Handlingar Miljönämnden. 22 maj 2014

Transkript

1 Handlingar Miljönämnden 22 maj 2014

2 1 (1) Kallelse från Västra Götalandsregionen Sammanträde med miljönämnden 22 maj 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: kl OBS! Tidigare starttid! Ledamot eller ersättare som har förhinder anmäler detta snarast till Katrin Urbäck, eller Länk till bilagor som inte är med i handlingarna: Välkomna! Sören Kviberg Miljönämndens ordförande Utsändningslista Ledamöter Sören Kviberg (V) Helen Persgren (MP) Stig-Olov Tingbratt (C) Abbas Zarrinpour (S) Christer Ahlén (S) Anita Löfgren (S) Bo Petersson (S) Ulla Börjesson (S) Annica Erlandsson (S) Ann-Sofie Alm (M) Stefan Edvardsson (M) Mikael Staxäng (M) Paul Flisak (M) Awaz Karim (FP) Gunilla Gomér (KD) Ersättare Liisa Kirjavainen-Hyväri (S) Peter Legendi (S) Catharina Ståhl Lind (S) Amalia Pedersen Rud (S) Carl-Gunnar Haglund (S) Olle Adolfsson (S) Patrik Sandvall (M) Christina Hjort (M) Anders Dahlén (M) Ronnie Brolin (M) Peter Boberg (MP) Helena Holmberg (FP) Martin Johansson (V) Keijo Laine (KD) Bianca Naurin (C) Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

3 1 (1) Program Hålltider för miljönämnden 22 maj Eventuella gruppmöten (kaffe och fralla finns från 09.00) Välkomna! Upprop. OBS starttiden! Utbildning i mänskliga rättigheter med Emma Broberg och Anna Jacobson från Rättighetskommitténs kansli (cirka) Paus Lunch Genomgång av dagens ärenden Gruppdiskussioner Beslutssammanträde upprop Slut Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

4 1 (2) Föredragningslista från Västra Götalandsregionen Sammanträde med miljönämnden 22 maj 2014 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: kl OBS! Tidigare starttid! Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Delårsrapport mars Diarienummer Komplettering till nationell påverkansagenda energieffektivisering och energieffektiva byggnader Diarienummer MN Reviderade riktlinjer för stöd till regionala utvecklingsprojekt med miljöinriktning Diarienummer MN Redovisning av tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013 Diarienummer MN Styrgrupp till utredning om Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga utvecklingsplan Omedelbar justering Diarienummer MN Yttrande över Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter remiss från regionkansliet Diarienummer MN Yttrande över Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen remiss från regionkansliet Diarienummer MN Informationsärenden Diarienummer MN Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

5 Föredragningslista från miljönämnden, (2) 9. Anmälningsärenden Diarienummer MN Delegeringsbeslut Diarienummer MN Bilagor till ärenden som inte är med i handlingarna finns på Information a. Utbildning i mänskliga rättigheter med Emma Broberg och Anna Jacobson från Rättighetskommitténs kansli, kl Sören Kviberg Ordförande Tänk på miljön! Res gärna kollektivt (

6 Ärende 1

7 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Katrin Urbäck Telefon: E-post: katrin.urback@vgregion.se Till miljönämnden Delårsrapport mars 2014 Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner delårsrapport mars 2014 och lägger den till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Delårsrapporter ska lämnas per mars och augusti. Rapporterna ska innehålla redovisning av verksamhetens utveckling, personalutveckling och ekonomiskt resultat för perioden och helårsprognos. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilagor 1. Delårsrapport mars miljönämnden utdrag från texthanteringssystemet, daterad Bilagor till delårsrapporten: a. Bokslutsdokument inkl avsättning projekt b. Kostnader konsulter c. Kostnader kurs och konferens d. Kostnader trycksaker, info och PR Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen, rapport@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

8 Sida 1(9) Datum Diarienummer MN Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Delårsrapport mars 2014 Miljönämnden 2014 (Uppföljning 2014) Rapporten skapad av Katrin Urbäck, Rapportstatus: Låst 1. Sammanfattning Under första kvartalet 2014 har miljönämnden beviljat två ansökningar om miljöprojekt. Planeringen inför sommarens Västerhavsvecka pågår och marknadsföring av veckan har redan gjorts på flera ställen i samband med andra stora arrangemang, t ex TUR-mässan. Årets miljöstipendiater har utsetts och arbetet inom miljöprogrammet fortgår som planerat, med årets första miljösamordnarträff inplanerad i april. Miljöredovisningen är för första gången i år en integrerad del i årsredovisningen. Vår klimatpåverkan har minskat med 9 procent jämfört med 2012, främst tack vare övergång till förnybar energi i kollektivtrafiken. Miljösekretariatet har deltagit i projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhus med. Projektets fokus har varit att "hållbarhetsanpassa" byggnadsplanen för Östra sjukhuset och miljösekretariatet har under projektets gång lyft in lösningar för förnybar energi och energieffektivisering, tillsammans med fokus på resurseffektivitet och giftfrihet. 2. Verksamheten I detta avsnitt beskrivs hur miljönämnden arbetar för att uppnå regionfullmäktiges övergripande mål, likväl som de mål som formulerats i detaljbudgeten. I likhet med tidigare redovisningar är miljönämndens olika ansvarsområden uppdelade i respektive kapitel under avsnitt 2.2. Resultatet för 2014 års första kvartal beskrivs översiktligt i dessa underkapitel. 2.1 Regionfullmäktiges mål Ett av de två övergripande målen för miljönämnden är att driva på ett omställningsarbete för att invånarna i Västra Götaland ska vara oberoende av fossil energi år Målet är definierat genom att följa den totala energianvändningen i Västra Götaland, mängden producerade terawattimmar från biogas och mängden utsläpp av växthusgaser. Det andra målet är att Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet (från regionfullmäktiges budget 2014). Dessa mål följs upp på helårsbasis.

9 Sida 2(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN Verksamhetens övergripande uppdrag och verksamhetens mål Miljönämnden har ett antal prioriteringar och fokus för året, som har specificerats och konkretiserats i detaljbudgeten. Det handlar främst om att arbeta strategiskt för att intensifiera arbetet med klimatöverenskommelser, stödja och samordna miljöarbetet i alla regionens verksamheter och driva transport- och livsmedelsutvecklingen mot målen om hållbar konsumtion och resursanvändning. För att kunna bedriva strategiskt miljöarbete i Västra Götaland krävs god omvärldsbevakning och samarbete med andra regioner både inom och utanför Sveriges gränser. För respektive verksamhetsområde arbetar miljönämnden med internationell bevakning och samarbete. Under första halvan av 2014 är miljönämndens internationella aktiviteter fokuserade på nätverket ENCORE för regionala miljöministrar i Europa. Avsikten för miljönämndens del är att gå vidare med den allians för samarbete inom biogasområdet som redan har initierats och som syftar till kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan europeiska regioner och bidra till att uppnå målen i biogasprogrammet. Miljönämndens kommunikationsarbete fortsätter för att stärka bilden av Västra Götalandsregionens miljöarbete och vårt erbjudande hos sekretariatets målgrupper; ett arbete som påbörjades under 2013 och som nu utvecklas. Sekretariatet har genomfört en intressentundersökning för att få en uppfattning om externa aktörers bild av vårt arbete. Resultatet av undersökningen ska bli utgångsvärde för målinriktad kommunikation med sekretariatets målgrupper. Nyhetsbrevet Drivkraft Miljö har utvecklats både till form och innehåll, och även ökat i frekvens från fyra till sex nummer per år. Vidare har sekretariatet börjat undersöka hur och om vi bör närvara i sociala medier. Målet är att 2015 ha en plan klar dels för närvaro och arbete med sociala medier dels för proaktiv mediebearbetning Smart Energi En strategisk inriktning Klimatstrategin för Västra Götaland styr inriktningen på arbetet med Smart Energi. Processen bygger på att deltagarna gör egna insatser för att minska klimatpåverkan, och när flera deltagare är intresserade av samma fråga och vi vinner på samarbete, startar vi överenskommelser. Hittills i år har ett startmöte hållits med alla som ska leda överenskommelser, och det har även skickats ut underlag för att anmäla nya samarbeten. Arbetet med att beskriva vägen för att nå målet om ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 som var ett uppdrag till miljönämnden från regionfullmäktige i årets budget godkändes av miljönämnden den 27 mars och ska härnäst behandlas av beredningen för hållbar utveckling, BHU, inför beslut av regionstyrelsen senare i år.

10 Sida 3(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN Minskad energianvändning i bebyggd miljö Miljönämnden kommer under 2014 att lägga särskilt fokus på energieffektiv renovering i miljonprogramsområden i Västra Götaland (från detaljbudget 2014). Miljönämnden arbetar bland annat med utbyte med nationella aktörer inom ramen för Lågan det nationella programmet för energieffektiva byggnader. Bland annat genom att delta i en regional nätverksträff och utbyta erfarenheter kring hur man kan samla fastighetsägare, entreprenörer och byggindustrin kring gemensamma överenskommelser om energiprestanda m.m. vid byggande. Avsikten är att använda de erfarenheter som finns kring regionala nätverk inom det nationella programmet för energieffektiva byggnader och utifrån dessa diskutera med aktörer i Västra Götaland hur en ändamålsenlig samverkan kan formas Ökad utnyttjande av solenergi i Västra Götaland Överenskommelsen Sol i Väst, som fokuserar på egenproducerad solel, startade i januari Intresset för överenskommelsen har varit mycket stort och fler än dubbelt så många organisationer (23 stycken) ingår i arbetet än vad som hade förväntats. I januari genomfördes en första träff på temat förstudier och vad som är viktigt att tänka på innan man installerar en solcellsanläggning. Ett femtiotal deltagare var samlade och utvärderingen visade att behållningen av träffen var stor. Miljösekretariatet har deltagit med en projektledare för perspektivet ekologisk hållbarhet i projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhus. I mars färdigställdes den projektrapport som sammanfattar arbetsprocessen och resultatet av projektet. Projektets fokus har varit att "hållbarhetsanpassa" byggnadsplanen för Östra sjukhuset och att undersöka hur fysisk planering kan vara ett verktyg för att åstadkomma ett hållbart sjukhus. Miljösekretariatet har under hela projektets gång lyft in lösningar för förnybar energi och energieffektivisering i projektet, tillsammans med fokus på resurseffektivitet och giftfrihet Ökad produktion av vindel och fler arbetstillfällen inom området Västra Götalandsregionen arbetar med vindkraft genom projektet Power Väst. Första kvartalet 2014 har Power Väst framförallt jobbat med att bygga upp Havsvindsforum tillsammans med andra regioner och branschorganisationer i Sverige med målet att öka den havsbaserade vindkraften. Västra Götalandsregionen blir från och med andra kvartalet nationell nod för näringslivs- och affärsutvecklingsfrågor inom vindkraft. De första månaderna har gått åt till att förbereda denna uppgift genom att träffa ett tiotal regionala vindkraftsprojekt samt att anställa en nodansvarig.

11 Sida 4(9) Datum Diarienummer MN Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Mer miljöanpassade livsmedelskedjor i Västra Götaland Lokalproducerat i Väst är den första verksamhetenen som har fått verksamhetsbidrag från miljönämnden. Deras satsning på varumärket Smaka på Västsverige börjar ge resultat. Nu är det 40 livsmedelsföretag som säljer produkter som uppfyller kriterierna med råvaror från Västsverige och förädling i Västra Götaland. Tydligheten när det gäller ursprung uppskattas av restauranger och caféer som går före när det gäller lokal mat och försäljningen har tagit fart i Göteborg. Lokalproducerat i Väst arbetar för att skapa ett nätverk av samlastningspunkter runt om i Västra Götaland för att effektivisera livsmedelsföretagens distribution och minska miljöbelastningen från transporterna. Projektet Lokal logistik har avslutats och Falköpings kommun har uppfyllt målet att skapa en samlastningscentral för livsmedel. Syftet är att underlätta för mindre leverantörer genom att de bara behöver leverera till en adress där kommunen övertar ansvaret för distributionen. Intresset för att köpa livsmedel mer lokalt växer bland offentliga organisationer, och det finns planer på att införa egna samlastningscentraler även i andra kommuner i Skaraborg och i Sjuhärad. Det finns behov av att skapa forum för erfarenhetsutbyte för att underlätta denna utveckling Ett mer transportsnålt samhälle Miljösekretariatet har deltagit i att utforma ett yttrande över den nationella utredningen "Fossilfrihet på väg". Dessutom har vi avslutat och godkänt projekten Vätgas Västra Götaland (dnr MN ), Kunskapscenter för alternativa drivmedel (F3) etapp 1 (dnr MN ), samt Klimatkompensation genom biogasproduktion (dnr MN ) Ökad produktion och användning av biogas i Västra Götaland Biogas Väst som går in i sin andra programperiod är en fortsatt samlande och drivande kraft för samverkan mellan de olika aktörerna i biogasbranschen och kommunerna. Hittills i år har följande skett på området: Kick off med nätverksträffen för nya programmet. Mycket hög nöjdhet hos de cirka 55 deltagarna Möte mellan ledande politiker från VGR och Region Skåne kring insatser för att åstadkomma långsiktiga spelregler som bidrar till ökad produktion och användning av biogas Deltagit i öppet samråd hos Landsbygdsdepartementet samt i referensgrupp hos Jordbruksverket för utformning av det nya stödet för biogas från gödsel Remissvar lämnat på Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor (godkändes av regionstyrelsen 18 februari)

12 Sida 5(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN Processledningen har förstärkts med en person med hjälp av projektmedel från Landsbygdsprogrammet Uppdaterad webbplats ( och sex nyhetsutskick till cirka 200 kontakter på sändlistan Ett resurseffektivt och giftfritt samhälle Våren 2014 pågår en förstudie för system kring professionellt återbruk. Studio Re:design pågår och slutsatser fångas upp som kan tas vidare och aktörer bearbetas Öka kunskapen om Västerhavets betydelse som resurs för medborgarna Västerhavsveckan visades upp i samband med Go to Sea, där havsfrågor med koppling till miljö och fiske uppmärksammades under en halvdag i Nordstan i samband med arrangemanget. Intresset för havsfrågor var mycket stort under TUR-mässan på Svenska Mässan, där miljösekretariatet deltog genom att stå i Maritimt i Västs monter och marknadsföra Västerhavsveckan Västra Götalandsregionens miljöarbete Miljöredovisningen är för första gången en integrerad del i årsredovisningen. Årsredovisningen beslutas av regionfullmäktige i april. I miljöredovisningen har resultatet av miljöprogrammet för följts upp och visar att 12 av 19 miljömål har nåtts under programperioden. Vår klimatpåverkan har minskat med 9 procent jämfört med 2012, främst tack vare övergång till förnybar energi i kollektivtrafiken. Energianvändningen har minskat och inköpen av ekologiska livsmedel har ökat. Arbetet med de tre prioriterade produktflödena möbler, mat och förbrukningsmaterial inom sjukvård pågår. Den första mätningen av matsvinn på sjukhusen i år visar att svinnet har minskat sedan 2013, framförallt gäller det produktionssvinnet i köken. Svinnet från vårdavdelningarna är stort och åtgärder kring detta håller på att arbetas fram. För att minska svinnet från vårdavdelningar behövs ett fördjupat samarbete mellan kök och vården. För övriga aktörer inom Västra Götalandsregionen håller mätningarna precis på att komma igång, det gäller Folkhögskolor, Naturbruksgymnasium samt Operan och Symfonikerna. Regionservice har satt upp ett mål om att halvera matsvinnet till För flödet förbrukningsmaterial inom sjukvården förbereds just nu en workshop för att kartlägga användningen och påbörja arbetet med att identifiera förbättringsåtgärder. Den grundläggande miljöutbildningen på webben har uppdaterats för miljöprogram och lanserats. En miljöombudsutbildning med cirka 40 deltagare har genomförts hittills. Samtliga som besvarat utvärderingsenkäten (60 procent av deltagarna) är nöjda eller mycket nöjda med utbildningen. Ytterligare en under våren är planerad och redan fullbokad. Trycket på utbildningarna är

13 Sida 6(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN fortsatt högt och vi bedömer att det finns ett fortsatt behov av dessa. Ytterligare fyra utbildningstillfällen är planerade till hösten. I regionfullmäktiges budget för 2014 har miljönämnden ett uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation för Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har beställt en konsultrapport som blev färdig i början på Den lämnar förslag till en modell för klimatväxling gällande tjänsteresor för anställda i Västra Götalandsregionen. Årets första miljösamordnarträff anordnas den april i Borås. Även den är fullbokad. 3. Personal Under första kvartalet 2014 har miljösekretariatet gjort en handlingsplan utifrån resultatet i medarbetarenkäten samt slutfört 2014 års löneöversyn. För att miljösekretariatet långsiktigt ska kunna vara en attraktiv arbetsplats behöver löneskillnaden för miljöstrateger minska jämfört med motsvarande befattningar inom regionens övriga centrala kanslier. Detta kan inte göras på kort sikt men är ett strategiskt mål på tre till fem års perspektiv. Under 2013 gjordes vissa justeringar och arbetet fortlöper under Den nya planen för jämställdhet och mångfald ( ) ska vara känd hos samtliga medarbetare. 3.1 Lönestruktur Miljösekretariatet har klarat 2014 års löneöversyn under första kvartalet och gör utbetalning med lönen i april. Lönekartläggning görs förvaltningsgemensamt utifrån BAS, vårt system för befattningsvärdering. Vid lika arbete sker kartläggning utifrån avdelning och enhet. Löneöversynsutrymmet har varit 2,5 procent. Prioriteringen inom alla centrala kanslier har varit att titta på kvinnors lön i förhållande till männens lön i basgrupp G och H. Lönespännvidden mäter spridning på löner. Målet är att spridningen ska vara 50 procent. Sekretariatet når inte den spridningen på grund utav att vi har små yrkesgrupper vilket inte ger en korrekt statistisk analys. 3.3 Personalvolym Anställda och årsarbetare per personalgrupp Mars 2014 Mars 2013 Anställda Årsarbetare Anställda Årsarbetare Miljösekretariatet 17 16, ,6 Summa 17 16, ,6 Mars 2013: 3 timavlönade och 2 visstidsanställda. Mars 2014: 4 visstidsanställda 3.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för den aktuella perioden är något mindre 2014 än samma period året innan. Totalt var den korta frånvaron 1,9 procent (2,2 procent 2013). När det

14 Sida 7(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN gäller långtidsfrånvaro finns det ingen alls under första kvartalet 2014, inte heller under samma period föregående år. 4. Övrigt Miljönämnden arbetar under året med att ta fram en långsiktig plan för Göteborgs botaniska trädgårds verksamhet. I ett första steg har miljönämnden godkänt en processbeskrivning. Under året fortsätter arbetet med att ta fram en beskrivning av hur verksamheten ser ut idag. Botaniska trädgården ska tillsammans med en projektledare göra utredningar och ta fram förslag på vad som behövs för att trädgården ska kunna fullfölja sitt nuvarande uppdrag. Vidare ska kostnader för investeringar såväl som konsekvenser av uteblivna investeringar redovisas vad gäller markberedning vid restaurangen, restaurangverksamhet och huvudvägen.

15 Sida 8(9) Datum Diarienummer MN Ekonomi Miljönämnden, Västra Götalandsregionen 5.1 Ekonomiskt resultat Miljönämnden Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Avvikelse Prognos Budget Utfall Avvikelse Bu-utfall mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Övriga intäkter 2,0 1,0 0,9 1,0 3,9 3,9 5,4 0,0 Verksamhetens intäkter 2,0 1,0 0,9 1,0 3,9 3,9 5,4 0,0 Personalkostnader -2,9-3,0-2,9 0,1-12,2-12,2-10,5 0,0 Övriga kostnader -13,2-16,8-10,2 3,6-62,4-62,4-62,1 0,0 Verksamhetens kostnader -16,1-19,8-13,1 3,7-74,6-74,6-72,6 0,0 Regionbidrag 17,5 17,5 16,7 0,0 70,2 70,2 66,8 0,0 Finansiella intäkter/kostnader 0,1 0,1 0,1 0,0 0,5 0,5 0,4 0,0 Resultat 3,5-1,2 4,6 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Miljönämnden redovisar ett positivt resultat på 3,5 mnkr för perioden januarimars Jämfört med periodens budget är avvikelsen 4,7 mnkr. Avvikelsen beror främst på att få projektbeslut har tagits av miljönämnden under årets första månader. Det är också skälet till avvikelsen mot budget på Övriga kostnader. Projektbeslut som fattas av miljönämnden bokas i sin helhet som kostnad (s k avsättning) den månad beslutet tas om det är en extern projektägare. Är det däremot en regionintern projektägare medger inte regelverket avsättning utan där kostnadsförs projektet i den takt kostnader upparbetas. På intäktssidan har mer intäkter kommit in än vad som budgeterats. Det är intäkter i projekten Re:Design, Power väst och Näringslivsnoden som kommit in så här långt. Periodens resultat är i något lägre än motsvarande period föregående år. Båda åren handlar det dock om plusresultat. Miljönämndens prognos för 2014 är ett nollresultat dvs hela anslaget kommer att förbrukas. I budget 2014 reducerades miljönämndens regionbidrag med ytterligare 1,0 mnkr riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR och kurser och konferenser. Ramreduceringen startade 2013 med 2,7 mnkr mot kostnadsslagen. Reduceringen riktas mot externa leverantörer (enligt benämningen motpart 100).

16 Sida 9(9) Miljönämnden, Västra Götalandsregionen Datum Diarienummer MN Nämndens totala kostnader för de aktuella kostnadsslagen uppgick 2013 till 8,5 mnkr. Konsultkostnader utgör den överlägset största delen. Av dessa kostnader utgjorde 82 procent kostnader i olika projekt. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Det är således en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Kostnaderna varierar och vi följer utvecklingen. Utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen under 2013 och 2014 visas i bilaga. I bilagan framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt. När det gäller prognosen är den osäker. Det är i nuläget svårt att bedöma hur användningen kommer att se ut resterande del av året eftersom det är beroende på vilka projekt som kräver extern kompetens som kommer att vara aktuella.. Prognos för motpart 100 sätts därför i nivå med utfall Konsulter, konto 7551, IT-tjänster konto 754X, motpart 100 Kurs och konferenser, konto 4611, motpart 100 Trycksaker, konto 6471, PR och info, konto 6911 och 6931, motpart 100 Periodutfall Prognos 0,4 mnkr 6,8 mnkr 0 mnkr 0,1 mnkr 0 mnkr 0,9 mnkr 5.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Miljönämnden har ekonomi i balans. 5.3 Eget kapital Miljönämndens egna kapital summeras till kr. Miljönämnden planerar ingen användning under Bokslutsdokument och noter Se bilagor.

17 Bokslutsdokument RR KF BR Bilaga BD Miljönämnden Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar 0 0 Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar 0 0 Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall

18 Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Not Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Bilaga Skulder Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning Summa verksamhetens intäkter Not Summa löner Summa pensionskostnader 0 0 Summa övriga personalkostnader Summa sociala avgifter Summa köpt vård avtal, internt 0 0 Summa köpt vård avtal o övrigt, externt 0 0 Summa köpt vård övrigt, internt 0 0 Summa läkemedelskostnader 0 0 Summa övriga kostnader, externt Summa övriga kostnader, internt Driftbidrag inom regionen till utförare, internt Verksamhetens kostnader Not Kundfordringar, externa Kundfordringar, internt 0 2 Övriga kortfristiga fordringar, externt Kortfristiga skulder Not Leverantörsskulder, externt Leverantörsskulder, internt 12 4 Övriga kortfristiga skulder, externt Upplupen övertid 1-1 Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Övriga upplupna kostnader, externt Övriga upplupna kostnader, internt 0 4 Förutbetalda intäkter, externt Kortfristiga skulder Not

19 Bilaga avsättning MILJÖNÄMNDEN Avsättning projekt Projekt Diarienr. Projektansvarig Beslut Beviljat Utbet Utbet 2014 Återstår 2014 LOLOG - lokal logistik Falköpings kommun Klimatomställningen och det goda livet Chalmers Skapa mer miljöanpassad handel i stadskärnorna i Västra Götaland Innerstaden Göteborg Hav möter land Lst Västra götaland/eu Framtidens produktionsledare i bygg och anläggning Chalmers Tekniska Högskola AB Innerstaden Göteborg Förnybar energi och energieffektivisering Innerstaden Göteborg SOLEN - delprojekt regionala insatser Hållbar utveckling Väst Hållbar kemi Business Region Göteborg Implement Innovatum AB Milparena II -energieffektivisering inom miljonprogrammet Chalmers tekniska högskola Utveckling och samordning av biobaserade värdekedjor Chalmers Industriteknink Lindholmen Mobilitet Lindholmen sience park Miljöinnovationstävlingen Innovatum AB Baerekraftigt bruk av energibaererne i KASK-regionen Chalmers Tekniska Högskola Energi- och kostandseffektiv produktion av biogas Sp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stadsleveranser i innerstaden Göteborg Innerstaden Göteborg Miljöbron Miljöbron Matlandethuvudstaden Göteborg & CO Träffpunkt AB Förstudie El-demo Innovatum AB Lantbruksgas Västra Götaland Hushållningssällskapet Väst Test och demonstration av eldrivna bussar Föreningen Energiteknikcentrum Kraftsamling Smarta Nät Sp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energigården-fokus affärsutveckling, kund och marknad Agro Väst FörskoleVis Sp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut EcoEx Business Region Göteborg GAME Göteborg Action for Management of the Environment Chalmers tekniska högskola via Göteborgs miljövetenskapliga centrum Lokalproducerat i Väst regionalt resurscentrum för småskalig livsmedelsproduktion och förädling Lokalproducerat i väst Mistra Urban Futures Mistra Urban Futures Biogas Skaraborg del II Hushållningssällskapet Skaraborg Skolmatsakademin Nationellt Måltidscentrum i Vara Furniture for the Future IDC West Sweden AB Industriell symbios Innovatum AB Förstudie Nollemissionsfordon Vätgas Sverige Värmepump i Elbil Innovatum AB Innovativ stadsdelsutveckling Innovatum AB

20 Bilaga avsättning Projekt Diarienr. Projektansvarig Beslut Beviljat Utbet Utbet 2014 Återstår 2014 Regional fjärrvärme i Västsverige Business Region Göteborg AB Förprojekt Biogas Innovatum AB Biogas BRG fjordar Västerhavsveckan d Stenungsunds kommun 8-fjordar Införande av ett regionalt ersättningssystem för metanreducering vid biogasproduktion från gödsel Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola Klimatkompensation Innovatum AB Halmpelletsens möjligheter att öka värdet och biogasutby Agroväst Livsmedel AB Sol i Väst Dalslandskommunernas kommunalförbund Testbädd för nya solenergilösningar på byggnadsintegre SP Arbetstidsinnovationer Chalmers Miljöbron Miljöbron Skolmatsakademin Vara kommun F3 (fossile free fuel): Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel - Etapp Chalmers industriteknik Green Innovation Contest Innovatum AB Passivhuscentrum Västra Götaland Passivhuscentrum Energigården fokus affärsutveckling, kund och marknad Agroväst Livsmedel AB Kraftsamling Smarta Nät SP Biogas för bärgning och fordonstransport Göteborgs Gatu AB Mistra Urban Futures Chalmers tekniska högskola/mistra Urban Fu Teknikutveckling för torrötning i textil reaktor - gårdsbaserad biogasproduktion Högskolan i Borås, Ingenjörshögskolan Förstudie av möjligheter att sortera ut biologiskt restmaterial till biogas från kontors och verksamhetsavfall Swerea IVF Utsläpp till luft vid biogasproduktion Biogas Öst Hållbar Livsstil Göteborgs stad Future Happiness Challenge Pedagogiskt centrum, GR Utbildning Benchmarking av gödselsamrötning med avloppslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel SP Marknadsöversikt energieffektiva småhus III Hållbar utveckling Väst Fokus på marint skräp Havsmiljöinstitutet Hela Västra Götalands Västerhav vetenskaper, GU Omfattning av metanläckage och jämförelse av mätteknik i gårdsbaserade biogasanläggningar inom Västra Götaland Agroväst Livsmedel AB X-race Miljöbron Hållbar modekultur Klädoteket Göteborg SUMMA

21 Konsultkostnader 2013 och 2014 totalt och varav motpart 100 (konto 7551 konsulter spec utredningar och kontogrupp 754 IT-tjänster) Totalt miljönämnden (722) : konsultkostnader och IT-tjänster miljönämnden 2013 totalt Utfall per månad tkr Målnivå Diff jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt motpart 100 mot utfall 2013 totalt motp totalt motp tkr motp totalt 2013 totalt tkr 2014 totalt 504 tkr varav projekt (31900) tkr varav projekt (31900) 338 tkr Andel projekt av total % Andel projekt av total % jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad 2014 motp 100 varav projektkostnader (ans 31900) : konsultkostnader och IT-tjänster Projekt 2013 totalt Utfall per månad tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt 2013 totalt motp totalt motp tkr motp totalt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad 2014 motp 100

22 Kostnader för kurser och konferenser 2013 och 2014 och varav motpart 100 (konto 4611) Totalt miljönämnden (722) : kostnader för kurs och konferens Miljönämnden 2013 totalt Utfall per månad tkr Målnivå Diff jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt motpart 100 mot utfall 2013 totalt motp totalt motp tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 motp totalt 2014 motp totalt 123 tkr 2014 totalt 28 tkr varav projekt, VVG mm 10 tkr varav projekt, VVG mm 8 tkr Andel projekt mm av total % Andel projekt mm av total % månad varav projektkostnader (ans 31900) : kostnader för kurs och konferens Projekt 2013 totalt Utfall per månad tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt 2013 totalt motp totalt motp tkr motp totalt 5 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec månad 2014 motp 100

23 Bilaga 2 3(3) Kostnader för trycksaker, information och PR 2013 och 2014 och varav motpart 100 (konto 6471 trycksaker + kontogrupp 69 Information och PR) Totalt miljönämnden (722) : tkr kostnader för trycksaker, info o PR miljönämnden jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 totalt 2013 motp totalt 2014 motp 100 Utfall per månad tkr Målnivå Diff jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt motpart 100 mot utfall 2013 totalt motp totalt motp aug -13; 510 tkr avser kostnader i projektet Västerhavsveckan 2013 totalt tkr 2014 totalt 52 tkr varav projekt, VVG mm 883 tkr varav projekt, VVG mm 35 tkr Andel projekt av total % Andel projekt av total % månad varav projektkostnader (ans 31900) : tkr kostnader för trycksaker, info o PR Projekt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2013 totalt 2013 motp totalt 2014 motp 100 Utfall per månad tkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Totalt 2013 totalt motp totalt motp aug -13; 510 tkr avser kostnader i projektet Västerhavsveckan månad

24 Ärende 2

25 Västra Götalandsregionen 1 (4) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Kristina Käck Telefon: E-post: kristina.kack@vgregion.se Till miljönämnden Komplettering till nationell påverkansagenda energieffektivisering och energieffektiva byggnader Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner återrapporteringen av uppdraget att komplettera påverkansagendan. Sammanfattning av ärendet När miljönämnden fattade beslut om den nationella påverkansagendan den 27 mars 2014, 17, fick miljöchefen uppdraget att återkomma till miljönämnden med förslag på påverkansaktiviteter inom området energieffektivisering och energieffektiva byggnader. Miljösekretariatet har gått igenom relevanta nationella utrednings- och beslutsprocesser inom området. Den sammanfattande bedömningen är att de flesta frågorna just nu befinner sig i ett läge där politiska påverkansinsatser är svåra att genomföra. Miljösekretariatet följer utvecklingen i det ordinarie arbetet och är öppna för att flera av frågorna kan bli intressanta för den nationella påverkansagendan längre fram. Fördjupad beskrivning av ärendet Genom miljönämndens program för energieffektiva byggnader har miljösekretariatet under senare år följt ett antal processer på nationell nivå som har betydelse för utvecklingen för energieffektiva byggnader i Västra Götaland. Nedan beskrivs dessa processer, det aktuella läget i respektive fråga samt en bedömning av relevansen för en nationell påverkansagenda för klimatområdet Sveriges genomförande av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (omnämns ofta som Nära-nollenergidirektivet) Västra Götalandsregionen har yttrat sig i ett remissvar i ärendet; Yttrande över Promemoria II: förslag och bedömningar avseende nära-nollenergibyggnader, som lämnades till regeringen I juni 2012 tog riksdagen beslut om en handlingsplan som följdes av två regeringsuppdrag ett som ska genomföras av Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

26 Datum (4) Diarienummer MN Energimyndigheten och Boverket gemensamt och ett som Boverket har i uppdrag att genomföra enskilt. I det gemensamma regeringsuppdraget ska Energimyndigheten och Boverket samla erfarenheter från befintliga lågenergihus utifrån aspekter som inomhusklimat, eventuella merkostnader i förhållande till krav i BBR (Boverkets byggregler), miljövinster mm. Boverkets enskilda regeringsuppdrag handlar om att utforma energihushållningskrav och målnivåer för dessa. Båda regeringsuppdragen ska redovisas i juni Utöver regeringsuppdragen har Energimyndigheten fått ett regleringsbrev som omfattar en demonstrationssatsning på nära-nollenergibyggnader med syftet att främja byggnadsutveckling, spridning och efterfrågan på mycket energieffektiva byggnader. Demonstrationssatsningen för nära-nollenergibyggnader ska pågå De redovisade regeringsuppdragen kommer tillsammans med en samlad utvärdering från demonstrationssatsningen att bilda underlag till de energihushållningskrav som ska gälla från 1 jan 2019, med utgångspunkt från nära-nollenergidirektivet. Miljösekretariatets bedömning: Frågan är relevant för utvecklingen för energieffektiva byggnader i Västra Götaland inte minst de målnivåer för energihushållningskrav som kommer att fastställas. Eftersom frågan just nu ligger på tjänstemannanivå bedömer miljösekretariatet dock att den inte är aktuell för den nationella påverkansagendan under En enklare planprocess Västra Götalandsregionen har vid två tillfällen lämnat remissyttranden i ärenden som ligger till grund för regeringens proposition En enklare planprocess: Yttrande över remiss Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler. Delbetänkande av Byggkravsutredningen (SOU 2012:86) samt remissyttrande över Lagpromemorian Tekniska egenskapskrav och kommunala markanvisningar (lämnat ). I ovan nämnda remissyttranden ifrågasatte Västra Götalandsregionen förslaget att inskränka kommuners möjlighet att ställa energikrav för byggnader som byggs på kommunens egen mark och påtalade behovet av en skärpt BBR för att komma till rätta med spretigt kravställande. Regeringen överlämnade propositionen En enklare planprocess till riksdagen den 18 mars för beslut innan riksdagens sommaruppehåll. I Socialdepartementets beredning av olika ärenden inför propositionen fick Boverket uppdraget att skyndsamt se över och skärpa BBR avseende energikraven. Boverket redovisar uppdraget till Socialdepartementet i sommar och tar sedan tar fram nya byggregler som ska gälla från 1 januari Det är troligt, men inte säkert, att de nya byggreglerna remitteras till berörda under hösten innan de träder i kraft. Miljösekretariatets bedömning: Eftersom beslut om lagändringar i propositionen En enklare planprocess beslutas i riksdagen inom kort bedöms vidare samlade påverkansåtgärder från Västra Götalandsregionen vara uttömda. Vad gäller de nya byggreglerna kan det ges en möjlighet att i höst lämna remissyttrande över förslaget, men i övrigt bedöms

27 Datum (4) Diarienummer MN möjligheterna att politiskt samlat från Västra Götalandsregionen påverka ärendet som små. Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige Västra Götalandsregionen lämnade remissyttrande till Näringsdepartementet över Förslag till Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige (daterat ). Regeringen har nu lämnat över ärendet i en proposition till riksdagen för beslut. Bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juni Propositionen innehåller bland annat ett förslag till (fortsatt) stöd för ökad energieffektivitet i kommuner och landsting, som Västra Götalandsregionen tillstyrkte i sitt remissyttrande. Det som återstår är att stödet förs in i höstens budgetproposition och beslutas i riksdagen. Nuvarande stöd fördelas till och med utgången av Miljösekretariatets bedömning: Västra Götalandsregionen har redan genom remissyttrande uttalat att stöd till fortsatt och utvecklat energieffektiviseringsstöd till kommuner och landsting behövs. Att stödet prioriteras i budgetpropositionen bedöms som viktigt, men miljösekretariatet anser inte att frågan är av sådan tyngd att den ensam bör föras in som en påverkansaktivitet inom området energieffektivisering. Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader Som en följd av kraven i Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU, EED) har Energimyndigheten och Boverket i ett gemensamt regeringsuppdrag tagit fram ett Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Förslaget överlämnades till regeringen i november Förslaget väntas läggas till i höstens budgetproposition, men inriktningen i politiken efter valet kan påverka hur förslaget hanteras. Miljösekretariatets bedömning: Strategin och dess innehåll har hög relevans för hur energieffektivisering i befintlig bebyggelse utvecklas i Västra Götaland. Ovissheten om utgången för riksdagsvalet innebär dock att det är svårt att rikta en påverkansinsats rätt i detta läge. Miljösekretariatet följer utvecklingen Flera av de ovan beskrivna processerna befinner sig i ett skede där särskilda påverkansinsatser är svåra att rikta. Miljösekretariatet kommer dock i det ordinarie arbetet att följa upp området och kan längre fram göra en ny bedömning om frågornas relevans för den nationella påverkansagendan för klimatområdet. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef

28 Västra Götalandsregionen 4 (4) Skickas till Magnus Engelbrektsson, externa relationer för kännedom, magnus.engelbrektsson@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 Ärende 3

30 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: hanna.m.jonsson@vgregion.se Till miljönämnden Reviderade riktlinjer för stöd till regionala utvecklingsprojekt med miljöinriktning Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner de reviderade riktlinjerna för stöd till regionala utvecklingsprojekt med miljöinriktning. Sammanfattning av ärendet Riktlinjerna för stöd till regionala utvecklingsprojekt med miljöinriktning behöver revideras på några punkter. Miljösekretariatet har fört en dialog med regionutvecklingssekretariatet för att säkerställa att samma riktlinjer gäller för ansökningar till de båda nämnderna så långt det är möjligt. Riktlinjerna uppdateras så att de hänvisar till aktuella handlingsprogram och till den nya tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland Kompletteringar föreslås om att - Projekt som riktar sig till en specifik intressentgrupp enbart kan erhålla stöd om representanter från denna intressentgrupp aktivt deltar i projektet. - Eventuell overheadkostnad ska specificeras separat och inte räknas in i lönekostnaden. Den förenklade ansökan om stöd om högst kronor gäller numera enbart konferenser och seminarier, inte förstudier. Miljönämnden kan numera bevilja verksamhetsbidrag. Därför bör det inte längre anges i riktlinjerna att bidrag inte kan ges till drift av verksamhet. En revidering föreslås också så att det fortsättningsvis blir möjligt att bevilja projektstöd till forskningsprojekt, förutsatt att de uppfyller övriga krav i riktlinjerna. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

31 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Hanna Jönsson Telefon: E-post: hanna.m.jonsson@vgregion.se Riktlinjer för stöd till regionala utvecklingsprojekt med miljöinriktning Förtydligande instruktioner till sökande finns i ansökningsblanketterna. Sammanfattning Detta dokument beskriver hur och varför miljönämnden väljer att ge ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt. Det finns fyra handlingsprogram och en övergripande tillväxt- och utvecklingsstrategi Västra Götaland 2020 som bestämmer vilka insatser som ska få stöd av miljönämnden. Det går även i vissa fall att ge stöd till projekt som ligger utanför handlingsprogrammen, om de uppfyller övriga krav i dessa riktlinjer. Miljösekretariatet handlägger alla projektansökningar inför beslut av miljönämnden. I detta dokument kan du läsa mer om hur finansieringen går till, om uppföljning och utvärdering, kommunikation kring projektstöd och mer detaljer om handläggningsprocessen. Fördjupad beskrivning av ärendet Västra Götalandsregionen har det politiska ansvaret för utvecklingsfrågorna i regionen. Vision Västra Götaland utgör grunden för utvecklingsarbetet. Västra Götalandsregionen ska vara en tydlig och viktig regional aktör när det gäller miljöutveckling och som egen verksamhetsutövare bidra till utvecklingen och föregå med gott exempel i det egna miljöarbetet. Tillväxt- och utvecklingsstrategin Västra Götaland 2020 med handlingsprogram beskriver utmaningarna och de prioriterade insatsområdena. Miljönämnden är en av fyra nämnder för regional utveckling inom den samlande benämningen Tillväxt och utveckling. Miljönämnden ska i ett projekt- och processinriktat arbetssätt tillsammans med Västra Götalandsregionens egna verksamheter, kommuner, näringsliv, forskning och andra samarbetspartner särskilt verka för en miljömässigt hållbar utveckling. Prioriteringar och avgränsningar Projekt som miljönämnden initierar, stödjer och driver ska koncentreras till handlingsprogrammen för hållbar energi livsmedel och gröna näringar hållbara transporter samt handlingsplan för resurseffektiva och giftfria produkter och tjänster Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

32 Datum (3) Diarienummer MN De ska också bidra till en hållbar utveckling och skapa arbetstillfällen. I ansökan ska det framgå hur projektet anknyter till dessa handlingsprogram och till tillväxt- och utvecklingsprogrammet Västra Götaland 2020, som finns tillgängliga via Ansökningar om stöd till projekt som ligger utanför handlingsprogrammen kan också beviljas medel om de uppfyller övriga krav i dessa riktlinjer och bidrar till en miljödriven utveckling. Miljönämnden prioriterar insatser som är av regiongemensamt intresse, det vill säga antingen ett projekt som bedrivs i hela eller stora delar av Västra Götaland, eller genomförs delregionalt men bedöms vara av intresse för andra delar av regionen som är nyskapande och som syftar till att bygga upp strukturer som kan leva vidare av egen kraft som främjar samverkan mellan flera och nya aktörer inom olika sektorer där miljösekretariatet tidigt i planeringen kunnat vara med och ge synpunkter på projektförslaget som innehåller en beskrivning av hur olika rättighetsområden så som jämställdhet, tillgänglighet och mångfald belyses och beaktas. Västra Götalandsregionens alla verksamheter, inklusive projekt som stöds av miljönämnden, ska i detta arbete utgå från diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Projekt som inte får stöd Projekt som riktar sig till en specifik intressentgrupp får inte stöd utan att representanter från denna intressentgrupp deltar aktivt i projektet. Projekt som berör en speciell kommun eller grupp av kommuner får inte stöd utan att berörd kommun/kommuner är aktivt engagerade. Dessa projekt kan i vissa fall drivas av de delregionala genomförandeplanerna. Miljönämnden ger inte heller bidrag till projekt som ändå skulle ha genomförts inom ordinarie ansvarsområde Finansiering projekt som enbart har en uppstädande effekt, som exempelvis sanering av förorenad mark eller restaurering av naturområden lagstadgade åtgärder investeringar i lokaler, utrustning eller liknande produktion av böcker eller filmer etc Västra Götalandsregionen finansierar högst halva kostnaden för projektet. Miljönämnden prioriterar projekt med flera finansiärer. För nedlagt arbete ges endast projektstöd till den verkliga lönekostnaden, inklusive sociala avgifter och semesterersättning. Eventuell overheadkostnad ska specificeras separat. Egen tid

33 Datum (3) Diarienummer MN kan räknas som medfinansiering i ett projekt om arbetsinsatsen kan betraktas som en merkostnad. Uppföljning och utvärdering Under genomförandet av ett projekt kommer ofta viktiga erfarenheter fram vad gäller metoder, arbetssätt och innehåll. För att kunna följa projektet och dra nytta av dessa erfarenheter är det viktigt att projektägaren redan i ansökan anger hur insatsen ska följas upp och utvärderas. Kommunikation och marknadsföring Det är viktigt att kunskapen från genomförda projekt sprids, både under projektets gång och när det avslutats. Information om projektet och de uppnådda resultaten ska därför aktivt spridas av projektägaren till lämpliga målgrupper. Vid marknadsföring och all övrig information om projektet ska det framgå tydligt att Västra Götalandsregionen är en finansiär. Förenklad ansökan om stöd till seminarium och konferenser Ett bidrag om högst kronor kan utgå för engångsinsatser i form av seminarium, konferens eller liknande som bidrar till en hållbar utveckling. I övrigt gäller dessa riktlinjer. Det finns en förenklas ansökningsblankett för detta. Handläggning och beslut Det går att söka projektmedel under hela året. Projekt som söker större summor ska beslutas av miljönämnden, därför kan det ta längre tid att lämna besked om dem. Ansökan ska ske på någon av miljösekretariatets blanketter, som finns tillgängliga via Samtliga bidragsansökningar till de fyra nämnderna inom Tillväxt och utveckling behandlas i en gemensam projektgrupp för ökad samordning, men alla ansökningar om projektstöd från miljönämnden bereds inom miljösekretariatet. I normalfallet ska projektstödet rekvireras i efterskott, i samband med rapportering av projektet. Särskild blankett från miljösekretariatet ska användas. Projekt ska starta inom sex månader från den tidpunkt som angivits i beslutet. Miljönämnden kan stoppa utbetalning och kräva återbetalning från projekt som inte genomförs eller inte rapporteras enligt beskrivning och tidsplan i ansökan, eller om projektet genomförs i strid mot villkor i beslutet om projektstöd. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef

34 Ärende 4

35 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: tomas.osterlund@vgregion.se Till miljönämnden Redovisning av tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013 Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner redovisningen av tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser och lägger den till handlingarna. Sammanfattning Till det antagna tillväxtprogrammet för Västra Götaland har upprättats överenskommelser om samverkan mellan Västra Götalandsregionen och var och en av kommunalförbunden (för Göteborgsregionen är det Business Region Göteborg som tecknat överenskommelsen). I överenskommelsen har miljönämnden avsatt en miljon kronor för regionala miljöinsatser i varje delområde. Totalt är det alltså avsatt 4 miljoner kronor. Medlen ska användas i linje med tillväxtprogram och miljönämndens riktlinjer. Miljönämndens medel har hanterats efter samma rutiner som regionutvecklingsnämndens medel. När förbunden tagit beslut om projekt har detta redovisats till Västra Götalandsregionen och medel har betalats ut. Ansvaret för att projekten genomförs och uppföljning av projekten ligger på kommunalförbunden. Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Bilaga 1. Redovisning av tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, daterad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

36 1 (13) Redovisning Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Tomas Österlund Telefon: E-post: Till miljönämnden Redovisning av tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013 Sammanfattning Till det antagna tillväxtprogrammet för Västra Götaland har upprättats överenskommelser om samverkan mellan Västra Götalandsregionen och var och en av kommunalförbunden (för Göteborgsregionen är det Business Region Göteborg som tecknat överenskommelsen). I överenskommelsen har miljönämnden avsatt en miljon kronor för regionala miljöinsatser i varje delområde. Totalt är det alltså avsatt 4 miljoner kronor. Medlen ska användas i linje med tillväxtprogram och miljönämndens riktlinjer. Miljönämndens medel har hanterats efter samma rutiner som regionutvecklingsnämndens medel. När förbunden tagit beslut om projekt har detta redovisats till Västra Götalandsregionen och medel har betalats ut. Ansvaret för att projekten genomförs och uppföljning av projekten ligger på kommunalförbunden. Utvärdering Samtliga fyra delregioner har rekvirerat medel för 2013 och samtliga arbetar numer upp i princip alla medel. Användningen av miljömiljonen kan delas in i tre kategorier: 1) Hela eller delar av miljömiljonen används till tjänster inom affärsdriven miljöutveckling av BRG och Fyrbodal. 2) Projekt som är av regional karaktär men stöds även med delregionala medel. 3) Projekt som är av helt delregional karaktär. Här följer en redovisning av samtliga medel som rekvirerats från miljömiljonen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Info.miljo@vgregion.se

37 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Fyrbodal Inom ramen för 2013 års miljömiljon har Fyrbodals kommunalförbund beviljat fem projekt där miljönämndens andel utgör 1 miljon kronor. 1. Miljöbron Projektägare: Miljöbron Sammanfattning: Miljöbron är en ideell förening som funnits sedan 1997 i vårt område. Syftet är att fungera som en länk mellan näringslivet och den akademiska världen med målsättningen at fler företag ska komma igång med eller utveckla sitt arbete med miljö och hållbar utveckling. 2. Affärsdriven miljöutveckling 2013 Projektägare: Fyrbodals kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund har beslutat sig för att strategiskt arbeta med affärsdriven miljöutveckling tillsammans med sina 14 medlemskommuner och företag i Fyrbodal. Under 2013 har ett program för arbetet tagits fram där visionen är att Fyrbodal ska bli känt för sitt goda samarbete mellan företag, akademi och kommuner som skapar både affärsutveckling och miljöförbättringar. Följande områden är prioriterade Gröna näringarna med inriktning mot bioråvara och förädling av denna, Blå energi och innovation havet, Vänern och Göta älv som resurs för affärs- och miljöutveckling, Biogasutveckling och elfordonsutveckling, Marknadsföring av en attraktiv region för affärsdriven miljöutveckling. Kommunernas verktyg i form av marknadsföring, offentlig upphandling, internationalisering, näringslivsutveckling och samhällsplanering används. 1,5 tjänst bemannar satsningen. Se vidare punkt 5 nedan. 3. Implement Projektägare: Innovatum Kommunalförbunden Skaraborg och Fyrbodal har efter ett antal förstudier kring såväl produktion som produktionsteknik av biogas uppmanats att ta en större roll och vara mer pådrivande i utvecklingen. Implement är ett treårigt Interregprojekt som startade 2012 och avslutas under Målsättningen för projektet kan delas in i fyra delar: 1. Effektivare rötning och substrat 2. Effektivisering av Biogas Brålanda 3. Utveckling av infrastrukturen för leverans av biogas 4. Fokusering kring att göra forskningsresultat lättillgängliga på marknaden 4. Industriell symbios Projektägare: Innovatum Industriell symbios är ett koncept som kan använd för att stärka konkurrenskraften bland företag och kommuner samtidigt som det minskar råvaruutnyttjande och utsläpp. Genom att en restprodukt eller ett avfall från en industri används som råvara hos någon annan kan en tidigare utgift istället bli en

38 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) inkomst samt att råvaran hos köparen kan bli billigare. Förstudien mål ar att ge förslag på pilotområden för industriell symbios med syftet att stärka kommunernas industriområden och därigenom öka sysselsättningen. Förstudien startade under februari 2013 och avslutades vid årsskiftet. 5. ADMU Insatsområden Marin energi, Gröna näringarna, Elfordon, Biogas, Marknadsföring Projektägare: Fyrbodals kommunalförbund För de prioriterade områdena i programmet för Affärsdriven Miljöutveckling har särskilda insatser genomförts. Syftet är att nå såväl miljö- och affärsnytta. Inom Marin Energi har bland annat arbetet i fyra av Bohuslänskommunerna med en Blå Översiktsplan och Maritim Näringslivsstrategi där Marin energi är prioriterat påbörjats. En eller två Test Siter för marin energi planeras för. Skogsrelaterade företag har påbörjat studier kring nya material, bioraffinaderi, nya affärsmodeller, trähusbyggnation mm. Inom Elfordons- och biogasområdet samarbetar vi med Länsstyrelsen och norska parter kring devisen El eller biogas ja tack. Insatser sker både för att främja elfordonsutvecklingen och elinfrastrukturen. Inom biogasområdet har bl a Biogas Brålanda invigts vilket också nyttjade som start på ett arbete för att etablera mer av FoU inom biogasområdet i Fyrbodal. Samarbete sker med danska och norska parter bland annat inom Marin biogas. Projekt Projektägare Total kostnad kr Miljönämndens andel kr Miljöbron Miljöbron Affärsdriven Fyrbodal miljöutveckling år 2 Implement år 2 och 3 Innovatum Industriell Innovatum symbios Affärsdriven Fyrbodal miljöutveckling Totalt Sjuhärad Inom ramen för 2013-års miljömiljon har Boråsregionen beviljats fem projekt. Boråsregionen har sammanlagt rekvirerat kr av VGR. 1. Kompetensplattform plast och gummi Projektägare: SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Under 2012 genomfördes en förstudie som riktades mot ett antal plast- och gummibearbetande företag i Sjuhärad. Förstudien identifierade ett antal områden där företagen hade gemensamma behov och frågeställningar. Några exempel på

39 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) dessa var avfallsfrågor, LCA, tillverkningsprocesser, modellering och simulering, materialfrågor m fl., alla med en klar koppling till miljöområdet. Projektet valde att inleda med ett nätverk för företagen i Sjuhärad med intresse inom området återvinning av material. Arbetet kommer att utformas som tre fallstudier för tre olika företag där deras industriella spill skall utvärderas. Olika återvinningsmöjligheter skall undersökas och jämföras ur miljö och ekonomiska synpunkter. Produktfunktionalitet och livslängd i samband med återvinning kommer att undersökas med hjälp av både fysiska och virtuella testmetoder. En enklare riskanalys kommer att ingå i undersökningen där möjliga miljövinster och risker kommer att beräknas. En del av resultaten för fallstudierna kommer att presenteras i en workshop för nätverket som en modell för ekonomisk utvärdering och beräkning av miljövinst i samband med återvinning. Syfte: Syftet med nätverket är övergripande tillväxt och kunskapshöjning för plast- och gummiföretag i Sjuhärad. Projektet ska öka plast- och gummiföretagens kunskap om återvinning av material och öka företagens konkurrenskraft. Period: 1 jan dec 2014 Tillväxtmedel: kr (för verksamhet år 2014) varav miljönämndens andel kr. 2. Re:design Textile Studio Projektägare: Västra Götalandsregionen Med Re-Design Textile Studio ska det utvecklas prototyper för kläder och inredning med hög design- och modegrad. Re:design Textile Studio är en katalysator som vill få redesign att nå sin kommersiella potential i samarbete med Västsvenska företag. Re:design Textile Studio kommer att starta produktutveckling som bygger på att göra nya innovativa produkter av överskottsmaterial inom textilindustrin. Samtidigt som de gör en satsning på entreprenörskap inom textil. De samlar in överskott av textilt material från butiker och företag till Studio Re:design. I deras studio i Borås kommer professionella formgivare att arbeta. Deras uppdrag är att skapa nya innovativa prototyper utifrån befintliga produkter/material. Till studion knyts två affärsutvecklare som har dialogen med företagen och kan ta prototyperna till spännande affärsidéer för företag i vår region. De samarbetar med utbildningsinstitutioner för att visa hur man kan arbeta med befintliga produkter och material istället för nytt, ett helt annat sätt att tänka kring mönster. Målsättningen är att minst 60 prototyper tas fram i designstudion av överskottsmaterial, att minst 60 prototyper presenteras offentligt som goda exempel tillsammans med instruktioner hur man gör som underlag till nya produkter, att 8 kvinnliga företagare utvecklar sina affärsidéer, att i samband med varje designstudios avslutning genomföra en aktivitet för att uppmärksamma resultatet och sprida kunskap och inspiration kring re-design samt att etablera samarbete med företag som ser re-design som en framtida affärsidé.

40 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Syfte: Formgivare utvecklar nya innovativa idéer och mönsterkonstruktioner för re:design inom textil. Nya affärsmöjligheter för entreprenörer. Minska miljöpåverkan genom att ta vara på överskott av textilt material. Sprida idéer och kunskap för re:design i utbildningar. Period: 1 jan jun 2014 Tillväxtmedel: kr (för verksamhet år 2014) varav miljönämndens andel kr. 3. Sociala aspekter inom avfallshantering Projektägare: Högskolan i Borås Avfallshanteringen i Sverige såväl som i Sjuhärad arbetar utifrån källsortering. Detta innebär att invånarna måste sortera allt avfall hemma. Således är invånarnas roll för att öka systemets prestanda avgörande. Resultatet av en förstudie på pilotområden i Borås, visar att cirka 50 % av innehållet i de plastpåsar som använts för att separera mat och brännbart avfall var felsorterat. En grov uppskattning visar att de beräkningsbara kostnaderna för denna felaktiga sortering är mer än 13 miljoner kronor för vilket innebär att felaktig källsortering har en stor samhällskostnad. Resultatet visar hur viktigt det är att invånarna deltar aktivt och effektivt i källsorteringsprocessen. Projektet fokuserar på att hitta lösningar för att underlätta sorteringen för invånarna och kan även utveckla de befintliga källsorteringssystemen. Målsättningen är att föreslå ett enkelt och praktiskt system för att öka källsorteringen i kommunerna, att skapa en modell för att kunna kommunicera och sprida information till invånare beträffande sopsorteringen samt att förbättra beslutsfattandet i avfallshanteringen. Syfte: Skapa ett analysverktyg för att skapa, utveckla och förbättra människors beteende inom sopsortering och avfallsminimering. Period: 1 jan dec 2014 Tillväxtmedel: kr (för verksamhet år 2014) varav miljönämndens andel kr. 4. Miljöbron 2013 Projektägare: Miljöbron Miljöbrons verksamhet leder till att samverkan mellan studenter och både det lokala och regionala näringslivet ökar. Studenterna får genom projekten en chans att se vad näringslivet i Sjuhärad har att erbjuda. Företagen ges möjlighet att utveckla sitt miljö- och hållbarhetsarbete vilket innebär att de bidrar till ett hållbarare Sjuhärad, samtidigt som de ökar sin konkurrenskraft, lönsamhet och kunskapsnivå. Genom projekten erbjuds företagen ett enkelt sätt att få kontakt med potentiella arbetstagare och får en enkel väg in till den kunskap som finns på högskolor och universitet. Genom samverkansprojekten får fler studenter inom utbildningar chansen att lära sig mer om miljö- och hållbarhetsfrågor, vilket förhoppningsvis leder till att intresset för dessa frågor ökar. Målsättningen 2013 är att arbeta med 25 projekt, 25 företag i Sjuhärad samt 50 studenter från Högskolan

41 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) i Borås. Samtliga av dessa mål har uppnåtts och Miljöbron har lyckats bygga upp en grund för verksamheten i Sjuhärad. Syfte: Projektet Miljöbron ska genom sitt arbete öka samverkan mellan studenter och små och medelstora företag samt bidra till en hållbar tillväxt i Västra Götalandsregionen. Period: 1 jan 31 dec 2013 (finansierats från 2010 med avtal tom 2015) Tillväxtmedel: kr (för verksamhet år 2013) varav miljönämndens andel är kr. 5. Inventera, definiera och prioritera miljöområdet Projektägare: Boråsregionen Projektet syftar till att inventera, definiera och prioritera miljöområdet i Boråsregionen som består av Mark, Ulricehamn, Bollebygd, Svenljunga, Tranemo, Borås, Vårgårda och Herrljunga kommun. Projektet tar avstamp ibland annat VG2020;s ambition om "En region där vi tar globalt ansvar." Boråsregionen avser att ta fram en handlingsplan som anger inriktningen för miljöarbetet i delregionen. Genom denna inventering och definiering så kommer handlingsplanen utmynna i ett antal prioriteringar att arbeta vidare inom. Projektet har som mål att skapa överblick och medvetenhet över miljöområdet i Boråsregionen för att ge förslag på meningsfulla prioriteringar i det fortsatta arbetet. Under projektperioden kommer lämpliga miljöområden att utkristalliseras vilka därefter kan prioriteras och fortsättningsvis fördjupas. Projektet skall ta fram en handlingsplan för miljöarbetet i Boråsregionen. Områden som kan utkristalliseras kan exempelvis vara fördjupat samarbete med Biogas Väst, satsningar på mobility management i enlighet med Regional plan för transportinfrastruktur i Västra Götaland Vidare kan Boråsregionen finna former för att vara ett stöd i arbetet med den Regionala avfallsplanen och genom arbetet samordna och skapa mer effektiva nätverk för kommunernas miljöchefer. Det är Boråsregionens ambition att skapa tydliga kontaktvägar gentemot Regionstyrelse och Länsstyrelse i de frågor vi finner prioriterade. Miljöarbetet ute i kommunerna skall vara väl fungerande i Boråsregionen. Syfte: Miljöområdet är omfattande med vitt skilda inriktningar som alla kan samlas under begreppet Miljö. Genom att inventera, definiera och prioritera miljöområdet så skapar det en god grund för det fortsatta miljöarbetet i Boråsregionen. En handlingsplan skall tas fram som utmynnar i ett antal prioriteringar för Boråsregionen att verka inom. Handlingsplanen skall ta avstamp från VG 2020 och andra styrande dokument. Direktionen i Boråsregionen har beslutat att ett gemensamt måldokument utifrån följande huvudområden skall utarbetas: Smart Energi (Energieffektivt byggande, Solenergi och Smart upphandling) Vindkraft Biogas

42 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Kommunalteknisk samverkan (Avfallssamverkan och VA-samverkan) Period: 1 jan 31 dec 2014 Tillväxtmedel: kr varav miljönämndens andel är kr. Miljönämndens andel delas upp och utbetalas med kr i år 2013 och kr på 2014 års medel. Projekt Projektägare Total kostnad kr Miljönämndens andel kr Plast och gummi SP Re Design Textile VGR Sociala aspekter inom avfallshanteringen Högskolan i Borås Miljöbron 2013 Miljöbron Inventera, definiera och prioritera Boråsregionen miljöområdet Totalt Skaraborg Inom ramen för 2013-års miljömiljon har Skaraborgs kommunalförbund beviljats fyra projekt. Skaraborg har sammanlagt rekvirerat kr av VGR. 1. Regional nöt- och lammköttsproduktion (REKS) Projektägare: AgroVäst Livsmedel AB Att bo och verka på landsbygden blir inte ett lockande alternativ om det inte finns lantbruksföretag med djur som bildar underlag för infrastruktur och service. Betesdjuren bevarar artrika och vackra naturbetesmarker medan färre turister kommer till igenvuxna och avfolkade landskap. Utan denna köttproduktion faller således möjligheterna att skapa en levande landsbygd med goda förutsättningar för företagande, boende, rekreation och turism. Ska profilering ske via en regional matkultur måste det vidare finnas lokala råvaror. Regional gastronomi kan bara göras med regionalt och hållbart producerat nöt- och lammkött. Syfte: Möjliggöra långsiktigt hållbara företag med nöt- och lammköttsproduktion som på flera sätt bidrar till en stärkt ekonomisk och hållbar tillväxt. Övergripande mål: En stärkt lönsamhet hos nöt- och lammköttsproducenterna samtidigt som krav på djuromsorg, livsmedelssäkerhet och miljöhänsyn uppfylls. Projektet stärker producenternas konkurrenskraft, delvis genom att leverera underlag till NorFor (ett nordiskt fodervärderingssystem), men också genom att hjälpa dem skapa och marknadsföra en hållbarhetsprofil samt bidra till ökade

43 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) kunskaper i konsumentledet (butik, restauranger, offentlig sektor) så att fler genom medvetna val kan medverka till att stärka produktionen inom regionen. Period: 1 jan dec 2014 (Hela projektperioden ) Finansiering: kr miljömiljonen, kr kommunal finansiering ( /år). Andra finansiärer är EU Interreg IVC, AgroTech, Västra Götalandsregionen. 2. Hållbart jordbruk genom precisionsodling (förprojekt) Projektägare: AgroVäst Livsmedel AB Då jordens befolkning kontinuerligt ökar, då allt större andel av befolkningen äter en mer animaliebaserad kost och då en allt större del av energianvändningen skall tillgodoses genom bioenergi krävs i framtiden allt högre skördar av biomassa från åkermark för att tillfredsställa alla dessa behov. Den mest logiska lösningen av detta problem är en ökad produktion av biomassa på befintlig åkerareal. För att det skall vara möjligt måste viktiga växtnäringsämnen som kväve (N) och fosfor (P) utnyttjas betydligt mer effektivt än vad som görs idag. Effektivare användning och utnyttjande av växtnäringsämnen som kväve och fosfor är helt nödvändigt av såväl resursskäl som av miljöskäl. En nyligen publicerad rapport Our Nutrient World The challenge to produce more food and energy with less pollution identifierar tio nyckelfaktorer för att nå detta mål. Fyra av dessa ligger direkt inom primärjordbruket. De är (1) förbättra effektiviteten vid gödsling med mineralgödsel till grödor, (2) förbättra utnyttjandet av växtnäringen i utfodringen av djur, (3) förbättra utnyttjandet av växtnäringen i stallgödseln och (4) optimerad tillförsel genom anpassad gödsling i tid och rum (precisionsgödsling). Syfte: att definiera och utveckla ett antal aktiviteter där ländernas olika kompetenser samverkar med syftet att ta fram bättre lösningar såväl tekniskt som informationsmässigt som sedan kan genomföras i ett nytt gemensamt fullskaleprojekt. I detta följande genomförandeprojekt är målet att aktiviteterna utvecklas så att regionens alla lantbrukare och lantbruksstuderande utvecklar sin kompetens att tillgodogöra sig och på gårdsnivå praktiskt tillämpa ny och effektivare kunskap inom växtnäringsområdet. Övergripande mål: Att det inom förprojektet tas fram minst 10 konkreta förslag till samverkansaktiviteter inom området växtnäring och precisionsodlingsteknik för förnyad ansökan. Inom dessa aktiviteter skall minst två länder samarbeta, helst alla tre. Aktiviteterna bör helst omfatta hela kedjan från forskning, fältförsök, utveckling, undervisning, demonstration, rådgivning och information. Utnyttjandet av ny effektiv teknik premieras i alla delar. Projektet kommer att bidra till att utveckla såväl ny teknik som ny kunskap inom växtnäringsområdet inom regionen. Det innebär att rådgivningen och utbildningen av lantbrukare såväl inom som utanför regionen stärks väsentligt. Kunnandet inom biologi,

44 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) teknik, växtproduktion och kunskapsöverförande blir ledande inom respektive länder och målet är att denna kompetens ännu mera skall nå ut på den internationella arenan. Period: Finansiering: kr miljömiljonen, kr kommunal finansiering ( ), EU Interreg IVA ( ), Västra Götalandsregionen ( ), AgroVäst Livsmedel AB ( ). 3. Grön Processarena Skaraborg Projektägare: Skara kommun Jordbruket befinner sig i en stark strukturomvandling. Även om branschen är starkt konkurrensutsatt, så öppnar sig många gynnsamma möjligheter. Landsbygden är en förutsättning för stadens existens och utveckling samt grunden i det hållbara samhället. Landsbygden erbjuder maten vi äter, materialet vi bygger med samt energin vi värmer och förflyttar oss med. Globalt återstår mycket liten yta för nyodling och konkurrensen ökar om hur marken ska användas. Forskningen talar om fem framtidsutmaningar: Food (mat), Fodder (foder), Fuel (bränsle), Fiber (material) och Feedstock (råvara). Därför satsar EU på att utveckla nya affärsmöjligheter under samlingsbegreppet biobaserad ekonomi. Den ambitiösa färdplan mot en biobaserad ekonomi som EU-kommissionen antagit understöds av program som Horizon 2020, som fokuserar på spetskompetens, industriellt ledarskap, samhälleliga utmaningar och där framställning av nya material och bioteknik lyfts upp som nyckelteknologier. Skara kommun bedriver sedan fler år, i samverkan med SLU och andra lantbruksanknutna aktörer, ett strategiskt arbete för att stärka en biobaserad näringslivsutveckling och SLU campus. I satsningen finns Green Tech Park där rådgivare, företag och viktiga nätverk samlas. Detta arbete har förstärkts genom Kommunalförbundets gemensamma satsning på att stärka de areella näringarna. Trots att SLUs verksamhet i Skara är framgångsrik med ledande forskning inom ett flertal områden och populära grundutbildningar så är verksamheten satt under utredning, och förslag föreligger om att flytta verksamheten från Skara. Denna situation har föranlett en gemensam politisk kraftsamling på regional, delregional och lokal nivå för att stärka SLUs roll i Västsveriges utveckling. Detta projekt är ett resultat av denna samling. Syfte: Att skapa bättre förutsättningar för Skaraborgs gröna näringar att utvecklas genom att organisera, samordna och utveckla stödstrukturen. Övergripande mål: Att bygga en strategisk och sammanhållande funktion, en öppen och inkluderande processarena, som skapar en gemensam identitet, tillvaratar utvecklingspotentialen inom Skaraborgs gröna näringar, utvecklar samverkan med näringsliv, akademi och samhälle samt bidrar till nya kunskaper. Projektperiod: Finansiering: kr miljömiljonen, kr kommunal finansiering, kr Västra Götalandsregionen, kr Skara kommun. 4. Energikombinat Otterbäcken

45 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Projektägare: Gullspångs kommun Den förstudie som avslutades 2010 visade på goda förutsättningar men det krävs ytterligare utredningar och analyser samt framtagande av kravspecifikationer och beslutsunderlag innan en investering i projektering och drifttagande kan ske. Näringsliv och andra intressenter genom hela värdekedjan är positiva till att aktivt medverka för att komma fram investeringsbeslut, miljöutredningar samt kommunikation med intressenter. Medverkande parter är bla. Moelven, BioEndev, Beijer Electronics, Vattenfall. Syfte: Att säkerställa en framtida etablering av ett bioenergikombinat i Otterbäcken. Kombinatet ska etableras i nära anslutning till och i samverkan med befintlig plywoodfabrik i Otterbäcken. Att presentera en anläggning med hög flexibilitet där olika råvaror och restprodukter kan användas, där produktionen lätt kan ställas om till efterfrågan och tillgång på marknaden. Övergripande mål: Medverka till och skapa möjligheter för en integrerad mer miljövänlig och resurseffektiv produktion och nyttjande av förnybara energiresurser samt att utveckla jordbruks-, lantbruks- och industrinäringarna i regionen och på detta sätt skapa varaktiga och lönsamma företag och sysselsättningstillfällen. (Projektmål: Presentera ett så utförligt och komplett material till beställarna att de kan ta beslut om en eventuell etablering av ett Energikombinat i Otterbäcken samt påbörja projektering, upphandling och ansökan om miljötillstånd.) Projektperiod: Finansiering: Västra Götalandsregionen ( kr), Gullspångs kommun ( kr kontant samt kr eget arbete), Moelven ( kr) samt medverkande privata aktörer som Moelven, Beijer Electronics, Bioendev, Vattenfall genom egen tid ( kr). Namn på projekt Miljönämnd (kr) Kommuner (kr) Regional nöt- och lammköttsproduktion Hållbart jordbruk genom precisionsodling Projektägare AgroVäst Livsmedel AB AgroVäst Livsmedel AB Grön Processarena Skaraborg Skara kommun Energikombinat Otterbäcken Gullspångs kommun Totalt

46 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Göteborgsregionen Göteborgsregionen har sammanlagt rekvirerat en miljon till affärsdriven miljöutveckling. Bakgrund Affärsdriven Miljöutveckling utvecklades som ett affärsområde på Business Region Göteborg (BRG) redan Grundtanken var att bistå näringslivet med att utveckla en marknad för miljö och energilösningar. Fokus sattes på att affärsmöjligheter skulle locka företagen är miljöutveckla sin verksamhet och produkter. Sedan dess har konceptet affärsdriven miljöutveckling utvecklats och utgjort det ramverk för de projekt som affärsområdet genomfört som verktyg för att bidra till en affärsdriven miljöutveckling. Idag arbetar flera kommuner och regioner i Sverige efter arbetsmodellen. Göteborgsregionen och Västsverige ligger i framkant vad gäller hållbara lösningar och har en stor andel av svenska miljöföretagen samlade i regionen. Intresset för svenska hållbara lösningar och miljöteknik består. Den svenska regeringen har för att möta den globala efterfrågan tagit fram en miljöteknikstrategi som berör flera av avdelningens verksamhetsområden vilket stärker området i helhet och särskilt företagens möjligheter till stöd. BRG deltar aktivt i arbetet med att genomföra den svenska miljöteknistrategin såväl på nationellt som regionalt. För att Sverige skall kunna behålla sin ledande position krävs kontinuerligt nya referenser på hemmamarknaden och samverkan mellan företag för att kunna möta efterfrågan. Fler företag utökar sin produktportfölj med hållbara produkter och vår mål-/kundgrupp är mycket vidare än just miljöteknikföretag. Affärsdriven Miljöutveckling omfattar nätverk, demo-projekt, exportfrämjande insatser samt proaktivt investerings- och etableringsarbete. Affärsområdet har nu avvecklats men samtliga projekt och verksamheter fortsätter som vanligt och arbetsmodellen affärsdriven miljöutveckling gäller sedan den 1 maj 2013 för hela BRG. Samtliga av BRGs tidigare affärsområden och branschprojekt har nu lagts samman till en ny avdelning Kluster & Branschutveckling för att bättre nyttja de synergieffekter som de olika branschspecifika insatserna kan ge när de korsbefruktas. Avdelningen har skapat en struktur där samtliga projekt och verksamheter är BRGs verktyg för att arbeta med insatsområdena Energi, Transporter/Infrastruktur/Logistik (inkl fordon), Kemiindustriklustret, ICT, KKN, Finans och Life Science. Insatsområdena bidrar alla till de regionövergripande styrkeområdena, sk Five Clusters. Aktiviteter, åtgärder och resultat under 2013 Intresset för att titta på hållbara lösningar och möta företag som kan leverera till dessa är ständigt växande, nationellt som internationellt. Green Gothenburg (GG) har utvecklats markant under 2013 med ett tydligt fokus på affärsutveckling med besökshantering som ett verktyg. Flertalet av de större kommunala bolagen i Göteborg är engagerade samt Göteborg Stads fackförvaltningar. Expansion pågår för att involvera bolag i övriga Göteborgsregionen samt privat näringsliv. Störst

47 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) intresse under året har besöksobjekten som fokuserar på stadsutveckling (Kvillebäcken) samt waste-to-energy. Hittills under året har ca 400 besökare från Kina, Europa, USA, Sverige hanterats i olika gruppkonstellationer. Relevanta konferenser som sker i Göteborg har erbjudits besöksprogrammen, t ex i samband med NGVA Europe - en internationell gaskonferens och under Industridagarna på Svenska Mässan i oktober där BRG genom GG tog ansvar för samtliga industrisafariturer. Företagen som deltagit i GG aktivitet säger till 86 % att de förväntar sig affär inom två år med koppling till aktivitet/besök. Under september tog BRG emot en stor skottländsk delegation med intresse för fjärrvärme och närmare 180 b2b möten genomfördes och uppföljande aktiviteter pågår. Utvecklingen inom fjärrvärme är av stort intresse för omvärlden. Många av GG aktiviteterna har fokus på fjärrvärme och dockar an till Göteborg Stads delaktighet i EU-projektet Celsius. Affärsmöjligheterna för deltagande företag bedöms som stor. Det är därför viktigt att utvecklingen av fjärrvärme/-kyla fortsätter i Västsverige så regionens näringsliv kan vara konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Även i Kina är intresset stort för hur Sverige arbetar med waste-to-energy. I april deltog BRG i Göteborgs Stads delegation och var ansvariga för workshops med fokus på energieffektivisering och waste-to-energy samt b2b för de näringslivsaktörer som deltog. Fem miljöteknikföretag deltog i delegationen. Samtal kring samverkan för att bistå Shanghai i deras waste-to-energy plan fördes och kommer att involvera flera företag på längre sikt. Initialt är det en fråga om överföring av kommunal systemkompetens har använts för att förbereda genomförande under 2014 vilket har omfattat ett antal förstudier och identifiering av beslutsfattare i Shanghai. Under året har flera stora demo-projekt lanserats såsom Hyperbus som nu rullar och uppstarten av ElectriCity där BRG har en koordinerande roll. Även inom sjöfart har ett samarbete/förstudie påbörjats för att titta vidare på energieffektivisering av fartyg. Förstudier för att titta närmare på förutsättningarna för en infrastruktur av flytande metan på sträckan Göteborg Oslo har initierats, samt förstudie om näringslivet kan knytas till ambitionen i miljöprogrammet genom ett klimatprotokoll. I arbetet med demo-projekt knyter BRG samman näringslivet i Västsverige med behoven i den offentliga verksamheten. I ett nytt projekt med koppling till Kemiindustriklustret skapas samverkan kring förstudier för att på ett affärs- och miljömässigt sätt nyttja industriell restvärme i ett regionalt fjärrvärmenät. I projektet samverkar stort antal industriella aktörer i Västsverige, flera kommunala energibolag, Chalmers, IVL, SP, Energimyndigheten, VGR m.fl. Ambitionen är att ta fram bra underlag för att vidare diskutera ett större regionalt fjärrvärmenät som bidrar till ökad konkurrenskraft, tillvaratar energi och på sikt bidrar till en struktur som skapar förutsättningar för en biobaserad ekonomi där Västsverige kan gå före och bli en modell för stora delar av Europa.

48 Tillväxtprogrammets särskilda medel för miljöinsatser 2013, (13) Även innovatörer och små-/medelstora företag ges möjlighet att träffa byggherrar och beslutsfattare i ex Kvillebäcken genom olika aktiviteter. Under våren genomfördes två frukostmöten där innovatörer och byggherrar möttes för att diskutera behov/lösningar för solceller resp. energieffektivisering genom individuell mätning och styrning. Vårt engagemang syftar till att företag med innovativa produkter/lösningar skall möta de olika projektet och dess byggherrar för att utveckla nya lösningar med stadsdelarna som demo-plattformar. Utmaningen är att fler innovativa småföretag ska ges möjlighet att delta i demoprojekt och att de ska klara av att delta då det kräver såväl tid som resurser. Sist men inte minst så deltog BRG i Almedalen i juli och modererade flera seminarier såväl på den Västsvenska arenan som på nationella scener, bl. a med koppling till den svenska miljöteknikstrategin och affärsutveckling.

49 Ärende 5

50 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Peter Holmberg Telefon: E-post: Till miljönämnden Styrgrupp till utredningen om Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga utvecklingsplan Förslag till beslut: 1. Miljönämnden utser följande fyra representanter ur miljönämnden att ingå i styrgrupp för arbetet med en plan för Botaniska trädgårdens framtida utveckling: Sammanfattning Miljönämnden beslutade den 27 mars om en processbeskrivning för uppdraget att ta fram en plan för Göteborgs botaniska trädgårds långsiktiga utveckling. Nämnden beslutade också om medel för arbetet. En projektledare har anlitats. Göteborgs botaniska trädgårds styrelse och miljönämnden bör utse representanter till styrgruppen för arbetet. Förslaget är att miljönämndens representanter utses på sammanträdet den 22 maj Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: Info.miljo@vgregion.se

51 Ärende 6

52 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Katrin Urbäck Telefon: E-post: katrin.urback@vgregion.se Till miljönämnden Yttrande över Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner yttrande över Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter och sänder det till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram ett förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Policyn syftar till att stärka regionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Policyn ska vara en ram för de handlingsplaner och strategier som ytterligare konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna. Förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen ansvarar för att efterleva policyn. Policyn består av sex principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter, med förklaringar. Policyn har skickats på remiss till utvalda instanser. Yttranden ska skickas till regionkansliet för beredning inför beslut av regionstyrelsen senast den 2 juni Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilagor 1. Yttrande daterat Remisskrivelse från Rättighetskommittén, dnr RS , daterad Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

53 Datum (3) Diarienummer MN Remiss: Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter

54 Datum (3) Diarienummer MN Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se Emma Broberg, rättighetskommitténs kansli för kännedom emma.broberg@vgregion.se

55 1 (1) Yttrande Datum Diarienummer MN Regionstyrelsen Yttrande över Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Förslaget till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter är välformulerat och lätt att ta till sig. Det är positivt att de begrepp som används är väl definierade och förklarade. Området mänskliga rättigheter är inte välkänt eller självklart för alla. Mycket av det som policyn innebär görs troligtvis redan idag i många av Västra Götalandsregionens verksamheter, men det är bra att det tydliggörs i de sex principerna. Miljönämnden och miljösekretariatet möter vanligtvis inte individer direkt i sin verksamhet, som är på en mer strategisk nivå än verksamheterna inom sjukvård och kollektivtrafik. Likväl är det viktigt att beakta principerna om mänskliga rättigheter och att vara medveten om de grundläggande värderingar som hela organisationen ska utgå ifrån. Därför välkomnar miljönämnden förslaget till policy som ska fungera som ett sätt att stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. I övrigt har miljönämnden inga synpunkter på förslaget. Sören Kviberg Miljönämndens ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

56

57

58 Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor utan åtskillnad äger de mänskliga rättigheterna i egenskap av att vara människa. Det innebär ett ansvar för varje stat att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare ansvarar därmed för att omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Syfte Policyn för mänskliga rättigheter ska stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Policyn ska vara en ram för de handlingsplaner och strategier som ytterligare konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och blir respekterade. På samma sätt ska förtroendevalda och medarbetare känna trygghet i att kunna leva upp till de krav som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare. Ansvar och genomförande Förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen ansvarar för att efterleva policyn. Policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier. 1

59 Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de internationella konventioner som antagits av Sverige, är grunden för Västra Götalandsregionens arbete 1. Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: 1. Individens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Individen har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Individen ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån icke-diskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. Det här innebär att individen i mötet med Västra Götalandsregionen äger rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Individen äger också själv rätten att avgöra vilka personer som är närmast anhöriga. I de fall individen har ställföreträdare 2 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att involvera både individen och ställföreträdaren. 2. Det här innebär att Västra Götalandsregionen ska erbjuda individer, grupper, organisationer och föreningar delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med individen, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Individen ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individen och dennes förutsättningar. 3. Det här innebär att Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska också ge individen information om vart det går att vända sig om rättigheterna inte 1 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2 Med ställföreträdare avses god man, förmyndare, vårdnadshavare. Källa: 2

60 efterlevs. Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 4. Det här innebär att de mänskliga rättigheterna gäller för alla och extra insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Som utgångspunkt för Västra Götalandsregionens arbete är diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 5. Det här innebär att de beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som individen får genomsyras av de mänskliga rättigheterna. Individen ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Det här innebär att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta, mätbara och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar. Process och beslut Processen med att ta fram policyns innehåll har bestått av dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, och föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Remissrunda såväl internt i regionen, som externt till civilsamhället har genomförts och förankrat policyn. Efter genomförd remissrunda har policyn godkänts i regionstyrelsen och regionfullmäktige (datum för beslut i RS och RF). 3

61 Ärende 7

62 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Katrin Urbäck Telefon: E-post: katrin.urback@vgregion.se Till miljönämnden Yttrande över Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner yttrande över Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen och sänder det till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Miljönämnden har fått rubricerat ärende på remiss. I förslaget till överenskommelse finns en bifogad handlingsplan som anger vilken nämnd eller styrelse som är ansvarig för att arbeta med överenskommelsen. Respektive nämnd och styrelse inom Västra Götalandsregionen ansvarar för att utveckla dialogen med relevanta parter inom social ekonomi i enlighet med överenskommelsen och med handlingsplanen. Det innebär i praktiken att informera, anordna samråd och att skapa dialog och partnerskap. Yttranden ska lämnas till regionkansliet för beredning inför beslut i regionstyrelsen senast den 2 juni Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Bilagor 1. Yttrande daterat Remisskrivelse från regionkansliet daterad PM daterad Remissförslag daterat Beslutet skickas till Regionstyrelsen regionstyrelsen@vgregion.se senast den 2 juni 2014 Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: info.miljo@vgregion.se

63 1 (2) Datum Diarienummer MN Regionstyrelsen Yttrande över förslag till överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen Miljönämnden stödjer i huvudsak förslaget till överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen. Den sociala ekonomin har en viktig roll att spela och tillför kompetens men också ett brukarperspektiv på många av Västra Götalandsregionens verksamheter. Förslaget till social överenskommelse är uppenbarligen väl förankrat både inom berörda verksamheter i Västra Götalandsregionen och hos företrädare för den sociala ekonomin. Målsättningarna knyter tydligt an till Västra Götalandsregionens vision om det goda livet med dess fem målområden. Ett tydligt motiv för att skapa den här överenskommelsen är fördelar för båda parter genom samverkan: Samverkan är en viktig framgångsfaktor för att nå de mål som finns formulerade i visionen om Det goda livet och i Tillväxtprogrammet för Västra Götalandsregionen. Hållbart engagemang, hållbar utveckling och hållbart samhälle är uttryck som återkommer på flera ställen i förslaget: Vision Genom samarbete och aktiv dialog skapa ett hållbart samhälle med nya förutsättningar för utveckling av Det goda livet i Västra Götaland. Syfte Tillvarata den sociala ekonomins engagemang för hållbar utveckling i Västra Götaland. Mål Att tillsammans arbeta fram en hållbar utveckling genom sociala, ekonomiska och ekologiska lösningar En begreppsdefinition hade varit på sin plats för att reda ut begreppet hållbarhet med tanke på att det används ofta. I överenskommelsen verkar det vara social och ekonomisk hållbarhet som står i fokus och inte ekologisk hållbarhet, trots att målet säger att en hållbar utveckling ska arbetas fram genom lösningar utifrån alla tre perspektiven på hållbarhet. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

64 Remissyttrande från (2) En redaktionell kommentar 2:a principen, Långsiktighet har som en av sina åtgärder att arbeta för ett gemensamt språkbruk som är mer tillgängligt. Denna formulering återkommer även under 4:e principen om öppenhet och insyn, där man ska hitta formerna för ett gemensamt språkbruk. I 2:a principen står det också om att arbeta för förenklingar i ansökningar och kontakter. I 3:e principen Kvalitet står det att stödsystemen ska vara lättbegripliga och lätthanterliga. Några av dessa åtgärder är nästan identiska och det blir oklart vilken åtgärd som tillhör vilken princip. I samtliga principer utom 4 står det att gemensamma utvecklingsområden ska identifieras. Frågan är om meningen är att åtgärderna ska överlappa varandra eller om detta är ett misstag, det framgår inte av skrivningen. I vilket fall blir det mycket upprepningar som gör texten svårare att ta till sig. Miljöperspektivet i den sociala överenskommelsen Bland remissinstanserna finns ytterst få föreningar med miljöinriktning. Reningsborg är en återbruksverksamhet med kristen värdegrund. Återbruk är viktigt ur miljösynpunkt och kan vara av intresse för miljönämnden som redan stödjer inriktningar av det slaget (t ex Klädoteket i Göteborg som arbetar med utlåning av kläder). I övrigt finns inga föreningar med miljöinriktning med på listan över remissinstanser. Som exempel på några sådana föreningar som är verksamma i Västra Götaland kan nämnas Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna, Greenpeace, Miljöbron (ideell organisation), Ekocentrum (stiftelse), Ingenjörer för miljön (förening), Läkare för miljön (förening), och det finns fler. Kanske är det underförstått att varje förvaltning eller nämnd själva ska söka samarbete med social ekonomi/idéburen sektor när överenskommelsen väl har slutits, men ett tydligare fokus på miljö i förslaget hade varit önskvärt för att balansera de tre dimensionerna av hållbarhet i Vision Västra Götaland. Därmed borde också en eller flera organisationer med miljöinriktning ha blivit inbjudna att yttra sig över förslaget. Miljönämnden samverkar med den ideella sektorn inom olika projekt som de stödjer, t ex Re:Design, där Röda korsets volontärer har varit inkopplade för att hjälpa till med enklare hantverk. Idésöm är ett socialt företag i Borås med ambitionen att starta en syverkstad för arbetslösa, som också bidragit i Re:Design. I övrigt har miljönämnden inga synpunkter på förslaget, som är välskrivet och genomarbetat. Sören Kviberg Miljönämndens ordförande

65 1 (2) Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare: Birgitta Adler Telefon: Utskick enligt sändlista Remiss av Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen Bakgrund Regionkansliet har på regionstyrelsens uppdrag tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och företrädare för social ekonomi. Överenskommelsen syftar till att utgöra underlag för hur ett framtida fortsatt samarbete mellan Västra Götalandsregionen och social ekonomi ska kunna hanteras och utvecklas. För metod, syfte, mål och avgränsningar i arbetet se bifogat PM. I förslaget finns också en handlingsplan för arbetet under Särskilda frågeställningar Västra Götalandsregionen vill särskilt ha era synpunkter på dessa frågor: Vad betyder ett ökat samarbete, genom avtal, partnerskap eller liknande, för den egna organisationen med regionen alternativt verksamhet inom den sociala ekonomin? Hur kan handlingsplanen fungera i den egna verksamheten? Är uppföljningsindikatorerna relevanta? Yttranden lämnas till regionstyrelsen@vgregion.se senast den 2 juni Ange gärna diarienummer RS Frågor besvaras av processledarna Birgitta Adler kultursekretariatet Västra Götaland, birgitta.adler@vgregion.se tel Camilla Olsson, Coompanion Fyrbodal camilla.olsson@coompanion.se tel alt Medverkande i arbetsgruppen, se hemsidan, kan också kontaktas. Vad händer sedan? Efter remissomgången är avsikten att överenskommelsen ska antas av regionfullmäktige. Dokumentet kommer skrivas under av regionfullmäktiges ordförande samt intresserade organisationer/trossamfund/föreningar under andra halvåret Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

66 Datum (2) Diarienummer RS För ytterligare upplysningar, se hemsidan för den regionala överenskommelsen Där finns filmer, information om arbetet, arbetsgruppens medlemmar, goda exempel med mera. Regionkansliet Elisabet Ericson Kanslichef, administrativa avdelningen Bilaga 1. PM om remiss av Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen 2. Förslag till Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen. 3. Sändlista Ytterligare information 1. Den nationella överenskommelsen 2. Regionens hemsidan kring den regionala överenskommelsen

67 1 (3) PM Datum Diarienummer RS Regionstyrelsen Handläggare: Birgitta Adler Telefon: Remiss av Överenskommelse mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen Bakgrund Den sociala ekonomin är ett samlingsbegrepp som omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta och inte vinstintresse som främsta drivkraft. Den sociala ekonomin kan ses som det arbete som sker inom den ideella sektorn, i ekonomiska föreningar och/eller kooperativ och som varken är privat eller offentligt. Ideella organisationer finns inom ett flertal samhällsområden: det sociala, hälso- och sjukvård, integrations-, kultur-, folkbildnings-, folkhälso-, trossamfunds- och ungdomsfrågor med flera. Företrädare för den sociala ekonomin skrev i februari 2011 till regionstyrelsen och föreslog att arbetet med en överenskommelse mellan regionen och social ekonomi behöver starta. Regionutvecklingsnämnden beredde ärendet genom SER (sociala ekonomins råd i Västra Götaland) och föreslog i beslut den 6 december 2011 att regionstyrelsen tecknar en överenskommelse. I nämndens beredning har regionfullmäktiges beslut om Conny Brännbergs motion om volontärer i vården beaktas. Regionutvecklingsnämnden antog 2005 ett program för social ekonomi. Programmet har reviderats 2007 respektive 2011 och varit föremål för särskild utvärdering under våren Detta program avser regionutvecklingsnämndens ansvarsområde, vilket är en del av den helhet som en regional överenskommelse omfattar. Även andra program i regionen har hög tillämpbarhet på överenskommelse såsom Samling för social hållbarhet, kulturplan, handlingsprogram för natur- och kulturturism med flera. Syfte, arbetsmetod och avgränsning Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag till regional överenskommelse mellan den sociala ekonomin i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Det är detta förslag som nu lämnas över på remiss. Förslaget har arbetas fram under 2013 i en arbetsgrupp bestående av från regionen: representanter från regionens sjukhus, regionens övriga hälso- och sjukvård, habilitering och hälsa, rättighets- och folkhälsofrågor, tillväxt och utveckling och regionservice område inköp Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: regionkansliet@vgregion.se

68 Datum (3) Diarienummer RS från social ekonomi: representant från Nätverket för social ekonomi i Fyrbodal, Göteborgs sociala ekonomi, Social Ekonomi Sjuhärad, Den sociala ekonomins nätverk i Skaraborg, det regionala pensionärsrådet samt det regionala funktionshinderrådet. Arbetsgruppen har letts av två processledare, en från regionen och en från social ekonomi. Representantskapet har angetts i uppdragsformulering från regiondirektören Arbetsgruppen startade i januari 2013, hade möten under vinter och vår för att under sommaren och hösten 2013 skriva förslag till överenskommelse och processa detta på olika sätt. Det är detta förslag som nu föreligger remisshantering. Enligt uppdragsskrivningen skall den regionövergripande överenskommelsen inriktas mot att utveckla samverkan kring regionens egna verksamheter/egen organisation, det vill säga hälso- och sjukvård, tandvård, habilitering, kollektivtrafik, kultur och utbildning. Arbetet har skett utifrån ett regiongemensamt perspektiv. Det betyder att det arbete som regionens nämnder, styrelser och kommittéer etablerat omfattas av överenskommelsen. Målbeskrivning Det övergripande målet med arbetet med att ta fram ett förslag till överenskommelse mellan social ekonomi i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen har varit att enas om en gemensam vision och värdegrund och att överenskommelsen skall bidrar till att visa på de idéburna verksamheternas självständiga och viktiga roll i välfärdsutvecklingen. Syftet har också varit att öppna den offentliga verksamheten för en ökad mångfald och en ökad diversifiering i utförarskap. Arbetet under året i arbetsgruppen har därför utgjorts av att lägga en grund, som ett ramverk, för det fortsatta arbetet som ju är det arbete som skall åstadkomma förändringar. Synsätt, gemensamma utgångspunkter, avgränsningar, inriktning och syftet med arbetet har varit det som varit i fokus. Detta har resulterat i ett förslag till en gemensam avsiktsförklaring, som föreslås skrivas under av regionens fullmäktigeordförande samt av de organisationer, föresträdesvis på distrikts- och regionnivå. Det går även att underskrift görs av paraplyorganisationer eller, där så känns angeläget, av mer lokala föreningar. Att skriva under dokumentet kommer att vara möjligt över tid och inte specifikt bara vid ett tillfälle. I föreliggande förslag finns också en handlingsplan för arbetet under Här finns gemensamma och tydligt adresserade arbetsområden med uppföljningsbara indikatorer och ansvarsfördelning. En åtgärd är att regionstyrelsen tillser att ett fortsatt arbete, med tillhörande resurstilldelning, finns för att kunna fortsätta driva frågan. Det övergripande ansvaret för detta bör, enligt förslaget, ligga på regionen men i nära samverkan med social ekonomi.

69 Datum (3) Diarienummer RS Handlingsplanen har utgått från de sex principer som den nationella överenskommelsen hanterar ( som bygger på arbetet med framtagandet av denna, och syftar till långsiktighet och förutsägbarhet i relationerna samt är en relevant indelning för åtaganden och åtgärder. Åtagandena ska i sammanhanget ses som målsättningar inom ramen för principerna. Varje part ansvarar för sin respektive åtgärdsplan, medan principerna ägs gemensamt. Handlingsplanen avslutas med förslag på hur arbetet följs upp. Enligt uppdragsformuleringen skall överenskommelsen leda fram till ökade krav på ett enhetligt förhållningssätt gentemot den idéburna sektorn. Arbetsprocessen Framtagandet av förslag till överenskommelse och handlingsplan för har varit en viktig del i en gemensam kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad. Detta har skett genom möten i arbetsgruppen, enskilda möten då processledare och deltagare i gruppen besökt olika instanser och organisationer och redogjort för arbetet och fått synpunkter. Under september anordnades en större konferens med ca 120 deltagare på Ljungskile folkhögskola med deltagare från hela regionen, både från Västra Götalandsregionen och från social ekonomi. Syftet med konferensen var att dels förankra processen och budskapet, dels att få in synpunkter till förslaget och åtgärderna, vilket också skedde. Under oktober genomfördes fyra dialogmöten i respektive delregion där arbetet processades ytterligare och synpunkter inkom. Knappt 100 personer deltog sammanlagt på dessa möten. Under remisstiden skall ytterligare informationsträffar, dialogmöten samt en uppföljande Ljungskilekonferens genomföras. Övriga förutsättningar Den sociala ekonomins råd i Västra Götaland (SER) består av sju politiska representanter från regionutvecklingsnämnden och av fyra representanter vardera från de fyra delregionala nätverken för social ekonomi (Göteborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg). Detta råd har ett tydligt tillväxt och utvecklingsfokus och spelar framöver en viktig roll i det fortsatta arbetet med överenskommelsen.

70 Remissförslag Överenskommelsen mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen De kunskaper och erfarenheter som finns hos oss i Västra Götaland ska tas tillvara på bästa sätt, framförallt ska det ske genom olika former av samverkan och dialog. Social ekonomi och Västra Götalandsregionen vill genom denna överenskommelse skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle som bygger på delaktighet och förtroende för varandras unika uppdrag. Det underlättas om vi i Västra Götaland kommer överens om principerna för hur det ska kunna gå till. Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är grunden för allt arbete kring hur Västra Götaland utvecklas för att vara en attraktiv region att bo och verka i. Det goda livet för medborgarna innefattar bland annat en god hälsa, boende, arbete, utbildning, trygghet, gemenskap och delaktighet i samhället. Det innefattar också att vi möter behoven hos barn och ungdomar, har en god miljö där de förnybara systemen värnas med en hållbar utveckling som skapar resurser för alla och har ett rikt kulturliv. Inom alla dessa områden har den sociala ekonomin en viktig roll att fylla. Inom exempelvis kultur, utbildning, hälso- och sjukvård spelar social ekonomi stor roll både som röstbärare och producent. Föreningslivet tillför kompetens och brukarperspektiv. Ideellt arbete spelar stor roll inom flera områden, inte minst inom hälso- och sjukvården. Aktörer inom social ekonomi löser nya och gamla behov genom att vara innovativa och goda entreprenörer för delaktighet i samhället lokalt och regionalt. Det finns alltså en stor potential och kraft i den sociala ekonomin som Västra Götalandsregionen ska bli bättre på att ta tillvara. Idag finns också en opinion att vidga välfärdsaktörerna från att i huvudsak omfatta det offentliga och vinstdrivande organisationer till att i högre grad även omfatta de icke vinstdrivande alternativen. Vad är den sociala ekonomin? Den sociala ekonomin är skild från den privata och offentliga sektorn. Den består av organisationer som har samhällsnytta och medlemsnytta som främsta mål samt tar tillvara medborgarnas och samhällets intressen utan ekonomisk vinst som huvudsyfte. Den sociala ekonomin bedrivs främst i föreningar, kooperativ, trossamfund, stiftelser och liknande sammanslutningar. För Västra Götalandsregionen utgör den en stor resurs som måste tas tillvara. Genom den här överenskommelsen vill båda parterna ta ett steg för en ökad samverkan och skapa ett ramverk för hur denna samverkan kan se ut. Bakgrund Det första steget till överenskommelsen togs i februari 2011 då företrädare för social ekonomi i Västra Götaland skrev till regionstyrelsen med en önskan om att en överenskommelse skulle tecknas, det vill säga en formulering om en gemensam viljeinriktning och principer för samverkan. Regionstyrelsen beslutade i mars 2012 att ge regiondirektören i uppdrag att tillsammans med företrädare för den sociala ekonomin i Västra Götaland upprätta ett förslag till en sådan överenskommelse om samverkan. Det är nu efter en mängd dialogmöten, seminarier, processer och diskussioner du kan ta del av den.

71 Vilka mål har överenskommelsen? Både de företrädare från social ekonomi som deltagit i processen och Västra Götalandsregionen står bakom målen i regionens vision om Det goda livet, med sina fem målområden: - Ett livskraftigt och hållbart näringsliv - En region som är ledande i kompetens och kunskapsutveckling - En hög standard på infrastruktur och kommunikationer - En ledande kulturregion - En region för invånare med en god hälsa Överenskommelsen är en del i arbetet för att uppnå dessa mål, och utgår från den nationella överenskommelsens struktur samt den Europeiska kodens nivåer för samverkan och dialog, där koden anger hur medborgare genom olika engagemang i idéburna organisationer kan delta i den politiska beslutsprocessen. Innehållet i överenskommelsen har tagits fram i dialog med interna och externa parter under 18 månader. Varför har överenskommelsen tagits fram? Överenskommelsens syfte är att skapa en jämbördig dialog mellan sociala ekonomins olika företrädare och Västra Götalandsregionen och att öka kunskapen om respektive part. Väl fungerande samverkansformer kommer att ge bättre möjligheter att komplettera och förstärka varandras unika uppdrag och styrkor. Samverkan är helt enkelt en viktig framgångsfaktor för att nå de mål som finns formulerade i visionen om Det goda livet och i Tillväxtprogrammet för Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen kommer att leda till att vi kan lösa välfärdsfrågorna bättre. Vad innebär Överenskommelsen för Västra Götalandsregionen? För Västra Götalandsregionens del bidrar överenskommelsen till en ökad mångfald av utförare och nya sätt att arbeta, vilket i praktiken innebär ett ställningstagande om att omfördela inflytande, ansvar och delaktighet. Demokratin ökar och det blir lättare att ta vara på människors ideella engagemang och drivkraft. Överenskommelsen innebär samtidigt ett behov av att utveckla ett mer enhetligt arbetssätt tillsammans med parter inom social ekonomi. Vad innebär överenskommelsen för den sociala ekonomin? Eftersom ca 87 procent av befolkningen på något sätt är verksam inom den sociala ekonomi spelar den en stor roll som röstbärare och opinionsbildare. Genom överenskommelsen får verksamheter inom den sociala ekonomin ett ansvar och förtroende att agera. Det medför att den behöver organisera sig som en part för Västra Götalandsregionen att förhålla sig till. Företrädare för social ekonomi arbetar nu med att bygga upp en hållbar struktur så att social ekonomi, generellt, ska bli en lättare part att förhålla sig till för Västra Götalandsregionen. Detta görs genom att skapa delregionala plattformar för att kunna stödja de mindre organisationernas möjlighet till deltagande och bli en nod även för kommunerna och kommunalförbunden när de behöver nå företrädare för den sociala ekonomin. Inom de verksamhetsområden där social ekonomi är representerade erbjuds mångfald och icke vinstdrivande alternativ för entreprenörskap. Genom den sociala ekonomins arbete skapas delaktighet i det gemensamma samhällsbygget för Det goda livet i Västra Götaland.

72 Handlingsprogram för samverkan antog regionstyrelsen ett nytt program för social ekonomi i Västra Götaland Detta handlingsprogram avser främst regionutvecklingsnämndens (RUN) ansvarsområde, där det övergripande målet är att främja den sociala ekonomin och dess aktörer samt att stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i regionen. Programmet har funnits i olika versioner sedan 2007 och innefattar en rad insatsområden som genomförs i samverkan med Sociala ekonomins råd (SER). SER består av 16 representanter för social ekonomi och åtta förtroendevalda politiker från RUN. Att underteckna en överenskommelse kan ses som en del i genomförandet av programmets mål; att stärka den sociala ekonomins roll för tillväxt och utveckling i Västra Götalandsregionen. Att fortsätta utvecklingen av samverkan genom SER är också en del i genomförandet av intentionerna med Överenskommelsen. Förutom handlingsprogrammet för social ekonomi finns samverkansformer inom andra nämnder och kommittéer (pensionärs- och handikappråd). Det finns program och planer som hanterar frågor kring samverkan mellan social ekonomi och Västra Götalandsregionen som exempelvis Handlingsplan för jämlik hälsa, Kulturplan, Handlingsplan för natur och kulturturism samt Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Vilka parter undertecknar överenskommelsen? Överenskommelsen är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och aktörer inom social ekonomi som är verksamma inom Västra Götaland. De verksamheter inom social ekonomi som kan ingå i samarbetet har i första hand samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från offentlig sektor. Verksamheterna bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, trossamfund, stiftelser och liknande sammanslutningar. Det är upp till varje enskild organisation att ta ställning till om den stödjer och undertecknar överenskommelsen i sin helhet eller inte. Verksamheten skall ha ett regionalt perspektiv med syfte att verka regionalt och/eller delregionalt. Den kan också vara en paraplyorganisation som har tagit på sig röstbärarrollen för mindre förening. Mindre föreningar/sociala företag kan underteckna avtalet om de har en specifik ställning eller åtagande gentemot regionen. Inom Västra Götalandsregionen omfattar Överenskommelsen samtliga verksamhetsområden, det vill säga servicenämnden, regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, miljönämnden, utförarstyrelserna för sjukhus och primärvård, hälso- och sjukvårdsnämnderna, rättighetskommittén, folkhälsokommittén samt kollektivtrafiknämnden och samtliga regionens bolag. Överenskommelsen undertecknas formellt av regionfullmäktige. Gemensamt ansvar och åtagande Båda parter tar på sig ansvaret att sprida innehållet i överenskommelsen till ansvariga politiker och tjänstemän inom Västra Götalandsregionens samtliga verksamhetsområden samt till organisationer och föreningar. Västra Götalandsregionen och social ekonomi har olika roller. En överenskommelse innebär dock en jämbördighet som ska präglas av ömsesidighet och respekt för de olika rollerna, de olika förutsättningarna och de olika grundvärderingarna.

73 Exempel på områden att utveckla tillsammans och utbyta erfarenheter och kunskap kring är: - Tillväxt och entreprenörskap - Välfärdsutveckling - Hälsa- och sjukvård - Omsorg - Kultur - Mångfald - Infrastruktur - Rättighetsfrågor - Utbildning - Miljö Parterna i denna överenskommelse ser ett speciellt värde just i den icke vinstutdelande verksamhetsformen som organisationerna inom social ekonomi utgör. Överenskommelsen ska medverka till att förutsättningar skapas för gemensamma satsningar som leder till ökad delaktighet och minskat utanförskap samt ett hållbart samhälle. Vision Genom samarbete och aktiv dialog skapa ett hållbart samhälle med nya förutsättningar för utveckling av Det goda livet i Västra Götaland. Syfte Genom överenskommelsen skapa utrymme för ett långsiktigt samarbete och finna nya modeller för partnerskap och regelverk. Härigenom stärks demokratin och delaktigheten samt mångfalden av aktörer. Tillvarata den sociala ekonomins engagemang för hållbar utveckling i Västra Götaland. Mål - Att tillsammans arbeta fram en hållbar utveckling genom sociala, ekonomiska och ekologiska lösningar - Att tillvarata medborgarnas engagemang och delaktighet utifrån individ- och organisationsperspektiv - Att arbeta för mångfald i entreprenörskap - Att skapa strukturer för samverkan med ömsesidig respekt - Att inspirera till samarbete - Att regionen har ett enhetligt förhållningssätt gentemot social ekonomi Vilka principer bygger Överenskommelsen på? Överenskommelsen utgår från de sex principerna i den nationella överenskommelsen. Dessa har bearbetats genom dialogmöten, konferenser, möten med intressenter och samtal på olika nivåer och undersökt vad principerna innebär för Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin och hur vi kan arbeta med dem i praktiken. 1:a Principen: Dialog 2:a Principen: Långsiktighet

74 3:e Principen: Kvalitet 4:e Principen: Öppenhet och insyn 5:e Principen: Självständighet och oberoende 6:e Principen: Mångfald För varje princip anges i handlingsplanen åtgärder och ansvar för att garantera genomförande. Därefter följer fyra nivåer kring samverkan/delaktighet som indikatorer för genomförande och uppföljning. De fyra nivåerna är: - Information - Samråd - Dialog - Partnerskap Dessa fyra nivåerna utgår från den Europeiska koden, riktad till beslutsfattare och social ekonomi, som antogs vid Europarådets INGO konferens 2009 där syftet var att skapa ett effektivt verktyg för ökad medverkan i beslutsprocessen. Nivåerna ska i Överenskommelsen fungera som stöd vid val av aktiviteter och strategier för att bäst nå våra gemensamma mål. Nivåerna anger vilken form av samverkan/delaktighet man vill uppnå. Det finns alltså inget krav på att alla nivåer måste uppnås. Utifrån ovanstående ställningstaganden samt åtgärder och ansvar skall varje part svara för sina respektive åtagande. Parterna åtar sig att göra Överenskommelsen känd och verka för att stödja initiativ till partnerskap och samverkan på regional nivå. Parterna ska gemensamt kontinuerligt följa upp överenskommelsens genomförande och utveckla dess innehåll. Datum: Underskrifter

75 Handlingsplan a principen: Dialog Genom att ha dialogbaserade arbetssätt byggda på gemensamma viktiga frågeställningar lyfts fokus från ekonomi till processer. Åtgärder Öka kunskap om varandras verksamheter och särart genom att: - Kontinuerligt och systematiskt mötas och förstärka samspelet i befintliga och nya strukturer. - Identifiera gemensamma utvecklingsområden. Ansvar - Regionstyrelsen ansvarar för att upprätta en systematik kring hur möte och dialog skall se ut mellan företrädare för social ekonomi och Västra Götalandsregionen. - Respektive nämnd och kommitté inom Västra Götalandsregionen ansvarar för att utveckla dialogen med relevanta parter inom social ekonomi i enlighet med överenskommelsen och med handlingsplanen. - Social ekonomi ansvarar för att fler aktörer från social ekonomi involveras i olika samverkansoch partnerskapssammanhang. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Grunden för alla efterföljande steg. Enkelriktad information för att kunna starta och ge förutsättningar för kommunikation och samverkan. Samråd Oftast på initiativ från regionen som efterfrågar input i specifika frågor. Det kan till exempel vara remissvar, synpunkter och feedback. Fungerar bra som verktyg vid formulering, granskning, omformulering samt revidering. Dialog En bred dialog är en tvåvägskommunikation som bygger på gemensamma intressen och mål. Det kan till exempel vara större gemensamma möten/konferenser för myndigheter och idéburna organisationer. En dynamisk dialog i ett tidigt skede mellan politik och föreningsliv speglar regionens och föreningslivets likheter och olikheter. En samverkande dialog bygger på gemensamma intressen för att utveckla ett specifikt område eller lösa ett gemensamt problem, t ex utvecklande av strategier och långsiktiga mål, som leder till en överenskommelse. Partnerskap Förutsätter ett delat ansvar i varje steg, alltifrån att fastställa agendan och formulera politiken till att fatta beslut och att genomföra åtgärder. Det är viktigt att betona att social ekonomins olika verksamheter fortsätter att vara oberoende och ha rätten att agera och påverka oberoende av en partnerskapssituation. Ett partnerskap kan omfatta t ex tillhandahållande av tjänster, etablering av organ för gemensamt beslutsfattande samt olika former av resursfördelning. 2.a principen: Långsiktighet

76 Genom att skapa långsiktiga gemensamma strukturer kan vi möjliggöra för företrädare för social ekonomi att ta en tydligare roll i samhället utefter egna önskemål och förutsättningar. Den sociala ekonomi behöver synliggöras i redan etablerade strukturer.. Åtgärder - Skapa långsiktiga lösningar och arbeta för förenklingar i till exempel ansökningar och kontakter. Arbeta för ett gemensamt språkbruk som är mer tillgängligt. - Via partnerskap ge förutsättningar för att aktörer inom social ekonomi kan verka på lång sikt, genom till exempel sociala företag. Långsiktiga lösningar kan motverka socialt utanförskap. - Undersöka formerna för mer långsiktiga stödsystem/avtal/uppdrag från regionen till verksamheter inom den sociala ekonomin. - Gemensamma utvecklingsområden skall identifieras. - Skapa en organisation för en fortsatt process av överenskommelsen som inrymmer samverkansgrupp, administrativ resurs och ekonomi. Ansvar - Regionstyrelsen ansvarar för att möjliggöra att nya och/eller långsiktiga former av stöd/upphandling/avtal upprättas. - Regionstyrelsen ansvarar för att den fortsatta processen med överenskommelsen sker. - Inom den sociala ekonomin finns kompetens och organisation för att bli utförare och/eller entreprenör inom regionens verksamhetsområden. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Inbjudan till konferenser och möten där politiska förändringar och strategiska planer presenteras. Samråd Inbjudan till beredningsgrupper och politiska konstellationer samt till den sociala ekonomin för att säkerställa olika intressenters behov. Bidra med input för specifika gruppers behov och följa arbetet för att se att de beaktas. Myndigheter ska tillhandahålla information i tid om aktuella samrådsförfarande och andra former av utbyte samt garantera att det finns resurser av olika slag så att företrädare för social ekonomi kan delta på lika villkor. Dialog Utveckla samråd till att innehålla mål och regler för medverkan samt tidsramar. Se till att det skapas kommittéer och rådgivande organ som består av, eller inkluderar, företrädare för social ekonomi. Gemensamt ta fram underlag och formuleringar för partnerskap eller överenskommelser. Partnerskap Genom olika former av överenskommelser och partnerskap bistå och skapa långsiktiga nya lösningar, där åtagande och ansvar konkretiserats i avtal. Nya resursfördelningsprinciper är ett viktigt redskap för långa och hållbara avtal. 3:e principen Kvalitet

77 Offentlig sektor som samhällsstruktur är beroende av all den utveckling som sker i föreningslivet. Den ideella sektorn borgar för en god livskvalitet i samhället och ger förutsättningar för att regionens medborgare utvecklas. Den ideella sektorn innebär också en kvalitetsaspekt för hållbar utveckling i lokalsamhället, för kulturutveckling och för social hållbarhet. Åtgärder - Genom ett gemensamt långsiktigt arbetssätt förbättras kvaliteten för individ och samhälle. - Stödsystemen skall vara lättbegripliga och lätthanterliga. - Genom samverkan med verksamheter inom social ekonomi möjliggörs tillgängligheten till regionens verksamheter både geografiskt och funktionellt. - Med värdegrund som bas utvecklas kvalitetsarbetet. - Gemensamma utvecklingsområden skall identifieras. Ansvar - Respektive nämnd/kommitté i regionen ansvarar för hur kvalitet i verksamheter kan utvecklas tillsammans med parter inom social ekonomi. - Parterna inom social ekonomi ansvarar för att hålla en god kvalitet med tydlig värdegrund. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Tillhandahålla information som är under utarbetande och sörja för goda kommunikationsvägar. Samråd Möjlighet att påverka beslutsfattare före olika ställningstaganden, utifrån särintresse och expertis, vilket skapar förutsättningar för att tagna beslut är lättare att implementera. Dialog Möjliggöra och understödja den sociala ekonomins medverkan genom att den tidigt informeras och inkluderas i beslutsfaser. Dokumentation och programförklaringar ska vara lättfattliga och lättillgängliga. Partnerskap Parter inom social ekonomi ska ses som kvalitativa utförare av tjänster och samverkansparter i projekt. Tillsammans ska parterna sträva efter att skapa nya innovativa lösningar inom alla verksamhetsområden i Västra Götalandsregionen. Avtal i form av idéburna offentliga partnerskap, eller liknande, ska kunna tecknas med politikens godkännande. 4:e Principen Öppenhet och insyn

78 Terminologin måste förenklas och vara enhetlig för en ökad förståelse för varandras begrepp, vilket ökar delaktigheten och demokratin. Åtgärder - Skapa tillit och tilltro och vara tillgängliga för varandra. - Hitta formerna för ett gemensamt språkbruk. - Genom dialog och delaktighet uppnå öppenhet och insyn. - Upprätta, genom delregionala plattformar, en stödstruktur mellan den sociala ekonomin och regionen. Ansvar - Västra Götalandsregionen ansvarar för att resurser tilldelas de delregionala plattformarna för social ekonomi, vilket underlättar kommunikation mellan region, kommuner, kommunalförbund och den sociala ekonomin. - Företrädare för social ekonomi ansvarar för att upprätta och bemanna de delregionala plattformarna samt möjliggöra kommunikation mellan de olika aktörerna. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Information via e-post för aviseringar av upphandlingar, projekt och finansieringsmöjligheter. Utbildningsseminarier om särskilda ämnen som är relevanta för upphandling, finansiering och projektansökningar. Samråd Evenemang, forum, seminarier för information, samråd och diskussion kring genomförandet av politiken. Dialog Genom öppen dialog kunna diskutera effekterna av politikens beslut utan att samarbetet i övrigt påverkas negativt. Partnerskap Följa fastställda regler och förordningar utifrån ett gemensamt språk och vara transparenta organisationer. 5:e Principen Självständighet och oberoende

79 Den sociala ekonomin betraktas som fri och oberoende med hänsyn till värdegrund. Rättigheten att ge uttryck för synpunkter som skiljer sig från samverkande myndighet ska finnas utan att organisationernas ställning påverkas. Åtgärder - Genom att inbjuda till dialog och ta tillvara den sociala ekonomins åsikter och insikter ökar insyn och självständighet. - Aktörerna skall verka på likartade villkor. - Parter inom social ekonomi ges förutsättningar för att agera nyskapande som entreprenörer, förvaltare, välfärdsanordnare, inspiratörer med mera. - Översyn av regionens regelverk ska göras för att möjliggöra samspelet mellan verksamheter inom social ekonomi och regionens verksamheter. - Den sociala ekonomin ges tillfälle att bli delaktig tidigt i olika processer - Gemensamma utvecklingsområden skall identifieras. Ansvar - Regionstyrelsen ansvarar för att ge uppdrag ut i organisationen så att självständighet och oberoende för social ekonomi stärks. - Den sociala ekonomin ansvarar generellt för att utveckla verksamheter med värdegrundsbaserade insatser. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Information om de politiska initiativ som tagits samt resultaten av det. Samråd Vid samråd beakta och vara lyhörd för verksamheterna inom social ekonomin och dess värdegrund, idéer och förslag och visa ömsesidig respekt. Dialog Ha möjlighet att påverka politiken genom att kunna visa på konsekvenser av den aktuella politiken för de idéburna organisationernas medlemmar och brukare. Att ge möjlighet att utveckla nya infallsvinklar utan att fastna i traditionella regelverk som inte är anpassade för de nya utmaningar som politiken ställs inför. Reagera och vara lyhörda för specifika behov som uppstår när politiska initiativ genomförs. Partnerskap Strategiska partnerskap skapas för att genomföra önskade processer och mål. Detta kan sträcka sig från små projekt till totalansvar för genomförandefasen, där den sociala ekonomins oberoende beaktas. Administrativa och ekonomiska resurser avsätts för att kunna möjliggöra en aktiv medverkan från den sociala ekonomin. 6:e Principen Mångfald

80 Genom en överenskommelse tar vi ett gemensamt ansvar och välkomnar olika utgångspunkter. Överenskommelsen ska lägga en grund för ökad tolerans, inkludering och bygga på demokratiska värden. Ett stort utbud av aktörer inom de olika verksamhetsområdena ger förutsättningar för olika lösningar som i sin tur ger möjlighet att bryta socialt utanförskap sitt eget eller någon annans. Begreppet mångfald betyder i detta sammanhang att det offentligt finansierade välfärdssystemet välkomnar den sociala ekonomin som utförare med olika värdemässiga eller metodiska utgångspunkter. Olikheten är att betrakta som en tillgång när den bygger på demokratiska värden. Åtgärder - Det skall finnas ett urval och en mångfald av utförarorganisationer. - Upphandlingsförfarandet skall breddas för att ge möjligheter för fler aktörer. - Parter inom den sociala ekonomin ska ges förutsättningar för att utveckla integration, landsbygdsutveckling, funktionsnedsattas möjligheter, barn och ungas delaktighet i samhället med mera. - Gemensamma utvecklingsområden skall identifieras. Ansvar - Respektive nämnd/kommitté i Västra Götalandsregionen ansvarar för att se över och om möjligt initiera till en ökad mångfald i utförarleden genom samverkan med verksamheter inom den sociala ekonomin. - Den sociala ekonomin ansvarar för att en ökad kompetens skall finna sinom sektorn för att fler ska kunna bli utförare. - Samorganisering och kunskap krävs mellan organisationer för att skapa beredskap att ta ansvar i utförarledet. Indikatorer för genomförande och uppföljning Information Öppen och fri tillgång till offentliga dokument gällande till exempel upphandlingar och andra former av genomförande. Information via web och e-post för att avisera kommande projekt och utvecklingsområden. Goda exempel erbjuds via webplats. Information ska ges till de delregionala plattformarna för vidare spridning. Samråd Konferenser, forum och seminarier genomförs för att diskutera processer och finansieringsmöjligheter. Dialog Utbildningsseminarier genomförs för att öka kunskapen om upphandlingsförfaranden för att förenkla för parterna inom den sociala ekonomin att kunna vara en medverkande part i genomförandeprocesser. Nya sätt att gemensamt hitta och diskutera nya mätbara redovisningsmetoder för verksamheter inom social ekonomi identifieras. Partnerskap Strategiska partnerskap där verksamheter inom social ekonomi och myndigheter bildar partnerskap för att genomföra åtgärder. Detta kan sträcka sig från en del i ett projekt eller totalansvar för genomförande inom ett identifierat område.

81 Hur kommer uppföljning och revidering att gå till? Handlingsprogrammet kommer att granskas och omformuleras genom: - Uppföljning varje år via arbetsgrupper, utvärderingar och konferens. - Revidering genom rådgivande forum och seminarier vart tredje år. Om alla ska vara jämbördiga parter i Överenskommelsen behöver befintliga strukturer förändras och nya byggas. Annars finns risken att någon part hamnar i en för dem främmande organisation, med dess befintliga former för organisering och arbete. En överenskommelse förutsätter att en över tid gällande - samverkansgrupp finns, med lika antal representanter från social ekonomi som från Västra Götalandsregionen. Med fördel skapas denna grupp utifrån befintlig arbetsgrupp för framtagandet av Överenskommelsen, i enlighet med Uppdragshandling Överenskommelse om social ekonomi 2 maj Gruppens representantskap ska utökas. Samverkansgruppens ansvar är att: - Träffas regelbundet, 4-12 gånger per år. - Följa upp åtaganden och åtgärder via indikatorerna. - Årligen informera till respektive parter. - Revidera handlingsplanen vart tredje år. - Besluta om översyn av överenskommelsen, minst vart fjärde år. Resurser och spridning Det är inte möjligt att ha en levande överenskommelse utan att avsätta tillräckligt med resurser. För att upprätthålla arbetet med åtaganden, åtgärder, uppföljning och revidering behöver samverkansgruppen en administrativ resurs, en resurs som också kan arbeta med utveckling, information och spridning av överenskommelsen. Det krävs också en bredare grupp än bara samverkansgruppen (enligt ovan) för att sprida och förvalta överenskommelsen. En organisation för samverkan som redan finns är Rådet för social ekonomi, SER. SER behöver i en sådan funktion förändras med ett breddat representantskap från Västra Götalandsregionen. Därmed kan Västra Götalandsregionen få en direktkanal till och från överenskommelsearbetet som kan vidareinformera politiken. De idéburna organisationerna får också en direktkanal till och från överenskommelsearbetet som kan informera vidare ut till plattformarna för den sociala ekonomin i Västra Götaland.

82

83

84 Organisationskiss social ekonomi Viktiga begrepp som berör området social ekonomi Social ekonomi Organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål. Den bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn samt har allmännytta eller medlemsnytta, och inte vinstintresse, som främsta drivkraft. Civilsamhälle En arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, i vilket människor organiserar sig och agerar tillsammans för gemensamma intressen. Idéburen organisation Organisationer inom den ideella sektorn och den kooperativa rörelsen. Organisationerna kan vara vinstdrivande och har generellt någon form av mer allmänmänskliga uppdrag, utan att vara statliga eller kommunala. De är självstyrande och har ofta inslag av idealitet samt bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet. Folkrörelser Grupperingar av stora och etablerade organisationer som finns på olika nivåer i samhället, lokalt, regionalt och nationellt. Dessa organisationer är ofta demokratiskt uppbyggda, varaktiga och har en samhällsförändrande ambition. Även yngre, mer nätverksbaserade rörelser, kan inkluderas i begreppet. Förening Föreningar är öppna sammanslutningar där antalet medlemmar varierar och där medlemmarna verkar