Verksamhetsberättelsen

Transkript

1 Verksamhetsberättelsen 2014 Svenska Distriktsläkarföreningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledande faktaredovisning... 3 Allmänt om verksamhetsåret... 9 AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR Allmän vårdvalsutveckling...10 Principiell struktur för ersättningsmodeller...11 Allmänläkarens uppdrag...11 Introduktion av specialister utbildade i annat EU-/EES-land...11 IT i vården...12 Den äldre läkaren...12 Läkaren som ledare och chef...12 Vård av de mest sjuka äldre...12 Sjukskrivningsfrågor...12 FÖRBUNDSFRÅGOR Läkarförbundets fullmäktige...13 Centralstyrelsen...13 Förhandlingsfrågor...13 Etik och ansvarsrådet (EAR)...13 Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM)...14 Arbetsmiljöfrågor...14 Kontakter med andra delföreningar...14 UTBILDNING OCH FORSKNING Grundutbildning och AT...14 Vidareutbildning...14 Fortbildning...15 Forskning...16 Provinsialläkarstiftelsen...16 INTERNATIONELLA KONTAKTER UEMO...16 Nordiskt allmänläkarseminarium...16 FÖRENINGSAKTIVITETER Ordförandekonferensen...16 DLFs fullmäktige...17 Fackligt seminarium...17 Föreningens namn...17 DLFs lokalavdelningar/förbundets lokalföreningar...18 Årets Allmänläkarvän...18 KONTAKTER MED ANDRA ORGANISATIONER SFAM...18 Allmänläkarmöten...18 Övriga kontakter...18 INFORMATION Distriktsläkaren...19 Hemsidan...19 Rekrytering och kommunikation...19 ÖVRIGT Stiftelsen Svenska Distriktsläkarföreningens Samfond...20 Kassörens redogörelse...20 Förteckning över förekommande förkortningar...20 RESULTAT OCH BALANSRÄKNING DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGEN ARBETAR FÖR PROTOKOLL FRÅN FULLMÄKTIGEMÖTET

3 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Styrelsen för Svenska distriktsläkarföreningen (DLF) får i enlighet med föreningens stadgar avge följande berättelse över verksamheten och förvaltningen under tiden 1 januari till 31 december Styrelseledamöter Styrelseledamöter Mandattiden utgår Ove Andersson, ordförande Ove Andersson, ordförande 2016 Anna Segernäs Kvitting, vice ordf. Lena Ekelius, vice ordf Agneta Sikvall, sekreterare Agneta Sikvall, sekreterare 2015 Anders Nilsson, kassör Marina Tuutma, kassör 2016 Britt Bergström Britt Bergström 2016 Christer Olofsson Christer Olofsson 2016 Daniel Mella Daniel Mella 2015 Marina Tuutma Bengt Jönsson 2015 Revisorer Lennart Spång Carl-Eric Thors Revisorer Anders Nilsson Carl-Eric Thors Revisorssuppleanter Revisorssuppleanter Sten Stenberg Sten Stenberg (avled ) Per Wennerholm Per Wennerholm Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) Ledamöter i valnämnden Ann-Marie Terner Ulf Wahllöf Björn Widlund Nino Bracin (suppl.) Auktoriserade revisorer Mats Fridblom Stefan Norell (suppl.) Ledamöter i valnämnden Anna Segernäs Kvitting Ann-Marie Terner Ulf Wahllöf Nino Bracin (suppl.) FULLMÄKTIGEREPRESENTANTER I SVERIGES LÄKARFÖRBUND Ordinarie Ersättare Ordinarie Ersättare Britt Bergström Per Nordlund Britt Bergström Per Nordlund Anders Nilsson Svante Svenson Lena Ekelius Svante Svenson Christer Olofsson Ann-Christine Sjöblom Bengt Jönsson Kerstin Ermebrant Anna Segernäs Kvitting Bengt Jönsson Daniel Mella Per Wennerholm Agneta Sikvall Karin Starzmann Anders Nilsson Ann-Christine Sjöblom Daniel Mella Per Wennerholm Christer Olofsson Erica McCarthy Marina Tuutma Björn Widlund Agneta Sikvall Karin Starzman Kerstin Ermebrant Ulf Wahllöf Marina Tuutma Ulf Wahllöf 3

4 SAMMANTRÄDEN Styrelsen har under året haft 20 sammanträdesdagar; januari, februari, 2 april, 3 april (ordförandekonferens), 4 april (FM och konstituerande möte), 8 maj, augusti, 28 september 3 oktober, 12 november, november (fackligt seminarium), 11 december. ANTAL MEDLEMMAR 2014 Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets början Antalet yrkesverksamma medlemmar vid årets slut Antalet pensionerade medlemmar vid årets början 604 Antalet pensionerade medlemmar vid årets slut 600 UNDER ÅR 2014 AVLIDNA MEDLEMMAR Namn Född Anton Arff, Henån 1926 Ingemar Block, Tvååker 1938 Thomas Bongås, Gävle 1930 Ingemar Brunestam, Sjöbo 1939 Inger Dagnell, Särö 1948 Klas Elander, Linköping 1935 Fredhy Hellgren, Gustavsberg 1921 Karel Kesek, Sollefteå 1921 Hector Lerner, Gävle 1956 Kerstin Lilja, Ystad 1935 Jarmo Lintula, Arvika 1959 Bertil Pettersson, Göteborg 1929 Raili Maarit Rupp, Fagersta 1952 Johanna Sjölander, Nora 1967 Sten Stenberg, Göteborg 1944 Arne Terpe, Stugun 1929 Nils-Lennart Widding, Höganäs 1926 HEDERSLEDAMÖTER Distriktsläkaren Kerstin Ermebrant Distriktsläkaren Christina Fabian Distriktsläkaren Per G Swartling 4

5 FÖRTECKNING ÖVER ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE I LOKALAVDELNINGARNA AVDELNING ORDFÖRANDE SEKRETERARE BLEKINGE Christer Olofsson Tel: christer.olofsson@ltblekinge.se DALARNA Gunnar Svärd Björn Ställberg gunnar.svard@ltdalarna.se b.stallberg@salem.mail.telia.com GOTLAND Vilande förening Kontaktperson Per Jörneus per.jorneus@gmail.com GÄVLEBORG Vilande förening Tina Dahlin (kanslist) Gästrike Hälsinge läkarförening Tel: tina.h.dahlin@lg.se HALLAND Gunnar Claësson Mats Wasberg Tel: Tel: gunnar.claesson@lthalland.se mats.wasberg@telia.com JÄMTLAND Kerstin Ermebrant Åsa Lindblad Tel: Tel: kermebrant@gmail.com JÖNKÖPING Malin Andersson Vakant Tel: malin.andersson@lj.se KALMAR Staffan Skobe Runa Lieden Karlsson Tel: Tel: staffan.skobe@ltkalmar.se runalk@telia.com KRONOBERG Kai-Christian Reck Karin Johansson Tel: Tel: kai-christian.reck@ltkronoberg.se karin.e.johansson@ltkronoberg.se MELLERSTA SKÅNE Olof Lindqvist Jan Nalepa Tel: Tel: olof.lindqvist@skane.se jan.nalepa@skane.se NORDVÄSTRA SKÅNE Johnny Mårtensson Michael Erneholm Tel: Tel: johnny.martensson@skane.se michael.erneholm@capio.se 5

6 AVDELNING ORDFÖRANDE SEKRETERARE NORRBOTTEN Robert Svartholm Urban Mikko Tel: STOCKHOLM Magnus Sterner Lisa Hammarberg Tel: Tel: SYDVÄSTRA SKÅNE Bengt Jönsson Gustav Sundberg Tel: Tel: SÖDERMANLAND Vilande förening Kontaktperson Leif Stavåker UPPSALA Johnny Sternesjö Eva Gal Garadnai Tel: Tel: VÄRMLAND Kontaktperson Marina Tuutma Tel VÄSTERBOTTEN Nino Bracin Mante Hedman Tel: Tel: VÄSTERNORRLAND VÄSTMANLAND Vilande förening Rune Kaalhus Tel: VÄSTRA GÖTALAND Agneta Sikvall Karin Starzmann Tel: Tel: ÖREBRO Ann-Marie Terner Fernando Freire Tel: ÖSTERGÖTLAND Carin Larnert Hansson Fadi Chedid Tel:

7 AVDELNING ORDFÖRANDE SEKRETERARE ÖSTRA SKÅNE KANSLI Björn Widlund Tel: Anne-Marie Johansson Sveriges läkarförbund, Box 5610, STOCKHOLM Tel: , Fax: DLFs hemsidor och REMISSER OCH AVGIVNA SKRIVELSER Förslag för kvalitetsindikatorer för apotek Vägledning för att upptäcka våld Ansvar för läkemedelslistan Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten Kartläggning av kunskapsanalys Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Yrkeskvalifikationsdirektivet ett samlat genomförande Reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring inkl. målbeskrivning Rätt information på rätt plats i rätt tid Förslag till nya bestämmelser om läkarnas specialiseringstjänstgöring Upphävandet av Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården 7

8 STYRELSENS OCH FÖRENINGSMEDLEMMARS REPRESENTATION Centralstyrelsen (CS) Ove Andersson Rune Kaalhus Ove Andersson Marina Tuutma Läkarförbundets valberedning Björn Widlund Lena Ekelius Förhandlingsdelegationen (FD) Ove Andersson Ove Andersson Delegationen för utbildning och forskning (UFO) Britt Bergström Britt Bergström BraVå (Bra Vård för äldre) Ove Andersson Ove Andersson Arbetslivsgruppen (ALG) Christer Olofsson Christer Olofsson Etik- och Ansvarsrådet (EAR) Nino Bracin Nino Bracin Rådet för Läkemedel, IT och Medicin-teknik (RLIM) Rune Kaalhus Ingmarie Skoglund Karin Starzmann Rune Kaalhus Rikard Lövström Karin Starzmann t.o.m. sept. Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen (SPA) Ove Andersson Ingår i CS fr.o.m. maj VIS-gruppen Ove Andersson Nedlagd Allmänläkares europeiska organisation (UEMO) Provinsialläkarstiftelsen Nils Hafstens stiftelse Stiftelsen Henning och Greta Anderssons minne PAL-grupp (Patientansvarigläkare) Nationella cancerstrategins expertgrupp Ann-Christine Sjöblom Agneta Sikvall Christer Olofsson Britt Bergström Sandra af Winklerfelt, suppl. Ann-Christine Sjöblom, suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors, suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors, suppl. Agneta Sikvall Christer Olofsson Britt Bergström Sandra af Winklerfelt, suppl. Ann-Christine Sjöblom, suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors, suppl. Anna Källkvist Carl-Eric Thors, suppl. Marina Tuutma Ove Andersson 8

9 Svenska Distriktsläkarföreningen Verksamheten 2014 ALLMÄNT OM VERKSAMHETSÅRET Under 2014 har de politiska och fackliga frågorna för medlemmarna, föreningen och styrelsen i väldigt hög grad fokuserat på specialisten i allmänmedicin och primärvårdens roll, förutsättningar och uppdrag inom svensk sjukvård. Det publika arbetet har haft sin tyngdpunkt på att lokalt och nationellt driva på diskussionerna om hur vi kan bli fler specialister inom primärvården i Sverige och att vi ska ha en allt mer självklar roll som fast läkare för de patienter som har behov av en fast läkarkontakt. Under året har vi bidragit till att Läkarförbundet tagit fram en analys och utredning av resurstilldelningen och resursutnyttjandet inom svensk sjukvård samt en utredning kring situationen gällande ST i allmänmedicin och vad som behöver göras på vårdcentralen, i landstinget och nationellt för att tillförsäkra en ökad genomströmning av ST-läkare i allmänmedicin och att de får en utbildning med hög kvalitet. Under året har vi tillsammans med Läkarförbundet också deltagit i framtagandet av en medlemsenkät, som kommer att genomföras i början av Enkäten kommer att ge oss data på hur arbetsmiljö, fortbildning, uppdrag och styrning m.m. upplevs av läkaren på vårdcentralen. Styrelsen har under året arbetat med ett projekt, som vi kallat strategi allmänmedicin. I detta ligger en fortgående analys och diskussion om vad som behövs göras för att vi ska bli fler specialister i allmänmedicin i primärvården och hur vi ska kunna bli mer betydelsefulla. I det ligger att i varje sakfråga som styrelsen diskuterat om grundutbildningen, vidareutbildningen inom ST, specialistuppdraget inom primärvården, seniora läkare och andra aktuella politiska frågor så har vi analyserat dessa utifrån hur vi kan lyfta in behovet av att vi måste bli fler och allt betydelsefullare. Vi måste fortsätta att visa på fördelarna samt att vi alla måste ta ett ansvar för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. Som del i arbetet med hur antalet specialister i allmänmedicin inom primärvården ska öka så presenterade också föreningen ett förslag på sex akuta åtgärder, som behövs för att vända utvecklingen gällande bemanningen. 1. I genomsnitt behövs en allmänläkare per listade personer. Det bör vara ett tydligt nationellt mål att mer konkret arbeta gentemot. 2. Krav på att det utvecklas en nationell planerings- och prognosfunktion för bemanning och kompetensförsörjning i svensk sjukvård. Funktionen bör följa upp utvecklingen och diskutera åtgärder med huvudmännen. 3. Det behövs en utökning av antalet tjänster för läkare under specialiseringstjänstgöring (ST) i allmänmedicin. Rekryterande verksamheter måste ha ett bra och kvalitativt utbildningsklimat. 4. Maximera läkares tid med sina patienter genom att minska administrationen och registreringsbördan. Det behövs även mer användarvänliga IT-journalsystem. 5. Alla fungerande internationella system med en fast läkarkontakt är byggda på en mångfald av små och nära läkarmottagningar. Därför behövs en fortsatt utveckling mot större mångfald av vårdgivare. 6. Alla specialister i allmänmedicin i primärvården behöver garantier om kontinuerlig fortbildning. Årets arbete har också tydliggjort behovet av en nationell samordning av de viktigaste utvecklingsfrågorna. Läkarförbundets arbete har visat att det ofta föreligger stora regionala variationer gällande ST, bemanning, resurser och styrning. Data visar allt tydligare att enskilda landsting inte förmår och aldrig har förmått att ta ett ansvar för att tillgodose behovet av specialister i allmänmedicin samt ge en jämlik primärvård i Sverige. Vi fick också ett uppdrag på fullmäktige 2014 att ta fram data som visar de regionala skillnaderna och speciellt belysa effekterna för glesbygden. Arbetet påbörjades under arbetsåret. I en värld där vården och världen utanför allt mera påtagligt lyfter fram behovet av ett nytänk och nya sätt att arbeta på har föreningen under året jobbat med att bereda frågan om vårt ansvar att forma allmänläkarens uppdrag i framtiden. En diskussionsskrift har tagits fram, Allmänläkarens uppdrag och andras, tillsammans med förslag på åtgärder kring vad som behöver göras och hur det ska göras. Materialet presenterades för medlemmarna under året och skall vara en planerad aktivitet under början av 2015 riktad till medlemmar, chefer, media och beslutsfattare lokalt och nationellt. Under året har också styrelsen haft täta kontakter med SFAM gällande fortbildningsfrågan. Utifrån nya EU-förordningar och en pågående nationell diskussion så har vi diskuterat hur vi ser på kraven gällande fortbildning både för vårdgivare och för individen. Området var prioriterat under arbetsåret. En diskussion pågår nu tillsammans med SFAM gällande vår professionella syn på fortbildning, hur den registreras, följs upp och värderas. Föreningen har under året blivit engagerade som representant för primärvården i flera nationella projekt. Utredningar kring generisk förskrivning och läkemedelssamtal på apotek, 9

10 den nationella cancerstrategin och den nationella satsningen på kroniska sjukdomar är exempel på denna typ av uppdrag. Det fortsatta nationella arbetet med äldrevårds- och sjukförsäkringsfrågor är också områden där föreningens åsikter eftersökts och där vi fått möjlighet att föra fram föreningens syn på primärvårdens betydelse. I det interna arbetet har fokus legat på två saker. Dels det fortsatta arbetet med rekrytering och kommunikation. Under året godkändes i förbundet möjlighet att ansluta andra läkare som arbetar inom primärvården som associerad medlem. Åtgärden riktades främst till ST-läkare inom allmänmedicin som fr.o.m nu kan ansluta sig som associerad medlem med möjlighet att engagera sig inom föreningen både lokalt och nationellt. Vi kan konstatera att det under året tillkommit en ny lokalavdelning och att det under medlemsmötena funnits medlemmar från delar av Sverige som inte har fungerande lokala DLF-avdelningar. Föreningen har också under året blivit allt mera synligt på sociala medier. Hantering av Twitter och det fortsatta utvecklandet av hemsidan har varit återkommande frågor under arbetsåret. För att förbättra dialogen mellan styrelsen och lokalavdelningarna så har också styrelsen under året återupptagit fadderverksamheten. Styrelsen beslöt att framöver aktivt kontakta lokalavdelningarna två gånger/år. Den andra stora interna frågan var den om namnet på vår förening. Frågan om att byta namn på vår förening eller inte har under året beretts i styrelsen, via hemsidan och via en internremiss i styrelsen. Styrelsen har via våra möten med föreningens lokala företrädare fått mandat att gå vidare med ett förslag till föreningens fullmäktige att arbeta för att antalet specialister i allmänmedicin inom svensk primärvård skall uppgå till minst för att möjliggöra en primärvård med god medicinsk kvalitet och tillgänglighet, att verka för att specialisten i allmänmedicin i primärvården får en allt större roll inom svensk sjukvård. AKTUELLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFRÅGOR ALLMÄN VÅRDVALSUTVECKLING Vad skulle det kosta ert landsting att öka läkartätheten i primärvården till en kostnadseffektiv nivå? Under 2014 presenterades nya resultat kring vårdvalsreformens effekter. Läkarförbundet presenterade del 2 av den tredelade vårdvalsutvärderingen. I del 2 kunde Läkarförbundets utredare Svante Pettersson visa vad vårdvalet inte reglerar, behovet av korrekt resurstilldelning till primärvårdens breddade uppdrag. Mellan åren kunde man se att antalet primärvårdsbesök ökade i samma grad som övrig öppenvård exkl. psykiatrin minskade med motsvarande grad. Styrningen och dagens ersättningsmodeller för LOV löser inte problemet med en alltmer anemisk primärvård. Sjukvårdens huvudmän måste adressera en del svåra frågor och visa ledarskap. För DLF är det viktigt att nationell samordning av kompetensbehovet byggs upp. LOV har dock aldrig haft som syfte att skapa en ändamålsenlig resursfördelning mellan slutenvård, öppenvård och primärvård. Göran Hägglund beskrev under ett seminarium i maj 2014 syftet med LOV. Man ville stärka patientens ställning, öka mångfalden och skapa en ökad öppenhet i vården. Det sista målet ligger utanför LOV. Det har fått konsekvenser i verksamheterna genom fokus på öppna jämförelser. Den politiska visionen att ökad konkurrens i form av etableringsfrihet skulle ge en ytterligare kostnadseffektiv primärvård hålls tillbaka av strukturella och regulatoriska hinder. Konkurrensverkets (KKVs) andra utvärdering av LOV visar på en utbredd underfinansiering av primärvården och en minskad etablering av nya verksamheter de sista åren. Vidare säger KKVs utredning att det är genom läkartäthet, gott rykte och bemötande som verksamhetscheferna ser sig vinna fördelar i konkurrensen, inte genom teknik-/it-innovation. Cheferna i primärvården och DLF är eniga om att ökade resurser till primärvården genom fler distriktsläkare är en konkurrensfördel. Detta sätt att definiera vad som ger bra primärvård når sällan upp till politisk beslutsnivå. Under 2014 har bilden av vårdvalet nyanserats. Debatten om primärvården kanske har flyttats från styrning genom prestationsersättningar och ensidigt tillgänglighetsfokus till något som alltmer liknar relevant kritik som primärvårdens problem? Ett exempel på detta är den studie som presenterades av SKL i maj av Ulrika Winblad-Spångberg, docent i folkhälsa och vårdvetenskap i Uppsala. Kravspecifikationen är ofta omfattande för vissa primärvårdsvårdval. Det finns få viteskrav/regler i de fall man inte utför sitt uppdrag. Vi vet också sedan tidigare att uppföljningen och revisionen av vårdval i primärvården är svag. En typisk kravspecifikation är mellan sidor lång. Urvalet är 17 stycken för olika landsting och vårdvalsområden. Det består av krav, medeltal 224. Totalt finns det olika krav hos dessa 17 vårdvalsavtal! De allra mest förekommande kraven är: Journalhantering IT 183 Medicinska krav 165 Rapportering/registrering 141 Tillgänglighet 139 De minst förekommande kraven: Bemanning 46 Miljö 45 Personalfrågor 44 Kostnadsansvar 25 Insyn 22 Intressant var att det är processkrav som är mest förekommande (63,5 %) följt av strukturkrav (33,5 %) och resultatkrav (3,1 %). Det vill säga stort fokus på hur vi ska utföra vårt jobb! Resultaten från bemanningsenkäten visar på ett stort nationellt underskott av specialister i allmänmedicin över hela 10

11 landet. Tittar man översiktligt på bemanningskrav som LOVs regelböcker ställer runt om i landet finner man ofta en svaghet i att de utgår från en god bemanning över tid och tar inte hänsyn till en strukturell allmänläkarbrist. En hårt rationaliserad och kostnadseffektiv vård som primärvården får därför svårigheter att tackla bemanningsproblem och risken blir att problemen framförallt löses genom att patienter byter vårdcentral. Eftersom ersättningsmodellerna för primärvården till stor del utgår från kapitering kan dessa patientflöden snabbt skapa finansiella problem för verksamheten. I en hårt reglerad marknad som primärvården leder inte heller dessa patientflöden till ökad produktivitet. Vi vet dessutom att patienter byter vårdcentral främst p.g.a. rekommendation från andra, eftersom det saknas bra jämförande data på medicinsk kvalitet mellan vårdcentralerna. I slutet av 2014 påbörjade Svante Pettersson arbetet med den avslutande vårdvals- och arbetsmiljöenkäten. Den kommer att skickas ut till alla verksamma läkare i primärvården i början av DLF har aktivt ingått i arbetsgruppen och arbetat med innehållet i enkäten. PRINCIPIELL STRUKTUR FÖR ERSÄTTNINGSMODELLER Uppdraget från regeringen och sjukvårdshuvudmännen att vidareutveckla vårdvalet till fler verksamhetsområden inom öppenvård har stannat upp under Det är Stockholm, Skåne och Hallands landsting som kommit längst i att formulera förutsättningarna för vårdvalen utöver primärvård, det som ibland kallas Vårdval 2.0. Något samordnat nationellt regelverk har inte skapats, utan som tidigare har sjukvårdshuvudmännen arbetat utifrån sina lokala förutsättningar. För vårdval i specialiserad vård finns en Stockholms-modell som bygger på ersättningsprinciper och struktur från taxan, en Hallands-modell med ett förslag på en generell modell för alla vårdval med total kostnadskontroll samt en Skåne-modell som karaktäriseras som påbyggnad på primärvårdsvårdvalet. Svårigheter att hitta ett accepterat ersättningssystem utanför primärvården och bristande intresse från andra medicinska specialiteter har dämpat förändringstakten. Det som till stor del avgör vårdens innehåll är som alltid ersättningssystemen, där ersättningsnivå och ersättningsprinciper mer eller mindre riskerar att påverka den sjukvård som prioriteras och utförs. Principiellt kan man beskriva ersättningsmodellerna utifrån tre axlar där sjukvårdshuvudmännen placerar sig olika: Grunduppdrag - tilläggsuppdrag Kapitering - besöksersättning Målrelaterad ersättning/prestationsersättning traditionellt kvalitetsstyrd vård. Generellt kan man säga att hälso- och sjukvårdslagen, HSL är överordnad LOV och att ersättningssystem/regelböcker skall utgå från HSL. Ett problem uppstår när de 22 sjukvårdshuvudmännen utarbetar egna regelböcker för primärvårdens sjukvårdsuppdrag och hur det ska ersättas. På ett nationellt plan blir principen om vård på lika villkor svår att hävda. att bevaka och påverka den nationella vårdvalsutvecklingen, att verka för att specialisten i allmänmedicin och primärvården är basen för vården av den enskilde patienten i de kommande vårdvalssystemen, att verka för att kompetenskravet för fast tjänst i primärvårdsvalen skall vara specialist i allmänmedicin, att fortsatt bevaka anställnings- och arbetsmiljöförhållandena inom vårdvalet. ALLMÄNLÄKARENS UPPDRAG Diskussionen om vad allmänläkaren egentligen har för uppdrag i vården är ingen ny fråga utan en som pågått under lång tid med olika intensitet. Frågan har på ett särskilt sätt aktualiserats under verksamhetsåret, bl.a. till följd av en diskussion om arbetsfördelning i primärvården och vårt åtagande. I debattskriften Vårt uppdrag och andras, som vi publicerade i början av året, har vi utvecklat våra tankegångar och öppnat upp för en fortsatt, helt nödvändig diskussion. En diskussion som inte fokuseras på vad vi inte hinner göra utan mer på vad vi faktiskt kan göra med de resurser vi trots allt har. Vi är 16 % av läkarkåren och verkar stanna kring denna andel den viktiga frågan blir då hur dessa 16 % används på bästa sätt parallellt med den naturligtvis ännu viktigare frågan vad vi kan göra för att öka andelen. att arbeta för att andelen specialister i allmänmedicin skall öka inom svensk sjukvård, att arbeta för att specialister i allmänmedicin skall utforma sitt framtida uppdrag. INTRODUKTION AV SPECIALISTER UTBILDADE I ANNAT EU-/EES-LAND Från är Socialstyrelsen skyldiga att erkänna specialister i allmänmedicin från EU. Detta efter reprimand från Europakommissionen. För de specialister i allmänmedicin utbildade i ett annat EU-land som får svensk specialistbevis utan att ha motsvarande specialistutbildning är det arbetsgivarens ansvar att se till att de får fortbildning till motsvarande kompetens och introduktion till svensk sjukvård. Specialistutbildningar varierar både när det gäller utbildningstid och innehåll. Under hösten 2014 genomförde DLF bland lokalavdelningarna en undersökning för att se hur det ser ut på olika håll i landet. 6/8 landsting/regioner har kontroll på all nyrekrytering inom offentlig primärvård, 0/8 landsting/regioner har kontroll på nyrekryteringen hos privata vårdgivare, 0/8 landsting/regioner har ett heltäckande introduktionsprogram enligt SLFs modell, 2/8 landsting/regioner gör systematiskt individuella kompetensvärderingar enligt SLFs modell. Vi ser att arbetsgivare i Sverige fortfarande inte utvecklar system och strukturer som tar hänsyn till den individuella kompetensnivån och som ser till att läkare får kompetensutveckla sig på ett systematiserat sätt för att uppnå det kunskapsmål som är definierat för specialister i allmänmedicin och som genomgått svensk ST-utbildning. På enstaka ställen (t.ex. 11

12 Västra Götaland) finns det ett strukturerat sätt att ta hand om läkare med specialistutbildning från ett annat EU-/ESS-land, men även där ser vi svårigheter med daglig implementering. Lokala DLF- avdelningar har rapporterat om svårigheterna och DLF har bidragit med att sprida goda exempel. att följa utvecklingen av invandrande läkare från Europa och bevaka att svensk standard för specialistkompetens vidmakthålls samt att kollegor med specialistutbildning från ett annat EU-land har möjlighet till individuell kompetensutveckling och rättvisa arbetsvillkor. IT I VÅRDEN Frågor kring IT har under verksamhetsåret varit en viktig del. Styrelsen har under året tagit upp IT-frågan speciellt som ett resultat av arbetet med två motioner från 2013 års fullmäktige. Vi har under året arbetat med att bevaka IT-frågorna och att öka brukarinflytandet på nationell nivå genom deltagande i Läkarförbundets råd för läkemedel, IT och medicinteknik (RLIM) samt genom de nationella nätverk för IT-frågor som finns kopplade till RLIM och DLF. Arbetsmiljöaspekten har följts framför allt via ALG inom Läkarförbundet. DLF har engagerat sig indirekt via RLIM i arbetet gällande e-hälsoprojekt såsom din journal på nätet samt också kring IT och läkemedel som arbetet med Pascal och Nod. Vi har också lyft in behovet av att professionen måste ställa krav på hur vårdens framtida IT-lösningar måste utvecklas för att motsvara våra behov. Som en del av arbetet under året lyftes IT-frågorna i samband med fullmäktigedagarna. IT-systemens användbarhet var temat på debatten under fullmäktigemötet där behovet av ett ökat användarinflytande och en nationell styrning av vårdens ITprojekt tydligt lyftes. Som grund för årets arbete använde föreningen det arbete som gjordes på internatet och som redogjordes för i förra årets verksamhetsberättelse. att fortsätta påverka beslutsfattare på både central och lokal nivå. Detta kommer att ske både i direktkontakter och via RLIM, att entusiasmera kollegor att aktivt delta i ITs utvecklingsarbete, att belysa arbetsmiljöproblematiken som dåligt fungerande IT-system medför. DEN ÄLDRE LÄKAREN Medelåldern i allmänläkarkåren ökar sakta men säkert. Många väljer att arbeta kvar som vanligt eller med viss reducering efter pensionsåldern. Val som på de flesta håll i landet är helt avgörande för att få primärvården att fungera. Det visar sig dock redan vid en mindre uppföljning att villkoren för att arbeta vidare efter pensionen varierar en hel del mellan landstingen. Vi har därför under hösten 2014 sammanställt skriften Den äldre läkaren i primärvården arbetsvillkor, avtal m.m. Den finns att läsa och skriva ut från vår hemsida. Det är viktigt att noga följa upp vad som gäller beträffande löne- och pensionsvillkor samt vad som händer om man blir sjuk. LÄKAREN SOM LEDARE OCH CHEF Läkare är alltid ledare. Vi har den högsta medicinska kompetensen och i vårt jobb ingår såväl att leda och utveckla vården framåt som att göra det medicinska arbete dagen kräver. DLF anser att specialisten i allmänmedicin är en utmärkt ledare inom vården, men även på andra poster utanför den traditionella hälso- och sjukvården. Förutom vår medicinska kompetens är vi skolade till att ha en helhetssyn på människan och på samhället. Vi är bra problemlösare och mycket exekutiva. Vi tar ansvar och löser problem på kort eller lång sikt. Vi är vana vid teamarbete och konflikthantering. För att vården i allmänhet och primärvården i synnerhet ska utvecklas på bästa sätt krävs att vi tar ett större ansvar. Det handlar både om att värna om vår arbetsmiljö, som att leda oss själva, patienter och medarbetare såväl som att anta chefsuppdrag. Under verksamhetsåret har DLF initierat ett arbete inom ledarskap och chefskap. En artikelserie i tidningen Distriktsläkaren har startats och en ledarskapskurs, speciellt riktad till specialisten i allmänmedicin, håller på att tas fram inom ramen för Provinsialläkarstiftelsen. DLF har under året även haft kontakt med Hans Winberg från Leading Health Care och diskuterat ett samarbete. att ta fram en ledarskapskurs speciellt riktad till specialister i allmänmedicin, att fortsätta skapa intresse för ledarskap genom artiklar i tidningen Distriktsläkaren. VÅRD AV DE MEST SKÖRA ÄLDRE Frågan om vården i hemmet av de sköra äldre har varit ett arbete för att lyfta betydelsen av specialisten i allmänmedicin och primärvården. Arbetet har pågått sedan flera år tillbaka inom Läkarförbundets arbete med utredningen Varför kan inte doktorn komma som presenterades under förra året. I utredningen har betydelsen av en väl specialistbemannad primärvård med ett tydligt organisatoriskt och medicinskt ansvar för alla sköra äldre varit en bärande del. Under året har arbetet fortsatt i form av återkommande kontakter med SKL i frågor kring de mest sköra äldre samt som aktiv part i regeringens satsning på patienter med kronisk sjukdom vilket i hög grad tangerat frågorna kring de mest sjuka äldre. För styrelsen har det varit viktigt att lyfta in värdet av specialisten i allmänmedicin som den fasta vårdkontakten och att svensk sjukvård behöver fler specialister i allmänmedicin för att kunna ge en bra sjukvård för dessa patienter. SJUKSKRIVNINGSFRÅGOR Styrelsen och dess ordförande har under 2014 fortsatt haft förtroendet att representera Läkarförbundet i kontakter med regering, myndigheter och andra nationella aktörer gällande sjukförsäkringsfrågor präglades av arbetet med att utveckla 12

13 nya IT-lösningar för att underlätta, förenkla och kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen. Föreningen har under året fortsatt ingått i en referensgrupp till Försäkringskassans arbete med att utveckla en mera kund- och behovsanpassad hantering av sjukskrivningsärenden En enklare sjukförsäkringsprocess. Till detta har vi också fungerat som referent till Ineras utvecklande av nya IT-lösningar, nya íntyg för vården. Försäkringskassan har fortsatt genomförandet av pilotprojektet gällande förenklade sjukintyg utifrån den sjukskrivande läkarens professionella bedömning, varvid man planerar att under 2015 förenkla den nuvarande hanteringen med de nuvarande IT-lösningarna kopplat till en differentierad handläggning hos Försäkringskassan beroende på bedömning och behov. Ett arbete med att likrikta och minimera övriga aktörers behov av medicinska intyg har påbörjats som en del i det pågående arbetet. att fortsätta följa och påverka pågående förändringar inom sjukförsäkringsområdet, främst ur ett arbetsmiljöperspektiv. FÖRBUNDSFRÅGOR LÄKARFÖRBUNDETS FULLMÄKTIGE Läkarförbundets fullmäktige hölls i mitten av maj. Efter inledning av Marie Wedin där hon meddelade att hon avstod från att kandidera till en ny period som ordförande, hölls ett inledande anförande av WMAs ordförande Dr Margaret Mungera. Heidi Stensmyren valdes till ny ordförande med Karin Båtelson som ny förste vice ordförande. Bland fullmäktiges 50 motioner hade DLF bidragit med två. Den första tillsammans med Sjukhusläkarna, MSF och Chefsföreningen om en stadgeändring angående LFs valberedning. Motionen avslogs, men CS har för avsikt att komma med ett stadgeförslag till nästa fullmäktige i motionens anda. Den andra motionen beskrev behovet av en nationell plan för läkarförsörjningen i Sverige och den motionen bifölls. CS Föreningen har under året varit representerad av föreningens ordförande i CS samt också av Marina Tuutma, som in valdes som ledamot i CS vid Läkarförbundets fullmäktigemöte i maj. Som tidigare år har många aktuella politiska förbunds frågor berört primärvården och det allmänmedicinska ansvaret. Äldrevårdsfrågan, folkhälsofrågor, patientansvarig läkare (PAL) är exempel på frågor som hanterats inom CS och berört föreningen och som förbundet utrett och diskuterat under året. Ett viktigt arbete var system och strategier för att öka antalet STläkare i allmänmedicin, en rapport som publicerades under våren och som kommunicerades till landstingen. Frågor kring utbildning, fortbildning och forskning har bedrivits genom CS råd för utbildning och forskning, UFO, Läkemedels- och IT-frågor genom RLIM, förhandlingsfrågor genom FD, arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor genom ALG. Förbundets frågor gällande etik och ansvar hanteras av EAR. Styrelsen och föreningen har varit representerade inom UFO, ALG samt FD. Styrelsen är inte representerad i RLIM, men det finns två allmänmedicinska kollegor som är ledamöter i rådet och som styrelsen haft regelbunden kontakt med. Föreningen har inte varit representerad i EAR under de senaste åren. DLFs stadgar godkändes också under året efter det att frågan om associerad medlem utretts och diskuterats inom CS. att under kommande verksamhetsår fortsätta med att aktualisera och bevaka för medlemmarna och föreningen viktiga frågor inom CS. FÖRHANDLINGSFRÅGOR Föreningen har ett stående mandat inom Läkarförbundets förhandlingsdelegation. Verksamhetsåret var ett år utan nya förhandlingar på viktiga områden för medlemmarna. Inget nytt avtal inom den kommunala sektorn eller inom den nationella taxan förhandlades under året. Under året så hanterades det fortlöpande arbetet kring de partsgemensamma områden som skulle hanteras under avtalsperioden Det rör sig om lönebildningsfrågor, arbetstidsfrågan och fortbildningsdiskussioner. För FD har det under året varit viktigt att driva på frågan om hur den lokala löneprocessen och lönebildningen kan utvecklas, bibehålla arbetstidsregleringen med jouravtal och arbetstidens föreläggande samt att tillsammans med arbetsgivaren, SKL, diskutera hur man kan utveckla fortbildningen. Det senaste som en parallellprocess till det arbete som drivs av UFO. Detta som en konsekvens av ett tidigare yrkande från vår förening inför avtalsrörelsen Som en konsekvens av användandet av arbetsbrist som skäl till uppsägning i landet så tog DLF upp det för diskussion inom FD. Det resulterade i att förbundet skriftligen informerade delföreningarna om hur man kan hantera processer där arbetsgivaren åberopar arbetsbrist. Den för föreningen och medlemmarna viktiga frågan om integrering av specialister utbildade i annat EU-land har fortsatt hanterats inom FD efter föreningens motion till Läkarförbundet Under hösten 2014 genomfördes en nationell workshop med HR-personal inom landstingen där föreningens idéer om hur introduktion och integrering av läkare med specialistkompetens från annat EU-/EES-land bör ske. Styrelsen hade under hösten kartlagt situationen i stora delar av vårt land inför denna workshop. att via representationen i FD fortsätta att bevaka och aktivt arbeta med frågor gällande avtal och regleringen för föreningens medlemmar oavsett driftsform, anställning, arbetsmiljö, lön eller andra förutsättningar. EAR Föreningen har under året inte varit representerad i Läkarförbundets råd för etik och ansvar, EAR. Styrelsen har dock följt diskussionerna genom protokoll och andra anteckningar. 13

14 RLIM Rådet för läkemedel, IT och medicinteknik har som uppgift att: vara ett rådgivande och beredande organ till CS i läkemedels-, IT- och medicintekniska frågor i vid bemärkelse, vara remissinstans för CS och kansliet, följa utvecklingen i läkemedelspolitiska, IT och medicintekniska frågor såväl i samhället som sjukvården i stort, samt inom förbundsorganisationen, de ska också informera om och följa upp förbundets olika politiska program inom dessa områden. Läkemedel och IT är områden som hela tiden är aktuella och ofta är de nära sammankopplade. Socialdepartementet fattar kontinuerligt nya beslut och därför är arbetsbördan omfattande för rådets medlemmar. Rådet träffas fem gånger per år, men arbetar mycket under hand. RLIM svarar ofta på remisser för Läkarförbundets räkning och representerar också förbundet i både styrgrupper och projektgrupper och som exempel kan nämnas: Deltagande i arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, nationell ehälsa samrådsgruppen, Pascal/Nod-arbetet. De är med i referensgruppen i utredningen kring ett ordnat införande av strukturerade läkemedelssamtal på apotek samt utredning kring generisk förskrivning och utbyte av läkemedel på Läkemedelsverket. I bägge utredningsarbetena deltog även representanter från DLF. Rådet har också under året stämt av och inhämtat synpunkter från styrelsen kring ett förslag angående ansvaret för läkemedelslistan, ansvarat för patientens ordinerade läkemedel läkemedelslistan som publicerades av Läkarförbundet och läkemedelskommittéerna under hösten Rådet har också samrått med föreningen gällande apotekens roll i läkemedelshantering samt generisk förskrivning. DLFs styrelse är inte representerad för närvarande, men tre specialister i allmänmedicin sitter med i rådet så allmänläkarfrågorna bevakas i första hand av dessa. Två av rådets medlemmar var också med på det fackliga seminariet under hösten när bl.a. IT-frågor diskuterades. RLIM har till sig knutit ett IT-nätverk av intresserade läkare. Detta används som informell remissinstans. Under året har styrelsen också försökt väcka DLFs egna interna IT-nätverk till aktivitet som en del av att interagera med RLIM. att nära samverka med RLIM i frågor som är av vikt för våra medlemmar. ARBETSMILJÖFRÅGOR I arbetslivsgruppen (ALG) har DLF under verksamhetsåret haft möjligheter att lyfta en rad för oss viktiga frågor. Bland dessa arbetsmiljöproblem i samband med nya och förändrade datasystem, läkares arbetsrum (numera ofta betecknad aktivitetsrelaterade ytor), jämställdhetsfrågor m.m. Ett intressant observandum är att primärvårdens arbetsmiljöfrågor, till stor del beroende på bristfällig bemanning, i allt större omfattning uppmärksammas centralt i Läkarförbundet. Allt fler motioner vid Läkarförbundets fullmäktige berör helt eller delvis arbetsmiljön i primärvården och överlämnas ofta till arbetslivsgruppen för fortsatt handläggande. Läkarrollen, och läkares uppdrag, inte minst i primärvården är ett exempel på en sådan fråga, som kommer att bearbetas framöver. att även under kommande verksamhetsår aktivt driva för allmänläkarna angelägna frågor i arbetslivsgruppen. KONTAKT MED ANDRA DELFÖRENINGAR Samarbetet och kontakterna mellan förbundets olika delföreningar har under året ökat. DLF har, via ordföranden, deltagit i förbundets ordförandekonferens för att diskutera förbundsgemensamma frågor med lokalföreningar och andra yrkesföreningar. Informella möten mellan de olika yrkesföreningarna har fortsatt under året. Stadgefrågor, fortbildning samt arbetet med bemanningen i primärvården har varit ämnen som lyfts in av styrelsen i samband med dessa möten. UTBILDNING OCH FORSKNING GRUNDUTBILDNING OCH AT Redan i mars 2013 överlämnade professor Stefan Lindgren sitt betänkande För framtidens hälsa en ny läkarutbildning till regeringen. Han föreslår en omfattande förnyelse av läkarutbildningen, att den blir sexårig och leder fram till läkarlegitimation. Förändringen innebär även en bättre anpassning till EU/ EES där man i det stora flertalet länder har en sexårig grundutbildning. Stefan Lindgrens utredning har av oklar anledning fortfarande inte gått ut på remiss. Rektorerna vid de lärosäten som ger läkarutbildning och ordföranden för Läkarförbundet och UFO har i brev till förre och nuvarande utbildningsministern framfört att det är viktigt att man åter engagerar sig i frågan. Risken är annars att arbetet med att utveckla läkarutbildningen avstannar. Inga besked har kommit från regeringen och utredningen ligger fortfarande i malpåse. Vad som händer med AT i framtiden beror på vilket beslut som tas angående längden på läkarutbildningen. Läkarförbundet verkar för en sexårig grundutbildning och inrättande av ett introduktionsår efter legitimationen. BasT, som ska vara obligatorisk för att få göra ST. Grundutbildningsutredningen hade inte i uppdrag att ge förslag på utformandet av en sådan introduktion till ST, men viktigt att det arbetet påbörjas så snart som möjligt så att det inte blir ett glapp mellan legitimationen och ST. verka för att primärvårdstjänstgöring ingår som en självklar del i framtidens grundutbildning/at/bast, att specialister i allmänmedicin ingår som resurs i grundutbildningen av läkare och får skälig ersättning för sitt uppdrag. VIDAREUTBILDNING Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter för läkarnas specialiserings tjänstgöring har varit ute på remiss. Förslaget 14

15 innebär en ny indelning med specialitetsövergripande delmål (A och B) och specialitetsspecifika delmål (C). Delmålen blir fler och så även kraven på kurs. I sitt remissvar välkomnar DLF en revidering av föreskrifterna och sammanfattningsvis ställde vi oss positiva till att handledarrollen förstärks och att studierektorns uppdrag finns med i föreskriften. Däremot motsätter vi oss att man tagit bort kravet på extern granskning av verksamheter med specialiseringstjänstgöring, att man sänkt ambitionsnivån av det vetenskapliga arbetet och att tjänstgöring på vårdcentral inte finns angivet som utbildningsaktivitet. Vi anser vidare att den kommunikativa kompetensen ytterligare bör lyftas fram i målbeskrivningen för allmänmedicin och att kurserna under ST ska vara kvalitetsgranskade. Socialstyrelsen har tagit till sig av kritiken avseende slopandet av den externa granskningen och ett nytt förslag är nu ute på ytterligare en remissrunda. I det nya förslaget föreslår man att en granskning och utvärdering ska göras av en extern aktör som inte får ha ekonomisk, administrativ eller organisatorisk koppling till vårdgivaren och denna granskning bör genomföras vart femte år. Det framgår även att vårdgivaren ska åtgärda eventuella brister. DLF har i sitt remissvar uttryckt att vi är mycket positiva till detta förslag och att det innebär en bättre kvalitetsgranskning av ST-utbildningen. I Socialstyrelsens förslag ingår även att man ska införa en gemensam kunskapsbas, common trunk, för vissa specialiteter och att det ska vara färre grenspecia liteter. DLF anser att allmänmedicin skulle kunna vara en sådan gemensam kunskapsplattform för ett flertal specialiteter, vilket vi också framförde i vårt remissvar. Den ökade subspecialiseringen leder till ett minskat generalistper spektiv, vilket i viss mån skulle kompenseras av sidotjänstgöring i primärvården. En debattartikel i frågan publicerades i Läkartidningen under sommaren. Det råder en fortsatt brist på specialister i allmänmedicin och statsmakternas mål heltidsarbetande allmänläkare i Sverige 2008 har inte infriats. Under de närmaste åren väntas stora pen sionsavgångar och det är viktigt att det sker en kraftig ökning av ST-tjänster i allmänmedicin. Vårdvalsmodellerna måste utformas så att det är attraktivt att arbeta som allmänmedicinare. Ett sätt kan vara att det ges möjlighet till eget driftsansvar och att det finns fler attraktiva arbetsgivare att välja mellan. verka för att den allmänmedicinska specialiteten fortsatt håller en hög kvalitet, att rekryteringen in i specialiteten kraftigt ökas genom tillsättning av fler ST-tjänster i allmänmedicin för att uppnå målet en heltids allmänläkare per invånare, att sidotjänstgöring inom allmänmedicin blir obligatorisk för främst internmedicinska, geriatriska och psykiatriska specialiteter. FORTBILDNING Fortbildningsfrågan har varit fortsatt prioriterad. Allmänläkare har genomsnittligt mindre extern fortbildning jämfört med andra specialister och sannolika orsaker till det är bristen på specialister i allmänmedicin och att vårdvalssystemen premierar tillgänglighet och produktion. Sverige är ett av få länder inom EU som inte har någon obligatorisk uppföljning av fortbildningen och frågan har diskuterats såväl inom Läkarförbundet som i DLF om det är dags för någon form av kontroll av vår fortbildning. Det reviderade Yrkeskvalifikationsdirektivet (YKD) ålägger medlemsstaterna att vidta åtgärder som uppmuntrar fortbildning och åtgärderna ska redovisas för EU i början av I utredningen om den svenska implementeringen av YKD föreslår Utbildningsdepartementet att Socialstyrelsen bemyndigas att utfärda föreskrifter för fortbildning. Läkarförbundet ställer sig bakom förslaget och önskar en föreskrift som reglerar ansvarstagande för fortbildningen mellan huvudmän, vårdgivare och specialister och att det i vårdgivarens ansvar bör ingå ett ledningssystem där planering, budgetering och redovisning av fortbildning ingår. Det bör även ingå en extern uppföljning av att föreskrifterna efterlevs. DLF har fortsatt att samarbeta med SFAM i fortbildningsfrågan. Det är en styrka om vi tillsammans kan enas om hur vi tycker att en uppföljning av fortbildningen ska se ut, och vår ambition är att bilda en arbetsgrupp tillsammans med SFAM som arbetar vidare med en modell för uppföljning. Det norska systemet, som inte bara poängsätter kurser och konferenser utan även andra aktiviteter såsom deltagande i kollegiala grupper och sit-in hos kollegor är intressant och kan fungera som inspiration och förebild. Fortbildningen har även lyfts i avtalsrörelsen vilket resulterat i flera partsgemensamma möten med SKL. Läkarförbundet har arbetat vidare med en modell för fortbildningsinspektioner med SPUR som förebild. Modellen benämns Fortbildningsöversyn och det har under hösten gjorts piloter på fem kliniker för att testa modellen. Finjusteringar behöver göras och planen är sedan att LIPUS tar över ansvaret och erbjuder alla specialiteter att genomgå en sådan översyn. Läkarförbundet genomförde under hösten en enkät för att kartlägga hur fortbildningen fungerar inom flera av de största specialiteterna undantaget allmänmedicin. AT-rankingen är förebild och tanken är att man utifrån enkätresultaten ska kunna göra en ranking av fortbildbildningen och att denna publiceras i Läkartidningen. I ett senare skede kommer även allmänmedicin ingå i denna fortbildningsranking. En ny överenskommelse med läkemedelsindustrin innebär att möjligheten att finansiera läkares deltagande i konferenser och andra utbildningar i stort sett försvinner helt. Industrins roll i vår fortbildning har under de senaste åren successivt minskat och står nu endast för några få procent av vår totala fortbildning. Den nordiska överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad har upphävts. Bakgrunden är att det förekommit miss bruk, bl.a. inom allmänmedicin, då personer trots bristfälliga meri ter ändå lyckats få ut ett specialistbevis. verka för att läkares fortbildning får den omfattning som Läkarförbundet rekommenderar, att krav avseende tillräcklig fortbildning ska vara tydligt angivet i vårdvalens regelverk, att arbetsgivaren tar sitt ansvar för att läkare får tillräckligt med fortbildning, 15

16 att vikten av en långsiktig kompetensutveckling framhålls på alla nivåer, att utforma en modell för validering av den allmänmedicinska kompetensen. FORSKNING Samarbetet mellan staten och vissa landsting kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården regleras i så kallade ALF-avtal. Ett nytt sådant avtal blev klart under hösten och träder i kraft Huvudnyheten i det nya avtalet är att det införs en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen mäts kvaliteten genom en bibliometrisk utvärdering. Från och med 2019 införs en utvecklad modell för resursfördelning baserad på expertbedömning av olika underlag och indikatorer, såsom forskningens förutsättningar, den genomförda forskningens kliniska betydelse och en bibliometrisk utvärdering. Återkommande utvärderingar av universitetssjukvården ska säkra kvaliteten och kunna innebära att avtal med enskilda landsting sägs upp. Universitetssjukvård definieras som den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Detta innebär att även speciellt forsknings- och utbildningsinriktade vårdcentraler, ofta benämnda akademiska vårdcentraler, kan benämnas universitetssjukvård. verka för att distriktsläkare ges goda möjligheter till forskning inom ramen för sitt uppdrag, att forskning ses som meriterande för specialister i allmänmedicin, att det inrättas ST-tjänster i allmänmedicin med goda förut sättningar att bedriva forskning under ST-perioden, att det inrättas fler akademiska vårdcentraler i landet. PROVINSIALLÄKARSTIFTELSEN Provinsialläkarstiftelsen har under verksamhetsåret anordnat 6 7 kurser under våren samt lika många under hösten. Vi har haft förmånen att kunna utannonsera några nya kurser i bland annat psykogeriatrik och klin. lab.diagnostik som blivit mycket efterfrågade. Samtidigt har några kurser utgått på grund av för få ansökningar. Trots att det tillkommit några nya kurser behövs det en påfyllning av kurser, som kan vara av intresse för allmänläkarna. Det finns några på planeringsstadiet, men ytterligare kursförslag välkomnas. att fortsätta samarbetet med Provinsialläkarstiftelsen i dess arbete med att anordna för medlemmarna angelägna utbildningar. INTERNATIONELLA KONTAKTER UEMO Under nuvarande ordförandeland Ungerns sista år innan Italien tar över som ordförandeland har det som vanligt varit ett vårmöte, denna gång i Zagreb och ett höstmöte i avgående presidiums huvudstad Budapest. UEMOs strävan de senaste åren har främst varit att få allmänmedicin erkänd som en specialitet i alla Europas länder. Man arbetar också med att försöka kartlägga likheter och olikheter i allmänspecialistens uppdrag i de olika medlemsländerna, och samarbetar med WONCA och andra organ för att främja allmänmedicin. Arbetet pågår i arbetsgrupper, det finns bl a. Ad Hoc, Crossborder care, Tell me projektet, om smittskydd, Complexity om uppgiftsväxling. Frankrike har inte varit medlem under ett antal år, men nu har 24 franska allmänmedicinska föreningar slagit sig samman och invalts som observatörer till UEMOs höstmöte. att fortsatt delta i europeiska samarbetsmöten och att internationellt påverka frågor viktiga för vår profession, att bevaka och diskutera fackliga och professionella allmänmedicinska frågor med ömsesidiga och internationella aspekter. NORDISKT ALLMÄNLÄKARSEMINARIUM Under året träffades styrelserna för de nordiska allmänmedicinska föreningarna i Reykjavik för ett sedvanligt föreningsmöte. På mötet diskuterades utvecklingen i de olika nordiska länderna. DLF redogjorde för resultaten i Läkarförbundets enkäter och analyser gällande bemanning, ST och resurser inom svensk primärvård och allmänmedicin. Under mötet i Tammerfors 2013 antogs ett gemensamt uttalande i folkhälsofrågor. Det har publicerats på Nordic Forum for General Practice (NFGP) hemsida. NFGP är ett inofficiellt samarbetsforum för alla nordiska professionella allmänläkarföreningarna, SFAM i Sverige, där gemensamma aktiviteter och uttalanden hanteras. Mötet i Reykjavik diskuterade frågor kring utbildning och forskning, task-shifting och kvalitet utifrån ett allmänmedicinskt perspektiv. Glesbygdsmedicin vs allmänmedicin debatterades då utvecklandet av glesbygdsmedicin som unik specialitet är en trend som blir allt tydligare internationellt. Mötena ger information om aktuella händelser på ett bra sätt och ger föreningen möjlighet att diskutera de frågor kring primärvårdsutveckling som alla länder är berörda av. att fortsätta engagemanget och utveckla formerna för det ömsesidiga nordiska samarbetet gällande professionella och fackliga allmänmedicinska frågor. FÖRENINGSAKTIVITETER ORDFÖRANDEKONFERENSEN Förutom en bred representation från föreningens 25 lokalavdelningar, var även ett flertal föreläsare och gäster inbjudna. Svante Pettersson, utredare på Läkarförbundet, berättade först om rapporten Kostnader och produktion i primärvårdens vårdval. Daniel Albertsson, distriktsläkare och medlem i DLFs 16

17 lokalavdelning i Kronoberg, berättade om ett upprop i deras område från 70 distriktsläkare och ST-läkare i allmänmedicin och hur de vill förändra vården och skapa förutsättningar för en välfungerande primärvård. Under eftermiddagen hölls ett seminarium om den framtida utvecklingen av fortbildning för läkare. Linn Bladh, utredare på Läkarförbundet, Evita Zoukas från Sjukhusläkarna och Anders Henriksson, landstingspolitiker i Kalmar län, deltog i seminariet. att fortsätta med ordförandekonferenserna, som utgör en värdefull direkt länk mellan lokalavdelningarna och DLFs styrelse. DLFs FULLMÄKTIGE Fullmäktigemötet hölls traditionsenligt i april på Spårvagnshallarna i Stockholm. På årets fullmäktigemöte hamnade IT-frågan i centrum. Inbjudna var Martin Andreasson (m), ordförande för Inera, samt Jonas Söderström, informationsarkitekt och författare till boken Jävla skitsytem. Hederspriset Årets Allmänläkarvän tilldelades Svante Pettersson, utredare på Läkarförbundet. Tre motioner hade inkommit, två från Jämtland. Den första med begäran om utredning angående behovet av ST-läkare i allmänmedicin, den andra angående att glesbygden förlorar medel till storstadsregionerna. Uppsala önskade att DLF verkar för att minska läkarnas administrativa börda. I samtliga fall biföll fullmäktige styrelsens svar på motionerna. Styrelsen önskade bifall och fick detta för en stadgeändring som medför att föreningen kan ha associerade medlemmar och man fick även bifall för en proposition om att kunna använda föreningens kapital till tidsbegränsade projekt. Anders Nilsson avgick från styrelsen och som ny kassör invaldes Marina Tuutma. Även Anna Segernäs Kvitting avgick. Som vice ordförande invaldes Lena Ekelius och som ny styrelsemedlem Bengt Jönsson, båda från Skåne. Ove Andersson omvaldes som ordförande, Britt Bergström och Christer Olofsson omvaldes som ledamöter. att fortsätta med fullmäktigemöten på våren och presentera verksamhetsberättelse och verksamhetsplan i nuvarande form. FACKLIGT SEMINARIUM DLFs fackliga seminarium genomfördes traditionsenligt på Steningevik. Ett drygt 20-tal representanter från föreningens lokalavdelningar deltog. Seminariets mest betydelsefulla del var som vanligt den traditionsenliga gruppdiskussionen som i år på lokalavdelningarnas begäran kom att hantera frågan om hur vi gör allmänmedicinen och primärvården starkare. Sammanfattningsvis behövs insatser göras på alla plan allt ifrån den enskilde läkaren till nationella beslutsfattare med allt från vårt varumärke, arbetsmiljö, utbildning/fortbildning och skapa en starkare primärvård. Föreningen behöver både lokalt och nationellt hjälpas åt i detta arbete. Under seminariet så diskuterades också en av de framtidsfrågor som kommer att bli allt större de närmaste åren, vårt sätt att dokumentera och strukturen på framtidens journal. En rapport från Socialstyrelsen, som presenterades av utredaren och läkaren Carina Zetterberg, samt en framtidsblick av Johan Månflod, specialist i allmänmedicin och forskare inom området, fick ligga till grund för information och diskussion i ämnet. Dagens system är en patientsäkerhetsrisk och alldeles för ålderdomligt för dagens vård och de möjligheter som skapas genom IT-utvecklingen. Årets allmänmedicinske vän, Svante Pettersson, informerade om det pågående arbetet med att ta fram en medlemsenkät till början av nästa år. Enkäten är en ytterligare aktivitet för att klarlägga och lyfta situationen i primärvården och kommer att gå ut till alla specialister i allmänmedicin och ST-läkare. Den ska lyfta frågor kring uppdrag, arbetsmiljö, fortbildning, IT samt styrning. På mötet diskuterades hur vi tillsammans skulle kunna hjälpa till med information och även sprida resultatet av denna enkät nästa år. Under hösten så gjordes också en kartläggning över hur introduktionen av specialister från annat EU-/EES-land fungerar i Sverige idag. Ordföranden redogjorde för resultatet som under hösten skulle presenteras på en workshop i frågan som arrangerades av SKL. I samband med det så kunde också DLF Östergötland redogöra för hur man kunnat få arbetsgivaren att ta fram en policy, som ska ligga till grund för landstingets fortsatta arbete i frågan. Seminariet diskuterade också frågan om föreningens namn som varit ute på remiss inom föreningen under hösten. Efter genomgång av remissvaren och diskussioner i styrelsen så föreslogs namnet Primärläkarna. Styrelsen fick i uppdrag att gå vidare med frågan för ett slutgiltigt beslut av fullmäktige Seminariet redovisades som vanligt i Distriktsläkaren nr 6/2014. att fortsätta med de fackliga seminarierna och låta diskussionerna i smågrupper ske kring specifika frågeställningar, att stimulera deltagandet i seminariet genom att lokalavdelningar får möjlighet att anmäla fler lokalaktiva styrelsemedlemmar, speciellt ST-läkare. FÖRENINGENS NAMN Frågan om föreningens namn började diskuteras under verksamhetsåret 2013 och intensifierades under verksamhetsåret inför ett slutgiltigt ställningstagande vid fullmäktige Diskussionen utgick från styrelsens unisona uppfattning att namnet är otidsenligt och att det bland annat inte representerar medlemmarna som i allt högre grad är privata och inte har någon koppling till tidigare uppdrag som distriktsläkare. Under 2014 fördes diskussionen genom att medlemmen under året hade möjlighet att ge synpunkter på föreningens hemsida samt en internremiss i föreningen under hösten. Resultatet presenterades för våra lokala företrädare under det fackliga seminariet för ett ställningstagande till om styrelsen skulle föreslå ett namnbyte vid nästa fullmäktige. Efter diskussion enades föreningen om att lyfta namnet Primärläkarna som 17

18 förslag. Namnet skulle representera och tydliggöra primärvårdsläkarens uppgift gentemot individ, sjukvårdsorganisation och samhället. Samtidigt ansåg styrelsen att det var nödvändigt att skapa ett föreningsnamn som inte skulle kunna förväxlas med vår kompetens och professionella identitet samt göra oss tydliga utåt. DLFS LOKALAVDELNINGAR/ FÖRBUNDETS LOKALFÖRE NINGAR Distriktsläkare från lokalföreningarnas styrelser där lokalavdelningarna är vilande har inbjudits till det fackliga seminariet och vårt fullmäktigemöte. DLFs styrelsemedlemmar har genom sina uppdrag som faddrar under året fortlöpande hållit sig informerade om det lokalfackliga arbetet. Vår bristande IT-miljö har varit ett problem, som flera lokalavdelningar tagit upp med faddrarna. Den höga medelåldern i lokalavdelningarnas styrelser samt det svaga intresset för lokalfackligt arbete har varit andra dilemman man brottats med lokalt. att arbeta för ett ökat fackligt engagemang lokalt genom att uppmuntra lokalavdelningarna att engagera yngre medlemmar och ST-läkare i frågor som rör det centrala och lokalfackliga arbetet, att fortsätta delta i möten i lokalföreningar och lokalavdelningar och informera om och diskutera frågor av värde för medlemmarna. ÅRETS ALLMÄNLÄKARVÄN Svante Pettersson, utredare på Läkarförbundet, fick priset för sitt stora engagemang under många år för primärvårdens sak, från arbete i Fammi till dagens enkätarbete på Läkarförbundet. Motiveringen löd: Svante har genom större delen av sitt yrkesliv oförtrutet drivit frågor för svensk primärvårdsutveckling med allmänläkarnas bästa för ögonen. Kunskapsfrågor har alltid legat Svante nära. Hans sätt att bygga upp och driva projekt har varit och är ytterst framgångsrikt. Senaste exemplet på detta är undersökningen om allmänläkarnas arbetstider och arbetsinnehåll. Han har en förmåga att få andra att känna sig sedda och varit/är ett stort personligt stöd för många kollegor. Han har också förmåga att få massmedial uppmärksamhet kring allmänläkarnas situation. Ett personligt engagemang, uthållighet och visioner för att få en fungerande primärvård för Sveriges befolkning måste lyftas fram. Han är en sann allmänläkarvän. att fortsätta att dela ut priset och premiera personer som agerar för allmänmedicinens sak. KONTAKTER MED ANDRA ORGANISATIONER Samarbetet och kontakterna mellan förbundets olika delföreningar har under året ökat. DLF har via ordföranden, deltagit i förbundets ordförandekonferens för att diskutera förbundsgemensamma frågor med lokalföreningar och andra yrkesföreningar. Informella möten mellan de olika yrkesföreningarna har fortsatt under året. Stadgefrågor, fortbildning samt arbetet med bemanningen i primärvården har varit ämnen som lyfts in av styrelsen i samband med dessa möten. SFAM SFAMs och DLFs styrelser har som tidigare år träffats två gånger. Bl.a. har styrelserna områden där bägge föreningarna har drivit arbeten, t.ex. fortbildning och äldrevård. Styrelsens grundsyn är att de båda organisationerna behövs för att föra fram de allmänmedicinska frågorna utifrån olika perspektiv. En bra dialog mellan föreningarna är nödvändig. Även detta år har vi tillsammans med SFAM haft en arbetsgrupp där vi kunnat ge synpunkter på det utvecklingsarbete, som SFAM gjort i fortbildningsfrågorna. Under året har de viktigaste frågorna gällt kravet på att säkerställa och granska fortbildning och behovet av ett fungerande system för kompetensutveckling. Man har under året sett ett behov att formalisera diskussioner och bygga upp ett mer formaliserat samarbete gällande den fortbildningsstruktur som SFAM håller på att utveckla. Föreningen deltog i svenska allmänläkarkongressen samt på SFAMs fullmäktige i Västerås. Som vanligt uppmärksammades alla nyexaminerade specialister i allmänmedicin av föreningen med en present i samband med kongressen. att regelbundet fortsatt träffa SFAM för samverkan i viktiga frågor. ALLMÄNLÄKARMÖTEN DLF har varit representerade på årets Allmänläkardagar i Göteborg där vi både hade ett informationsbord och två styrelseledamöter framträdde. Vi har deltagit i SFAM kongress i Västerås, på LF och Läkaresällskapets etikdag, som denna gång handlade om patientdelaktighet. att fortsatt delta i allmedicinska möten och att påverka frågor, som är viktiga för vår profession. ÖVRIGA KONTAKTER Förutom tidigare redovisade kontakter har föreningen och styrelsen varit engagerade i andra arbeten och uppdrag. Här kommer en sammanfattning av årets åtaganden. DLF fortsätter att stödja projektet Nationellt primärvårdsregister. Föreningen har ställt sig bakom arbetet med att utveckla ett kvalitetsregister utifrån allmänmedicinskt förhållningssätt vars syfte primärt är att stödja internt kvalitetsarbete och allmänmedicinsk forskning och är sedan tidigare med i en större informell referensgrupp för detta projekt. Föreningen deltog, som representanter för Läkarförbundet, i Almedalen. Många informella kontakter togs med politiker och andra beslutsfattare. Föreningen deltog i en debatt gällande folkhälsofrågor och förde fram synpunkter i andra debatter 18

19 rörande primärvårdsfrågor, som t.ex. fortbildning. DLF har under året anslutit sig till två tvärprofessionella nätverk inom folkhälsoområdet. Tobacco Endgame med mål om att få ett politiskt beslut att fasa ut rökningen i Sverige fram till 2025 samt NCD-nätverket. NCD nätverket (Non Communicable Diseases) är ett tvärprofessionellt nätverk bestående av knappt 25 organisationer som försöker förmå beslutsfattare att bedriva ett aktivare samhällsarbete gällande folkhälsofrågor. Föreningen har deltagit som part eller informell diskussionspartner för regeringen, myndigheter och huvudmän. Vi kan nämna Läkemedelsverkets arbete kring läkemedelssamtal på apotek och generisk förskrivning. SKLs arbete med vården av de mest sjuka äldre, regeringens arbete med donationsfrågor samt kommande satsning på individer med kronisk sjukdom. Föreningens ordförande har också invalts i expertgruppen för den nationella cancersatsningen för att lyfta in specialisten i allmänmedicins förutsättningar och möjligheter i framtidens nationella cancerstrategier. Socialstyrelsen har också träffat företrädare för styrelsen gällande primärvårdens roll angående stöd till barn och anhöriga vid svår sjukdom. INFORMATION DISTRIKTSLÄKAREN Vår tidning Distriktsläkaren, som i flera tidigare läskretsundersökningar framstått som en läsvärd facklig tidskrift, har under verksamhetsåret utgivits med sex nummer varav alla utom ett varit temanummer. Layout och tryckning har av Mediahuset (som svarar för produktionen av tidningen) flyttats till ett nytt tryckeri. Utöver viktiga fackliga frågor har vi i tidningen försökt beskriva intressanta medicinska teman. En satsning som visat sig vara mycket uppskattad. Vi har även haft några fasta temarubriker som Information från styrelsen, Bokrecensioner, Ledare samt Redaktören har ordet. Vi har även i redaktionsrådet bestämt att i kommande nummer ha ytterligare fasta och återkommande teman som Ledarskap samt Arbetsmiljöfrågor. Det händer mycket både i och utanför primärvården som berör vår verksamhet. Vi är övertygade om att det finns ett stort behov av tidningen Distriktsläkaren även framöver och vi avser att arbeta hårt för att på ett fullödigt sätt spegla denna utveckling. att under kommande verksamhetsår fortsätta att ge ut sex nummer av tidningen Distriktsläkaren och bland dessa även fortsätta med temanummer. HEMSIDAN OCH Hemsidan ska utvecklas i form och innehåll. Den ska vara modern, uppdaterad och relevant. Vår hemsida ska vara välbesökt och medial. För att arbeta mot dessa mål har nyheter fortlöpande publicerats under året. För att öka informationsinnehållet på startsidan har två tekniska funktioner lagts till. En Twitterprompt finns nu för svdlf på startsidan och bidrar till att göra styrelsens arbete mer synligt. Den andra funktionen är RSS-flöden. Den används för att fånga upp dagsaktuella händelser automatiskt från Läkarförbundets och Dagens Medicins hemsidor. Med hjälp av analysinstrumentet Google statistics kan man utläsa följande trafik på hemsidan. Antalet besökare Antal unika besökare Antal sidvisningar Mest besökta sida (efter startsidan): distriktslakaren (tidningen) Sidornas besökare befann sig längst tid på: samt Tidningen Distriktsläkaren finns som tidigare år att ladda ner från hemsidan. Den tidigare hemsidan kvarstår som en mer formell sida underställd Läkarförbundets portal och fortsätter att innehålla information som t.ex. styrelsen, information från Läkarförbundet etc. att fortsätta arbetet med att utveckla både den nya och den tidigare hemsidan till välfungerande informationskanaler. att öka antalet besök till REKRYTERING OCH KOMMUNIKATION För att förstärka organisationen DLF internt och externt anser DLFs styrelse att ett ökat fokus bör ligga på att utveckla organisationens varumärke. Detta för att få en tydligare profil och större slagkraft. En stärkt organisation torde även rendera fler medlemmar. DLFs styrelse har under året utrett ett namnbyte, detta då namnet Distriktsläkarföreningen är förlegat och då namnet tenderar att exkludera potentiella medlemmar. En stark organisation kräver ett tydligt och slagkraftigt namn. På årets fackliga seminarium presenterades namnet Primärläkarna, ett namn som symboliserar vår roll i vårdkedjan och vår viktiga position. Vi är patientens primära läkare. Namnet är inte menat att ersätta vår befattning specialist i allmänmedicin utan är namnet på vår fackliga organisation för specialister verksamma i primärvården. Ett antal projekt syftande till att öka det fackliga engagemanget har initierats, de flesta syftande till att stärka lokalavdelningarna och stimulera deras arbete, inte minst avseende rekrytering. Vi har under året diskuterat att ta fram en kurs för nya lokalaktiva. DLF fortsätter även att bedriva ett arbete syftande till att öka antalet specialister i allmänmedicin, genom dialog och påverkansarbete, men också genom att fortsätta påvisa primär- 19

20 vårdens viktiga roll och behov av ökade medel. Detta framkom inte minst i den utredning som Riksrevisionsverket genomfört i slutet av I tidningen Distriktsläkaren kommer DLF att lyfta fram förebilder inom allmänmedicin och presentera intervjuer under titeln Min karriär. att utveckla organisationens arbetssätt och kommunikation för att bättre nå ut med vårt budskap, att fortsätta arbetet med att öka rekryteringen både till DLF och till specialiteten allmänmedicin. ÖVRIGT STIFTELSEN SVENSKA DISTRIKTSLÄKARFÖRENINGENS SAMFOND DLF förvaltar Samfonden. Ur fonden skall det delas ut medel till behövande medlemmar eller medlemmars efterlevande. Fonden skall även bereda distriktsläkare medel för utbildnings-, utvecklings- och forskningsverksamhet. Medlen i fonden är placerade till en låg risk har varit ett bra börsår. Detta avspeglar sig i den värdeförändring som skett i Samfondens innehav. Vi fick 13 ansökningar och det är dubbelt så många som år Totalt kr har delats ut till fem sökande: Anna Nager beviljades kr, Pär E:son Jännersjö kr, Ann-Charlotte Eriksson kr, Bodil Heijbel kr och Sven Wåhlin kr. Styrelsen delar i princip ut föregående års avkastning, en princip vi avser att fortsätta med. att bevaka den ekonomiska utvecklingen i fonden, att vidmakthålla och ytterligare förbättra kunskapen hos våra medlemmar om möjlighet att erhålla medel härifrån. KASSÖRENS REDOGÖRELSE DLF har en stabil ekonomi. Intäkter och kostnader följer i stort sett vad som budgeterats. Vi ser en tendens att medlemsintäkterna minskar på grund av att antalet verksamma medlemmar minskar, det vill säga andelen av medlemmar som är befriade från medlemsavgift ökar. Föreningens tidning Distriktsläkaren ges ut utan kostnad för föreningen och tillför istället nettoinkomster. Resultatet av själva verksamheten följer i stort budget. Av DLFs ekonomiska tillgångar är ca 50 % placerade i aktier och 50 % i räntebärande tillgångar. Styrelsen har valt att ha en försiktig strategi eftersom vi ser att uppgångar snabbt kan förbytas i nedgångar. Några omdispositioner har gjorts i portföljen för att DLF skall ha ett så gott resultat som möjligt. DLF har för närvarande en kassa som är betryggande. Arbetet med överföringen av lokalavdelningarnas tillgångar till DLF centralt är slutfört. Vi har försökt att prioritera kvartalsrapporter till lokalavdelningarna. Börsutvecklingen kommer vi naturligtvis att fortsatt följa. Styrelsen kommer även framöver att göra så säkra placeringar som möjligt. Medlemsutvecklingen är A och O för föreningens fortsatta ekonomi och möjlighet att verka, varför stor uppmärksamhet måste ägnas åt denna utveckling. Styrelsen har tagit fram riktlinjer för projektarbetet. att agera så att medlemmarnas medel hanteras så säkert och ekonomiskt klokt som möjligt. Målsättningen skapar en långsiktig, trygg ekonomisk grund att stå på för föreningen. FÖRTECKNING ÖVER FÖREKOMMANDE FÖRKORTNINGAR AJ ALF ALG AT BasT CNI CS DLF EAR FD GP/FM HSL KKV LIPUS LOV MSF NCD NFGP PAL PP RLIM SFAM SFLF SKL SLCF SLF SoS SPA SPUR ST SYLF TLV Avdelningen för Arbetsliv och Juridik Avtal om läkarutbildning och forskning Arbetslivsgruppen Allmäntjänstgöring Bastjänstgöring Care Need Index Centralstyrelsen Svenska Distriktsläkarföreningen Etik- och Ansvarsråd Förhandlingsdelegationen General Practice/Family Medicine Hälso- och sjukvårdslagen Konkurrensverket Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården Lag om valfrihetssystem Medicine Studerandes Förbund Non Communicable Diseases Nordic Forum for General Practice Patientansvarighets lag Avdelningen för Politik och Profession Rådet för Läkemedel, IT och Medicinteknik Svensk förening för allmänmedicin Svenska företagsläkarföreningen Sveriges Kommuner och Landsting Chefsläkarföreningen Sveriges Läkarförbund Socialstyrelsen Sjukvårdspolitiska arbetsgruppen Läkarförbundets och Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet Specialiseringstjänstgöring Sveriges Yngre Läkares Förening Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket UEMO Union Européenne des Médecins Omni - practiciens UFO VIS YKD Utbildnings- och forskningsdelegationen Vårdval i öppen specialistvård Yrkeskvalifikationsdirektivet 20