Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete

Transkript

1 Vägledning för Systematiskt arbetsmiljöarbete

2 INNEHÅLL Del 1: Vad är ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Varför ska vi ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete? 5 Vem ska göra vad? 5 Hur börjar vi? 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete steg för steg 6 1. Undersök arbetsförhållandena och kartlägg riskerna 6 2. Bedöm hur allvarliga riskerna är 8 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp 8 4. Åtgärda de risker ni har hittat 9 5. Gör en handlingsplan för det ni inte åtgärdar genast 9 6. Följ upp vilka resultat åtgärderna får 9 7. Gör en arbetsmiljöpolicy Gör en uppgiftsfördelning Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får de kunskaper de behöver 10 Del 2: Vad gör vi sedan? Det löpande arbetsmiljöarbetet Följ upp arbetet årligen 13 Ta hänsyn till arbetsmiljön i det dagliga arbetet 13 Ta hänsyn till arbetsmiljön när något ändras i företaget 13 Fördela ansvaret genom tydlig uppgiftsfördelning och delegering 13 Agera vid arbetssjukdomar, olyckor eller tillbud i arbetet 14 Skapa rutiner för förebyggande åtgärder och rehabilitering 15 Sätt mål för arbetsmiljön 16 Ta fram de dokument som krävs 16 Underhåll er utrustning 16 Samordna skyddsåtgärderna vid entreprenadarbeten 17 Utbilda och informera personalen 19 Del 3: Exempel och checklistor Exempel: Kartläggning av arbetsmiljön 21 Checklista: Riskbedömning 22 Checklista: Handlingsplan 23 Exempel: Policy och mål för arbetsmiljön 24 Checklista: Fördelning av arbetsuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet 25 Checklista: Uppföljning av arbetsmiljöarbetet 26 Exempel: Delegering av arbetsuppgifter på arbetsmiljöområdet 27 Checklista: Underlag för inköp 28 Checklista: Introduktion av nyanställda 29 Referenser 30

3 Foto: Boliden, Stefan Berg Bra arbetsmiljö lönar sig En bra arbetsmiljö bidrar till bättre kvalitet, ökad produktivitet och god hälsa för de anställda. På alla arbetsplatser ska man arbeta systematiskt med arbetsmiljön så att de anställda inte skadas, blir sjuka eller mår dåligt. Arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att skapa en god arbetsmiljö. Använd gärna denna vägledning när ni upprättar era system för att säkra och förbättra arbetsmiljön på ert företag. Industriarbetsgivarna och IF Metall har tillsammans tagit fram vägledningen, som består av tre delar. Del 1 består av en beskrivning av hur du kommer igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Del 2 är ett stöd för det löpande arbetsmiljöarbetet. I del 3 hittar du praktiska checklistor och exempel på hur ni kan utforma era dokument om arbetsmiljöarbetet. Dokumenten hittar du digitalt på under fliken Material. På Stål och Metall Arbetsgivareförbundets, Skogsindustriernas samt SVEMEKs avtalsområden finns centrala avtal om riktlinjer för arbetsmiljö, företagshälsovård och lokal samverkan i arbetsmiljöfrågor. Dessa finns angivna i respektive kollektivavtal. Arbetsmiljölagen ålägger arbetsgivaren ett omfattande ansvar för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö säkras och kraven i lagar och föreskrifter uppfylls. Arbetsgivaren ska sätta mål för företagets arbetsmiljöarbete och ta fram handlingsplaner med åtgärder som behövs för att nå målen. Arbetsgivaren ska också följa upp om åtgärderna lett till de resultat som var tänkta. Detta beskrivs i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1).

4 Vad är ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbetet ska vara en naturlig del av det dagliga arbetet. Ni arbetar systematiskt med arbetsmiljön genom att undersöka och bedöma risker, åtgärda dem och följa upp arbetet. Det gäller att ni uppmärksammar och tar hänsyn till både psykologiska, sociala, fysiska och tekniska förhållanden. Ert arbetsmiljöarbete ska omfatta även det arbete som inte utförs på en fast arbetsplats, som transporter och arbete i hem. 4 Foto: Boliden, Stefan Berg

5 Varför ska vi ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete? Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan ni: upptäcka och åtgärda risker i arbetet i tid förebygga att arbetstagarna drabbas av olycksfall, sjukdom eller andra negativa följder av arbetsmiljön motverka stress, driftsstörningar och kvalitetsförsämringar minska sjukskrivningarna öka produktiviteten och förbättra kvaliteten få större ordning och reda i hela företaget öka trivseln och engagemanget i arbetet få ett gott anseende, så att ni lättare kan behålla och rekrytera personal uppnå bättre ekonomiskt resultat i företaget Att undvika skador och sjukdomar genom kloka beslut, ger bättre ekonomi och trivsel i företaget. VEM SKA GÖRA VAD? Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Företagsledningen och övriga chefer ska känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra och effektivt sätt. Arbetstagarna har också ett ansvar att medverka i arbetsmiljöarbetet, till exempel genom att rapportera risker, sjukdomar, olycksfall och tillbud. Arbetstagare ska delta i genomförandet av de åtgärder som behövs samt följa givna föreskrifter, använda skyddsanordningar och iaktta försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att arbetsgivaren och de anställda samverkar i arbetsmiljöarbetet. Det kan till exempel ske genom arbetsplatsträffar och att man gemensamt undersöker arbetsmiljön.... Läs Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Skyddsombudet är med och planerar och deltar i arbetsmiljöarbetet, till exempel när ni på företaget undersöker arbetsförhållandena, planerar åtgärder och gör årliga uppföljningar. I skyddsombudets uppgift ingår att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och att vända sig till arbetsgivaren med begäran om att vidta de åtgärder som kan behövas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Detta gäller inte bara skyddsåtgärder för de anställda arbetstagarna, utan även för inhyrda och entreprenörer. Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan undersöka er arbetsmiljö, bedöma risker eller göra hälsokontroller. Den kan också föreslå åtgärder och utbilda er personal. 5

6 Hur börjar vi? Systematiskt arbetsmiljöarbete steg för steg Följ punkterna nedan som en hjälp att komma igång med ert arbetsmiljöarbete. På de kommande sidorna går vi igenom punkterna steg för steg. 1. Undersök arbetsförhållandena och kartlägg riskerna 2. Bedöm hur allvarliga riskerna är 3. Bestäm vem som ska åtgärda och vem som ska följa upp 4. Åtgärda de risker ni har hittat 5. Gör en handlingsplan för det ni inte åtgärdar genast 6. Följ upp vilka resultat åtgärderna får 7. Gör en arbetsmiljöpolicy 8. Gör en uppgiftsfördelning 9. Se till att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet får de kunskaper de behöver Förebygg skador och långtidssjukskrivningar: upptäck varningssignalerna tidigt. 1. UNDERSÖK ARBETSFÖRHÅLLANDENA OCH KARTLÄGG RISKERNA Det gäller att ni tar reda på vilka risker som finns i arbetet, så att ni kan åtgärda dem så snart som möjligt. Då kan ni förebygga att anställda skadas, blir sjuka eller far illa på något annat sätt. I det dagliga arbetet kommer det ofta fram hur personalen mår. Stor korttidsfrånvaro, vantrivsel eller relationsproblem är varningssignaler om att det kan finnas risker och problem i arbetsmiljön. Exempel på faktorer som kan påverka arbetsmiljön: arbetsledningen arbetsuppgifternas innehåll arbetsmängden arbetsställningarna och arbetsrörelserna arbetsorganisationen belysningen möjligheten till inflytande maskinerna och utrustningen handlingsutrymmet buller samarbetet vibrationer arbetstiden farliga ämnen arbetstempot värme och kyla 6

7 Det är inte alltid ni kan upptäcka risker när de uppstår. Därför behöver ni regelbundet undersöka arbetsförhållandena, genom till exempel: skyddsronder eller arbetsmiljöronder arbetsplatsträffar där ni diskuterar arbetsmiljön frågor vid medarbetar- och utvecklingssamtal intervjuer med arbetstagarna och skyddsombuden (eventuellt frågeformulär till de anställda) mätningar, till exempel buller. För att göra en systematisk riskbedömning finns olika metoder, till exempel arbetssäkerhetsanalys (ASA) eller avvikelseanalys. Fler exempel hittar du hos Arbetsmiljöverket och Prevent. När er personal ska arbeta på annat håll ska arbetsgivaren på förhand ta reda på hur arbetsmiljön är där, till exempel genom att besöka arbetsplatsen eller intervjua representanter därifrån.... Läs Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är sällan så att det bara finns en enda orsak till risker. Därför är det viktigt att ni tar reda på alla förhållanden som kan innebära risker för arbetstagarna. En del arbetsuppgifter och arbetssituationer är särskilt riskfyllda, till exempel reparations- och underhållsarbete, störningar och haverier i maskiner. Grupper som minderåriga och gravida kvinnor kan dessutom vara särskilt utsatta. Inför kartläggningen av er arbetsmiljö bör ni besvara följande frågor: När ska vi göra kartläggningen? Vilka ska medverka? Hur ska kartläggningen gå till? Har vi erfarenheter från tidigare kartläggningar, arbetsmiljöundersökningar och mätningar? Har vi uppgifter om tidigare tillbud eller skador i arbetet? Har vi uppgifter om sjukskrivningar? Vilka checklistor är bra att använda? Finns något lämpligt material från branschen? Vilka regler och föreskrifter om arbetsmiljö gäller för oss? CHECK- LISTA 7

8 Det finns flera informationskällor som ni kan utgå från när ni besvarar frågorna och förbereder er för att undersöka arbetsmiljön. Här är några förslag: arbetstagarnas och skyddsombudens iakttagelser och erfarenheter, fakta om tidigare arbetssjukdomar, olycksfall och tillbud sjukfrånvaron företagshälsovårdens kunskaper exempel på kartläggning av arbetsmiljön, se sidan 21 checklistor från informationsmaterial från Industriarbetsgivarna, till exempel Guide för arbetsmiljörevision Arbetsmiljöverkets föreskrifter och informationsbroschyrer som är tillämpliga i er verksamhet 2. BEDÖM HUR ALLVARLIGA RISKERNA ÄR Skriv ner de risker som har kommit fram vid kartläggningen. Bedöm hur allvarlig varje risk är, gärna utifrån checklistan på sidan 22. Riskbedömningen är ett viktigt underlag för hur ni ska fortsätta arbetsmiljöarbetet. Gör gärna också en lista över de arbetsuppgifter och arbetssituationer som är speciellt riskfyllda på ert företag. Gör en bedömning och bestäm hur eventuella risker ska elimineras. 3. BESTÄM VEM SOM SKA ÅTGÄRDA OCH VEM SOM SKA FÖLJA UPP När ni har kartlagt vilka risker som finns i verksamheten och hur allvarliga de är, behöver ni bestämma vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade och vem som ska följa upp arbetet. Det är lätt att glömma; skriv ner åtgärder och ansvarig person. I ett litet företag tar chefen ofta själv hand om arbetsmiljöfrågorna. Det kan också vara någon annan i företaget som får i uppgift att åtgärda och att följa upp de genomförda åtgärderna

9 Foto: Boliden, Stefan Berg 4. ÅTGÄRDA DE RISKER NI HAR HITTAT Åtgärda alltid de allvarligaste riskerna först. Försök att få bort dem vid källan, till exempel genom att byta maskin, metod eller installera skyddsanordningar. Alla risker kanske inte kan undvikas helt. Då måste ni hantera dem på något annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning eller använder personlig skyddsutrustning. 5. GÖR EN HANDLINGSPLAN FÖR DET NI INTE ÅTGÄRDAR GENAST Det som inte går att göra omedelbart, alltså samma dag eller någon av de närmaste dagarna, skriver ni ner i en handlingsplan. Skriv även ner när åtgärderna ska genomföras och vem som har ansvar för att det blir gjort. Se checklista för handlingsplan på sidan FÖLJ UPP VILKA RESULTAT ÅTGÄRDERNA FÅR När ni har åtgärdat en risk, kontrollera så snart som möjligt att åtgärden fick de resultat ni ville ha. Om inte, ta reda på varför och hur ni ska arbeta vidare med problemet. 9

10 7. GÖR EN ARBETSMILJÖPOLICY Diskutera tillsammans hur ni vill ha arbetsförhållandena på lite längre sikt. Utgå från resultatet av de undersökningar ni har gjort och de handlingsplaner ni har, som visar vad som behöver göras för att förbättra arbetsförhållandena. Skriv sedan en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur ni vill att arbetsförhållandena ska vara på er arbetsplats. Arbetsmiljöpolicyn är en grundpelare i ert arbetsmiljöarbete. Den behöver vara tydlig och konkret för att den ska vara användbar för att styra arbetet. I ett litet företag kan en detaljerad handlingsplan i sig fungera som en arbetsmiljöpolicy. Det är också viktigt att policyn är väl genomarbetad och förankrad hos både ledningen och de anställda. Ett exempel på en arbetsmiljöpolicy finns på sidan GÖR EN UPPGIFTSFÖRDELNING Se till att uppgifterna i arbetsmiljöarbetet utförs av den eller dem som faktiskt kan påverka arbetssituationen. Det är vanligt att cheferna och arbetsledarna är de som får uppgifterna, eftersom de har inflytande över beslut och åtgärder, men även andra arbetstagare kan tilldelas arbetsuppgifter. När ni fördelar uppgifterna, använd gärna checklistan med arbetsuppgifter på sidan 25. Det är särskilt viktigt med en tydlig uppgiftsfördelning när arbete utförs utanför en fast arbetsplats. Utgå från hur företagets organisation ser ut. Utse en ansvarig person eller befattning för varje uppgift och låt inga uppgifter falla mellan stolarna eller glömmas bort. Se till att den som får uppgifter har de kunskaper, befogenheter och resurser som krävs. Se till att den som har fått en uppgift har uppfattat den rätt. Informera den övriga personalen om uppgiftsfördelningen. CHECK- LISTA Läs mer om ansvar och delegering på sidan Kunskap kan förebygga risken för skador. 9. SE TILL ATT DE SOM SKA DELTA I ARBETSMILJÖARBETET FÅR DE KUNSKAPER DE BEHÖVER Den som har en uppgift i arbetsmiljöarbetet kan behöva få utbildning i arbetsmiljöfrågor. Chefer och annan arbetsledning behöver veta hur människor reagerar i olika situationer. De behöver till exempel känna till effekterna av hög arbetsbelastning, kränkande särbehandling, missbruk, våld och hot. Varje arbetstagare behöver veta vilka risker han eller hon kan vara utsatt för i arbetet och vilka arbetsmiljöregler som gäller på företaget, för att kunna förebygga sjukdomar och olycksfall. Kunskaperna behöver dessutom hela tiden hållas aktuella. Läs mer om utbildning på sidan

11 11

12 Foto: Boliden, Stefan Berg Vad gör vi sedan? Det löpande arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöarbetet ska vara en del av er verksamhet, inte bedrivas som ett enskilt projekt. För att arbetsmiljöarbetet ska fungera i det dagliga arbetet behöver ni tillsammans på företaget tänka igenom och komma överens om hur det ska gå till i fortsättningen. Vilka rutiner behöver ni? Vilken organisation ska ni ha, kanske arbetsmiljögrupper, en skyddskommitté eller något liknande? Här får ni råd och verktyg för ert löpande arbete med arbetsmiljön. 12

13 FÖLJ UPP ARBETET ÅRLIGEN I ert systematiska arbetsmiljöarbete ingår att ni i samverkan följer upp att de åtgärder ni har beslutat om har genomförts och fått den effekt ni avsåg. Gör en uppföljning minst en gång per år. Genomgången visar om ni behöver förbättra något, till exempel genom att ändra era rutiner eller uppdatera handlingsplanen. Vid uppföljningen kan ni utgå från följande frågor: Hur fungerar samverkan i arbetsmiljöarbetet? Hur har ni undersökt arbetsförhållandena? Har ni följt handlingsplanen? Har de som deltar i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper? Är rutinerna aktuella? Goda rutiner minskar risken för olyckor; gör en årlig uppföljning. Använd gärna checklistan för uppföljning på sidan 26. TA HÄNSYN TILL ARBETSMILJÖN I DET DAGLIGA ARBETET Utgå från de dagliga arbetsuppgifterna och tänk igenom hur de påverkar arbetsmiljön. Om vissa arbetsuppgifter är ansträngande kan det behövas tillfällig avlastning. Den som får nya arbetsuppgifter eller har varit borta länge från arbetet kan behöva stöd och information. TA HÄNSYN TILL ARBETSMILJÖN NÄR NÅGOT ÄNDRAS I FÖRETAGET När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringen medför risker för ohälsa eller olycksfall. Det gäller till exempel vid omorganisationer, driftsinskränkningar, ombyggnader, ändrad produktion eller nya tillverkningsmetoder. Tänk igenom före förändringar, då kan onödiga risker undvikas. Riskbedömningen, en så kallad konsekvensanalys, ska omfatta både fysiska, sociala och psykologiska risker som kan uppstå när en förändring av verksamheten genomförs. Konsekvensanalysen ska ingå i beslutsunderlaget för den planerade förändringen. Riskerna ska om möjligt undanröjas innan förändringen genomförs, för att minimera att risker för ohälsa uppstår. Läs mer i Arbetsmiljöverkets informationsbroschyr ABC. FÖRDELA ANSVARET GENOM TYDLIG UPPGIFTSFÖRDELNING OCH DELEGERING Arbetsgivaren och de anställda ska tillsammans skapa en bra arbetsmiljö. Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger dock på arbetsgivaren, på företagets högsta ledning. På ett litet företag där ägaren själv deltar i den dagliga verksamheten är det sällan något problem att avgöra vem som har ansvaret. I ett större företag måste emellertid ansvar för olika arbetsuppgifter fördelas vidare till chefer, arbetsledare och andra arbetstagare. Den som fördelar arbetsuppgifter och delegerar, har sedan ansvar för att följa upp att arbetet fungerar. 13

14 Delegera, ingen kan göra allt ensam. Syftet med uppgiftsfördelning och delegering är att ansvaret ska ligga hos den som har störst möjlighet att förebygga och åtgärda risker. Det är viktigt att komma ihåg att det är arbetsuppgifterna som fördelas och delegeras. Själva straffansvaret kan inte delegeras, utan vem som eventuellt ska bära straffansvaret om en olycka har inträffat avgörs i efterhand av domstol. Om chefen har följt upp arbetet, kontrollerat att arbetsmiljöreglerna följs och gjort vad han kan för att förebygga ohälsa och olycksfall, kan han eller hon normalt inte göras ansvarig för situationer där någon har brutit mot gällande regler utan chefens vetskap, och därigenom orsakat en skada. För att en delegering ska vara giltig krävs att följande villkor är uppfyllda: Det ska finnas ett tydligt behov av delegering. Det ska klart framgå till vem ansvaret eller arbetsuppgiften delegeras. Den som får uppgiften ska ha en relativt självständig ställning i företagets organisation. Med delegeringen ska följa tillräckliga befogenheter och resurser att besluta om och verkställa åtgärder. Den som får ansvar ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som krävs för uppgiften. CHECK- LISTA En tydlig delegering sker genom att ni skriver en delegeringshandling som skrivs under av den som arbetsuppgifterna delegeras till. En annan variant är att de delegerade arbetsuppgifterna framgår av befattningsbeskrivningen. Ett exempel på hur en delegeringshandling kan se ut finns på sidan 27. Om det finns brister eller oklarheter i delegeringen faller ansvaret tillbaka på den högre chefen som delegerat eller på den verkställande direktören. Glöm inte att anmäla olyckor och tillbud. AGERA VID ARBETSSJUKDOMAR, OLYCKOR ELLER TILLBUD I ARBETET Arbetsgivaren ska anmäla samtliga arbetsskador till Försäkringskassan enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Om det sker en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud i arbetet ska arbetsgivaren omgående, utan dröjsmål, meddela Arbetsmiljöverket i det distrikt där arbetsplatsen ligger. Utred och åtgärda risker för att undvika att liknande olycksfall sker. Arbetssjukdomar, olycksfall och tillbud visar att det finns risker i arbetsmiljön. Det är viktigt att ni utreder vad i arbetet som har orsakat det som inträffat och åtgärdar riskerna så att det inte händer igen. Utgå gärna från frågorna nedan. Utred händelsen: Vad har hänt? När, var och hur inträffade det? Vilka faktorer har eller kan ha bidragit till att det hände? Vilka åtgärder kunde ha förebyggt att händelsen inträffade? Vilka åtgärder behöver genomföras direkt? Finns det andra arbeten i företaget där liknande saker kan inträffa? CHECK- LISTA 14

15 Foto: Boliden, Stefan Berg Det är viktigt att arbetsgivaren uppmuntrar medarbetarna att rapportera tillbud, det vill säga händelser som hade kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Tillbuden kan ge värdefull information om hur arbetet kan göras säkrare och bättre. Många företag rapporterar även risker, det vill säga något som skulle kunna leda till tillbud, ohälsa eller olycksfall. En metod för att följa upp arbetsmiljön är att göra en årlig skriftlig sammanställning av alla arbetssjukdomar, olycksfall och allvarliga tillbud. Detta kan underlätta bedömningen av vilka åtgärder som behövs för att förebygga nya skador, olyckor och sjukdomar. SKAPA RUTINER FÖR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER OCH REHABILITERING Om ni uppmärksammar sjukfrånvaron tidigt kan ni motverka långtidssjukskrivningar och utslagning från arbetslivet. Det är viktigt att arbetsledningen håller kontakt med medarbetarna och försöker se signaler på besvär eller sjukdomar så tidigt som möjligt. Ta gärna fram egna rutiner för detta på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska undersöka vilka behov av rehabilitering som kan finnas och ha rutiner för hur arbetet ska bedrivas, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om Arbetsanpassning och Rehabilitering. Arbetsgivaren ska vidta de rehabiliteringsåtgärder som behövs och se till att det finns en lämplig organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Att se signalerna tidigt kan ge minskad sjukfrånvaro och bättre ekonomi för alla, både företag och medarbetare. Arbetsgivaren bör så tidigt som möjligt undersöka vilka åtgärder som krävs för att den anställde ska kunna återgå i arbete, om det behövs i samråd med Försäkringskassan. Det är viktigt att arbetsgivaren från början av en sjukperiod bedömer arbetsförmågan och undersöker om den sjukskrivne kan utföra annat arbete (tillfällig 15

16 omplacering). Senare i sjukperioden kan det bli fråga om en varaktig omplacering. Arbetsgivaren behöver inte längre skicka in en rehabiliteringsutredning till Försäkringskassan. Arbetsgivaren har dock samma ansvar som tidigare vad gäller att undersöka behovet av rehabilitering och att vidta de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Arbetsgivaren är också skyldig att lämna upplysningar och medverka i Försäkringskassans utredning av rehabiliteringsbehovet. På begäran av den sjukskrivne, ska arbetsgivaren lämna ett arbetsgivarutlåtande till Försäkringskassan. Försäkringskassan ska snarast upprätta en plan för återgång i arbete och kalla till avstämningsmöten med alla berörda. Arbetsgivaren ska komma överens med Försäkringskassan om vilken anpassning av arbetet och/eller vilka yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder som behövs. Det kan vara arbetsprövning, arbetsträning, utbildning eller omplacering. Företagshälsovården och Försäkringskassan kan ge er sakkunnigt stöd i frågor om rehabilitering. Ni kan också få vägledning i arbetet genom Industriarbetsgivarnas skrift Rehabilitering och uppsägning i samband med sjukdom samt Prevents skrift Tillbaka i arbete. SÄTT MÅL FÖR ARBETSMILJÖN Sätt egna konkreta och mätbara mål för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet, som ni sedan följer upp efter till exempel ett år. Målen kan vara att ni vill minska sjukfrånvaron och olycksfallen, förbättra tillbudsrapporteringen, förbättra rehabiliteringsrutinerna etc. I ett litet företag kan handlingsplanen utgöra det dokument som visar vilka mål företaget har med sitt arbetsmiljöarbete. En handlingsplan är ett verktyg för en bättre arbetsplats. TA FRAM DE DOKUMENT SOM KRÄVS Det är obligatoriskt för alla arbetsgivare att skriva ner riskbedömningar och handlingsplaner. Om det finns allvarliga risker ska det finnas skriftliga instruktioner för arbetet. I ett litet företag med färre än tio arbetstagare behövs utöver det inga dokument för arbetsmiljöarbetet. Företag med tio eller fler anställda ska dessutom ha en skriftlig arbetsmiljöpolicy, skriftliga rutiner för arbetsmiljöarbetet, en skriftlig uppgiftsfördelning och skriftlig dokumentation av den årliga uppföljningen. Ofta räcker en kortfattad text om varje punkt. Utgå gärna från exemplen sist i denna vägledning. Underhåll av utrustning underlättar arbetet och minskar risken för skador. UNDERHÅLL ER UTRUSTNING Underhållet av era maskiner och annan utrustning betyder mycket för hur tillförlitlig produktionen och arbetsmiljön är. Väl underhållna fordon släpper ut mindre avgaser. Väl underhållna verktyg och maskiner underlättar arbetet och minskar skaderisken. Normalt får ni med instruktioner för underhållet när utrustningen levereras. För vissa maskiner bör ni föra en journal. När ni ska köpa utrustning bör ni ställa krav på säkerhet och annat som kan påverka arbetsmiljön. Använd gärna blanketten för underlag vid inköp på sidan

17 SAMORDNA SKYDDSÅTGÄRDERNA VID ENTREPRENADARBETEN Samordningsansvaret för skyddsåtgärder på en gemensam arbetsplats ligger på den som råder över det fasta driftsstället. Samordningsansvaret kan överlåtas till någon av dem som bedriver arbete på det fasta driftsstället. Detta gäller dock inte om det är fråga om byggnads- eller anläggningsarbete. Den samordningsansvarige ska: sätta upp anslag som talar om vem som har samordningsansvaret tidsmässigt samordna olika företags verksamheter med hänsyn till risker för arbetsskador se till att allmänna skyddsanordningar införs och underhålls och att de finns kvar så länge de behövs klargöra vem som ska svara för andra anordningar som har betydelse för säkerheten och som ska användas av fler än ett företag se till att allmänna ordnings- och skyddsregler utfärdas och tillkännages samt verka för att de följs kontrollera dels att tekniska anordningar som det är besiktningsplikt på är godkända, dels att förarna av dem har tillräcklig kompetens. CHECK- LISTA 17

18 Foto: Boliden, Stefan Berg i övrigt genomföra de samordningsåtgärder som behövs för att motverka att något arbete medför risker för de anställda hos andra företag som arbetar på arbetsstället. Vid byggnads- eller anläggningsarbete gäller särskilda regler för samordning av arbetsmiljöarbetet. Observera att många underhålls- och reparationsarbeten utgör byggnads- eller anläggningsarbete. Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete (byggherren) ska se till att arbetsmiljösynpunkter beaktas vid såväl byggskedet som det framtida brukandet. Byggherren måste utse en byggarbetsmiljösamordnare, dels för planering och projektering av arbetet, dels för själva utförandet. Byggarbetsmiljösamordnare har mer omfattande samordningsuppgifter än dem som framgår ovan. Byggherren ansvarar vid sidan av byggarbetsmiljösamordnaren för dessa arbetsuppgifter. Byggherreansvaret kan överlåtas endast till en självständig uppdragstagare (total- eller generalentreprenör) och det måste i så fall ske genom ett skriftligt avtal. Alla entreprenörer på arbetsstället är skyldiga att följa de anvisningar som den samordningsansvarige ger. De ska meddela den samordningsansvarige om risker som kan uppstå på grund av deras egen verksamhet. De är också skyldiga att medverka till god ordning och att arbetsplatsen inte belamras i onödan med material, redskap, emballage och liknande. Även om någon annan har samordningsansvaret har ert företag fortfarande arbetsgivaransvaret för era egna anställdas säkerhet och arbetsmiljö. 18

19 Läs mer i Arbetsmiljöverkets skrift Samordningsansvaret för arbetsmiljön samt Prevents skrift Samordningsansvar. UTBILDA OCH INFORMERA PERSONALEN De chefer som har arbetsmiljöuppgifter ska också ha den arbetsmiljöutbildning de behöver för att kunna leva upp till sitt ansvar. Arbetsgivaren och arbetstagarna ska gemensamt svara för att skyddsombuden får den utbildning de behöver. Arbetsgivaren måste se till att alla arbetstagare får god kännedom om arbetsförhållandena, vilka risker som finns i arbetet och hur de ska undgå riskerna i arbetet. Kunskap är en färskvara. En genomgång av arbetsmiljön, riskerna och skyddsåtgärderna är speciellt viktig för de nyanställda, som inte tidigare känner till verksamheten vid företaget. Använd gärna checklistan för introduktion av nyanställda på sidan 29. Den som varit borta en längre tid eller som blivit omplacerad kan också behöva en genomgång av reglerna och rutinerna på arbetsplatsen. Det kan också behövas regelbunden information till alla anställda eller vissa grupper om den tekniska utvecklingen inom branschen, om speciella arbetsmiljöproblem som alla behöver känna till, om utvecklingen inom det egna företaget etc. Information och utbildning kan också behövas när produktionen förändras. Nya funktioner och arbetssätt, ny teknik, nya risker och nya skyddsåtgärder är sådant som alla kan behöva känna till, även om man inte direkt kommer att arbeta i den del som förändras. Planera utbildningen i god tid. I många företag vet man att det blir svackor i verksamheten då och då. Planera in information och utbildning på tider när produktionen inte störs. Genom att planera utbildningen får ni också en bättre kontroll på att den når alla och inte bara en liten grupp. Informera personalen i god tid så att de också kan planera in informationen eller utbildningen. Utbildning kan förebygga olyckor. Om ni vill ha hjälp med utbildning inom arbetsmiljöområdet kan ni vända er till företagshälsovården, Prevent, Industriarbetsgivarna eller IF Metall. Industriarbetsgivarna erbjuder en utbildning för chefer och arbetsledare, Chefen och arbetsmiljön (en dag), som presenterar arbetsmiljölagstiftningen och arbetsgivarens ansvar. Kontakta gärna Industriarbetsgivarna för mer information. Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud bedrivs av IF Metall. Kontakta gärna IF Metalls lokalavdelning på er ort för mer information. Även Prevent bedriver arbetsmiljöutbildningar för både skyddsombud och chefer. 19

20 Exempel och checklistor På följande sidor hittar du exempel och checklistor som du kan använda när ni steg för steg utvecklar och genomför ert systematiska arbetsmiljöarbete. Dessa dokument finns också att ladda ner från under fliken Material. 20

21 Exempel: Kartläggning av arbetsmiljön För att kunna bedriva ett effektivt arbetsmiljöarbete är det viktigt att veta vilka riskerna är i verksamheten. Nedan får ni exempel på vad som kan ingå i kartläggningen av arbets- miljön. Ni kan behöva kontrollera även andra faktorer. Använd gärna Prevents checklistor ( som finns både branschanpassade och ämnesorienterade (till exempel för svetsverkstäder och sågverk). Samarbete och trivsel 1. Produktionen. Är arbetet stressande eller tempot ryckigt? Är kraven rimliga? 2. Utbildning. Fungerar introduktionen för nyanställda och vidareutbildningen av alla anställda? 3. Information. Får de anställda regelbundet information om företagets mål, resultat med mera? 4. Samarbete. Fungerar relationerna bra mellan arbetskamrater, chefer och arbets- ledning? Har personalen möjlighet att påverka sin arbetssituation? 5. Trivsel. Är företagsandan bra och får de anställda stimulans i sitt arbete? Fysiska och kemiska risker 6. Belysning. Behöver allmän- eller platsbelysningen förbättras vid någon arbetsplats? Finns det störande bländning eller reflexer? 7. Klimat. Är temperaturen tillfredsställande? Förekommer drag? 8. Ergonomi, arbetsställningar. Ger arbetet ensidiga eller tunga belastningar? Används hjälpmedel i tillräcklig omfattning? Finns det lämpliga hjälpmedel? 9. Kemiska risker. Finns det risk för inandning av eller hudkontakt med hälsofarliga ämnen? Finns det märkning, säkerhetsdatablad etc.? 10. Buller och vibrationer. Är ljudnivån för hög? Vibrerar arbetsredskap eller något annat? 11. Maskinsäkerhet. Är all besiktningspliktig utrustning besiktigad och åtgärdad? Finns detta dokumenterat? Övrigt 12. Arbetslokaler samt kontors- och personalutrymmen. Är utrymmet tillräckligt och välutformat? Finns det städrutiner? 13. Ordning och reda. Är det städat och framkomligt? 14. Brand och explosion. Finns det utrymnings- och räddningsplaner? Finns det utrustning och kunskap för heta arbeten? 15. Första hjälpen. Finns det utrustning och kunniga personer? 16. Noggrannare undersökningar. Behöver något undersökas mer i detalj? 17. Tidigare undersökning. Har den följts upp? 18. Skyddsronder. Genomförs de på arbetsplatserna? Vem deltar? 19. Skyddsutrustning, även personlig. Behöver den kompletteras eller moderniseras? 20. Arbetsorganisation. 21. Arbetstid och dess förläggning. 22. Säkerhetsinstruktioner och regler. Är de skriftliga och tillräckligt tydliga? 23. Hälsokontroller. Finns det lagstadgade krav på medicinska kontroller av olika personalkategorier? Genomförs dessa regelbundet? Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

22 Mall med checklista: Riskbedömning och handlingsplan Checklista: Riskbedömning Använd gärna Använd denna gärna denna mall checklista för att för att bedöma hur allvarlig varje varje risk är som risk ni är har som hittat ni i har hittat i kartläggningen av er er arbetsmiljö. Hur sannolikt Hur sannolikt är det att en är skada det att ska en inträffa skada på grund ska inträffa av på grund av risken? risken? Välj rätt Välj rad. rätt Hur rad. allvarlig Hur kan allvarlig skadan bli? kan Välj skadan rätt kolumn. bli? Välj Anteckna rätt kolumn. riskens allvar- Anteckna lighetsgrad i er handlingsplan. riskens allvarlighetsgrad i er handlingsplan. Sannolikhet Sannolikhet att att Följden Följden av av händelsen skada inträffar skada inträffar Lindrig Lindrig skada Skadlig Mycket Mycket skadlig skadlig Mycket osannolik 1. Obetydlig risk Mycket osannolik 1. Obetydlig risk 2. Acceptabel risk 3. Måttlig risk 2. Acceptabel risk 3. Måttlig risk Osannolik 2. Acceptabel risk 3. Måttlig risk 4. Betydande risk Osannolik 2. Acceptabel risk 3. Måttlig risk 4. Betydande risk Sannolik 3. Måttlig risk 4. Betydande risk 5. Oacceptabel risk Sannolik 3. Måttlig risk 4. Betydande risk 5. Oacceptabel risk I nästa tabell ser ni hur ni bör åtgärda riskerna. De allvarligaste riskerna ska ni självklart I nästa tabell prioritera ser ni och hur åtgärda ni bör först. åtgärda Men alla riskerna. risker kan inte De allvarligaste elimineras. En del riskerna risker väljer ska vi ni att självklart prioritera och vara åtgärda medvetna först. om och Men leva med. alla risker kan inte elimineras. En del risker väljer vi att vara medvetna om och leva med. Riskernas storlek Åtgärder som krävs för att minska risken Obetydlig risk Risken är så liten att inga åtgärder behövs. Riskernas storlek Åtgärder som krävs för att minska risken Acceptabel risk Åtgärder behövs inte nödvändigtvis. Obetydlig risk Risken Välj är bättre så liten lösningar att i arbetet, inga åtgärder som inte medför behövs. extrakostnader. Acceptabel risk Åtgärder Kontrollera behövs risken inte genom nödvändigtvis. att bevaka situationen. Måttlig risk Ni bör inleda åtgärder för att minska riskerna. Välj bättre lösningar i arbetet, som inte medför extrakostnader. Planera en lämplig period för åtgärderna. Kontrollera risken genom att bevaka situationen. Diskutera grundligt åtgärdernas lönsamhet. Måttlig risk Ni bör Utred inleda händelsens åtgärder sannolikhet för att mer minska exakt om riskerna. risken är förknippad med mycket negativa följder (som allvarlig personskada eller Planera en lämplig period för åtgärderna. brand). Betydande risk Diskutera Ni måste grundligt minska risken. åtgärdernas Ni bör snabbt lönsamhet. sätta in åtgärder. Utred En händelsens riskbenägen verksamhet sannolikhet bör inte mera inledas exakt innan om risken risken har är förknippad minskat. med mycket negativa följder (som allvarlig personskada eller brand). En påbörjad riskbenägen verksamhet kan fortsätta, men alla bör känna till risken och verksamheten måste avslutas snabbt. Betydande risk Ni måste minska risken. Ni bör snabbt sätta in åtgärder. Oacceptabel risk Ni måste eliminera risken. Ni bör genast åtgärda risken. En riskbenägen verksamhet bör inte inledas innan risken har En riskbenägen verksamhet får inte inledas. minskat. En påbörjad riskbenägen verksamhet bör avbrytas till dess risken En påbörjad har eliminerats. riskbenägen verksamhet kan fortsätta, men alla bör känna till risken och verksamheten måste avslutas snabbt. Oacceptabel risk Ni måste eliminera risken. Ni bör genast åtgärda risken. En riskbenägen verksamhet får inte inledas. En påbörjad riskbenägen verksamhet bör avbrytas till risken har eliminerats. Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

23 Checklista: Handlingsplan En handlingsplan blir resultatet av er kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön. I handlingsplanen anger ni de risker ni har funnit, hur allvarlig varje risk är, vilka insatser ni behöver göra för att förbättra arbetsmiljön, när insatserna ska ha genomförts och vem som är ansvarig. Beskriv riskerna så att man förstår vilka de är, var de finns och vad de gäller, till exempel lokal, arbetsuppgifter eller befattning. Arbetsplats, arbetsmoment Risker och riskkällor Allvarlighet, prioritet Åtgärder Ansvarig Klart när Kontrollerat när Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

24 Exempel: Policy och mål för arbetsmiljön Det kan ha stor betydelse, som utgångspunkt för arbetsgivarens arbetsmiljöansvar, att företagsledningen klart uttalar en färdriktning och anger mål för arbetsmiljön. En enkel policy kan se ut som exemplet nedan. Studera exemplet men ta fram en egen policy utifrån er egen verksamhet. Arbetsmiljöpolicy för: [fyll i företag] Inom vårt företag har vi en verksamhet som kan innehålla arbetsmiljörisker. Självklart ska företaget och de anställda följa de lagar, föreskrifter och normer som samhället ställer på verksamheten. Vi är också medvetna om att vi måste bevaka arbetsmiljön, så att inga risker uppstår och så att arbetsmiljö är mer än bara frånvaron av risker. Att trivas med och utvecklas i sitt arbete och att arbeta på säkra arbetsplatser är viktigt för oss då det skapar trygghet i det dagliga arbetet. En öppen attityd och diskussioner med samtliga anställda är viktigt för oss för att ge de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet. I det dagliga arbetet ska varje anställd visa ett personligt ansvar för hälsa och arbetsmiljö. Det ankommer på var och en inte bara att följa regler, instruktioner och rutiner utan också att vara uppmärksam på och genast rapportera eventuella risker och hot mot en god arbetsmiljö. Inför till exempel beslut om nyinvesteringar eller förändringar i verksamheten ska arbets- miljöfrågorna diskuteras, risker undersökas och konsekvenser bedömas i samverkan med de anställda. Åtgärder ska därefter vidtas för att så långt som möjligt förebygga negativa effekter och minimera risker. Datum: [fyll i ] Namn: [fyll i ] Funktion: [fyll i ] Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

25 Checklista: Fördelning av arbetsuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd gärna denna checklista när ni upprättar befattningsbeskrivningar och fördelar arbetsmiljöuppgifter. Arbetsuppgift Ansvarig person Befattning Samla dokumentation om ert arbetsmiljöarbete Hålla förteckningen över Arbetsmiljöverkets rele- vanta föreskrifter aktuell Utvärdera arbetsmiljöfaktorer vid planering och förändringar Ansvara för att arbetsmiljöhänsyn tas i inköps- rutinerna Ta fram och upprätthålla rutiner för underhåll av maskiner och utrustning Följa upp olycksfall och arbetssjukdomar centralt på arbetsplatsen Utreda orsakerna till ohälsa, olycksfall och tillbud Anmäla svårare olycka eller tillbud till Arbetsmiljö- verket enligt Arbetsmiljöförordningen 2 Handlägga rehabiliteringsärenden centralt på arbetsplatsen Bevaka att Försäkringskassan gör rehabiliterings- utredning och kallar till avstämningsmöten Introducera nyanställda Introducera, informera och instruera personal Kontrollera att instruktioner uppfattats och efterlevs Följa upp arbetsmiljöutbildning Ansvara för att arbetsmiljöfrågorna hanteras vid inhyrning av arbetskraft och vid anlitande av entre- prenadföretag Ansvara för att skyddsronder genomförs Ansvara för samordningen på arbetsplatsen Ansvara för att byggarbetsmiljösamordnare utses vid byggnads- och anläggningsarbeten Ansvara för brandskyddet på arbetsplatsen Övrigt Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

26 Checklista: Uppföljning av arbetsmiljöarbetet Använd gärna denna checklista för att göra en årlig uppföljning av att ert systematiska arbetsmiljöarbete fungerar. Finns det nedskrivna mål för vad arbetsmiljöarbetet ska leda till? Är det praktiska ansvaret för arbetsmiljön tydliggjort för chefer och arbets- ledare? Följer ni upp olycksfall, tillbud och arbetssjukdomar i förebyggande syfte? Är sjukfrånvaron och personalomsättningen på en acceptabel nivå? Görs rehabiliterings- och anpassningsåtgärder för sjukskrivna? Får nyanställda tillräcklig introduktion? Fungerar information och utbildning om risker och skyddsåtgärder? Finns inköpsrutiner som även beaktar arbetsmiljösynpunkter? Finns det fungerande rutiner för underhåll och besiktning av maskiner och teknisk utrustning? Fungerar samordningen av arbetet för en säker arbetsmiljö på gemen- samma arbetsplatser och vid byggnads- och anläggningsarbeten? Ställs krav på systematiskt arbetsmiljöarbete vid upphandling/beställning av uppdrag från entreprenör? Får eventuell inhyrd personal från bemanningsföretag tillräcklig informa- tion om risker och instruktioner om hur arbetet ska utföras? Är punkterna ovan skriftligt dokumenterade? Genomförs riskbedömning av alla arbetsplatserna? Utformas handlingsplaner för att åtgärda riskerna i riskbedömningen? Följs handlingsplanerna upp? Är arbetsplatsen ansluten till företagshälsovård? Ja Nej Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

27 Exempel: Delegering av arbetsuppgifter på arbetsmiljöområdet Observera att en delegering måste vara tydlig på så sätt att de delegerade arbetsuppgif- terna ska preciseras, antingen i själva delegeringshandlingen eller i en bilaga till denna. Delegering av arbetsuppgifter arbetsmiljö Jag, som formellt har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöfrågorna inom [fyll i ] dele- gerar härmed arbetsgivarens uppgifter på arbetsmiljöområdet inom [fyll i ] till [fyll i ] som i sin befattning som chef/arbetsledare inom den aktuella delen av företaget har ansvaret för övriga beslut som i stor utsträckning påverkar arbetsmiljön inom den berörda delen av företaget. Vi är överens om att det finns behov av att delegera dessa uppgifter för att skapa en säker arbetsmiljö och att vederbörande har erforderlig kompetens för uppgifterna. Vi är också överens om att vederbörande får disponera erforderliga resurser och har fått tillräckliga befogenheter att genomföra arbetsuppgifterna. I den mån befogenheterna eller resurserna inte räcker till, ska vederbörande tydligt hänskjuta frågan/frågorna till- baka till mig, som då återfår ansvar för den aktuella frågan. Vi har också kommit överens om vad som i detalj ingår i arbetsuppgifterna och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera väl, i enlighet med denna delegering. Bifogade blad anger vilka huvudsakliga arbetsuppgifter som ingår i delegeringen. Datum: [fyll i ] Namn, den som delegerat arbetsmiljöuppgifterna: [fyll i ] Namn, den som arbetsmiljöuppgifterna delegerats till: [fyll i ] Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

28 Checklista: Underlag för inköp Vilka krav bör ni ställa från arbetsmiljösynpunkt när ni köper nya maskiner eller ny utrustning? Här är några frågor som ni kan utgå ifrån. Maskiner, verktyg och hjälpmedel Kan man arbeta med maskinen/utrustningen med goda arbetsställningar? Har den berörda personalen fått lämna syn- punkter på maskinen/utrustningen innan den köptes? Är buller- och vibrationsnivån från maskinen/ utrustningen så låg som möjligt? Finns det skydd inbyggda i maskinen/utrust- ningen? Krävs det speciell ventilation när maskinen/ utrustningen används? Finns det bra instruktioner för installation, drift och underhåll? Finns det brandrisker? Ja Nej Åtgärd Kemiska ämnen och produkter Behöver ämnet/produkten föras in i er förteck- ning över kemikalier? Finns det ett korrekt säkerhetsdatablad? Väljer ni den kemikalie som, samtidigt som den fyller sin funktion, påverkar den yttre miljön och arbetsmiljön minst negativt? Måste det införas speciella hanteringsinstruk- tioner eller skyddsåtgärder för att det kemiska ämnet/produkten ska kunna användas på ett säkert sätt? Finns det speciella krav på hanteringen av avfallet? Ja Nej Åtgärd Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

29 Checklista: Introduktion av nyanställda Checklistan nedan kan vara till hjälp när ni ger introduktion till nyanställda. Stryk eller lägg till egna punkter efter behov. Företaget Ägare, målsättning, affärsområde, organisation, personal, lokaler. Administrativa rutiner Anställningsavtal (om det inte redan är klart), löner, sjukfrån- varo, företagshälsovård, raster, tidrapporter, semester och annan ledighet. Informationen Inom företaget, till de anställda. Var finns anslag? Finns det något informationsblad? Arbetsplatsen Arbetskamrater och närmaste chef, rutiner, lunchraster, kaffe- raster, rundvandring, första hjälpen (förbandsutrustning, ögon- dusch och nöddusch samt hur de används, telefonnummer), nödutrymning, brandredskap, transport- och truckvägar etc., omklädningsrum, toaletter, dusch. Arbetsmiljön Vem vänder man sig till i arbetsmiljöfrågor, vem är skydds- ombud, företagets arbetsmiljöpolicy? Risker i arbetet Till exempel risk för belastningsskador vid monotona arbeten, risker med kemiska produkter som används, hörselskador etc. Information om hur man skyddar sig Olycksfallsrisker vid maskiner samt skyddsåtgärder. Instruktion om att till exempel maskiner inte får användas utan utbildning. Skriftliga skyddsrutiner. Speciell utbildning Vissa arbetsuppgifter får inte utföras av personal som inte har utbildning, till exempel truckkörning, skötsel av tryckkärl, sprängning, arbete med speciellt farliga ämnen. Personlig skyddsutrustning När används den, var finns den, hur sköts den etc.? Minderåriga och ensamarbete Vilka arbeten får, respektive får inte, utföras? Ansvarig Del av Vägledning för systematiskt arbetsmiljöarbete Skapad januari

30 Referenser Hit kan ni vända er för mer information: Prevent ( Arbetsmiljöverket Industriarbetsgivarna IF METALL Försäkringskassan Grafisk form och produktion: 30

31 31

32 IF Metall Stockholm Tel: Fax: Industriarbetsgivarna Box Stockholm Tel: Fax: