Hur personer med Aspergers syndrom (med eller utan ADHD) erfar användandet av smartphones som kognitivt stöd

Transkript

1 HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING HÄLSOHÖGSKOLAN Avdelningen för rehabilitering Hur personer med Aspergers syndrom (med eller utan ADHD) erfar användandet av smartphones som kognitivt stöd Jenny Hiller Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats Arbetsterapi Jönköping, januari 2016 Handledare: Sofi Fristedt, Univ. lektor Examinator: Kersti Samuelsson

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Abstract... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 7 Material och metoder... 7 Deltagare... 7 Etiskt övervägande... 8 Förförståelse... 8 Datainsamling... 9 Databearbetning... 9 Resultat Smartphonen en livlina som främjar aktivitet och välbefinnande Utformning och funktionalitet som gör smartphonen till ett kognitivt hjälpmedel Fördelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Nackdelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsats Referenser Tabeller Tabell 1: Exempel på tillvägagångssätt av analysen Tabell 2: Bakgrundsfakta avseende studiens undersökningsgrupp Tabell 3: Översikt av kategorier och underkategorier i resultatet Tabell 4: Aktiviteter smartphonen användes i Tabell 5: Funktioner i smartphonen som användes och för vad de användes Bilaga 1 Informationsblad för personer med Aspergers syndrom Bilaga 2 Samtyckesformulär för personer med Aspergers syndrom Bilaga 3 - Intervjuguide

3 Sammanfattning Bakgrund: Vardagslivet för en person med en kognitiv funktionsnedsättning kan försvåras av att aktiviteter i dagens samhälle kräver hög kognitiv funktion. På senare tid har smartphones börjat användas som kognitivt stöd. Det vetenskapliga stödet för hur smartphones kan användas som kognitivt stöd för personer med Aspegers syndrom är dock begränsat. Syfte: Syftet var att beskriva hur vuxna personer med Aspergers syndrom (med eller utan ADHD) erfar att använda smartphones som kognitivt stöd för aktivitetsutförande i det dagliga livet. Metod: Intervju gjordes med elva deltagare som använt sin smartphone som stöd i vardagen i minst 6 månader. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Många av smartphonens funktioner användes som stöd i en mängd aktiviteter. Alla deltagare uttryckte positiva konsekvenser av att ha börjat använda smartphone. Positivt var att smartphones är ett hjälpmedel som inte syns, dess anpassningsbarhet och funktionen påminnelse. Teknikens utformning och bristen på teknisk support lyftes som något negativt. Svårigheter med att få stöd från samhället (ekonomiskt och i användande) lyftes som en brist. Slutsats: Smartphonen fungerade väl som stöd i aktivitetsutförande i det dagliga livet. Dock efterlystes både ekonomiskt stöd och stöd för att hitta lämpliga funktioner kopplat till de egna behoven. Nyckelord: Arbetsterapi, Kognitiva hjälpmedel, Vardagsteknik, Neuropsykiatriska funktionshinder, Självständighet, Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), Attention deficit disorder (ADD) 3

4 Abstract Background: The high cognitive demands included in performance of activities of today may make the everyday life for a person with a cognitive impairment more difficult. Smartphones have lately been used as cognitive support. The scientific knowledge for the use of smartphones as an assistive devise for a person with Asperger s syndrome is, however, limited. Purpose: To describe how adults with Asperger s syndrome (with or without ADHD) experience the use of smartphones as a cognitive support in their everyday life activities. Method: Eleven participants who had been using smartphones as a cognitive support in their everyday life for at least six months were interviewed. The interviews were analyzed using content analysis. Results: All participants experienced positive consequences from using smartphone as an assistive devise and that smartphones are used by anyone and not a typical assistive devise. The versatility of the device and the reminder function were considered beneficial, while the design of the devise and the lack of support (both financially and related to usage) were seen as negative. Conclusion: Smartphones worked well as cognitive support in everyday life. The need of economic support as well as help in finding suitable functions for every unique user is demanded. Keywords: Occupational therapy, Assistive technology, Everyday technology, Independence, Autonomy, Neurodevelopmental Disorder, Neurodevelopmental Disabilities, Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), Attention deficit disorder (ADD) 4

5 Bakgrund Upp emot 0,9 % av Sveriges befolkning har Aspergers syndrom (AS) (1), som kännetecknas av sociala, beteendemässiga (2) och kognitiva funktionsnedsättningar (3). I Canadian Model of Performence Engagement (CMOPE) beskrivs att kognitiva och psykologiska funktioner är en del i aktivitetsutförandet och brister i någon av dessa faktorer, i förhållande till aktivitetens krav och miljöns utformning, minskar möjligheten till att utföra vardagens aktiviteter. Likaså påverkar den sociala miljön aktivitetsutförandet. Nedsättningarna vid AS kan således ge svårighet att klara vardagens aktiviteter (4) och funktionsnedsättningarna leder ofta till svårighet inom socialt samspel (2), planering/organisation av personens vardag, tidsuppfattning, igångsättning av aktiviteter samt att bibehålla fokus och att veta när man bör byta fokus inför nästa aktivitetssteg (5). Det kan ta längre tid för personer med AS att bearbeta information. Detta kan leda till svårigheten att ta till sig instruktioner, vilka alltså kan behöva förstärkas (t.ex. visuellt eller auditivt) för att personen ska kunna ta till sig instruktionen lättare (6). Personer med AS diagnostiseras ofta även med Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD/ADD som kännetecknas av koncentrationsstörning med eller utan hyperaktivitet. Huvudsymtomen vid ADHD/ADD kan även förekomma inom AS-diagnosen och gränsdragningen mellan diagnoserna kan vara svår (3, 7). Vardagslivet för en person med en kognitiv funktionsnedsättning kan begränsas av att många aktiviteter i dagens samhälle kräver hög kognitiv funktion (8). IT-baserade produkter, inklusive smartphones, kan kompensera för kognitiva funktionsnedsättningar och på så sätt bidra till att aktivitetsutförandet fungerar och därmed ge ökad självständighet och delaktighet i samhället (9). En smartphone definieras som en mobiltelefon med avancerade datafunktioner (10) som kan anpassas med små program, så kallad applikation (app)(11). Begreppet hjälpmedel innefattar produkter som kompenserar för, förbättrar eller vidmakthåller en funktion eller förmåga som krävs för att klara dagliga aktiviteter (12). Med kognitiva hjälpmedel menas 5

6 hjälpmedel som kompenserar för, förbättrar eller vidmakthåller kognitiva funktioner (13). Kognitivt stöd är ett vidare begrepp som innebär allt som gör det lättare att förstå, minnas, tänka, planera, välja och hantera tid (14). Fortsättningsvis används begreppet kognitivt stöd för att beskriva hur studiens deltagare använder smartphonen som stöd i dagliga aktiviteter och begreppet kognitivt hjälpmedel när smartphonen beskrivs som teknisk produkt. Genom att använda teknik skapad för den generella befolkningen som hjälpmedel förpersoner med kognitiva funktionshinder öppnas nya möjligheter inom arbetsterapi (15). Forskningen gällande hur smartphones kan användas som kognitivt stöd i vardagens aktiviteter är dock begränsad, speciellt vad gäller AS. En studie har publicerats med fokus på huruvida mobilen kan fungera som minneshjälpmedel (16). Studien är dock sannolikt inte gjord på smartphones, då dessa dök upp för allmänheten först samma år studien gjordes (17). En senare studie med fokus på personer med ADHD (18) identifierades, liksom en studie med fokus på personer med psykiska funktionshinder av varierad art (vilka diagnoser som ingår är oklart) (19). Övriga studier fokuserar på personer med kognitiva funktionshinder efter förvärvade hjärnskador samt vardagsteknik, men framför allt mobiltelefoner (20, 21). De kognitiva nedsättningar och aktivitetsbegränsningar studierna (20, 21) beskriver motsvarar, i mångt och mycket, de som kan uppkomma vid AS (4). Flera studier (16, 18, 21) visar positiva resultat gällande användandet av mobiltelefonen som kognitivt stöd, genom att den bidrar till självständigt aktivitetsutförande samt ökad tillfredställelse och kontroll över vardagen. En fördel som lyfts med smartphonen som stöd är att man kan samla många funktioner i en enda pryl som ofta finns nära till hands (18, 19). Då de flesta har en smartphone blir den ett hjälpmedel som inte väcker någon uppmärksamhet och därmed minskar risken för stigmatisering (18, 21), vilket ökar chansen att personen kommer att använda den som stöd (16). Då personen oftast redan kan tekniken och det finns en vana kopplad till att använda den, är det inte lika energikrävande, utan snarare lättare, att få den att fungera som stöd i vardagen (20, 21). De områden där man främst såg att 6

7 mobilen kunde fungera väl var; som stöd för minnet, organisering, planering, översikt över vardagen och som tidshjälpmedel (18, 21). Detta är områden där aktivitetsnedsättningar ofta uppstår för personer med AS (3, 5). Tidigare studier ger således en fingervisning om att smartphones kan vara lämplig som kognitivt stöd även för personer med AS, men mer kunskap behövs då ingen av dessa studier specifikt fokuserat på denna diagnos. Det är oklart hur personer med AS använder och upplever användandet av smartphones som kognitivt stöd, vilka ev. föroch nackdelar de erfar samt huruvida dagens smartphones uppfyller målgruppens behov. Likaså saknas kunskap om ifall smartphones fungerar att använda som kognitivt stöd istället för förskrivningsbara liknande hjälpmedel och vad som i så fall är viktigt att beakta. Syfte Syftet var att beskriva erfarenheter av att använda smartphones som kognitivt stöd för aktivitetsutförande i det dagliga livet, hos vuxna personer med Aspergers syndroms (med eller utan ADHD/ADD). Material och metoder En kvalitativ ansats valdes för studien. Deltagare Förfrågan om att förmedla kontakt med potentiella deltagare, skickades ut till arbetsterapeuter som arbetar med målgruppen i författarens geografiska närområde. Tre av dessa arbetsterapeuter förmedlade kontakt med fyra potentiella deltagare. För att hitta fler deltagare utvidgades sökningen därefter till riksnivå, där telefonintervju erbjöds. Vid en telefonintervju kan information missas då den icke-verbala kommunikationen går förlorad. AS kännetecknas dock av svårighet att tolka och använda det icke-verbala språket (2, 22) och telefonintervju bedömdes därför inte vara en nackdel och vägdes mot fördelen att hitta deltagare från ett större geografiskt område. Annons om studien lades ut i sociala medier (Twitter/Facebook) i forum nischade mot neuropsykiatri samt Riksförbundet Attentions, Autism- och Aspergerförbundets och Sveriges Arbetsterapeuters (riks/lokalt) facebooksida. Även föreningen Hjärnkoll 7

8 kontaktades och de skickade ut en förfrågan till sina medlemmar. Personer intresserade av att delta ombads maila studiens författare. Till de som anmälde intresse skickades ett informationsbrev (Bilaga 1), en beskrivande text om datainsamlingsprocessen samt samtyckesformulär (Bilaga 2) ut via mail till deltagarna. Personen erbjöds återkomma med eventuella frågor och gav därefter muntligt, alt. skriftligt i mail, samtycke till att delta. Via sociala medier identifierades 13 potentiella deltagare. De potentiella deltagarnas diagnos säkerställdes genom att de fick uppge samtliga diagnoser för författaren. Då dubbeldiagnos är vanligt (3, 7) och var så även bland de potentiella deltagarna, inkluderade studien även personer som har både AS och ADHD/ADD. Dock exkluderades personer med annan diagnos som kan bidra till kognitiv svikt. Vidare begränsades studien till vuxna personer, från 18 års ålder och uppåt. En nedre gräns för användande av smartphone som kognitivt stöd sattes på sex månader. Av de 17 potentiella deltagarna föll tre bort då urvalskriterierna inte uppfylldes och en person pga. telefonfobi och att fysisk träff ej var möjlig. En person valde att inte delta pga. tidsbrist och en person återkom inte till författaren efter första kontakt. Det slutgiltiga antalet deltagare blev 11 stycken. Två av dessa hade enbart AS medan nio hade både AS och ADHD/ADD. Skriftligt samtycke inhämtades av samtliga deltagare innan intervjun påbörjades. Vid telefonintervju skickades samtyckesformulär till deltagaren via post som återsändes signerat innan intervjun. I övriga fall skrevs samtyckesformulär på i anslutning till intervjun. Inför varje intervju gavs även information enligt informationsbrev muntligt. Etiskt övervägande Studien har godkänts av etikprövningsnämnden i Linköping (Dnr 2015/16-31). Informationsbrev (Bilaga 1) och samtyckesformulär utformades enligt forskningsetiska riktlinjer (22). Informationen gavs både muntligt och skriftligt. Förförståelse Författaren ger i sin yrkesutövning stöd till målgruppen relaterat till smartphones samt föreläser i ämnet. Författaren strävade efter att förförståelsen inte skulle påverka intervjusituationen 8

9 genom att undvika ledande frågor. Antagande om vilka funktioner som används baserat på tidigare erfarenhet strävade författaren att bortses från. Dataanalysen fokuserade på deltagarnas utsagor, och författaren sökte undvika att färgas av tidigare erfarenhet. Datainsamling Data insamlades via individuella intervjuer som hölls enligt en förutbestämd guide (Bilaga 3), med breda och kompletterande frågor, för att inte missa information kopplad till syftet. Guiden utformades tillsammans med en annan arbetsterapeut med erfarenhet av området och målgruppen. Endast de frågor som inte besvarats på något sätt tidigare under intervjun ställdes. Åtta personer ville ha, och fick, frågorna innan för att känna sig bekväma i intervjusituationen. Fyra intervjuer gjordes genom fysisk träff och sju via telefon. Plats för intervjun bestämdes tillsammans med deltagarna. Intervjuerna ljudinspelades för att kunna transkriberas ordagrant. Första intervjun fungerade som pilotintervju. Endast mindre ändringar av intervjuguiden behövdes efter piloten (några ytterligare frågor ställdes vid intervjun som sedan inkluderades i intervjuguiden) och pilotintervjun ansågs därför möjlig att inkludera i analysen. Databearbetning Kvalitativ innehållsanalys användes, med fokus på manifest innehåll dvs. vad som faktiskt sas i intervjuerna och på att hitta skillnader eller likheter i deltagarnas utsagor (24). Först markerades all text, som svarade på syftet, i de transkriberade intervjuerna. Meningsbärande enheter identifierades i den markerade texten. Dessa enheter kondenserades, dvs. kortades ner, för att bli mer lätthanterliga, men utan att förlora sin innebörd. Varje kondenserad meningsenhet tilldelades sedan en innehållsbeskrivande kod. Koderna jämfördes sedan för att hitta likheter och skillnader. Koder med samma innebörd sammanfördes till gemensam underkategori. Slutligen jämfördes underkategorierna och sammanställdes efter likheter i fyra övergripande kategorier. Processen beskrivs genom ett exempel i tabell 1. 9

10 Resultat Samtliga deltagare använde sin smartphone som kompensation för de svårigheter som deras funktionsnedsättning gav. Nästan alla hade lärt sig använda smartphonen som kognitivt stöd i vardagen på egen hand eller med hjälp av vänner. Bland deltagarna fanns både personer med stor teknisk kunskap/intresse samt de som ansåg sig inte ha det. I tabell 2 framgår bakgrundsfakta (ex. ålder, diagnos, kön) om deltagarna. Fyra kategorier identifierades i resultatet: Smartphonen en livlina som främjar aktivitet och välbefinnande, Utformning och funktionalitet som gör smartphonen till ett kognitivt hjälpmedel, Fördelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen och Nackdelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen. Nedan beskrivs varje kategori för sig tillsammans med dess underkategorier (för översikt se tabell 3). Smartphonen en livlina som främjar aktivitet och välbefinnande Smartphonens funktioner fungerade som kompensation för funktionsnedsättning här och nu Smartphonen beskrevs som en livlina, då den hjälpte personen i en mängd olika aktiviteter (se tabell 4), dels som minneshjälpmedel, att planera och komma igång, att hålla fokus samt byta fokus, i de dagliga aktiviteterna. En deltagare sade: Jag använder den till jätte jätte mycket, till mer än jag hade trott jag skulle göra, och jag hittar nya saker[att använda den till] hela tiden. Många olika funktioner utgjorde stöd (se tabell 5). Påminnelser via alarm, ljudsignal eller röst, användes för att komma ihåg/igång med aktiviteter och sas ha gett deltagarna ökad medvetenhet inför vad som skulle hända. Flertalet använde någon internetsynkande funktion såsom för säkerhetskopiering av telefonens information, till och från datorn, för informationsdelning till andra för att få stöd av dessa med påminnelse eller för att kunna öppna information på andra enheter (ex. annan smartphone). Även tidsfunktioner användes för att kompensera för bristande tidsuppfattning, genom att sätta alarm med vissa intervall inför aktivitet för att inte glömma den eller genom användning av timern i aktivitet för att hålla fokus under utförandet samt veta när aktiviteten bör avslutas. GPS och lokala kollektivtrafikappar var 10

11 betydelsefulla för att våga ta sig till nya platser. Mail och sms användes som påminnelser om aktiviteter (till sig själv och från andra) samt för att lättare ta kontakt med andra, vilket ansågs verka energisparande då telefonkontakt av många upplevdes svårt. Kameran användes som minneshjälpmedel genom att ta kort på sådant man behövde komma ihåg. Ljudbok/musik användes som avskärmning från omgivningen och för att hantera social fobi då det avledde fokus från den aktivitet man upplevde som jobbig. Sökning av fakta via Google gav en ökad trygghet i integration med andra, då man kunde ta reda på något om det behövdes i eller inför ett samtal för att känna sig tryggare i den sociala integrationen. Chat användes för att dela attgöra-listor med andra. Detta ökade motivationen till att sysslorna utfördes då man visste att någon skulle fråga om man gjort dem. Smartphonen minskar symtom och bidrar till positiv förändring över tid Många uppgav att de hade hela sitt liv i sin smartphone och att den var det viktigaste att ha med sig överallt. En deltagare sa: Det här [smartphonen] är min livlina. Jag går ingenstans utan den. Smartphonen underlättade och hade i vissa fall förbättrat förmågan till planering och struktur, att komma igång, hålla fokus, passa tider samt tidsuppfattning. En deltagare sa: Om jag skulle förlora min smartphone skulle det vara som att förlora mina armar och ben, det känns som om någon skär bort halva mig, jag har ingen koll och inget fungerar. Detta medförde att saker blev gjorda i större utsträckning och man gjorde fler saker än tidigare. Användandet av smartphonen som stöd hade också bidragit till förmåga att klara ett vanligt arbete, våga ge sig ut i samhället, gett bättre sömn samt att relationer med vänner och familj hade förbättrats. En deltagare uttryckte sa: Jag har mer och mer skjutit över det mesta på den, för det är saker jag inte klarar själv, men med hjälp av smartphonen kan jag leva nästintill ett fullnormalt liv. Smartphonen fungerade som avlastning och hade lett till minskad oro, ångest och stress i vardagen och därigenom ökat känslan av lugn och trygghet. En av deltagarna sa: När oron kommer att man inte har full koll, så tittar man i mobilen och så har man full koll 11

12 igen. Det är en otrolig trygghet. Ökat självförtroende, bättre välmående, minskad rädsla för misslyckande och större förmåga att kunna hantera förändringar i vardagen nämndes som positiva effekter av användandet av smartphonen som stöd. Utformning och funktionalitet som gör smartphonen till ett kognitivt hjälpmedel Apparna måste vara enkla och överskådliga För att få smartphonen att fungera som kognitivt hjälpmedel i vardagens aktiviteter lyftes utformningen av appar som viktig. Enkelhet i termer av få handlingssteg för att lägga in information i dem, att de samma är lättförståeliga och ej tidskrävande lyftes av de flesta som viktigt. Överskådlighet och färgkodningen, lyftes också som viktigt, vilket många tyckte kunde utvecklas i apparna. Mycket bilder och möjlighet att ställa in individuella alarm samt ljuduppläsning och ljudkvalitet nämndes också som viktigt, då många uppgav att de hade lättare att ta till sig information genom ljud och bild än genom text. En deltagare uttryckte följande: Ibland önskar jag att de ville förenkla det mer. Det jag använder mest är [funktionen] anteckningar, för den är så enkel att förstå. Inte en massa annat som behöver fyllas i. Tekniken och smartphonens inställningar måste motsvara individens behov Det ansågs viktigt att smartphonen uppfyllde användarens behov för att den skulle bli ett hjälpmedel. Mycket lagringsutrymme, surfmängd och bra kamera lyftes som viktigt för detta. Flera nämnde vikten av att sortera och rensa bland stimuli (ta bort sådant som ej användes samt sortera i mappar) samt hitta funktioner som passar just de nedsättningar man själv har. Saknade och önskade hjälpmedelsfunktioner Tidlås för internetsidor så man inte fastnade vid dem samt en app som låser mobilen tills slutförd uppgift för minskad risk att trycka bort eller glömma uppgiften, nämndes som önskvärt. Även klockangivelse vid röstpåminnelse för att få tiden uppläst samtidigt som uppgiften, generellt bättre talsyntes och att visuella förskrivningsbara tidshjälpmedel skulle kunna kopplas till smartphones nämndes vidare som önskvärda hjälpmedelsfunktioner. 12

13 Fördelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Mobilen är ett flexibelt hjälpmedel som folk redan har i fickan De största fördelarna som nämndes med användandet av smartphonen som stöd i de dagliga aktiviteterna var att man kan ha mycket i samma pryl, att smartphonen är anpassningsbar med många funktioner och inställningsmöjligheter och är lätt att komma ihåg att få med sig, då man redan har rutin för detta. Användbarhet i mängden aktiviteter lyftes som en anledning till att man kom ihåg sin smartphone. Positivt var också att den är liten och är ett hjälpmedel som ingen ser, då i princip alla har en smartphone. Det sistnämnda lyftes dock även som en nackdel då man inte alltid fick förståelse om den försvann eller för behovet att ha den i situationer där den normalt sett inte accepteras som t.ex. vid föreläsningar eller möten. En deltagare sa: Den är lätt att ta med sig. Den tar ingen stor plats, idag har ju alla med sig en mobil så man sticker inte ut. När jag går ut har jag alltid plånbok och mobil med mig. Mer möjligheter än förskrivningsbart kognitivt hjälpmedel Deltagarna beskrev smartphonen som mer anpassningsbar än andra kognitiva hjälpmedel då den ofta har fler funktioner och inställningsmöjligheter, större minnesutrymme och möjlighet till olika alarminställningar. Andra liknande förskrivningsbara kognitiva hjälpmedel upplevdes klumpiga och begränsande, även om de sas ha bra struktur i uppbyggnaden. Någon använde strukturen från annat kognitivt hjälpmedel och applicerade den i sin smartphone. En deltagare sa: Man kan personlighetsanpassa en smartphone mera. Jag saknade väldigt många funktioner [i ett förskrivningsbart kognitivt hjälpmedel] som finns i en smartphone. Nackdelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Teknik är ömtålig och kan krångla Hälften av deltagarna lyfte batteritiden i smartphones som negativ, då man måste ladda den ofta. Teknikens ömtålighet, fuktkänslighet, att teknisk support saknades för mjukvaran samt mängden konton och lösenord som ofta krävs för mjukvaran i smartphones, lyftes som nackdelar. Språket nämndes som möjlig begränsande faktor, då många appar är på engelska. 13

14 Annat stimuli i smartphonen kan störa Många påtalade det som en nackdel att ha allt i samma pryl, pga. svårigheten att sålla information och växla mellan funktioner. Flera lyfte bristen på översikt i smartphonen som negativ och uppgav att andra kognitiva hjälpmedel (kalender, listor osv.) ibland var lättare att överblicka och därmed att föredra. Extra stimuli i form av nöjesappar och reklam riskerade också att ta fokus från hjälpmedelsfunktionerna. Av samma anledning sågs det som negativt att inte kunna ta bort mobilens egna funktioner. En deltagare sa: Det kan bli svårt att överblicka om man har allt [många funktioner] i samma pryl, man måste hoppa mellan saker hela tiden. Sen finns ju risken att man fastnar i Facebook. Flera upplevde beroendet av smartphonen som negativt, dels beroendet av den för att klara sitt dagliga liv och dels då appar som spel och sociala medier riskerade att skapa ett beroende. Ständig kontaktbarhet (att någon kan ringa/skicka sms/mail när som helst) ansågs stressande för några av deltagarna. Begränsande möjligheter till stöd från samhället De flesta deltagare hade inte fått hjälp med att använda smartphonen som stöd i vardagen och upplevde det negativt att samhället inte kan erbjuda hjälp med att välja vilken smartphone man borde ha samt att anpassa dess struktur och funktion efter de individuella behoven, så som man kan få för andra hjälpmedel. Många trodde att det var svårt att få smartphonen att fungera som ett stöd utan hjälp om man inte hade teknikvana eller intresse och motivation och tålamod att pröva sig fram. En deltagare sa: Jag vill ha hjälp med att sortera. Jag vill ha nån som förklarar och rekommenderar. Det här behöver du. Den här är bäst. Då tar jag den. Många beskrev det begränsande att smartphones inte erkänts som hjälpmedel och att man därtill inte kan få stöd ekonomiskt med hård- och mjukvara för den samme. De som försökt få hjälp upplevde att ingen visste var man skulle vända sig alternativt att de själva hade mer kunskap än aktuell person. En deltagare utryckte sig: Utvecklingen inom sjukvården i stöd för hjälpmedelsanvändande av mobiltelefoner och applikationer, den ligger, om du ursäktar ordvalet, på idiotnivå. 14

15 Diskussion Resultatdiskussion Alla deltagare påtalade positiva konsekvenser i det dagliga livet som följd av att de börjat använda smartphones som kognitivt stöd. I enlighet med tidigare studier, angav deltagarna att användandet av smartphonen minskat symtom och gett positivt förändring över tid genom ökad förmåga till självständigt aktivitetsutförande, livstillfredställelse, kontroll över vardagen (16, 18, 21), samt minskat ångest, stress och oro (19, 20). Smartphonen hade således positiv effekt inom områden som relaterar till hälsa och välmående (25). Unikt för deltagarna i denna studie, jämfört med tidigare studier, var att de använde smartphonen även som stöd i det sociala livet. Till detta användes funktioner som traditionellt sett inte ses som hjälpmedelsfunktioner såsom mail, sociala medier, GPS och ljudbok. Genom att en personlig direktkontakt inte behövde tas underlättades kontakten med samhällsinstanser och vänner för studiens deltagare, vilket gjorde att de upplevde ökad delaktighet i samhället. Möjligheten att alltid kunna ta hjälp av telefonen vid osäkerhet på vart man ska, upplevdes öka både tryggheten och självständigheten i samhället för studiens deltagare. Dessa funktioner visar att andra tekniska produkter än de förskrivningsbara hjälpmedlen kan ge stöd i vardagslivet och visar på ett behov av att inkludera den nya tekniken i det arbetsterapeutiska arbetet. De flesta deltagare använde smartphonen till påminnelser. Möjligheten till ljudpåminnelser är en stor skillnad mellan ett digitalt hjälpmedel och andra icke-digitala kognitiva hjälpmedel (kalender, white board, listor, scheman i pappersform). Även tidigare studier (18, 20) lyfte påminnelsefunktionen som mest värdefull. Påminnelsefunktionen ansågs ge ökad möjlighet till att aktivitetsutförandet initieras och färre aktiviteter glöms bort/uteblir. Detta är ett viktigt fynd för personer med AS/ADHD som kännetecknas av svårighet att komma igång med aktiviteter, samt planera och organisera dem (3, 5), vilket gör ljudpåminnelsefunktionen till en av de viktigaste åtgärderna vid AS/ADHD. Möjligheten för personer med AS/ADHD att kunna påminna sig själva genom smartphonen och på så vis få fler av vardagens aktiviteter utförda 15

16 leder i sin tur till minskat beroende av andra som t.ex. boendestödjare eller anhöriga. Självständighet i aktivitetsutförande är viktigt i många aspekter. Enligt Wilcock (25) är det vad vi gör som definierar oss som människor och genom det vi gör och klarar av att göra, utvecklas vi och får en känsla av att bidra både till oss själva och samhället. Vi uppnår det Wilcock (25) kallar för being, en känsla av mening i livet och välmående i enlighet med de vi vill vara. Påminnelse om möten, både i privatlivet och arbete/skola, ger även förutsättning till att behålla relationer och klara arbete/studier, vilket bidrar till belonging, dvs. en känsla av att höra samman med samhället och att bidra, vilket främjar välbefinnande (25). De flesta deltagare använde någon form av internetsynkande funktion (för säkerhetskopiering, få påminnelse från t.ex. både dator och smartphone, dela information med andra osv.). Då denna funktion inte finns i samma utsträckning i förskrivningsbara kognitiva hjälpmedel visar det på en fördel av att använda smartphonen som ett kognitivt stöd i vardagens aktiviteter. Smartphones kan således fungera bättre som hjälpmedel, då information inte riskerar att försvinna i samma utsträckning som vid användandet av ett förskrivningsbart kognitivt hjälpmedel. Dessutom ger smartphones fler och bättre möjligheter till stöd från närstående vid behov (t.ex. dela kalendern via internet). I tidigare studier anges det som en klar fördel att smartphonen är ett hjälpmedel som inte väcker uppmärksamhet (16, 18, 21). I denna studie lyftes detta både som en fördel och nackdel. Nackdelarna hade dock att göra med andra människors bristande förståelse för smartphonen som ett livsnödvändigt hjälpmedel, snarare än hur smartphonen fungerade som ett hjälpmedel. Modellen som ligger till grund för Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) beskriver att kontextuella faktorer som samhällets attityder, underlättar och hindrar aktivitetsutförande samt hur delaktig man upplever sig själv i samhället. Komponenter som i sin tur är avgörande för personens upplevelse av hälsa (26). För att underlätta att smartphonen fungerar som stöd behöver attityder kring smartphonen ändras. 16

17 Även att smartphonen innehåller många olika funktioner lyftes som både fördel och nackdel (18, 19). Att det lyftes som en fördel tyder på att användande av tekniken inte är svårt för personer med AS. Personer med AS beskrivs ofta som högintelligenta (3) vilket kan medföra att de föredrar smartphones som är mer avancerade än andra kognitiva hjälpmedel. Nackdelen med att samla mycket i en pryl kan bero på svårigheten i att sålla i information (3) och att en stor mängd av funktioner kan göra det rörigt i smartphonen. Mot bakgrund av att det kan vara svårt att sålla information för personer med AS (6), kan det vara viktigt att rensa och sortera i smartphonen för att kunna utnyttja dess fulla potential. Att studien även inkluderade diagnosen ADHD och att de flesta av studiens deltagare hade även denna diagnos kan ha gjort att svårigheten att sålla bland stimuli blev mer utmärkande, än om endast diagnosen AS funnits representerad. Oavsett hur utmärkande nackdelen att samla mycket i en pryl hade varit, är det fortfarande en viktig del att beakta i arbetet med personer med AS eftersom även AS kännetecknas av svårighet att sålla i information. Sortera och rensa i smartphonen förebygger att onödigt stimuli tar fokus från hjälpmedelsfunktionerna, då man genom detta kan underlätta för personen att få fokus på de funktioner som är viktiga för aktivitetsutförandet i det dagliga livet. Lyckas man med det, kan man anta att smartphones, för personer med AS/ADHD, kan vara ett hjälpmedel med större potential än andra kognitiva hjälpmedel. Smartphones erbjuder större möjlighet till individanpassade inställningar än förskrivningsbara kognitiva hjälpmedel och att hitta ett skräddarsytt hjälpmedel som passar individen perfekt. Arbetsterapeutiska modeller lyfter vikten av att utgå från den enskildes behov och förutsättningar, ett så kallat klientcentrerat förhållningssätt, och menar att detta är en del av ett fungerande aktivitetsutförande (27). Individanpassade hjälpmedel ökar också möjligheten till att hjälpmedlet används och blir ett stöd för självständigt aktivitetsutförande (28). Smartphonens stora mängd av funktioner ökar möjligheterna för just det. 17

18 Gällande utbudet av användbara hjälpmedelsappar kan konstateras att de flesta deltagare upplevde sig hittat appar som uppfyller deras behov. Deltagarna saknade vissa funktioner men det handlade mycket om att personen själv inte hade lyckats hitta något, som författaren vet finns. Detta visar på svårigheten att själv kunna söka och matcha appar med egna behov. Främst lyftes enskilda funktioner som önskvärda och många hade hittat alla de önskvärda funktionerna på olika ställen, men t.ex. inte i en och samma kalender. Unikt för denna studie var att deltagarna även lyfte aspekten av hjälp med användandet av smartphonen som hjälpmedel. Alla tyckte att stöd i att använda smartphonen som ett hjälpmedel och hitta rätt appar utefter sitt aktivitetsbehov, skulle vara en hjälp. Önskemål om hjälp med användning och att hitta rätt funktioner utifrån individen visar på ett behov av att ett sådant stöd utvecklas i större grad inom hälso- och sjukvården. Även Hallbergs (18) studie lyfte vikten av stöd från samhället, medan andra studier inte tagit upp detta. Baserat på denna information så behöver stödet från hälsooch sjukvården utvecklas för att bättre tillgodose aktuell målgrupps behov. Slutligen kan konstateras att studiens resultat visar att smartphonen kan underlätta vardagens aktiviteter för personer med AS/ADHD. Det finns anledning att inom arbetsterapin utveckla sina kunskaper om teknik skapad för den allmänna befolkningen och inkludera denna i den arbetsterapeutiska behandlingen. Det framgår också att klienterna själva sitter på stor kunskap som professionen bör ta vara på. Klienterna är ofta experter på sin egen smartphone, medan arbetsterapeuter behöver bidra med att utreda vilka funktioner som behövs i smartphonen för att kompensera bristerna i aktivitetsutförandet. I linje med vad det klientcentrerade förhållningssätt CMOPE förespråkar, är det att klienten har den största kunskapen om sig själv och sitt aktivitetsliv och att det terapeutiska arbetet ska vara ett samarbete mellan terapeut och klient (4). Det är troligt att en gedigen aktivitetsanalys (28) kan bistå i processen att hitta rätt i det oändliga utbud av funktioner som smartphonen innehåller. Genom att bedöma aktivitetens olika steg, hur komplex aktiviteten är och vad varje steg kräver kognitivt (28) kan man lättare 18

19 bedöma vad för funktion i smartphonen som kan hjälpa utövaren att klara aktivitetsutförandet. Professionen måste börja se smartphonen som ett hjälpmedel som redan finns i personers fickor, dels för den samhällsmässiga kostnadsbesparingen det skulle medföra (18), men kanske främst för möjligheten till välmående. Kielhofner (27) menar b.la. att välmående kommer av känslan att klara vardagens krav och de aktiviteter man vill och måste klara. Metoddiskussion Den kvalitativa metoden fungerade väl för att få fram information som svarade på syftet. Då området är dåligt beforskat kan en kvalitativ metod, där deltagarna får berätta fritt om sina upplevelser, vara mer lämplig än t.ex. en enkät som ställer högre krav på tillgänglig kunskap inom området. Författarens förförståelse skulle kunnat påverka resultatet. Denna förförståelse var författaren medveten om genom hela forskningsprocessen. Sammanfattande och kontrollerande frågor användes där intervjupersonen fick bekräfta att författaren tolkat det som sas rätt och öppna frågor användes för att ge personen utrymme att berätta allt. I analysen gjordes tolkningen endast utifrån vad som faktiskt stod i de transkriberade intervjuerna. Gällande överförbarheten är deltagarnas utsagor endast representativa för deltagarna själva då studien efterfrågade deras personliga upplevelser. Fler och större studier, också med kvantitativ design, behövs för att kunna säkra överförbarheten till andra personer med AS/ADHD. Ju fler intervjuer som genomfördes i studien desto mindre ny informationen framkom, med undantag för frågor om vad smartphonen användes till. Deltagarna i studien kom även från olika geografiska områden i Sverige och tillhörde därmed olika kommuner och landsting och hade alltså hittat de strategier de använde i smartphonen oberoende av varandra. Att deltagarna kom från olika geografiska områden stärker tron att liknande resultat skulle uppkomma även i en annan population samt om studien innehållit fler deltagare. Inom tidsramen för denna studie kunde inte fler deltagare identifieras, vilket skulle kunna förklaras av att AS kännetecknas av svårigheter i socialt samspel (3). Det kan därför vara svårt att hitta personer som är villiga att 19

20 delta. Studier med fler deltagare är eftersträvansvärt för att ytterligare kunna stärka överförbarhet. De flesta deltagare hade utöver AS även ADHD/ADD. De delar av studien som påverkas av nedsatt uppmärksamhetsförmåga, som svårigheten med för många funktioner i smartphonen eller huruvida man blir hjälpt av påminnelser, skulle kunna vara mer utmärkande i studien pga. att även ADHD inkluderades. Dock blev nästan alla deltagare hjälpta av påminnelser oavsett ADHD eller ej, vilket kan vara svårare att bli vid uppmärksamhetsstörning då fokus snabbt hamnar på något annat än påminnelsen. Uppmärksamhetsproblem kan dock finnas även hos personer med AS (7), vilket gör det svårt att dra några slutsatser baserat på diagnos. Studiens resultat måste utläsas utifrån en samlad bild av diagnoserna. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan ha svårighet att läsa skriven text (29). En deltagare upplevde svårigheter att ta till sig studiens informationsbrev. Dock fick detta inga konsekvenser för intervjuns utförande, då informationen även gavs muntligt. En fördel hade varit att erbjuda en ljudfil där texten i informationsbrevet lästes upp. Att de flesta intervjuer genomfördes via telefon kan ha påverkat resultatet då den icke-verbala kommunikationen missades. En fördel hade varit om alla intervjuer hade kunnat genomföras via personligt möte men ändå behållit den geografiska spridningen på deltagarna. Författarens bedömning är dock att det inte påverkat resultatet då ingen skillnad vad gäller personligt möte resp. telefonintervju vad gäller längd, mängd data eller innehåll i information, mellan intervjuerna, gick att identifiera. Men för framtida studier kan det finnas anledning att överväga andra medier som t.ex. att erbjuda intervjuer via skype, för att inte riskera att den missade icke-kommunikationen påverkar resultatet. Slutsats Smartphones fungerade väl som kognitivt stöd i aktivitetsutförande i det dagliga livet för studiens deltagare. De allra flesta som hade använt andra kognitiva hjälpmedel tidigare hade bytt ut dessa helt eller delvis till smartphones. Både nackdelar och fördelar med användandet 20

21 av smartphones som stöd i vardagen lyftes fram men fördelarna, bl.a. möjligheten till många olika hjälpmedel, övervägde för deltagarna. Dock finns ett stort behov av att kunna få hjälp i processen att få smartphonen att fungera som ett stöd i vardagen. Precis som för andra hjälpmedel behövs ett stöd av samhället, både tekniskt, kostnadsmässigt och i användande. 21

22 Referenser 1. Cassel S. Neuropsykiatriska funktionshinder. Föreningen Attention; 2013 [Läst ]. Tillgänglig: content/uploads/2013/01/%c3%85h%c3%b6rarkopior-diagnoskunskap-sofia- Cassel.pdf 2. Wing L. Asperger s syndrome: a clinical account. Psychological medicine. 1981; 11: Carling S, Nilsson, K, Östlin A-C. Aspergers syndrom. Jönköping: 1177 Vårdguiden; 2013 [Läst ]. Tillgänglig: 4. Townsend EA, Polatajko HJ. Enabling occupation II: Advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation. Ottawa: CAOT Publications ACE; Dalgren S-O. Annorlunda tänkande. Stockholm: Autismforum; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: nnorlunda_tankande/ 6. Shanker R, Smith K, Virupakshi, J. Sensory processing in people with Asperger syndrome. Learning Disability Practice. 2013; 16: Dalgren SO. Andra samtidiga diagnoser. Stockholm: Autismforum; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: ndra_samtidiga_diagnoser/ 8. Fernell E. Låt inte några patienter med t ex ADHD gömmas i en beteckning som vår kultur kallar en kultursjukdom. Läkartidningen. 2009; 8: 528 [Läst ]. Tillgänglig: 9. Hjälpmedel till människor med psykisk funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet; 2009 [Läst ]. Tillgänglig: Helmersson D. Smartmobil. Nationalencyklopedin; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: Henriksson S. Applikation. Nationalencyklopedin; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: Definition hjälpmedel. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: Fritzon S. Hur får man ett hjälpmedel? Stockholm: Habilitering och hälsa Stockholm läns landsting; 2015 [Läst ]. Tillgänglig: Kindwall K. Kognition och kognitivt stöd vid ADHD. Stockholm: Habilitering och hälsa Stockholm läns landsting; 2015 [Läst ]. Tillgänglig: Aftel L, Freeman M, Lynn J, Mercer W. App Suport: Mobile software applications for individuals with cognitive and behavioral challenges. AOTA Juli:

23 16. Wade TK, Troy JC. Mobile phones as a new memory aid: a preliminary investigation using case studies. Brain Injury: 2001; 15(4): Broholt L. Milstolpen världens första smartphone. Mobilbusiness; 2009 [Läst ]. Tillgänglig: Hallberg P. Mobiltelefon som hjälpmedel för vuxna med ADHD. Linköping: Linköpings universitet; Roos, M. Smartphone i vardagen. Hjälpmedelsinstitutet; 2011 [Läst ]. Tillgänglig: Lindén A, Lexell J, Larssin Lund M. Improvements of task performance in daily life after acquired brain injury using commonly available everyday technology. Disability and Rehabilitation: Assistive technology. 2011; 6(3): Larson Lund M, Lövgren Engström AL, Lexell J. Using everyday technology to compensate for difficulties in task performance in daily life: experiences in persons with acquired brain injury and their significant others. Disability and Rehabilitation: Assistive technology. 2011; 0: Dalgren SO. Begränsad förmåga till socialt samspel. Stockholm: Autismforum; 2014 [Läst ]. Tillgänglig: egransad_formaga_till_socialt_samspel/ 23. Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet; 2002 [Läst ]. Tillgänglig: Lundman B, Granheim-Hällgren U. Kvalitativ innehållsanalys. In: Granskär M, Höglund-Nielsen B, editors. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2th ed. Lund: Studentlitteratur; p Wilcock A. An Occupational Perspective of Health. USA: Slack Inc; Socialstyrelsen. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF. Falun: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB; 2003 [Läst ]. Tillgänglig: pdf 27. Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. Philadelphia: F.A. Davis Company; Radomski MV, Trombly CA. Occupational Therapy for Physical Dysfunction. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins; Myrberg M. Hur stöttar man elever med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter? Stockholm: Skolverket; 2011 [Läst ]. Tillgänglig: 23

24 Tabeller Tabell 1: Exempel på tillvägagångssätt av analysen Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Huvudkategori Jag använder den både ute för att begränsa sensoriskt stimuli. När jag är ute har jag ljudbok i öronen. För då liksom, det sållar bort väldigt mycket bakgrundsljud och det får mina tankar att fokusera på någonting. Ljudbok som avskärmning för yttre stimuli Ljudbok för avskärmning Många funktioner fungerade som stöd i vardagens aktiviteter Smartphonen kompenserar och stödjer i vardagslivet Minskat stress och ångest, som jag nämnde innan och känslomässigt för att kunna lugna ner liksom. Minskat stress och ångest och gett ett ökat känslomässigt lugn. Minskad stress och ångest En extra hjärna i vardagen som minskar symtom och ökar välbefinnande Smartphonen kompenserar och stödjer i vardagslivet Tabell 2: Bakgrundsfakta avseende studiens undersökningsgrupp Fakta avseende studiens deltagare Antal Kön; Kvinnor/Män 8/3 Ålder i år; medelvärde (min-max) 35 (18-46) Diagnos; Enbart AS/ AS samt ADHD 2/9 Typ av smartteknik som användes; Smartphone/Smartplatta Användningstid av smartphonen som hjälpmedel i år; medelvärde (min-max) Hjälp av arbetsterapeut med användandet av smartphonen som stöd; Ja/Nej Övriga hjälpmedel som användes; Innan införandet av smartphonen/efter införandet av smartphonen 10/1 5 (2-8) 1/10 Smartklocka 1/1 Handy 6/1 Larmklocka 1/0 Sigvardtavla 1/1 Timstock 1/0 Multi Comai 2/0 Icke-digitalt hjälpmedel 5/4 (kalender, white board, listor, scheman) 24

25 Tabell 3: Översikt av kategorier och underkategorier i resultatet Kategorier Underkategorier Smartphonen en livlina som främjar aktivitet och välbefinnande Smartphonens funktioner fungerar som kompensation för funktionsnedsättning här och nu Smartphonen minskar symtom och bidrar till positivt förändring över tid Utformning och funktionalitet som gör smartphonen till ett kognitivt hjälpmedel Apparna måste vara enkla och överskådliga Tekniken och smartphonens inställningar måste motsvara individens behov Saknade och önskade hjälpmedelsfunktioner Fördelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Mobilen är ett flexibelt hjälpmedel som folk redan har i fickan Mer möjligheter än förskrivningsbart kognitivt hjälpmedel Nackdelar med smartphonen som kognitivt stöd i vardagen Teknik är ömtålig och kan krångla Annat stimuli i smartphonen kan störa Begränsade möjligheter till stöd från samhället Tabell 4: Aktiviteter smartphonen användes i Typ av aktivitet Till vad i aktiviteten smartphonen användes till Måltider Sömn Hemaktiviteter I arbetet Fritid Matplanering Punktrecept Hur mycket man ska äta Komma ihåg att äta Insomning Väckning Veta när man ska sova Städ Tvätt Betala räkningar Som minneshjälp Kunna släppa tanke när man fastnar Hobby Komma ut på promenad 25

26 Tabell 5: Funktioner i smartphonen som användes och för vad de användes Till vad funktionerna användes Funktioner som användes Minnesstöd Planering Tidsfunktioner Socialt hjälpmedel Ta sig ut Integration med andra Samhällstjänster Påminnelser Anteckningar Listor Röstminne Mail Kamera SMS Chat Kalender Googlekalender Synk med datorn Alarmklocka Timer GPS Kartor Musik/ljudbok Parkeringsminne Google informationssök Mail/sms/sociala medier Skatteverket Banktjänster Försäkringskassan Lokattrafik 26

27 Bilaga 1 Informationsblad för personer med Aspergers syndrom På senare tid har smartphones börjat användas som hjälpmedel. Appar utvecklas och det kommer ständigt nya, vilket gör smartphonen lämplig som ett hjälpmedel och kan ses som ett multihjälpmedel. Forskningen gällande hur smartphones kan användas som hjälpmedel i vardagens aktiviteter är dock begränsad. Det behövs mer kunskap om hur den nya tekniken kan användas för olika målgrupper och hur man kan ge det bästa stödet, för att kunna hänga med i den snabba utvecklingen. Genom att genomföra studier i vad personer med Aspergers syndrom har för erfarenheter av detta ökar kunskapen bland annat om hur arbetsterapeuter kan hjälpa till för att hitta bra hjälpmedel i smartphonen, vad som är viktigt för att det ska fungera och hur appar bör utvecklas för att ge det bästa stödet. Syftet med studien är Syftet med studien är att beskriva hur vuxna personer med Aspergers syndrom upplever att använda smartphones som hjälpmedel i vardagliga aktiviteter. Jag som genomför studien Jag som ska genomföra studien är själv arbetsterapeut som arbetar med personer med neuropsykiatriska funktionshinder och som nu har genomgått en fortsättningsutbildning (magisterexamen) i arbetsterapi. Studien är mitt examensarbete i denna utbildning. Jag genomför studien på Hälsohögskolan i Jönköping med handledning. Tillvägagångssätt Studien genomförs genom intervjuer där vi pratar om din upplevelse av mobilen som hjälpmedel. Frågorna som ställs kommer enbart handla om hur din smartphone fungerar som hjälpmedel i dina vardagliga aktiviteter. Jag vill, i så fall, veta på vilket sätt du använder den, vad som är bra och vad som är mindre bra, om dagens smartphones uppfyller dina behov eller om det behövs att nya appar skapas och om smartphones fungerar att använda som hjälpmedel istället för andra hjälpmedel. Dina och andras svar förväntas leda till mer information om vad som bör erbjudas personer med den här diagnosen och hur arbetsterapeuter bör arbeta. Var intervjun äger rum bestämmer vi tillsammans och den tar cirka min beroende på hur mycket vi har att prata om. Jag kommer spela in intervjuerna, men detta endast för att jag ska kunna lyssna på dem igen och dokumentera dem skriftligt för att kunna analysera texten. När alla intervjuer är gjorda kommer jag att analysera dem för att hitta likheter och skillnader mellan alla deltagares upplevelser och erfarenheter. Risker och följder Bedömningen att ditt deltagande inte kan få några risker eller negativa följder för dig. Ditt deltagande kommer inte påverka den eventuella stöd eller vård du får och ingen mer än jag som utför studien kommer ha tillgång till dina svar. Studien kommer sammanställas i en 27