Anförande Vice riksbankschef Stefan Ingves
|
|
- Filip Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anförande Vice riksbankschef Stefan Ingves TISDAG 15 APRIL 1997 Handeln, EMU och Euron Köpmannaförbundet Låt mig börja med att tacka för att jag fått komma hit och tala om EMU. Det är knappt ett år sedan Riksbanken var här på köpmannaförbundet och informerade om EMU senast. En del av er kanske var med redan då. För ett år sedan var fortfarande frågan om EMU ganska ny och odiskuterad för de flesta. Idag är läget annorlunda. Det senaste året har vi märkt en markant ökning både av kunskaperna kring EMU och av intresset för frågan. Detta beror naturligtvis på att datumet då unionen startar närmar sig med stormsteg. Det är idag färre än 500 arbetsdagar kvar tills dess att unionen startar 1 januari Dessutom ser vi alla hur stark den politiska viljan i Europa idag är för att projektet skall starta i tid. Inte minst manifesterad på det sista ECOFIN mötet i Holland där EUs finansministrar enades om flera viktiga frågor så som stabilitetspakten och ERMII. Vad jag kommer att tala om här i idag är hur processen mot EMU ser ut och vilka förändringar vi idag vet kommer att inträffa. Jag vill även försöka nämna något om konsekvenserna av EMU för handeln. Jag börjar med de lite större samhällsekonomiska dragen för att sedan gå in på EMUs praktiska aspekter.
2 2 Sverige bör delta från starten Riksbanken har tagit ställning för att Sverige skall delta i valutaunionen från start Vi har förklarat i bl.a. vårt remissvar till Calmforsutredningen att vi önskar se Sverige som medlem i valutaunionen redan från start. När det gäller de ekonomiska argumenten tror vi inte att de stabiliseringspolitiska kostnaderna av att stå utanför valutaunionen skulle vara speciellt stora för Sverige. Vid ekonomiska chocker bör inte i första hand penningpolitiken användas för att möta t.ex. en ökande arbetslöshet utan snarare strukturella förändringar. När det gäller de politiska argumenten delar vi utredningens uppfattning att de politiska kostnaderna av att stå utanför unionen är betydande. Vi kommer vid ett utanförskap att vara utanför den innersta kretsen av länder som bestämmer om Europas framtid. Vi skall också vara medvetna om att de länder som går med i EMU från start kommer att ha ett större inflytande över hur den europeiska centralbanken, ECB, kommer att utvecklas under de första viktiga åren då man skall finna formerna för sitt arbete. Vår möjlighet att påverka viktiga beslut reduceras förmodligen även inom områden som rör annat än penningpolitiken. Skulle Sverige ställa sig utanför valutaunionen för gott finns en risk att vi marginaliseras som ett "uteland". Förberedelserna Hur ser processen mot EMU ut idag? Jo, i alla EU-organ och i alla medlemsländerna pågår förberedelsearbetet inför EMU för fullt. I maj 1995 presenterade kommissionen en grönbok om de praktiska arrangemangen för en övergång till en gemensam valuta. I Madrid samma år antog Europeiska rådet ett övergångsscenario där de centrala beslutstidpunkterna lades fast. Där enades man om att EMU ska starta 1 januari 1999 och så tidigt som möjligt under 1998 beslutar ministerrådet vilka länder som deltar i unionen. Beslutet grundas på vilka länder som uppfyllt konvergensvillkoren på basis av statistiken från Den första januari 1999 låses växelkurserna och den europeiska centralbanken, ECB, övertar ansvaret för penningpolitiken. Euron införs som egen valuta och alla penningpolitiska transaktioner sker i euro. Både euro och de nationella valutorna kommer dock att existera parallellt. I laglig mening kommer det dock att vara en valuta. Det är inte konstigare än att svenska kronor kan uttryckas både som ören och kronor. Vi kommer dock inte att ha euro i plånboken från start den 1 januari Det är sagt att senast den 1 januari 2002 skall euro finnas som sedlar och mynt. När dessa eurosedlar och cent sätts i omlopp börjar ett stort utbyte av existerande sedlar och mynt. Senast 1 juli 2002 kommer kronor att mista status som lagligt betalningsmedel, men Riksbanken kommer naturligtvis även efter detta datum att byta in kronor mot euro.
3 3 Vilka kommer att vara med? EU-länderna anstränger sig nu för att klara de ekonomiska krav som ställs för att få vara med i valutaunionen. Samtidigt bedrivs ett intensivt politiskt arbete för att undanröja eventuella återstående hinder. Vad jag kan säga nu är att vi faktiskt inte kommer att veta besked om vilka länder som kommer att ingå i unionen förrän våren Då kommer EMIs och kommissionens rapporter att publiceras samtidigt som kommissionen även ger sin rekommendation om vilka länder som bör delta. På basis av dessa rapporter och rekommendationen kommer europaparlamentet och de nationella parlamenten att höras. Detta beräknas att ske i april månad. Beslutet om deltagarländer fattas sedan under ett veckoslut i slutet av april eller i början av maj av Ekofin-rådet och stats och-regeringscheferna. Att spekulera nu är därför onödigt. För Sveriges del ser det ut som att vi faktiskt kommer att uppfylla konvergensvillkoren. Riksdagens beslut kommer därför att avgöra om vi går med eller inte. Vad gör Riksbanken? Riksbankens uppgift är att bidra till att Sverige verkligen kan gå med om Riksdagens majoritet så önskar. Det är därför förberedelser behövs redan nu. En grundläggande princip i detta arbete är att frivillighet skall råda. Det är alltså upp till varje organisation att själv bestämma vilka omställningar man vill göra. Alla inblandade parter måste också själva lösa de eventuella problem de ställs inför till följd av EMU. En mycket viktig uppgift för Riksbanken när det gäller de svenska förberedelserna är att informera och samråda med den finansiella sektorn i övergångsfrågor. För att klara detta har vi bildat en samrådsgrupp för den finansiella sektorn (SIFS) och fem undergrupper som arbetar med praktiska förberedelser tillsammans med finansiella sektorn. Detta samarbete har lett fram till vår bedömning att den finansiella sektorn klarar en omställning till euro 1 januari Vi ser också att ett senare medlemskap i vissa fall försvårar förberedelsearbetet. Det sämsta alternativet är en lång period av osäkerhet om vi skall delta eller inte, det vi brukar kalla för ett "mjukt nej". Dubbla kostsamma system kommer då att bli en realitet på flera områden. Vi har också sett en oro inom den finansiella sektorn över ökade kostnader, konkurrensnackdelar och risk för olika former av diskriminering av att stå utanför EMU. "Vänta och se"- kanske inte så attraktivt En vanligaste uppfattningen idag verkar vara att ett mjukt nej inte är osannolikt och inte nämnvärt ökar de ekonomiska kostnaderna i jämförelse med att gå med från start. Att vänta några år skulle inte utestänga oss från valutaunionen för gott.
4 4 I vårt samarbete med den finansiella sektorn har vi dock sett att osäkerheten om medlemskap innebär att många finansiella aktörer gör sig beredda på att kunna hantera både euro och kronor. Kärnan i frågeställningen är att efterfrågan på eurotjänster uppkommer oavsett om vi går med i unionen eller inte. Marknaden kommer att styra användandet av euron. Naturligtvis kommer inte euron att slå ut kronan som valuta i Sverige vid ett utanförskap. Vad vi däremot troligen kommer att se är att vissa aktörer på marknaden kommer att efterfråga euro. Aktiehandeln kommer enligt Stockholms fondbörs att gradvis övergå till euro i de stora bolagen då det blir för dyrt att handla med två valutor. Även penning- och obligationsmarknaden kan på sikt påverkas genom att en stegvis ökande handel av obligationer kan läggas över till euro genom att gamla lån konverteras och nya lån emitteras i euro. Även intresset för kronor hos större företag och på finansmarknaderna kommer enligt t.ex. Fondhandlarna att minska efterhand. Hur denna övergång från kronor till euro kommer att se ut i detalj kan vi inte överblicka idag. Vi kan inte heller veta hur snabbt det kommer att gå eller i vilken omfattning. Vad vi troligen kommer att se är en gradvis övergång som i förlängningen även kommer att påverka privatpersoner. Om euron blir en stabil och stark valuta kommer även hushållen att vilja ha t.ex. sitt pensionssparande i euronoterade papper. I detta scenario kommer vi alltså efterhand finna att både finansmarknaden, näringslivet och privatpersoner är aktiva i euro medan den offentliga sektorn deklarerat, i bl.a. finansdepartementets eurorapport om praktiska förberedelser, att man fortsätter att använda kronor. I denna situation torde även myndigheterna efter hand att ställas inför krav på euroservice vilket till slut kan medföra att man accepterar euron i större utsträckning än vad man idag önskar. Om denna utveckling besannas kommer "vänta och se" alternativet till slut i praktiken att innebära ett ja till euron. Vad den gradvisa övergången inneburit i praktiken kan vi bara spekulera kring men troligen har det inneburit ökade kostnader och större osäkerhet både för företag och samhälle. Om vi tänker att gå med i unionen inom en inte alltför lång tid efter 1999 torde därför rekommendationen vara - gå med från start, så undviks onödiga och kostsamma lösningar både för företag och samhälle. Fortsatt stort informationsbehov När vi diskuterar valutaunionen bör vi vara klara över att debatten om Europa och valutaunionen är relativt ny i Sverige. Ute i övriga Europa har integrationen av Europas länder diskuteras så mycket mer och under så mycket längre tid. I Sverige har debatten varit ganska lågmäld och inte särskilt omfattande. Det är därför inte förvånande om vi svenskar är avvaktande och vill ha mer information. Det är bra att diskussionen nu kommit igång.
5 Med detta som bakgrund blev jag förvånad över resultatet av de remissvar som finansdepartementet fått på EMU-utredningen. Av 56 inkomna svar var endast 4 stycken negativa till EMU. Hela 46 % ansåg att Sverige bör gå med från start 1999, 13% ville vänta och se. 33% tog inte ställning till frågan om medlemskap. Många remissinstanser har tagit ställning för EMU, Köpmannaförbundet, Industriförbundet, Bankföreningen, SACO och Arbetsgivareföreningen för att nämna några. Jag tror att man generellt kan säga att diskussionen om EMU har spridits från den finansiella sektorn, till företag, myndigheter och stora organisationer. Men fortfarande har debatten inte nått ut till den breda allmänheten. 5 Hur påverkas handeln av EMU? Det är svårt att i detalj veta hur handeln i Europa kommer att påverkas av EMU. Vi vet ju idag inte ens vilka länder som kommer att vara med från start. Några generella drag vill jag dock försöka presentera. EMU är tänkt att fördjupa och förstärka den europeiska integrationen och främja rörligheten av kapital, varor och tjänster. Handeln kommer därför troligen på sikt att effektiviseras och förbilligas med en gemensam valuta. Priserna blir mer transparenta och valutariskerna försvinner. Valutaväxlingskostnaderna kommer att minska och kostnaderna för att valutasäkra kommer att bli mindre. På sikt är det därför troligt att handeln kommer att gynnas av valutaunionen. Detta är en uppfattning som jag delar med Handeln utredningsinstitut. På kort sikt innebär dock valutaunionen ett omfattande arbete för handeln. Ute i affärerna kommer man att stå på fronten när de nya sedlarna och mynten skall introduceras. Man kommer att få hantera både euro och kronor i kassorna under en period och personalen kommer troligen att få många frågor om priser och konverteringskurser. Detta kommer att ställa krav på handeln både vad gäller resurser och utbildning. Handeln kommer därmed att ställas inför en hel del omställningsarbete. Jag tänkte nu kommentera en del av de förändringar som kommer att ske och även ta tillfället i akt att kommentera de krav som HUIs utredning formulerar inför en övergång till euro. Sedlarna och mynten Sedlar och mynt skall enligt Madriduppgörelsen 1995 introduceras senast 1 januari Många har reagerat på att introduktionen förväntas ske vid ett årsskifte. Denna tid brukar vara den mest hektiska för handeln. Men då man enats om att introduktionen skall ske senast 1 januari kan det istället bli så att man börjar att ge ut sedlar och mynt kanske redan på hösten Även våren 2002 har nämnts som alternativ. Diskussioner kring denna fråga pågår för fullt. Riksbanken delar dock handels uppfattning att man bör undvika årsskiftet och vi arbetar därför för ett annat datum.
6 Det rent praktiska utbytet av sedlar och mynt kommer att ske enligt en tidtabell som varje land fastställer och Riksbankens förhoppningar är att vi i Sverige skall klara övergången på väsentligt kortare tid än de sex månader som står till förfogande. I god tid före utbytet av sedlar och mynt kommer allmänheten att informeras om hur detta kommer att ske. Information om säkerhetsdetaljer och utseende kommer också att ges efterhand. Vad vi redan vet idag är att vi får sju sedlar och åtta mynt. Alltså något fler valörer än vad vi har idag. Mynten kommer att få en nationell sida där vi själva bestämmer motiv. Även sedlarna kan komma att få en nationell symbol. Nickel i mynten eller ej? Frågan om nickel i mynten har också diskuterats bland annat i kretsen av finansministrar och centralbankschefer. Handeln i Sverige har ju krävt att mynten i euro och cent skall vara nickelfria. Både Riksbanken och finansdepartementet har arbetat hårt för att så skall bli fallet men vi står ganska ensamma om denna uppfattning. Som det ser ut idag kan ändå mellan fyra och sex av åtta mynt komma att bli nickelfria vilket måste ses som en stor framgång för den svenska uppfattningen. Beslut i denna fråga kommer dock inte förrän till sommaren. Dubbla valutor Under en period av upp till sex månader kommer vi att ha dubbla valutor. Handeln har krävt att perioden med dubbla valutor inte bör överstiga tre månader. Vi kan i princip förstå detta krav. Det kommer att ställas stora krav på handeln. Istället för som idag fem sedelvalörer får vi tolv sedelvalörer att hantera under en period och istället för fyra mynt får vi tolv. Värdet av kontanter ute i handeln, kassalikviditeten, kommer att vara större än vanligt vilket kan medföra ökad risk för t.ex. falska sedlar och rån. Även behovet av att förvara tillfälliga kassalådor och ett ökat transportbehov är frågor handeln kommer att få utreda. Riksbanken arbetar också för att få en så kort period som möjligt med dubbla valutor. Det finns dock en del aspekter som man inte skall glömma. Det tar tid att få ut euron i systemet. Bara arbetet med att leverera de nya sedlarna kommer att vara tidskrävande. Vad som är praktiskt möjligt kommer vi därför att få utreda framöver. Det kommer att ta tid att ställa om bl.a. Minuten och Bankomater så att de är anpassade till den nya valutan. Dessutom måste vi utreda om vi kan börja att distribuera euron till banker, posten och ev. handeln innan första dagen de nya betalningsmedlen skall börja gälla. En annan aspekt som vissa konsumentintressen framfört är att många konsumenter skulle föredra en relativt lång övergångsperiod för att kunna vänja sig vid den nya valutan. Frågan om tiden med dubbla valutor tål därför att ytterligare diskuteras så att vi till slut kan komma fram till en lösning som alla kan acceptera. 6
7 7 Handeln har också framfört åsikter om att man vill ha en möjlighet att ge växel bara i euro från första dagen. Detta tror vi kan vara svårt både ur praktisk synvinkel men även ur synvinkeln att vi accepterat att grunden för övergången skall vara principen "inget tvång- inga förbud". Det är sagt att vi vanliga medborgare skall kunna välja om vi vill använda euron från starten 1 januari 1999 eller om vi vill vänta till dess att övergången är helt genomförd år Ingen skall tvingas att använda euron under denna period. Användningen kommer dock att uppmuntras. Både kronor och euro kommer att vara legala betalningsmedel och därmed får vi nog förbereda oss på att hantera båda valutorna under denna period. Frågan bör dock fortsätta att diskuteras. Informationsansvar I rapporten från handeln anser man att samhället måste bära ansvaret för att informera om det nya valutasystemet. Samtidigt anser bl.a. inrikesdepartementet att huvudansvar för information i samband med bl. a försäljning vilar på näringslivet. Detta gör mig lite orolig. Jag tror att vi alla måste vara beredda på att ta ett ökat informationsansvar i dessa frågor. Risken är annars att människor inte upplever att de får tillräcklig vägledning och därmed ökar också risken för en arbetsam övergång för oss alla. Vi på riksbanken kommer att försöka dra vårt strå till stacken. Broschyrer om de nya betalningsmedlen kommer att spridas och eventuella "lathundar" för växlingskurser kan komma att tas fram. Vår betalningsmedelsavdelning arbetar med dessa frågor. Prismärkning Under en tid kommer handeln att tvingas arbeta med någon form av dubbel prisinformation. Hur detta praktiskt skall hanteras är en fråga som främst rör konsumentintressen och handeln. Avrundning I Sverige är vi vana vid att ha en avrundning på slutsumman till 50 öre. Handeln har framfört önskemål om att detta skall vara möjligt även efter introduktionen av euro. Ett och två centarna skulle då inte behöva lanseras aktivt och vi skulle avrunda till närmsta 5 cent (ca 43 öre). Vi sympatiserar med denna syn och har på olika plan framfört denna åsikt. Vi har dock inte vunnit något större gehör för vår sak. Vad som kommer att hända kan vi därför inte veta idag. Vi måste vara på det klara med att även de små mynten kommer att vara legala betalningsmedel om vi går med i unionen. Att vi helt och hållet skulle kunna undvika de små mynten i Sverige är därför uteslutet.
8 8 Kassaregistrering Dagens kassaregister kommer att kunna redovisa totalsumman i två valutor. Om däremot alla poster skall redovisas i två valutor måste tydligen alla kassapparater bytas ut. Intuitivt håller jag med handeln om att det inte kan vara ett rimligt krav att alla kassaapparater i landet skall bytas ut för att vi skall ha dubbla valutor i en period troligen mindre än sex månader. Kanske kan vi nöja oss med totalsumman i euro och kronor och att konverteringskurs alltid anges på kvittot. Det skulle vara i stort sett liknande information som bankerna enats om att ge kunderna på kontoutdrag. Denna fråga är dock åter en fråga där handeln och konsumenterna måste sätta sig ner och diskutera om vad som är rimligt. Som sagt så kommer vi alla att påverkas av EMU, jag vill därför också avslutningsvis nämna något om andra förändringar som kommer till stånd på andra områden än de som direkt berör handeln. Vad kommer att förändras i övrigt? Värdepapper - De länder som går med i EMU kan, och bör, genomföra nyemissioner av sina statspapper i euro. Om något medlemsland vill konvertera sin utestående skuld till euro så får landet också göra detta. Vi kan också med egen lagstiftning göra det möjligt för t.ex. börsen, OM och VPC, att gå över till euro redan Detta är vad många institutioner och aktörer önskar. Aktörerna på den svenska värdepappersmarknaden, banker, finansinstitut, VPC, börsen OM m.fl. förordar enstämmigt en "big bang-lösning", dvs en snabb och samlad övergång från kronor till euro redan vid årsskiftet 1998/1999. När penningpolitiken blir gemensam och valutarisken försvinner kommer ränteskillnader mellan olika statspapper endast att avspegla kreditrisken. Marknaden för svenska statspapper blir mer eller mindre helt integrerad i en statspappersmarknad för euro. Om skuldsituationen är någorlunda lika kommer därför olika länders statsobligationer att kunna handlas på ett likformigt sätt. Bankerna har under 1996 arbetat med att ta fram olika strategier och rutiner för omläggningen till euro. Man har enats om att bankerna, postgirot, bankgirot och privatgirot kommer att hantera både kronor och euro under övergångsperioden. I kassan kommer man att göra om en betalning till den valuta man använder i sina egna system oavsett vad vi som kund använt för valuta. På bankkontoren kommer det också att finnas två olika typer av blanketter, en för SEK och en för euro. Nya checkblanketter, girorblanketter, in-och utbetalningsbalanketter kommer därför att produceras. På våra kontoutdrag kommer det att anges att valutan räknats om till den fastställda kursen xxx. Även Bankomater och Minutensystemet ställs om. Bankerna måste också vara beredda på att privatpersoner vill göra eurobetalningar
9 9 redan från 1/ som girobetalning. Likaså kan vissa stora företag önska att betala ut löner i euro innan euron finns som sedlar och mynt. Hur stor efterfrågan på eurotjänster kommer att bli och hur fort företag och privatpersoner kommer att ställa om från kronor till euro är som sagt tidigare svårt att överblicka. Penning- och valutapolitiken En enda valuta förutsätter en gemensam penningpolitik. Denna kommer i EMU att bestämmas av ECB. Riksbanken och de andra nationella centralbankerna roll blir att genomföra denna penningpolitik. För svenska banker och finansinstitut blir sannolikt skillnaden inte så stor. Troligen kommer Riksbanken även i fortsättningen att vara den finansiella sektorns motpart. Den största skillnaden jämfört med idag för svenska banker är att dagslånemarknaden kommer att vara betydligt större och att motparterna kommer att finnas i hela Europa. Hur penningpolitiken i alla detaljer kommer att bedrivas är ännu inte klart. Först 1998 när ECB bildats fattas de slutgiltiga besluten. Det blir alltså de länder som går med från början som kommer att kunna påverka vilken politik som förs och hur arbetet skall organiseras i den nya europeiska centralbanken. Target För att kunna bedriva en gemensam penningpolitik krävs ett gemensamt betalningssystem, annars går det inte att hantera de betalningar som sammanhänger med penningpolitiken. Target, det system som nu är under uppbyggnad, kommer att länka samman alla nationella system till ett gemensamt. En betalning från, säg Stockholm till Milano skall normalt ske inom loppet av några få sekunder. I dag tar detta ofta en hel dag eller mer. Syftet med Target är främst att ECB ska kunna bedriva penningpolitik, men det nya systemet innebär samtidigt att en ny "motorväg" etableras även för kommersiella transaktioner. Hur mycket banker och företag kommer att använda sig av systemet avgörs troligen av priset. Vad det kommer att kosta att utnyttja systemet vet vi inte än, men full kostnadstäckning skall råda. Alla EU-länders centralbanker skall kunna ansluta sig till Target vare sig de är med i valutaunionen eller inte. Men det finns en betydande risk att länder utanför euroområdet kommer få sämre möjligheter att använda systemet, genom t.ex. begränsningar att låna i euro under dagen vilket är viktigt för att kunna parera svängningar i betalningsflödena. Det har bl.a. diskuterats att de så kallade outsbankerna skall stänga systemet tidigare. Riksbanken har med kraft arbetat för att hindra den diskriminering som här hotar, men beslut i denna fråga, liksom i en del andra, har skjutits på och kommer nu att fattas av de länder som är med i EMU från starten. Target kommer att testköras till sommaren och skall vara färdigt att användas fullt ut 1 januari 1999.
10 10 Sammanfattning och slutsatser Det mesta talar idag för att den ekonomiska och monetära unionen kommer igång som planerat den 1 januari För svensk del är frågan om vi ska vara med från början, vänta ett tag eller försöka hålla oss utanför för gott. Min förhoppning är att vi framöver kommer att få en ökad debatt om detta mycket viktiga beslut. Den finansiella sektorn, myndigheterna och de stora företagen har nu till stor del penetrerat och diskuterat EMU-frågan. Det är nu dags att debatten och informationen sprids även till andra grupper i samhället. På sikt tappar kronan mark Även om vi väljer att stå utanför unionen kommer vi att påverkas. När vi, tillsammans med andra organisationer, har försökt att analysera vad som kommer att hända om Sverige står utanför ser vi framför oss ett relativt stort användande av euron, speciellt på värdepappersmarknaden. Efterhand kan användandet av euron komma att sprida sig som ringar på vattnet ut till övriga samhället. Hur stort användandet av euron kommer att bli avgörs bl.a. av hur stark euron blir i förhållandet till kronan men även av marknadens bedömning av sannolikheten att vi ansluter oss. Ju kortare tid till medlemskap ju snabbare euroanvändning borde vara ett bra tips. Världen blir inte densamma Genom att det skapas en valutaunion precis utanför våra gränser kommer världen inte att vara sig lik. Både privatpersoner och företag kommer att känna av eurointroduktionen oavsett om vi är med eller inte. I vårt arbete med att informera den finansiella sektorn om EMU ser vi att förberedelserna gått långt. Vi ser också en stark önskan från inblandade parter att få vara med så snabbt som möjligt för att inte hamna på efterkälken. Svenska banker och företag vill få möjligheten att tävla på samma villkor som övriga europeiska företag och man vill inte riskera att förlora affärsmöjligheter. Allra sist vill jag därför poängtera att ett nej till EMU innebär inte status quo. Både privatpersoner och företag kommer att känna av eurointroduktionen oavsett om vi är med eller inte. EMU kommer sannolikt att påskynda globaliseringen, koncentrationen och integrationen på världens finansmarknader. Det är därför av största vikt att vi alla försöker sätta oss in i dessa komplexa frågor.
Anförande. Sverige och EMU. Vice riksbankschef Lars Heikensten. Baker & McKenzies EMU-seminarium
Anförande Vice riksbankschef Lars Heikensten ONSDAG DEN 5 FEBRUARI 199 Sverige och EMU Baker & McKenzies EMU-seminarium Låt mig börja med att tacka för att jag fått komma hit och tala om Sverige och EMU.
Svenskt beslut om att ansöka Svenskt inträde Eurosedlar och mynt introduceras Endast eurosedlar och mynt är legalt betalningsmedel förvarningsperiod kvalificerad förberedelseperiod övergångsperiod sedelutbytesperiod
Konsekvenser i och utanför EMU
SVENSKA PM 1 (7) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-06-27 Ekonomiadministrativa sektionen Håkan Skötte Kommunerna och EMU - praktiska konsekvenser av den gemensamma valutan, euron. Konsekvenser i och utanför EMU I december
Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU)
FÖRBEREDELSER FÖR EN EUROPEISK MONETÄR UNION (EMU) Anförande av riksbankschefen Urban Bäckström i Visby den 11 april 1996 Inom den europeiska unionen förbereds nu den förmodligen största valutareformen
Konsekvenserna för Sverige om vi går med i EMU
Vice riksbankschef Stefan Ingves TORSDAG DEN 17 APRIL 1997 Konsekvenserna för Sverige om vi går med i EMU Sparbankens Bofinanssymposium i Köpenhamn 17-18 April 1997 Till att börja med vill jag att tacka
Brussels, 7 January 2002
Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en
Chefdirektörens hälsning
Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder
EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten
Anförande. Bör Sverige gå med i EMU? Förste vice riksbankschef Lars Heikensten. Frukostmöte med Stockholms stads finansstab 3 SEPTEMBER 1999
Anförande Förste vice riksbankschef Lars Heikensten 3 SEPTEMBER 1999 Bör Sverige gå med i EMU? Frukostmöte med Stockholms stads finansstab När den gemensamma valutan infördes från årsskiftet innebar det
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
13.12.2005 C 316/25 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 1 december 2005 över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron
Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag
Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
Penningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag
DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken
Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)
Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7
Behovsprövning av 50-öresmyntet
Dnr 2008-903-ADM Behovsprövning av 50-öresmyntet Delprojekt 2 i översyn av sedel- och myntserien november 2008 1 Behovsprövning av 50-öresmyntet Kontantanvändning i sverige delprojekt 1 i översyn av sedel-
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
C 213/16 Europeiska unionens officiella tidning 20.7.2011 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 11 mars 2011 över en rekommendation
Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar
1997-02-06 Dnr 96-2212 DIR Finansdepartementet Remiss av rättschefspromemorian, Riksbankens ställning, analys av behovet av grundlagsändringar 1 SAMMANFATTNING Fullmäktige tillstyrker att grundlagen ändras
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 572 slutlig 2009/0159 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING
Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna
Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna
Euron i den svenska finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7
Euron i den svenska finansiella sektorn sedlar och mynt lägesrapport 7 Publikationen kan beställas från Sveriges riksbank, Förrådet, 103 37 Stockhom. Fax: 08-21 05 31, e-post: forradet@riksbank.se eller
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA
Den ekonomiska och monetära unionen EMU
Den ekonomiska och monetära unionen EMU S V E R I G E S R I K S B A N K Innehåll Förord 5 3 Vägen till EMU 7 Ekonomiskt samarbete startar Vägen till EMU i tre etapper Sedlar och mynt fullbordar övergången
Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel
IP/97/626 Bryssel, den 9 juli 1997 Finansiella tjänster Kommissionen godkänner en rekommendation om elektroniska betalningsmedel Europeiska kommissionen har godkänt en rekommendation som riktar sig till
Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?
Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse
ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)
SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken
PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?
PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:
Världens äldsta centralbank firar 350 år
Världens äldsta centralbank firar 350 år Så bidrar Riksbanken till finansiell stabilitet Kerstin af Jochnick Förste vice riksbankschef Sveriges riksbank 29 januari 2018 Tema: finansiell stabilitet Aktuellt
1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Genomförande av Stabilitets- och tillväxtpakten
Kommenterad dagordning 2007-10-01 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 9 oktober 2007 i Luxemburg - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 27 september 1. Antagande
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.5.2011 KOM(2011) 296 slutlig 2011/0128 (NLE) C7-0189/11 SV Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K
Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare
Konsoliderad TEXT CONSLEG: 2001O /10/2001. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
SV Konsoliderad TEXT producerad via CONSLEG-systemet av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer CONSLEG: 2001O0008 01/10/2001 Antal sidor: 6 < Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
TARGET2- Suomen Pankki
REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till
Vad innebär EMU för handeln och dess företag?
Vad innebär EMU för handeln och dess företag? Thomas Eulau, EMU-ansvarig Svensk Handel Dataföreningens EMU-seminarium Näringslivets Hus, Stockholm 28 april 2003 Svensk Handel är en medlemsorganisation
EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för ekonomi och valutafrågor. 24 juli om rapport från kommissionen: Konvergensrapport Sverige
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 24 juli 2002 ARBETSDOKUMENT om rapport från kommissionen: Konvergensrapport 2002 - Sverige Utskottet för ekonomi och valutafrågor Föredragande:
Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA!
Sverige får nya sedlar och mynt KOLLA PENGARNA! S V E R I G E S R I K S B A N K 1-krona 2-krona 5-krona 10-krona Sverige får nya sedlar och mynt Under 2015 och 2016 får Sverige nya sedlar och mynt. Vi
Euro. Ett monetärt system
Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009 Sammanfattning I texterna
KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2017 C(2017) 3890 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 12.6.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) oktober 2017 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 8 986 mnkr. Det är en minskning med 62 mnkr sedan förra månaden.
Månadskommentar oktober 2015
Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade
Marknadskommentarer Bilaga 1
Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken
Euron i den svenska finansiella sektorn
Euron i den svenska finansiella sektorn LÄGESRAPPORT 9 SVERIGES RIKSBANK, MAJ 2003 INFORMATION om denna publikation, lämnas av Johan Pontén, tel 08-787 01 62 eller e-post: johan.ponten@riksbank.se BESTÄLLNING
Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...
Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014
Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning
Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende
Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam
sfei tema företagsobligationsfonder
Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas
Finansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;
Euron och bankärendena
I denna broschyr har vi samlat nyttig information om hur euron kommer att påverka bankärendena. Läs igenom broschyren och spara den för kommande behov. Den innehåller också viktig information för årsskiftet.
Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt
Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU12 Ogiltigförklarande av vissa sedlar och mynt Sammanfattning Finansutskottet säger ja till Riksbankens förslag i framställningen 2013/14: RB3 om att riksdagen bör
Behöver vi en e-krona?
ANFÖRANDE DATUM: 2017-12-08 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Swedish House of Finance, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 570 slutlig 2009/0158 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering
Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat
Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången
Anförande av Robert Boije i Almedalen: Trovärdig politik central för minskad osäkerhet efter den brittiska valutgången Hej allesammans! Jag heter Robert Boije och är chefsekonom på Riksrevisionen. Temat
Brister i EMU-utredningen
Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig
(EGT L 337, , s. 52) nr sida datum M1 Europeiska Centralbankens beslut ECB/2003/23 av den 18 december L
2001D0913 SV 01.01.2009 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 6 december 2001
1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Gemensam avvecklingsmekanism (SRM) - Diskussionspunkt
Annotering 2013-02-10 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 18 februari Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 5 februari 1. Antagande av den preliminära
Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige
Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs
2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna
EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom
Riksbanken och penningpolitiken
Riksbanken och penningpolitiken Sverigefinska folkhögskolan Haparanda 27 maj 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta och
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB mars 2019
2019-04-25 Ärende 11 Bilaga Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB mars 2019 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 15 119 mnkr. Totalt är det en minskning med 226 mnkr
EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE
C 284/6 Europeiska unionens officiella tidning 25.11.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 16 november 2009 om ett förslag till rådets förordning om äkthetskontroll av euromynt och hantering av
Finlands Banks strategi
Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet
EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU)
L 35/26 Europeiska unionens officiella tidning 9.2.2011 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (omarbetning) (ECB/2010/29) (2011/67/EU) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT
TARGET2- Suomen Pankki
REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till
Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro
En kort guide om euron
En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2004O0013 SV 22.12.2004 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B M1 EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 1 juli 2004
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser
Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p
Borgerliga röster mot EMU
testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 1 Borgerliga röster mot EMU MEDBORGARE MOT EMU testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 2 Det är fel att skrota riksbanken och överge ett system som fungerar bra. En
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut
Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa
Sverige och EMU Jörgen Kennemar, Ekonomiska sekretariatet Mars 2003 EMU- en ny epok i Europa Den 14 september 2003 kommer svenska folket att ta ställning till om Sverige ska bli medlem i den Europeiska
CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING
Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2015 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 639 mnkr. Totalt är det är en ökning med 62 mnkr sedan förra månaden,
YTTRE OCH INRE BALANS
DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
31.10.2003 L 283/81 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 23 oktober 2003 för de deltagande medlemsstaternas transaktioner med rörelsemedel i utländsk valuta enligt artikel
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
L 148/56 Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2006 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 maj 2006 om ändring av beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna
sfei tema - högfrekvenshandel
Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer
Anförande. Eurons roll för bostadsfinansieringen. Vice riksbankschef Stefan Ingves. Konferensen ByggaBo inför 2000-talet
Anförande Vice riksbankschef Stefan Ingves TORSDAG DEN 27 AUGUSTI 199 Eurons roll för bostadsfinansieringen Konferensen ByggaBo inför 2000-talet Till att börja med vill jag att tacka för att jag fått komma
EUROPEISKA CENTRALBANKEN
8.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 20 april 2009 om ett
Riksbanken och dagens penningpolitik
Riksbanken och dagens penningpolitik Chalmers Börssällskap 8 oktober 2015 Vice riksbankschef Henry Ohlsson Riksbanken Riksdagen Riksdagen utser elva ledamöter Finansutskottet Riksbanksfullmäktige Fullmäktige
Ekofinrådet ska nå en politisk överenskommelse om de båda förslagen till förordningar.
Annotering 2013-02-04 Fi 2013/147 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 12 februari i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 23
Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k
Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar
1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2. Godkännande av A-punktslistan. 3. Ordförandeskapets arbetsprogram - presentation
Kommenterad dagordning 2007-01-19 Finansdepartementet Peter Holmgren Ekofinrådets möte den 30 januari 2007 i Bryssel - enligt den preliminära dagordning som framkom vid Coreper den 18 januari 1. Antagande
Protokollsbilaga C Direktionens protoll 100203, 6 c)
Protokollsbilaga C Direktionens protoll 100203, 6 c) PM DATUM: 2010-01-28 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: Stabsavdelningen Sigvard Ahlzén ÖPPEN SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg
ADM Christina Wejshammar/Leif Jacobsson
3 Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 100204, 10 PM Utkast DATUM: 2010-02-01 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: ADM Christina Wejshammar/Leif Jacobsson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm
"Sverige är redo för EMU-medlemskap"
DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna
Månadskommentar, makro. Oktober 2013
Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och
Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Anförande. Med i EU, utanför EMU - några penningpolitiska aspekter. Förste vice riksbankschef Lars Heikensten
Anförande Förste vice riksbankschef Lars Heikensten FREDAG DEN 10 SEPTEMBER 1999 Med i EU, utanför EMU - några penningpolitiska aspekter Seminarium arrangerat av Handelsbanken Markets, Stockholm Låt mig
DNR AFS. Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt
DNR 008-73-AFS Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt Enkät hösten 008 RISKENKÄT HÖSTEN 008 Svenska aktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Sårbarheter i det moderna betalningsväsendet
ANFÖRANDE DATUM: 2006-10-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Eva Srejber Sveriges säkerhetsting i Eskilstuna SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
1. Godkännande av den preliminära dagordningen. Ordförandeskapet har ännu inte meddelat vad de avser ta upp under denna dagordningspunkt.
Annotering 2016-01-08 Finansdepartementet Ekofinrådets möte den 15 januari 2016 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom den 22 december 2015. 1. Godkännande av