Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 12 juni 2013

Transkript

1 Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 12 juni 2013

2 Sammanträde med personalutskottet 12 juni 2013 Plats: Blå Salongen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl Protokollsjustering Godkännande av dagordning Informationsärenden 1. Effektuppföljning omställning ( ) Petter Spanne m.fl., Ekan AB 2. Omställning ( ) Karin Odhnoff 3. Sommarsituationen ( ) Karin Odhnoff 4. Kompetensförsörjningsstrategi ( ) Karin Odhnoff 5. Lönepolitiska riktlinjer 2014 ( ) Eva Johansson 6. Specialistsjuksköterskor inriktning 2014 ( ) Dnr RS Eva Lundh 7. Motion Fler utbildningsplatser för handledare inom sjukvården Gunilla Levén (M) ( ) Dnr RS Eva Lundh 8. Motion Hälsocheck till regionens anställda Gunilla Levén (M) och Marith Hesse (M) ( ) Dnr RS Stig Lindholm 9. Övriga frågor

3 Beslutsärenden 10. Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor mm HÖK 13 med Svenska Kommunalarbetareförbundet ( ) Dnr RS Eva Johansson 11. Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA ( ) Dnr RS Eva Johansson 12. Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m HÖK 13 med Sveriges läkarförbund samt överenskommelse om Med stud. 13 ( ) Dnr RS Eva Johansson 13. PLUS ( ) Dnr RS Eva Lundh 14. REGATT ( ) Dnr RS Eva Lundh 15. Studentmedarbetare ( ) Dnr RS Anmälnings och delegationslistan Karin Odhnoff POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

4 ÄRENDE 6

5 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HR-strategiska avdelningen Handläggare Margareta Olofsson, Eva Lundh Till personalutskottet Satsning på specialistutbildning för sjuksköterskor i bristyrken, inriktning för år 2014 och framåt Ärendet I budget 2013 finns en satsning på specialistutbildning för sjuksköterskor i bristyrken. 15 mnkr avsätts varje år under planperioden. Medlen är nivåhöjande vilket innebär år mnkr, år mnkr och år mnkr. Denna satsning härrör från budgetuppdrag 2012 om kompetensutvecklingsinsatser för baspersonal, med fokus sjuksköterskor för Personalutskottet har fattat beslut vid två tillfällen i frågan, dels vid extra sammanträde den 5 februari 2013 och dels den 19 februari Av beslutet den 5 februari framgår att personalutskottet senare i vår ska fatta beslut avseende inriktning för 2014 och framåt. Beredning Inför tidigare behandling av ärendet i personalutskottet inhämtades underlag från hälso- och sjukvårdens förvaltningar, hälso- och sjukvårdsavdelningen, berörda sektorsråd samt Vårdförbundet. I aktuellt tjänsteutlåtande har detta underlag kompletterats med uppgifter från Kompetensförsörjningsplan 2013 samt med ytterligare avstämning med HR-chefer inom hälso- och sjukvård. Vårdförbundet har framfört att det är angeläget att satsa på inriktningarna psykiatrisk vård och vård av äldre förutom specialistutbildning med inriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdom som tidigare angetts. Enligt önskemål från Hälso- och sjukvårdsavdelningen kommer en avstämning att ske med dess ledningsgrupp under augusti månad. Vid personalutskottets sammanträde den 21 maj lämnades information i ärendet. Personalutskottet uppdrog till personaldirektören att återkomma med ett förslag som innebär att 5 6 specialistsjuksköterskeutbildningar prioriteras. Utskottet önskade att till nästa sammanträde få en redovisning över fördelning av medel 2013 per förvaltning samt uppgifter om antal ansökningar till höstens specialistsjuksköterskeprogram. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: margareta.e.olofsson@vgregion.se

6 Sida 2(6) Datum Dnr RS Kompetensförsörjningsplan 2013 Av Kompetensförsörjningsplan 2013 framgår att samtliga specialistinriktningar har en nettoefterfrågan åren , framför allt beroende på pensionsavgångar och övrig personalomsättning. Se tabell nedan som visar nettogapet för åren per specialitet. Specialistinriktning Nettogap, årsarbetare Anestesi IVA Operation Ambulans Distrikt Psykiatri Barn Onkologi Ögon Uppgifter om nettogap visar på bedömd efterfrågan av nytillskott av antalet årsarbetare per år. Hänsyn är tagen till pensionsavgångar och övrig personalomsättning. Det är dock viktigt att notera att följande inriktningar inte är kodade och därmed inte går att identifiera: kirurgi, medicin, vård av äldre samt akutsjukvård. Om balans skall nås för de specialistinriktningar som anges i tabellen bedömer förvaltningarna att aktiviteter behöver göras inom följande områden i kompetensförsörjningsprocessen: attrahera, rekrytera, behålla och utveckla. Till detta har bl. a. följande kommenterar lämnats: Anestesi - utbildning inom närområdet, (NU-sjukvården) - utbildningskontrakt, (Skaraborgs Sjukhus) Intensivvård - uppdragsutbildning, (NU-sjukvården) - utbildningskontrakt, (Skaraborgs Sjukhus) Operation; - utbildningsbidrag/utbildningskontrakt, (Södra Älvsborgs Sjukhus, Skaraborgs Sjukhus samt Alingsås lasarett) - utbildning inom närområdet, (NU-sjukvården)

7 Sida 3(6) Datum Dnr RS Ambulanssjukvård - utbildning inom närområdet, (NU-sjukvården) Psykiatri - öka andelen specialistutbildade, (NU-sjukvården) - specialistutbildning med lön, (Södra Älvsborgs Sjukhus) - utbildningskontrakt, (Skaraborgs Sjukhus) Barn - specialistutbildning till redan anställda, (Skaraborgs Sjukhus) - bristyrkesgrupp, det saknas ca 20 sjuksköterskor med rätt specialistutbildning (Habilitering & Hälsa) Ögon - kommande fem år finns behov av två sjuksköterskor på halvfartsstudier för att möta pensionsavgångar (Södra Älvsborgs Sjukhus) - Inom en 15-årsperiod kommer samtliga specialistutbildade ögonsjuksköterskor att ha gått i pension. Eventuell planering med utbildningskontrakt (Skaraborgs Sjukhus) En slutsats som man kan dra vad gäller inriktningarna barn, psykiatri och distrikt är att förutom stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning, vilket framkom i kartläggning sept. 2012, så visar kompetensförsörjningsplan 2013 på behov av relativt stora volymer nytillskott av sjuksköterskor varje år. HR-chefer inom hälso- och sjukvård Vid HR-chefsmöten i mars och maj 2013 framfördes att, utöver de inriktningar som fattats beslut om för 2013, finns behov av att upplägget utbildningstjänst inför 2014 och framåt även skall omfatta specialistinriktningarna hälso- och sjukvård för barn och ungdom samt operationssjukvård vid lärosäte inom Västra Götalands län. Idag ges de inte på halvfart av något lärosäte inom territoriet. Fördelning av medel 2013 per förvaltning samt uppgift om antal ansökningar till höstens specialistsjuksköterskeprogram. Vid personalutskottets sammanträde den 21 maj önskade utskottet få en redovisning över fördelning av medel 2013 per förvaltning samt uppgifter om antal ansökningar till höstens specialistsjuksköterskeprogram. För 2013 har medel för utbildningstjänster fördelats per förvaltning i proportion till antalet tillsvidareanställda sjuksköterskor. Fördelning framgår av bilaga 1. Inom den tilldelade ramen så avgör förvaltningen vilka inriktningar som skall prioriteras. Följande specialistinriktningar på halvfart är möjliga att prioritera mellan: kirurgisk vård, medicinsk vård, onkologisk vård, psykiatrisk vård, vård av äldre samt distriktsköterska. Utöver nämnda utbildningar omfattas även spe-

8 Sida 4(6) Datum Dnr RS cialistinriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdom som bedrivs på halvfart vid lärosäten utanför Västra Götalands län. Sista ansökningsdag till högskolans kurser HT 2013 har passerat, och besked om antagning sker under juli månad. Uppgifter om antal ansökningar från anställda i Västra Götalandsregionen till ovan nämnda specialistprogram samt respektive förvaltnings fördelning av inriktning av utbildningsbefattningarna framgår av bilaga 2. Överväganden Enligt personalutskottets tidigare beslut skall medlen riktas till s.k. utbildningstjänster (studier på halvfart, ordinarie arbete under övrig tid). Detta upplägg förutsätter utbildning med studietakt på halvfart i ett sammanhållet program. Flest halvfartutbildningar bedrivs idag vid Sahlgrenska akademin. Det är naturligtvis av värde om antalet specialistutbildningar på halvfart ökar också vid övriga lärosäten i Västra Götalands län. Det har också framförts synpunkter att avsatta medel borde användas till att stödja specialistutbildning som ges på helfart. Avsikten med de medel som avsatts i budget 2013 och framåt är att utgöra en extra satsning för att åtgärda en identifierad bristsituation inte att ersätta förvaltningarnas egna satsningar på specialistsjuksköterskeutbildning. Det är därför fullt möjligt för förvaltningarna att prioritera helfartsutbildningar med de medel de ändå skulle använt för att säkra kompetensförsörjningen av specialistsjuksköterskor. Enligt personalutskottet skall en prioritering göras och budgetmedlen avsatta för 2014 och framåt skall riktas mot 5 6 specialistsjuksköterskeutbildningar. Skälet till att göra en prioritering och inte låta förvaltningarna själva prioritera inom tilldelad ram är att en riktad satsning kommer att ge en tydligare påverkan på andelen sjuksköterskor med adekvat specialistutbildning. Vi bedömer att följande fyra områden bör utgöra utgångspunkten för prioritering: - Nationellt prioriterade områden - Politiskt beslut inom Västra Götalandsregionen om krav på specialistutbildade sjuksköterskor - Stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge - Volym, stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning Grundat på ovanstående prioritering bedömer vi att följande fyra specialistinriktningar skall ingå i den fortsatta satsningen på specialistsjuksköterskeutbildning. Psykiatrisk vård; - Nationellt prioriterat område - psykisk ohälsa - Stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge

9 Sida 5(6) Datum Dnr RS Volym, stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning Vård av äldre; - Nationellt prioriterat område - vård av sjuka äldre - Stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge Internmedicinsk vård; - Nationellt prioriterat område - vård av sjuka äldre - Stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge - Volym, stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning Distriktssköterska; - Nationellt prioriterat område - vård av sjuka äldre, psykisk ohälsa - Politiskt beslut inom Västra Götalandsregionen om krav på specialistutbildade sjuksköterskor, vilket framgår av Krav och kvalitetsbok 2013, förfrågningsunderlag med förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom VG-primärvård fastställt av regionfullmäktige. - Stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge - Volym, stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning I dialog med förvaltningar och Vårdförbundet har framkommit att satsning även bör ske på inriktning hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Det är även inom detta område en stor differens mellan önskvärt måltal andel sjuksköterskor med relevant specialistutbildning och nuläge samt även ett stort antal sjuksköterskor som inte har adekvat specialistutbildning. Denna utbildning bedrivs dock inte på halvfart inom något lärosäte inom Västra Götalands län. För att kunna starta en utbildning på halvfart hösten 2014 krävs dialog med berörda lärosäten inom Västra Götalands län. På motsvarande sätt har förvaltningarna lyft behovet av specialistutbildning inom operationssjukvård. Det är och har under en lång tidsperiod varit en större efterfrågan än tillgång på sjuksköterskor med specialistutbildning operationssjukvård. Operationssjukvård bedrivs idag enbart på helfart inom Västra Götalands län. För att kunna starta en utbildning på halvfart krävs fördjupad samverkan mellan verksamhet och Sahlgrenska akademin. Vår bedömning är att en sådan utbildning tidigast kan påbörjas hösten Västra Götalandsregionen har gjort ett tydligt politiska ställningstagande när det gäller sjuksköterskors specialistkompetens inom ambulansområdet. Enligt standarden i Prehospital akutsjukvård i Västra Götalandsregionen 2010 skall en fastanställd ambulanssjuksköterska vara vidareutbildad inom antingen ambulanssjukvård, anestesivård, intensivvård eller annan likvärdigutbildning och minst 50 procent av sjuksköterskorna inom varje ambu-

10 Sida 6(6) Datum Dnr RS lansområde ska vara vidareutbildade inom ambulanssjukvård. För att nå upp till måltalet i standarden är antalet sjuksköterskor som skulle behöva specialistutbildning uppskattat till ca140 (kartläggning september 2012). Differensen mellan önskvärt måltal och nuläge samt den relativt stora volym av sjuksköterskor som saknar adekvat specialistutbildning motiverar att denna inriktning skall omfattas av satsningen. Det bör dock först utredas tillsammans med verksamhetsföreträdare om denna inriktning är lämplig för halvfartsstudier eller helfart och därefter behöver en dialog inledas med Högskolan i Borås som idag bedriver utbildningen på helfart. Vår bedömning är att utbildningen behöver bedrivas som uppdragsutbildning eftersom vi inte tror det är sannolikt att Högskolan i Borås kan utöka antalet utbildningsplatser inom nuvarande ekonomiska ramar. Det antal utbildningsplatser som budgetmedlen kan finansiera beror på om satsningen riktas enbart till halvfartsstudier eller till både halvfart- och helfartsstudier. Av majoritetens budgetförslag 2014 Välfärd och utveckling framgår att satsningen på betald specialistutbildning för sjuksköterskor förlängs även under Det är i nuläget osäkert hur stor satsningen 2016 kommer att vara, antingen 15 mnkr eller att nivån från 2015 bibehålls och utökas med 15 mnkr till totalt 60 mnkr. Bilaga 3 visar hur avsatta medel kan användas. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att avsatta medel för 2014 och framåt skall användas till följande specialistutbildningar psykiatrisk vård, vård av äldre, internmedicinsk vård samt distriktsköterska. Utbildningarna genomförs med konceptet utbildningstjänst (studier på halvfart ordinarie arbete under övrig tid). Vidare beslutar personalutskottet att uppdra åt personaldirektören att utreda förutsättningar att starta specialistutbildning hälso- och sjukvård för barn och ungdom på halvfart hösten 2014, specialistutbildning ambulanssjukvård på hel- eller halvfart hösten 2014 samt specialistutbildning operationssjukvård på halvfart hösten Uppdraget förutsätter dialog med verksamhet och berörda lärosäten inom Västra Götalands län och skall återrapporteras vid personalutskottets sammanträde i september. HR-strategiska avdelningen Karin Odhnoff Personaldirektör Eva Lundh HR-chef, strategisk kompetensförsörjning

11 Bilaga 1 Satsning i budget 2013 på specialistutbildning till sjuksköterskor i bristyrken, Fördelning av medel 2013 per förvaltning 2013/Jan Antal tillsvidareanställda % av totalsumman Södra Älvsborgs Sjukhus ,7% Alingsås lasarett 220 2,0% NU-sjukvården ,1% Kungälvs Sjukhus 402 3,7% Angereds närsjukhus 26 0,2% Primärvården ,8% SkaS ,1% Habilitering & Hälsa 28 0,3% Frölunda Specialistsjukhus 68 0,6% Sahlgrenska Universitetssjukhuset ,5% Summa ,0% Källa UDP; Antal utbildnings befattningar

12 Bilaga 2 Antal ansökningar från anställda i VGR till specialistsjuksköterskeprogram HT 2013 Antal utbildningsbefattningar med uppgift om prioritering Fördelat per förvaltning SÄS Alingsås lasarett NU sjukvården Kungälvs sjukhus Närhälsan SkaS SU Totalt utb. tjänst utb. tjänst utb. tjänst utb. tjänst utb. tjänst utb. tjänst utb. tjänst Specialistsjuksköterkskeinriktning ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar ansökningar utb. tjänst kirurgisk vård internmedicinsk vård onkologisk vård hälso- o sjukvård barn o ungd psykiatrisk vård vård av äldre distriktssköterska uppgift om prioritering av inriktning för utbildningstjänst saknas Totalt

13 Bilaga 3

14 ÄRENDE 7

15 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande Datum: Diarienummer RSK HR-strategiska avdelningen Eva Lundh Mobil E-post: Till personalutskottet Yttrande över motion av Gunilla Levén (M) om fler utbildningsplatser för handledare inom sjukvården Ärendet Gunilla Levén (M) har väckt en motion om fler utbildningsplatser för handledare inom sjukvården. Motionären anger att det råder brist på utbildade handledare på regionens sjukhus och vårdcentraler, speciellt på mindre orter. Detta leder till att studenterna inte alltid kan få sitt första val av VFU-plats och AT-tjänstgöring och istället koncentreras studenterna till de större sjukhusen och de större vårdcentralerna. Motionären föreslår därför att regionstyrelsen ges i uppdrag att se över behovet av ytterligare handledare för både läkarstuderande och sjuksköterskestuderande. Vidare föreslås att fullmäktige ska tillse att handledarutbildad personal även finns att tillgå på mindre sjukhus och mindre vårdcentraler så att man på detta sätt främjar rekrytering av både läkare och sjuksköterskor Beredning Motionen har gått på remiss till utförarstyrelsen för Alingsås lasarett resp styrelsen för Kungälvs och Frölunda sjukhus. Eftersom en stor del av de förhållanden som motionen berör gäller primärvården har HR-strategiska avdelningen i sin beredning valt att inhämta synpunkter från nuvarande Närhälsan (tidigare Primärvården) och från vårdvalsenheten inom Hälso- och sjukvårdavdelningen. Utgångspunkter Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) för sjuksköterskeprogrammet regleras i ett samverkansavtal (RGS) mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan Väst och Högskolan i Skövde. Nuvarande avtal gäller fr. o. m. 1 jan I avtalet ingår en handledarmodell som beskriver strukturella förutsättningar för VFU avseende huvudhandledare, bashandledare samt lärosätets lärare. Det är bashandledaren som ansvarar för den nära handledningen av studenten, samordnar handledningen, skapar lärotillfällen och bidrar till ett bedömningsunderlag för studenten. Kvalifikationer för bashandledare för sjuksköterskestuderande är: Legitimerad sjuksköterska, samt kandidatexamen inom omvårdnad. Dokumenterad yrkeserfarenhet om minst ett år.

16 Sida 2 Datum Diarienummer RS Handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng, på grundnivå. För att handleda sjuksköterskestudenter på avancerad nivå krävs att handledaren har motsvarande utbildning samt dokumenterad handledning om minst två år. När det gäller handledning av studenter på läkarprogrammet finns inte något motsvarande formkrav i det regionala ALF-avtalet mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet om forskning, utvecklingsarbete och utbildning inom hälso- och sjukvårds- samt tandvårdsområdet. Till skillnad från sjuksköterskorna finns det således inte något avtal som styr kompetenskraven för att få handleda grundutbildningsstudenter och AT-läkare Sahlgrenska akademin anordnar utbildning för s k TYK-handledare, d v s de personer som handleder läkarstudenterna under den tidiga yrkeskontakten i början av grundutbildningen. När det gäller AT-läkare har studierektorerna inom Västra Götalandsregionen enats om följande baskrav: grundläggande handledarutbildning omfattande minst två dagar samt en uppföljningsdag innehållande kommunikation, pedagogik, etik, handledningsteori och praktiska övningar. Därutöver krav på genomgången AT-handledarkurs som omfattar minst en dag och innehåller målbeskrivningar för AT, kompetensvärdering, lokala styrdokument och PM. Handledarutbildning för läkare arrangeras regelbundet av Västra Götalandsregionen studierektorer.. Beträffande ST-läkare finns formkrav angivna i socialstyrelsens författningssamling (SOSFS 2008:17, 3 kap, 5 ). För att handleda ST-läkare ska handledaren skall ha specialistkompetens i den avsedda specialiteten samt ha genomgått handledarutbildning, som bör innehålla handledning, pedagogik, kommunikation och etik. I övrigt ställs inga mer detaljerade krav angående handledarutbildningen. Numera är grundläggande handledarutbildning ett obligatoriskt moment i ST-utbildningen och alla nya specialister har därmed handledarutbildning. Utbildningsuppdraget inom primärvården regleras i Krav- och Kvalitetsboken. För att bli godkänd som utbildningsvårdcentral krävs att vissa kriterier är uppfyllda, bla måste det finnas minst två specialister i allmänmedicin vid vårdcentralen och sjuksköterskor med adekvat handledarutbildning. Remissinstansernas synpunkter Inkomna remissvar finns i sin helhet i bilaga 2. Styrelsen för Alingsås lasarett framför att de flesta sjuksköterskor och läkare som handleder studerande har handledarutbildning och att råder balans mellan behov och efterfrågan av handledarutbildning. Vidare framförs som ett utvecklingsområde att handledarutbildning skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskestudenter. Vad gäller Kungälvs sjukhus framhålls i remissvaret att omfattningen av den verksamhetsförlagda utbildningen för akademiska vårdutbildningar är stor och att sjukhuset varje år genomför en tvärprofessionell handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. Det genomför också årligen en 3-dagars handledarutbildning för läkare. Frölunda specialistsjukhus har ett mindre omfattande

17 Sida 3 Datum Diarienummer RS utbildningsuppdrag som främst gäller akademiska vårdutbildningar. Sjukhuset tar inte emot AT-läkare och har inte några egna ST-tjänster. Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus ser positivt på att utbilda fler handledare, men framhåller att detta förutsätter ekonomiska medel och att möjligheten att samverka med andra sjukhus behöver utredas. Vårdvalsenheten beskriver hur placeringen av sjuksköterskor och AT-läkare till de vårdscentraler som är godkända för utbildningsuppdrag görs av berörda studierektorer. Alla AT-läkare anställs av sjukhusen men gör sina sista 6 månader av AT-tjänstgöringen inom primärvård. Skälet till att alla vårdcentraler inte kan ta emot AT-läkare, det gäller såväl tätort som landsbygd, är inte brist på utbildade handledare utan avsaknad av specialister i allmänmedicin. Närhälsan (f d primärvårdsförvaltningen) anger att det bedrivs en omfattande verksamhetsförlagd utbildning och att det finns en organisation med studierektorer, handledare och huvudhandledare för att klara detta uppdrag. Vad gäller läkare motsvarar tillgången på handledare dagens behov. Beträffande tillgången på handledare för sjuksköterskor bedöms denna vara ganska god till mycket god, med något undantag. Enligt Närhälsan finns inga systematiska skillnader mellan glesbygd och tätort/mindre stad eller mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler vad gäller vårdenheters status som godkänd utbildningsvårdcentral. Överväganden Det vi kan konstatera är att tillgång på handledare och handledarutbildning har liten betydelse för möjligheten att rekrytera sjuksköterskor och läkare till mindre sjukhus och vårdcentraler i glesbygd. Det är ytterst ovanligt att någon studerande nekas verksamhetsförlagd utbildning p g a att det saknas utbildade handledare. Det som däremot har betydelse för möjligheten att ta emot och handleda studenter är den utbildningsträngsel som råder inom flera verksamheter d v s att många olika student- och elevgrupper konkurrerar om den verksamhetsförlagda utbildningen. Av det skälet är det viktigt att kunna använda hela Västra Götalandsregionens verksamhet för den verksamhetsförlagda utbildningen. Det är också angeläget att försöka attrahera studenter till orter och verksamheter som ligger utanför Göteborg och dess närområde. En tydligare styrning och kapacitetsplanering av utbildningsuppdraget har identifierats som ett viktigt utvecklingsområde i den strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvård som tagit fram i vår. I detta arbete har också vikten av en ökad stärkt och samordnad interaktion med utbildningsanordnarna inom Västra Götalands län lyfts fram. Inom primärvården är det framför allt bristen på specialister i allmänmedicin som påverkar vilka vårdcentraler som kan ta emot AT-läkare. Av svaren att döma kan det finnas skäl att ha en utökad dialog med berörda lärosäten om att arrangera fler handledarutbildningar för sjuksköterskor. En

18 Sida 4 Datum Diarienummer RS sådan dialog kan föras inom de samverkansorgan som redan finns mellan lärosätena i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att avslå motionen Karin Odhnoff Personaldirektör Eva Lundh HR-chef, strategisk kompetensförsörjning

19

20

21

22

23

24

25

26

27 Förtydligande av begreppet pedagogiskt stöd i RGS-avtalet, Bilaga 1; Handledarmodell Handledarutbildning som riktas mot de professioner som anges i RGS avtalet enligt handledarmodellens formella krav på bas- respektive huvudhandledarkompetens Handledning på handledning för huvudhandledare Kompetensutvecklingsdagar för huvudhandledare Handledarträffar för bas- och huvudhandledare varje termin Namngiven kontaktperson på lärosätet för huvud- och/eller bashandledare att föra dialog med Antaget av RGS styrgrupp den

28

29

30

31

32

33 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Ärende 13 Sammanträdesdatum Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Motionssvar till Motion av Gunilla Levén (M) om fler utbildningsplatser för handledare inom sjukvården. Bakgrund Regionstyrelsen har valt att remittera denna motion för yttrande av bland andra vår styrelse. Av motionssvaret skall framgå styrelsens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras. I svaret ska också anges om det redan nu pågår verksamhet eller motsvarande i enlighet med motionens intentioner. Kungälvs sjukhus Omfattningen av verksamhetsförlagd utbildning på Kungälvs sjukhus är stor och redan nu pågår verksamhet som motsvarar motionens intentioner. För högskolestudenter med medellång utbildning har genomförts 807 veckor under föregående år enligt avtal med högskolan i Väst samt Sahlgrenskaakademin. Den verksamhetsförlagda utbildningen när det gäller medellång högskoleutbildning är till största delen sjuksköterskor, men riktar sig till flera olika specialiteter och omfattar arbetsterapeut, sjukgymnast, audionom, sjuksköterska, barnmorska, specialistsjuksköterska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska, dietist och socialpsykiatrisk vård enligt avtal med högskolorna. För att kunna genomföra en så omfattande VFU-verksamhet bedriver sjukhuset varje år en tvärprofessionell handledarutbildning på högskolenivå (7,5 högskolepoäng), ledd av en klinisk lektor som är anställd 20% på sjukhuset. Hittills har 120 handledare utbildats. Det finns utrymme för att utbilda ytterligare handledare på högskolenivå. Omfattande AT- och ST-program genomförs årligen på sjukhuset och intresset har varit stort från medarbetare att delta i programmet. Sjukhusövergripande har studierektorer anställts som driver programmen och respektive kliniker har utsedda studierektorer. Samtliga 16 AT-block är tillsatta med sammanlagt ca 30 AT-läkare under ett år, vilket är en stor andel i förhållande till sjukhusets verksamhet. När det gäller ST-läkare har Kungälvs sjukhus 58 läkare i tjänst och har utökats avsevärt under de senaste fem åren. Lyckade rekryteringar till ST-block har gjorts inom flera specialiteter och flertalet av dessa finns inom psykiatri. Sedan 2010 har sjukhuset även en tredagars handledarutbildning för läkare som genomförs årligen av sjukhusövergripande studierektor och klinisk lektor. Det finns utrymme för att utbilda ytterligare handledare för läkare. Kungälvs sjukhus är positiva till förslaget i motionen och tar med glädje gärna emot fler utbildningsplatser för handledare men att det då också ges förutsättningar för detta genom ekonomiska medel. Frölunda sjukhus Frölunda Specialistsjukhus medverkar i den verksamhetsförlagda utbildningen som riktar sig till sjuksköterskor under grund- och vidareutbildning.

34 Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag Ärende 13 Sammanträdesdatum Under 2012 tog sjukhuset emot 8 studerande vid röntgensjuksköterskeutbildningen, 7 från barnmorskeutbildningen, 8 inom anestesti, operation och IVA, 11 studerande vid grundutbildningen till Vårdavdelningen, en studerande vid medicin och 5 studenter från dietistutbildningen till medicin. Sjukgymnastiken har också tagit emot ett par studenter under det senaste året. Sjukhusets VFU-verksamhet är relativt omfattande med tanke på sjukhusets inriktning och det finns inga möjligheter för närvarande att utöka VFU-verksamheten. Sjukhuset tar inte emot några AT-läkare och har heller inga egna så kallade ST-platser. Däremot medverkar vi i vissa delar av ST-utbildningen inom kirurgi och ortopedi i mån av tid. Sjukhuset har som mål att samtliga handledare ska ha en handledarutbildning på 7,5 hp vid universitetet. I dagsläget har ca 20 % av våra handledare denna kompetens vilket är otillräckligt. Vår ambition är att försöka utbilda ytterligare 10 personer fram till Sjukhuset har heller inte någon huvudhandledare för VFU och frågan behöver utredas om det finns behov av att inrätta ett huvudhandledarskap vid sjukhuset. Det krävs då att man har en magisterexamen vilket några av våra anställda sjuksköterskor redan har. Sjukhuset ser positivt på att utbilda fler handledare i enlighet med förslaget. Frågan behöver dock utredas närmare för att kunna genomföras i praktiken. Möjligheten att kunna samverka kring utbildningsinsatser med andra sjukhus bör utredas. Underlaget till motionssvaret är framtaget av personalchef Åsa Carldén, Kungälvs sjukhus, samt Charlotta Moberger, Frölunda Specialistsjukhus. Förslag till beslut Styrelsen beslutar - Att ställa sig bakom motionssvar enligt rubrik - Att paragrafen genomgår omedelbar justering Ann Stokland Sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus

35

36

37

38 Datum HSA/Vårdvalsenheten Handläggare Inger Hagqvist Telefon riktnummer E-post Synpunkter inför motionssvar Fler utbildningsplatser för handledare inom sjukvården AT-läkare Läkare med läkarexamen söker AT tjänst och anställs av sjukhusen. Sista 6 månaderna fullgörs i primärvården. Efter fullgjord och godkänd AT blir läkaren legitimerad. Personer med läkarutbildning från EU får sin legitimation samtidigt som läkarexamen och kan därför inte göra AT. Studierektor med ansvar för AT inom primärvård (ingår i studierektorsenheten inom VG Primärvård) fördelar AT-läkarna enligt turordning på vårdcentraler som är godkända för utbildningsuppdrag. Fördelningen görs utifrån att alla vårdcentraler, i stad liksom glesbygd ska få AT. Svårigheter att få unga läkare att tjänstgöra 6 mån på annan plats än bostadsorten finns, men styr inte studierektorernas tillsättning av ATtjänster utanför städerna För att vara utbildningsvårdcentral krävs att det finns två specialister i allmänmedicin, att vårdcentralen uppfyller uppställda kvalitetskrav och att den som ska handleda AT-läkaren har genomgått handledarutbildning. Enligt beslutade tillämpningar i utbildningsuppdraget i VG Primärvård krävs följande av handledarutbildningen för AT-läkare: Grundläggande handledarutbildning Innehåll: Kommunikationsteori, pedagogik, etik, handledningsteori, praktiska övningar Tid: minst 2 dagar + 1 dag AT- handledarkurs Innehåll: Målbeskrivning för AT, Kompetensvärdering, Lokala/regionala PM Tid: minst 1 dag Grundläggande handledarutbildning ingår som en av flera obligatoriska kurser inom ST och alla nya specialister har denna utbildning. Handledarkurser, grund och AT-handledarkurser anordnas regelbundet på uppdrag av studierektorerna. Skälet till att inte alla vårdcentraler kan ta emot AT-läkare, i stad som i glesbygd, är inte brist på handledarutbildning utan avsaknad av specialister i allmänmedicin. POSTADRESS: Vårdvalsenheten Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: E-POST: inger.hagqvist@vgregion.se

39 antal vårdcentraler antal godkända vårdcentraler för utbildningsuppdrag läkare per nämnd godkända för utbildningsuppdrag läkare totalt antal vårdcentraler nämndområde VFU (Verksamhetsförlagd utbildning ) Lärosäten och utbildningsanordnare beställer VFU-platser av regionen och fördelning och utplacering av studenter och elever inom primärvård handhas av studierektorerna VFU i studierektorsenheten. Studenter placeras i första hand till vårdcentraler som uppfyller kraven i handledarmodellen. Studenter placeras även på vårdcentraler som inte uppfyller formella krav på handledning, men reell kompetens och erfarenhet av studenthandledning finns då vårdcentralen. I primärvården uppfyller (tabell över antalet godkända VC/nämnd) inte alla vårdcentraler kraven för godkänd utbildningsvårdcentral VFU, och det vanligaste skälet är att det inte finns magisterutbildad personal och/eller handledarutbildade sjuksköterskor. Vårdcentraler i VG Primärvård: 46 procent godkända utbildningsenheter för både VFU och läkare 12 procent Inte godkända för utbildningsuppdrag 51 procent klarar kvalitetskrav för utbildningsuppdrag VFU 84 procent klarar kvalitetskrav för utbildningsuppdrag läkare Vårdcentralerna ersätts för kompetenshöjning, 2000 kr / 1,5 hp vid magisterutbildning och med kr vid handledarutbildning. Studierektorerna VFU genomför våren 2013 en kartläggning för att undersöka vilken omfattning på kompetenshöjning ( kandidat - och magisterutbildning samt handledarutbildning) som krävs för att alla vårdcentraler inom VG Primärvård ska uppfylla kraven enligt Regionala Samverkansavtalet (RGS) Handledarutbildningen på 7,5 hp som krävs enligt RGS, ska tillhandahållas av lärosätena och utgör ett av deras ansvarsområden i avtalet.

40 De svårigheter som primärvården har kring handledarutbildning och studentutplacering varierar, mellan lärosätena och mellan vårdcentraler, men någon avgörande skillnad mellan stad och glesbygd finns inte. Synpunkter ( obs! varierar mellan lärosäten och vårdcentraler) o Handledarutbildningen har inte tillräckligt många platser o Handledarutbildningen har för låg nivå och är för allmänt hållen o Handledarutbildningen har för höga krav på kompetens för bli antagen o Vårdcentraler anför att de trots ersättning vid kompetenshöjning inte kan avvara personal eller prioriterar kompetenshöjning o Vårdcentraler anför att deras personal redan har den reella men inte formella kompetensen att handleda o Vårdcentraler anför att anställd personal inte har intresse av att kompetenshöja sig enligt RGS-avtalet av åldersskäl o Studenter vill och kan inte av sociala skäl resa alltför långt från bostads- och studieorten för VFU Önskemål: Utökad handledarutbildning. Mer samsyn mellan lärosätena angående kursinnehållet. Översyn av innehåll i handledarutbildningen med anpassning till målgrupperna. Handledarutbildning med antagningskrav som inte utesluter ej magisterutbildade. Möjliggöra genom framtida beslut att vårdcentraler inom VGPV kan få uppdrag att bli utbildningsvårdcentraler. Där skulle utbildning, med stöd av lärosätena, ske i större omfattning än idag och studenter i större utsträckning än nu, vara involverade i direkta vårdarbetet.

41

42

43 ÄRENDE 8

44 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HR-strategiska avdelningen Handläggare Stig Lindholm Personalutskottet Yttrande över motion om hälsocheck till regionens anställda Ärendet Gunilla Levén (M) och Marith Hesse (M) har i en motion från november 2012 föreslagit att regionfullmäktige ska besluta att Västra Götalandsregionen utreder möjligheterna för ett införande av en hälsocheck i enlighet med motionens intentioner. Beredning Regionstyrelsen har valt att remittera denna motion till nämnden för Hälsan och Stressmedicin och Personalutskottet för yttrande. Nämnden för Hälsan och Stressmedicin har i sitt yttrande, ställt sig positiv till att motionen bifalles.(dnr HOS ) Definition av begrepp Friskvårdsbidrag är det belopp som arbetsgivaren beslutar sig för att satsa som personalvårdsförmån på sina medarbetare. Personalvårdsförmånen är skattefri för den anställde och avdragsgill som personalkostnad för arbetsgivaren. (Under förutsättning att personalvårdsförmånen håller sig inom det regelverk som skatteverket upprättat). Hälsocheck har kommit att stå för ett system där arbetsgivaren skriver ett avtal med en leverantör som i sin tur ingår avtal med olika leverantörer av friskvårdsaktiviteter. Medarbetarna erbjuds sedan via olika administrativa lösningar möjlighet att använda sig av hälsocheckar när de genomför friskvårdsaktiviteter. Det finns arbetsgivare som väljer att i erbjudandet av hälsocheckar låta aktiviteter ingå som kräver förmånsbeskattning för medarbetaren, och som inte är avdragsgilla för arbetsgivaren. Friskvårdsbidrag Av motionen framgår att regionens medarbetare redan idag erbjuds friskvårdsbidrag, men att det ser olika ut på olika håll i regionens verksamheter avseende hur friskvårdsbidraget utformats. En orsak till detta är att beslut om storlek på friskvårdsbidrag i de flesta fall har träffats av POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: stig.lindholm@vgregion.se

45 Sida 2(4) Datum Diarienummer RSK tjänstemän i de olika förvaltningarna/bolagen och endast i ringa omfattning varit föremål för politiska avvägningar. Friskvårdsbidraget varierar idag mellan ca 500 kr/år till 3000 kr/år, och kravet på egna insatser från medarbetarnas sida skiljer sig även åt. Vid en jämförelse av friskvårdsbidragen som ges inom Västra Götalandsregionens verksamheter och externa stora arbetsgivare så är det vanligt att friskvårdsbidragen i dessa företag ligger i intervallet kr/år. Om Västra Götalandsregionen tar ett helhetsgrepp på frågan om friskvårdsbidrag är en tanke att Västra Götalandsregionen garanterar en nivå på friskvårdsbidraget som alla förvaltningar/bolag ska erbjuda sina medarbetare. Om någon förvaltning/bolag i sitt lokala arbetsmiljöarbete väljer att ytterligare prioritera sitt hälsofrämjande arbete ska detta vara tillåtet. ( Jmfr det nya systemet som gäller för köp av företagshälsovårdstjänster). Fördelarna med att standardisera nivån för friskvårdsbidraget är många, dels stärks känslan av att arbeta hos en gemensam arbetsgivare, vilket blir särskilt tydligt för de medarbetare som flyttar mellan olika förvaltningar, dels är det viktigt att en arbetsgivare som till så stora delar arbetar med hälsofrågor stödjer sina medarbetare inom detta område på ett någorlunda likvärdigt sätt, jämfört med vad andra stora arbetsgivare i andra branscher gör. Det bör noteras att inom Västra Götalandsregionen är det stora skillnader mellan förvaltningar/bolag, när det gäller vilka friskvårdsaktiviteter som kan erbjudas inom ramen för egna träningsanläggningar. Erbjudandets innehåll Västra Götalandsregionen kan vid införandet av en hälsocheck utforma innehållet så att det exakt rymmer de aktiviteter som matchar de behov som Västra Götalandsregionen som arbetsgivare anser vara mest verkningsfulla för att ge en hälsofrämjande och förebyggande effekt. En annan aspekt är att arbetssättet skulle ge möjligheter till kunskapsutveckling inom området. Statistik inom området skulle kunna kopplas till sjukfrånvaron och på det viset ligga till grund för forskning. Det är idag svårt att hitta forskningsrapporter som ger vägledning kring vilka hälsofrämjande och förebyggande insatser som ger bäst effekt för ett hållbart arbetsliv. Administration För att en eventuell satsning inom detta område ska vara framgångsrik och administrativt kostnadseffektiv, så krävs ett lätthanterligt administrativt system. Det finns i dag på marknaden databaserade system som kan kopplas till arbetsgivarens PA-system. På detta sätt kan statistikuppgifter tas fram ur systemet, som ger vägledning kring vilka insatser som är verkningsfulla. En annan fördel är att genom ett sådant system kan arbetsgivaren få en

46 Sida 3(4) Datum Diarienummer RSK överblick av hela sitt främjande och förebyggande arbetsmiljöarbete. En mer detaljerad undersökning måste göras, för att utröna om och hur detta är möjligt med de system som används inom Västra Götalandsregionen. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att föreslå regionstyrelsen att föreslå regionfullmäktige att bifalla motionen. Sören Kviberg Personalutskottets ordförande Karin Odhnoff Personaldirektör

47 Sida 4(4) Datum Diarienummer RSK Bilaga/Expedieras till/kopia till!skriv namn här Expedieras till/kopia till!skriv namn här

48

49

50

51 ÄRENDE 10

52 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HR-strategiska avdelningen Handläggare Eva Johansson Personalutskottet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m HÖK 13 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Ärendet Centrala kollektivavtal HÖK 13 har träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Kommunalarbetareförbundet. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse rekommenderar regionen att anta bestämmelserna enligt HÖK 13 samt att teckna lokalt kollektivavtal. Som regionens personalorgan är det Personalutskottet som tar dessa beslut. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 13 med Svenska Kommunalarbetareförbundet samt efter framställan från riksorganisationen teckna lokalt kollektivavtal LOK 13 i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. HR-strategiska avdelningen Karin Odhnoff Personaldirektör Eva Johansson Förhandlingschef Bilaga/ SKL:s cirkulär 13:20 med bilagor POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: eva.johansson@vgregion.se

53 (3) CIRKULÄR 13:20 Arbetsgivarpolitik: 13-2:7 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Pia Murphy Lotta Kärger Anders Bergqvist Nyckelord: HÖK 13 Kommunal Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 13 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 28 april 2013 Huvudöverenskommelse, HÖK 13, med Svenska Kommunalarbetareförbundet. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna bestämmelser. Bilaga 2, Allmänna bestämmelser, kommenteras i särskilda cirkulär, nr 13:14 och 13:18. Utöver detta finns ett särskilt cirkulär, nr 10:30, som behandlar Löneavtalens olika delar samt det lönepolitiska arbete som är en förutsättning för en god tillämpning av respektive Löneavtal. Det cirkuläret är gemensamt för alla Huvudöverenskommelser. Nedan följer en kort redovisning i punktform, exklusive Allmänna bestämmelser och underbilagor, av överenskommelsen. Innehållet i Huvudöverenskommelsen HÖK 13 Avtalsperioden omfattar tiden Avtalet är inte uppsägningsbart under avtalsperioden. Den lägre lägstlönen höjs med 80 % av löneökningarna respektive år. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

54 CIRKULÄR 13: (3) Löneavtalet Löneöversynstillfällen per 1 april respektive år, såvida inte annat överenskoms. Tillsvidareanställd medlem i Kommunal bidrar till utrymmet respektive år enligt nedan: 2013 med 550 kr 2014 med 550 kr 2015 med 600 kr Avtalet innehåller inga individgarantier. Den fasta kontanta månadslönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska fr. o. m uppgå till lägst kr och fr. o. m uppgå till lägst kr och fr. o. m uppgå till lägst kr. Lön för arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanlagd anställning i yrket hos arbetsgivaren efter genomgången utbildning ska fr. o. m uppgå till lägst kr och fr. o. m uppgå till lägst kr och fr. o. m uppgå till lägst kr. Hos arbetsgivare där Kommunal har färre än 5 medlemmar gäller inte det garanterade utrymmet enligt löneavtalets 2 punkt 2. Med anledning av sena utbetalningar finns en ny skrivning i centrala och lokala protokollsanteckningarna om möjlighet till central partsgemensam konsultation vad gäller tidplan. Centrala protokollsanteckningar Centrala parter fortsätter de partsgemensamma arbetena kring heltid, samt anställningsformer och turordning med något reviderade uppdrag. Två nya centrala partsgemensamma arbeten genomförs under perioden. Det ena för att lyfta fram exempel och arbetssätt som kan utgöra stöd för framgångsrikt lokal löneöversynsarbete, och det andra för att göra gemensam kartläggning av visstidsanställningar.

55

56 Förhandlingsprotokoll HÖK 13 Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 13 Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) å den andra. 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. HÖK 13 för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 6. a) Löneavtal (Bilaga 1), b) Allmänna bestämmelser AB i lydelse fr.o.m med ändringar i 10, 13, 20, 21, 22, 23, 24, 27, 28, 29, 33 och 35 (Bilaga 2) med följande underbilagor D, anställning i personalpool, E, arbetstider m.m. inom räddningstjänsten, J, viss jourtjänstgörande personal, L, lägerverksamhet m.m., U, uppehållsanställning, c) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 3), d) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 4), e) Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning (Bilaga 5), 1

57 f) LOK 13 (Bilaga 6 och 6 a), 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om. 3 Fredsplikt Förhandlingar under avtalsperioden enligt denna överenskommelse ska föras under fredsplikt. 4 Rekommendation om LOK 13 Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa kollektivavtal LOK 13 med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 6. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed det lokala kollektivavtalet LOK 13 enligt Bilaga 6 a. 5 Giltighet och uppsägning Såvida inte särskilt anges, gäller HÖK 13 för perioden med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid, förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 2

58 6 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet 3

59

60 Bilaga 1 till HÖK 13 Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. 2 Löneöversyner Utrymme vid löneöversyn 1. Vid löneöversyn beräknas ett utrymme. Utrymmet, som fastställs vid löneöversynstillfället utgörs av summan av ett krontalsbelopp för varje medlem i arbetstagarorganisationen som är tillsvidareanställd med månadslön och beräknas enligt nedan Utrymmet utgörs av 550 kronor Utrymmet utgörs av 550 kronor Utrymmet utgörs av 600 kronor. Bestämmelserna om utrymmets beräkning gäller inte hos den arbetsgivare där arbetstagarorganisationen har färre än 5 medlemmar. 5

61 Anmärkning Bortsett från bestämmelserna om utrymmets beräkning, hanteras löneöversynen för berörda arbetstagare med hänsyn till de förutsättningar som avtalet föreskriver, inklusive de grundläggande principerna i 1. Fördelning 2. Utrymmet enligt ovan fördelas i förhandlingar med arbetstagarorganisationen med beaktande av bl.a. de grundläggande principerna för lönesättning som framgår av 1. Anmärkningar 1. I Bilaga 5 till HÖK 13 har de centrala parterna angivit Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning. 2. Del av utrymmet kan, efter överenskommelse mellan de lokala parterna, användas till andra åtgärder. 3. För arbetstagare vars löneökning väsentligt avviker från övriga jämförbara arbetstagares löneökning ska lönen motiveras. 3. Löneöversyn genomförs årligen och löneförändringar ska gälla fr.o.m. 1 april, såvida inte annat överenskoms. Anmärkning Vid löneöversynstillfället kan avtal om ingångslöner och/eller befattningslöner inom respektive yrke träffas. 4. Lönehöjning för tillsvidareanställda med månadslön avräknas utrymmet. 5. Överenskommelse kan träffas om annan beräkningstidpunkt, beräkning av utrymmet samt avräkning från utrymmet. Lägsta löner 6. Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor fr.o.m uppgå till lägst kronor. För arbetstagare som under avtalsperioden fyller 19 år ska lönebeloppet enligt ovan gälla kalendermånaden efter det att arbetstagaren fyllt 19 år. 7. Lön för arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanlagd anställning i yrket hos arbetsgivaren efter genomgången utbildning ska fr.o.m uppgå till lägst kronor, fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor. 6

62 8. Överenskomna belopp i centralt eller lokalt kollektivavtal proportioneras med hänsyn till arbetstagarens sysselsättningsgrad samt i förekommande fall med tillämplig uppehållslönefaktor enligt vid varje tidpunkt gällande Allmänna bestämmelser Bilaga U. Lokal förhandlingsordning 9. Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättningsfrågorna på annat sätt än som beskrivs i denna paragraf. Anmärkning Om lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna arbetsresultat gäller att kriterier för sådan differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna, lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den enskildes arbetsresultat kan bedömas, individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och med koppling till lön. 3 Förhandlingar m.m. 1. Förhandlingar om lön upptas då part så begär. 2. Överenskommelse om lön får träffas med enskild arbetstagare. Anmärkningar 1. Vid nyanställning ska lönen sättas med beaktande av lönestrukturen för motsvarande befattningar hos arbetsgivaren. 2. Möjligheterna till överenskommelse om lön mellan arbetsgivare arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställning, förutsätter att de lokala parterna enats om principer härför. 3. Överenskommelse arbetsgivare arbetstagare ska ingå i det kollektivavtal som upprättas mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandling. 3. Central förhandling kan påkallas i fall som framgår av 6. 4 Fredsplikt Förhandlingar som avses i 2 och 3 ska föras under fredsplikt. 5 Klassificering Klassificering sker i enlighet med Bilaga 3 till Överenskommelse om lönestatistik. 7

63 För att säkerställa kvaliteten i de centrala partsgemensamma statistikunderlagen krävs en kontinuerlig lokal översyn av de anställdas kod enligt klassificeringssystemet Arbetsidentifikation, AID. Ansvaret åligger lokala parter. 6 Förhandlingsordning 1. Central part får påkalla central förhandling senast en månad efter det att den lokala förhandlingen avslutats enbart i fråga om fördelning ( 2 punkt 2) enligt respektive löneöversyn. Anmärkning Vid hantering av lönefrågorna enligt 2 punkt 9 kan centrala förhandlingar påkallas endast då utrymmet inte lagts ut. 2. Enas inte de centrala parterna ska frågan bindande avgöras av särskild skiljenämnd, om central part begär prövning av frågan genom skriftlig framställan inom en månad från den dag, då den centrala förhandlingen anses avslutad. 8

64 Bilaga 3 till HÖK 13 Centrala och lokala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Löneöversyn 1. Yrkande från respektive part ska, såvida inte annat lokalt överenskoms, presenteras för motparten senast 3 månader före den tidpunkt som respektive löneöversyn avses gälla från. Yrkandena förutsätts vara motiverade och ha sin grund såväl i arbetsrättslagstiftningen som i löneavtalets Grundläggande principer för lönesättningen. Annan åtgärd än lön 2. Om lokal överenskommelse innebär annan åtgärd än lön ska detta för berörd arbetstagare särskilt anges. Sådan åtgärd ska även beaktas när arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen genomför kartläggning och analys av löner och andra anställningsvillkor. Innehåller överenskommelse enligt ovan avkortad arbetstid ska den för jämförelse enligt diskrimineringslagen i lönehänseende beräknas på följande sätt: arbetstagarens fasta kontanta lön efter arbetstidsförkortning delas med kvoten av ordinarie arbetstid för arbetstagaren efter arbetstidsförkortning per vecka genom ordinarie arbetstid för heltid enligt centralt kollektivavtal. Löneöversyn för ackordsavlönade 3. Tillsvidareanställda ackordsarbetare bidrar till löneutrymmet enligt Löneavtalets 2. Lönehöjning för ackordsarbetande avräknas utrymmet. Visstidsanställdas lönesättning 4. Löneavtalets 1, Grundläggande principer för lönesättning, omfattar alla medarbetare. Samma lönepolitiska grunder gäller för de anställda oberoende av anställnings- eller avlöningsform. 9

65 Lokal tidplan och process 5. Endera lokal part äger möjlighet att påkalla central partsgemensam konsultation med syfte att stödja en skyndsam lokal tidplan och process. Anmärkning I Bilaga 5 till HÖK 13 redogör centrala parter för sin syn på förutsättningarna för en väl fungerande individuell lönesättning och tidpunkt för utbetalning av ny lön. Anteckningar till AB Arbetstid 1. För undersköterska, vårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare, laboratoriebiträde, röntgenbiträde, mottagningsbiträde, vårdbiträde, hemvårdare, 1:e hemvårdare, 1:e skötare, överskötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, sjukvårdsbiträde, barnhemsbiträde, elevassistent ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare med ständig nattjänstgöring utgöra i genomsnitt 36 timmar och 20 minuter. Arbetstagare som har arbetstid förlagd till såväl dag- som nattjänstgöring, s.k. rotationstjänstgöring, ska ha en genomsnittlig veckoarbetstid av 36 timmar och 20 minuter inom beräkningsperioden. Detta gäller under förutsättning av att nattpassen under beräkningsperioden utgör minst 20 procent av den totala arbetstiden. 2. Arbetstagare som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sönoch/eller helgdag ska tillförsäkras 9 fridagar per fyraveckorsperiod. Motsvarande ska gälla vid längre beräkningsperioder. Möjlighet att avstå enstaka fridag finns för arbetstagare som så önskar. 3. Förlängs beräkningsperioden med stöd av 13 mom. 6 f) och arbete därmed förläggs till lördag söndag i större utsträckning än tidigare fordras lokalt kollektivavtal. 4. Om en arbetstagares arbetspass sträcker sig över dygnsgränsen (midnatt) ska arbetspasset hänföras till det dygn under vilket den övervägande delen av arbetspasset infaller. Arbetstid För landstingssektorn och f.d. Privoföretag anslutna till Pacta gäller 5. För laboratoriebiträde, röntgenbiträde, obduktionstekniker, överskötare, 1:e skötare, skötare, socioterapeut, 1:e socioterapeut, undersköterska, sjukvårdsbiträde, mottagningsbiträde, barnskötare, baderska, badbiträde, fotvårdsspecialist, ambulanssjukvårdare, arbetsterapibiträde, elevassistent, vårdare i behandlingsarbete, barnhemsbiträde, vårdare, vårdbiträde, vårdbiträde öppen vård, för- 10

66 rådsbiträde, 1:e kock, kokerska, kock, kallskänka, serveringsbiträde, köksbiträde, överstäderska, städerska, sömmerska, sömnadsbiträde, tvättmaskinskötare, tvättbiträde vars ordinarie arbetstid är förlagd till vardag såväl som sönoch helgdag eller till vardag och helgdag ska arbetstiden för heltidsanställd arbetstagare utgöra i genomsnitt 37 timmar per vecka. Övertid 6. För personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbeten m.m. anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör ska, om inte annat lokalt överenskommits, följande gälla: Om övertidsarbete, som inte kommer omedelbart efter den ordinarie arbetstiden eller omedelbart efter på denna följande måltidsrast av normal längd, inställs eller inte uppgår till två timmar utges lön för tre timmar, när arbetstagare inkallas till tidpunkt efter kl och senast kl , och lön för två timmar, när arbetstagaren inkallas till annan tidpunkt. Arbetstagare som inkallas till övertidsarbete under tid då de fullgör jour eller beredskap, är inte berättigade till minimiersättning vid övertidsarbete. 7. För arbetstagare som har träffat överenskommelse om undantag från kompensation för övertidsarbete bör, om förutsättningarna ändras, en översyn ske av lönesättningen. Obekväm arbetstid 8. Till vårdbiträde i kommun och till vårdpersonal i landsting inom psykiatri och hemsjukvård utges tillägg för obekväm arbetstid vid fyllnads- och övertidsarbete. Jour och beredskap 9. Organisatoriska och andra åtgärder bör vidtas så att jouruttag begränsas till vad som sägs i ATL. Där detta av bl.a. verksamhetsmässiga skäl inte går att genomföra är parterna beredda att träffa överenskommelse om erforderligt överuttag av jour i kollektivavtal. Semester 10. Arbetstagare som är månadsavlönad och har semesterlagens semesterår får semesterlönetillägg med kronor per semesterdag för högst 25 av årets 11

67 betalda semesterdagar. Detta gäller för heltidsanställd arbetstagare. Beloppet minskas med hänsyn till sysselsättningsgrad och partiell ledighet. Sjuklön m.m. 11. Har arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffat överenskommelse, som komplement till lön enligt och Bilaga U om prestationslön, ackordslön, resultatlön eller liknande eller andra alternativa löneformer, får parterna även träffa kollektivavtal om huruvida och på vilket sätt sådan lön ska ingå i beräkningsunderlag för sjuklön enligt 6 SjLL. Sådan förhandling får endast föras som lokal förhandling. 12. Arbetsgivaren kan efter prövning medge att ersätta arbetstagare för inkomstbortfall, i form av lön och andra anställningsförmåner enligt 28 mom. 5, som uppstått i samband med personskada genom våld och/eller misshandel i arbetet. Ersättning utges endast för den del av lönebortfallet som inte ersätts på annat sätt. Ersättningen inbegriper semesterlön och semesterersättning enligt avtalet och semesterlagen. Civil- och värnplikt 13. AB 30 Civil- och värnplikt i dess lydelse gäller såvida inte de lokala parterna träffar överenskommelse om annat. Uppsägningstider m.m. För kommunsektorn och kommunalförbund gäller 14. För personal anställd inom social service, barnomsorg, psykiatri och omsorgsverksamhet, skolmåltidsverksamhet och städverksamhet gäller 33 mom. 1 b). Detsamma gäller även för personal inom kommunernas industriella verk och allmänna arbete m.m., anställda som yrkesarbetare, park- och trädgårdsarbetare, förrådsarbetare, anläggningsarbetare, bil- och maskinförare, renhållningsarbetare eller elmontör. För vissa arbetsgivare anslutna till Pacta gäller 15. Följande arbetsgivare ska tillämpa uppsägningstiderna i 33 mom. 1 a) Capio S:t Görans sjukhus AB Danderyds sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus 12

68 Detsamma ska gälla för eventuella ytterligare akutsjukhus som ansluter sig till Pacta. Övriga anteckningar Förstörda persedlar 1. Arbetstagare äger rätt till ersättning för under arbetet av vårdtagare/omsorgstagare/patient förstörda persedlar och tillhörigheter. Tjänstedräkt m.m. För landstingssektorn gäller 2. Har arbetstagare ålagts att bära arbetsrockar (motsvarande) i arbetet ska arbetstagare även fortsättningsvis få dessa tillhandahållna av arbetsgivaren. Dessa utlämnas med nyttjanderätt under arbetet. Tvätt och erforderlig efterbehandling ombesörjs och bekostas av arbetsgivaren. Distansarbete 3. Parterna konstaterar att vissa frågor kan behöva regleras i samband med arbete på distans. Vid införande av distansarbete är det därför av vikt att t.ex. följande frågor beaktas: omfattning av distansarbetet, arbetstagarens tillgänglighet, anställningsvillkor, arbetsuppgifter, teknisk utrustning, säkerhets- och skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, uppföljning och utvärdering. Vid sådan reglering är det även av vikt att följande frågor beaktas enligt ramavtalet på europeisk nivå: definition, frivillighet, privatliv och utbildning. Personlig assistent, ledsagare och avlösare 4. Vid provanställning av personlig assistent, ledsagare och avlösare gäller inte 4 mom. 2. Istället gäller provanställning enligt 6 LAS. 5. Personlig assistent, ledsagare och avlösare anställd med stöd av lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), undantas från reglerna i 22 LAS. 6. Företrädesrätt enligt 25 LAS gäller inte anställning där den enskilde funktionshindrade anmodat annan personlig assistent, ledsagare eller avlösare. 13

69 Feriearbetande skolungdom 7. Lokala företrädare för Svenska Kommunalarbetareförbundet ska underrättas för det fall kommunen/landstinget/regionen avser att vidta sysselsättningsåtgärder för feriearbetande skolungdom. Sammanläggning av anställningar 8. Är arbetstagare anställd samtidigt i flera anställningar hos samme arbetsgivare kan lokala förhandlingar upptas syftande till att anställningarna sammanläggs till en anställning. Tvist om sammanläggning i enskilt fall kan inte hänskjutas till central förhandling. Uppstår tvist om den principiella innebörden av denna rekommendation kan sådan tvist däremot föras som central förhandling. Lön vid annan anställning på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom 9. Om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare och/eller arbetstagarorganisation gäller följande: Om en arbetstagare på grund av organisatoriska skäl eller sjukdom omplaceras till en annan anställning utanför anställningsavtalet och överenskommelse träffats om lägre lön utges ett tillägg till arbetstagaren. Tillägget utgörs av mellanskillnaden mellan den gamla och den nya lönen. De första 12 månaderna utbetalas hela tillägget. Därefter minskas tillägget med 1/12 av tillägget per kalendermånad. Om den nya anställningen innebär lägre sysselsättningsgrad reduceras tillägget enligt följande (a - b) x c = d a = ursprunglig lön vid heltid b = ny lön vid heltid c = ny sysselsättningsgrad d = tillägg Vid stadigvarande förflyttning enligt AB 6 tillämpas inte denna reglering. För det fall avvikande lokal överenskommelse har träffats som reglerar ovanstående äger dessa fortsatt giltighet. 14

70 Musikerförbundet 10. Detta avtal gäller jämväl Musikerförbundet med undantag av Löneavtal, Bilaga 1 till HÖK 13, 3 punkt 2 anmärkning 1 3. Pensionsavgifter 11. Sedan lokalt kollektivavtal om löneväxling träffats kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om att arbetstagaren får avsätta del av avlöningsförmåner till avgiftsbestämd ålderspension enligt KAP-KL Träffas lokalt kollektivavtal om löneväxling mellan Svenska Kommunalarbetareförbundet och arbetsgivaren är det lokala kollektivavtalet giltigt först efter godkännande av förbundet centralt. 12. Till följd av avvecklingen av PA-KL:s pensioneringsperiod år och pensionsåldern 63 år har bildats ett utrymme. a) För en arbetstagare, med anställning hos arbetsgivaren sedan den 31 december 2003 eller tidigare som är reglerad i LOK med Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), gäller följande pensionsavgifter. Arbetstagaren behåller pensionsavgiften så länge han eller hon har en fortlöpande anställning enligt LOK med Kommunal. Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 1,0 procent. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1975 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 1,0 procent. b) För en arbetstagare som inte omfattas av a) gäller följande pensionsavgifter. Om KAP-KL gäller för arbetstagaren och han eller hon är född år 1946 eller tidigare, avsätts utöver vad som följer av KAP-KL 11 mom. 1 anmärkning 1 en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt KAP-KL 12. Procentsatsen är 0,5 procent. Om PFA 98 eller PFA 01 gäller för arbetstagaren, avsätts utöver vad som följer av PB 8 i tillämpligt PFA en årlig pensionsavgift beräknad i procent av avgiftsunderlaget enligt PB 11 i tillämpligt PFA. Procentsatsen är 0,5 procent. 15

71 Bilaga 4 till HÖK 13 Centrala protokollsanteckningar Anteckningar till Löneavtal Skiljenämnd 1. Skiljenämnden består av tre ledamöter, av vilka Sveriges Kommuner och Landsting utser en, berörd arbetstagarorganisation (den centrala arbetstagarorganisationen) en och nämnda parter gemensamt en, tillika ordförande. De centrala parterna svarar envar för sina representanters kostnader för medverkan i nämnden. Kostnaderna för ordförandens medverkan delas lika mellan parterna. Jämställdhet 2. I diskrimineringslagen åläggs arbetsgivare och arbetstagare att verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. För att en utveckling i denna riktning ska vara möjlig på en övergripande nationell nivå krävs ett långsiktigt och målmedvetet arbete. Dessutom fordras en samsyn på arbetsmarknaden framför allt inom och mellan de fackliga organisationerna. Lönepolitik 3. Det är angeläget att arbetsgivaren arbetar fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa övergripande riktlinjer bör vara enhetliga för arbetsgivarens olika verksamheter. Anteckningar till AB Arbetstid 1. Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, får bibehålla denna oberoende av bestämmelserna i 13 mom

72 2. Dygnsvila enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 6g) h) och Bilaga J. Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom gällande kollektivavtalsreglering och lagstiftning. 3. Centrala parter är överens om att det är viktigt att arbetstagaren ges inflytande över arbetstidsförläggningen för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Som ett led i detta bör arbetsgivaren eftersträva att delade turer minimeras om det är möjligt utifrån verksamhetens behov. Ett exempel på hur detta kan hanteras är att lokala parter vid behov upprättar en handlingsplan. Medbestämmandelagen MBL är inte tillämplig på AB 27, på lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av bestämmelserna i AB 5 mom. 1 b) eller på 27 mom Bestämmelserna i AB innebär inte någon reglering av MBL:s dispositiva regler med undantag av 4 mom. 2, 10 mom. 7, 11, 12 mom. 1, 13 mom. 5, 22 mom. 6 och 27 mom. 9. Lokal företrädare för arbetstagarorganisation 6. I AB anges att arbetsgivaren och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal i vissa i avtalet angivna frågor. Sådant kollektivavtal får endast träffas med Svenska Kommunalarbetareförbundets lokalavdelningar (Kommunal) om inte den centrala arbetstagarorganisationen skriftligen meddelar arbetsgivaren annat. Övriga anteckningar Förhandling om ändringar i AB m.m. 1. Endera part kan påkalla förhandling om ändringar i AB under avtalsperioden. 17

73 Räddningstjänstpersonal m.fl. 2. Räddningstjänstpersonal samt skorstensfejare som deltar i utbildning vid MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) skolor erhåller fri kost och logi som tillhandahålles av utbildningsenheten. Utbildningen bedrivs som internatutbildning av MSB. MSB debiterar arbetsgivaren (kommunen) för kurskostnaden. Arbetstagare som deltar i utbildning vid MSB:s skolor erhåller även fria hemresor med billigaste färdsätt var 14:e dag under hela utbildningstiden. Om restiden överstiger 6 timmar vid enkel resa, får flyg användas. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att tillämpa ovanstående förmånsregler under avtalsperioden. 3. Som en del i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete är det naturligt att det finns rutiner om reaktivering för utryckningspersonal vid återinträde i tjänst efter längre frånvaro. 4. Parterna ska gemensamt utvärdera tillämpningen av Bilaga E till AB med anledning av de ändringar som genomfördes I detta arbete ska parterna, utifrån ett verksamhetsperspektiv, kartlägga och analysera vilka faktorer som påverkar arbetstidens förläggning och därmed sammanhängande ersättningsfrågor. Arbetet ska vara slutfört senast Partsgemensamt arbete 5. Parterna är överens om att förmågan att attrahera och rekrytera personal, liksom att motivera och utveckla redan anställda, har stor betydelse för verksamhetens kvalitet och effektivitet. Ökade möjligheter till heltid och/eller önskad sysselsättningsgrad kan påverka möjligheterna för sektorns arbetsgivare att betraktas som attraktiva. Parternas ambition är att öka andelen heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad. En partsgemensam arbetsgrupp ska fortsätta arbetet som bedrivits under avtalsperioden Arbetet ska slutföras senast Parterna ska gemensamt analysera gällande lag- och avtalsbestämmelser rörande anställningsformer, turordning och därmed sammanhängande frågor. Syftet med detta är att utreda förutsättningarna för att införa förändrade kollektivavtalsregleringar avseende tidsbegränsade anställningar samt arbetsbrist. Arbetet ska slutföras

74 7. Centrala parter konstaterar att en framgångsrik lokal lönebildning utgår från verksamhetens mål, budget och resultat, och att ett positivt samband mellan medarbetarens lön, motivation och resultat förutsätter tydliga och kända riktlinjer för lönesättningen. Centrala parter ska utifrån ovanstående analysera och beskriva viktiga förutsättningar för en lönebildningsprocess som tar hänsyn till lokala lönepolitiska ställningstaganden såsom önskvärd lönestruktur och behov av långsiktig kompetensutveckling. Centrala parter ska lyfta fram exempel och ta fram arbetssätt som kan utgöra stöd för ett framgångsrikt lokalt löneöversynsarbete. 8. Parterna ska gemensamt analysera den partsgemensamma statistiken för att identifiera faktorer som påverkar behovet av tidsbegränsade anställningar. Arbetet kan kombineras med studiebesök/djupanalys hos enskilda arbetsgivare. Resultatet av arbetet sammanställs på lämpligt sätt för att fungera som stöd för lokala parter. 19

75

76 Bilaga 5 till HÖK 13 Centrala parters syn på förutsättningar för en väl fungerande individuell lönesättning Löneavtalet utgår från en lönesättning som är individuell och differentierad. En förutsättning för att en sådan lönesättning ska kunna fungera väl är att arbetsgivaren arbetat fram grundläggande och långsiktiga lönepolitiska riktlinjer för lönesättningen. Dessa riktlinjer måste vara kända och diskuterade med medarbetarna i organisationen för att bidra till det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat. För att denna lönebildningsprocess ska bli framgångsrik förutsätts att parterna lokalt finner former för hur det lönepolitiska arbetet ska genomföras. I detta arbete finns ett antal beståndsdelar som det är särskilt viktigt att finna samsyn kring. De centrala parterna vill därför inledningsvis i nedanstående punkter peka på några viktiga delar av processen som ökar möjligheterna för en väl fungerande individuell lönesättning. Hur dialogen/informationen kring den av arbetsgivaren fastställda övergripande lönepolitiken ska genomföras. Vid arbetsgivarens löneanalys är det viktigt att grupper med liten lönespridning uppmärksammas och att lönespridningens betydelse för goda resultat beaktas. Att medarbetarna ges möjlighet till delaktighet i dialogen kring utformningen av de verksamhetsbaserade lönekriterierna t.ex. genom att utnyttja nuvarande samverkanssystems möjligheter till dialog på arbetsplatserna. Att behovet av verksamhetsbaserad kompetensutveckling uppmärksammas liksom det positiva sambandet mellan denna och medarbetarens möjligheter att påverka sin egen löneutveckling. Formerna och förutsättningarna för genomförandet av de individuella samtalen samt eventuella handlingsplaner. Det är naturligt att i lönebildningsprocessen uppmärksamma också arbetstagare som är frånvarande p.g.a. sjuk- eller föräldraledighet. Övergripande utgångspunkt ska även vara att lagstiftning om diskriminering beaktas. 21

77 Utöver detta ska följande särskilt beaktas: Rollfördelning Arbetsgivare har olika förutsättningar för hur lönebildningsprocessen drivs. Oavsett storlek och organisatoriska indelningar förutsätts dock en tydlighet i uppdrag och ansvar för respektive nivå. I detta ligger också att chefens uppdrag och ansvar i löneprocessen tydliggörs. Tidplan för löneöversynsarbetet Ett individuellt lönesystem förutsätter avstämningar och uppföljningar. Därför är det naturligt att även löneöversynen återkommer årligen. Genom en god planering kan respektive löneöversyn slutföras innan tidpunkten för ikraftträdande. Analys av löner Löneavtalet förutsätter att arbetsgivaren bl.a. kartlägger och analyserar sina löner. Därutöver kräver diskrimineringslagen kartläggning och analys ur jämställdhetssynpunkt. Lönerelationerna mellan och inom olika yrkesgrupper avspeglar arbetsgivarens ställningstaganden. Därför är det en viktig förutsättning att de förtroendevalda diskuterar och tar ställning till rådande och önskvärda lönerelationer. Kartläggning och analys av olika arbeten/yrken som visar lönenivåer/lönespridningar mellan grupper och lönespridningar inom grupper görs utifrån lönepolitisk synpunkt, samt utifrån skillnader i lön kvinnor/män respektive skillnader i lön kvinno-/mansdominerade grupper. Kartläggning och analys följs sedan av en handlingsplan grundad på arbetsgivarens ställningstaganden. Handlingsplanen med koppling till den egna lönepolitiken utvisar arbetsgivarens önskvärda lönerelationer och lönespridningar inför kommande löneöversyner utifrån verksamhetens mål och behov. Det är väsentligt att se analys av löner och den därpå bestämda handlingsplanen tillsammans med arbetsgivarens övriga ambitioner och prioriteringar samt konsekvenser av diskrimineringslagstiftning som en helhet. Detta möjliggör för arbetsgivaren att redan i budgetarbetet ta ett helhetsgrepp på olika verksamheters totala behov av åtgärder. Grunden för att få acceptans för lönebilden hänger både samman med en konsekvent tillämpning av lönepolitiken och delaktighet för de anställda. 22

78 Inför löneöversyn Inför löneöversyn är det angeläget att genomföra en analys av vilka behov av löneökningar som finns med avseende på arbetstagarnas bidrag till verksamhetsförbättringar, behov av nyrekrytering, möjlighet att behålla personal, graden av måluppfyllelse, behov av lönerelationsförändringar osv. Med utgångspunkt från resultatet av denna analys, Löneavtalets 1 och den egna lönepolitiken görs en samlad lönepolitisk bedömning av arbetsgivaren. Det är först därefter, med ovan angivna seriösa prövning som grund, möjligt att göra en bedömning av löneökningsbehovet. Samtal Individuell lönesättning i allmänhet och Löneavtalet i synnerhet förutsätter att samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat och koppling till lön. Detta förutsätter att arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp resultatet. Likaså att verksamhetsmålen är diskuterade i organisationen och bland medarbetarna. I samtalet formulerar chef och medarbetare bl.a. de individuella mål och de krav och förväntningar som finns från bådas sidor. Vidare sker en uppföljning av åstadkomna resultat så att kopplingen till lön kan göras. En individuell lönesättning kräver chefer med tydlighet såväl i målbeskrivningen som sitt sätt att sätta lön. Svag eller ingen löneutveckling Det är naturligt att ägna mer kraft åt utvidgade och fördjupade insatser för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Arbetsgivare måste ge arbetstagare en möjlighet att kunna påverka sin egen löneutveckling. Svag eller utebliven löneökning över tid ska för den enskilde vara något som framgått och motiverats i dialog mellan arbetstagare och chef. För att åstadkomma förändring är det naturligt att utifrån en handlingsplan göra återkommande uppföljningar i syfte att nå en bättre måluppfyllelse. Avsikten är att lägga grunden för en bättre löneutveckling eller finna alternativa vägar för den anställdes fortsatta arbetsliv. Såväl arbetsgivare som arbetstagare har ansvar för att handlingsplan och uppföljning kommer till stånd. Löneutveckling för äldre arbetstagare I ett personalförsörjningsläge där verksamheterna står inför stora pensionsavgångar och därmed sammanhängande rekryteringssituation är det av stor vikt att arbetsgivarna tar till vara och utvecklar samtliga arbetstagare. Genom att söka bibehålla engagemang och motivation även för/hos de äldre arbetstagarna ökar 23

79 förutsättningarna för fortsatt verksamhetsutveckling. Därvid kommer deras erfarenhet och kompetens att öka möjligheterna att nå målen för verksamheterna. Det är därför väsentligt att såväl ur lönespridnings- som personalförsörjningssynpunkt uppmärksamma de äldre arbetstagarna. Lönesättning av nyanställda får därför inte leda till en fortgående sammanpressning av lönebilden. 24

80 Bilaga 6 till HÖK 13 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 13 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal LOK 13 om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. för arbetstagare för vilka gäller Allmänna bestämmelser AB. Till avtalet hör 1. mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelserna enligt HÖK 13 1 Bilagorna 4, 5, 6 och 6 a undantagna 2 och 3 samt 2. de bestämmelser i övrigt som parterna nedan träffar överenskommelse om ska ingå i kollektivavtalet. 2 Giltighet och uppsägning Kollektivavtalet avlöser gällande kollektivavtal LOK 12 och gäller t.o.m med en ömsesidig uppsägningstid av tre kalendermånader. Har avtalet inte sagts upp inom föreskriven tid förlängs dess giltighet för en tid av 12 kalendermånader i sänder med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal i frågor som avses i HÖK 13. Säger central part upp HÖK 13 upphör LOK 13 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 13 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 25

81 3 Övrigt Förhandlingen förklaras avslutad.... den För... (arbetsgivarparten)... (underskrift) För... (arbetstagarparten)... (underskrift) 26

82 Bilaga 6 a till HÖK 13 Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 13 1 Innehåll m.m. Till kollektivavtalet mellan de lokala parterna LOK 13 hör mellan de centrala parterna överenskomna bestämmelser enligt HÖK 13 1 Bilagorna 4, 5, 6 och 6 a undantagna 2 och 3. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp HÖK 13 upphör LOK 13 att gälla vid samma tidpunkt som HÖK 13 om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 27

83 Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 13 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Den 28 april 2013 enades parterna efter medling om en ny HÖK 13 för Kommunal. Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 13 inklusive samtliga protokollsanteckningar men exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas i ett särskilt cirkulär, nr 13:18. Parterna i Huvudöverenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. Avtalet omfattar en treårsperiod med löneökningsutrymmen på 550 kronor år 2013, 550 kronor år 2014 och 600 kronor år Allmänt Löneavtalet med Kommunal i HÖK 13 innehåller ett fåtal förändringar, bl. a. avvikande ökningstakt för lägstlönerna och en ändring vad gäller utrymmesberäkning hos arbetsgivare som har färre än 5 anställda som är medlemmar i Kommunal. Parterna har också fört diskussioner kring ett antal principiellt viktiga frågor, varav en har resulterat i en öppning för partsgemensam konsultation i fråga om tidplan för den lokala löneöversynsprocessen. Löneökningsnivån är på kronor under avtalets 37 månader. Den totala kostnadsnivån för avtalsperioden, samtliga avtalsförändringar inkluderade, bedöms dock vara 6,8 procent. Kommunal har åter lyft och ägnat mycket tid åt yrkandet om ett stoppdatum/- stupstock för när löneöversynen ska vara genomförd lokalt. Det finns ett stort missnöje bland Kommunals medlemmar över att de lokala löneöversynsprocesserna inte förbereds i så god tid att den nya lönen kan betalas ut i nära anslutning till löneöversynsdatumet 1 april. Orsakerna till sena tidplaner varierar. Kommunal aviserar dock att sena utbetalningar skadar förtroende för individuell och differentierad lön bland deras medlemmar. Yrkandet om en stupstock har avslagits, men parterna har öppnat för en ömsesidig möjlighet att begära central partsgemensam konsultation med syfte att bidra till lösningar för en mer skyndsam lokal tidplan och process. Parterna har också enats om en arbetsgrupp som ska analysera och beskriva viktiga förutsättningar för en god lokal lönebildningsprocess samt ta fram exempel på arbetssätt som kan utgöra stöd för ett framgångsrikt lokalt löneöversynsarbete. 1

84 SKL/Pacta har under många år verkat för att modellen där lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare även ska finnas som alternativ i Kommunals avtal. Parterna förde återkommande diskussioner om detta i årets förhandlingar, men Kommunal konstaterar att förtroendet som krävs inte finns bland medlemmarna ännu. Modellen kan användas i den mån lokala parter enas om det enligt Löneavtalets 2 punkt 9 (lokal förhandlingsordning). Det partsgemensamma arbetet som nämns i stycket ovan, tillsammans med andra aktiviteter under avtalsperioden, kommer förhoppningsvis att stödja SKL/Pactas fortsatta strävan efter att i kommande avtal enas om alternativet även med Kommunal. Det lokala löneöversynsarbetet kommer också att vara av avgörande betydelse. Yrkandet och diskussionerna om att alla ska ha rätt till löneöversyn oavsett löneeller anställningsform återkom även det i årets förhandlingar. Någon ytterligare förändring eller förtydligande har inte gjorts i HÖK 13, men de viktiga påpekanden och resonemang som lades fram i samband med redogörelsen för HÖK 12 gäller alltjämt. Vad gäller visstidsfrågan så har parterna också enats om en särskild arbetsgrupp som har i uppdrag att identifiera faktorer som påverkar behovet av tidsbegränsade anställningar. Överenskommelsen innehåller i övrigt sedvanliga bilagor där förändringarna redogörs för nedan. Förhandlingsprotokoll 1 Innehåll Innehåller i sedvanlig ordningen uppräkning av överenskommelsens alla delar. Allmänna bestämmelser (AB) gäller i sin lydelse från och med (se särskild redogörelsetext rörande AB, cirkulär nr 13:14 samt 13:18). 2 Giltighet och uppsägning Giltighetstiden för Huvudöverenskommelsen är 37 månader, Uppsägningstider och förfaranden i övrigt är som föregående avtalsperiod. 2

85 Löneavtal, Bilaga 1 2 Löneöversyner 2 punkten 1 I HÖK 13 finns, liksom i HÖK 12, inte uttrycket lägst. Det innebär att det finns en summa som varje arbetstagare bidrar med till utrymmet. Utrymmet fördelas därefter i förhandlingar med Kommunal såvida parterna inte kommer överens om annat enligt 2 punkten Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön bidrar till utrymmet med 550 kronor Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön bidrar till utrymmet med 550 kronor Varje medlem i Kommunal som är tillsvidareanställd med månadslön bidrar till utrymmet med 600 kronor. Ny skrivning under punkten 1: I löneavtalets 2 punkt 1 införs en bestämmelse som innebär att utrymmets storlek är oreglerat hos arbetsgivare där Kommunal har färre än 5 medlemmar, men att löneöversynen i övrigt hanteras i samma ordning som avtalet föreskriver. Den har funnits inom andra avtalsområden sedan en längre tid men är ny i Kommunals avtal. De lönepolitiska utgångspunkterna i 1 i Löneavtalet samt strukturella löneförhållanden kan medföra att ett bestämt utrymme kan vara för stort eller för litet i förhållande till de faktiska omständigheterna. De centrala parterna är överens om att utrymmet enligt 2 punkt 1 i Löneavtalet ska utgöra riktmärke även hos dessa arbetsgivare, men att avsteg så väl uppåt som nedåt ska kunna göras när situationen så motiverar. I de fall löneöversynen genomförs i förhandling enligt Löneavtalets 2 punkt 2 fastställer arbetsgivaren storleken på utrymmet i samband med fördelningsförhandlingen. I dessa fall kan central förhandling endast föras i fråga om utrymmets fördelning enligt Löneavtalets 6 punkt 2. 3

86 I de fall löneöversynen genomförs enligt 2 mom. 9, lokal förhandlingsordning, kan central förhandling endast påkallas då arbetsgivarens beslutade utrymme inte lagts ut (Löneavtalet 6 anmärkning till punkt 1). 2 punkten 3, Löneöversynsdatum Löneöversyn gäller från den 1 april respektive år och genomförs som traditionell förhandling om parterna inte enats om annat. 2 punken 6 och 7, Lägsta löner Avtalets lägstalöner höjs med olika takt under avtalsperioden. Den högre nivån följer löneökningarna i övrigt medan den lägre nivån höjs motsvarande 80 procent av löneökningarna. Detta förväntas bidra till ökad sysselsättning för unga, oerfarna och outbildade, både inom ramen för HÖK och avtalen BAL och BUI. Det ger också en ökad lönespridning där utbildning och erfarenhet lönar sig. Notera också att det tidigare kravet på ett års sammanhängande anställning i yrket för den högre lägstlönen har bytts ut till ett års sammanlagd anställning i yrket hos arbetsgivaren. Från den 1 april 2013 har parterna enats om belopp enligt nedan. - Den fasta kontanta lönen för arbetstagare som fyllt 19 år ska fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor fr.o.m uppgå till lägst kronor. - Lön för arbetstagare med fast kontant lön i yrke där arbetsgivaren kräver och arbetstagaren har yrkesförberedande gymnasieutbildning samt ett års sammanlagd anställning i yrket hos arbetsgivaren efter genomgången utbildning ska fr.o.m uppgå till lägst kronor, fr.o.m uppgå till lägst kronor och fr.o.m uppgå till lägst kronor. Timavlönade saknar även fortsättningsvis avtalsreglering av lägstlönen. Ur ett lönepolitiskt perspektiv och utifrån rådande diskrimineringslagstiftning går det dock inte att se annat än att samma principer ska gälla för alla medarbetare oberoende av löne- eller anställningsform. 4

87 Centrala och lokala protokollsanteckningar, Bilaga 3 Anteckningar till Löneavtal Ny punkt 5, Lokal tidplan och process Parterna har ägnat mycket tid i årets förhandlingar till att diskutera hur processen så långt som möjligt kan förberedas lokalt de år centrala avtal inte är klara innan april. Kommunal hävdar också att det finns allt för många arbetsgivare som inte blir klara med löneöversynen innan ny lön ska börja gälla även de år det finns gällande avtal. Yrkandet på en s.k. stupstock har avslagits av SKL och Pacta, men centrala och lokala protokollsanteckningar har tillfört en ömsesidig möjlighet för lokala parter att påkalla stöd i form av partsgemensam konsultation med centrala parter. Syftet med konsultationen är att finna vägar i den lokala processen så att ny lön kan utbetalas i så nära anslutning till avtalets löneöversynsdatum som möjligt. Endera part kan initiera konsultationen när som helst under pågående avtalsperiod, och den ska genomföras gemensamt av respektive parts centrala förhandlare. Konsultationen utgör inte någon formell överläggning eller förhandling, utan ska ses som en rådgivning för en ändamålsenlig tidplan för den lokala processen. SKL har också gett ut skrifter som på olika sätt behandlar den lönepolitiska processen, t.ex. Individuell lönesättning en process (se cirkulär 2000:48), Individuell lön i praktiken, Samtal om arbetsresultat och lön, Ta kommandot! och Vad är ett bra arbetsresultat? (se cirkulär 2005:91). För mer information gå in på hemsidan startsida/ ämnen/arbetsgivarpolitik/publikationer alternativt i cirkulärdatabasen. Anteckningar till AB Punkten 10, Semester Semesterlönetillägget, det s.k. balkongtillägget, höjs inte under avtalsperioden. 5

88 Övriga anteckningar Tidigare punkt 1 utgår, Sysselsättningsgrad Protokollsanteckningen är föråldrad och saknar egentlig betydelse och har därför tagits bort ur avtalet. Tidigare punkt 12 utgår, TGL I och med Omställningsavtalet KOM-KL ska samtliga arbetsgivare teckna TGL-KL. Centrala protokollsanteckningar, Bilaga 4 Anteckningar till AB En ny protokollsanteckning har tillkommit i syfte att betona vikten av att arbetstagaren ges inflytande över arbetstidsförläggningen för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Parterna är därför överens om att man vid planering av arbetstidens förläggning så långt möjligt bör eftersträva att antalet ofrivilliga delade turer blir så få som möjligt. De lokala parterna bör diskutera hur detta kan uppnås och kan exempelvis upprätta en handlingsplan för hur delade turer så långt som möjligt kan undvikas. Övriga anteckningar Punkten 1, Förhandling om ändringar i AB m.m. En ny bestämmelse ersätter den tidigare protokollsanteckningen Ändringar i lagstiftning för att förtydliga att endera part kan påkalla förhandling om ändringar i AB när som helst under avtalsperioden. Partsgemensamma arbeten Ny punkt 4 En partsgemensam arbetsgrupp har tillsatts i syfte att utvärdera tillämpningen av Bilaga E till AB med anledning av de ändringar som genomfördes I detta arbete ska parterna, utifrån ett verksamhetsperspektiv, kartlägga och analysera vilka faktorer som påverkar arbetstidens förläggning och därmed sammanhängande ersättningsfrågor. Arbetet ska vara slutfört senast

89 Reviderad punkt 5 Den partsgemensamma arbetsgruppen som har arbetat med att öka andelen heltidsanställningar och/eller skapa förutsättningar för önskad sysselsättningsgrad förlängs till Reviderad punkt 6 Den partsgemensamma arbetsgruppen som har arbetat med att utreda förutsättningarna för att införa förändrade kollektivavtalsregleringar avseende tidsbegränsade anställningar samt arbetsbrist förlängs till Ny punkt 7 Parterna har tillsatt en arbetsgrupp för att gemensamt beskriva och ge exempel på hur lönebildningsprocessen på ett framgångsrikt sätt kan ta hänsyn till lokala lönepolitiska ställningstaganden. Syftet är att arbetet ska kunna fungera som ett underlag och inspiration för det lokala löneöversynsarbetet, med en förhoppning om att öka förtroendet för individuell och differentierad lön hos Kommunals medlemmar. Punkt 8, Partsgemensam kartläggning av visstidanställningar En partsgemensam arbetsgrupp har tillsatts för att gemensamt analysera den partsgemensamma statistiken för att identifiera faktorer som påverkar behovet av tidsbegränsade anställningar. Lokalt kollektivavtal om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. LOK 13, Bilaga 6 och 6 a Bilagorna är uppdaterade men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om att lokala parter ska teckna LOK 13 med åtminstone angivet innehåll. 7

90 ÄRENDE 11

91 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HR-strategiska avdelningen Handläggare Eva Johansson Personalutskottet Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Ärendet Sveriges Kommuner och Landsting har träffat överenskommelse med Svenska Kommunalarbetareförbundet om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse rekommenderar regionen att anta ändringarna i BEA samt att teckna lokalt kollektivavtal. Som regionens personalorgan är det Personalutskottet som tar dessa beslut. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att anta ändringarna i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA samt efter framställan från respektive riksorganisation teckna lokalt kollektivavtal BEA i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet. HR-strategiska avdelningen Karin Odhnoff Personaldirektör Eva Johansson Förhandlingschef Bilaga/ SKL:s cirkulär 13:22 med bilagor POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: eva.johansson@vgregion.se

92 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK XX-2013 Expedieras till/kopia till!skriv

93 (2) CIRKULÄR 13:22 Arbetsgivarpolitik: 13-2:22 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Phia Moberg Alexandra Wåhlstedt Nyckelord: BEA Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut. Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta har träffat överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser - BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet. För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, (Fackförbundet Vison, Akademikerförbundet SSR, Ledarna och Teaterförbundet) samt för Akademiker- Alliansen gäller tidigare träffad överenskommelse från För OFRs förbundsområden Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd och Sveriges läkarförbund gäller BEA 06. Fortsatta förhandlingar om ett likalydande BEA-avtal pågår. OFRs förbundsområde Vårdförbundet och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har fr.o.m sagt upp BEA-avtalet. Nedan följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen. Ändringar som gäller från Bestämmelser i 15 avseende avrundning till närmast hel eller halvtimme vid beräkning av övertidsarbete har begränsats. Detta innebär att bestämmelsen enbart är tillämplig vid arbete under jour och beredskap mellan klockan 22:00-06:00. Det görs en särskild satsning på OB-tillägget i 16 under veckoslut och storhelger på natten. De särskilda ersättningarna i 17 och 18 avseende jour och beredskap och färdtid har räknats upp. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

94

95 Förhandlingsprotokoll Överenskommelse om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet 1 Innehåll m.m. Parterna träffar detta kollektivavtal Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA. Till avtalet hör även bestämmelser enligt följande bilagor 1 5. a) Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande Bilaga A (Bilaga 1), b) Centrala och lokala protokollsanteckningar (Bilaga 2), c) Centrala protokollsanteckningar (Bilaga 3), samt d) Lokalt kollektivavtal om BEA (Bilaga 4 och 5). 2 Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmelser som parterna träffar överenskommelse om under tid då avtalet gäller. 3 Tvisters handläggning Uppstår tvist som rör tolkning och tillämpning av detta avtal och av överenskommelse som slutits med stöd av detta ska ärendet handläggas i den ordning som föreskrivs i Kommunalt Huvudavtal (KHA). 4 Fredsplikt Förhandlingar under tid då denna överenskommelse gäller ska föras under fredsplikt. 1

96 5 Rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Parterna rekommenderar berörda arbetsgivare som utgör landsting/region, kommun eller kommunalförbund och berörda arbetstagarorganisationer att träffa lokalt kollektivavtal om BEA med den utformning och det innehåll som framgår av Bilaga 4. För övriga arbetsgivare anslutna till Arbetsgivarförbundet Pacta och berörda arbetstagarorganisationer träffas härmed lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser, BEA enligt Bilaga 5. Finns mellan lokala parter kollektivavtal om BEA ersätts sådant avtal av lokalt kollektivavtal om BEA, med den utformning och det innehåll som framgår av tillämplig bilaga enligt ovan, genom på behörigt sätt fattat beslut och att beslutet tillställs berörd(a) arbetstagarorganisation(er). 6 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal, BEA, avlöser den 1 april 2013 BEA och gäller från och med detta datum tillsvidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning av BEA ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 7 Avslutning Förhandlingarna förklaras avslutade. Vid protokollet Justeras För Sveriges Kommuner och Landsting För Arbetsgivarförbundet Pacta För Svenska Kommunalarbetareförbundet 2

97 Bilaga 1 till BEA Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA Kap. 1 Inledande bestämmelser 1 Inledning Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få ett reguljärt arbete. 2 Tillämpningsområde m.m. Mom. 1 Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, gäller detta avtal arbetstagare som a) anvisats skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare (OSA), enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, eller b) anställts för arbete, som inte är budgeterat inom arbetsgivarens ordinarie verksamhet, i syfte att minska arbetslösheten. Mom. 2 Till avtalet hör även särskilda bestämmelser för a) OSA enligt Bilaga A. Om de särskilda bestämmelserna avviker från avtalet i övrigt ska dessa gälla. 1

98 Kap. 2 Anställning 3 Intyg om arbetsförmåga En arbetsgivare kan begära att den som anvisas arbete ska lämna läkarintyg om arbetsförmågan i anslutning till anställningen. Arbetsgivaren kan anvisa läkare som utfärdar intyget. Kostnaden för intyget ersätts av arbetsgivaren. 4 Anställningsform Mom. 1 Arbetstagare anställs för begränsad tid och i den ordning som framgår av de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats. Mom. 2 Bestämmelserna i 5 andra stycket, tidsbegränsade anställningar och 28, underrättelseskyldighet vid tidsbegränsade anställningar enligt lagen om anställningsskydd (LAS) gäller inte. 5 Bestämmelser om lön Mom. 1 Till arbetstagare utges lön som timlön för arbetad tid enligt överenskommelse. Anmärkningar 1. Efter lokal överenskommelse kan lön utges som månadslön. 2. Lönen ska vara individuell och differentierad och avspegla hur arbetstagaren fullgör sina arbetsuppgifter och utvecklas i arbetet. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens måluppfyllelse och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav uppnådda resultat och lön. Detta förutsätter att såväl arbetsinsats som lönesättning prövas och följs upp årligen i den arbetsmarknadspolitiska insatsen. Mom. 2 Med arbetad tid ska jämställas arbetstid som arbetstagaren normalt skulle ha fullgjort under tid då arbetet inte bedrivs på grund av att helgdagsafton, helgdag eller klämdag mellan närliggande sådana lediga dagar infaller. Anmärkningar 1. Momentet gäller inte om arbetstagaren, utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, helt eller delvis avhåller sig från arbete under arbetsdag som infaller omedelbart före eller omedelbart efter sådan helgdagsafton, helgdag eller klämdag som avses i momentet. 2. Arbetstagare med månadslön som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 2

99 Kap. 3 Under anställningen 6 Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagaren ska utföra de arbetsuppgifter som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att låta sig förflyttas till annat arbete hos arbetsgivaren, att byta schema, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkning Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal. 7 Bisysslor Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan. Arbetsgivaren kan förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att den kan a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna, b) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Anmärkning Förtroendeskadlig bisyssla för arbetstagaren inom kommun, landsting eller kommunalförbund regleras i 7 lagen om offentlig anställning (LOA). För arbetstagare anställd hos annan arbetsgivare än kommun, landsting eller kommunalförbund gäller även att bisyssla kan förbjudas av arbetsgivaren om den kan c) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Mom. 2 Förtroendeuppdrag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla enligt detta avtal. 8 Hälsoundersökningar Periodiska hälsoundersökningar Mom. 1 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbetstagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa 3

100 eller för betydande skador på miljö eller egendom, är arbetstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regelbundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedömning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd. Anmärkning Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar/arbetsuppgifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning. Övriga hälsoundersökningar Mom. 2 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samförstånd med arbetstagaren. 9 Avstängning m.m. Förseelser m.m. Mom. 1 En arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. Mom. 2 Är en arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på slutligt ställningstagande avstänga arbetstagaren från arbete. Avstängning kan även ske om det i övrigt finns vägande skäl. Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock avstängningen längst intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft. Mom. 3 Under avstängning behåller arbetstagaren lön. Vid avstängning på grund av vägande skäl enligt mom. 2 andra stycket behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna som arbetstagaren enligt gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått. Arbetsgivaren kan besluta om avstängning med innehållna avlöningsförmåner enligt mom. 2 första stycket, om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger. 4

101 Om avstängningen inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning eller, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren återfå innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den arbetsinkomst som arbetstagaren eventuellt har haft under avstängningstiden. Medicinska skäl Mom. 4 Arbetsgivare kan meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant förbud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna. Mom. 5 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på resultat av beordrad läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetstagaren sjuklön enligt AB 28 mom. 9. Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan. Om läkarundersökningen visar att arbetstagaren inte har haft nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska innehållna avlöningsförmåner utges. Mom. 6 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalenderdagar i sänder om arbetstagaren a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt 8 mom. 1, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård. Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlöningsförmåner. Mom. 7 Inför beslut om avstängning eller förbud att arbeta enligt mom. 2 6 ska arbetsgivaren genomföra överläggning med berörd lokal arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren kan fatta och verkställa beslut innan överläggningsskyldigheten fullgjorts om synnerliga skäl föranleder det. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). 5

102 10 Disciplinpåföljd Mom. 1 En arbetstagare som i anställningen gjort sig skyldig till fel eller försummelse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning. Disciplinpåföljd får dock inte meddelas en arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd. Mom. 2 Har arbetsgivaren anmält felet eller försummelsen enligt mom. 1 till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disciplinärt förfarande med anledning av den förseelsen. Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbetstagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation underrättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överläggning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 4 Den skriftliga varningen ska meddelas på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anledningen till åtgärden. 6

103 Kap. 4 Arbetstid 11 Arbetstid Inledande bestämmelse Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda bestämmelser/specialbestämmelser angivna tillägg. Genomsnittlig arbetstid Mom. 2 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då helgdag infaller på någon av dagarna måndag lördag (s.k. lätthelgdag) minskas antalet ordinarie arbetstimmar med det antal timmar som annars skulle ha fullgjorts sådan dag. Anmärkning Om en arbetstagare har fullgjort arbetstid på annandag pingst och nationaldagen infaller på en lördag eller söndag ges en ledig arbetsdag under kalenderåret. Arbetstagarens önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav. Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helgdag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig beräkningsperiod. Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genomsnittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid förläggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter. Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samtliga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana dagar med ordinarie arbetstid under kalenderåret. Mom. 3 Med helgdag enligt mom. 2 likställs påsk-, pingst-, midsommar-, juloch nyårsafton. Mom. 4 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 7

104 Förläggning av arbetstid Mom. 5 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisationen. Vid oenighet om arbetstidsschema kan arbetstagarorganisationen begära överläggning. Begäran om sådan överläggning ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala överläggningen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Avvikelser från ATL Mom. 6 Oavsett vad som anges i ATL a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll, b) anses studieledighet inte som arbetad tid, c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid, d) anses byte av schema inte som mer- eller övertid, e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid göras per kalendermånad och f) kan beräkningsperiod omfatta högst 16 veckor. Anmärkning Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor. g) kan arbetstagares sammanhängande dygnsvila uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden, h) kan arbetstagares dygnsvila vid tillfällig avvikelse understiga den planerade dygnsvilan under förutsättning att den inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period av 24 timmar under beräkningsperioden. i) kan arbetstagares sammanhängande veckovila vid tillfällig avvikelse uppgå till minst 24 timmar. 8

105 Möjligheter till lokala avvikelser Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från a) 7 andra stycket (10 första stycket) ATL om att likställa kompensationsledighet med arbetad tid, b) 8 ATL om annat uttag av övertid och annan beräkningsperiod för övertid, c) 10 andra stycket ATL om annat uttag av mertid, d) 13 första stycket ATL om nattvila, e) 14 första stycket ATL om veckovila, f) 15 tredje stycket ATL om förläggning av raster och g) 15 ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 6 a). Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 6 f). Anmärkning Detta moments bestämmelser avser inte att utesluta tillämpning av 3 andra stycket ATL. Mom. 8 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 12 Flexibel arbetstid Mom. 1 Efter överläggningar beslutar arbetsgivaren vilka arbetsplatser eller i vilken omfattning flexibel arbetstid ska tillämpas i verksamheten. Förläggning av ordinarie arbetstid enligt 11 mom. 5 tillämpas även vid flexibel arbetstid. Kollektivavtal träffas om följande Avstämningsperiodens längd, förläggning och omfattning av flextid samt maximimått för flextidssaldo som får överföras till närmast följande avstämningsperiod. 9

106 Definitioner Mom. 2 I samband med tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande definitioner. Normaltid är avtalsenligt ordinarie arbetstids längd och förläggning då flexibel arbetstid inte tillämpas. Fast tid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren har att obligatoriskt fullgöra ordinarie arbetstid. Flextid är den tid mellan bestämda klockslag under arbetsdag, då arbetstagaren utöver fast tid kan fullgöra ordinarie arbetstid. Totalram är tiden från flextidens början före fast tid till flextidens slut efter fast tid. Avstämningsperiod är den tidsrymd efter vilken fullgjord ordinarie arbetstid ska avstämmas mot den ordinarie arbetstid, som avtalsenligt skulle ha fullgjorts under samma tidsrymd. Flextidssaldo är det tillgodohavande (plussaldo) eller den tidsskuld (minussaldo) av ordinarie arbetstid, som arbetstagaren har vid avstämningsperiodens slut i förhållande till den ordinarie arbetstiden. Förutsättningar Mom. 3 Vid tillämpning av flexibel arbetstid gäller följande a) den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per kalenderår ska bibehållas, b) om arbete beordras under flextid kan arbetstagare inte utnyttja flexmöjligheten vid det tillfället, c) flextidssaldo som ryms inom det som fastställs, överförs till nästa avstämningsperiod och d) flextidssaldo som under- eller överstiger vad som fastställts, får överföras till nästa avstämningsperiod och ska avräknas timme mot timme vid avstämningsperiodens slut enligt följande. Minussaldo ger löneavdrag med 1/165 av månadslönen (i förekommande fall uppräknad till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid) eller för timavlönad med aktuell timlön. Plussaldo bortfaller och medför ingen ersättningsrätt. 10

107 Anmärkning Om minus- eller plussaldo uppkommit på grund av frånvaro med giltigt förfall enligt följande stycke respektive på grund av beordrat arbete på flextid, ska minussaldo föranleda löneavdrag enligt huvudregeln i första stycket. Plussaldo ska däremot ersättas som ordinarie arbetstid i den mån inte viss arbetad tid berättigar till övertidskompensation. Löneavdrag och utbetalning för inte överförbart minus- respektive plussaldo ska verkställas vid avlöningstillfället närmast efter den månad, vid vars utgång sådant saldo konstaterats. Beräkning av ordinarie arbetstid vid frånvaro Mom. 4 Vid uträkning av ordinarie arbetstid i flextidssystem ska arbetstagaren under dag då arbetstagaren varit frånvarande med giltigt förfall anses ha fullgjort det antal ordinarie arbetstimmar som skulle ha gällt vid normaltid. Avvikelser Mom. 5 För arbetstagare med flexibel arbetstid gäller följande under förutsättning att villkoren för övertidskompensation i övrigt är uppfyllda. a) Som övertidsarbete betraktas beordrat arbete på tid som ligger utanför totalramen (dagberäkning). Här utgör 2 timmar före och 2 timmar efter normaltiden enkel övertid. b) För i förväg beordrat arbete under flextid, som ligger utanför normaltid, utges ersättning med enkel övertidskompensation om arbetstagaren under avstämningsperioden fullgjort arbete som totalt överstiger sammanlagd normaltid. Mom. 6 För arbetstagare med flexibel arbetstid utges tillägget för obekväm arbetstid, enligt 16 mom. 1, endast för arbetstid som faller inom normaltiden. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse. 11

108 Kap. 5 Lönebestämmelser och särskilda ersättningar 13 Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Avlöningsförmåner är lön, semesterlön, semesterersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar nämligen kompensation för fyllnadsoch övertidsarbete, färdtidsersättning, tillägg för obekväm arbetstid och jouroch beredskapsersättning. Mom. 2 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 3 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Mom. 4 En arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas. En arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlöningsförmåner. 14 Samordning Mom. 1 Utges en avlöningsförmån eller annan anställningsförmån i samband med ledighet ska den minskas (samordnas) med belopp motsvarande ersättning enligt a) c) som avser samma period. a) ersättning enligt socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande bestämmelser om ersättning som avser att täcka inkomstförlust, b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren, c) arbetstagarens rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse. Har en arbetstagare fått avlöningsförmån eller annan anställningsförmån från arbetsgivaren utan att samordning gjorts är arbetstagaren återbetalningsskyldig. Arbetsgivaren kan avstå från krav på återbetalning om särskilda skäl föreligger. Arbetsgivaren kan besluta att ersättning/förmån ska helt eller delvis undantas från samordning. 12

109 Mom. 2 Samordning ska inte göras med a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning, b) arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SCB) eller motsvarande i annan lag eller förordning, c) ersättning enligt AGS-KL eller TFA-KL. Mom. 3 Arbetsgivaren kan samordna avlöningsförmån med särskild avtalspension eller motsvarande förmån enligt kommunala pensionsbestämmelser som utges på grund av annan anställning eller uppdrag. Mom. 4 En arbetstagare är skyldig att anmäla sådan ersättning/förmån som påverkar samordning enligt mom. 1 till arbetsgivaren. 15 Övertid m.m. (gäller till och med ) Heltid Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme. När övertidsarbete påbörjas före kl ska ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de 2 timmarna närmast före ordinarie arbetstids början, oberoende av vad som ovan anges. 13

110 Deltid Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av Kvalificerad övertid 240 % månadslönen 165 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom

111 Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 15 Övertid m.m. (gäller från och med ) Heltid Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. Anmärkning Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid, enkel övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. För övertidstimme under annan tid, kvalificerad övertid, utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt mom. 4. Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar, inräknat eventuellt övertidsarbete på tid mellan i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass, vara kvalificerad övertid. Vid beräkning av övertidsarbete under jour och beredskap ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord halvtimme om arbetet avslutas eller påbörjas mellan Deltid Anmärkning Om övertidsarbete påbörjas vid fler tillfällen under samma 30 minutersperiod ska den totala tiden läggas samman innan avrundning sker. Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete) får, med i andra stycket angivet undantag, fyllnadslön för detta enligt mom. 4. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstidsarbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd. 15

112 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbete), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma grunder som gäller för heltidsanställd. Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid, och b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid, utgöra arbete på övertid. Anmärkning Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid. Mom. 4 Övertidskompensation och fyllnadslön utges per timme enligt följande. Fyllnadslön 120 % Enkel övertid 180 % av Kvalificerad övertid 240 % månadslönen 165 Anmärkning För deltidsanställd arbetstagare ska månadslönen uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 5 Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid. Flexibel arbetstid Mom. 6 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 5. Mom. 7 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelserna, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. 16

113 16 Obekväm arbetstid (gäller till och med ) Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid t.o.m Otilläggstid A 96,80 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. 2. O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A) 48,30 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. Tid från kl till kl vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. 17

114 Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. 3. O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) 39,20 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) 19,40 Tid från kl till kl på vardag. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom. 6. Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 18

115 16 Obekväm arbetstid (gäller från och med ) Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertidsarbete. Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag såväl som sön- och/eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbetstid även när arbetet är fyllnadstids- eller övertidsarbete. Anmärkning Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap. Av nedanstående framgår vilken tid som ska anses utgöra obekväm arbetstid samt det tillägg som utges för denna tid. O-tilläggstid fr.o.m Otilläggstid A 99,30 Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. Tid från kl på dag före pingstafton eller midsommarafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. Tid från kl på dag före julafton eller nyårsafton till kl på vardag utom lördag närmast efter helgdagsaftonen. Under tid från kl natt mot helgdag höjs O-tillägg A till 119, O-tilläggstid B (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A) 50,80 Tid från kl till kl på lördag, söndag, helgdag eller dag som både föregås och efterföljs av söndag eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. 19

116 Tid från kl till kl vardag närmast föret trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. Tid från kl till kl måndag eller vardag närmast efter trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag eller nationaldagen. Tid från kl till kl fredag som inte omfattas av o-tilläggstid ovan. Under tid från kl natt mot lördag, söndag och helgdag höjs O-tillägg B till 58, O-tilläggstid C (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) 43,40 Tid från kl till kl måndag till torsdag samt från kl till kl tisdag till fredag. 4. O-tilläggstid D (Dock inte i fall som avses med o-tilläggstid A eller B) 20,50 Tid från kl till kl på vardag. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren kan obekväm arbetstid istället ersättas med ledighet. O-tilläggstid inom respektive kategori (A, B, C eller D) summeras per avlöningsperiod. Varje summa avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. O-tillägg utges inte för sammanräknad avrundad tid under stigande 1 timme inom respektive kategori. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Flexibel arbetstid Mom. 2 Vid flexibel arbetstid gäller 12 mom

117 Mom. 3 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av AB Bilaga D. Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från Bilaga D. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 4 Om annan kontant ersättning utges på grund av arbetstidens förläggning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla. 17 Jour och beredskap (gäller till och med ) Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. A Jour Kr/tim t.o.m Där arbetstagaren har beordrats jour för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden 32,60 för tid därutöver under kalendermånaden 65,40 B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden 15,70 21

118 för tid därutöver under kalendermånaden 31,00 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet. Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. 22

119 Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 17 Jour och beredskap (gäller från och med ) Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov omedelbart kunna utföra arbete. Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbetstid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna utföra arbete. Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är absolut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska göras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver. Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges enligt följande. A Jour Kr/tim fr.o.m Där arbetstagaren har beordrats jour för tid, som uppgår till högst 50 timmar under kalendermånaden 34,80 för tid därutöver under kalendermånaden 69,80 23

120 B Beredskap Där arbetstagaren har beordrats beredskap för tid, som uppgår till högst 150 timmar under kalendermånaden 16,80 för tid därutöver under kalendermånaden 33,10 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). För jour och beredskap eller del därav, förlagd till tid som anges nedan, ska ersättning enligt ovan förhöjas med 100 procent. a) Tid från kl på dag före långfredagen till kl på dagen efter annandag påsk. b) Tid från kl på dag före midsommarafton, julafton eller nyårsafton till kl på vardag närmast efter helgdagsaftonen. c) Tid från kl till kl på sön- eller helgdag, lördag eller på dag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag, varvid jul- och nyårsafton jämställs med helgdag. d) Tid från kl till kl vardag utom lördag närmast före trettondag jul, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen eller alla helgons dag. e) Tid från kl till kl vardag närmast efter sön- eller helgdag. f) Tid från kl till kl vardag närmast före lördag. Mom. 3 För jour och beredskap, som fullgörs mellan tidpunkten för den fastställda arbetstidens början en arbetsdag och motsvarande tidpunkt nästkommande arbetsdag, utges ersättning för lägst 8 timmar, minskade med arbetstimmar, som fullgjorts under jour och beredskap. Mom. 4 Om arbetstagare, som inte är berättigad till kompensation för övertidsarbete, arbetar under jour eller beredskap får arbetstagaren behålla jour- eller beredskapsersättningen. Mom. 5 Vid arbete under beordrad beredskap får arbetstagare ersättning för resekostnader till och från arbetsställe enligt samma grunder som anges i bilersättningsavtalet. 24

121 Mom. 6 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetstagarorganisation. Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begäran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av denna bestämmelse. Anmärkning Denna bestämmelse ersätter 11, 12 och 14 medbestämmandelagen (MBL). Mom. 7 Ersättning för jour och beredskap utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt. Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om längre beräkningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller kalendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad. 18 Färdtid (gäller till och med ) Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 25

122 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan t.o.m ,30 118,60 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan och måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan och då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 18 Färdtid (gäller från och med ) Mom. 1 Arbetstagare som under resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt mom. 2. Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tågbyte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid. Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter. Färd- och väntetid summeras per kalendervecka. Summan avrundas uppåt till närmaste hel- eller halvtimme. Anmärkning Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet. 26

123 Mom. 2 Färdtidsersättning utges enligt följande. För de första 10 timmarna under en kalendervecka, för vilka ersättningen ska utges För tid därutöver under kalenderveckan fr.o.m ,30 126,70 I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). Mom. 3 Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompensation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än traktamentsersättning utges. Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan och måndag fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton. Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan och då arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna. 27

124 Kap. 6 Ledighetsförmåner 19 Allmänna ledighetsbestämmelser Redan påbörjad ledighet får inte bytas mot annan ledighet med mindre än att arbetsgivaren medger det. Anmärkning Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad ledighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete. 20 Semester Inledande bestämmelser Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan. Mom. 2 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader. Beräkning av semesterledighet Mom. 3 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel. 5 a x b= c a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt arbetsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, och c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggningen av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal. Anmärkning För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska 28

125 antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledigheten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton. Förläggning av semesterledighet Mom. 4 I enlighet med 10 semesterlagen (SemL) gäller följande. När semesterlista upprättas ska, om inte annat överenskoms, följande gälla. Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar därefter förslag till semesterlista. Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetstagare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms. Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta påkalla förhandlingar enligt 12 medbestämmandelagen (MBL) om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt. Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester. Anmärkning Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäller bestämmelserna i 11 SemL om underrättelse till arbetstagaren. Sparande av semesterledighet Mom. 5 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår. Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40. Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg. 21 Sjukdom m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår, eller b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken (SFB) utges. 29

126 Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg. Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad läkare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av arbetsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av Försäkringskassan eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar. Arbetsgivaren kan besluta att efterge kravet i 9 lagen om sjuklön (SjLL) på att arbetstagare ska lämna försäkran vid sjukdom. Mom. 3 Om det är nödvändigt att besöket sker på arbetstid har arbetstagaren rätt till ledighet med bibehållen lön för förstagångsbesök hos läkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Arbetsgivaren kan även i övrigt bevilja ledighet med lön för besök inom hälso- och sjukvården. Anmärkning Momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) för tid då sjuklön utges enligt lagen om sjuklön (SjLL)/avtalet eller sjukpenning utges enligt SFB. 22 Enskilda angelägenheter Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare om synnerliga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbetsdagar per kalenderår. Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig. Med nära anhörig avses make, maka, registrerad partner, sambo, barn, förälder, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar. Anmärkning Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetstagare inte har rätt till ersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). 23 Föräldraledighet Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller a) anmälan om ledighet (13 ), 30

127 b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 andra stycket), och c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 tredje stycket), d) dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 ). 31

128 Kap. 7 Avslut av anställningen 24 Uppsägningstid m.m. Mom. 1 Arbetstagares anställning upphör, utan uppsägning, enligt de regler som gäller för respektive arbetsmarknadspolitisk insats, dock senast vid ingången av den månad arbetstagaren fyller 65 år eller dessförinnan erhåller sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken (SFB). För anställnings upphörande före den avtalade anställningstidens utgång av andra skäl än som avses i första stycket gäller en ömsesidig uppsägningstid av 14 dagar. Mom. 2 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden. Mom. 3 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar. Mom. 4 Oavsett vad i 15, 30 och 30 a lagen om anställningsskydd (LAS) föreskrivs gäller inte någon skyldighet att ge underrättelse, varsel och besked. Mom. 5 Oavsett vad i 1 LAS föreskrivs gäller och 30 LAS för samtliga arbetstagare vid avsked. 25 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningstiden ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla. Till vad som i 12 LAS anges som lön och andra anställningsförmåner räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, och b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande. Anmärkning Som lön och andra anställningsförmåner räknas även höjda avlöningsförmåner, bortsett från de undantagna, som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden. 32

129 Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått, b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått, och c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått. 26 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt Mom. 1 Anställningstid enligt detta avtal a) ger inte och tillgodoräknas inte heller tidsmässigt för företrädesrätt till återanställning som avses i 25 LAS, och b) inskränker inte den företrädesrätt till återanställning enligt 25 LAS som arbetstagaren kan ha intjänat i tidigare anställning hos arbetsgivaren, dvs. är överhoppningsbar tid när tiden för företrädesrätten ska bestämmas. Mom. 2 Bestämmelserna i 25 a LAS gäller inte. 33

130 Kap. 8 Övriga förmåner och bestämmelser 27 Ersättning från tredje man m.m. Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt. Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sistnämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet. Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket första meningen, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren. Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av arbetsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i ärendet. Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstridiga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbetstagare. Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbetsgivarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt. Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen, dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete. Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställelse utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp motsvarande fyllnadslön enligt 15 mom. 4. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL). 34

131 28 Avtalsförsäkringar m.m. AGS-KL Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för AGS-KL. TFA-KL Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna TFA-KL enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL. Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos arbetsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada. TGL-KL Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB (publ.) enligt de bestämmelser som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m. Mom. 5 Om försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupplivskydd (riskskydd vid dödsfall) inte utges för avliden arbetstagare, ska till dödsboet utges begravningshjälp. Beloppet ska motsvara hälften av det prisbasbelopp som, enligt socialförsäkringsbalken (SFB) gäller för det år dödsfallet inträffar. 35

132

133 Bilaga A Särskilda bestämmelser för OSA Tillämpningsområde ( 2) Mom. 1 tillförs Arbetstagarens möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete ska stärkas genom anställningen i OSA. Detta förutsätter att såväl arbetets rehabiliterande verkan på arbetstagaren som hans eller hennes möjligheter att lämna anställningen prövas och följs upp regelbundet. Anställningsform ( 4) Mom. 1 ersätts med Anställningsavtal gäller tills vidare eller för begränsad tid. Bestämmelser om lön ( 5) Mom. 1 tillförs Tillsvidareanställd arbetstagare, som vid löneöversynstillfället enligt Löneavtal i HÖK har minst ett års sammanhängande anställning i OSA hos arbetsgivaren, ingår i underlaget och hanteras på motsvarande sätt vid löneöversynstillfället som framgår av respektive arbetstagarorganisations Löneavtal i HÖK. Anmärkning För en arbetstagare med timlön anses månadslönen (den fasta kontanta lönen) vara den överenskomna timlönen multiplicerad med 165. Uppsägningstid m.m. ( 24) Mom. 1 tillförs För arbetstagare anställd tills vidare gäller en uppsägningstid av en månad. 1

134

135 Bilaga 2 till BEA Centrala och lokala protokollsanteckningar 1. För de fall lokal överenskommelse om månadslön enligt BEA 5 träffas ska 17 och 18 i Allmänna bestämmelser (AB) tillämpas. 2. Bestämmelserna i AB Bilaga D gäller. 3. Utförs arbeten i form av arbetsmarknadspolitiska insatser inom områden, som inte regleras mellan kommunen och Svenska Kommunalarbetareförbundet upprättade ackordsprislistor (t.ex. husbyggnadsarbeten eller skogsarbeten) ska för branschen gällande ackordsprislistor eller praxis om fria ackordsöverenskommelser tillämpas. 4. Parterna är ense om att det är viktigt att arbetsmarknadspolitiska insatser utformas så att de är förenliga med de syften som anges i för respektive insats gällande bestämmelser. För OSA, och andra insatser inom Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program, har Arbetsförmedlingen det yttersta ansvaret. Huvudmålet för arbetsmarknadspolitiska insatser inom BEAs tillämpningsområde är att stärka en anvisad arbetstagares möjligheter att få och behålla ett reguljärt arbete. Alla som medverkat till att anställningen kommit till stånd, arbetsgivaren, arbetstagaren, arbetsförmedlaren och facklig representant, har ansvar för att det målet ska kunna nås. Parterna är ense om att det är viktigt att betona rehabiliteringsaspekten i OSA. Utifrån den arbetshandikappades individuella handlingsplan bör därför arbetsgivaren i samråd med denne och arbetsförmedlaren, och i förekommande fall med facklig representant, planera, utforma och regelbundet följa upp de rehabiliteringsinsatser som krävs för den arbetshandikappades rehabilitering. 5. I det fall en lärling studerar på individuella programmet enligt tidigare skollag (1985:1100) tillämpas BEA. 1

136

137 Bilaga 3 till BEA Centrala protokollsanteckningar 1. Vid arbete i form av arbetsmarknadspolitisk insats som sysselsätter arbetslösa medlemmar från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och avser nybyggnadsarbeten eller mera omfattande renoveringsarbeten av husbyggnader får avtal för sådant objekt upprättas mellan kommun och Svenska Byggnadsarbetareförbundet. 2. Beträffande lagen om anställningsskydd (LAS) antecknas följande. Parterna konstaterar att LAS inte gäller för arbetstagare som avses i BEA 2 mom. 1 punkt a). Parterna är ense om att företrädesrätt till återanställning inte gäller arbete som är en arbetsmarknadspolitisk insats enligt författning eller kollektivavtal om BEA. 3. Dygnsvilan enligt arbetstidslagen (ATL) bör så långt det är möjligt följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Om dygnsvilan enligt ATL utifrån ett verksamhetsperspektiv inte kan uppnås så bedömer parterna att objektiva skäl finns till att tillämpa de avvikelser från ATL som anges i AB 13 mom. 5 g) h). Parterna anser att arbetstagare därigenom erhåller lämpligt skydd enligt EG:s arbetstidsdirektiv 2003/88/EG, artikel 18, genom kollektivavtals reglering och lagstiftning. 4. Parterna är ense om att 33 medbestämmandelagen (MBL) inte är tillämplig på bestämmelserna i BEA 20 eller på bestämmelserna i lokal överenskommelse som kan ha träffats med stöd av BEA 20 mom Parterna är ense om att bestämmelserna, med undantag av BEA 11 mom. 5, 10, 17 mom. 4 och 20 mom. 4, inte innebär någon reglering av de dispositiva reglerna i MBL. 6. Om riksdagen, regeringen eller annan statlig myndighet meddelar ändrade eller nya föreskrifter m.m., mot vilka bestämmelserna i denna överenskommelse strider, ska förhandlingar upptas i avsikt att vidta erforderliga ändringar och tilllägg till överenskommelsen. 7. Centrala parter är överens om betydelsen av att kunna bistå lokala parter om tillämpningen av det centrala avtalet. Utifrån detta är centrala parter överens om att ha regelbundna kontakter om avtalstillämpningen av nya arbetsmarknadsinsatser för att vid behov vägleda och stödja tillämpningen av det centrala avtalet. 1

138

139 Bilaga 4 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Nedan nämnd arbetsgivare och arbetstagarorganisation träffar denna dag detta kollektivavtal om BEA. Till avtalet hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA med tillhörande bilaga A, enligt Bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt Bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Detta kollektivavtal om BEA avlöser den 1 april 2013 lokalt kollektivavtal om BEA och gäller från och med detta datum tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 kalendermånader. Uppsägning ska vara skriftlig och åtföljd av förslag till nytt kollektivavtal. 1

140 3 Avslutning Förhandlingen förklaras avslutad.. den.. För. (arbetsgivarparten) (underskrift) För... (arbetstagarparten) (underskrift) 2

141 Bilaga 5 till BEA Lokalt kollektivavtal om BEA 1 Innehåll m.m. Till det lokala kollektivavtalet om BEA hör 1. Bestämmelser för arbetstagare som omfattas av BEA, med tillhörande Bilaga A, enligt Bilaga 1, 2. protokollsanteckningar enligt Bilaga 2, och 3. bestämmelser enligt 2 4, till förhandlingsprotokoll mellan de centrala parterna. 2 Giltighet och uppsägning Säger central part upp BEA upphör det lokala kollektivavtalet om BEA vid samma tidpunkt som det centrala avtalet om inte annat överenskoms mellan de centrala parterna. 1

142 Redogörelsetext för ändringar i Bestämmelser för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser BEA med Svenska Kommunalarbetareförbundet Den 28 april träffade parterna överenskommelse om ändringar i Bestämmelser för arbetstagare för arbetstagare i arbetsmarknadspolitiska insatser. Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i BEA. Parterna i överenskommelsen är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta samt Svenska Kommunalarbetareförbundet. För OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, (Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna och Teaterförbundet) samt för AkademikerAlliansen gäller tidigare träffad överenskommelse från För OFRs förbundsområden Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sveriges läkarförbund gäller BEA 06. Fortsatta förhandlingar om ett likalydande BEAavtal pågår med dessa arbetstagarorganisationer. OFRs förbundsområde Vårdförbundet och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund har fr.o.m sagt upp BEA-avtalet. Förhandlingsprotokoll Avtalet löper från och med och tillsvidare. 9 Avstängning m.m. En ändring har gjorts i 9 mom. 4. Kravet på att en arbetstagare ska höra läkare innan denne fattar beslut om att stänga av en arbetstagare från arbetet för att förhindra att smitta sprids har tagits bort. Detta innebär att arbetsgivaren kan fatta ett beslut om avstängning utan att först höra läkare. 21 Sjukdom m.m. Ett tillägg har gjorts till 21 mom. 2. Tillägget innebär att arbetsgivaren kan fatta beslut om att göra ett undantag från kravet i 9 SjLL avseende att arbetstagaren ska lämna en försäkran till arbetsgivaren vid sjukdom. Observera att detta inte påverkar kravet på läkarintyg efter en veckas frånvaro som alltjämt gäller. Bestämmelsen har primärt tillkommit för att arbetsgivaren ska kunna fatta beslut som rör samtliga arbetstagare hos arbetsgivaren. 1

143 Ändringar som träder i kraft Övertid m.m. Bestämmelsen i 15 mom. 2 avseende avrundning till närmaste hel eller halvtimme vid beräkning av övertidsarbete har begränsats. Detta innebär att bestämmelsen nu enbart är tillämplig vid arbete under jour och beredskap som avslutas eller påbörjas mellan klockan Utöver detta så har bestämmelsen avseende att kvalificerad övertidsersättning utges för övertidsarbete som påbörjas före klockan och som fortsätter fram till ordinarie arbetstids början har tagits bort. 16 Obekväm arbetstid m.m. Ersättningen för obekväm arbetstid i 21 har räknats upp och därutöver har det gjorts en särskild satsning på natten vad gäller ersättningen för obekväm arbetstid i 16. De angivna krontalsbeloppen under storhelger och natt mot lördag, söndag och helgdag höjs med motsvarande 15 procent respektive 20 procent mellan klockan Bestämmelsen har även kompletterats med en möjlighet att ta ut ersättningen i form av ledig tid efter överenskommelse på motsvarande sätt som gäller vid kompensation för övertidsarbete. Omfattningen av eventuell ledighet och hur denna ska beräknas, fastställs lokalt. Arbetsgivaren beslutar om eventuell ledighet om det är möjligt med hänsyn till verksamheten Jour och beredskap och färdtid De särskilda ersättningarna i avseende jour och beredskap och färdtid har räknats upp med 6,86 procent. När det gäller 18 och ersättningen för färdtid så har det gjorts en ändring som innebär att arbetstagaren nu får färdtid även vid utlandsresor. Utöver detta så har det gjorts en språklig justering i texten. Skrivningen om att arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg har ersatts med att arbetstagaren disponerar sovplats på färdmedlet. Någon materiell förändring är inte avsedd. Mall för tecknande av lokalt kollektivavtal BEA, Bilaga 4 Bilaga 4 är uppdaterad men annars ingen ändring i hanteringen. Centrala parter är överens om lokala parter ska teckna LOK med åtminstone angivet innehåll. 2

144 ÄRENDE 12

145 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS HR-strategiska avdelningen Handläggare Eva Johansson Personalutskottet Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m m HÖK 13 med Sveriges läkarförbund samt överenskommelse om Med stud 13 Ärendet Centrala kollektivavtal HÖK 13 har träffats mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Läkarförbund. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse rekommenderar regionen att anta bestämmelserna enligt HÖK 13 samt att teckna lokalt kollektivavtal med tillämpning fr o m Utöver HÖK 13 har även avtal Med Stud 13 träffats. Även detta avtal ska antas som lokalt kollektivavtal. Som regionens personalorgan är det Personalutskottet som tar dessa beslut. Förslag till beslut Personalutskottet beslutar att anta bestämmelserna enligt Huvudöverenskommelse HÖK 13 med Sveriges läkarförbund samt efter framställan från riksorganisationen teckna lokalt kollektivavtal LOK 13 i enlighet med det centrala förhandlingsprotokollet samt att anta överenskommelse om avtal Med Stud 13 som lokalt kollektivavtal HR-strategiska avdelningen Karin Odhnoff Personaldirektör Eva Johansson Förhandlingschef POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Östergatan 1 TELEFON: HEMSIDA: E-POST: eva.johansson@vgregion.se

146 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK XX-2013 Bilaga/ SKL:s cirkulär 13:25 med bilagor Expedieras till/kopia till!skriv namn här

147 (3) CIRKULÄR Arbetsgivarpolitik: 13-2:25 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Lena Schaller Ann-Charlotte Ohlsson Nyckelord: HÖK 13 OFRs förbundsområde Läkare Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Huvudöverenskommelse HÖK 13 med OFRs förbundsområde Läkare, Sveriges läkarförbund samt överenskommelse om Med.stud.13 Detta cirkulär innehåller rekommendation till beslut Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta träffade den 8 maj 2013 en Huvudöverenskommelse, HÖK 13, med OFRs förbundsområde Läkare. I förbundsområdet ingår Sveriges läkarförbund. Samtidigt träffades också överenskommelse om avtal gällande villkor för medicinestuderande som vikarierar på underläkaranställning och provtjänstgörande läkare (Med.stud.13) som inte omfattas av HÖK 13. Överenskommelsen innehåller förhandlingsprotokoll och tillhörande bilagor enligt vad som framgår av protokollets 1, Innehåll m.m. I den bifogade redogörelsen till detta cirkulär finns alla förändringar/nyheter i överenskommelsen beskrivna vad avser förhandlingsprotokoll och bilagor utom Allmänna bestämmelser. Bilaga 2, Allmänna bestämmelser, kommenteras i Cirkulär 13:14 och 13:18. Utöver detta finns ett särskilt Cirkulär 10:30 som behandlar Löneavtalets olika delar samt det lönepolitiska arbete som är en förutsättning för en god tillämpning av respektive Löneavtal. Detta cirkulär är gemensamt för alla Huvudöverenskommelser. Nedan följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen (exklusive Allmänna bestämmelser och underbilagor). Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,