett beslut tagits i januari om att använda 550 tkr till ett ökat driftsbidrag för Science Park. Omfördelning för detta har gjorts från den oförutsedda budgeten till kommundirektören. Bemanningsenheten redovisar ett negativt resultat på ca 1 mnkr och av detta avser ca 900 tkr lönekostnader för evakueringsboendet i Knapped, där intäkten för att täcka kostnaderna återsöks från Migrationsverket. Årets prognos är för verksamheterna ett nollresultat men kommer med anledning av de obudgeterade sociala investeringarna att redovisa ett negativt resultat på 700 tkr för bidrag till Svenska Migrationscentret. 8

53 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 9 (27) Datum Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Kommunstyrelsen har under de senaste två åren redovisat positiva resultat när vi bortser från de obudgeterade kostnaderna för sociala investeringar. Det beror på vakanser, lägre kostnader för vissa köpta tjänster, projekt samt att kommunstyrelsen inte har använt hela sin budget för oförutsedda kostnader. Årets prognos är ett negativt resultat om 700 tkr för kostnaderna avseende de obudgeterade sociala investeringarna för bidrag till Svenska Migrationsverket. År 2013 öronmärktes 15 mnkr av eget kapital för sociala investeringar och således ska resultatet förbättras med motsvarande som ingångsvärde för åren Prognosen för treårsperioden är ett positivt resultat om ca 12 mnkr. Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb tkr tkr Kommentarer Lönekostnaderna har ökat med ca 9,8 %, tillika 1,9 mnkr, i jämförelse med föregående år. Av detta avser ca 600 tkr dels löneöversyn 2015, dels att tidigare vakanta tjänster är tillsatta liksom att en ny tjänst på Servicecenter tillkommit. Resterande 1,2 mnkr är ökade kostnader på bemanningsenheten där 900 tkr avser evakueringsboendet i Knapped, vars kostnader återsöks från Migrationsverket. Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Från föregående år 0 Beslutsstödsystem Årets budget 0 Ekonomisystem Servicecenter Politikerapp Investering i datanät Inventarier Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Bokförda kostnaderna per februari för investering i datanät avser förtätning och utbyggnad av Wifi i kommunnätet. Prognosen för årets investeringsbudget är att allt, utom den del som avser beslutsstödsystem, kommer att förbrukas. 9

54 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 10 (27) Datum Ekonomisk rapport socialnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal varav vikariekostnad bemanningsenh Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämndverksamhet Förvaltningsgemensam verksamhet Individ och Familj Vård- och Omsorg 1 - Hemvård Vård- och Omsorg 1 - Vårdboende Funktionshinder Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Socialförvaltningen redovisar ett minus på 788 tkr i februari. Det är svårt att ställa en prognos så här tidigt på året då det är många faktorer som spelar in på årets slutliga resultat. Prognosen för är i dagsläget ett nollresultat. Nämndverksamhet och förvaltningsgemensam (FG) verksamhet gör tillsammans ett plusresultat på 890 tkr Plusresultatet inom (FG) beror på den buffert som ligger centralt avseende resursfördelningsmodellen inom Vård och Omsorg 1 (VO 1), hemvården. Resultatet inom (VO 1) är ett minus på 262 tkr för perioden. Arbete pågår fortfarande med att anpassa personalbehovet till fastställd budget enligt resursfördelningsmodellen. I övrigt höga kostnader för vikarier i samband med utbrott av Callicivirus (Vinterkräksjuka) på område öster. Vård och omsorg 2, vårdboende, ligger på minus tkr för perioden. Området har höga kostnader i samband Vård med Calllicivirus-utbrott och omsr på flera enheter där barriärvård har krävts för att förhindra smittspridning. Inom individ och familj har man fortsatt höga kostnader avseende institutionsvård samt familjehemsvård för barn- och unga. De höga kostnaderna är till stor del beroende på externa placeringar av ensamkommande barn (EKB). Kostnaderna kommer att till stor del ersättas genom det avtal som kommunen tecknat avseende antal platser för mottagandet av (EKB) Funktionsnedsättning ligger på minus 228 tkr för perioden vilket till stor del beror på extra vårdkrävande personer där man tillfälligt fått sätta in extra persona. 10

55 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 11 (27) Datum Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Treårsbudget följer plan Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb , ,9 Kommentarer Normal löneutveckling i förhållande till förvaltningens löneökningar 2015 Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Inv möbler mm socialförvaltn Inv interna kallelsesystem Inv handikappbuss (F) Inv låssystem Inv vårdsängar o hjälpmedel Inv datorer Inv nat it-strategin Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Investeringskostnader avseende datorer och internationella it-strategin har felaktigt hamnat som en investering i februari. Kostnaderna har bokats om och ligger from mars som en driftskostnad. Budget som avser interna kallelsesystem samt låssystem har förts över från 2015 då upphandling av dessa försenats under I övrigt följer investeringarna plan. 11

56 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 12 (27) Datum Ekonomisk rapport barn- och utbildningsnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse x Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensam verksamhet Förskola Grundskola Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning En fördjupad uppföljning kommer att ske efter mars månad i och med att beslut om internbudget fattades av nämnden i februari. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Nämnden har för avsikt att redovisa ett nollresultat efter treårsperiodens slut. Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb Kommentarer Ökningen mellan åren förklaras till stor del av ett års löneökningar. Utökning av personal för de både enheterna med skola för asylsökande. 12

57 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 13 (27) Datum Investeringskostnader Utfall Prognos Budget Avvikelse Investeringar tkr jan-feb Inventarier och IT-utrustning Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Under 2015 planerades för investering av inventarier på den nya öppna förskolan på familjecentralen. Dessa investeringar skjuts till då inflyttningen är planerad till våren. Vi utgången av 2015 fanns outnyttjade investeringsmedel på 659 tkr. Förvaltningen önskar därför för över kvarstående investeringsmedel till. Investeringsbudgeten för är tkr. Tillsammans med överflyttade medel från 2015 blir den totala investeringsramen tkr. 13

58 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 14 (27) Datum Ekonomisk rapport kultur- och föreningsnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Ledning Bibliotek Kulturskolan Fritid Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Kultur- och föreningsnämnden redovisar ett överskott på 361 tkr mot budget efter februari. Detta beror bl. a på att intäkter till kulturskolan samt utbetalningar för föreningsverksamhet inte faller ut linjärt. Lönekostnaderna följer budget. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget 114, Kommentarer treårsbudget Prognosen är ett nollresultat vid utgången av. Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb

59 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 15 (27) Datum Kommentarer Till ovanstående kostnader tillkommer personalkostnader för vikarier via bemanningsenheten 50 tkr år och 69 tkr samma period Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall janfeb Prognos Budget Avvikelse Biblioteket Axiell Arena Kulturskolan pedagogisk utr Bildkonst Kulturskolan Aula teatersal UV-Ljus Strandbadet Fritidsanläggningar - Lunedet Fritid Kanalplanerna Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Kvarvarande medel från 2015 beräknar att flyttas till års budget efter beslut i KF i april, totalt 1,7 mnkr. Inga inköp avseende års investeringsbudget är ännu bokförda men planerar att genomföras efter upprättad investeringsplan. 15

60 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 16 (27) Datum Ekonomisk rapport samhällsbyggnadsnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd/chef Stadsbyggnad Plan och exploatering Miljö Fastigheter Gator/Park Vinterväghållning Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Resultatet efter februari visar på ett underskott om ca 1,4 mnkr. Dock betalas en hel del dyra licenser mm för helåret vilket gör att differensen kommer planas ut. Prognosen för året är ett minus på ca -1,2 mnkr. Detta motsvarar nämndens ingående överskott. Det kommer göras extra satsningar på lokalrenoveringar samt en del nya IT-program. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Nämnden har med sig ett överskott på 1,2 mnkr in i, detta förväntas bli förbrukat på några extra renoveringar samt en del satsningar på nya IT-system. 16

61 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 17 (27) Datum Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb Kommentarer Jämförelsen med 2015 är problematisk då stora organisationsförändringar skedde under 2015, värt att poängtera är att nämnden har en relativt hög föräldraledighet samt några långtidssjukskrivningar. 17

62 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 18 (27) Datum Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Projekt Karlbergshallen utemiljö Möckelngymnasie sportgolv Norrleden Rörbron Paviljong nobel Förråd Bregårdsskolan Förvaltningsgemensamma Reinvestering lokaler Reinvestering gator/maskiner Konstnärlig utsmyckning KF 10 mnkr till ombyggnad Projekt från 2015 Projekt fastighet Projekt gata/park Lastbil Nytt gruppboende Arkiv CF tvätthall etapp Aggerud kök tillbyggnad Uterink tak/väggar nobel Bregårdsskolan hiss A-hus Karlberg 7-9 omvandling Omsättningstillgångar Försäljning mark/fastigheter Aggerudsviken detaljplan Centrumstråk/Marklösen Summa investeringsutgifter

63 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 19 (27) Datum Kommentarer investeringar Årets investeringsram uppgår till 38,7 mnkr Överförda investeringsmedel från föregående år uppgår till 33 mnkr. Då förvaltningen planerarat årets investeringar effektivare än tidigare förväntas större delen av investeringsbudgeten att användas. Ca 7 mnkr förväntas föras över till

64 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 20 (27) Datum Ekonomisk rapport myndighetsnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Myndighetsnämnd Ledning Stab Leasing Sektion Bygglov Sektion Bostadsanpassning Sektion Tillsyn Trafik Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Efter februari ligger myndighetsnämnden bättre till än riktpunkten, vilket bland annat beror på mer intäkter än prognostiserat men också på grund av att bostandsanpassningsbidragen ligger långt under riktpunkten. Som bekant kan ett sådant ärende innebära mycket stora kostnader. Prognosen för helåret är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Då nämnden har ett ingående överskott på ca 1,2 mnkr förväntas nämnden inte ha några problem att göra minst ett nollresultat i slutet av treårsperioden. 20

65 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 21 (27) Datum Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb Kommentarer Förändringen mellan 2015 och beror främst på vakanser under 2015 som nu är tillsatta. En viss del avser också löneökningar. Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år MYN-investeringar Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Inga investeringar har gjorts i perioden. Årets investeringsmedel förväntas vara förbrukade innan året är över. 21

66 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 22 (27) Datum Ekonomisk rapport folkhälsonämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Nämnd Stab Kostverksamhet Städverksamhet Folkhälsa och barnkonvention Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Folkhälsonämnden redovisar ett överskott för perioden på 457 tkr. Det finns indikationer på att kostverksamheten kommer få svårigheter att klara personalkostnaderna inom budget, något som förvaltningen arbetar med och följer nogsamt. Prognosen för är ett nollresultat. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Folkhälsonämnden prognosticerar ett nollresultat efter treårsbudgeten under förutsättning att verksamheterna kan reducera kostnader utan att försämra kvalitén. 22

67 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 23 (27) Datum Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb Kommentarer Lönekostnaderna har minskat med ca 1,8 % jämfört med samma period 2015 exkl. bemanningsenheten gjordes ett stort underskott mot budget framförallt pga. personalkostnader. Förvaltningen har arbetat med att reducera kostnaderna under 2015 och personalkostnaderna följ nogsamt. Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-febr Prognos Budget Avvikelse Städmaskiner Köksutrustning Övriga investeringar Varav överförs till nästa år Summa investeringsutgifter Kommentarer investeringar Inga inköp är ännu bokförda men för planeras investeringar att genomföras enligt upprättad investeringsplan. 23

68 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 24 (27) Datum Ekonomisk rapport gymnasienämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Förvaltningsgemensamt Administrativ chef Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxnas lärande Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning För perioden januari-februari redovisar gymnasienämnden ett underskott på ca -955 tkr. Prognosen för året är ett underskott på ca -1 mnkr. Verksamheterna prognostiserar nollresultat, däremot förväntas förvaltningsgemensamma kostnader överstiga budgeten med ca 1 mnkr, vilket avser elever i andra skolor. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Gymnasienämndens förhoppning är att kunna släcka det negativa resultatet genom ett extra äskande av budgetram för. 24

69 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 25 (27) Datum Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb Kommentarer Ökningen av lönekostnader beror till viss del på löneökningar, men den största anledningen avser det ökade trycket på SFI och språkintroduktion vilket inneburit ytterligare anställningar jämfört med föregående år. Investeringskostnader Investeringar tkr Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Varav överförs till nästa år Investeringar GN Kommentarer investeringar Under perioden januari-februari har en CNC svarv köpts in till Yrkeshögskolan för 150 tkr, ett gasförråd till gymnasiet för 128 tkr samt en mindre post. 25

70 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 26 (27) Datum Ekonomisk rapport överförmyndarnämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamhet Arvoden ställföreträdare Ensamkommande barn Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Överförmyndarnämnden redovisade ett negativt resultat om 25 tkr per februari. Det beror främst på lägre kostnader för arvoden till ställföreträdare. Kostnaderna för arvoden till överförmyndare för ensamkommande barn har fördubblats i jämförelse med föregående år. Prognosen för dessa arvoden är en ökning på 750 tkr vilka täcks av intäkter som återsöks från Migrationsverket. Således är årets prognos ett nollresultat. Redovisat löneutfall jämfört med 2015, netto Utfall Utfall jan-feb 2015 jan-feb 519 tkr 697 tkr Kommentarer Anledningen till att arvoden har ökat med ca 34 % i jämförelse med föregående år beror på att arvoden till överförmyndare för ensamkommande barn har mer än fördubblats samtidigt som arvoden till ställföreträdare har minskat. 26

71 2. Ekonomisk rapport februari Ekonomisk rapport januari-februari 27 (27) Datum Ekonomisk rapport administrativa nämnden Driftkostnader, netto Utfall jan-feb Prognos Budget Avvikelse Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget Eventuella avvikelser Nettokostnader per verksamhet Lönecentrum Summa nettokostnader Kommentarer driftsredovisning Den administrativa nämnden redovisar ett positivt resultat på 45 tkr och årets prognos är ett positivt resultat på 271 tkr. Uppföljning av treårsbudget Period Redovisning tkr Ingående balans 2014 Utfall 2014 Utfall 2015 Prognos Prognos Resultat i förhållande till budget Kommentarer treårsbudget Den administrativa nämnden har de senaste två åren redovisat positiva resultat och prognosen gäller även för vilket resulterar en total prognos för perioden på tkr. Då vi för den administrativa nämnden inte anammar beslutet om att föra med sig del av överskott eller helt underskott till nästkommande treårsperiod så kommer den ingående balansen till 2017 att vara noll. 27

72 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 86 KS Kommunens kvalitet i korthet 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har gjort en sammanställning av resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) för Karlskogas resultat har analyserats och kommenterats av berörda verksamheter. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 3 mars med bilaga Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkände informationen. 2. Kommunstyrelsen uppdrog åt berörda nämnder att arbeta vidare utifrån resultaten för de mått som är kopplade till något nämndmål. Expedieras till Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Socialnämnden Gymnasienämnden Folkhälsonämnden Kommunikationschefen Verksamhetscontrollern Justerande Utdragsbestyrkande

73 Tjänsteskrivelse 1 (1) KS Handläggare Brittmarie Ahlm Kommunstyrelsen Karlskogas kvalitet i korthet 2015 Sammanfattning Kommunstyrelsens ledningskontor har gjort en sammanställning av resultatet för Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) för Karlskogas resultat har analyserats och kommenterats av berörda verksamheter. Kommentarerna och mer detaljer om respektive mått redovisas i bilagan. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 3 mars med bilaga Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner informationen. 2. Kommunstyrelsen uppdrar åt berörda nämnder att arbeta vidare utifrån resultaten för de mått som är kopplade till något nämndmål. Brittmarie Ahlm verksamhetskontroller Bilaga Karlskogas kvalitet i korthet 2015 Expedieras till (bilagan ska med) Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Socialnämnden Gymnasienämnden Folkhälsonämnden Kommunikationschefen Verksamhetscontrollern

74 Karlskogas kvalitet i korthet 2015 Tillgänglighet 1. Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två dagar (%) lyckats hitta rätt åtgärder för att höja resultatet. Jämfört med andra kommuner ligger vi runt genomsnittet. Servicecentret, som öppnar under hösten, bedöms kunna lyfta vårt resultat betydligt. Jämfört: 3. Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) Kommentar Andelen invånare som får svar inom 2 dagar på en enkel fråga via e-post har inte ökat. Resultatet ligger över tid oförändrat på drygt 80 %. Jämfört med andra kommuner ligger vi kvar på ett genomsnittligt resultat. Våra åtgärder inom respektive förvaltning har inte lyckats påverka det totala resultatet. En fortsatt analys av resultatet med nya åtgärder samt att ett servicecenter öppnar under hösten bedöms kunna förbättra vårt resultat. Jämfört: 2. Andel kommuninvånare som via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Kommentar Upplevelsen av att bli gott bemött vid telefonkontakt med kommunen har ökat rejält från förra året. Bedömningen är att vårt fokus på service- och bemötandefrågor samt samtal om kommunens värdegrund har påverkat resultatet i positiv riktning. Årets resultat på 96 % ligger nu runt snittet jämfört med andra kommuner. Ett fortsatt arbete inom detta område är avgörande för kommunens attraktivitet. Jämfört: 4 B. Huvudbibliotekets öppethållande på kvällar och helger (tim/vecka) Kommentar Andelen som via telefon får svar på en enkel fråga har minskat från föregående år. Resultatet har gått upp och ner de senaste åren, vilket visar på att vi inte har

75 Kommentar Karlskogabornas tillgänglighet till biblioteket är bra. I syfte att öka tillgängligheten ytterligare utreder förvaltningen om det går att öka tillgängligheten ytterligare. Det ska i så fall ske genom ett så kallat meröppet. Det innebär att brukare kan nyttja biblioteket på tider som ligger utanför de ordinarie öppettiderna, t ex sena kvällar och helger, då personalen inte finns på plats. Jämfört: 5. Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, jan-jun 2015 (%) 4 C. Simhallens öppethållande på kvällar och helger (tim/vecka) Kommentar Andelen barn som får plats på önskat datum har försämrats och Karlskoga ligger nu bland de 25 % sämsta kommunerna. Tillfälliga avdelningar under vårterminen, när antalet barn är som störst, har inte gett tillräckligt positiv effekt då tillgången är mindre än efterfrågan. Ökat antal asylsökande barn under 2015 och brist på förskolelokaler och personal har bidragit. Fler platser i förskolan behövs för att förbättra tillgängligheten. Jämfört: Kommentar Karlskogas öppettider ligger strax över snittet för övriga kommuners öppettider. Strandbadet har alltid haft en mycket omfattande föreningsverksamhet, vilken inte enkelt låter sig samordnas med öppethållande för allmänheten. Det är alltså full aktivitet i badhuset, men däremot inte alltid öppet för allmänhet. Jämfört: 6. Väntetid i snitt för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, jan-juni 2015 (dgr) 4 D. Återvinningscentralens öppethållande på kvällar och helger (tim/vecka) Kommentar Tillgängligheten har ökat. Öppettiderna utgår från kundbehovet kopplat till kostnadseffektiviteten. Mosseruds öppettider får höga betyg i vår kundundersökning. Jämfört: Kommentar Väntetiden för barn som inte fått plats på önskat datum har försämrats och Karlskoga ligger fortfarande bland de 25 % sämsta kommunerna. Tillfälliga avdelningar under vårterminen, när antalet barn är som störst, har inte gett tillräckligt positiv effekt då tillgången är mindre än efterfrågan. Ökat antal asylsökande barn under 2015 och brist på förskolelokaler och personal har bidragit. Fler platser i förskolan behövs för att förbättra tillgängligheten. I enlighet med lagstiftningen uppfyller förskolan kravet om erbjudande om plats inom tre-fyra månader från ansökan. Jämfört:

76 7. Väntetid i snitt för att få en plats på särskilt boende (äldreomsorg), jan-jun 2015 (dgr) Trygghet 9. Hur trygga och säkra kommuninvånarna känner sig i kommunen (antal poäng av 100) Kommentar Väntetiden till särskilt boende fortsätter att minska och är den lägsta sedan jämförelser med andra påbörjades. Under året har 139 personer beviljats särskilt boende och en person fått avslag. För fem personer har väntetiden av olika anledningar varit extra hög. Om dessa frånräknas har väntetiden för övriga i snitt endast varit 34 dagar. Jämfört: 8. Väntetid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, jan - jun 2015 (dgr) Kommentar Den upplevda tryggheten är oförändrad under de senaste åren. I jämförelse med andra kommuner ligger resultatet något under snittet. Under kommer flera insatser att göras för att öka tryggheten. Efter att ha samlat in synpunkter från allmänheten har kommunen tillsammans med Polisen tagit fram fyra medborgarlöften för att öka tryggheten. Kommunen kommer även tillsammans med näringslivsbolaget och Polisen att utveckla tryggheten i centrum. Vi ska förbättra informationen till allmänheten om de trygghetsskapande åtgärder som görs. Jämfört: 10. Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar Kommentar Väntetiden motsvarar det kvalitetsåtagande som tagits fram för försörjningsstöd och får anses acceptabel med hänsyn till arbetsbelastning, ärendemängd och svårigheten att rekrytera personal. Jämfört: Kommentar Arbete med att minska antalet medarbetare som besöker brukare pågår. En enhet deltar i ett SKL projekt, där arbetssätt/resultat kan bli vägledande för övriga enheter. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren vilket också bidrar till fler vikarier i verksamheterna. Jämfört:

77 11 A. Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, okt 2015 (planerad tid) Delaktighet och kommunens information 12. Valdeltagande i kommunvalet, (%) Kommentar Inte aktuell Hur god kommunens information på webbplatsen är (%) 11 B. Antal närvarande barn i snitt per närvarande personal i förskolan, okt 2015 (faktisk tid) Kommentar Antal barn per årsarbetare har förbättrats i jämförelse med tidigare år. Närvarande barn har minskat och ligger under snittet för KKiK-kommunerna. Färre barn per förskola med bibehållen personalstyrka alternativt samma antal barn med förbättrad personalbemanning ger högre personaltäthet. I båda fallen krävs antingen fler platser i förskolan eller ett ökat antal förskollärare/barnskötare. Jämfört: Kommentar Utformningen och innehållet på kommunens webbplats utvecklas kontinuerligt. Besökarantalet tenderar att minska något. Viss del av kommunens nyhetsförmedling sker även via Facebook. De som kommer till kommunens webb menade att gå in på våra sidor, vilket vi kan se på en låg avvisningsgrad. Vi ser en fortsatt ökning av besök via mobila enheter. För att förbättra webbplatsen ytterligare behöver vi satsa på fler e-tjänster och en jämförelsetjänst. Jämfört: 14. Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (%) Kommentar Vi fortsätter att arbeta för att få in medborgardialogen i styrprocessen. Under 2014/2015 har en handbok i medborgardialog tagits fram och förankrats bland samtliga nämnder. Under planeras motsvarande insats i förvaltningarnas ledningsgrupper. Ett par större medborgardialoger har genomförts och ung medborgardialog utvecklas kontinuerligt. Processen för att utveckla

78 medborgarförslagen pågår och nya rutiner kommer att införas vid halvårsskiftet. Jämfört: 15. Hur väl kommuninvånarna upplever att de har insyn och inflytande över kommunens verksamheter (antal poäng av 100) Resultat och effektivitet 16. Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, 2014 (tkr/barn) Kommentar Det är troligen inte enbart stora medborgardialoger som påverkar kommuninvånarnas nöjdhet. Därför är det kontinuerliga arbetet med att synliggöra kommunens arbete med dialoger, såväl brukardialoger som större medborgardialoger, av stor vikt. Även arbetet med "Tyck om Karlskoga", Facebook med mera har stor betydelse för hur medborgarna uppfattar att de kan påverka kommunen. Det viktiga är att vi fortsätter arbetet med att lyssna till medborgarna på olika sätt och genomför medborgardialogerna systematiskt och som en del av styrprocessen. Jämfört: Kommentar Karlskoga har fortsatt låga kostnader för förskolan. Kostnaden per barn är ungefär densamma som 2013 och ligger under snittet i KKiK. Kostnaderna beräknas öka i och med beslut av utbyggnad av förskolor och tillfälliga platser. Jämfört: 17 A. Elevernas resultat (godkänt) i de nationella proven i årskurs 6, hemkommunen våren 2015 (%) Kommentar Av de genomförda ämnesproven för årskurs 6 är det i matematik som resultaten är sämst (91 %). Under de senaste åren har kommunen haft en hög andel nyanlända elever, vilket får direkta som indirekta effekter på resultatet. Ett viktigt arbete är att stärka analyserna från klassrumsnivå till huvudmannanivå, för att säkerställa att det som prioriteras i insatser och förutsättningar leder till att alla våra elever utvecklar sig inom "läsa, skriva och räkna". Utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för och att skapa en undervisning som stimulerar alla elever, oavsett hur långt den enskilda eleven har kommit i sin utveckling. Jämfört:

79 17 B. Elevernas resultat (godkänt) i de nationella proven i årskurs 3, hemkommunen våren 2015 (%) 18. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2015 (%) Kommentar Resultatet har sjunkit sedan förra året och kommunen ligger bland de 25 % sämsta kommunerna. Särskilt lågt resultat har vi i matematik (60 %). Detta trots stora insatser från verksamheten att höja måluppfyllelsen. Skolan har fortsatt fokus på svenska och matematik i de yngsta åldrarna. Under de senaste åren har kommunen haft en hög andel nyanlända elever, vilket får direkta som indirekta effekter på resultatet. Ett viktigt arbete är att stärka analyserna från klassrumsnivå till huvudmannanivå, för att säkerställa att det som prioriteras i insatser och förutsättningar leder till att alla våra elever utvecklar sina basfärdigheter inom "läsa, skriva och räkna". Utmaningen ligger i att skapa förutsättningar för och att skapa en undervisning som stimulerar alla elever, oavsett hur långt den enskilda eleven har kommit i sin utveckling. Jämfört: Kommentar Fortsatt låg nivå för gymnasiebehörigheten. Kommunen finns fortsatt bland de kommuner som har den lägsta andelen behöriga till gymnasieprogram. Under de senaste åren har kommunen haft en hög andel nyanlända elever, vilket får direkta som indirekta effekter på resultatet. Ett viktigt arbete är att stärka analyserna från klassrumsnivå till huvudmannanivå, för att säkerställa att det förvaltningen prioriterar i insatser och förutsättningar leder till att alla våra elever blir behöriga till något nationellt program på gymnasiet. Jämfört: 19 A. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 (% positiva svar) Kommentar Det sammanvägda resultatet ligger i nivå med tidigare år. Smärre förändringar har skett, men resultatet ligger fortfarande över snittet för KKiK. Fortsatt fokus på delaktighet, bemötande och inflytande. Under hösten har en revidering gjorts av den brukarenkät som riktas till grundskolans elever, bl a för att få en mer fördjupad bild av elevernas syn på olika ämnen och hur de trivs i skolan med klasskamrater och skolpersonal. Detta skapar förutsättningar för att få en tydligare bild av vad eleverna tycker om sin skola och undervisning och därmed en starkare koppling mellan analys av elevresultat och åtgärder i kommande verksamhetsplan för läsåret /17. Jämfört:

80 19 B. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 5 (% positiva svar) 21. Andel elever som fullföljer gymnasiet inom 4 år, våren 2015 (%) Kommentar Kommunen finns inom snittet i KKiK. Fortsatt fokus på deltaktighet, bemötande och inflytande. Under hösten 2015 har en revidering gjorts av den brukarenkät som riktas till grundskolans elever, bl a för att få en mer fördjupad bild av elevernas syn på olika ämnen och hur de trivs i skolan med klasskamrater och skolpersonal. Detta skapar förutsättningar för att få en tydligare bild av vad eleverna tycker om sin skola och undervisning och därmed en starkare koppling mellan analys av elevresultat och åtgärder i kommande verksamhetsplan för läsåret /17. Jämfört: Kommentar Ett förbättrat resultat jämfört med Andelen elever som får examen efter 3 år har ökat, vilket troligen ger genomslag i statistiken. Att värdet inte förbättrats mer än vad det har gjort beror på den stora andel elever som går på Introduktionsprogram i kommunen. Jämfört: 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram, 2014 och 2015 (tkr/elev) 20. Hur effektiva kommunens skolor är (kostnad per betygspoäng), 2014 och 2015 Kommentar Kommunen har fortsatt låga kostnader för betygspoängen och i relation till jämförbara kommuner gör Karlskoga relativt goda resultat. Uppmärksammas bör kommunens låga kostnad för icke undervisande personal, vilket påverkar lärares möjligheter att fokusera på sin undervisning. Under kommer ett mer riktat arbete att ske mot att ta del av hur andra jämförbara kommuner som har högre effektivitet, arbetar med skola och utbildning. Jämfört: Kommentar Måttet består av två mått - andel elever som fullföljer ett gymnasieprogram inom 4 år 2015 samt kostnaden för eftersom slutliga uppgifter för 2015 inte var tillgängliga i januari. Andelen elever som har fullföljt gymnasiet har förbättrats jämfört med För att få ett bättre resultat behöver fler elever fullfölja sitt gymnasieprogram till en lägre sammanlagd kostnad. Att få fler elever att fullfölja utbildningen med examen är ett av de viktigaste målen för nämnden och fokus i skolornas utvecklingsarbete. En fortsatt förbättring av genomströmningen bör förbättra resultatet. Jämfört:

81 23. Serviceutbud inom särskilt boende (% av maxpoäng) 25. Hur nöjda de boende är med sitt särskilda boende (mycket nöjd/ganska nöjd, %) Kommentar Det låga resultatet beror främst på bristen på möjligheten att påverka utbudet av Tv-kanaler utöver basutbudet och till internetuppkoppling i den egna bostaden. Möjlighet att välja maträtt har införts under året. När det gäller utbudet av aktiviteter har det gjorts en inventering av vilka aktiviteter de boende efterfrågar. Denna visade att de boende är nöjda med det utbud som finns. I den årliga brukarundersökningen har resultatet för aktiviteter förbättrats från 41 till 57 procents nöjdhet. Jämfört: 24. Kostnad för en plats i särskilt boende, exkl. lokalkostnad, 2014 (tkr/år och boendeplats) Kommentar Socialförvaltningen arbetar aktivt med att förbättra brukarnöjdheten. Trots detta har den sammantagna nöjdheten minskat något. Det är främst upplevelsen av personalens brist på tid, möjlighet att få kontakt med personalen samt hänsyn till brukarens åsikter som minskat. Glädjande är att bemötande och trygghet är de parametrar som de boende är mest nöjda med och som stigit något. Enhetsvisa handlingsplaner upprättas och de olika enheterna har i uppdrag att lära av varandra för att förbättra nöjdheten. Jämfört: 26. Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten (% av maxpoäng) Kommentar När servicehusen fanns kvar som särskilt boende var kostnaderna per plats lägre, eftersom de som bodde där generellt sett hade ett mindre omvårdnadsbehov än de som bor på ett vårdboende. Resultatet är inte tillförlitligt 2015, eftersom det funnits brister i tidigare inmatning av data som är grund för antal personer som bor i särskilt boende. Felaktigheten har rättats och framtida statistikuttag kommer att vara mer tillförlitliga. Socialnämnden använder främst kostnad per brukare för kostnadsjämförelser inom vård och omsorg. Jämfört: Kommentar Ett utvecklingsarbete pågår för att förändra handläggningen inom vård och omsorg genom införande av en nationell modell för utredning av behov, ÄBIC (äldres behov i centrum). Hela handläggningsprocessen har förändrats och ett nationellt gemensamt fackspråk har införts. Alla utredningar i ordinärt boende utgår från att utreda individens behov istället för att matcha behovet med de insatser som kommunen kan erbjuda. Detta stärker individens möjlighet till individanpassade lösningar. Jämfört:

82 27. Kostnad per vårdtagare i hemtjänst äldreomsorg, 2014 (tkr/vårdtagare) 29. Serviceutbudet inom LSS grupp-och serviceboende (% av maxpoäng) Kommentar De statistikuttag som görs till Socialstyrelsen, den så kallade individstatistiken, stämmer inte sedan tidigare och arbete pågår med att rätta data för att få ett korrekt utfall. Personer kommer exempelvis inte med för att de inte fyllts i rätt i verksamhetssystemet. Brukare med mer än 2 timmar utförd tid, men med mindre än 2 timmar beviljad tid räknas inte som en brukare i statistiken. Detta måste också rättas till. Tyvärr är resultatet inte tillförlitligt, vilket inte bara gäller Karlskoga utan många andra kommuner i riket. Socialnämnden använder sig främst av kostnad per brukare (KPB) vid kostnadsjämförelser inom vård och omsorg då de siffrorna är kvalitetssäkrade. Jämfört: 28. Hur nöjda hemtjänsttagarna är med den hemtjänst som de får (mycket nöjd/ganska nöjd, %) Kommentar Karlskogas resultat är något lägre än snittet för övriga kommuner. De områden som drar ner totalresultatet är de boendes möjlighet till internetuppkoppling samt andelen boenden där hot och våld mellan/mot brukare inte förekommit de senaste sex månaderna. Äldre gruppboenden har inte fast infrastruktur för internetuppkoppling, vilket nya gruppboenden har. Dock är intresset svagt från de boende även där uppkoppling finns. För att minska, och helst undvika, hot och våld brukare emellan arbetar vi med handledning och kommunikation utifrån individuella behov. Man har också individuella samtal med brukarna. Arbete pågår med att få brukarna inom LSS gruppbostäder ännu mera delaktiga i vilka utbud och aktiviteter de önskar få. Jämfört: 30. Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning, jan-juni 2015 (%) Kommentar En omorganisation gjordes 2015 med syfte att skapa förutsättningar för en hållbar hemvård. Förändringarna kan ha påverkat brukarnöjdheten. Arbete pågår på enhetsnivå med att dels behålla goda resultat samt öka nöjdheten där resultaten är lägre. Jämfört: Kommentar Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning är fortfarande hög och anses vara fullt acceptabel. Minskningen kan förklaras med att den höga arbetsbelastningen har medfört att utredningar/insatser inte har utförts i samma omfattning som tidigare, då utredningar avseende ensamkommande barn tagit stor del av resurserna. Det har också varit svårt att rekrytera nya socialsekreterare, vilket har medfört att de som arbetar fått allt större arbetsbelastning.. Jämfört:

83 Kommunen som samhällsutvecklare 33. Företagarnas uppfattning om servicen i kommunen (Nöjd-Kund-Index 0-100) 31. Hur stor andel av kommuninvånarna som någon gång under året fått försörjningsstöd, 2014 (%) Kommentar Antalet personer som fått försörjningsstöd någon gång under året fortsätter att öka och en stor del är utrikes födda. Dessa har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och måste, i de flesta fall, först få praktikplats för att efter en tid kunna få en anställning och därmed lön. Antalet som avslutar sin etableringstid genom Arbetsförmedlingen ökar succesivt och behöver då försörjningsstöd, antingen helt eller som komplettering. Andelen kommuninvånare som får försörjningsstöd förväntas stiga än mer under. Jämfört: 32. Antal nyregistrerade företag per invånare, prognos för 2015 Kommentar Företagens nöjdhet med kommunens sammanlagda service har stadigt ökat. Inom de olika delområdena är trenderna däremot skiftande. Ett stabilt resultat över tid har brandtillsyn, som alltid legat med god marginal över medel, även om resultatet sjunkit vid senaste mätningen. Miljötillsyn är det delområde som haft den mest positiva utvecklingen - från ett mycket lågt resultat till ett resultat klart över medel. Variationerna mellan delområdena gör det svårt att bedöma utvecklingen framåt för det samlade resultatet. Jämfört: 34. Återvunnet material av hushållsavfall (%) Kommentar Inga värden ännu inte inrapporterade för 2015 från Karlskoga. 35. Andel miljöbilar av kommunorganisationens totala antal bilar, (%) Kommentar Antalet nystartade företag ligger på en stabil nivå i Karlskoga, om än något låg. Huvudförklaringen anses vara ortens stora andel av tillverkningsindustri som jämfört med andra branscher kräver stora investeringar. Detta leder till färre nya företag. De företag som startar kan däremot medföra många arbetstillfällen. Antalet nyregistrerade företag ger inte alltid hela bilden. Jämfört: Kommentar Karlskoga har jämfört med andra kommuner en lägre andel miljöbilar och andelen miljöbilar behöver öka. Samhällsbyggnadsnämnden har i uppdrag att utarbeta ett förslag till riktlinjer för att öka andelen miljöfordon i kommunens fordonspark. Förslaget ska vara klart till juli. Jämfört:

84 36. Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, jan - jun 2015 (%) Kommentar Utvecklingen av andelen inköpta ekologiska livsmedel är mycket positiv. En avstämning i slutet av 2015 visar att andelen ekologiska livsmedel har öka ytterligare och uppgick till 26 procent. Den positiva utvecklingen beror på att ett nytt livsmedelsavtal har tagits i bruk samt att verksamheterna har fått ökade anslag för att möjliggöra fler ekologiska inköp. Det finns ett behov av ökad tydlighet till gästerna om vilka livsmedel som är ekologiska. Jämfört: 37. Hur väl kommuninvånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i (antal poäng av 100) Kommentar Många faktorer spelar in i kommuninvånarnas bedömning av platsen Karlskoga. Utbud av handel, restauranger, nöjen, idrottsaktiviteter och friluftsområden är några. Men även skolornas renommé, hur det är för en familj att leva och bo i staden, bemötandet från kommunens personal, den fysiska planeringen och den upplevda tryggheten spelar också in. Mycket kan vi från kommunens sida påverka medan annat är mer eller mindre beroende av andra aktörer. Attraktiva boenden i ett varierat bostadsbestånd bedöms som en mycket viktig faktor. Jämfört:

85 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen KS 88 KS Svar på ansökan om förlängning av Folkhälsonämndens heltidsprojekt Sammanfattning Heltidsprojektet är ett treårigt projekt år , som folkhälsonämnden driver inom folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsonämnden önskar förlängning av heltidsprojektet I samband med att budget fastställdes gavs ett uppdrag om att utreda möjligheten till ökad grundbemanning inom socialförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen. Resultatet som önskas är att antalet vikarier minskas och att möjlighet ges till utökad sysselsättningsgrad. Utifrån ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete är det viktigt att arbetet med heltid, ökad grundbemanning m m hålls ihop utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Befintligt arbete som pågår inom folkhälsonämndens verksamheter idag kan fortsätta utan att heltidsprojektet fortsätter i nuvarande form. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 februari Folkhälsonämndens protokollsutdrag den 7 oktober Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 september 2015 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutade att föreslå kommunfullmäktige besluta att folkhälsonämndens begäran om förlängning av heltidsprojektet avslås. Expedieras till Folkhälsonämnden Justerande Utdragsbestyrkande

86 Tjänsteskrivelse 1 (2) KS Handläggare Lone Atterstig Kommunfullmäktige Svar på begäran om förlängning av heltidsprojekt Sammanfattning Heltidsprojektet är ett treårigt projekt år , som folkhälsonämnden driver inom folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Folkhälsonämnden önskar förlängning av heltidsprojektet I samband med att budget fastställdes gavs ett uppdrag om att utreda möjligheten till ökad grundbemanning inom socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen. Resultatet som önskas är att antalet vikarier minskas och att möjlighet ges till utökad sysselsättningsgrad. Utifrån ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete är det viktigt att arbetet med heltid, ökad grundbemanning m m hålls ihop utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Befintligt arbete som pågår inom folkhälsonämndens verksamheter idag kan fortsätta utan att heltidsprojektet fortsätter i nuvarande form. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 februari. Folkhälsonämndens protokollsutdrag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 14 september Bakgrund Heltidsprojektet är ett treårigt projekt mellan år , som folkhälsonämnden driver inom folkhälsoförvaltningen i Karlskoga och Degerfors kommuner. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2012 att folkhälsonämndens ram skulle utökas med 580 tkr/år i tre år, för att möjliggöra ett erbjudande till personalen om heltidstjänster ( , KF 135, KS ). Under 2013 handlade arbetet om att informera all personal, bygga en projektstruktur, kartlägga förvaltningens heltider, arbetsrättsliga villkor etcetera.

87 Tjänsteskrivelse 2 (2) KS Under 2014 handlade arbetet i stort om att pröva modellen att låta varje vakans prövas för heltid, oavsett längd och omfattning. Under 2015 har steget tagits fullt ut till ett medarbetarskap där medarbetarna själva, genom dialogmöten, tagit fram förslag till modeller som ökar förutsättningarna för att kunna arbeta heltid. I samband med att budget fastställdes gavs ett uppdrag om att utreda möjligheten till ökad grundbemanning inom socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och folkhälsoförvaltningen. Möjligheterna att minska antalet delade turer inom socialförvaltningen skulle också utredas. Resultatet som önskas är att antalet vikarier minskas och att möjlighet ges till utökad sysselsättningsgrad. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från berörda förvaltningar, ekonomiavdelningen och personalavdelningen. Gruppen har kartlagt hur det ser ut i verksamheterna, tagit fram statistik och lyft fram goda exempel både egna och från andra kommuner. Folkhälsonämndens heltidsprojekt har varit ett gott exempel och även arbetet med ökad grundbemanning inom förskolan. En slutrapport ska lämnas till kommunstyrelsen arbetsutskott och kommer att hanteras i budgetarbetet Överväganden Utifrån ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete är det viktigt att arbetet med heltid, ökad grundbemanning m m hålls ihop utifrån ett kommunövergripande perspektiv. Ett helhetsgrepp behöver tas i dessa frågor och utifrån utredningsuppdraget kommer det att ske i samband med budgetarbetet inför Befintligt arbete som pågår inom folkhälsonämndens verksamheter idag kan fortsätta utan att heltidsprojektet fortsätter i nuvarande form. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att folkhälsonämndens begäran om förlängning av heltidsprojektet avslås. Lone Atterstig Personalchef Expedieras till Folkhälsonämnden

88 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU 7 KS.0013 Bedömning av måluppfyllelse för fullmäktigemålen Sammanfattning Enligt beslutad mål- och budgetprocess gör kommunstyrelsens arbetsutskott en bedömning av måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen (fullmäktigemålen) inför det att måluppfyllelsen ska redovisas i årsredovisningen. Kommunfullmäktigemålen berör antingen alla eller huvuddelen av kommunens verksamheter. Samtliga verksamheter bidrar därmed till resultaten på fullmäktigenivå. I mål- och budgetdokumentet anges för respektive mått vilken nämnd som har samordningsansvaret och därmed analys- och rapporteringsansvaret för resultatet. Kommunstyrelsens arbetsutskott gjorde en genomgång och bedömning av måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 10 februari med bilaga Underlag för bedömning av måluppfyllelsen för kommunövergripande resultat - fullmäktigemålen Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har bedömt måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen. Expedieras till Samtliga nämnder Justerande Utdragsbestyrkande

89 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU 12 KS Löneöversyn - arbetsgivarens planerade åtgärder Sammanfattning Resultatet från analysarbetet av handlingsplan för jämställda löner, förvaltningarnas behovsinventering, omvärldsanalys av löneläget samt arbetstagarorganisationernas yrkanden inför års löneöversyn har genererat i Arbetsgivarens planerade åtgärder för löneöversyn. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 5 februari Arbetsgivarens planerade åtgärder löneöversyn Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna Arbetsgivarens planerade åtgärder löneöversyn. Yrkanden Maria Nyberg (V) yrkade att prioriteringar inom Kommunals avtalsområde hanteras politiskt när det centrala avtalet är klart. Beslutsgång Ordförande ställde först kommunstyrelsens ledningskontors förslag under proposition och fann att det endast fanns ett förslag till beslut, det vill säga bifall. Därefter ställde ordförande Maria Nyberg (V) tilläggsyrkande under proposition och fann att det endast fanns ett förslag till beslut, det vill säga bifall. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att godkänna Arbetsgivarens planerade åtgärder löneöversyn. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att prioriteringar inom Kommunals avtalsområde hanteras politiskt när det centrala avtalet är klart. Expedieras till Samtliga nämnder Personalavdelningen Justerande Utdragsbestyrkande

90 Tjänsteskrivelse 1 (1) KS Handläggare Elisabeth Högfeldt Löneöversyn - arbetsgivarens planerade åtgärder Sammanfattning Resultatet från analysarbetet av handlingsplan för jämställda löner, förvaltningarnas behovsinventering, omvärldsanalys av löneläget samt arbetstagarorganisationernas yrkanden inför års löneöversyn har genererat i Arbetsgivarens planerade åtgärder för löneöversyn. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna Arbetsgivarens planerade åtgärder för löneöversyn. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 5 februari. Arbetsgivarens planerade åtgärder löneöversyn. Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att godkänna Arbetsgivarens planerade åtgärder löneöversyn. Elisabeth Högfeldt Personalspecialist Lone Atterstig Personalchef Expedieras till; Nämndernas diarium Personalavdelningen

91 Karlskoga kommuns planerade åtgärder Löneöversyn Antagits av KS AU

92 Innehåll Inledning... 3 Nyckeltal för lönestatistik... 4 Lönekartläggning... 4 Det lika arbetet... 4 Det likvärdiga arbetet... 5 Förvaltningarnas inventering... 5 Omvärldsanalys... 6 Arbetsgivarens planerade åtgärder inför löneöversyn Ekonomiskt utrymme

93 Inledning Arbetsgivarna har enligt de centrala löneavtalen ett stort ansvar för lönebildningen. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer ska vara kända och kommunicerade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. Karlskoga kommuns grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer beskrivs i Medarbetarpolicy och i Riktlinjer för lönebildning i Karlskoga kommun. De centrala löneavtalen förutsätter att arbetsgivaren inför löneöversyn kartlägger och analyserar sina löner som underlag vid löneöversynen med arbetstagarorganisationerna. Därutöver kräver diskrimineringslagen en lönekartläggning, med syfte att synliggöra och åtgärda eventuella osakliga löneskillnader. Lönekartläggningen och analysen leder därför till förslag av prioriterade grupper utifrån jämställda löner. Dessutom beaktas förvaltningarnas behov av kompentens och förslag till prioriteringar. Förvaltningarnas förslag till prioriteringar vid löneöversyn utgår i huvudsak från ett personalförsörjningsperspektiv. Arbetstagarorganisationerna har haft möjlighet att lämna in yrkanden som har redovisats i kommunstyrelsens arbetsutskott och tas upp i överläggningarna inför löneöversyn. Lönesättningen ska uppfattas som relevant i förhållande till arbetsuppgifter och arbetsprestationer samt marknadens inverkan på löneläget. Det gör att Karlskoga kommun kan rekrytera och behålla kompetenta medarbetare och bidra till kommunfullmäktiges mål om att vara en attraktiv arbetsgivare. Viss hänsyn tas därför till omvärldsanalysen av löneläget som visar Karlskoga kommuns löner i förhållande till andra kommuner i regionen. 3

94 Nyckeltal för lönestatistik Tillsvidareanställda i maj 2015 Medellön Minlön :e percentilen Medianlön :e percentilen Maxlön Medelålder 47 Medelanställningstid 9 Lönekartläggning Enligt diskrimineringslagen åläggs arbetsgivaren att vart tredje år kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Syftet med lagen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Lönekartläggningen grundar sig på tillsvidareanställdas lön i maj 2015 och inkluderar alla typer av lönetillägg. Kartläggningen omfattar tillsvidareanställda. Då visstidsanställda lönesätts enligt samma policy och riktlinjer som tillsvidareanställda ingår dessa ej i lönekartläggningen. Lönekartläggningen och analysen leder till förslag av prioriterade grupper utifrån jämställda löner. Kommunstyrelsens arbetsutskott har i samband med årets lönekartläggning diskuterat kvinnors löneläge i förhållande till männens. Dessa reflektioner tas med i arbetet när kommunen genomför en ny lönekartläggning inför löneöversyn Det lika arbetet Analysen av det lika arbetet innebär att en jämförelse görs mellan kvinnors och mäns lägst-, medel- och högstlön i samma befattning. Befattningar där skillnaden i kvinnors medellön överstiger 99 % av männens medellön analyseras inte. Då syftet med analysen är att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor har endast grupper där båda könen är representerade analyserats. Analysen av lika arbeten har inte påvisat några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män som utför väsentligt lika arbetsuppgifter. Löneskillnader förklaras ibland av högre medelålder och mer erfarenhet för män än för kvinnor. Karlskoga kommuns 4

95 kriterier för individuell- och differentierad lönesättning är en annan faktor som påverkar löneskillnader mellan individer. Med utgångspunkt i analysen av det lika arbetet föreslås inga prioriteringar. Det likvärdiga arbetet Analysen av det likvärdiga arbetet innebär att en jämförelse görs mellan AID-etiketter som har bedömts som likvärdiga och därmed ligger i samma värderingsbox. I analysen jämförs medellönen för kvinnodominerad, mansdominerade och könsblandade etiketters medellön. En etikett är kvinnodominerad respektive mansdominerad om den består av mer än 60 procent kvinnor eller män. Den är könsblandad när kvinnor eller män uppgår till minst 40 procent och högst 60 procent. För etiketter som består av tre personer eller färre och för etiketter där medellöneskillnaden understiger två procent föreslås inga prioriteringar på grund av den individuella och differentierade lönesättningen. Analysen av det likvärdiga arbetet visar att det finns skillnad i medellön mellan vissa befattningar som bedömts likvärdiga som inte kan förklaras med skillnad i ansvar, erfarenhet eller med individuell och differentierad lönesättning. Dessa befattningar är: Personlig assistent Lärare tidigare år Biståndshandläggare Sjuksköterskor distrikt/skola De löneskillnader som inte har kunnat förklaras sakligt ska åtgärdas i samband med löneöversynerna Förvaltningarnas inventering Inför varje löneöversyn lämnar förvaltningarna förslag om vilka grupper och befattningar som de önskar prioritera vid kommande löneöversyn utifrån inventering av kompetens- och personalförsörjning. Detta är en sammanfattande redogörelse för förvaltningarnas förslag till prioriteringar ur ett kommunövergripande perspektiv som är relevanta. För samtliga förvaltningar är kompetensförsörjningen en viktig strategisk fråga. Förvaltningarna har svårt att hitta och attrahera erfaren arbetskraft inom vissa befattningar, främst beroende på löneläget, där såväl den privata arbetsmarknaden som närliggande kommuner konkurrerar om kompetens. För vissa yrkesgrupper utgör hela Sverige upptagningsområde, vilket i den rådande konkurrenssituationen gör det än svårare att rekrytera erfaren arbetskraft. För Barn och utbildningsförvaltningen har konkurrensen om lärare blivit tydlig. Sedan tidigare är lärare inom matematik/naturvetenskap en svårrekryterad kategori. Lärare med behörighet i ämnet svenska som andra språk är mycket svårrekryterad. Det är också få sökande till vikariat. Kuratorer är ytterligare en grupp som arbetsgivare konkurrerar om. Inom förskolan är det få sökande till 5

96 förskollärartjänster vilket innebär att barnskötare anställs och andelen förskollärare i verksamheten minskar. Chefer på förvaltningen bör prioriteras för att attrahera medarbetare att ta på sig arbetsledande uppgifter. Inom Samhällsbyggnadsförvaltningen ser man att kvalificerade medarbetare rekryteras av andra kommuner. En grupp som har blivit extra svår att rekrytera är anläggningsarbetare p.g.a. få utbildade anläggningsarbetare i närområdet. Bygginspektörer och miljöinspektörer är några befattningar där det finns behov av extra satsningar. Gymnasieförvaltningen märker tydligt av bristen av behöriga/legitimerade lärare inom samtliga ämneskombinationer. De grupper som ändå kan nämnas är lärare i ämnet svenska som andra språk/sfi, special pedagog/lärare, lärare i främmande språk, yrkeslärare och lärare inom matematik och fysik. Gymnasieförvaltningen ser också att rektorer är i behov av en extra satsning utifrån att attrahera uppdraget som chef. Kultur och föreningsförvaltningen önskar att extra satsningar görs för musikpedagoger/lärare utifrån perspektivet rekrytera och behålla. En grupp som är mycket svårrektyterad är bibliotekarier som också rekryteras av Barn och utbildningsförvaltningen. Inom Socialförvaltningen finns ett stort behov av socialsekreterare och sjuksköterskor, ett landsomfattande bekymmer. Personalomsättningen för båda grupperna är hög då marknaden styr lönesättningen och bristen på sökande är påtaglig. Chefer i förvaltningen har en hög medelålder vilket innebär att inom en femårs period beräknas chefer gå i pension. Förvaltningen önskar därför särskilt löneutrymme för prioritering. Folkhälsoförvaltningen har hög omsättning av medarbetare med folkhälsovetenskaplig kompetens och konkurrerar med andra arbetsgivare. Förvaltningen lyfter också fram verksamhetschefer som en prioriterad grupp utifrån att attrahera uppdraget som chef. Omvärldsanalys I omvärldsanalysen görs en jämförelse mellan medianlönerna i Karlskoga kommun, kommunerna i regionen, med kommuner mellan och invånare och kommuner i mellansverige. (Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Värmland, Örebro och Västmanland) På grund av eftersläpningar i den nationella lönestatistiken görs jämförelsen på 2014 års löner uppräknade med 2 % för kommuner mellan och invånare och kommuner i mellansverige. 6

97 Omvärldsanalys 2015 års medianlöner *Föreslagen prioritering LÄGST Kristinehamn 2014 års löner uppräknade 2% Kommuner 25'-50' AID Befattning Karlskoga Degerfors Kumla Nora Askersund Örebro Karlstad Mellansv Handläggare övergripande Förvaltningssekreterare Ekonom Ekonomiassistent IT-Tekniker IT-Samordnare Personalspecialist Kommunikatör Upphandlare Skolassistent Receptionist/Telefonist Enhetschef omsorg/c Enhetschef funkt.neds./c Undersköterska Arbetshandledare Vårdbiträde habilitering Vårdbiträde Undersköterska, habiliter Personlig assistent* Sjuksköterska* Distriktsköterska* Arbetsterapeut Socialsekreterare* Biståndshandläggare*

98 Omvärldsanalys 2015 års medianlöner *Föreslagen prioritering LÄGST Kristinehamn 2014 års löner uppräknade 2% Kommuner 25'-50' AID Befattning Karlskoga Degerfors Kumla Nora Askersund Örebro Karlstad Mellansv Rektor/C Förskolechef/C Dagbarnvårdare Barnskötare Ungdomskonsulent Studie- yrkesvägledare Elevassistent Förskollärare Fritids- resurspedagog Lärare tid år* Lärare sen år Lärare gymnasiet Yrkeslärare Lärare estet/praktisk Speciallärare Specialpedagog SFI lärare Skolsköterska* Skolkurator* Badmästare Bibliotekarie Biblioteksassistent Lärare Musik-Kultur Kulturarbete

99 Omvärldsanalys 2015 års medianlöner *Föreslagen prioritering LÄGST Kristinehamn 2014 års löner uppräknade 2% Kommuner 25'-50' AID Befattning Karlskoga Degerfors Kumla Nora Askersund Örebro Karlstad Mellansv Fritidsledare Bygglovshandläggare Fysisk planerare Miljö- hälsoinspektör Mätningsingenjör Förvaltare/Ingenjör fastighet Förrättningslantmätare Drifttekniker IT-Tekniker Anläggningsarbete Hantverk Verkstadsarbete Fordonsförare Vaktmästare Park- trädgårdsarbete Folkhälsoutvecklare Kock/Kokerska Köksbiträde Köksbiträde mottagningskök Lokalvårdare/Städare

100 Omvärldsanalys 2015 års medianlöner LÄGST Region Örebroläns landsting AID Befattning Karlskoga Anestesisjuksköterska Sjuksköterska, specialfunktion Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska Distriktsköterska Undersköterska Undersköterska, vård- /specialavdelning Undersköterska, mottagning Arbetsterapeut

101 Arbetsgivarens planerade åtgärder inför löneöversyn Med utgångspunkt i analysen av lönekartläggningen - det likvärdiga arbetet, förvaltningarnas inventering samt omvärldsanalysen föreslås följande befattningar att prioriteras i löneöversyn. Samtliga prioriteringar är ingen individgaranti utan ska fördelas individuellt och differentierat. Utifån lönekartläggningens analys av det likvärdiga arbetet Följande befattningar föreslås följande prioriteringar att göras: Personliga assistenter Biståndshandläggare Lärare tidigare år Sjuksköterskor distrikt/skola Utifrån förvaltningarnas inventering Utgångspunkten till att föreslagna befattningar ska prioriteras är förvaltningarnas inventering och med perspektivet rekrytera och behålla. Konkurrensen om flertalet befattningar och kompetens är hög tillsammans med en marknad som driver upp lönerna. För nedanstående befattningar är situationen så akut att verksamheten bedömer att det finns risk för att inte kunna utföra sitt lagstadgade uppdrag. Följande befattningar föreslås prioriteras: Socialsekreterare Kuratorer Sjuksköterskor SFI och SVA lärare Med anledning av den lärarsatsning som genomfördes tillsammans med den statliga satsning för lärarbefattningar som kommer att göras har dessa befattningar inte föreslagits som prioriterade grupper. Förvaltningarnas förslag om prioriteringar till chefsbefattningar får invänta analysen efter reviderad arbetsvärdering och genomförd lönekartläggning som kommer att göras under. Befattningar som förvaltningen har önskemål om att prioritera och som innehåller 5 individer eller färre kan förvaltningen fatta beslut om, att prioritera inom ramen för löneöversyn. Utifrån omvärldsanalysen Med hänsyn taget till redan föreslagna prioriteringar utifrån det likvärdiga arbetet samt förvaltningarnas inventering föreslås ingen befattning att prioriteras utifrån löneläget i omvärldsanalysen. Ekonomiskt utrymme Karlskoga kommun avsätter nästan 24 miljoner kronor (inkl. PO) till årets löneöversyn. När särskilda prioriteringar gjorts återstår ett löneökningsutrymme till arbetstagarorganisationerna (exkl. Kommunal) som motsvarar ca 2 %. 11

102 Protokollsutdrag 1 (1) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen arbetsutskott KS AU 22 KS Riktlinje för pensionshandläggning Sammanfattning Kommunfullmäktige har fastställt pensionspolicy och gett kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att fastställa riktlinjer gällande kommunens pensionshantering. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 9 mars. Riktlinje pensionshandläggning Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att fastställa riktlinje pensionshandläggning. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att riktlinjerna träder i kraft 1 juli. 3. Kommunstyrelsens arbetstutskott beslutade att uppmana nämnder och styrelser att revidera sin delegationsordning med anledning av beslutet. Expedieras till Samtliga nämnder Personalchef Pensionshandläggare Justerande Utdragsbestyrkande

103 Tjänsteskrivelse Handläggare Lone Atterstig, Personalavdelningen KS Riktlinje pensionshandläggning Sammanfattning Kommunfullmäktige har fastställt pensionspolicy och gett kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att fastställa riktlinjer gällande kommunens pensionshantering. Bakgrund Kommunfullmäktige har fastställt pensionspolicy och gett kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att fastställa riktlinjer gällande kommunens pensionshantering. Syftet med riktlinjen är att tydliggöra beslutsordningen i olika pensionsärenden. Riktlinjerna ses över en gång varje mandatperiod och uppdateras vid behov om förändringar sker i lagar och kollektivavtal. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse den 9 mars. Riktlinje pensionshandläggning Kommunstyrelsens ledningskontors förslag till beslut 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att fastställa riktlinje pensionshandläggning. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att riktlinjerna träder i kraft 1 juli. 3. Kommunstyrelsens arbetstutskott beslutar att uppmana nämnder och styrelser att revidera sin delegationsordning med anledning av beslutet. Lone Atterstig Personalchef Beslutet expedieras till: Nämndernas diarium Personalchef Pensionshandläggare

104 Riktlinje Pensionshandläggning Fastställd av: KS AU 22 Revideras senast: