Årlig rapport till rektor om GUs arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningsverksamheten

Transkript

1 Kvalitetsutskottet Diarienummer: V 2018/348 Årlig rapport till rektor om GUs arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildningsverksamheten Bakgrund Kvalitetsutskottet arbetar på uppdrag av utbildningsnämnden. Föreliggande rapport är framarbetad av kvalitetsutskottet och har beretts i utbildningsnämnden. Kvalitetsutskottet utarbetade under en Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet samt två relaterade dokument; ett verktyg för inventering av utbildningskvalitet och en vägledning för utbildningsutvärdering. Många olika grupperingar deltog mycket konstruktivt med inspel, och processen avslutades med ett brett remissförfarande innan dokumenten beslutades av rektor i juni 2016 (dnr V 2016/378). Samtidigt beslutade rektor att ge fakultetsstyrelserna i uppdrag att inventera utvecklingsbehov i utbildningsverksamheten med syfte att skapa en grund för prioriteringar i kvalitetsarbetet inför kommande utbildningsutvärderingar. Inventeringen följdes upp under verksamhetsdialogerna våren 2017, då ett positivt resultat och ett stort engagemang för processen rapporterades från fakulteterna. Fakultetsstyrelserna inkom enligt samma rektorsbeslut den 1 mars 2017 med en preliminär sexårsplan för genomförandet av utbildningsutvärderingar med extern bedömning gällande perioden 1 juli juli Utbildningar som under perioden granskas av UKÄ behövde inte ingå i fakulteternas sexårsplan, vilket också anges i policyn. 2 Under 2017 utvecklade flera av fakulteterna egna styrdokument och vägledningar relaterade till kvalitetspolicyn. Kvalitetsutskottet ser positivt på detta arbete och uppfattar det som ett bevis på att rektors delegerade ansvar vad gäller kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling uppfattas som viktigt av fakulteterna. 1 Fakulteternas sexårsplaner, bedömarutlåtanden och åtgärdsplaner finns samlade på en GU-gemensam webbsida. 2 Vad gäller de ämnen i ämneslärarutbildningen som inte granskas av UKÄ väljer NFS och HFS att tillse att de bedöms i samband med utbildningsutvärdering av de aktuella ämnena medan KFS väljer att genomföra särskilda utvärderingar av dessa ämnen (teater respektive slöjd).

2 Utveckling av policyn och handböcker som följd av nio pilotprojekt Under våren 2016 fick varje fakultet efter samråd med kvalitetsutskottet välja en utbildning/kluster av utbildningar (dock två utbildningar vid SA) för genomförande av process 2 i policyn: utbildningsutvärdering med extern bedömning. Utvärderingarna genomfördes som pilotprojekt för att undersöka hur policyn och vägledningen fungerade i praktiken. Som stöd för genomförandet erbjöds fakulteterna kronor/utvärdering. Pilotprojekten följdes och följdes upp av kvalitetsutskottet genom återkommande rapportering och diskussion i utskottet, tre workshops (två för fakulteter/institutioner och en för GUbedömare och studentrepresentanter) samt telefonintervjuer med 16 externa bedömare. Denna uppföljning genomfördes dock innan åtgärdsplaner hade utarbetats, vilket vi återkommer till. Som en följd av erfarenheterna arbetade kvalitetsutskottet under senvåren 2017 med en vidareutveckling av policyn och vägledningen. Verktyget för inventering och utveckling av utbildningskvalitet reviderades inte då de flesta fakulteter under året hade anpassat verktyget till den egna verksamheten och verktyget inte heller är direkt relaterat till utbildningsutvärderingarna. Kvalitetsutskottet utarbetade också under våren 2017 motsvarande dokument gällande utbildning på forskarnivå: Vägledning för forskarutbildningsutvärdering med extern bedömning och Verktyg för inventering och utveckling av forskarutbildningskvalitet. Såväl utbildningsnämnden som forskarutbildningsutskottet involverades i utveckling och revidering av dokumenten. En arbetsgrupp med ledamöter från kvalitetsutskottet och forskarutbildningsutskottet fick också ett särskilt operativt uppdrag. Pilotprojekten visade att policyn huvudsakligen hade fungerat bra. De justeringar som beslutades av rektor i augusti 2017 syftade till att ge dokumentet en tydligare prägel vad gäller att även inbegripa forskarutbildningen. Därutöver gjordes smärre justeringar av teknisk art (uppdatering av länkar mm). Även vägledningen verkade i huvudsak ha fungerat bra, men flera avsnitt kunde ändå utvecklas och förtydligas, bl a de som avser utvärderingarnas tidplan, upptaktsmöte och schema för platsbesök. Vad gäller utvärderingarnas tidplan handlade det framförallt om att åskådliggöra att rekrytering av bedömargrupp kan ta lång tid och att det för denna fas är svårt att sätta en exakt deadline. Därför kan en reell tidplan ofta bli möjlig först när bedömargruppen är fastställd, vilket efter revideringen tydligare framgår i vägledningen. Vad gäller underlag till bedömarna efterfrågades inte några större justeringar vare sig av fakulteter, institutioner eller bedömare, men däremot en generell text om det svenska systemet för högre utbildning (för utländska/nordiska bedömare). En sådan togs därför fram på engelska och svenska och lades på webb. Efter kriterierna lades också till ett resonemang om att bedömargruppen även kan rapportera om sådant som inte tydligt kan hänvisas till något av kriterierna samt att fakulteten/institutionen kan meddela bedömargruppen om några av kriterierna, delar av dem eller andra kriterier är av särskilt intresse. För att ge förslag om vad de olika kriterierna kan innehålla för typ av frågor enades kvalitetsutskottet också om att på webb visa ett utdrag ur Uppsala universitets Råd och tips vid planering och genomförande av utbildningsutvärderingar. Utdraget innehåller ett antal frågor grupperade efter Uppsalas kriterier (som är snarlika med GU:s kriterier). Frågorna är visserligen formulerade för att användas vid framtagande av självvärderingsrapport, som är ett 2 (5)

3 obligatoriskt moment i Uppsalas utbildningsutvärderingsprocess, men kan lika väl användas som bas för bedömare vid granskning av underlag och vid platsbesök. Upptaktsmötet visade sig vara viktigt i processen och beskrivning av syfte och innehåll utvecklades därför i vägledningen i ett särskilt avsnitt. Det föreslagna platsbesöksschemat utvecklades också. Flera av bedömargrupperna rapporterade nämligen om att schemat blev för intensivt om det genomfördes på en dag, och att det var viktigt att lägga tid för arbete inom bedömargruppen (inte minst innan det formella platsbesöket). Då Kvalitetsutskottet fann att de flesta bedömarutlåtanden höll hög kvalitet innehållsmässigt, även om de utformades på olika sätt, såg man ingen anledning att för dessa ge tydligare vägledning om utformningen. Den mall som ändå utarbetades och lades på webb syftade till att förenkla och standardisera för bedömargruppen vad gäller faktamässig bakgrund och vilka bilagor som bör ingå (nämligen lista med underlag till bedömargruppen samt platsbesöksschema). Bedömarutlåtanden och handlingsplaner I slutet av augusti 2017 diskuterades på UN:s internat en sammanställning av de rekommendationer som återfanns i bedömargruppernas utlåtande rörande de nio pilotprojekten. De svagheter som UN:s ledamöter uppmärksammade som frekventa rörde progression, lärandemål och examinationsuppgifter. Senare har kvalitetsutskottet också sammanställt och diskuterat en lista med samtliga positiva omdömen som uttalats i de nio bedömarutlåtandena. Ett av de mest frekventa positiva omdömena handlar om lärarnas engagemang, höga vetenskapliga och pedagogiska kompetens samt deras beredvillighet att stödja studenternas lärande. Andra positiva utlåtanden handlar bland annat om hög kvalitet i kurser och examination, tydlig konstruktiv länkning, väl genomförda kursvärderingar och uppföljningsarbete generellt med bland annat kursrapporter. UN diskuterade på sitt internat också de två åtgärdsplaner som var beslutade i augusti 2017 och slog fast att de var ambitiösa och väl föreföll uppfylla bedömargruppernas förslag på rekommendationer. Kvalitetsutskottet har sedan löpande under hösten och vintern 2017/18 diskuterat de återstående sju åtgärdsplanerna. De åtgärdsplaner som var beslutade vid tiden för rektors verksamhetsdialoger hösten 2017 kommenterades kort vid dessa möten. Arbetet med att fastställa åtgärdsplaner drog dock ut på tiden då flera fakultetsstyrelser reagerade i första vändan på alltför vaga åtgärdsplaner och återremitterade dem till institutionen/programmet. Orsakerna till att åtgärdsplanerna i vissa fall var vaga kan vara flera, t ex kan det vara så att institutioner/program upplevde att bedömarutlåtandet inte utgjort ett användbart underlag för förbättring och utveckling av utbildningen och därför inte heller som underlag för en konstruktiv handlingsplan. I vissa fall kan det onekligen vara så att bedömarutlåtandena inte varit tillräckligt detaljerade eller utförliga för att utgöra grund för åtgärder, vilket i sig kan bero på att bedömargrupperna faktiskt inte hittat några allvarliga svagheter i den granskade utbildningen. I andra fall verkar institutionen/programmet inte vara överens med bedömargruppen om att de föreslagna rekommendationerna är nödvändiga. Ytterligare en orsak till vag handlingsplan kan vara att de granskade utbildningarna deltog just som pilotprojekt: informationen om att det som resultat av bedömarutlåtandet fanns krav på att utarbeta en reell åtgärdsplan kan ha varit bristfällig eller ha getts sent i processen. I vilket fall ser kvalitetsutskottet det som positivt att fakultetsstyrelserna verkar ha tagit sitt beslutandeuppdrag på allvar, och inte velat släppa igenom alltför vaga åtgärdsplaner utan en tydlig motivering från institutionen/programmet. 3 (5)

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten reagerade på situationen genom att utarbeta Riktlinjer vid framtagande och fastställande av åtgärdsplan med anledning av extern bedömning av utbildningskvalitet. Några ytterligare fakulteter har utifrån UFS riktlinjer utarbetat motsvarande dokument för sin verksamhet. Kvalitetsutskottet ser positivt på denna utveckling och har lagt UFS riktlinjer på sin webb som ett gott exempel att utgå ifrån. Framgent kommer sannolikt fakulteternas beredande utbildningsorgan att granska åtgärdsplanerna noggrannare innan de går för beslut till fakultetsstyrelserna. Kvalitetsutskottet har vidare konstaterat att åtgärdsplanerna har fått olika form; några skrivs i löpande text, andra utformas som tabell, medan ytterligare några innehåller båda dessa former. Kvalitetsutskottet och UN har tidigare, och kan igen, slå fast att dessa skillnader inte bör vara ett hinder utan snarare visar på att fakulteterna har nyttjat den frihet som finns inom ramen för kvalitetspolicyn, och utformat åtgärdsplanen på det sätt som verkar mest effektivt för just den utvärderade utbildningen. Bedömargruppens rekommendationer är när de av utbildningen formulerats som åtgärder ofta mer detaljerade och specifikt formulerade. Det finns också ofta utvecklade resonemang direkt i åtgärden om varför och hur åtgärder behöver vidtas samt vilka av bedömargruppens rekommendationer som lämnats utan åtgärd och av vilka anledningar. I flera åtgärdsplaner anges också sådana aktiviteter som påbörjats eller varit planerade redan innan utvärderingen. I vissa fall verkar de ha fått en positiv skjuts genom att behovet av åtgärd nämnts i bedömarutlåtandena. Normalt har åtgärderna placerats under det kriterium (om detta anges) som bedömargruppen valde att utgå från i sitt utlåtande, men det kan konstateras att flera av åtgärderna kan passa in under två eller flera kriterier. Kvalitetsutskottet har gjort en översiktlig genomgång vad gäller relationen mellan bedömarutlåtanden och åtgärdsplaner utifrån kriterium/förbättringsområde. Några tydliga slutsatser går inte att dra, men eventuellt är åtgärder gällande arbetslivsanknytning, kursvärderingar och examination/bedömning något färre än det samlade antalet rekommendationer från bedömarna för motsvarande områden. Av förklarliga skäl har inte rekommendationer i bedömarutlåtandena som vände sig till GU:s ledning omvandlats till åtgärder. Fakulteterna bör fortsättningsvis ta aktiv ställning till denna typ av rekommendationer: är det aktuellt med åtgärd? Om så bör detta motiveras och föras vidare till UN eller kvalitetsutskottet alternativt till rektor inför den årliga uppföljningen i samband med verksamhetsdialogerna. Vad gäller de rekommendationer som hade denna status i pilotprojektens bedömarutlåtanden har kvalitetsutskottet under våren 2018 diskuterat möjliga åtgärder men såg inte att faktisk handling var nödvändig för någon av dem. Kvalitetsutskottet har genom att följa arbetet med och innehållet i pilotprojektens åtgärdsplaner funnit att vägledningen kan justeras ytterligare för att förtydliga processen med åtgärdsplaner. Revideringen ingår i rektors beslut om justerade dokument våren Sammanfattningsvis menar kvalitetsutskottet att åtgärdsplanernas slutversioner i de flesta fall är ambitiösa och, om de implementeras, kommer att leda till positiv utveckling av de aktuella utbildningarna. Fakulteterna bör nogsamt följa och följa upp hur åtgärdsarbetet fortskrider. Hur detta och annat arbete relaterat till kvalitetspolicyn löpande implementeras efterfrågas vid rektors verksamhetsdialoger under våren (5)

5 Ytterligare utveckling Under våren 2018 arbetar kvalitetsutskottet vidare med ytterligare åtgärder för att stärka förutsättningarna för ett utvecklande och effektivt kvalitetsarbete. Åtgärderna sammanfattas nedan. - Under vintern 2018 har det framgått att kvalitetspolicyn och handboken Verktyg för inventering och utveckling av utbildningskvalitet behöver justeras vad gäller att tillföra ett kriterium och stödfrågor om jämställdhet. Diskussion om huruvida jämställdhet bör ingå som kriterium i policyn fördes redan under framtagningen av policyn och har löpande återkommit sedan dess. I februari 2018 beslutade UKÄ om de vägledningar som gäller för lärosätena de närmaste åren, såväl för utbildningsutvärdering som för lärosätesgranskning. I dessa utgör jämställdhet ett lika centralt bedömningsområde som t ex personal, utbildningsmiljö och studentperspektiv. Tillägget i policyn och verktyget stöder också implementering av det pågående arbetet med jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet. Kvalitetsutskottet beräknar att lämna underlag för beslut till rektor senast i maj Ett benchmarkingprojekt har i februari startat på temat arbetslivsperspektiv i utbildningen. Åtta institutioner från fyra fakulteter deltar. Teman som behandlas är bland andra hur samverkan sker med potentiella arbetsgivare och alumner, hur lärarnas erfarenheter från arbetslivet tillvaratas, hur utbildningens arbetslivsmöjligheter presenteras för presumtiva studenter/studenter och hur casebaserad undervisning och examination används och bidrar till utbildningens arbetslivsperspektiv. Projektet kommer att pågå till slutet av året. - Kvalitetsutskottet kommer att genomföra en gap-analys av GU:s kvalitetsarbete i relation till UKÄ:s sedan i februari 2018 fastställda bedömningsgrunder för lärosätesgranskning. Syftet är att eventuellt upptäcka brister och diskutera hur vi kan arbeta för att åtgärda dessa. I sammanhanget kommer också diskuteras huruvida vi kan skapa en tydligare koppling mellan HP/VP-arbete och kvalitetsarbete samt, om behov finns, hur en tydligare koppling mellan de kriterier som finns formulerade för samrådsärenden och kvalitetspolicyns kriterier. - Kvalitetsutskottet har i uppdrag att samordna arbetet med att förbereda universitetet för UKÄ:s kommande tillsyn av regeltillämpning och kommer under våren att informera om innehållet i UKÄ:s vägledning i olika mötesfora. - Kvalitetsutskottet kommer också att följa UKÄ:s utveckling av förslag vad gäller granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av forskningen och diskutera potentiella konsekvenser för GU:s kvalitetsarbete. Det nationella kvalitetssystemet ska efter utveckling inkludera granskning av kvalitetssäkring av såväl forskning som utbildning. 5 (5)