Stor personalomsättning, VARIATIONEN SKAPAR TRIVSEL. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 NOTERAT Högre lön för erfarna i Borås sid III MARYAM MADHOUSH pratar om jämställdhet med flyktingungdomar sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg per.jernberg@vision.se 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete Annika Mörtsell och Sara Pettersson är nöjda med hur Storumans kommun organiserat IFO-arbetet. VARIATIONEN SKAPAR TRIVSEL Storuman är en kommun utan stora problem i den sociala barn- och ungdomsvården. Att socialsekreterarna får jobba med alla typer av ärenden är en framgångsfaktor. Stor personalomsättning, rekryteringsproblem och svårt att hinna med alla tunga ärenden sliter hårt på barn- och ungdomsutredarna på de flesta socialkontor. Det konstaterar regeringens särskilda samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, efter besök i över 50 av landets kommuner. (Läs mer om henne på sidorna 22 25) Men det finns undantag. Och de ska vi nu sätta forskning på för att sedan kunna sprida goda exempel, säger hon. Ett är Storuman i Västerbottens

2 SQ SPANAR Det är fantastiskt att kunna arbeta med hela kedjan i ett barnavårdsärende, från utredning till insats och sedan följa barnet genom hela placeringen. Elisabeth Olofsson inland. Där finns en stabil personalgrupp som trivs med sina jobb och sin ledning. En av förklaringarna är varierade arbetsuppgifter. Här jobbar alla socialsekreterare med alla typer av myndighetsärenden, säger IFO-chefen Annika Mörtsell. Hon basar över sju socialsekreterare och ett öppenvårdsteam med sex anställda som servar de av kommunens drygt invånare som behöver individ- och familjeomsorgens stöd. Socialsekreteraren Elisabeth Olofsson gillar sättet att jobba. Det är fantastiskt att kunna arbeta med hela kedjan i ett barnavårdsärende, från utredning till insats och sedan följa barnet genom hela placeringen. När man sedan haft ett par tunga ärenden kan Annika fördela så att man får bra balans på jobbet. Jag gillar att man får chansen att varva direkt klientarbete med verksamhetsutveckling. Det gör att man bygger upp en enorm kompetensbank och kan utvecklas hela tiden, säger Elisabeth Olofsson. Personalomsättningen i IFO-gruppen är liten. En förklaring är den socionomutbildning på distans som ordnades i samarbete mellan några Norrlandskommuner och Umeå universitet i slutet av 00-talet. I den deltog nio personer från Storuman. Annika Mörtsell, som innan jobbat som undersköterska i kommunen och Elisabeth Olofsson, som tidigare var ekonom på ett privat företag, var två av dem. På så vis kunde kommunen rekrytera socialsekreterare som redan var etablerade på orten och därför inte är så benägna att flytta. Samtidigt gav det folk som ville bo kvar en chans till vidareutbildning. Även Sara Pettersson, som tog sin socionomexamen i våras bodde i Storuman och jobbade på ICA innan hon började plugga. Hon är nöjd med att ha fått jobb på hemorten men ser, tillsammans med kollegerna, också det som kan bli en nackdel med att Elisabeth Olofsson, socialsekreterare. jobba i en liten kommun: så många alternativ till en kommunal anställning för socionomer finns inte. Därför är det viktigt att jobba på att det blir trivsamt på arbetsplatsen, säger hon. Och då handlar det dels om sådant som arbetsgivaren kan bidra med, till exempel handledning. Det får vi här, både enskilt och i grupp. Jag vet flera av mina kurskamrater som inte har tillgång till det, säger Sara Pettersson. Men så finns det så klart också det som inte är så bra. Precis som på så många andra håll jobbar Storumans socialsekreterare med många ärenden samtidigt. Sara Pettersson räknar till drygt 40, av olika tyngd. Enda sättet att ändra på det är att anställa mer personal. Ett annat hot är om två, tre av oss skulle sluta eller vara föräldralediga. Då kan det bli svårt att rekrytera nytt. Därför efterlyser jag en ny utbildning som den vi hade på distans tidigare. Det är den som lagt grunden till den stabilitet vi har idag, säger Annika Mörtsell. Per Jernberg Lockar med bastu? 26 procent av av alla medborgare över 80 år i Ljusnarbergs kommun har plats på ett äldreboende. Det är flest i landet. Motsvarande siffra för Gullspång, som ligger lägst, är 2,3 procent. Genomsnittet ligger kring 13 procent, enligt en granskning av Sveriges Televison. Raggar personal i Tammerfors Göteborgs stad har inlett ett samarbete med yrkeshögskolan i Tammerfors för att kunna rekrytera finsktalande personal till äldreomsorgen, berättar Sveriges Radio P4 Göteborg. Staden är ett finskt förvaltningsområde. Inom fem år beräknas runt göteborgare behöva äldrevård på finska. Bok hjälper på finska Skinnskattebergs kommun har tagit fram en så kallad språkhjälpsbok med enklare vardagsfraser på finska. Den ska kunna användas av personal i äldreomsorgen för att kommunicera med finskspråkiga brukare när ingen finskspråkig personal är på plats. NYA KURSER FÖR IFO-PERSONAL Under 2016 startas, på uppdrag av Socialstyrelsen, två nya högskolekurser för personal inom socialtjänstens IFO-verksamhet. Först ut, med första kursstart i april, är den utbildning som vänder sig till individ- och familjeomsorgens ledare. Till hösten kommer också en kurs för socialsekreterare i barn- och ungdomsvården. Mer information finns på Socialstyrelsens webbplats. FOTO: COLOURBOX Bonuslön för erfarna FRÅN OCH MED i år betalar Borås kommun så kallad erfarenhetsbonus till biståndshandläggare, LSS-handläggare, socialsekreterare och handläggare inom socialpsykiatrin. Den som jobbat i kommunen i två år får månadslönen höjd med 1000 kronor. Efter fyra år blir bonusen 2000 kronor. Hasse Brännmar, ordförande i Visions Boråsavdelning, tycker bonusen är bra, men vet samtidigt att det finns visst missnöje bland grupper som inte omfattas av den, som till exempel socialassistenter. Det handlar helt enkelt om vilka yrkesgrupper som är svåra att rekrytera och behålla, säger han. Erfarenhetsbonusen är ett försök som i första hand ska gälla under Men när den väl är införd blir det svårt att ta bort den, tror Hasse Brännmar. Ny regel för nattpersonal Reglerna för nattbemanning på äldreboenden skärps. Efter beslut av regeringen ska nattpersonal kunna rycka in där det behövs utan dröjsmål, som den nya formuleringen i Socialtjänstförordningen lyder. Vad det exakt betyder blir det nu upp till kommunerna att bestämma. Den nya förordningen träder i kraft den 15 april. IVO granskar 20 maj A-terapeut, alkohol/drog/ångest, 3 år, Sthlm 25 apr Påbyggn.kurs för behandlare, 14 dgr, Malmö LSS-boenden Under 2016 blir miljön på LSS-boenden för barn och unga ett prioriterat granskningsområde för Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Inspektionerna ska bland annat kontrollera om boendemiljön är fri från våld och övergrepp samt om personalen tillämpar tvångsåtgärder som inte är individuellt prövade och därför otillåtna. SKONVIK_SKTF UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID SKONVIK_SKTF mar Grundl. psykoterapi KBT, steg 1, 2 år, Malm 06 apr Orienteringskurs 18 mar Grundl. psykoterapi KBT, steg 5 dgr 1, 2år, Sthlm Malmö 25 apr Påbyggn.kurs för behandlare, 14 dgr, Malm 06 apr Orienteringskurs KBT, 5 dagar Stockholm UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID info@bergstroms.org mar maj Grundl. A-terapeut, psykoterapi alkohol/drog/ångest, KBT, steg 1, 32 år, år, Sthlm Malmö 06 apr Orienteringskurs KBT, 5 dgr Sthlm 25 apr Påbyggn.kurs för behandlare, 14 dgr, Malmö 20 maj A-terapeut, alkohol/drog/ångest, 3 år, Sthlm info@bergstroms.org II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ BRUKARREVISION VINJETT V IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr x 2014 HÄR ÄR ALLA RÖSTER VIKTIGA Den som bär skon vet bäst var den klämmer. Det är grundidén bakom brukarrevision, en modell där brukare, närstående och personal granskar olika verksamheter inom socialt arbete. När brukarna ställer frågor får vi svar som vi annars inte hade fått, säger samordnaren Christina Norman. text Carina Haglind Ahnstedt foto Anna Rehnberg Jonas får besök i verkstaden. Han jobbar med att stansa en silverplatta. Får alla vara med och bestämma vad ni äter? Vilka arbetsuppgifter kan man välja mellan? Är brukarna med och planerar? Gruppen av brukarrevisorer har många frågor till Kärra Hantverkshus. Två brukare, en anhörig och en samordnare inspekterar verkstaden, vilrummet, matsalen, tvättstugan, syrummet och datahörnan. Kärra Hantverkshus tillverkar smycken och bruksföremål i trä, silver, keramik och garn och är en daglig verksamhet för personer med någon form av intellektuell funktionsnedsättning. Det här är andra gången de blir reviderade. Det är lätt att bli hemmablind. Vi vill veta vad våra deltagare tycker, det är ju dem vi är till för, säger stödpedagogen Lona Jorat. Allt kan bli bättre och jag hoppas att det kommer fram någonting som vi kan jobba med under våren. Brukarrevision utförs enligt Sveriges Kommuner och Landsting i 23 av landets 290 kommuner. I Göteborg är det numera en permanent verksamhet och modellen har tagits fram i ett samarbete mellan Social resursförvaltning och Handikapprörelsen. Sedan starten 2008 har de gjort runt 70 brukarrevisioner, främst på olika boenden och dagliga verksamheter för personer med intellektuell- och psykisk funktionsnedsättning eller för personer med missbruksproblem. Från och med i vår kommer de dessutom att utveckla ett verktyg med alternativ kommunikation och bilder för att även nå personer som inte kan utrycka sig genom tal. Brukare är en outnyttjad tillgång i utvecklingsarbetet, konstaterar Christina Norrman. Hon är samordnare för brukarrevision inom Social resursförvaltning i Göteborg och brinner för modellen. Samtal och möten på lika villkor är A och O i alla lägen. Här möter personer med egen erfarenhet andra brukare. Det gör att det blir en annan bredd i frågorna och ett större djup i svaren. Hon är också ansvarig för de cirka 40 personer som ingår i de olika teamen och organiserar möten, föreläsningar och utbildningar. De verksamheter som är intresserade beställer sedan en revision som består av förmöte, intervjuer, analys och återkoppling. Jag röstar på minus, säger Carina Håkansson Wahlqvist. De behöver fler möten. Nyckeln finns där. Lyckas de med det kan de lösa sina andra gula också. Det är analysdag för en av brukarrevisionsgrupperna och Christina Norman, Eva Jingnert som är anhörig, samt brukarrepresentanterna Lena Carlbrand och Carina Håkansson Wahlqvist sammanställer sina intryck från ett boende. De skriver upp påstående på blädderblock och diskuterar plus och minus fram och tillbaka. Resultaten av diskussionen färgkodas; grönt för bra, gult för frågetecken och rött för problem. Det blir rött på planering, konstaterar Eva Jingnert. Brukarna uttalar ju att de vill vara mer delaktiga. Men de har exempelvis inga morgonmöten, fortsätter Carina Håkansson Wahlqvist. SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V SQ SPANAR Det känns som om vi gör nytta. Som om brukarnas röster blir hörda. Det har vi på vårt boende. De boende behöver bli mer delaktiga, instämmer Christina Norman. Men det är fortfarande hög trivsel och ett gott bemötande. Är det något tips eller förslag vi kan lyfta fram? Kanske en anonym förslagslåda, tycker Carina Håkansson Wahlqvist. Det är hennes femte brukarrevision och hon börjar bli varm i kläderna. Har många förslag och mycket åsikter. Hennes kollega Lena Carlbrand har bara varit med om två, men tycker redan att hon lärt sig massor av att analysera, tala inför andra och att intervjua. Vi har frågat om brukarna trivs, om de vågar berätta för personalen om något har inträffat eller om någon har varit dum, säger hon. Det känns som om vi gör nytta. Som om brukarnas röster blir hörda. Nu förbereder de sig för återrapporteringen som blir deras sista besök på verksamheten. Det sker i en akvariemetod som innebär att alla enhetschef, personal och brukare sitter på stolar i olika ringar. Först sitter revisionsteamet i en innerring och berättar vad de kommit fram till. Den yttre ringen lyssnar. Därefter lämnar tre från teamet sina stolar till enhetens brukare som slår sig ner i den inre ringen. Slutligen diskuterar alla i en stor ring vad de tycker och tänker om det som kommit upp. Tommy Söderberg är chef för enheten Långsiktigt boende inom Social resursförvaltning i Göteborg. Hittills har de gjort brukarrevisioner på 19 av de totalt 28 boenden för personer i utanförskap som finns inom hans verksamhetsområde. Målet är att alla ska göra det, säger han. Nationella riktlinjer och evidens pekar på att det behövs mer brukarinflytande. Personligen har han deltagit i fem revisioner och han tycker att det är ett bra instrument för personalen att få återkoppling och för de boende att bli delaktiga. Det är en skimrande möjlighet för vårt förbättringsarbete. Ofta har vi inte blivit förvånade över resultatet utan mer fått bekräftat det vi har trott, men det öppnar upp för dialog och vidareutveckling. Han tror att det behövs en grupp utifrån för att kunna sätta fingret på områden som behöver förändras. Vi vill ju ha en rättvis bild. Inte ge tjänster som ingen vill ha. Brukarrevisionsteamet gör besök på Kärra Hantverkshus för att intervjua personal och brukare. Det är teamets andra besök, tidigare har de varit där för att presentera sig och berätta vad en brukarrevision innebär. Vi ställer frågor om bemötande, delaktighet och inflytande. Det blir enklare att ställa följdfrågor när man har egna erfarenheter, säger Carina Håkansson Wahlqvist i sällskap av Eva Jingnert. VEM KAN BLI BRUKAR- REVISOR? Alla som har egen erfarenhet som brukare inom området som ska revideras. Någon som är närstående till en brukare. Anställda inom Göteborg stad inom området som ska revideras. Alla går en tredagars utbildning. I Göteborg finns just nu 80 brukarrevisorer varav cirka 40 är aktiva. FOTO: FÖRNAMN EFTERNAMN Dispens ska mildra krisen SKJUT PÅ KRAVET om socionomexamen för att få arbeta med socialtjänstens barn- och ungdomsutredningar. Det föreslår Vision med motivet att inte förvärra en redan ansträngd personalsituation. Enligt dagens regler ska barn- och ungdomsutredarna senast 2019 svarat mot utbildningskravet. Det kan betyda att vi i ett läge med personalbrist tvingar bort anställda från jobb där de så väl behövs, säger Visions ordförande Veronica Magnusson. För att inte hamna i den situationen vill Vision se en dispens från reglerna under Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar firar Nanolfsvillan 30 år! Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser tel tre år samt att medarbetare som saknar den rätta kompetensen får möjlighet till kompletterande utbildning. Vision vill också att fler högskoleutbildningar än socionom ska vara kvalificerande för ett arbete som socialsekreterare i barnoch ungdomsvården, till exempel socialpedagoger och beteendevetare. SKL, är inne på samma linje. Akademikerförbundet SSR vill behålla kravet på socionomexamen. Centerpartiet har ett liknande förslag, men då helt utan krav på högskolekompetens. Flyktingjobb bort i Malmö tjänster i Malmös organisation för flyktingmottagande ska bort. Orsaken är att antalet asylsökande minskat drastiskt sedan gränskontrollerna infördes strax efter årsskiftet. De som berörs är timanställda och de med allmän visstidsanställning. Inga tillsvidareanställda blir av med sina jobb. Alla som varit tjänstlediga från sina ordinarie anställningar för att arbeta i den här tillfälliga verksamheten går tillbaka till dem, säger Peter Nilsson som är ordförande i Visions Malmöavdelning. Låt ny tjänst mota personalbrist Anställ biträdande socialsekreterare som ett försök att komma tillrätta med personalbrist och tung arbetsbörda i socialtjänsten. Det uppmanade regeringen kommunerna vid Socialutskottets utfrågning i Riksdagen om ensamkommande flyktingbarn. Samma utbildningskrav ska inte ställas på biträdande socialsekreterare som på de ordinarie. Dock ska en biträdande inte arbeta med myndighetsutövning, enligt statssekreterare Pernilla Baralt. Följ oss på Facebook! VI SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE VII

5 SQ MÖTER Pratar om jämställdhet på HVB Maryam Madhoush jobbar med jämställdhetsintegrering av flyktingungdomar i Falun. Viktigt eftersom mycket av det de lärt i sina ursprungsländer inte gäller här, tycker hon. Vad är jämställdhetsintegrering? Det är ett arbete som vi bedriver på boenden för ensamkommande flyktingbarn i Falun och Hedemora. Det började 2013 med en utbildning för några ur personalen så att vi kan prata med barnen om jämställdhet, sexualitet, etnicitet, religion och klass. Varför behövs det? Mycket av det traditionella mönster barnen lärt sig i livet stämmer inte längre, det gäller till exempel pojkar från samhällen som är manligt dominerade. Det kan på sikt leda till svårigheter i det svenska samhället. Hur går det till? Främst handlar det om hur personalgruppen beter sig. Vi ser hur ungdomarna scannar hur vi gör. Därför ska vi inte fastna i ett traditionellt beteende. Till exempel måste inte bilen som behöver repareras nödvändigvis tas till verkstaden av en man. Inte bara kvinnor ska baka, städa och diska. En kvinna ska kunna gå med och spela fotboll. Vi tittar också på filmer och diskuterar. Det kan handla om HBTQ-frågor, som ofta är ett ämne som är tabu. Kommentarer om hudfärg tar vi tag i på en gång. Vad ser ni för resultat? Färre konflikter när det handlar om kvinnor och män, men också mellan olika etniska grupper och religioner. De flesta ungdomarna är nyfikna och smarta och vill lära sig. Men det finns så klart också de som inte är så intresserade. Det är individuellt. Debatten om övergrepp mot tjejer i Tyskland i samband med nyår och under en festival i Stockholm. Hur ser du på den? Det är en fråga som skulle tagits upp för länge sedan. Om man inte utbildar dem från början misslyckas vi. Då tar de för givet att det de fått lära sig hemifrån också gäller här och då blir det problem. Det är en stor utmaning vi måste jobba med. Maryam Madhoush är behandlingsassistent i Falun. Hon jobbar på ett HVB för ensamkommande flykting ungdomar och har utbildats för att prata med dem om sexualitet, etnicitet, klass och religion. text Per Jernberg foto Maria Hansson VIII SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 2 x