Regeringen satsar 250 DET VILL VI HA FÖR MILJONERNA. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 NOTERAT Socialcheferna vill ha nytt uppdrag sid II REPORTAGE Färre brott med sociala insatsgrupper sid IV BERIT HJALMARSSON Örebro ska fixa landets bästa äldreomsorg sid VIII Pengar behövs för att socialsekreterarna ska ha mer tid att träffa klienterna. Det är så socialt arbete är tänkt, menar Anen Makboul. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete DET VILL VI HA FÖR MILJONERNA Mer tid för klienterna och mindre administration. Det är det viktigaste att åstadkomma med regeringens nya pengar till socialtjänsten, tycker såväl anställda som SKL. FOTO: RICKARD KILSTRÖM Regeringen satsar 250 miljoner kronor om året i fyra år på socialtjänstens barn- och ungdomsarbete. Anen Makboul, socialsekreterare i Haninge, är säker på vad han vill använda pengarna till. Det akuta är att det sociala arbetet kommer igång. Nu är det så formaliserat och så mycket att göra att en stor del av alla möten med människor måste ske på kontoret. Så var det inte tänkt från början, säger han. Därför måste arbetet effektiviseras, tycker han. Bort med krångliga datasystem och tidskrävande mallar.

2 Har man valt att arbeta som socionom vill man arbeta med människor. Därför behövs mer administrativt stöd. Sonia Koppen, socialsekreterare Sonia Koppen vill att pengarna inte bara satsas på barn- och ungdomsarbete. När man ska utreda barn måste man kunna träffa dem i deras egen miljö, intervjua alla de som finns i nätverket runt barnet. Men nu är det en kunskap som är på väg bort inom socialtjänsten, säger Anen Makboul. I budgetpropositionen står att de 250 miljonerna ska användas just till den sociala barn- och ungdomsvården. Socialsekreteraren Sonia Koppen i Göteborg skulle hellre se en bredare satsning. Naturligtvis är det bra att regeringen satsar pengar på socialtjänsten, synd bara att det endast gäller barnoch ungdomsarbetet. De problem som finns gäller hela socialtjänsten. Extrasatsningar på ett område leder bara till att personal och problem flyttar runt. Men barn- och ungdomsminister Åsa Regnér tycker att regeringen gjort en rimlig prioritering. Socialtjänsten är kommunernas ansvar och de ska budgetera för de behov som finns. Men alla rapporter talar om hur ansträngd situationen är i arbetet med barn och unga, säger hon. Därför, tycker hon, är det rätt att rikta ett stöd just dit. I huvudsak förutsätter ministern att pengarna används för personalförstärkningar. Antingen till nya tjänster eller till att utveckla nya rutiner och introduktionsprogram för att det ska gå att hitta ny personal där tjänsterna redan finns men där det uppstått vakanser som inte går att fylla. Kjerstin Bergman på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ser ett problem. När det inte finns socialsekreterare att få tag på kan det bli svårt att använda pengarna som regeringen tänkt sig. En lösning hon ser är att i stället rekrytera personal som tar över en del av de administrativa uppgifter som nu ligger på socialsekreterarna. Socialsekreterarna Anen Makboul och Sonia Koppen håller med. Satsa på att effektivisera kontorsarbetet så man inte fastnar i det administrativa, säger Anen Makboul. Har man valt att arbeta som socionom vill man arbeta med människor. Därför behövs mer administrativt stöd. Det är jättebra med mer personal, men det är viktigt att se över vad de jobbar med. Så börja med en översyn av hur vi kan öka klienttiden, säger Sonia Koppen. Åsa Regnér är tveksam till om de statliga pengarna kan användas till administrativ personal, men ger ändå en liten öppning. Talar vi bemanning gäller det i första hand socialsekreterare. Men pengarna ska också kunna användas för att utveckla nya arbetssätt och rutiner om det är det som behövs, säger hon. Men frågan är hur långt de årliga 250 miljonerna räcker? Med tanke på att det finns 290 kommuner är det inte så mycket, säger Kjerstin Bergman på SKL. Något som också Åsa Regnér är medveten om. Summan svarar mot ett behov som fanns dokumenterat när budgetarbetet inleddes, påpekar hon. Men jag inser att socialtjänsten står inför nya tuffa utmaningar, inte minst när det gäller ensamkommande flyktingbarn. Så jag följer utvecklingen för att se om det behövs ytterligare tillskott. Per Jernberg FOTO:SOFIA SABEL 10 minuter per dag. Det är den tid socialtjänstens barn- och ungdomsutredare hinner prata enskilt med sina barn. Tillsammans med vårdnadshavarna finns tid för ytterligare en timmes möte. Det visar en undersökning från regeringens samordnare för barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve. Intresseboom för familjehem Rekordmånga vill bli familjehem, rapporteras från Göteborg. Över en helg i september kom 133 mejl med intresseanmälningar, berättar Kerstin Almgren på familjehemsenheten Majorna-Linné för Vårt Göteborg. Det stora intresset hänger sannolikt samman med flyktingkrisen. Ändra uppdraget Förändra socialtjänstens uppdrag. Det tycker 72 procent av de 240 socialchefer som svarat i Visions socialchefsundersökning. Klargör vilket ansvar socialtjänsten har och ställ krav på andra samhällssektorer, som bostad och arbetsmarknad, att ta sitt ansvar för samhällsproblem som inte har sin grund i social problematik, tycker socialcheferna. SOL:S FRAMTID UTREDS Socialdepartementet ska ta fram direktiv för en översyn av Socialtjänstlagen. Det finns en stor samsyn om att en översyn är nödvändig, men inte alltid om varför, enligt departementsrådet Per-Anders Sunesson. Frågor att utreda kan vara om dagens ramlag behöver delas upp på flera speciallagar och hur stort det kommunala självstyret ska vara. Direktiven väntas våren FOTO: JOSEF BENGTSSON Susanne Holmström och Anna Segerberg. Nya råd om mat Handboken Mat för äldre från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum finns nu i sin femte upplaga. Boken har uppdaterats med aktuella fakta och nya lästips. Den ges ut i pdf-format och kan laddas ned från Äldrecentrums webbplats NOTERAT Pris till uppsats om jobbval SOCIALTJÄNSTEN ÄR INTE förstahandaval när dagens socionomstudenter ska söka jobb. Det visar Susanne Holmström och Anna Segerberg från Ersta-Sköndal högskola, som fått Visions socionomstipendium 2015 för sin uppsats Socialtjänsten om socionomstudenten själv får välja? De har undersökt 147 studenters attityder till socialtjänsten som arbetsgivare. En majoritet kan tänka sig att jobba där, men tänker sig att i första hand välja något annat jobb. Deras viktigaste faktorer för val av anställning är möjligheten att hjälpa, god arbetsmiljö och trygg anställning. En majoritet tror att socialtjänsten kan erbjuda detta, men inte i samma utsträckning som studenterna tycker det är viktigt. Stipendiet på kronor belönar årligen en uppsats skriven av studenter på någon av socionomutbildningarna. Stödnummer mot självmord I mitten av oktober startade Självmordslinjen, med syfte att hindra självmord. Linjen är öppen dygnet runt för telefonsamtal eller chatt och drivs av volontärer från Mind, en ideell organisation vars syfte är att främja psykisk hälsa. Telefonnumret till Självmordslinjen är Chatten nås via webben på sjalvmordslinjen/chatt SKONVIK_SKTF UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID 13 nov A-terapeut (missbruk) ATU, 3 år, Stockholm 13 nov Tolvstegsbehandlare TBU, 2 år, Stockholm 13 nov Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Stockholm 05 feb Anhörigterapeut AHTU, 2 år, Malmö 05 feb Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Malmö 15 feb Påbyggn.kurs för behandlare, 14 dgr, Malmö 19 feb Grundlägg. psykoterapi KBT, 2 år, Malmö SKONVIK_SKTF info@bergstroms.org Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser tel II SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr SOCIAL QRAGE III

3 SQ SOCIALA VINJETT INSATSGRUPPER V Anna Pertell och Peter Vittnavall arbetar med sociala insatsgrupper i Växjö kommun. För det mesta arbetar de i socialtjänstens lokaler. Men det händer att de åker iväg på hembesök. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr x FAMILJER FÅR STÖD ATT VISA RÄTT VÄG I två år har Växjö kommun arbetat med sociala insatsgrupper. Och de ungdomar som man jobbat med har minskat sin brottslighet. En av framgångsfaktorerna är att man har lyft in familjebehandling i arbetet. text Johanna Hassberg foto Mats Samuelsson Det känns inte särskilt dramatiskt att kliva in i lägenheten i centrala Växjö. Det finns ingen reception att anmäla sig i. Man kliver rätt in i hallen från loftgången som vetter mot innergården. I det stora rummet finns ett bord med ett tiotal stolar och whiteboardtavla. Vi brukar rita upp allting på tavlan vid varje möte för att visualisera att det är så här vi arbetar, säger Peter Vittnavall. Han och kollegan Anna Pertell är familjebehandlare och samordnare för sociala insatsgrupper i Växjö kommun. En social insatsgrupp är ett arbetssätt där socialtjänst, skola och polis samverkar kring en ungdom som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. I gruppen finns ungdomen med familj samt representanter för de tre myndigheterna. Andra som kan vara med är till exempel BUP, en föreningsledare eller någon annan viktig person i den unges nätverk. Och så ritar vi en streckgubbe i mitten för att visa att det är ungdomen som är i fokus här, fortsätter Peter Vittnavall. Växjö kommun har arbetat med sociala insatsgrupper sedan slutet av Arbetet är i projektform och målgruppen är ungdomar mellan 12 och 18 år som bor i området Araby. Nu har man sammanställt hur det har gått hittills. De sju ungdomar som man har arbetat med har minskat sin kriminalitet eller helt slutat att begå brott. Det skulle komma fram om en ungdom började begå brott igen. Vi har möte med representanter för samverkansorganisationerna varje vecka. Under mötet pratar vi inte om några enskilda individer men efteråt finns det möjlighet att ta upp om det finns oro kring någon, säger Anna Pertell. En av framgångsfaktorerna i Växjö är att man har valt att organisera arbetet hos familjebehandlingen. Syftet är att stärka familjens resurser och att hela familjen ska vara delaktig. Behandlarna har ett salutogent perspektiv, man tittar på det som fungerar och förstärker det. Genom att lyfta fram även de små framstegen skapar familjebehandlarna en hoppfullhet och en känsla av delaktighet hos alla i gruppen. Tillsammans är vi på rätt väg som en av ungdomarna uttryckte det. Han satte ord på det så klockrent. Alla har sin del i arbetet. Vi ser oss som processdrivare. Vi håller i alla trådar och i kontakterna. Minimerar missförstånd och tydliggör, berättar Anna Pertell. Anna Pertell och Peter Vittnavall turas om att vara samordnare respektive familjebehandlare i grupperna. Det är viktigt att rollerna är tydliga. Alla ska känna sig delaktiga. Nyckelorden är tydlighet, begriplighet och hanterbarhet från Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Familjebehandlarna ritar och skriver ned allting. De säger ofta samma sak flera gånger. Man arbetar med en åtgärdsplan med kortsiktiga och långsiktiga mål som man går igenom vid varje träff. Genom att rita upp en tidslinje där brottslighet, misstanke och oro SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V Det ska bli be gripligt, hanterbart och kännas meningsfullt att vara där. hela tiden uppdateras, blir ungdomens kriminella mönster synligt. Vi kan faktiskt se hur det har utvecklats. Om en ungdom exempelvis ska på en rättegång för ett brott som begåtts för länge sedan, blir det tydligt för hela familjen att det var då och att det inte är något nytt brott, fortsätter hon. Poliserna Gunilla Svensson och Anette Östman-Ottosson är med och samverkar för att ungdomarna ska sluta med brott. Det finns många parter i en insatsgrupp, men ungdomen ska alltid vara i centrum. Anna Pertell och Peter Vittnavall ser sig som processdrivare som kallar till möten och ser till att familjen erbjuds rätt stöd. Beroendevård för vuxna För män och kvinnor i underbar miljö På Frälsningsarméns ö mitt i Mälaren Insatsgruppen träffas var fjärde till sjätte vecka. Genom mötena förmedlar familjebehandlarna sitt perspektiv till hela gruppen. Förmötet, som de infört under arbetets gång, gör det möjligt. Vi och de andra professionella träffas en halvtimme tidigare och går igenom vad vi ska ta upp, vilka behov som finns och vilket stöd vi kan erbjuda. Det ska bli begripligt, hanterbart och kännas meningsfullt att vara där, säger hon. Peter Vittnavall fortsätter: Vi samlar in informationen från alla parter och paketerar om den. Om det bara är positiv utveckling, då ska vi bara ha positiva budskap. Har vi en oro så behöver vi uttrycka den, fast på ett bra sätt. Det ska vara konstruktivt, inte kritik mot familjen eller ungdomen. Mellan mötena med insatsgruppen har familjebehandlarna familjesamtal. De brukar kalla det för det stora och det lilla mötet. Men det pågår saker hela tiden kring de här familjerna. Det kan ju låta väldigt omfattande, men det här är ju saker som vi hade gjort ändå, bara inte samordnat, säger han. VI SOCIAL QRAGE Kontaktpolisen är med i gruppen för att informera de andra om ungdomen är misstänkt för något brott eller om det finns någon annan oro. Men under arbetet blir kontaktpolisen ofta en resurs för familjen. Till exempel har en del poliser samtal med ungdomen eller familjen. Det kan handla om att göra bra val eller vad som händer om man blir dömd för ett brott. Vi har ju alltid samverkat med polis och skola på olika nivåer men vi har aldrig kunnat arbeta med polisen på individnivå som vi gör i dag, säger Anna Pertell. Och även om ungdomarna till en början visar att de inte är överförtjusta att få en kontaktpolis, ändrar de inställning efterhand. Till exempel har två av ungdomarna åkt gokart med sin kontaktpolis, som avslutning på insatsen. Anna Pertell ser det som ett kvitto på ungdomens positiva utveckling. När jag fick den bilden kände jag såhär: wow, det var något annat. Det kunde vi inte ana då vi startade. SAMVERKAR MOT BROTT Sociala insatsgrupper (SIG) är ett arbetssätt där socialtjänst, skola och polis och andra aktörer samverkar kring en ungdom som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. År 2011 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag att dra igång arbetet med SIG i tolv kommuner. Fler har följt efter. Huvudansvaret ligger hos socialtjänsten som samordnar de olika aktörerna. Socialstyrelsen håller på med en utvärdering av SIG som ska vara färdig i september En delredovisning kommer i februari Tidningen Vision nr På Kuröskolan - Datorkunskap - Marin och sjöfart - Trädgård o skog - Basämnen - Inlärning-minnesträning - Segelfartygs-projekt Familjeklubbar - Skolning i självhjälp under behandling - Familj och anhörignätverk aktiveras - Nya Klubbar startas just nu i Stockholm, Adelsö, Ekerö, Visby, Norrköping, Linköping och Norrtälje Kontakta oss Leif Persson info@kuron.se Medlevarskap Unik trygghet och kontinuitet i en fantastisk behandlings-miljö Kvinna i behandling Kontakta oss för ytterligare information

5 SQ MÖTER Vi kan inte sträva efter näst bäst Berit Hjalmarsson är med och skruvar upp förväntningarna i Örebro. Målet är att kommunen om några år ska ha Sveriges bästa äldreomsorg. Hur ska det gå till? Jo, vi ska ta reda på vad medarbetare och medborgare tycker kännetecknar en god äldreomsorg. Med ledning av det ska politikerna sedan formulera en politisk målbild, som på några års sikt ska leda fram till Sveriges bästa äldreomsorg. Hur gör ni? Under våren har vi tagit reda på vad medarbetarna tycker. Nu under hösten jobbar vi med en bred medborgardialog. Redan i mitten av september hade vi fått in 2000 svar. Det är väldigt bra. Vad tycker du själv att en bra äldreomsorg bör innehålla? Det är naturligtvis väldigt många delar. Det jag tror att folk kommer att ha åsikter om är boende, mat, fritid och kultur. Dessutom delaktighet och egenmakt, som jag tror kommer att vara väldigt viktigt. Något som du tycker att ni i Örebro behöver bli bättre på? Jag tycker att vi redan nu står oss bra. Som ett exempel har vi ovanligt gott om seniorbostäder, både kommunala och de som drivs av privata aktörer, som kan erbjuda förhöjd servicenivå. Vi har också en mattjänst där den som beviljats den insatsen kan välja matlåda från ett antal godkända leverantörer. Men Sveriges bästa! Du är inte rädd för att ni lovar för mycket? Ansvarigt kommunalråd har sagt att om man har uttalat den politiska visionen att bli riktigt bra så kan man inte sträva efter att bli näst bäst. Så det är nog nödvändigt att skruva upp förväntningarna lite. text Per Jernberg foto Alexander von Sydow Berit Hjalmarsson är projektledare på kommunledningskontoret i Örebro inom området social välfärd med ansvar för uppdraget Sveriges bästa äldreomsorg. VIII SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr